VERKSAMHETEN PÅ SIS 2005

Transkript

1 IS VERKSAMHETEN PÅ SIS 2005 Ovan ser du ett urval av SIS kunder >> NYA PROJEKT VÅRA KUNDER SIS I SIFFROR SIS PRODUKTER PÅ GÅNG 2006

2 INNEHÅLL 2005 och 2006 i korthet 2 Så gick det SIS produkter 6 Händelser 2005 och på gång Global standardisering 16 Styrelse och ledning 17 Resultat- och balansräkning i koncernen 18 SIS 5 år 19 Resultat- och balansräkning i moderföretaget 20 Standarder, siffror och SIS 21 Vill du veta mer? 22 SIS kunder var ett år då SIS Forums tidskrift Perspektiv hade mer än 8000 läsare SIS Förlag fick en ny vd, Hans Ahlstrand, rekryterad från Telia Sonera AB SIS fick i uppdrag av ISO att leda det globala projektet för internationell samhällssäkerhet som ska leda fram till gemensamma standarder för informationshantering i samband med kriser och katastrofer i samhället SIS fastställde 1894 standarder SIS Förlag lanserade standarder i pocketformat och ett flertal olika webbaserade lösningar på sis.se SIS Forum hade fler internationella uppdrag än något annat år. Projekten genomfördes i samarbete med fler länder än tidigare, bland annat i Asien, Afrika, Europa, Mellanöstern och Latinamerika. vi ökade vårt medlemsantal och har nu 1391 medlemmar 2006 kommer SIS Forum att satsa på utbildningar inom Livsmedelssäkerhet enligt den nya standarden ISO SIS Förlag fortsätta att satsa på e-nav, e-handel och e-marknadsföring projektet Brottsförebyggande genom stadsplanering blir klara med nya standarder som i förlängningen leder till tryggare byggda miljöer SIS starta ett nytt standardiseringsprojekt som ska öka tillgängligheten till vägfordon för personer med begränsad rörlighet SIS Forum ytterligare stödja utvecklingsländernas medverkan i internationell standardisering inom områdena Socialt ansvarstagande och Samhällssäkerhet ett nytt standardiseringsprojekt startas hos SIS för fastighetsmäklartjänster som kommer att beröra alla som arbetar med att värdera, köpa, sälja, hyra eller upplåta fastigheter SIS Förlag lansera sin första webbaserade tjänst på engelska, Key to materials

3 Så gick det 2005 Låt oss gå rakt på sak. Vad var den enskilt viktigaste händelsen under 2005? Det beror på vilket perspektiv vi väljer. Allra viktigast är nog att vi fått sekretariatet för två stora internationella standardiseringsprojekt, Samhällssäkerhet som handlar om internationell krishantering och socialt ansvarstagande. En annan viktig händelse är att Håkan Murby, ordförande i SIS, blivit vald till ny president för den globala standardiseringsorganisationen, ISO. Det betyder att Sverige, svensk industri och SIS nu får en direktkontakt med ISOs beslutande organ. På sikt kommer dessa olika händelser att påverka betydelsen av alla projekt som vi är involverade i. Hur vill du i övrigt sammanfatta det gångna året? Jag tycker att 2005 har varit ett bra år för SIS i många avseenden. Både ekonomiskt och när det gäller vårt interna arbete. Vår verksamhet är långsiktig och påverkas av vad som sker i vår omvärld. En del år är bra, andra är mindre bra var ett bra år. Hur finansieras SIS? SIS finansieras till 90 % genom intäkter från försäljning och medlemsavgifter för projektdeltagande. SIS företräder Sverige internationellt inom området standardisering och får därför statsanslag på drygt 10 %. Hur gick då 2005 i siffror? Ekonomiskt sett var 2005 bra och SIS är tillbaka på ett plusresultat. Det slutgiltiga resultatet hamnar runt sex miljoner kronor. Standardiseringsverksamheten går som planerat och förlaget gör ett bra resultat och bidrar till överskottet. Förlaget gick bra även 2004, men då tvingades vi att reservera medel för en eventuell momsskuld och det drog ner det årets resultat. Och det tredje benet, utbildningsverksamheten? Den visar minus. Det ligger i vårt uppdrag att vi ska sprida kunskaper om standarder och hur de används. Det är ett viktigt uppdrag, men i längden måste utbildningsverksamheten bära sina egna kostnader. Vi arbetar med den frågan. Ska vi gå över till de internationella framgångarna. Varför är de så viktiga? Man brukar mäta en standardiseringsorganisations betydelse i antalet viktiga sekretariat. Är man huvudprojektledare för ett stort och uppmärksammat sekretariat så innebär det att organisationen får ökad tyngd. Vi visste redan i fjol att vi fått ansvaret för att leda ett nytt sekretariat inom området Socialt ansvarstagande. Det är ett väldigt stort projekt som vi förberett under längre tid. Nu har det projektet rullat igång. Du nämde ett projekt till? Det är riktigt. Under 2005 fick SIS också i uppdrag att leda ett globalt projekt för att utveckla standarder för internationell krishantering. Kan man verkligen standardisera krishantering? Det är en bra fråga. Vad vi ska standardisera är främst metoder för att hantera information och utbyta information i samband med en kris. Det finns ett antal intressenter i Sverige som är väldigt intresserade av de här frågorna. Dit hör Krisberedskapsmyndigheten, Volvo, Ericsson och Saab. Den breda svenska uppslutningen bidrog säkert till att Sverige fick förtroendet att leda sekretariatet. Av de fyra fem projekt som får störst uppmärksamhet inom ISO idag så svarar alltså Sverige för två av sekretariaten. Det ser jag som en mycket stor framgång.

4 Kan det bli fler sådana projekt i framtiden? Vi är bara i början på året, men ett projekt som har goda förutsättningar att förverkligas är ett fortsättningsarbete på det som händer i projektet Humanitarian Mine Action. Det handlar om att standardisera hur man tar hand om minor i krigsområden. Jag hoppas och tror att det nya projektet ska komma igång under första halvåret 2006 och att SIS kommer att få sekretariatet. Fler positiva nyheter? Det finns all anledning att peka på vår ökade effektivitet, både externt och internt. CEN har också startat ett projekt som ska se till att ledtiderna för att ta fram en standard ska understiga tre år. Det såg ut som en omöjlighet men nu har vi fått ner ledtiderna för nya standardiseringsprojekt till gott och väl under 36 månader. Trots att projektet fortfarande rullar talar allt för att vi löst vårt uppdrag. Många kan ändå tycka att tre år är lång tid. Men standardisering är en koncensusprocess och det måste därför få ta ett tag att ta fram en ny standard. Däremot erbjuder vi nu flera alternativa produkter som gör att det kan ta bara något år att ta fram en ny standard, till exempel genom CWA, CEN Workshop Agreement. Du talade om intern effektivisering också? Vi har under året arbetat hårt med att plocka ut synergier ur den nya organisationen som vi genomförde i slutet av Ett huvudmål har varit ett närmare samarbete mellan de tre olika produktområdena i organisationen. Standardisering, utbildning och förlagsverksamhet ska i möjligaste mån bedrivas som en gemensam aktivitet. Vad innebär detta i praktiken? Varje gång ett nytt projekt startar så är både Forum och Förlag med i ett tidigt skede. Som exempel kan vi ta projektet Socialt ansvarstagande. Det handlar mycket om standardisering, men det är lika viktigt att det finns information, utbildning och litteratur för alla som engageras i projektet. En gemensam grupp svarar för att alla pusselbitarna finns på plats när de behövs. Jag hörde någon nämna SIS värderingar. Vad är det för något? Under 2005 har vi arbetat intensivt med våra interna värderingar. Att se till att vi alla är överens om vilka värderingar vi ska ha. Där ingår som en viktig punkt att vi ska se på helheten ut mot kund och inte på våra interna processer. Det har bidragit till att vi nu jobbar ännu mer affärsmässigt och tänker mer kundnytta. Vi har också plockat fram ett antal ledord som alla i personalen är med på och som vi dagligen försöker jobba efter. Hur ser medlemsutvecklingen ut? Vi ser ett stigande medlemsantal år från år. Under 2005 hade vi 1391 medlemmar, vilket är 61 fler än förra året. Antalet medlemmar varierar dock under året. Projekt dras igång och projekt avslutas. Under 2005 startade till exempel ett projekt kring lyftsäkerhet på teatrar. Då fick vi nästan tjugo nya medlemmar, alltifrån Dramaten till olika teknikleverantörer. Det är ett exempel på ett specifikt projekt som är avgränsat i tiden. Det är viktigt medan det pågår, men när det är klart så är det klart.

5 Några nya produkter som du vill nämna? Vi arbetar ständigt med att ta fram nya och bättre produkter. På Förlaget har vi utvecklat ett antal webbaserade lösningar som ger kunderna tillgång till all information på nätet. Det är en smidig databashantering som vi tror har framtiden för sig. Vi ligger långt framme när det gäller att utveckla IT-lösningar, såväl för oss själva som för användare på andra företag. Betyder fler webbaserade lösningar att ni trycker färre böcker än förut? Böcker vill kunden ofta läsa ändå på papper, oavsett tekniska alternativ. Men olika kunder har naturligtvis olika behov. Andelen standarder som säljs i elektroniskt format ökar ständigt. De levereras elektroniskt och de beställs också elektroniskt via vår hemsida. Idag beställer våra kunder 40 procent via sis.se. Kan man säga att ni blivit mer marknadsinriktade? Det är en bra sammanfattning. Vi lever inte på statsbidrag. Vi måste göra det som marknaden efterfrågar, annars försvinner vi. Ska vi nå långsiktig framgång måste vi hitta arbetsområden som marknaden efterfrågar, och som våra kunder är beredda att betala för. Har det arbetet gett något resultat? Ja det har det. Ett sätt att mäta hur vi lyckas är att studera hur media uppmärksammar vår verksamhet. Under året har det publicerats ungefär tusen artiklar om SIS och standardisering. Det är mer än någonsin tidigare och det betyder att vi nått mängder av intressenter som vi inte träffar i vår vardag. Vad tror du om resultatet 2006? Som ideell förening är vår ambition att långsiktigt inflationsskydda det egna kapitalet. Vid dagens låga inflation kräver det ett resultat på drygt två miljoner kronor. Det klarade vi med råge Det var en kompensation för det minus som vi redovisade Under 2006 och 2007 kommer vi att göra betydande IT-satsningar som kommer att belasta resultatet. Vårt resultat utan dessa satsningar kommer att ligga i linje med vår målsättning. SIS firar fem år Vad har ni presterat under dessa fem år? Det viktigaste är naturligtvis att vi skapat ett nytt SIS. Vi har slagit samman sju skilda standardiseringsorganisationer, som suttit på sju olika håll och arbetat på sju olika sätt. Av dem har vi bildat en gemensam organisation med ett enhetligt arbetssätt. Vi har tagit hem synergivinster, fått stordriftsfördelar och ökat vår effektivitet. Vi presterar helt enkelt mer för kundernas pengar. Jag hoppas och tror att våra kunder märker att vi har blivit mycket mer kundanpassade under de här fem åren. Under åren som kommer ska vi fortsätta utveckla vår verksamhet och satsa ännu mer på effektivitet och tillväxt inom alla våra tre produktområden. Det låter som att du är nöjd? Man blir aldrig helt nöjd. Men vi är väldigt nöjda över att våra kunder uppskattar det vi gör. 5

6 SIS tre produktområden SIS erbjuder kunder och medlemmar en effektiv och värdeskapande organisation för deltagande i internationell standardisering. En kund till SIS kan påverka standarders inriktning och innehåll samt få tillgång till och kunskap om standarder och deras tillämpning. Standardisering SIS, Swedish Standards Institute Nya och pågående standardiseringsprojekt europeiska, globala och nationella. Samordning av bransch- och företagsstandarder samt rådgivning. Standarder och handböcker SIS Förlag AB Standarder, kundanpassade handböcker och skräddarsydda e-tjänster. Utbildningar och konsulttjänster SIS Forum AB Öppna och kundanpassade utbildningar kring innehåll och tillämpning av standarder i Sverige och internationellt. 6

7 Standardisering Varför ska man delta i standardiseringsprojekt? Svaret är enkelt, det beror på vem man är och vad man har för behov. För många räcker det med att ta del av en färdig standard när den väl är fastställd, för andra kan det vara nödvändigt att påverka så mycket som möjligt och samtidigt få information om vilka nya standarder som är på gång. De som deltar i projekten får självklart informationen först. För många företag och organisationer kan det vara nödvändigt att delta. Eva Albåge Nordberg är ny standardiseringschef på SIS sedan årsskiftet Hon ser en positiv utvecklingstendens för produktområdet standardisering. Under det kommande året ska vi arbeta för att ytterligare öka bredden bland de projektdeltagare som deltar i våra tekniska kommittéer. Vi vill öka mångsidigheten och förbättra förankringen genom att få fler olika typer av organisationer och företag representerade. Som ett led i detta jobbar vi med att öka möjligheterna för små och medelstora företag att delta i våra kommittéer. Vad man än sysslar med så påverkas man av standarder. Standarder leder till enklare rutiner, billigare flöden och högre kvalitet. Det gäller både för tillverkande företag och tjänsteföretag. Men förutsättningen är att man anpassar sig till standarden. En standard som du själv har varit med om att ta fram och kunnat påverka är självklart enklare att anpassa sig till. SIS, Swedish Standards Institute, arbetar med standardisering inom nio verksamhetsområden. Vid årsskiftet 2006 genomfördes en omorganisation, från 14 verksamhetsområden till nio. Anledningen var att bli tydligare i våra kundrelationer. Bland verksamhetsområdena idag märks alltifrån bygg och anläggning och industriteknik, till informationsteknik, ledningssystem, konsumentprodukter, dokumentation, miljö- och energisystem och personlig säkerhet, samt vår utvecklingsavdelning där nya idéer till projekt tas om hand. Eva Albåge Nordberg, standardiseringschef För svenska företag och organisationer är det ofta nödvändigt att vara med och påverka utvecklingen på sina respektive marknader. Ett sätt är att delta i ett standardiseringsprojekt. Ett standardiseringsprojekt drivs av projektdeltagarna i en teknisk kommitté. En teknisk kommitté kan i sin tur utse en eller flera arbetsgrupper. Alla kan vara med och påverka utformningen och innehållet i en standard. Det gäller såväl små nischföretag som stora multinationella koncerner, liksom organisationer och myndigheter. När vi startar ett nytt projekt undersöker vi om det finns ett uttalat behov av att ta fram en viss standard. Det är förstås viktigt för oss att ta fram standarder som marknaden efterfrågar. Vi jobbar också idag regelbundet med kundnöjdhetsmätningar och försöker anpassa oss efter de nya kundbehov som uppstår. Vi har idag en effektiv standardiseringsprocess, och vi jobbar aktivt med våra produkter och en utveckling av dessa. Detta eftersom vi vill göra det enklare och tydligare för våra kunder att välja form för deltagande i projekt. Fortsättning på nästa sida

8 Bygg och anläggning Standardisering Alla brukare och boende påverkas direkt och indirekt av standardisering inom bygg- och fastighetssektorn. Ett prioriterat område just nu är energibesparing, ett annat är Eurokoder. Standardisering inom bygg befrämjar handel över gränserna i Europa. Hälso- och sjukvård Standardisering inom hälso- och sjukvårdsområdet ger säkrare produkter och ökad livskvalitet. Projekten är uppdelade på tre olika block; medicinsk teknik, hälso- och sjukvårdsinformatik och kvalitetssystem för hälso- och sjukvård. ERIK GEETE Industriteknik MARIE BRANDVOLD Fortsättning från föregående sida Det naturliga sättet att påverka en standard är att delta i ett projekt. SIS erbjuder också en lång rad andra tjänster som gör företag och organisationer mer konkurrenskraftiga. Dit hör olika former av rådgivning och två snabbare metoder för att ta fram en standard CWA (CEN Workshop Agreement) och SWA (SIS Workshop Agreement). Sådana projekt är särskilt viktiga inom områden med snabb utveckling, till exempel e-handel och internetbaserade tjänster. SIS kan även hjälpa företag att samordna företagsinterna standarder och branschstandarder. Vi är flexibla och kan skräddarsy en lösning som passar aktuella behov. Inom SIS bevakar vi initiativ till framtida standarder och driver frågor som gynnar våra intressenter. När idén till en ny standard väcks så samlar vi snabbt in underlag och informerar våra kunder om vad som är på gång. Under senare år har det blivit allt vanligare att en europeisk eller global utredningsgrupp får i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett nytt standardiseringsprojekt. Genom aktivt deltagande i sådana utredningar får svenska företag och organisationer helt andra möjligheter att påverka än om man kommer in i ett senare stadium då ett standardiseringsprojekt redan startat. Här bredvid till höger ser du en beskrivning av våra nio olika verksamhetsområden samt kontaktperson till respektive område. Vill du även veta vilka standardiseringsprojekt som pågår inom respektive område just nu, så är du välkommen att kontakta oss eller läsa mer på sis.se. Inom detta område standardiseras såväl produkter som metoder och system inom hela verkstadsindustrin, men även lyftredskap och utrustning för vägunderhåll och motorfordon. De här standarderna ger enklare procedurer och befrämjar handel över gränser. Informationshantering PER FORSGREN Här handlar det om att skapa regler och metoder som underlättar en säker hantering av information, vilket är till fördel för såväl enskilda medborgare som näringsliv och offentlig sektor. Ledningssystem TORBJÖRN CEDERHOLM Organisationer som vill öka sin produktivitet och lönsamhet bör ständigt förbättra sin verksamhet. Detta kan göras genom att införa ledningssystem för t.ex. kvalitet, miljö, informationssäkerhet, socialt ansvarstagande, kompetensförsörjning och arbetsmiljö. Materialteknik Miljö och energi KRISTINA SANDBERG Här pågår standardisering som bidrar till teknisk utveckling. T.ex. pågår projekt inom svetsteknik, materialbeteckningar, korrosion, aluminium, tryckbärande anordningar, gjutjärn, koppar, rostfria stål, massa och papper, läder, textil, gummi, lim, plast, tapeter och konsumentförpackningar. CHRISTER KARLSSON Inom detta område ligger fokus på hållbar utveckling genom att förenkla procedurer och ta fram metoder för att analysera utsläpp, karaktärisera avfall och slam samt göra analyser inom kemi- och processindustrin. Projekt pågår också inom fasta biobränslen och fasta återvunna bränslen. HELENA SELLERHOLM Tjänster och personlig säkerhet Standarder inom detta område ger ökad livskvalitet och tillvaratar individens intressen genom t.ex. personlig skyddsutrustning på arbetsplatsen och säkrare barnkläder och lekplatser. Även projekt inom tjänstestandardisering såsom begravningar och städning ingår. Utveckling KERSTIN SÖDERBERG Här handlar det om att undersöka framtida behov av standarder, och bevaka både svenska och internationella initiativ. Arbetet leder fram till ett beslut om man ska starta ett standardiseringsprojekt inom ett ämnesområde, eller inte. KJELL LUNDSTRÖM

9 Krisberedskapsmyndigheten har inflytande över globalt krisarbete sig en god position och påverka utvecklingen. Inte minst viktigt är att standardisering är ett område där det är naturligt att privata och offentliga intressenter möts och diskuterar gemensamma frågor. Mattias Jennerholm Mattias Jennerholm är ordförande i den svenska SIS-kommittén för Samhällssäkerhet, SIS/TK 494, som ska ta fram standarder för internationell krishantering. Till vardags jobbar han som utredare och samordnare för internationella frågor på Krisberedskapsmyndigheten, KBM. Varför är detta projekt viktigt? Samhällssäkerhet handlar om att säkra funktionerna i ett samhälle, att kunna anpassa agerandet till nya hotbilder och förmedla rätt och korrekt information till rätt mottagare i rätt tid. När det inträffar en kris eller katastrof finns det ingen tid för långa diskussioner. Allting måste vara förberett och alla nyckelfunktioner måste veta exakt vad de ska göra. Sårbarhets- och krisberedskapsfrågor är i allt större utsträckning av gränsöverskridande betydelse. Därför behöver det internationella samarbetet utvecklas. Ett svenskt engagemang i frågorna leder till att fler kontaktytor till internationella aktörer inom säkerhet och beredskap öppnas. Vad ska standarderna handla om? Projektet ska ta fram standarder för bland annat informationshantering som ska göra det enklare att samverka före, under och efter en kris eller katastrof. Varför har Krisberedskapsmyndigheten valt att engagera sig? Att engagera sig i standardisering är något nytt för oss. Vi har valt att gå med aktivt i detta projekt eftersom standardisering är ett instrument som får allt större betydelse på grund av att globaliseringen ökar. Det är dessutom en möjlighet för oss att påverka utvecklingen av den kommande standarden. Drivna och målmedvetna aktörer kan skapa Vilken roll tror du arbetet får globalt? Under de senaste åren har intresset ökat internationellt för vad standardisering kan åstadkomma när det gäller säkerhet, beredskap och krishantering. Mycket talar för att standardiseringsarbetet kommer att få en alltmer betydande roll både inom EU och i det globala samarbetet. Är standardisering rätt form för att driva de här frågorna? Ja, det är ett av flera användbara verktyg, eftersom standardiserade former för informationsutbyte är tidsbesparande och kan underlätta samverkan vid krishantering och öka möjligheten av gemensam förståelse av lägesbilden. Tanken är att information i framtiden ska kunna förstås och utbytas enklare mellan nationella och internationella organisationer, myndigheter och företag. Förutom en ny global standard, får du ut något mer av projektet? En del av utvecklingen av svensk krisberedskap är att svenska företag och myndigheter utvecklar ett bra samarbete med andra länders motsvarigheter. Inom SIS får vi denna möjlighet. Till exempel träffar jag samarbetspartners i ett neutralt forum där jag kan bygga ett nationellt och globalt kontaktnät. Produktfakta Under hösten 2005 fick SIS i uppdrag av ISO att leda det nya globala projektet Samhällssäkerhet för att utveckla standarder för internationell krishantering. Två tekniska kommittéer har bildats, en global ISO-kommitté som SIS leder, som ska bevaka alla länders intressen och en svensk kommitté som ska bevaka svenska intressen. Kundfakta De som hittills deltar i projektet är Ericsson Microwave Systems AB, SAAB Systems AB, Volvo Technology AB, Försvarets Materielverk och Krisberedskapsmyndigheten. Men fler svenska myndigheter och företag har nu en möjlighet att gå med i projektet och påverka utvecklingen.

10 Utbildningar och konsulttjänster Elisabet Wahlman, VD SIS Forum AB SIS Forum AB erbjuder utbildning och konsultation i Sverige och internationellt. Utbildningarna syftar till att hjälpa kunderna att använda standarder på ett effektivt och lönsamt sätt. SIS Forum har ett stort utbud av öppna utbildningar, som i Sverige är koncentrerade till verksamhetsutveckling, medicinsk teknik och standardisering. Dessutom erbjuds seminarier och kurser inom aktuella ämnen med koppling till alla standardiseringsområden. Elisabet Wahlman är VD på SIS Forum, som är ett helägt dotterbolag till SIS, Swedish Standards Institute. Vår uppgift är att sätta standarder i sitt sammanhang och därigenom bredda kunskapen och öka användningen av standarder snabbt och marknadsmässigt. Vår strävan är att kunna erbjuda ännu fler utbildningar inom SIS alla verksamhetsområden. De flesta utbildningarna kan också arrangeras företagsinternt och skräddarsys efter kundens behov. Oavsett nivå är målsättningen att förmedla kunskap på ett intresseväckande och engagerande sätt. För kurserna svarar såväl egna lärare som externa specialister. Vi vill säkerställa att användningen av standarder blir en lönsam investering för våra kunder, därför är vi alltid beredda att diskutera skräddarsydda insatser, anpassade till alla slags specifika kundbehov. De satsningar som gjorts inom medicinsk teknik har visat sig lyckosamma och under den närmaste tiden kommer vi att utveckla vårt utbud inom ledningssystem för livsmedelssäkerhet. Utgångspunkter för våra utbildningar är att deltagarnas behov och önskemål ska jämkas samman med kursledarens erfarenhet av vad som är viktigt att känna till och ha färdigheter kring. Utbytet av erfarenheter deltagare emellan och med kursledaren utgör ett viktigt inslag. Den internationella verksamheten blir allt viktigare inom utbildning och konsultstöd. Den internationella verksamheten vänder sig i huvudsak till utvecklingsländer, nyligen industrialiserade länder och EU:s kandidatländer. Under 2005 hade vi fler internationella uppdrag än något annat år och våra projekt genomfördes i samarbete med länder i världsdelar som till exempel Asien, Afrika, Europa, Mellanöstern och Latinamerika. Vi kommer att försöka utveckla våra internationella samarbeten ytterligare under året som kommer. SIS Forum strävar efter att alltid ligga i täten när det gäller utbildning och konsultstöd. När det kommer en ny viktig standard eller en större revidering så kan vi normalt erbjuda en utbildning som underlättar användningen. Vi har också konsulter redo som kan hjälpa till med implementeringen. Idag är det vanligt att företag och organisationer väljer att integrera flera olika ledningssystem för kvalitet, miljö, arbetsmiljö och informationssäkerhet. Därför är utbildningar inom detta område extra populära hos oss just nu. 10

11 E.ON Elnät satsar på utbildningar inom ledningssystem konkret med många grupparbeten vilket gav mig mycket. Lisa Engström Lisa Engström, kvalitets- och miljösamordnare på E.ON Elnät Sverige AB i Malmö gick under hösten 2005 och under vintern 2006 tre olika utbildningar hos SIS Forum. E.ON Elnät Sverige AB, som är ett dotterbolag till E.ON Sverige AB, har som sin huvudsakliga uppgift att ansvara för distribution av el till cirka en miljon slutkunder. Vilka olika ledningssystem jobbar E.ON Elnät med idag? Alla E.ON-företag är certifierade mot miljö. Hos E.ON Elnät är vi sedan 2003 certifierade mot både miljö och kvalitet, men jobbar även aktivt med ledningssystemen för arbetsmiljö och informationssäkerhet. Vi har en ambition att så småningom certifiera oss även inom dessa områden. Hur ser ditt vardagliga arbete ut? Jag fungerar som ett stöd internt och hjälper verksamheten att utveckla miljö- och kvalitetsarbetet. Hela avdelningen fungerar som sakkunniga till den övriga verksamheten och driver och samordnar de olika insatserna. Vad har du gått för utbildningar hos SIS Forum? Jag har gått utbildningarna Grunderna i kvalitetsledning, Rollen som kvalitets- och miljösamordnare samt avslutningsvis den företagsinterna utbildningen Intern revision. Alla tre utbildningarna genomfördes i slutet av 2005 och början av Varför gick du de två första kurserna? Jag har jobbat ganska kort tid som miljö- och kvalitetssamordnare. Jag gick kurserna eftersom jag sedan tidigare inte hade den bakgrunden. Jag ville också skaffa mig mycket inspiration och idéer. Kursen som handlade om min roll visade sig vara Och bäst med den företagsinterna utbildningen? Det var en kurs under tre dagar där vi fick mycket övning genom praktiska exempel. Kursen var också helt anpassad efter våra företagsspecifika frågor vilket var väldigt bra. Vi lärde oss bland annat hur vi bör revidera internt i företaget och vilka frågor man kan ställa vid en intern revision. Det var också nyttigt att diskutera gemensamma problem med sina kollegor. Vad tycker du om utbildningarna, och vad är det viktigaste du fått med dig hem? Kurserna har varit bra och välplanerade. Jag är mycket nöjd och fick ut det jag hoppades på. Det kanske viktigaste av allt under sådana här kurstillfällen är att man får möjlighet att träffa andra i samma situation och utbyta erfarenheter. Det kändes som att jag fick ny kraft och nya ideér när jag kom tillbaka till jobbet. Du prenumererar även på SIS Forums tidskrift Perspektiv, vad tycker du om den? Jag tycker den är bra eftersom den ger tips, ideer och inspiration i mitt vardagliga arbete. Det är också bra att tidskriften numera innehåller artiklar om alla typer av ledningssystem. Produktfakta Grunderna i kvalitetsledning, 2 dagar Kursen ger dig en introduktion till kvalitetsledning och nyttan med att införa ett kvalitetsledningssystem. Rollen som kvalitets- och/eller miljösamordnare, 1 dag Den här kursen behandlar det som förväntas av en kvalitets- eller miljösamordnare samt erfarenheter och vanliga svårigheter då ledningssystemet är i funktion Perspektiv ledningssystem och utveckling Tidskriften för den som arbetar med ledningssystem och verksamhetsutveckling. Kundfakta E.ON Sverige AB, som bildades från företaget Sydkraft 16 september 2005, erbjuder energi i form av el, gas, värme, kyla och avfallsbehandling. Dotterbolaget E.ON Elnät Sverige AB har 600 anställda med kontor över hela landet och med huvudkontor i Malmö.

12 Standarder och handböcker Hans Ahlstrand, VD SIS Förlag AB Runt om i världen pågår ett intensivt arbete med att skapa standarder inom olika områden. Standarder påverkar uppskattningsvis 80 procent av världshandeln, bidrar till nationell tillväxt och har stor betydelse för innovationssystem. De anses vara minst lika viktiga för tillväxt och konkurrenskraft som patent och licenser. När en standard är fastställd är det SIS Förlag AB som ser till att kunderna snabbt och enkelt kan få tillgång till den. SIS Förlag AB är störst i Norden på standarder med en omfattande utgivning av svensk och internationell standard. Förlaget tillhandahåller standarder, standardpaket, handböcker, pocketstandard, standardsamlingar, webbaserade lösningar, tekniska rapporter och annan teknisk litteratur. I Sverige utkommer cirka nya standarder varje år. Målsättningen är att SIS Förlag ska vara en totalleverantör och att kunderna med vår hjälp alltid ska arbeta med aktuella standarder, svenska, såväl som internationella. Hans Ahlstrand tillträdde under 2005 som ny VD för SIS Förlag AB, som är ett helägt dotterbolag till SIS, Swedish Standards Institute. Visionerna och förhoppningarna på Förlaget är stora. För 2006 kommer fokus att ligga på nya tekniska lösningar med snabbare och ännu mer miljövänliga leveransformer, ökad omvärldsbevakning samt fler satsningar på sis.se, e-handel och e-marknadsföring. Standarder är vår kärnprodukt, därför arbetar vi ständigt med att utveckla och förbättra våra tjänster för alla användare av våra standarder. Vi vill att standarderna ska vara lättillgängliga och erbjuder dem därför i olika format, förpackningar, paket och media. Vi strävar också efter att vara heltäckande och att kunna erbjuda snabb leverans. När du som kund abonnerar är du säker på att få aktuell standard med automatisk uppdatering och administration. SIS Förlags nya tjänst e-nav, som vänder sig till företag med fler än en användare, har blivit en mycket lyckosam produkt med många nöjda kunder. Vårt mål är att dessa kunder naturligtvis ska fortsätta vara nöjda med sin tjänst och att vi kan få fler att inse fördelarna med högre kvalitet i arbetet och en tjänst som sparar både tid och pengar. Idag har vi nära nog all världens standard elektroniskt lagrad. Tack vare ett nära samarbete med standardiseringen i andra länder kan vi dessutom distribuera utländska och internationella standarder, och på sis.se går det också att beställa standarder från ISO, IEC, ASTM, BSI, DIN med flera. Ambitionen är att ge service som så långt som möjligt anpassas till varje kunds behov och krav. Vi satsar på att fortsätta utveckla oss inom områdena tjänster och leveransmedia. Vi lyssnar väldigt mycket på vad som efterfrågas idag och försöker anpassa oss till det. Samtidigt måste vi vara vakna på nyheter hela tiden. Och det är inte omöjligt att kunden inom en snar framtid nyttjar e-nav i sin mobil. 12

13 Scania använder tjänsten e-nav för att förenkla vardagen När och varför blev ni kunder hos SIS Förlag? Under hösten 2005 tecknade vi ett ettårsavtal med SIS Förlag av tjänsten e-nav som SIS förvaltar. Tjänsten, som nu är tillgänglig för samtliga anställda inom Scania, möjliggör för nya och befintliga användare av standarer att få en helhetsbild av vilka standarder som ingår i Scanias kollektion samt möjlighet att beställa de standarder som saknas i kollektionen. Markku Backholm Markku Backholm är chef för standardiseringsfunktionen på Scania som under hösten tecknade ett nytt globalt avtal med SIS Förlag om att använda produkten e-nav. Varför jobbar Scania med standarder? Standarder är viktiga för hela Scania. Att bedriva ett medvetet standardiseringsarbete bidrar till att skapa ett standardiserat arbetssätt inom företaget. Hur bedrivs det vardagliga arbetet? Den funktion som jag leder, Standarder och Terminologi, har inom Scania ansvar för att samordna arbetet med standarder och termer. Arbetet bedrivs i samarbete med den uppdragsgivare och sakkunnige inom linjeorganisationen som har störst ansvar, påverkan och kunskap inom det aktuella verksamhetsområdet. Initiativ till nyproduktion eller revidering av standarder kommer från hela Scanias globala verksamhet. När fastlagda Scaniastandarder finns tillgängliga tillämpas de inom verksamheten. Detta bidrar till att uppnå Scanias högt ställda kvalitetskrav. På vilket sätt har e-nav förbättrat arbetet? Min avdelning är en stödfunktion för produktutvecklingen och andra verksamheter inom Scania, vilket bland annat innebär att våra konstruktörer och övriga användare enkelt och självständigt ska ha tillgång till våra standarder. e-nav har i hög grad bidragit till högre flexibilitet och mindre intern administration i vårt arbete med standarder. Produktfakta e-nav underlättar för dig när du behöver ha dina standarder samlade på ett och samma ställe och har fler än en användare på företaget. Då får du också överblick av företagets nyttjande av standarder och kan säkerställa att användarna alltid har tillgång till de senast uppdaterade standarderna, dygnet runt via det egna nätverket. Standarderna finns tillgängliga som sökbara pdf för alla användare inom företaget. Kundfakta Scania är en globalt ledande tillverkare av tunga lastbilar, bussar samt industri- och marinmotorer. Scania tillhandahåller även en mängd olika serviceprodukter, tjänster och finansiering allt i syfte att ge Scaniakunden ett lönsamt lastbilsägande. Scania bedriver verksamhet på över hundra marknader i Europa, Latinamerika, Asien, Afrika och Australien. Scania har drygt anställda världen över, varav cirka i Sverige.

14 Händelser 2005 och på gång 2006 Nytt nyhetsbrev inom hälsooch sjukvårdsområdet Det händer mycket inom hälsooch sjukvårdsområdet, därför startade SIS under 2005 ett nytt elektroniskt nyhetsbrev som vänder sig till branschens tillverkare och användare. Nyhetsbrevet tar upp nyheter inom allt från kvalitet och it inom vården, till textil, teknisk utrustning och rena säkerhets- och handhavandestandarder. Nytt om 9000 & bytte namn till Perspektiv SIS Forums tidskrift Nytt om 9000 & heter nu Perspektiv ledningssystem och utveckling. Det nya namnet speglar bättre tidskriftens bredare innehåll. Enligt en läsvärdesundersökning som genomfördes under 2005 uppgav 87 procent av läsarna att de har stor nytta av tidskriften i sitt arbete och hela 90 procent sparar den och använder den som uppslagsverk och rådgivare. sis.se tar ett steg framåt Tillgängligheten och navigeringen för besökaren var ledorden när vi utvecklade nya sis.se under hösten Den nya hemsidan lanserades i februari 2006 och förstasidan har nu en skarpare struktur där SIS produktområden framträder tydligare med den nya formen. Färre klick och mer rakt på sak är några av de reaktioner vi fått säger Måns Diedrichs som var ansvarig för projektet. Ny tjänst Ett abonnemang gör dina standarder tillgängliga för alla användare på företaget. Under 2005 lanserade SIS Förlag den nya tjänsten e-nav som innebär att vi snabbare kan serva dig med automatiska uppdateringar och administration via en webblösning. e-nav är ett naturligt val när det finns fler än en användare på företaget, samtidigt som du får standarderna samlade på ett och samma ställe. Fördelarna med e-nav är ökad tillgänglighet dygnet runt via det egna nätverket och att den minimala administrationen sparar tid och sänker kostnaderna. ISO får svensk president Svenska underleverantörer vinner på ett ökat globalt samarbete. Håkan Murby, tidigare VD för Jernkontoret och ordförande i SIS, Swedish Standards Institute blev från och med årsskiftet 2005/2006 och tre år framåt president för ISO. Ny standard för begravningstjänster Under hösten 2005 blev en ny europeisk standard klar som ska garantera en hög kvalitet på begravningstjänster med avseende på respekt för den döda och de anhöriga. Riktlinjer i standarden ska bidra till att tydliggöra vad som ingår vid köp av dessa tjänster och till att öppet redovisa hur prissättningen görs. Med enhetliga riktlinjer för den här typen av tjänster blir det lättare för kunden att göra jämförelser mellan olika leverantörer. Tanken är också att ge en känsla av trygghet vid upphandlingen, när kunden kan vara i en svår situation. SIS leder nytt globalt krisarbete Den senaste tidens terroristattacker och naturkatastrofer väcker frågan hur man kan arbeta för att göra världen till en säkrare plats. I slutet av 2005 fick SIS i uppdrag av den globala standardiseringsorganisationen ISO att leda det globala projektet Samhällssäkerhet som ska ta fram standarder för internationell krishantering. Syftet är att förbättra beredskapen och underlätta samverkan före, under och i återhämtningsfasen efter en kris eller katastrof. 14

15 Ökad kvalitet på kondomer i Afrika SIS Forum fick under 2005 i uppdrag av Sida att genomföra ett projekt om kvalitetskontroll av kondomer. 28 deltagare från 13 afrikanska länder deltog i utbildningen som arrangerades i Stockholm 26 november 4 december. Målet för projektet är en förbättrad produktsäkerhet när det gäller kondomer som finns på den lokala marknaden i Afrika. Lyckat seminarium I november 2005 anordnade SIS tillsammans med Energimyndigheten, Svensk Fjärrvärme och Svebio ett seminarium om de nya standarderna inom området Fasta bränslen. På seminariet deltog 70 personer som fick viktig information om standarderna och tillfälle att diskutera tillämpningen av dessa. Målet var att informera om standarderna och samtidigt fånga upp frågor och synpunkter från de som ska använda standarderna vid hanteringen av fasta bränslen. Bättre analysmetoder kan minska allergiproblem 80 miljoner människor i Europa har någon form av allergi varav 30 miljoner har astma. I början av 2006 drog ett nytt projekt igång som ska ta fram analysmetoder för allergiframkallande ämnen. Syftet är att minimera risken för att utveckla allergi och att bidra till ett samhälle som är bättre anpassat till människor med allergi. Enklare att använda metadata Med den visionen bildades under året den tekniska kommittén Metadata för geografisk information SIS/TK 489. Det uttalade syftet är att underlätta för aktörer i Sverige att använda metadata. Målet är att ta fram riktlinjer för användning av den befintliga standarden ISO Ekonomiska fördelar med självkompakterande betong Ett europeiskt standardiseringsarbete för specificering av självkompakterande betong, SKB, startade i november Inom SIS arbetar nu en arbetsgrupp för att kunna tillvarata svenska intressen och aktivt påverka de kommande standarderna inom området. Målgrupper för de nya standarderna är intresseorganisationer, leverantörer, beställare, provningsinstitut och myndigheter. PDF/A för långtidsarkivering Nu kan alla som ansvarar för arkivmaterial välja standardiserade lösningar utan leverantörsberoende. Det är en av effekterna av att filformatet PDF/A fastställdes som ISO-standard under Genom denna standard kan elektroniska dokument arkiveras så att innehållet kan bevaras och återskapas i framtiden. Verktygsmaskiner med hög precision ger lönsamhet Uppmätning av geometrisk noggrannhet och vibrationer i verktygsmaskiner är av stor betydelse för en lönsam produktion. För att kunna arbeta med standarder inom detta område i framtiden startade SIS under 2005 ett nytt projekt, som snabbt fick 23 deltagande företag. Projektet har som mål att effektivisera uppmätningen av verktygsmaskiner genom att använda standardiserade metoder. Säkrare lyftteknik för scen och teater Projektet Lyftteknik inom underhållningssektorn ska ta fram nya europeiska riktlinjer (CWA) för scenmaskiner och lyftteknik för scen och teater. 19 företag och organisationer deltar i projektet. Syftet med detta arbete är att skapa en standard där berörda får tillgång till ett modernt arbetsredskap för säker installation och användning av fast och tillfällig lyftutrustning. 15

16 Global standardisering Om ditt företag eller organisation har en marknad utanför Sverige kan du förlora mycket på att inte hålla dig uppdaterad i det internationella standardiseringsarbetet. SIS jobbar aktivt för att säkra det svenska inflytandet i den globala standardiseringen. Med en effektiv verksamhet kan vi bidra till att främja den svenska samhällsutvecklingen. SIS är en del av det nätverk som utarbetar europeiska standarder i CEN och globala standarder i ISO. Både ISO och CEN jobbar idag med standarder inom alla områden förutom telekom och elektronik. Anders Sköld, som är teknisk direktör på SIS, menar att historien har gott om exempel på hur goda affärsidéer och geniala produkter fått lämna marknaden på grund av att upphovsmännen inte följt standardiseringsarbetet. Genom engagemang i det internationella standardiseringsarbetet har du möjlighet att påverka framtida regler och produktkrav, samtidigt som du får tidig information om vilka önskemål marknaden kan ha och vad myndigheter kan komma att kräva. CEN, the European Committee for Standardization, har sitt huvudkontor i Bryssel. CEN har idag 29 medlemsnationer, och integrationen av de nya EU-medlemmarna in i standardiseringsarbetet är prioriterat de närmaste åren. CEN fortsätter att stödja EUs inre marknad genom att utveckla och fastställa mer än nya standarder per år. När det gäller europeiska standarder, så måste de nationella medlemmarna, där SIS är en av dem, fastställa dessa som nationella standarder. Därför ser en nationell standard, som även är Europastandard, likadan ut i alla europeiska länder, både när det gäller nummer och tekniskt innehåll. ISO, International Organization for Standardization, med huvudkontor i Geneve i Schweiz, är världens största organisation för utveckling av standarder, och består av ett nätverk av nationella standardiseringsorgan från mer än 150 länder. ISO-standarder medverkar till att göra tillverkning av och handel med produkter och tjänster mer effektiv. Inom ISO har SIS under de senaste åren särskilt kraftsamlat inom två nya standardiseringsområden, socialt ansvarstagande och krishantering. SIS och Sverige har ett väldigt bra rykte internationellt vilket gjort att vi fått i uppdrag att driva flera prestigefyllda projekt globalt. Till exempel ansvarar SIS just nu för 122 internationella ISOsekreteriat och 103 europeiska CEN-sekreteriat. 16

17 SIS styrelse Bakre raden från vänster: Brittmarie Urve, sekreterare, Leif Trogen, direktör Svenska Bankföreningen, Göran Nilsson, direktör Pressretur AB, Susanne Björkander, personalrepresentant SIF, Charlotte Brogren, forskningsdirektör ABB, Lars Flink, VD SIS, Owe Fredholm, direktör Plast- och Kemiföretagen, Marianne Olsson, direktör Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Främre raden från vänster: Åke Danemar, direktör Teknikföretagen, Lena Gevert, direktör Volvo, Karita Thomé, personalrepresentant CF, Håkan Murby, ordförande, Annika von Schéele, divisionschef Boverket, Stig Håkansson, direktör Konsumentverket. SIS ledningsgrupp Bakre raden från vänster: Hans Ahlstrand, VD SIS Förlag AB, Olle Axenborg, informationschef, Lars Flink, VD SIS, Gilbert Ljungberger, administrativ chef Främre raden från vänster: Ingvar Börtemark, bitr standardiseringschef, Eva Albåge Nordberg, standardiseringschef, Elisabet Wahlman, VD SIS Forum AB, Anders Sköld, teknisk direktör 17

18 Resultaträkning koncernen / SIS, Swedish Standards Institute med dotterbolag Belopp i ksek Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat Balansräkning koncernen / SIS, Swedish Standards Institute med dotterbolag Belopp i ksek TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Nedlagda kostnader på annans fastighet Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier i intresseföretag Uppskjuten skattefordran Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m.m. Handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

19 KONCERNEN SIS 5 år 2006 firar det nya SIS fem år. Genom att år 2001 gå från sju standardiseringsorganisationer till att bli endast en, så har vi ökat kundanpassningen i vår verksamhet. Till exempel så har: kursanmälningarna på sis.se ökat från 10 % till 60 % leveranstiden av standarder minskat från dagar till minuter och den totala försäljningen på sis.se har ökat med 83 % vi gått från sju olika system för att driva standardiseringsarbete till ett digitalt antalet besökare på sis.se ökat från i månaden till vi breddat kursverksamheten från 15 till 55 olika kurser Belopp i ksek EGET KAPITAL OCH SKULDER Fritt eget kapital Balanserade medel Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Projektbidrag och anslag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Belopp i ksek STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER KONCERNEN Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 19

20 Resultaträkning moderföretaget / SIS, Swedish Standards Institute Belopp i ksek Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Årets resultat Balansräkning moderföretaget / SIS, Swedish Standards Institute Belopp i ksek TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Nedlagda kostnader på annans fastighet Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier i koncernbolag Aktier i intresseföretag Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernbolag Skattefordringar 25 Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

21 Standarder, siffror och SIS aktiva standardiseringsprojekt 1300 personer utbildades hos SIS Forum sökbara produkter i databasen på sis.se 122 internationella ISO-sekreteriat som SIS ansvarar för 103 europeiska CEN-sekreteriat som SIS ansvarar för 24 nya handböcker 1894 standarder fastställdes och 243 upphävdes 158 medarbetare inom SIS-gruppen MODERFÖRETAGET Belopp i ksek EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Summa avsättningar Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Projektbidrag och anslag Skulder till koncernbolag 740 Skatteskuld 98 Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Belopp i ksek STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER MODERFÖRETAGET Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga En fullständig årsredovisning och koncernredovisning finns att hämta på Det går även att beställa en utskrift från SIS. 21

22 Vill du veta mer? SIS Standard Magazine Du som vill hålla dig informerad om nyheter inom standardiseringsområdet, men även få fördjupad kunskap om aktuella händelser, personer eller projekt kan prenumerera på vår tidning som kommer ut fyra gånger per år. Är du medlem hos oss får du tidningen som en medlemsförmån. Det är inte pengar som får världen att fungera Varför börjar du läsa just här i övre vänstra hörnet? Varför följer du dessa bokstäver från vänster till höger? Därför att det är en sorts standard. Utan att du tänker på det, är du överallt omgiven av standarder. Denna broschyr ger en introduktion till några viktiga standarder och förmedlar nyttan med standarder i dagens samhälle. SIS Standard News I vårt elektroniska nyhetsbrev rapporterar vi löpande om nya och pågående projekt. Här skriver vi också om aktuella publikationer, utbildningar och seminarier. Nyhetsbrevet är kostnadsfritt och kommer ut 11 gånger per år. Vill du prenumerera är det bara att gå in på sis.se och göra en anmälan. SIS Förlags Nyhetsbrev Här informerar SIS Förlag om aktuella produkter och tjänster. Du får även fördjupad information om nyttan för dig som användare av standarder. Tidningen Perspektiv SIS Forums tidskrift innehåller nyheter och artiklar om ledningssystem för till exempel kvalitet, miljö, livsmedelssäkerhet, informationssäkerhet och arbetsmiljö. Tidskriften visar också på intressanta tillämpningar och praktiska exempel. Den utkommer med 9 nummer per år. sis.se På hemsidan hittar du information om våra aktuella projekt, kurser, handböcker och standarder. Här hittar du också information om hur standardiseringsprocessen fungerar och hur du gör för att bli medlem eller för att gå med i något av våra projekt. Ladda ner eller beställ våra broschyrer på sis.se Bli en påverkare I en värld där ingenting är statiskt, finns det ett viktigt val att göra. Antingen sitter du nöjd och betraktar det som sker. Eller så blir du en påverkare. Om du väljer att gå med och delta i ett SIS-projekt blir du en av de delaktiga och en av dem som påverkar innehållet i framtida standarder. Det har både du och din organisation mycket att vinna på. En ledares dag Med hjälp av ledningssystem kan ett företag eller en organisation förädla sin verksamhet, förbättra sin lönsamhet, öka marknadsandelen, säkra sin information och motivera de anställda. Nu finns några av de mest kända ledningssystemen beskrivna på ett enkelt sätt. I denna broschyr får du också veta fördelarna med att integrera olika ledningssystem. Miljö och standarder hör de ihop? Alla produkter ger upphov till miljöpåverkan, men vad har standardisering med miljö att göra? Vi anser att standarder och miljö hör intimt samman, därför stödjer vi ett antal svenska pilotprojekt för att införa miljöhänsyn i standardiseringsarbetet. Broschyren beskriver vilken betydelse standarder har i miljöarbetet och presenterar de miljöinitiativ som tagits inom ISO och CEN. Utveckla standarder Processen att ta fram en standard följer samma grundmönster både internationellt och nationellt. Här får du en förenklad beskrivning av hur det går till att ta fram en standard. Broschyren vänder sig till dig som ska vara med och utforma standarder, eller dig som bara vill veta lite mer om standardiseringsprocessen. 22