Preliminär konsekvensanalys med anledning av revidering av Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:23) om arbetsmiljö på fartyg

Transkript

1 1 (6) KONSEKVENSANALYS Fartygsoperativa enheten Handläggare, direkttelefon Dnr: Bo Vallgren, Mikael H Andersson Preliminär konsekvensanalys med anledning av revidering av Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:23) om arbetsmiljö på fartyg Problembeskrivning Den 1 januari 2006 började Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:23) om arbetsmiljö på fartyg att gälla. Föreskrifterna innebar att en stor mängd arbetsmiljöregler som dittills varit tillämpliga endast för arbete som utförts på land nu även började gälla för fartygsarbete. Efter en tids tillämpning av föreskrifterna uppmärksammades en del skrivfel samt oklarheter i texten, vilket gjorde tillämpningen av föreskrifterna i vissa delar oklar. Vidare kunde konstateras att ikraftträdande- och övergångsbestämmelser som rör besiktningar av tryckkärl samt bullerkrav på fiskefartyg behövde ses över för att inte problem skulle skapas för redarna att leva upp till ställda krav. Därtill har en ny AFS om asbest börjat gälla istället för den som det hänvisas till i SJÖFS 2005:23. Allt detta har gjort att det finns ett behov av att revidera föreskrifterna. Under föreskriftsarbetet konstaterades även ett behov att införa en hänvisning till AFS 1980:14 som innehåller allmänna råd om den psykosociala arbetsmiljön. Alternativa lösningar Förutsättningar för att göra aktuella förändringar på annat sätt än att ändra i gällande föreskrifter saknas.

2 2 (6) Konsekvensbeskrivning AFS 1980:14 psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön Regelsystemet för detta område inom det systematiska arbetsmiljöarbetet har brister. Genom införandet av AFS 1980:14 som ett allmänt råd i Sjöfartsverkets föreskrifter skapas förutsättningar för ett tydligare beaktande av detta i företagens systematiska arbetsmiljöarbete. Asbest Ett förbud att på marknaden släppa ut och använda samtliga asbestsorter (liksom asbesthaltigt material) inom EU trädde i kraft den 1 januari Förbudet framgår av direktiv 2003/18/EG (ändring av direktiv 83/477/EEG) som handlar om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest. Direktivet har införts genom föreskrifter beslutade av Kemikalieinspektionen. I och med detta har fokus flyttats från regler kring exponeringar i tillverkningsmiljöer på fasta arbetsplatser till exponeringar på rörliga arbetsplatser, framförallt inom byggbranschen, i samband med arbete med befintlig asbest. De nya asbestföreskrifterna, AFS 2006:1, är en revidering av Arbetsmiljöverkets tidigare gällande föreskrifter om asbest, AFS 1996:13. Huvudskälet till revideringen är en anpassning till ovannämnda EG-direktiv på området. Samtidigt innebär revideringen en fullständig översyn och till stor del omarbetning och åtstramning av tidigare föreskrifter. De viktigaste nyheterna i AFS 2006:1 är följande: 1. Användning av asbest Det är inte längre möjligt att använda asbest eller asbesthaltigt material. Tillstånd för forskning, utveckling och analys kan dock meddelas i enlighet med undantag i begränsningsdirektivet (10 ). 2. Utbildning Utbildningssystemet har ändrats. Kraven på utbildning om asbest har förtydligats och föreslås omfatta även arbetsledare. Den som skall leda arbetet skall ha motsvarande utbildning som krävs för att få utföra arbetet. Nya krav har införts om återkommande kompletterande utbildning (vart femte år när det gäller rivningsarbete) och om uppdatering av kunskaper (vid annan verksamhet), (19 och 36 ). Nya utbildningsprogram har tagits fram av parterna.

3 3 (6) 3. Undersökning, inventering av asbest och riskbedömning Innan arbete påbörjas på ett enskilt objekt skall eventuell förekomst av asbest undersökas tillsammans med bedömning av risken för exponering mot asbestfibrer (20 och 21 ). 4. Rivning Reglerna gäller även vid rengöring av maskiner som varit i kontakt med asbest (12 ). Ansökan om tillstånd för rivning får lämnas in till det område där företaget har sitt huvudkontor. Ansökan ska vara inkommen senast två dagar innan rivningen påbörjas (17 ). För demontering av asbesthaltiga skivor utomhus krävs rivningstillstånd. På rivningsplatsen skall samtliga handlingar enligt 18 finnas tillgängliga. Förtydligade bestämmelser om omprövning av tillstånd (13 ). Allt asbesthaltigt material skall avlägsnas innan annat arbete påbörjas (39 ). Luftväxling i inneslutet område bör vara minst 10 omsättningar/timme av lokalens volym. Efter avslutad rengöring av saneringsutrymmet skall tillräckligt lång efterventilering ske för att fånga upp de luftburna fibrerna (48 ). Krav för ensamarbete vid rivning (43 ). Överträds bestämmelserna i 12 första stycket, skall en sanktionsavgift om kr betalas. Senareläggande av ikraftträdande av vissa regler Kraven i SJÖFS 2005:23 om besiktning av tryckkärl trädde för sjöfartens del i kraft den 1 januari 2006, medan reglerna om dokumentation av genomförda besiktningar inte träder i kraft förrän den 1 januari Detta är en ohållbar situation. Reglerna i SJÖFS 2005:23 om besiktning kommer därför att revideras så att även dessa träder i kraft först den 1 januari Sjöfartsverket utnyttjar den möjlighet som finns i gällande bullerdirektiv att senarelägga ikraftträdandet avseende högsta ljudnivåer och krav på luftljudsisolering i bilaga 3 för fiskefartyg byggda före den 1 januari 2006 till den 15 februari 2011.

4 4 (6) Övrigt Sjöfartsverket har fått signaler om att vissa paragrafer och bilagor är svårtolkade eller att området redan är reglerat i andra regler. För att förhindra missförstånd och olika tillämpning av gällande krav föreslås förändringar av gällande föreskrifter som inte i sig leder till någon ändrad kravbild. I samband därmed kan följande påpekanden särskilt göras. 2 kap. 11 : Den text som finns i andra stycket finns redan i AFS 2006:1. Med anledning av detta tas sista stycket i 11 bort. 2 kap : Innehåller dubbelskrivningar och regler som redan finns i AFS 1984:15. Därför tas bort. 2 kap. 25 : Krav på rutiner för ensamlarm (dödmanslarm) ingår i AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete. Specialregler finns även i AFS 1982:3 om ensamarbete. Med anledning av detta tas 25 bort. 4 kap. Begreppen när det gäller mätning av buller har tydliggjorts. Tidigare användes ordet bullerkartläggning detta ändras till bullermätning. Med begreppet bullermätning är det enklare att kvalitetssäkra arbetet än mot den tidigare mer oprecisa benämningen. Det finns även en standard som mätningarna skall utföras efter. Kravet på att upprätta bullerkarta (en layout över fartyget med färgmarkerade nivåer på buller) är otidsenligt och tas bort. 7 kap. 8 : Kravet på särskilt avdelat rengöringsutrymme tas bort. Kemiska produkter ska väljas som ger betryggande säkerhet för påverkan på hud och andningsvägar. Detta kan lösas på många olika sätt och ingår bl.a. i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Inom detta område är AFS om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2000:4) samt hygieniska gränsvärden och luftföroreningar (AFS 2005:17) tillämpliga. Det finns ytterligare speciallagstiftning inom kemikalieområdet. Med anledning av detta tas kravet på avdelat utrymme bort. Det framstår inte som rätt åtgärd för att minimera exposition av kemiska produkter. Bilaga 3: Inga värden har ändrats men bilagan har förtydligats. Bilaga 4: Bilagan upphör att gälla. Berörda Ändringarna berör alla svenska fartyg där arbetstagare utför fartygsarbete för arbetsgivares räkning med undantag för örlogsfartyg. I den utsträckning som följer av 3 kap. 5 arbetsmiljölagen (1977:1160) gäller detta även för arbetsgivare och för yrkesmässig verksamhet utan anställda.

5 5 (6) Åtgärder och tidsåtgång Eftersom AFS 2006:1 (asbest) och AFS 1980:14 (psykiska och sociala aspekter) införs, bör berörda arbetsgivare gå igenom dessa föreskrifter och vid behov uppdatera rutinerna i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Om rutiner ändras eller tillkommer skall information och utbildning av personalen genomföras. Detta bör vara dokumenterat. Övriga förändringar förenklar tillämpningen och uppfyllandet av kraven i dessa föreskrifter; t.ex. kan konstateras att den administrativa bördan torde bli mindre genom att kravet på upprättande av bullerkarta tas bort. Kostnader Det finns cirka fiskefartyg i fartygsregistret. De fiskefartyg som är byggda före den 1 januari 2006 får förlängd tid till den 15 februari 2011 för att uppfylla 4 kap. 1 som reglerar ljudnivåer och luftljudsisolering ombord. Det är svårt att bedöma kostnaderna för att åtgärda fartygen så att de uppfyller föreskrifterna eftersom insatserna varierar från fartyg till fartyg. Eftersom Sjöfartsverket nu utnyttjar den möjlighet som finns i direktivet att senarelägga kraven i dessa delar torde det dock vara en ekonomisk fördel att åtgärdsarbetena och kostnaderna kan spridas ut på längre tid. Konkurrensförhållanden Förändringen avseende fiskefartygen i dessa föreskrifter påverkar inte konkurrensförhållandena eftersom det i princip gäller samtliga fiskefartyg. Kontroll av efterlevnad Kontrollen av att företagen efterlever reglerna sker av Sjöfartsverkets inspektörer genom inspektion av arbetsmiljön ombord. Ikraftträdande Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari Observera dock att några av de genomförda förändringarna innebär ett senare ikraftträdande av vissa krav. För fiskefartygen, som ofta drivs som småföretag, innebär det senare ikraftträdandet en respit för genomförande av kostsamma krav t.o.m. början på år 2011.

6 6 (6) Samråd Synpunkter på konsekvensanalysen inhämtas främst via remissförfarandet. Bo Vallgren