LÄKEMEDEL OCH MILJÖ Anteckningar från konferens 21 april 2004 i Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄKEMEDEL OCH MILJÖ Anteckningar från konferens 21 april 2004 i Göteborg"

Transkript

1 LÄKEMEDEL OCH MILJÖ Anteckningar från konferens 21 april 2004 i Göteborg Moderator: Olle Larkö, professor Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2 INNEHÅLL: LÄKEMEDELSANVÄNDNING I VÄSTRA GÖTALAND - VAR TAR LÄKEMEDLEN VÄGEN? Bo Gunnarsson, miljöansvarig Apoteket AB 3 HORMONELLA EFFEKTER AV LÄKEMEDEL Lars Förlin, ekotoxikolog Göteborgs universitet 5 LÄKEMEDLENS SPRIDNING I VÅRA VATTEN Nicklas Paxéus, miljökemist Gryaab 6 ARBETE MED LÄKEMEDEL OCH MILJÖ INOM NORDVÄSTRA LÄKEMEDELSKOMMITTÉN Thomas Ericson, ordförande Nordvästra läkemedelskommittén 8 MILJÖMEDVETNA LÄKEMEDELSFÖRETAG HUR MÄRKS DET I FASS? Inger Näsman, Läkemedelsindustriföreningen 9 MILJÖARBETE NU OCH I FRAMTIDEN ETT EXEMPEL FRÅN ASTRAZENECA Birgitta Thorsin, AstraZeneca 10 HUR GÖR MAN FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN FRÅN LÄKEMEDEL INOM EU OCH I STOCKHOLM? Åke Wennmalm, miljödirektör Stockholms läns landsting 10 LÄKEMEDELSGENOMGÅNG MINSKAD MILJÖPÅVERKAN SOM BONUS Ellen Beran, distriktsläkare Uddevalla nya vårdcentral Maj-Britt Elmvik, apotekare, Apoteket AB 12 PROVFÖRPACKNINGAR ETT SÄTT ATT MINSKA KASSATIONEN? ANDRA FORMER AV PROVFÖRPACKNINGAR? Björn Johnsson och Anders Bauer, Apoteket AB 13 LÄKEMEDELSRESTER RÅ SJUKHUSEN EXEMPEL FRÅN EN OPERATIONSAVDELNING Lisa Lundberg, miljöchef Södra Älvsborgs sjukhus 14 2

3 LÄKEMEDELSANVÄNDNING I VÄSTRA GÖTALAND - VAR TAR LÄKEMEDLEN VÄGEN? Bo Gunnarsson, miljöansvarig Apoteket AB Läkemedel har en oerhörd betydelse för många människor och de gör mycket gott. För en säker läkemedelshantering är det dock viktigt att ha avigsidorna under kontroll. Hittills har fokus legat på att ha kostnader, bieffekter m. m. under kontroll men det är lika viktigt att tänka på vad som händer när läkemedlen kommer ut i miljön. Ett av Sveriges femton nationella miljökvalitetsmål är en giftfri miljö. Inom en generation ska halterna av naturfrämmande ämnen i miljön vara noll. Varför ska vi bry oss? Läkemedel är med flit gjorda för att vara biologiskt aktiva på nästan all levande materia. Det finns inte så många andra ämnen som avsiktligt är designade så. Läkemedel är ofta toxiska och svårnedbrytbara, bl. a. för att klara den kritiska passagen genom mag- tarmkanalen. Det råder stor kunskapsbrist när det gäller läkemedels påverkan på miljön. Läkemedel är ett av sjukvårdens viktigaste verktyg. Läkemedel finns i stor mängd. Några siffror från Västra Götaland Under 2003 använde vi 6678 st. olika läkemedel. Antalet läkemedel har under senare år vuxit, men de är ofta varianter på kända substanser. Viktmässigt använde vi dryga 200 ton aktiva substanser under Detta motsvarar 909 miljoner definierade dygnsdoser (DDD) per år eller 606 DDD per invånare och år. Hjärt-kärlläkemedel (bl. a. kolesterolsänkare, s k statiner) är den största gruppen läkemedel som används, ca 90 miljoner DDD per år. Vad som händer i djurriket när dessa läkemedel kommer ut i naturen är okänt. Nervsystemets läkemedel ökar och resterna återfinns i mark och vatten. Även hudläkemedlen ökar. Användningen av könshormoner minskar, det användes ca 20 miljoner DDD Sammanfattningsvis kan sägas att läkemedelsanvändningen i Västra Götaland inte skiljer sig från övriga riket. De faktorer som är viktiga att beakta när det gäller läkemedels miljöpåverkan är: Ekotoxicitet Persistens (halveringstid i naturen) Bioackumulation (fettlöslighet) Hjälpsubstanser, d v s substanser utöver den aktiva substansen Dispenser (undantag från förordningar m. m.) Olämplig formulering/ förpackning För att göra en lämplig klassificering av läkemedel bör man beakta persistensen, bioackumulerbarheten och toxiciteten hos läkemedlen. 3

4 De mest kända effekterna i miljön av läkemedel är antibiotikaresistens, hormonella effekter, cytotoxiska effekter samt subterapeutiska effekter, d v s från små doser under lång tid (t. ex. från dricksvattnet). Eftersom kunskaperna om läkemedlens miljöeffekter är dåligt utredda finns en stor osäkerhet kring vilka effekter övriga läkemedel har i miljön. Var tar våra läkemedel vägen? Ingenting försvinner och allting sprids. Var hamnar då våra läkemedel? Förr eller senare hamnar läkemedlen i vattenrecipienten, se skiss nedan. Distribution/försäljning Hushåll (90%) Vårdinrättningar (10%) Oanvända läkemedel Medicinerin Utsöndring via urin och fekalier Oanvända läkemedel Medicinerin Utsöndring via urin och fekalier Avloppsreningsverk Reningsverksslam Deponi/förbränning Jordbruksmark Vattenrecipient Använder vi våra läkemedel rätt? Vid medicinering sker upptag via mag-tarmkanalen. Ofta innehåller läkemedlen betydligt mer aktiv substans än vad kroppen tar upp. Det som kroppen inte tar upp utsöndras med urin och fekalier. Vissa substanser går oförändrade genom kroppen, andra metaboliseras, d v s omvandlas. En del substanser designas för att vara vattenlösliga, exempelvis med hjälp av s. k. konjugat. De kan dock omvandlas i reningsverken och bli fettlösliga och därmed bioackumulerande. Halveringstiden i naturen anses vara den viktigaste faktorn att beakta när man ska bedöma hur miljöfarliga läkemedlen är. Är halveringstiden kort innebär det en kort bromssträcka om läkemedlet skulle visa sig vara toxiskt och det är då lättare att stänga av tillförseln. Halveringstiden beror på en mängd faktorer, som mikrobiell miljö, temperatur, ljus, syrehalt och ph. Vad gör vi med våra överblivna läkemedel? En SIFO-undersökning som gjordes under 2004 visar att ca 60% av Sveriges befolkning får läkemedel över. 40% av dessa anger att de lämnar tillbaka dem till Apoteket, 50% låter dem stå kvar hemma i badrumsskåpet. Av dessa uppger i sin tur hälften att de återlämnar läkemedlen till Apoteket när de gått ut (se vidare i Inger Näsmans presentation). 4

5 Men undersökningen visade att fler tycker att det är viktigt att lämna in läkemedlen till Apoteket än som faktiskt gör det. Bland skälen till att man tycker det är viktigt att lämna in överblivna läkemedel har miljöskälet ökat i betydelse. De läkemedel som lämnas in bränns under kontrollerade former vid höga temperaturer. För att öka återlämningen av överblivna läkemedel har man inom Apoteket diskuterat frågan om man skulle kunna införa ett pantsystem på läkemedel. Ett pantsystem skulle kunna leda till felanvändning, kostnaderna kan drabba tredje part m. m. och det har därför inte ansetts aktuellt på ett generellt plan. Däremot kan det vara aktuellt för vissa typer av läkemedel, exempelvis hormonplåster. HORMONELLA EFFEKTER AV LÄKEMEDEL Lars Förlin, ekotoxikolog, Göteborgs universitet Vi använder hejdlöst många kemikalier. Vissa av dessa innehåller hormonstörande ämnen, vilket bl. a. leder till fortplantningsstörningar hos fisk. Exempelvis har man funnit sterila lakar i Bottenhavet, intersex hos fisk m. m. Hormonstörande ämnen Hormonstörande ämnen är tillverkade eller naturliga ämnen som stör organismers olika hormonsystem. Exempel på ämnen som är hormonstörande är industrikemikalier (PCB, mjukgörare) biprodukter (klordioxiner, PAH) bekämpningsmedel (DDT, DDE) naturliga ämnen (växtsterosoler) läkemedel (p-piller) Dessa hormonstörande ämnen leder till effekter i miljön. Exemplen är många. Exempelvis har användning av PCB och DDT lett till feminisering hos måsfåglar och alligatorer samt fortplantningsstörningar hos säl, havsörn och isbjörn. Användning av TBT (en organisk tennförening som bl. a. används i båtbottenfärg) påverkar marina snäckor så att honorna får hanliga könskaraktärer. Diclofenac (ett antiinflammatoriskt läkemedel) har lett till att gamar blivit utrotningshotade p. g. a. njurproblem. Steroider och läkemedel leder till feminisering respektive maskulinisering hos fisk Hos fiskar i närheten av reningsverk har man bl. a. funnit etinylöstradiol (ett syntetiskt östrogen som bl. a. finns i p-piller), naturligt östrogen och mjukgörare. Östrogener bioackumulerar c:a 1 miljon gånger mer hos vattenandande organismer än luftandande. Hur farligt är då etinylöstradiol? Det beror på mängd, nedbrytbarhet och hur det sprids i miljön. I Sverige är relativt små områden påverkade, mest i närheten av reningsverk. I utlandet är dock effekterna större, skillnaderna beror på större befolkningstäthet samt mindre vattenmängd. Användningen kommer troligtvis att öka. 5

6 Vad vet vi? Utanför reningsverk, som skiljer sig från rena miljöer, är det svårt att skilja ut vilka effekter som beror på läkemedel. Etinyöstradiol feminiserar fisk. Det finns stora kunskapsluckor när det gäller miljöeffekter av läkemedel. Kunskaperna är sporadiska och vi saknar tidstrender för haltmätningar av läkemedel. Sammanfattningsvis kan sägas att vi behöver mer kunskap om effekterna av läkemedel i miljön! I ett nystartat forskningsprojekt vid Sahlgrenska Akademin ska man försöka ta fram metoder för att identifiera biologiska effekter av läkemedel, s. k. biologiska fingeravtryck. LÄKEMEDLENS SPRIDNING I VÅRA VATTEN Nicklas Paxéus, miljökemist, Gryaab Repharmawater är ett EU-projekt med uppgift att kartlägga förekomsten av läkemedelsrester i avloppsvatten, att studera effekterna av detta samt att hitta ett sätt att efterbehandla avloppsvatten. I projektet har man utgått från de läkemedelsgrupper som säljs i stora volymer: Kolesterolsänkare Antileptika Antiinflammatoriska läkemedel Betablockerare Antibiotika I alla deltagande länder i projektet (Italien, Frankrike, Grekland och Sverige) har man funnit att vissa läkemedel går rakt igenom reningsverket. Det rör sig om ett tjugotal substanser, t. ex. karbamazepin, gemfibrozil, ibuprofen, naproxen, diclofenac, metoprolol, ofloxacin, ciprofloxacin. En del läkemedel går dock att avlägsna i reningsverken. Ca 60% av antibiotika renas, 90% av de kolesterolsänkande läkemedlen och upp till 95% av de antiinflammatoriska läkemedlen renas. Diclofenac, som är ett antiinflammatoriskt läkemedel renas dock till max 40%. Vilka är de optimala betingelserna för rening? Till viss del är möjligheterna till rening säsongsbundna. På sommaren, när flödena är normala, fungerar reningsprocessen bättre. På vintern däremot, när flödena är lägre, avlägsnas en mindre del läkemedel. På vintern är vi dessutom oftare sjuka och användningen av läkemedel är högre. De läkemedel som passerar genom reningsverket bryts i recipienten till största delen ner med hjälp av solljuset, inte biologiskt som man kanske skulle kunna tro. Ofloxin t. ex. bryts ned på sex dagar under sommaren men först efter 40 dagar på vintern. I reningsverken avlägsnas en del läkemedel genom adsorption till slam, t. ex. sulfametoxasol och fluorkinoloner (antibiotika). Andra avlägsnas troligen genom 6

7 nedbrytning: ibuprofen, fenoprofen, ketoprofen, diclofenac (antiinflammatoriska läkemedel). Ibuprofen renas i avloppsvattnet så att bara 6% av den ursprungliga substansen är kvar i utgående avloppsvatten. Ibuprofen metaboliseras till Hydroxyibuprofen som finns kvar till 53%. Vilka effekter som denna metabolit har är okända. Av de läkemedelsrester som kommer in till reningsverket går en del med det renade vattnet direkt till recipienten, resten går med slammet till jorden. När det gäller fluorkinoloner som går med slam till jordbruksmark så är föroreningsrisken till grundvattnet liten, eftersom fluorkinolonerna inte är så mobila i jordar. Olika läkemedel påverkar olika organismer Antibiotika påverkar främst organismer på den lägsta nivån i näringskedjan (bakterier och alger). Icke antibiotiska läkemedel påverkar mest organismer på högre nivåer. Karbamazepin (ett antileptikum) t. ex påverkar alger. Diclofenac (antiinflammatorisk) påverkar evertebrater (ryggradslösa djur) och fisk. Propranolol (en betablockerare) påverkar ytterligare högre i näringskedjan. Man har inte funnit några akut toxiska effekter i recipienten, men däremot kan man förvänta sig en kronisk toxicitet. Vad gör man idag i reningsverken för att rena avloppsvattnet från läkemedel? Egentligen ingenting, men det finns ett ökat intresse för dessa frågor. I studien har man funnit två olika metoder för efterbehandling av läkemedelsrester: 1. Ozon 2. Väteperoxid och ultraviolett ljus Dessa båda metoder har olika verkningsgrad på olika typer av läkemedel och behöver optimeras. Slutsatser av Repharmawater-projektet Befintliga reningsverk klarar inte av rening från läkemedelsrester Läkemedelsrester går ut i naturen både med slam och renat vatten Läkemedelsrester är persistenta Inga akuta problem från läkemedelsrester har iakttagits, men långsiktiga effekter förväntas Kompletterande behandling med ozon eller väteperoxid tillsammans med UV-ljus visade goda resultat 7

8 ARBETE MED LÄKEMEDEL OCH MILJÖ INOM NORDVÄSTRA LÄKEMEDELSKOMMITTÉN Thomas Ericson, ordförande Nordvästra läkemedelskommittén I Västra Götalandsregionen finns fem läkemedelskommittéer. I deras uppdrag ingår att Verka för en effektiv och säker läkemedelsanvändning till rimliga kostnader för individ, sjukvård och samhälle Påverka läkemedelsanvändningen genom kritisk värdering av nya och äldre läkemedel genom fortbildning, information och uppföljning Motverka onödiga läkemedelskostnader för att därigenom ha råd med de nya och dyrare preparaten när dessa är nödvändiga. Det står ingenting om att de ska verka för att minska miljöpåverkan från läkemedel. Fokus har i stället i första hand legat på att minska onödiga kostnader. Ofta går dock ekonomi och miljö hand i hand. Kan man spara pengar på att minska mängden läkemedel som förskrivs minskas också utsläppen till miljön. Startförpackningar Ett i första hand ekonomiskt problem med läkemedelsförskrivningen är att det skrivs ut alldeles för mycket läkemedel som inte används. Enligt beräkningar i den nordvästra länsdelen lämnas 12 ton läkemedel tillbaks till Apoteket varje år, vilket motsvarar ca 15 miljoner kronor. Till detta kommer de överblivna läkemedel som inte lämnas in. Inom Nordvästra läkemedelskommittén har man gjort försök att öka användandet av mindre, så kallade startförpackningar. Man gjorde en överrenskommelse med Apoteket om att alla patienter skulle få startförpackningar när så var möjligt, även när förskrivaren inte angivit detta i receptet. Det visade sig senare att detta var emot bestämmelserna i Receptkungörelsen och överrenskommelsen fick därför brytas. Alla läkemedel finns inte i startförpackningar. Eftersom läkemedelskommittéerna medverkar i inköpsprocessen finns en möjlighet att verka för att fler startförpackningar kommer ut på marknaden. Terapimål med miljöfokus Läkemedelskommittén sätter varje år upp så kallade terapimål. Ett av dessa mål är att öka andelen Furadantin som skrivs ut på bekostnad av Lexinor. Lexinor tillhör gruppen kinoloner, som är ett mycket potent antibiotikum som ofta skrivs ut i onödan. Tore Midtvedt, som skulle ha talat om miljöeffekter av antibiotika, fick förhinder. Den som vill veta mer om miljöeffekter från antibiotika kan läsa i Apotekets skrift Läkemedel i miljön. Den finns att ladda ner från Apotekets hemsida För vidare läsning rekommenderas även Socialstyrelsens rapport Läkemedel i miljön en hälsorisk. Rapporten finns att hämta på 8

9 MILJÖMEDVETNA LÄKEMEDELSFÖRETAG HUR MÄRKS DET I FASS? Inger Näsman, Läkemedelsindustriföreningen Läkemedelsindustriföreningen, Lif, är en branschförening för forskande läkemedelsföretag i Sverige. 60 företag är anslutna, vilka tillsammans står för c:a 90% av den totala försäljningen i Sverige. Miljökommitté inom Lif Inom Lif finns en kommitté som arbetar med miljöfrågor. I kommittén ingår förutom Lif även representanter från medlemsföretagen. Dessa har i uppdrag att bevaka vilka miljökrav medlemsföretagen berörs av, såväl lagkrav som kundkrav samt att informera medlemsföretagen om dessa. Man har inom kommittén även tagit fram en informationsbroschyr om branschens miljöarbete som finns att hämta på webbplatsen Där kan man hitta exempel på hur läkemedelsföretagen jobbar för att minska sin miljöpåverkan. Lif har även varit involverade i den riksomfattade kampanjen Överblivna läkemedel sökes. En projektrapport kommer inom kort. Under två dagar i januari 2004 genomfördes en SIFO-undersökning av hur benägna vi svenskar är att lämna igen överblivna läkemedel (denna nämnde även Bo Gunnarsson, ovan). Undersökningen omfattade 1000 personer från 15 år och uppåt. Resultaten från undersökningen visade bl. a. att en högre andel bland de äldre lämnar igen sina överblivna läkemedel. Detta är positivt i den bemärkelsen att de äldre ju också är de största konsumenterna som grupp räknad. I mars i år genomförde man även en konferens på temat läkemedel och miljön Pharmaceuticals in the Environment. En rapport från konferensen går att beställa på Lifs hemsida. Regeringsuppdrag att utreda miljöpåverkan från läkemedel Läkemedelsverket har fått ett regeringsuppdrag att utreda miljöpåverkan från läkemedel. Rapporten ska redovisas i juni i år. I utredningen ska ingå att bedöma miljöpåverkan, att göra en riskbedömning samt att ge förslag till åtgärder. I uppdraget ingår även att rapportera om pågående arbete inom EU, att informera om kvantiteterna av läkemedel i miljön samt se över vilka möjligheter det finns att miljöklassificera läkemedel. Miljöinformation saknas i FASS Idag finns ingen miljöinformation i FASS. I patient-fass finns dock ett allmänt kapitel om miljö. Den tryckta FASS är större än någonsin och kan inte göras större. Däremot finns möjligheter att lägga in information i webbversionen. Lifs förslag till fokusområden för minskad miljöpåverkan från läkemedel är i dagsläget att förpacka läkemedlen rätt, att ha bra rutiner för återvinning samt att förespråka en ansvarsfull användning. Det finns dock en potential för att i framtiden utveckla rätt läkemedel i rätt förpackningar 9

10 MILJÖARBETE NU OCH I FRAMTIDEN ETT EXEMPEL FRÅN ASTRAZENECA Birgitta Thorsin, AstraZeneca AstraZeneca har en strategi för hållbar tillväxt. I den ingår att AstraZeneca ska agera enligt sina grundvärderingar. En av dessa grundvärderingar är ett ansvarsfullt företagande. Detta innebär bl. a. att arbeta för att minska sin miljöpåverkan. Ett av AstraZenecas miljömål är att minska sina utsläpp av växthusgaser med 10% till Totalt släppte man ut 1,77 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2001 respektive 2002 (används som basår för klimatmålet). Det mesta kommer från aerosoler i astmasprayer. De ingående substanserna i AstraZenecas läkemedel är också i fokus i miljöarbetet. Det tar ca 10 år från idé till färdigt läkemedel. Efter att registreringsansökan är inlämnad är det oerhört kostsamt att göra förändringar. Därför är det viktigt att även ur ett ekonomiskt perspektiv göra rätt från början. AstraZeneca har utvecklat ett arbetssätt, SHE Trigger model, som går ut på att man redan på ett tidigt stadium i utvecklingen av ett nytt läkemedel tar tag i miljöfrågan. Kunskaperna om miljöeffekterna av läkemedel är större hos de nya produkterna än de gamla. Idag finns information på bipacksedeln på de flesta av AstraZenecas produkter som talar om att man ska lämna överblivna läkemedel till Apoteket. Läs mer om AstraZenecas miljöarbete på deras webbplats HUR GÖR MAN FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN FRÅN LÄKEMEDEL INOM EU OCH I STOCKHOLM? Åke Wennmalm, miljödirektör Stockholms läns landsting För tre år sedan uppmärksammades miljöpåverkan från läkemedel i Stockholm under en konferens som Apoteket anordnade. Eftersom mycket av svensk lagstiftning styrs från EU blev det aktuellt att se över hur EU hanterade miljökrav när det gällde läkemedel. Det visade sig att i det kommande EU-direktivet om läkemedelshantering inte fanns någonting om miljö med. Konsekvenserna av det den låga miljöprofilen i förslaget kan sammanfattas som följer: läkemedelsnivåerna i grundvatten och dricksvatten kommer att fortsätta att stiga fler vattenlevande organismer kommer att påverkas av läkemedelsrester resistenta bakteriestammar växer till, vilket ger sämre möjligheter att behandla svaga patienter (för tidigt födda, handikappade, äldre) folkhälsan kan försämras genom att alla individer ständigt exponeras för låga doser läkemedel 10

11 Därför startade man från Stockholms läns landsting och Apoteket ett intensivt lobbyingarbete gentemot EU. De krav man från svensk sida drev var: Miljöeffekter ska vara dokumenterade i alla ansökningar om marknadsföring av nya läkemedel I riskbedömningen ska risk för miljön inkluderas Följande patientinformation ska finnas på förpackningen Återlämna oanvänd medicin till apoteket. Kasta aldrig oanvänd medicin i avloppet kom förslaget till nytt direktiv från EU-kommissionen. De nya direktiven beräknas bli antagna under våren Medlemsländerna ska sedan anpassa sin nationella lagstiftning efter de nya direktiven under Jämfört med nuvarande lagstiftning finns flera klara förbättringar ur miljösynpunkt. En viktig förändring är att det klart och tydligt framgår att läkemedel kan leda till miljöpåverkan. I den inledande texten till direktivet står att man ska bedöma miljöeffekterna av nya läkemedel och att åtgärder ska vidtas för att minska miljöpåverkan. Dokumentationen som ska bifogas ansökan om ett nytt läkemedel ska innehålla en utvärdering av potentiella miljörisker med läkemedlet samt bedömas. När det gäller förpackningar och överblivna läkemedel stod det i det nya förslaget att man ska vidta åtgärder för att förebygga att läkemedelsrester kommer ut i naturen. Medlemsländerna ska se till att det finns uppsamlingsanordningar för överblivna läkemedel. Stockholms läns landstings miljöklassificeringsmodell Utsläpp av läkemedelsrester är en av Stockholms läns landstings betydande miljöaspekter. Enligt landstinget strategi för läkemedelshantering ska SLL verka för att en miljöriskbedömning görs av alla läkemedel som upphandlas. Bedömningen ska användas som modell för ett enkelt klassificeringssystem för läkemedel. SLL har därför tillsammans med Apoteket och Kemikalieinspektionen tagit fram ett miljöklassificeringssystem. Systemet bygger på tre faktorer som poängsätts: Persistensen anger hur länge produkten finns kvar i naturen utan att brytas ned. Om substansen är nedbruten till 60% efter 28 dagar klassas den som lätt nedbrytbar. Lätt nedbrytbar ger 0 p, svårnedbrytbar ger 3 poäng. Bioackumulerbarheten beskriver hur mycket av produkten som lagras i organismen och mäts enligt en OECD-standard. Substanser som är potentiellt bioackumulerande ger 3 poäng, icke bioackumulerande ger 0 p. Toxiciteten, d. v. s. giftigheten, mäts avseende fisk, Daphnia (ett kräftdjur) och alger. Toxiciteten delas upp i 4 klasser, från mycket hög toxicitet (4 p) till låg toxicitet (0 p). I det första skedet bjöd man in leverantörer av läkemedel att delta i studien, nio företag deltog. Totalt 22 läkemedel i ATC-grupp J (antibiotika och virushämmare) bedömdes och poängsattes. Av dessa var 20 persistenta, 2 bioackumulerande och 12 ekotoxiska. Gränsen för om ett läkemedel skulle klassas som miljöfarligt sattes vid fyra poäng. Sju av de virushämmande fick en poängsumma om 4 eller högre. Tre antibiotika fick högre än fyra. Av dessa läkemedel var det två läkemedel som utmärkte sig som särskilt miljöskadliga, Fortum (ceftacimidin) och Rebetol (ribavirin). 11

12 Nu planerar man att fortsätta studien och på sikt (2006) omfatta 75% av alla försålda dygnsdoser. Detta innebär att de 48 mest sålda läkemedlen kommer att granskas (de utgör 75,1% av alla DD). Av dessa är 37 syntetiska produkter, resten är naturligt förekommande (vitaminer, askorbinsyra m. m.). Resultatet av miljöklassificeringen används av läkemedelskommittén i SLL som väger in detta tillsammans med andra aspekter som pris, biverkningar, klinisk effekt etc. när man utfärdar rekommendationer. Informationen läggs in i olika media som används av förskrivare. Andra landsting är välkomna att samarbeta kring dessa frågor! Läkemedelsrester i Stockholms vatten I en undersökning av läkemedelsrester i det vatten som reningsverken släpper ut konstateras att inga anmärkningsvärda halter av läkemedel påträffats. Generellt sett kan man säga att i Sverige har vi en god avloppsvattenrening. Vi har förutsättningar för detta som många andra länder inte har, vi har en relativt liten befolkning på en stor yta och vi har stor tillgång på vatten. Det finns all anledning att se till att bevara detta. LÄKEMEDELSGENOMGÅNG MINSKAD MILJÖPÅVERKAN SOM BONUS Ellen Beran, distriktsläkare Uddevalla nya vårdcentral Maj-Britt Elmvik, apotekare, Apoteket AB I ett projekt i Uddevalla har man arbetat med läkemedelsgenomgångar vid vissa äldreboenden. Arbetet har skett i team där patientens kontaktperson, den patientansvarige, en läkare, en apotekare och ibland även en anhörig ingått. På de särskilda boenden för äldre kan patienterna ofta inte själva beskriva hur de mår. Detta blir istället personalens uppgift. Vid sex till åtta tillfällen per år, ca 1,5-2 timmar per gång, har man gjort en läkemedelsgenomgång för att se till att patienterna har rätt läkemedel. Ofta är de äldre ordinerade en stor mängd olika läkemedel, vissa kan till och med ha en motverkande effekt. Det vanliga är att man lägger till men sällan tar bort läkemedel från patientens ordinationslista. En anledning till detta kan vara att det finns en stor respekt för sjukhusläkarna och deras ordinationer bland distriktsläkarna. I projektet fanns totalt 88 patienter. Modellen för läkemedelsgenomgången är som följer: Faktainsamling Identifiering av läkemedelsrelaterade problem Analys Åtgärdsplan Utvärdering Feed-back 12

13 Först samlar man in fakta om patienten (diagnoser m. m.), sen identifieras läkemedlen som patienten använder, därefter analyseras effekterna av läkemedelsanvändningen. Utifrån analysen görs en åtgärdsplan som sedan följs upp. Resultaten av projektet Mängden läkemedel per patient minskade drastiskt efter läkemedelsgenomgången, se tabellen nedan. Detta ledde till ekonomiska besparingar på nära 4000 kr per patient och år. Före genomgången Efter genomgången Antal läkemedel/patient 13,4 9,6 Antal vid behov 5,8 4,7 Årlig besparing 3780 kr per år och patient En kanske ännu viktigare aspekt av genomgången var att livskvalitén hos patienterna förbättrades. Detta mättes i form av minskat antal tillfällen av förvirring hos patienterna samt minskat antal psykofarmaka, se tabellerna nedan. Antal patienter med tre eller fler psykofarmaka Antal tillfällen av förvirring orsakade av läkemedel Före Efter Före Efter Andel antidepressiva 47% 36% läkemedel Andel neuroleptika 53% 36% Andel sömnmedel 73% 64% Andel lugnande läkemedel 47% 36% Teamet identifierade 47 läkemedelsrelaterade problem (4,3 per patient). Totalt genomfördes 46 åtgärder. Dessa åtgärder visade oförändrat hälsotillstånd hos 73% av patienterna. Projektet har förbättrat både ekonomi och kunskap om läkemedelsanvändningen och patienternas hälsotillstånd. Viktigt är att påpeka att den som står närmast patienten, d. v. s. vårdpersonalen på boendet har en oerhört viktig roll i detta arbete. PROVFÖRPACKNINGAR ETT SÄTT ATT MINSKA KASSATIONEN? ANDRA FORMER AV PROVFÖRPACKNINGAR? Björn Johnsson och Anders Bauer, Apoteket AB I Södra Älvsborgs läkemedelskommitté har man genomfört en kampanj för att minska kassationen av läkemedel. Kampanjen vände sig till förskrivare och apotekare samt övrig vårdpersonal och allmänheten. 13

14 Syftet var att minska kostnaderna för läkemedel men även att minska miljöpåverkan. Ett realistiskt mål för hela Västra Götaland skulle kunna vara 20 miljoner i minskade kostnader genom en ökad användning av startförpackningar. Man valde ut läkemedelsgrupper som var lämpliga att använda startförpackningar för. Med startförpackning avsågs förpackningar om 30 st. per förpackning eller mindre. Affischer, broschyrer, knappar, insticksblad i tidningen Apoteket m. m. användes i kampanjen. Resultat Förskrivningen av startförpackningar ökade, men effekten blev kortvarig. Den inledande ökningen av antalet startförpackningar kan tolkas som att det finns en stor potential för en ökad förskrivning av startförpackningar. Förslag för att öka förskrivning av startförpackningar Få förskrivarna att kryssa i rutan för startförpackningar i receptet. Patienten och Apoteket kommer gemensamt överens om provförpackning. Förskrivarstödet kan uppmuntra till användning av startförpackningar Införande av andra förpackningsalternativ Göra om kampanjen Eftersom vissa patienter har svårt att ta sig till och från Apoteket, skulle förändrade distributionsvägar kunna underlätta användningen av startförpackningar. LÄKEMEDELSRESTER PÅ SJUKHUSEN EXEMPEL FRÅN EN OPERATIONSAVDELNING Lisa Lundberg, miljöchef Södra Älvsborgs Sjukhus Utifrån en undersökning vid Huddinge universitetssjukhus har man beräknat mängderna flytande läkemedelsrester som varje år släpps ut i avloppet från Södra Älvsborgs sjukvårds verksamheter. Enligt beräkningen släpps liter ut varje år. Därför har man i sin lokala anvisning för avfallshantering tagit fram en rutin för omhändertagande av flytande läkemedelsrester. Man har tagit fram ett anpassat emballage, där man lägger läkemedelsresterna. Emballaget är förseglat och konstruerat så att det inte går att få ut läkemedel när man lagt dit det. Emballaget är tillverkat av ett material som gör att det inte är någon risk för transportpersonalen att skära sig på innehållet. Man började med en pilotstudie, bl. a. på operationsavdelningen i Skene. Erfarenheterna därifrån har sedan använts när man infört rutinen på hela Södra Älvsborgs sjukhus. Det som man ser som positivt med rutinen är att det ger en bättre arbetsmiljö mindre risk för att läkemedel skvätter på personalen. Hanteringen blir även säkrare för transportpersonalen. Det är också en viktig symbolfråga för sjukvården, att man tar ansvar för både personal och miljö. Till det negativa hör att det innebär en ökad kostnad (ca 10% dyrare) - i ett kortsiktigt perspektiv. 14

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget Nicklas Paxéus, Gryaab AB Läkemedel i avloppsvatten URIN FEKALIER LÄKEMEDEL, intag LÄKEMEDEL, utsöndring Ursprungligt läkemedel + metaboliter

Läs mer

Läkemedel och miljö. Marie-Louise Ovesjö

Läkemedel och miljö. Marie-Louise Ovesjö Läkemedel och miljö Marie-Louise Ovesjö Hur hamnar läkemedel i miljön? Varför bekymra sig om detta? Läkemedel kan påverka levande organismer I dag finns inga heltäckande rutinmetoder för att rena dricksvatten

Läs mer

Riskbedömningar av läkemedelsutsläpp

Riskbedömningar av läkemedelsutsläpp Riskbedömningar av läkemedelsutsläpp Katja Hagström Yrkeshygieniker, ekotoxikolog, FilDr Örebro Universitetssjukhus katja.hagstrom@orebroll.se Bakgrund - Sverige Förbrukas årligen 1 000 ton läkemedel Existerar

Läs mer

Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS)

Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS) Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS) Rapport från CBL-kansliet, Läkemedelsverket 2015-09-07 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet?

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet? Läkemedel det nya miljögiftsproblemet? Katja Hagström Yrkeshygieniker, ekotoxikolog, FilDr Örebro Universitetssjukhus katja.hagstrom@orebroll.se Disposition Bakgrund Flödet i samhället av läkemedel och

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Förekomst och negativa effekter av läkemedel i sjöar och vattendrag är ett ämne som rönt stor uppmärksamhet de senaste åren. Det finns också farhågor att läkemedelsrester

Läs mer

Satellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Reduktion av läkemedelsrester

Reduktion av läkemedelsrester Reduktion av läkemedelsrester Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2011 Cajsa Wahlberg, Berndt Björlenius Stockholm Vatten Bakgrund 1 000-1 2000 aktiva substanser ingår i läkemedel på den svenska marknaden

Läs mer

Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och kemikalier Karl-Axel Reimer, Södertälje kommun Helene Ejhed, IVL Svenska Miljöinstitutet

Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och kemikalier Karl-Axel Reimer, Södertälje kommun Helene Ejhed, IVL Svenska Miljöinstitutet Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och kemikalier Karl-Axel Reimer, Södertälje kommun Helene Ejhed, IVL Svenska Miljöinstitutet Mikael Remberger, Jörgen Magnér, Tomas Viktor, Mikael Olshammar,

Läs mer

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Läkemedel och miljö Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Informationen är framtagen av miljösamordnare HSF och Miljöenheten, granskad av Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Läs mer

Mål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens

Mål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens Bilaga 1 2009-04-14 Handlingsplan för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens läkemedelsanvändning Vision Västra Götalandsregionen skall, utan att påverka patientnyttan, minimera miljöbelastningen

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Kartläggning av läkemedelsrester i avlopps- och dricksvatten. Provtagning vid Akademiska sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping hösten 2005.

Kartläggning av läkemedelsrester i avlopps- och dricksvatten. Provtagning vid Akademiska sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping hösten 2005. Kartläggning av läkemedelsrester i avlopps- och dricksvatten. Provtagning vid sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping hösten 2005. Bakgrund Årligen försäljs ca 147 miljoner läkemedelsförpackningar

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna Delbetänkande av Läkemedels- och apoteksutredningen Stockholm 2013 SOU 2013:23 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 1 Gäller 2016-01-01 2017-01-01 Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 2 Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, två,-och

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:63 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:44 av Håkan Jörnehed m.fl. (v) om att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet. Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Allt du behöver veta om slam

Allt du behöver veta om slam Allt du behöver veta om slam Gäller från 1 februari 2016 2016-04-27 Vi ber om ursäkt för att vi inte börjat tidigare! Ända sedan 1970-talet har det varit kommunernas skyldighet att ta hand om slam från

Läs mer

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Integrationshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Integrationshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd Integrationshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Syfte... 2 Terminologi... 2 Innehåll... 2 Avgränsningar... 3 Klassificering

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Läkemedel - förekomst i vattenmiljön, förebyggande åtgärder och möjliga reningsmetoder. Stockholm Vattens projekt. Bakgrund. Ingår i projektet:

Läkemedel - förekomst i vattenmiljön, förebyggande åtgärder och möjliga reningsmetoder. Stockholm Vattens projekt. Bakgrund. Ingår i projektet: Läkemedel - förekomst i vattenmiljön, förebyggande åtgärder och möjliga reningsmetoder Stockholm Vattens projekt Pågår 25-29 Finansierat med 14,75 miljoner från Miljömiljarden, Stockholms Stad Samarbete

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet.

förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentamen i Farmakologi förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentan består av 20 frågor med 2 poäng per fråga. Maxpoäng är 40 VG 36 GK 27. Med vänlig hälsning

Läs mer

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar

Läs mer

Tillsyn av båtklubbar 2014

Tillsyn av båtklubbar 2014 Sida 1 (7) Bild: Blästring av båtbottenfärg med kolsyreis Tillsyn av båtklubbar 2014 stockholm.se Tillsyn av båtklubbar 2014 Dnr: Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Pendar Behnood Sida 2 (7) Bakgrund

Läs mer

Plocka ihop Lägg i påsen Lämna in till ett apotek

Plocka ihop Lägg i påsen Lämna in till ett apotek Plocka ihop Lägg i påsen Lämna in till ett apotek Sådär, då har farfar rensat bland medicinerna. Och vart ska det här då? Apo tek såklart! Alla gamla eller överblivna läkemedel som lämnas in till apoteken

Läs mer

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-08-30 p 14 Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om öka användningen av hälsoekonomiska

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Händelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion.

Händelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion. Datum: 2013-03-28 Händelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion. Februari 2012 Analysledare: Verksamhetsutvecklare Område Medicin, NU-sjukvården Västra Götalandsregionen

Läs mer

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester Kiladalen, 7 februari 2009 Annika Nordin Institutionen för Energi och Teknik, SLU, Ultuna RISKER MED ÅTERFÖRING AV AVLOPP Sjukdomsframkallande

Läs mer

Yttrande. För att öka möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till 2020 föreslår Läkemedelsverket följande kompletteringar:

Yttrande. För att öka möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till 2020 föreslår Läkemedelsverket följande kompletteringar: Yttrande Charlotte Unger Verksamhetsområde Utveckling Datum:2012-09-17 Dnr: 56:2012/511675 Miljödepartementet Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Minska riskerna med farliga ämnen (SOU 2012:38)

Läs mer

Något om efterbehandling och sanering

Något om efterbehandling och sanering Något om efterbehandling och sanering Relativt ofta får jag blir jag kontaktad av olika skytteföreningar därför att de har fått frågor eller föreläggande av tillsynsmyndigheten, kommunen, när det gäller

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

Hoten mot dricksvattnet

Hoten mot dricksvattnet Hoten mot dricksvattnet Så ska vi säkra rent vatten åt stockholmarna 1 Inledning... 3 Inledning... 3 Vattnets förmåga att stå emot klimatförändringen... 3 Klimatförändringens påverkan på vattnet... 3 Dålig

Läs mer

Läkemedel en viktig del av sjukvården

Läkemedel en viktig del av sjukvården 22 Läkemedel en viktig del av sjukvården Läkemedel är en viktig del av sjukvården. Nya läkemedel och ny kunskap om gamla läkemedel har de senaste åren lett till framsteg i behandling av folksjukdomar som

Läs mer

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL

SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL SAMMANFATTNING Avfallsplan för Mjölby, Tranås och Boxholms kommuner 2012-2017. TILLSAMMANS FÖR EN BÄTTRE AVFALLSHANTERING Mjölby, Tranås och Boxholms kommuner har en gemensam

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:42 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:21 av Brit Rundberg (v) om vården av hemlösa hivpositiva missbrukare och hemlösa missbrukare döende i aids Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum

Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till

Läs mer

Arbetsgrupp om miljögifter

Arbetsgrupp om miljögifter Arbetsgrupp om miljögifter Fokusområde för arbetsgruppen om miljögifter Grunden i arbetet för en giftfri miljö är att förebygga skador på människors hälsa och i miljön av kemiska ämnen, varor och produkter.

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun

Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Följande rutiner har tagits fram utifrån de Skriftliga direktiv för att säkerställa kvalitén inom läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård som

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Läkemedelsnivåer i vatten och miljöklassificering av läkemedel i Stockholms läns landsting. Örebro 2 september 2005

Läkemedelsnivåer i vatten och miljöklassificering av läkemedel i Stockholms läns landsting. Örebro 2 september 2005 Läkemedelsnivåer i vatten och miljöklassificering av läkemedel i Stockholms läns landsting Örebro 2 september 2005 läkemedel och miljö Varför bekymra sig om detta? Läkemedel primärt designade för att påverka

Läs mer

INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA

INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA VAD ÄR ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska. ADHD är ett väl dokumenterat och

Läs mer

Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna?

Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna? Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna? Så här får båtbottenfärg användas allmänna regler Under 2014 såldes 56 ton bekämpningsmedel/aktiv substans för användning i båtbottenfärger för fritidsbåtar.

Läs mer

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2 Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt

Läs mer

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING VILKA RIKTLINJER STYR?... 3 OLIKA RENINGSMETODER... 3 ALLMÄNT...

Läs mer

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting "ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

KALK FÖR VATTENRENING

KALK FÖR VATTENRENING KALK FÖR VATTENRENING Vatten vårt viktigaste livsmedel SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den

Läs mer

VOC-märkning. Tillsynskampanj i färg- och lackhandeln. En rapport från miljöförvaltningen Ulrika Iversen / Bertil Engdahl MILJÖFÖRVALTNINGEN

VOC-märkning. Tillsynskampanj i färg- och lackhandeln. En rapport från miljöförvaltningen Ulrika Iversen / Bertil Engdahl MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖFÖRVALTNINGEN VOC-märkning Tillsynskampanj i färg- och lackhandeln En rapport från miljöförvaltningen Ulrika Iversen / Bertil Engdahl September 2013 www.stockholm.se/miljoforvaltningen VOC-märkning

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

Yttrande över Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden

Yttrande över Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Bruatorpsån, foto Pernilla Landin

Bruatorpsån, foto Pernilla Landin Bruatorpsån, foto Pernilla Landin Duplikat system =två ledningsnät Avloppsreningsverk Sedimenteringsbassäng Sedimenteringsbassänger Avloppsrening hanterar i huvudsak organiskt material (=syreförbrukande

Läs mer

Uppmärksamma LÄKEMEDEL & MILJÖ!

Uppmärksamma LÄKEMEDEL & MILJÖ! Uppmärksamma LÄKEMEDEL & MILJÖ! Uppmärksamma läkemedel & miljö! Läkemedel och miljö har uppmärksammats alltmer på senare tid då läkemedelsrester spårats i mark och vatten. Med denna broschyr vänder vi

Läs mer

Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor:

Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor: Bajsets väg Det här materialet är utformat för att skapa en förståelse och öka intresset för vad som händer när vi spolar efter att ha besökt toaletten. Något som utförs dagligen och som går på rutin.

Läs mer

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 HTA-enheten CAMTÖ Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/underhallsbehandling-med-nyare-antipsykotiskalakemedel-vid-bipolar-sjukdom2/

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport

Läs mer

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Hygienplan för vattenbruksanläggningar

Hygienplan för vattenbruksanläggningar Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures

Läs mer

Svenska Naturskyddsföreningens yttrande över Läkemedelsverkets rapport Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter

Svenska Naturskyddsföreningens yttrande över Läkemedelsverkets rapport Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter Svenska Naturskyddsföreningen Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se 2005-03-22

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer båtbottentvätt Bakgrund och syfte Hur stor belastning

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

UTLÅTANDE EFTER GRANSKNING

UTLÅTANDE EFTER GRANSKNING datum 2012-09-20 diarienummer 2010-00439 Dp 5234 UTLÅTANDE EFTER GRANSKNING Detaljplan för fastigheten VÄKTAREN 4 mm i Hamnen i Malmö Ärendet har bedömts vara av den karaktären att det enligt plan- och

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet

Läs mer

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan

Läs mer

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS 16.2 2003-08-05 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS BAKGRUND Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS

Läs mer

Receptlära och läkemedels- förmånerna

Receptlära och läkemedels- förmånerna Receptlära och läkemedels- förmånerna Marie-Louise Ovesjö öl, med dr Klinisk farmakologi, Södersjukhuset AB marie-louise.hakansson-ovesjo@sodersjukhuset.se Vem får förskriva läkemedel? Behöriga förskrivare

Läs mer

Motion 2015:34 av Anna Sehlin (V) om att förbjuda mikroplaster i landstingets verksamhet

Motion 2015:34 av Anna Sehlin (V) om att förbjuda mikroplaster i landstingets verksamhet Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab Handläggare: Clara Wahren Ankom Stockholms läns landsting) 2016 Il Landstingsstyrelsens miljöberedning Motion

Läs mer

Inspirationsdag. Egenvård och hälsoarbete på vårdcentraler och apotek i Örebro län. 5 februari 2008 Dokumentation

Inspirationsdag. Egenvård och hälsoarbete på vårdcentraler och apotek i Örebro län. 5 februari 2008 Dokumentation Inspirationsdag Egenvård och hälsoarbete på vårdcentraler och apotek i Örebro län 5 februari 2008 Dokumentation Syftet med dagen Utveckla och stärka samarbetet mellan apoteken och länets vårdcentraler.

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen

Läs mer