Handbok kognition kommunikation

Transkript

1 Handbok kognition kommunikation 1

2 Var arbetar ni som besvarar den här enkäten? Aneby Kommun Eksjö kommun Gislaveds kommun Gnosjö kommun Habiliteringscentrum HS t eam 10 HS t eam 7 HS- t eam 1 HS- t eam 2 HS- t eam 3 HS- t eam 5 HS- t eam 8 HS- t eam 9 Höglandssjukhuset Eksjö, rehabenheten Höglandssjukhuset Eksjö, Strokeenheten Jönköpings kommun intellektuella funktionshinder Jönköpings kommun omsorgerna kommun Kommunal Rehab kommunen Logopedmottagningen Nässjö kommun Ryhov geriatriken Ryhov ortopeden Ryhov rehab Vaggeryds kommun Vetlanda Kommun Värnamo kommun Namn Antal A. Jag besvarar enkäten ensam 21 B. Vi är en grupp på vår arbetsplats som besvarar enkäten tillsammans 26 Total 47 2

3 Vill du besvara frågor om arbetsstolar? Namn Antal A. Ja 38 B. Nej 10 Total 48 3

4 Skall arbetsstol vara ett förskrivningsbart hjälpmedel som finansieras av sjukvårdshuvudmannen? Namn % A. Ja 92,1 B. Nej 7,9 Total 100 4

5 Om arbetsstol skall kunna förskrivas, vilka kriterier skall gälla? Ange de viktigaste. Att utföra aktivitet (ej hushåll) 4 Vid behov i arbetet 1 Som ersättning för annat hjälpmedel 9 Oförmåga att stå 9 Komma in till bord 4 När det finns behov av broms 8 Annat 3 Som förflyttningshjälpmedel 6 För att sköta/ delta i hushåll 20 När det finns behov av olika höjd 3 För att ge en bra sittställning 13 För att bli självständig (ej hushåll) 5 För att underlätta uppresning (endast el) 1

6 Om arbetsstol skall kunna förskrivas skall det då vara möjligt att förskriva mer än en? Namn % A. Ja 30,6 B. Nej 72,2 Total 102,8

7 Om mer än en arbetstol skall kunna förskrivas, i vilka situationer i så fall? Namn % A. Endast en 43,8 arbetsstol skall kunna förskrvas B. Två arbetsstolar för 9,4 att bostaden har två våningar C. Dubbelt boende 28,1 D. Används på 31,2 skola/arbete el motsvarande och i hemmet E. Annan situation än 3,1 ovan F. Det skall ej vara 25 möjligt att förskriva mer än en arbetsstol Total 140,6 OBS felaktigt alternativ A + F 7

8 Skall arbetsstol kunna förskrivas för någon av nedanstående situationer? Namn % A. Underlätta att 39,4 komma nära till bord B. För vårdare t ex vid 9,1 matning C. Andra situationer i 30,3 hemmet än hushållsarbete ex dator D. Nej arbetsstol skall 45,5 inte kunna förskrivas i dessa situationer Total 124,2 8

9 Övriga synpunkter på arbetsstolar! Kommentar till 8:an; behov av att stolen som ska användas är låsbar Önskan finns om att det finns ståstol i sortimentet. Vid vissa aktivitetsproblem, typ: stelhet/överrörlighet Kan vara ett komplement till sittande i rullstol. Behov av olika sitthöjder. Låsbara hjul viktigt. Används ofta också till kortare förflyttningar innomhus (rum till rum när man ändå sitter i stolen), körbygel behövs då. Viktigt med tillval såsom -eldrift -tilt -fotstöd nackstöd Ska vara möjligt att förskriva vid undantagsfall t ex för förflyttning kök, komma till bord/dator, när andra lösningar har provats. Nära bordet för att tex kunna sitta och skära. Matning av barn, vuxna för att få en bra sittställning

10 Övriga synpunkter på arbetsstolar! Så länge inte broms finns på arbetsstolar i öppna marknaden finns behov av förskrivning Arbetsstol för vårdare hamnar under arbetstekniskt hjälpmedel Om pat behöver en arbetstol för att kunna för flytta sig istället för rullstol. Vilka kriterier finns i handboken idag, då arbetsstol inte förskrivs i förflyttningssyfte, utan för positionering/specialanpassat sittande? För vuxna/barn? De ska även kunna skrivas ut för kortare tids användning. Vid andra situationer i hemmet har man oftast själv en "kontorsstol", därför kan brukaren köpa den själv. Ett alternativ borde vara "baltzarhjul", för att komma intill bord. Arbetsstol för vårdare betalas av arbetsgivaren. Vi ser en vikt av att kunna förskriva en arbetsstol under en tidsbegränsad period (t.ex. vid höft/knäop., gipsat ben mm.) om det skulle öka aktivitetsnivån samt minska hemtjänstinsatser.

11 Vill du besvara frågor om kommunikationshjälpmedel? Namn % A. Ja 70,8 B. Nej 29,2 Total

12 Vilka behov hos brukaren är de vanligaste vid förskrivning av kommunikationshjälpmedel.? läs o skrivsvårigheter påkalla uppmärksamhet, göra val skrivhjälp sociala kontakter språksvårigheter stamning

13 Vilka behov hos brukaren är de vanligaste vid förskrivning av kommunikationshjälpmedel.? läs o skrivsvårigheter påkalla uppmärksamhet, göra val skrivhjälp sociala kontakter språksvårigheter stamning

14 På vilka nivåer skall det gå att förskriva hjälpmedel för kommunikation? Vilka nivåer skall vara brukarens eget ansvar? A. Hjälpmedel skall kunna förskrivas B. Brukarens eget ansvar % % Steg 6 43,3 56,7 Steg 5 61,3 38,7 Steg 4 84,4 15,6 Steg Steg 2 97,1 2,9 Steg Sjukvårdshuvudmannens ansvar Brukarens ansvar

15 Skall det gå att förskriva mjukvara ex appar till utrustning som brukaren själv äger? Namn % A. Ja 42,4 B. Ja om de kostar 42,4 över en viss summa C. Nej 15,2 Total 100

16 Skall instruktion eller även själva produkten förskrivas i nedanstående situationer? A. Skall kunna förskrivas B. Endast "instrukt ion" C. Detta är ej sjukvårds huvudma nnens ansvar % % % Mobiltelefon 20 53,3 26,7 Surfplatta 36,7 43,3 20 Dator 23, ,7 Annat 45,5 45,5 9,1 Förskrivas Endast instrukt Ej sjukvårdsansvar

17 Skall man kunna förskriva hjälpmedel/instruktion för nedanstående situationer? Hantera internet Använda mobiltelefon Använda surfplattor A. Som hjälpm edel B. Endast instruk tion C. Detta är ej sjukvå rdshuv udman nens ansvar % % % 16,1 48,4 35, ,7 32,3 32,3 38,

18 Finns tillräcklig kompetens i kommunerna för att förskriva hjälpmedel inom området kommunikation (avser ej de hjälpmedel som kräver logopedens kompetens) Namn % A. Ja det finns tillräcklig kompetens B. Ja det finns tillräcklig kompetens för enklare hjälpmedel 0 18,8 C. Nej det finns inte tillräcklig kompetens 81,2 Total 100

19 Skall det finnas särskilda kompetenskrav på den som förskriver kommunikationshjälpmedel? Namn % A. Frivillig 14,7 produktutbildning B. Utbildning skall 52,9 vara obligatorisk C. Nej inga särskilda 0 kompetenskrav D. Förskrivning skall 79,4 ske i samråd med HMC Total 147,1 19

20 Ge exempel på produkter som du tycker att du har tillräcklig kompetens att förskriva. App för DAF/FAF (talflytshjälpmedel) Voxlog mätare/varnare för tonhöjd i rösten. Voicecare hjälpmedel för att upprätthålla god röstfunktion Bildprogram tex. In Print, Symwriter. Pratapparater tex. Bigmac, Step by Step, Gotalk, Rolltolk. Även programvaror som: Programhanteraren, Communicator. Enklare kommunikationshjälpmedel förskrivs ofta utan kontakt med HMC, till exempel Light-Writer, röstförstärkare, talsyntes etc Go talk talapparater Röstförstärkare Light writer Olika bildbaser, ögonstyrning och tillhörande program som Tobii Communicator, Go Talk, In Print, Swm Writer. BigMack, step-by-step. Finns säkert fler som jag inte kommer på. Logoped - talsyntes, lightwriter, Dasiyspelare och liknande. Övrigt i samråd med konsulent.

21 Ge exempel på produkter som du tycker att du inte har tillräcklig kompetens att förskriva. bla mobil, dator, surfplattor mobiler, datorer, surfplattor, datorprogram, styrsätt Ipad, Bliss, Ögonstyrningsdator f kommunikation, m. fl. Appar Kommunikation via data hjälpmedel, Appar Alla produkter... Programsnickaren. Svårt att hålla sig uppdaterad på nya program och uppdaterade program. Svårt att minnas hur de olika programmen fungerar när jag i vissa fall jobbar med dem/kommer i kontakt med den ett par gånger per år. Kontinuerligt stöd från HMC är avgörande för att få de olika produkterna att fungera i vardagen hos brukarna. Allt Allt Program, anpassningar och styrsätt till dator, mobiler och surfplattor! Patienter som har behov av anpassade mjukvaror Hjälpmedel i när- och fjärrkommunikation. Flera av oss har bristande kunskap inom hela området., Spec allt kopplat till tel + dator. De flesta inom detta område. Program/anpassningar till surfplattor, dator avsedda för kommunikation och kompensation

22 Hur bedömer du att era resurser för träning med förskrivet hjälpmedel är? Namn % A. Vi har tillräckliga 6,2 resurser för träning B. Vi har otillräckliga 56,2 resurser för träning vilket innebär att brukaren inte får det stöd som är optimalt C. Det varierar från 46,9 fall till fall vilket träning vi kan erbjuda Total 109,4 22

23 Hur ofta tycker du att förskrivning av hjälpmedel för kommunikation skall följas upp? Namn % A. 1 gång per år 21,2 B. 2 gånger per år 9,1 C. Flera än 2 ggr per 6,1 år D. Mer sällan än en 0 gång per år E. Uppföljning bör ske 51,5 ofta direkt efter förskrivning, därefter med längre mellanrum F. Måste avgöras från 54,5 fall till fall Total 142,4 23

24 Hur bedömer du att era resurser för uppföljning är? Namn % A. Vi har tillräckliga 9,1 resurser för uppföljning B. Vi har otillräckliga 57,6 resurser för uppföljning vilket innebär att brukaren inte får det stöd som är optimalt C. Det varierar från 45,5 fall till fall vilken uppföljning vi kan erbjuda Total 112,1 24

25 Övriga synpunkter på kommunikationshjälpmedel! Stora frågan är vem som bekostar på daglig verksamhet och i boendet samt vem som ser över behovet och åtgärdar det Otillräckliga resurser beror på att vi inte klarar att hanskas med kommunikationsprodukterna själva utan behöver lära oss först. Det är mycket viktigt att man inte glömmer gruppen flerfunktionshindrade där mycket enkel kommunikation kan vara avgörande för att överhuvudtaget kunna påverka sin situation. När behovet uppkommer, vilket är sällan. Tar vi alltid kontakt med HMC och läser på inför det aktuella ärendet. BigMack, step-by-step är viktigt att kunna förskriva som kommunikationshjälpmedel dels för att öka delaktigheten för vissa brukare samt för att för en del personer träna sin förmåga till turtagning och orsak-verkan som är en förutsättning för kommunikation. Behov av "prova på rum" eller finns det? Brukaren ska själv kunna åka dit på eget iniativ, men viktigt att det finns någon kunnig på plats, ev tidsbokning. Det kan bli aktuellt med vissa tillbehör till datorer för att kunna styra över den egna datorn.

26 Övriga synpunkter på kommunikationshjälpmedel! Vi har svårt att svara på frågorna eftersom vi så sällan arbetar med kommunikationshjälpmedel. Vi anser att logopeden ska göra första bedömningen. Mycket svårt att kunskapsmäsigt hålla sig uppdaterad. Grundkompetens finns, men jag upplever att man är beroende av att kunna ta hjälp av HMC i dessa frågor. När det gäller förskrivning av surfplattor kommunikationshjälpmedel bör det endast gälla personer som annars hade fått en rolltalk. Utbildning till förskrivare behövs. Positiva till användning av produkter på marknaden. Samma funktioner/lägre priser. Önskar grundutb/lathund för befintliga utbudet i dagens telefoner/datorer Vinster ur många aspekter skulle kunna ske om det gick att förskriva mer webbaserade tjänster istället för mer traditionella program och hjälpmedel.

27 Övriga synpunkter på kommunikationshjälpmedel! Mycket angeläget att också kunna förskriva konsumentprodukter och appar som ett komplement till traditionella hjälpmedel, där dessa produkter mer möter upp patientens behov. Målet bör vara att hitta det mest funktionella och nyttiga hjälpmedlet och/eller tjänst. Vi ser det också som mycket angeläget för våra patienter att fjärrkommunikation finns med i förskrivningsprocessen på HMC. För många kan lösningen vara att få information om hur man kan anpassa eller utnyttja funktioner i ett redan befintligt hjälpmedel eller i egna datorer/smartphones eller surfplattor. Tillgång till att kommunicera på distans (till exempel skicka e-post, sms, ringa videosamtal) förbättrar självständigheten och livskvaliteten för många som använder AKK.

28 Vill du besvara frågor om kognitionshjälpmedel? Namn % A. Ja 70,8 B. Nej 29,2 Total

29 Vilka behov hos brukaren är de vanligaste vid förskrivning av olika kognitionshjälpmedel. Oro och sömnsvårigheter Att planera, strukturera och genomföra dagliga aktiviteter under dagen och veckan. Behov av påminnelse, minneshjälpmedel, för att komma till ro, kunna sova, vid behov av planering, struktur Minnesstöd och orientering till tid, plats och person. Tidsuppfattninh samt tidsorientering. Svårt att förstå instruktioner

30 På vilka nivåer skall det gå att förskriva hjälpmedel? Vad skall vara brukarens eget ansvar? A. Hjälp medel skall kunna förskri vas B. Bruka rens eget ansva r % % Steg 4 51,6 48,4 Steg 3 79,4 20,6 Steg 2 97,1 2,9 Steg 1 97,1 2,9 Sjukvårdshuvudmannens ansvar Brukarens ansvar

31 Skall det gå att förskriva mjukvara ex appar till utrustning som brukaren själv äger? Namn % A. Ja 37,5 B. Ja om de kostar 56,2 över en viss summa C. Nej 9,4 Total 103,1 31

32 Skall man kunna förskriva hjälpmedel/instruktion för nedanstående situationer? Hantera internet Använda mobiltel efon Använda surfplatt or A. Som hjäl pme del B. Endas t instru ktion C. Detta är ej sjukvård shuvud mannen s ansvar % % % 9,4 56,2 34,4 28,1 53,1 18,8 21,9 62,5 15,6

33 Finns tillräcklig kompetens i kommunerna för att förskriva hjälpmedel inom området kognition? Namn % A. Ja det finns 0 tillräcklig kompetens B. Ja det finns 23,5 tillräcklig kompetens för enklare hjälpmedel C. Nej det finns inte 76,5 tillräcklig kompetens Total

34 Skall det finnas särskilda kompetenskrav på den som förskriver kognitionshjälpmedel? Namn % A. Frivillig produktutbildning B. Utbildning skall vara obligatorisk C. Nej inga särskilda 3 kompetenskrav D. Förskrivning skall ske i samråd med HMC 24,2 57,6 60,6 Total 145,5

35 Ge exempel på produkter som du tycker att du har tillräcklig kompetens att förskriva. timstock dag och nattkalender kedjetäcke memo planner handi inget kvartur medicinkarusell time timer förgätmigej

36 Ge exempel på produkter som du tycker att du inte har tillräcklig kompetens att förskriva. Handi, appar Alla! Det är så sällan att vi förskriver och provar ut kognitiva hjälpmedel. Därför kan vi inte hålla kunskapen ständigt aktuell. handy, datorer, surfplattor, mobiler programvaror, tekniska produkter i allmänhet övrigt appar Inte just nu. Data program Appar Alla produkter Många på vår arbetsplats saknar kunskapen helt, vi har arbetsterapeuter som jobbar mer med detta som då har den kompetens som krävs men inte vi inom hemsjukvården. Det mesta! Övriga kognitionshjälpmedel som inte nämnts i frågan ovan. Program, anpassningar till dator, mobiler och surfplattor! Patienter som har behov av anpassade mjukvaror Svårt att säga eftersom vi har dålig kunskap om sortiment Handy

37 Hur bedömer du att era resurser för träning med förskrivet hjälpmedel är? Namn % A. Vi har tillräckliga 5,9 resurser för träning B. Vi har otillräckliga 52,9 resurser för träning vilket innebär att brukaren inte får det stöd som är optimalt C. Det varierar från 44,1 fall till fall vilket träning vi kan erbjuda Total 102,9

38 Hur ofta tycker du att förskrivning av hjälpmedel för kognition skall följas upp? Namn % A. 1 gång per år 20,6 B. 2 gånger per år 5,9 C. Flera än 2 ggr per 5,9 år D. Mer sällan än en 0 gång per år E. Uppföljning bör ske 52,9 ofta direkt efter förskrivning, därefter med längre mellanrum F. Måste avgöras från 58,8 fall till fall Total 144,1 38

39 Hur bedömer du att era resurser för uppföljning är? Namn % A. Vi har tillräckliga 12,1 resurser för uppföljning B. Vi har otillräckliga 45,5 resurser för uppföljning vilket innebär att brukaren inte får det stöd som är optimalt C. Det varierar från 48,5 fall till fall vilken uppföljning vi kan erbjuda Total 106,1

40 Övriga synpunkter på kognitionshjälpmedel! Det är viktigt att personer med kognitiva nedsättningar får hjälp och stöd med hur man använder hjälpmedlet och någon som kan "ställa in" det. Svårigheten är vem som ska betala och vem som skriver ut på daglig verksamhet och i boendet. Vissa saker används på båda ställena. Vem ska fånga upp behovet? Bredda sortimentet. Mobiltelefoner skulle kunna ha en egenavgift som motsvarar priset på en "vanlig standard mobil". När behov uppkommer tar vi kontakt med HMC och sätter oss in i info kring hjälpmedlet. Vi önskar kunna förskriva smartphones, surfplattor tex från abilla, handxcover 2, handi defy+

41 Övriga synpunkter på kognitionshjälpmedel! Har varit mycket strul med memo messenger, gamla handi. När tas en produkt ur bruk? Livslängd? I första hand ska man använda de hjälpmedel som finns på marknaden. Vissa hjälpmedel behöver man konsultera och möjlighet att prova i samråd med HMC. tror att det är stor skillnad på hur mycket man ordinerar, skillnad på hab och andra enheter. därför olika behov av hjälp från HMC. Vi som svarar på enkäten arbetar inte med kognitiva hjm förutom kedjetäcke. Vi kan se att behovet finns för att förskriva mer kognitiva hjm men vi upplever att vi inte har tillräckligt med kompetens och inte heller tid att prioritera och skaffa oss information. Viktigt att HMC informerar om nya hjälpmedel (aktuellt sortiment), ibland av en slump informerad av kollegor. Tycker att dyrare kognitionsappar ska få förskrivas som hjälpmedel, ( kan ibland ex. ersätta en Handi). Kurs-tillfällen kontirnuerligt på HMCs sortiment. Utbildning behovs

42 Vill du besvara frågor om omgivningskontroll? Namn % A. Ja 67,6 B. Nej 32,4 Total

43 Lämna era synpunkter på förskrivning av omgivningskontroll; erfarenhet, komplexitet kompetens Bra att kunna göra detta men vilka möjligheter som finns behöver nog spridas bättre, tex. genom utb. Har ingen erfarenhet av detta! Hjälmedelscentralens tekniker inom detta området är duktiga och deras kompetens ska tas till vara. Bra att kunna ta hjälp av både konsulent och tekniker just för att de förekommer så sällan. Oerhört viktigt för flerfunktionshindrade! Det efterfrågas ofta men vi har för lite kunskap. Jag har mycket liten erfarenhet av hjälpmdel för omgivningskontroll. Kontakt i dessa fall tas alltid med HMC för diskussion kring behov och om det är möjligt att tillgodose. Utskrivning i samarbete med konsulent och tekniker på HMC. Gränsdragning mellan HMCs del och kommunens bostadsanpassning kan vara svår att dra.

44 Lämna era synpunkter på förskrivning av omgivningskontroll; erfarenhet, komplexitet kompetens Har otillräckliga kunskaper. Liten erfarenhet. Saknas erfarenhet. Har dålig kunskap oftast svårt rörelsehindrade personer som sitter i elrullstol, ett tekniskt svårt område där man som ordinatör behöver hjälp från HMC, svårt att få tillräcklig komp. men man behöver kunna lite. Viss spetskompetens inom funktionshinderomsorgen Vanligast med porttelefon och dörröppnare. Ett komplext, tekniskt svårt område. Vi kan se behoven, men behöver hjälp med tekniken. Få av oss har erfarenhet och kompetens av omgivningsstöd. Vid behov kontaktas hjälpmedelscentralen. Bra att det finns, vår erfarenhet är att det alltid varit utprovat på HMC. (Vi har ej kompetens) reläbox till köksartiklar, touchknappar anser jag att jag har kompetens för

45 Vill du besvara frågor om larm? Namn % A. Ja 64,9 B. Nej 35,1 Total

46 I vilka situationer förskriver du närlarm? Där kommunens larm inte täcker behovet När pt vill påkalla sin personal eller anhöriga. När anhöriga vill veta när pt går upp på natten. Kontakter till trygghetslarm Dörrlarm för att varna när dement pat går ut. larmmatta/sensor som varnar när pat stiger ur sängen Till personer som bor hemma och vårdas av anhörig och behov finns. Nedsatt förmåga att påkalla uppmärksamhet Anhöriga/assistenter som sover/vistas i annat rum Nedsatt fysisk förmåga att flytta sig En ofta förekommande situation. Uppmärksamma för vårdare att brukare är på väg ur sin säng / ut ur lägenheten. Nedsatt orienteringsförmåga När pat vill resa sig från sängen men stor fallrisk föreligger Påkalla hjälp, göra omgivningen observant. Av säkerhetsskäl. Kunna larma anhörig i eller utanför bostaden tex på natten eller när någon går ut i trädgård.

47 Larm som når längre bort än inom bostaden efterfrågas allt mer. En del av dessa kallas GPS-larm. Inom några kommuner har man anskaffat sådana inom andra inte. Bör denna typ av larm samordnas i länet? Är det lämpligt att detta sker genom HMC eller finns det bra kompetens inom resp kommun. Lämna era synpunkter! Bra om HMC är inkopplade i samråd med kommunen. Bra med samordning eftersom det inte förekommer så ofta. Om det finns enheter inom kommunen eller landstinget som har stor kompetens inom detta område borde de vara huvudansvariga. Kan vara olika i olika kommuner. Via HMC Det finns ett stort behov som behöver samordnas genom HMC. GPS-larm vore bra om det gick via konsulenthjälp HMC. Bra med samordning så kompetensen går att nå för alla. Bra om kompetensen finns inom HMC. Bör ske genom HMC och samordnas i länet. Samordningi länet vore bra. kompetensen ska finnas hos HMC för att likvärdig vård/rehabilitering ska ges i samtliga kommuner I vår kommun har vi några GPS-larm på säbo, det finns behov även i ordinärt boende. Vore bra att kunna hyra.

48 Larm som når längre bort än inom bostaden efterfrågas allt mer. En del av dessa kallas GPS-larm. Inom några kommuner har man anskaffat sådana inom andra inte. Bör denna typ av larm samordnas i länet? Är det lämpligt att detta sker genom HMC eller finns det bra kompetens inom resp kommun. Lämna era synpunkter! Bra kompetens finns redan inom kommunen. Kommunen står för pengarna. Det är olämpligt med tanke på resurserna att landstinget tar över. Eftersom kommunerna ser väldigt olika ut i länte tycker jag att varje kommun får utarbeta egna rutiner. Det är viktigt att det finns ett team som bedömmer behovet av GPS-larm. Det finns lokala rutiner i Vaggeryd för detta idag. Behöver ej samordnas av länet. Etisk svår fråga, finns mycket regler runt detta. kan se behovet men kan tycka att det åligger annan huvudman eller egenvård (tex föräldrar) främst pga krångliga regler runt detta. Kommunen skall tillhandhålla dessa! Blir ytterligare en aktör inblandad i GPSlarmen om HMC skall tillhandahålla dessa. Jönköpings Kommun hyr/leasar dessa från företaget. Tillhandhålls via hemtjänstjournen och utredning med biståndshandläggare/enhetschef och ssk/dsk.

49 Vem skall förskriva närlarm? A. Ja B. Nej % % Arbetsterapeut Sjuksköterska 84,6 15,4 Läkare 28,6 71,4 Annan

50 Övriga synpunkter på närlarm och andra typer av larm! Beror på vem som är närmast klienten. Det kan allstå vara olika yrkeskategorier. Men den bör få ett ok från någon som jobbar med det ofta. Biståndsbedömmare bör kunna förskriva närlarm. Det kan vara arbetsterapeut som skaffar GPS-larmet men det måste vara ett team som tar beslutet. Behovet av dessa typer av larm ökar i takt med att allt fler personer bor kvar hemma längre tid. Detta är t. ex mattlarm och dörrlarm till eget boende. Detta är kommunens ansvar eftersom man inte möjliggör för personer att välja boende helt och hållet och antalet platser på särskilt boende minskar. Har svårt att prata för de andra yrkesgrupperna, men läkare kan man säkert utesluta. Med annan menar vi ex sjukgymnast Förskrivs inte så frekvent, men viktiga hjälpmedel. Finns nog ett visst uppdämpt behov. Behöver HMCs stöd och kompetens. Inom sjukhuset finns idag inte möjlighet att träna att använda trygghetslarm inför utskrivning till hemmet. Detta ser vi som ett problem. Lösning efterfrågas? Det finns oxå många typer av närlarm på marknaden, kan dessa nyttjas? Förskrivning skall ske i samråd med alla personalkategorier. Behovet finns, fler ska bo kvar hemma och då blir också behoven flera och olika.

51 Vill du besvara frågor om sinnesstimulerande täcken? Namn % A. Ja 85,7 B. Nej 14,3 Total

52 I vilka situationer förskriver du sinnesstimulerande täcken? Dementa med oro Insomningssvårigheter och sömnsvårigheter Komma till ro dagtid Koncentrationssvårigheter Psykisk oro Minska aggressionsutbrott Motorisk oro. Patienten med nedsatt vakenhet och oroliga Själv destruktion Stress-patienter Svårighet att slappna av Ångest

53 Vem skall förskriva sinnesstimulerande täcken? A. Ja % Arbetsterapeut 100 Sjuksköterska 70,8 Läkare 23,1 Annan 22,2 53

54 Finns tillräcklig kompetens i kommunerna för att förskriva sinnesstimulerande täcken? Namn % A. Ja det finns 53,6 tillräcklig kompetens B. Nej det finns inte 46,4 tillräcklig kompetens Total

55 Hur ofta tycker du att förskrivning av sinnesstimulerande täcken skall följas upp? Namn % A. 1 gång per år 16,7 B. 2 gånger per år 6,7 C. Flera än 2 ggr per 6,7 år D. Mer sällan än en 0 gång per år E. Uppföljning bör ske 60 ofta direkt efter förskrivning, därefter med längre mellanrum F. Måste avgöras från 56,7 fall till fall Total 146,7 55

56 Hur bedömer du att era resurser för uppföljning är? Namn % A. Vi har tillräckliga 35,7 resurser för uppföljning B. Vi har otillräckliga 35,7 resurser för uppföljning vilket innebär att brukaren inte får det stöd som är optimalt C. Det varierar från 32,1 fall till fall vilken uppföljning vi kan erbjuda Total 103,6

57 Ser du behov av andra sinnesstimulerande produkter än de som finns i sortiment idag? Namn % A. Ja 58,3 B. Nej 41,7 Total

58 I så fall vilka? bolltäcke Hjälpmedel som minskar motorisk oro/plockande hos personer som sitter i rullstol som har en demenssjukdom. tyngdväst, mindra täcke typ förkläde, sittdynor, bolltäcke som alternativ vid behov när inte kedjetäcke ger avsedd effekt Sittdynor, västar, hattar, etc. Vi vet inte vad som finns bollväst, boll sittkudde I varje fall möjlighet att prova under någon månad. Hjm för pat som är oroliga och plockiga. Behöver göra något med sina händer. Västar, sittdynor (bolldynor). Positioneringskuddar och psoaskuddar för svårt hjärnskadade Bolltäcke. Har för dålig kunskap om annat.

59 Övriga synpunkter på sinnesstimulerande hjälpmedel! Bra att hjälpmedel finns som underlättar och lugnar för personer som behöver detta stöd. Samråd med läkare vid förskrivning av täcken i de fall det finns oklarheter vid andningsfunktion. Det vore bra om det fanns ett "sakotek" där man kunde få prova enklare utrustning ex lavalampa, bolltäcke, diskokula, projektor, massagestol, detta kunde både finnas till utlåning och liten hyrkostnad och det är dyrare utrustning Att det kan ersätta mediciner. Att dessa finns på hyra. Att det är som idag att man ska göra grundlig utprovning/uppföljning Fungerar inte alltid, men jätteviktigt att få prova. Ibland blir det "klockrent", fungerar väldigt bra. Bolltäcke ger en helt annan känsla än kedjetäcke, mer omslutande o tryggt. Kedjetäcket kan öka andningssvårigheter o kännas som ett tryck över bröstet.