Ab ovo (Latin: från ägget) eller hur jag odlade Geophagus sp. red head tapajos Text och foto: Radek Bednarczuk. Översättning: Mikael Westerlund

Transkript

1 Sydamerikanska ciklider Ab ovo (Latin: från ägget) eller hur jag odlade Geophagus sp. red head tapajos Text och foto: Radek Bednarczuk. Översättning: Mikael Westerlund En hona tillhörande ett annat par, som lekte ovanpå en rot. Färgerna hos vuxna exemplar av Geophagus sp. red head tapajos påminner om de sagolikt granna afrikanska ciklidernas kulörer. Ett karakteristiskt kännetecken som samtidigt verkar framhäva deras heta temperament är det orangeröda frampartiet på huvudet. G. sp. red head tapajos bereder oss säkert oförglömliga estetiska upplevelser, men också känslomässiga rysningar i samband med lek och yngelvård. Jag måste tillstå att jag är svag för ciklider, särskilt cikliderna från Sydamerika. I synnerhet jordätarna har varit föremål för mitt akvaristiska intresse redan i många år. Det började med släktet Satanoperca och fortsatte snart med arter ur släktet Geophagus, som förhäxade mig såväl genom sin odiskutabla skönhet som genom sin repertoar av intressanta beteenden. Nyligen har min uppmärksamhet påkallats av en ny art som har funnit sin väg till mitt akvarium, nämligen Geophagus sp. red head tapajos. Om släktet Geophagus Bara som en påminnelse, namnet Geophagus är direkt kopplat till sättet på vilket dessa ciklider äter. Geos betyder jord på grekiska och phagein betyder ätande. Med andra ord, detta är fiskar som äter jord, eller egentligen, silar substratet då de söker föda. I sin naturliga miljö lever arterna inom släktet Geophagus i alla vattentyper, svart, vitt och klart vatten. Ungfiskar återfinns ofta på grunt vatten nära flodbankarna och på ställen där det finns gott om nedfallna löv och förmultnande trästycken. Bland dessa finner de skydd mot predatorer. Vuxna exemplar föredrar djupare vatten. Arterna inom detta släkte kan lätt särskiljas från andra jordätare i det att huvudets topprofil är något konisk till formen med ögonen relativt högt, medan kroppen bara är måttfullt sammanpressad i sidled. På sidorna har de korsvis placerade fläckar, vilkas storlek varierar beroende på art. Kroppen är täckt av mer eller mindre tydliga strimmor. Hos en del arter finns de genast under ryggfenan, medan de hos andra fortsätter ned längs sidorna. Färgsättningen varierar mycket inom släktet Geophagus. För amatörakvaristen är det mest karakteristiska kännetecknet för arten Geophagus sp. red head tapajos det röda, ibland orange, till purpurfärgade främre partiet av huvudet - såsom också artnamnet antyder. Detta kännetecken är tydligast hos vuxna exemplar, i synnerhet under leken. Äventyret begynner För några månader sedan köpte jag åtta unga vildfångade Geophagus sp. red head tapajos. De var tre till fyra centimeter långa. Akvariet ställdes i ordning som man brukar för jordätare, det vill säga fin sand på bottnen, förstenat trä, rötter, inga som helst växter kort sagt, en ganska spartansk inredning. Akvariet var på några hundra liter och bottenytan var stor, 60 centimeter bred, så fiskarna hade gott om utrymme att simma omkring av hjärtans lust. Ciklidbladet 2/ Årgång 43 9

2 skulle varje akvarist hålla för ett gott tecken, som förebådar lek inom en snar framtid. Fiskarna slogs, bråkade och brottades mycket, särskilt de dominanta hanarna sinsemellan. Men trots all denna aggression förekom det inga allvarliga, eller ens små, fysiska skador. Jag kunde också iaktta att det växte fram en liten fettpuckel överst på huvudet hos de äldre fiskarna, alfahanarna. Sannolikt hängde detta ihop med deras höga ställning i grupphierarkin. Paret framför roten under vilken de lekte, hanen till höger. För att ytterligare värma upp den redan heta stämningen och äntligen få bevittna leken, som jag så länge hade väntat på, höjde jag temperaturen till 30 grader, började genomlufta vattnet kraftigare och bytte 40 procent av vattnet. Jag började också ge bättre mat, så som djupfryst krill (Euphausia), vita (Chaoburus) och svarta mygglarver, några gånger om dagen. Då började det hända saker Ab ovo (Latin: från ägget) En dag såg jag hur ett av jordätarparen uppvaktade varandra under en stor rot. Snart började honan (den mindre av fiskarna) putsa roten, medan hanen (som var kraftigare och lite större) jagade bort andra fiskar från reviret. En Geophagus sp. red head tapajos som ruvar sina yngel, några släppta yngel syns på bottnen under fisken. Typiskt för denna art och generellt för alla ciklider inom släktet Geophagus är att de är ganska glupska och äter praktiskt taget alla sorters föda. Vi måste så klart komma ihåg att inte mata för mycket och att ge tillräckligt med fiberrik vegetabilisk föda. Det handlar om livliga och sociala ciklider. De uppvisar, till skillnad från en del arter inom släktet Satanoperca, inte de minsta tecken på skygghet. De kan hållas med fiskar med liknande temperament, såsom andra arter ur släktet Geophagus. Timida arter är inte att rekommendera, eftersom de kan bli underkuvade, vilket sannolikt leder till onödig stress. Själv håller jag arten tillsammans med några malar (snowball pleco, Baryancistrus sp. L142), som hjälper till att hålla efter störande algväxt på akvarierutorna och inredningen. Vattenparametrarna jag erbjöd mina jordätare var: Temperatur 26 till 28 grader, totalhårdhet under 20 dgh, och ett ph mellan 6,5 och 7. Jag tillsatte också finmalda löv av tropisk mandel i syfte att förbättra vattenkvaliteten, det vill säga tillföra tanniner och sänka ph en aning. Under dessa förhållanden växte mina jordätare snabbt och efter några månader hade de uppnått en storlek på sex till åtta centimeter och började bilda par. Detta Parets färger ökade i intensitet och fiskarna visade upp sig för varandra och spärrade ut fenorna och gällocken med andra ord, parningsdansen började på allvar. Småningom blev honans tjocka, trubbiga genitalpapill synlig, medan hanens var tunnare och spetsigare. Det kan vara värt att i detta sammanhang nämna, att det är vid leken vi kan könsbestämma fiskarna med 100 procents säkerhet. Jordätarna övade sig med några skenparningar innan de började på allvar. Rommen lades i omgångar med några romkorn per gång, varefter hanen simmade över dem och täckte dem med mjölke. Romkornen var bärnstensfärgade och uppgick till omkring etthundra stycken. Leken tog cirka en timme. Därefter började paret vårda rommen. Honan fläktade den med bröstfenorna och sörjde på så vis för att rommen fick mer syre. Allt emellanåt plockade hon bort små skräp med munnen. Under tiden vaktade hanen reviret, som omfattade roten och dess närmaste omgivning. Totalt var det ungefär en tredjedel av akvariet (100 till 150 liter) som nu tillhörde paret. Eftersom jag verkligen ville dra upp en ny generation (F 1 ) Geophagus sp red head tapajos, separerade jag med en glasruta paret från de andra fiskarna så att jag inte skulle behöva oroa mig för att rommen 10 Ciklidbladet 2/ Årgång 43

3 Stolt förälder med sin barnaskara. Ciklidbladet 2/ Årgång 43 11

4 skulle bli ett nytt tillskott till menyn. Paret lugnade sig och anföll bara sporadiskt glasrutan, bakom vilken de övriga fiskarna simmade. Efter cirka 48 timmar såg jag att några av romkornen blev angripna av mögel (blev vita) men till min glädje såg jag också piggt vaggande yngelstjärtar. Honan hjälpte till vid kläckningen genom att sakta tugga på romkornen och började sedan ruva ynglen. Denna art är en larvofil munruvare, vilket innebär, att föräldrarna ruvar ynglen i munnen efter att de har kläckts. Nästa dag såg jag att också hanen började ruva ynglen. Efter omkring sex dagar såg jag ynglen för första gången då de släpptes ut i en på förhand iordningställd grop för att äta. Gulesäcken var då ännu inte helt borta. I groparna, som föräldrarna gräver i underlaget, samlas det troligtvis mat som ynglen kan äta. Till en början Ett intressant fenomen var att när en av föräldrarna blev hungrig släppte han eller hon bara ut ynglen och passade över dem till den andra föräldern. Efter att fisken hade ätit upprepades proceduren. Jag kunde också iaktta att fiskarnas färgsättning genomgick en radikal förändring då fiskarna vårdade sina yngel. Färgerna blev dämpade, aningen metalliska, hela kroppen verkade mörkare än tidigare och ett mönster av mörka strimmor uppstod. Den artkarakteristiska mörka fläcken blev ännu tydligare. Då fiskarna hade skött ynglen i ungefär två veckor beslöt jag att flytta dem till ett annat akvarium. De unga cikliderna hade på tre månader blivit tre centimeter långa och jag började mata dem med större foder. Ett bra sätt att mata ungfiskarna är att ge dem mattabletter som går att klibba fast vid akvarierutan. Vid tidpunkten då denna artikel skrevs lekte tre par samtidigt. Intressant nog lade två par sin rom på samma rot, ett på roten, det andra under den. Detta visar på jordätarnas starka fortplantningsinstinkt. Mina exemplar är vildfångade. Paren är mycket fertila och varannan till var tredje vecka leker något av dem. Jag har också kunnat iaktta några faktorer som kan stimulera till lek hos denna art. Dessa är: mycket mat (särskilt Euphausia, Chaoborus) hög temperatur: 29 till 30 grader. stora vattenbyten på 30 till 40 procent. kraftig genomluftning och cirkulation på vattnet. gömställen i form av stycken av förstenat trä och rötter. minst 100 till 150 liter per par. Om du uppfyller dessa villkor, och utgår från att du har ett par, kan du vänta dig lek, vilket varje akvarist anser vara höjdpunkten i skötseln av vilken fiskart som helst. När det kommer till vattenvärdena är min erfarenhet den, att Geophagus sp. red head tapajos är mer lekvillig i lätt hårt vatten med ett ph på 7 till 7,5. Några sista ord Geophagus sp. red head tapajos utgör otvivelaktigt ett hot för dem som älskar sydamerikanska ciklider. Efter att ha hållit och odlat arten i några månader kan jag med säkerhet säga att denna jordätarart inte på något sätt är svår att hålla. Den är motståndskraftig mot sjukdomar, äter praktiskt taget alla sorters föda och, vilket är viktigast, att få den i lek är inte alls problematiskt. Därför kan jag med förtroende rekommendera den för lite längre hunna akvarister. matade jag ynglen med nykläckt Artemia salina och mikromask (Panagrellus sp.), senare övergick jag till allt större mat, såsom Daphnia sp. Jordätarna växte med imponerande hastighet på denna föda. Bägge föräldrarna deltog aktivt i att sköta om ynglen. I början släpptes ynglen ut bara för att äta, men efter cirka två veckor tog föräldrarna in dem i munnen bara till natten eller då någon fara hotade. Efter ytterligare några dagar sökte ynglingarna skydd i föräldrarnas munnar bara när ljuset var släckt. Att mata ynglen med en fodertablett är kul. Efter några veckor lekte ett annat par, denna gång skedde det inte under en rot, utan helt öppet, ovanpå ett annat stycke trä. Efter att honan hade lagt rommen och hanen hade befruktat den, täckte föräldrarna rommen med sand för att kamouflera den. På detta sätt undgick den att bli uppäten av de andra fiskarna. Nästa dag avlägsnade honan sanden, troligen för att de växande embryona skulle få mer syre. Trots det såg jag några gånger att de andra fiskarna åt upp hela kullen. Ifall du vill dra upp ynglen är det bäst att skilja paret från de andra fiskarna med en glasruta, eller flytta det till ett annat akvarium. Litteratur: Weidner Th., South American Eartheaters. Cichlid Press, El Paso. 12 Ciklidbladet 2/ Årgång 43

5 Aquarium Stockholm KVALITET OCH KUNSKAP! I våra 200 akvarier har vi över 150 arter vildfångade och odlade Malawi/ Tanganyikaciklider. Stort sortiment av saltvattensfi sk/koraller och tillbehör. Vi har även sällskapsfi sk, malar, discus och många andra sorters ciklider. Akvarier, foder, växter och tillbehör till verkligt bra priser! Hos oss går det även bra att beställa akvarium efter egen design. STOCKHOLMS MESTA AKVARIEBUTIK NÄR DET GÄLLER! Vi har egenodlad, importerad och vildfångad fi sk. Hos oss hittar du ett bra sortiment med saltvattenfi sk, koraller och tillbehör. Vi har tillbehören för att starta både enklare samt mer avancerade system för söt och saltvattensakvarium. I sortimentet ingår bl.a, NLS, Aquaterra,Tropic Marin, Aquatic nature, Eheim, JBL, Hydor, Tropical, Ocean Nutritions och Korallen-zucht. Aquarium Stockholm Akvarie-Leasing AB Starrbäcksgatan Stockholm Tel Fax butiken@akvarieleasing.se Öppettider Mån-fre Sommartid maj-aug Lör Ciklidbladet 2/ Årgång 43 13