Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2005 Anette/Anette krimjouren Asta Nilssons sällskap Blodsbröder Bortglömda Brunnen Bullshit Buss till Italien Carambole Den utvalde Doxa Flickan från Auschwitz Fyra veckor i juni Halva sanningen Harrys döttrar Innan frosten Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö Kocken Komplett galen Krama mig Made in Yugoslavia

2 Mastermind Miraklet i Småland Mun mot mun My name is Albert Ayler Människor är som dansande stjärnor Ninas resa Om Sara Percy, Buffalo Bill & jag Pettson & Findus: Tomtemaskinen Pistvakt Repetitioner Sandor slash Ida Sex, hopp och kärlek Sigrid och Isaac Som man bäddar Steget efter Stockholm Boogie Störst av allt Tjenare Kungen! Vi bara drömde Vinnare och förlorare Zozo 165 Hässelby Redaktör och produktion Susanne Roger Bildredigering Sonny Mattsson Redaktör stöd/statistik Thomas Bryntesson Produktion stöd/statistik Marianne Stange Form & Illustration Grafisk design Fägrell & Borlin Tryck Trydells Tryckeri AB, Laholm Svenska Filminstitutet Box Stockholm telefon

3 INNEHÅLL 1 Innehåll Det här är Svenska Filminstitutet 2 Bioåret i korthet 3 Förord 4-5 Filmproduktion 6-9 Filmåret i korthet 7 Filmkonsulenterna 8 Stöd till filmproduktion 9 Visning och spridning av film Filmen i regionerna 11 Bio i hela landet 11 Svensk film i världen Film i skolan Cinemateket håller filmhistorien levande 16 Stöd till distribution och visning 17 Bevarandet av filmarvet Filmarkivet 19 Bibliotek/dokumentation 20 Rotebro Filmservice 21 Filmarkivet i Grängesberg 21 Branschservice Informationsverksamhet Guldbaggen MEDIA Desk 26 Filmhuset 27 Styrelse 28 Ledning och organisation 29 Stöd till svensk film 31 Filmåret i siffror 55 Årsredovisning 77 Personallista 89

4 2 DET HÄR ÄR SVENSKA FILMINSTITUTET Det här är Svenska Filminstitutet Stiftelsen Svenska Filminstitutet bildades 1963 och har en ledande roll inom svenskt filmliv med uppdrag att lyfta fram, stärka och utveckla filmen i kultur- och samhällslivet. Till de centrala uppgifterna hör dels att fördela stöd till produktion av svensk film och till distribution och visning av film i hela landet, dels att företräda svensk film internationellt. Filminstitutet bedriver också ett omfattande arbete med att bevara och levandegöra det filmhistoriska arvet. Verksamheten regleras i ett avtal ingånget mellan staten, filmbranschen, Sveriges Television och TV4. Hösten 2005 undertecknades ett nytt filmavtal som löper 1 januari 2006 till 31 december Filminstitutets styrelse utses av regeringen. Styrelsen tillsätter den verkställande direktören som ansvarar för Filminstitutets löpande verksamhet. Styrelsen utser vidare ett samarbetsråd som ska granska Filminstitutets tillämpning av filmavtalet. Enligt gällande filmavtal ska Filminstitutets medel användas till Produktionsstöd till svensk film Stöd till distribution och visning av film i hela landet Stöd till filmkulturell verksamhet Finansieringen av Filminstitutets verksamhet sker huvudsakligen genom bidrag från svenska staten, Sveriges Television och TV4 samt från landets biografägare som betalar in en biografavgift på 10 % av bruttobiljettintäkterna. Fördelning av inkomster och utgifter under 2005 Staten 226 mkr Produktion av ny svensk film 148 mkr Publikrelaterat stöd 63 mkr Biografer 106 mkr Distribution & visning av film 83 mkr SVT 42 mkr TV 4 8 mkr Övriga 2 mkr Filmkulturell verksamhet 60 mkr Styrelse, ledning, administration 32 mkr

5 BIOÅRET 3 Bioåret i korthet Under 2005 uppgick biobesöken till 14,6 miljoner, vilket är en minskning med 12 % jämfört med Detta kan jämföras med besöksnivåer på över 18 miljoner under åren Bruttobiljettintäkterna på den svenska biomarknaden minskade under året med 12 % och uppgick till mkr. Nedgången för biobesök och bruttobiljettintäkter har följt internationella mönster. Under året ökade antalet premiärsatta filmer med 30,3 %. 43 svenska långfilmer hade biografpremiär, varav 33 spelfilmer och 10 långa dokumentärfilmer. Besöken på svenska filmer minskade under 2005 och uppgick till 3,3 miljoner (3,9 miljoner 2004). Den svenska filmens marknadsandel av biobesöken minskade till 22,5 % (23,3 % 2004) Premiärsatta svenska långfilmer Antal besök på svenska biografer (miljoner) foto: Sonny Mattsson 18,1 18,2 18,1 16,9 16,6 15,8 15,9 14, Marknadsandel för svensk långfilm (%) 1,8 1,6 Bruttobiljettintäkter på svenska biografer (miljarder SEK) ,2 21,5 25,7 23,5 16,8 19,9 23,3 22,5 1,4 1,2 1 0,8 1,05 1,05 1,14 1,28 1,33 1,36 1,27 1, ,6 5 0,4 0,

6 4 FÖRORD Förord Filmåret 2005 Under 2005 ökade antalet premiärsatta långfilmer från till 43. Tio av dessa var långa dokumentärer. Samtidigt sjönk marknadsandelen för svensk film från 23,3% till 22,5%. Trots en ökning av antalet svenska filmpremiärer under 2004 och 2005 har marknadsandelen alltså sjunkit, vilket innebär ett trendbrott. Med Danmark och Storbritannien som klara undantag har 2005 varit ett svagt år för den inhemska filmen i många europeiska länder. Kombinationen av låga publiksiffror på biograferna och Skandinaviens lägsta stödnivå till långfilm, har inneburit en tung belastning för svenska producenter och filmarbetare under det gångna året. Framgång för dokumentär- och kortfilm På festivalmarknaden är det svenska dokumentärer och kortfilmer som främst fått internationell uppmärksamhet under De speglar den energi som präglar hela dokumentärgenren i dag. Trivialiseringen av medierna har skapat behov för andra berättelser och bilder om vår värld. Den nya dokumentärfilmen nöjer sig inte med att spegla, utan iscensätter ofta verkligheten. Samtidigt efterstävar långfilmerna ofta en dokumentär form och en politisk verklighet. På så sätt har vi fått ett långt mer flytande gränssnitt mellan fakta och fiktion. Film+TV=Sant Antalet timmar svenskproducerad TV-dramatik har ökat och gränsen mellan TV och vissa delar av filmmarknaden är på väg att suddas ut, särskilt när det gäller underhållningsfiktion. Det har blivit allt vanligare att producera hela fiktionspaket för olika visningsfönster på samma tema. Det ger en effektiv produktionsekonomi och en stor synlighet på marknaden. Parallellt med detta storskaliga produktionsförfarande, sätts ständigt fler filmer igång utan stöd från Filminstitutet, med lätt teknik och privata investeringar i form av arbete och produktionskrediter. Samarbetet mellan SVT och Filminstitutet om ett årligt novellfilmspaket har varit en stor succé. Filminstitutet arbetar för att etablera en motsvarande ordning för dokumentärfilmer. Ett paradigmskifte på gång Biobesöken gick ner under 2004, och nedgången fortsatte 2005 till den lägsta nivån sedan Filminstitutet började föra statistik I den filmavtalsperiod vi lagt bakom oss har det skett stora förändringar på filmmarknaden, ja man kan med full rätt tala om ett paradigmskifte passerade försäljningen av DVD/VHS antalet sålda biobiljetter, och ökade ytterligare Det samma gäller olaglig nedladdning av långfilmer. On-line-distribution av film är i startgroparna, medan film och drama fyller en ständigt större del av sändningstiden i televisionen. Film har aldrig varit så lätt tillgänglig och setts av så många, vilket innebär tuff konkurrens för biograferna med sina relativt höga biljettpriser. Kunskap och samarbete För att möta tidens stora utmaningar på ett offensivt sätt krävs kunskap och samarbete. Filminstitutet har utvecklat sitt statistikarbete och ingått ett samarbetsavtal med Filmägarnas Kontrollbyrå om gemensamma insatser. Sommaren 2005 ingick Filminstitutet ett avtal om att inkludera filmen i den årliga SOM-undersökningen av svenska folkets medievanor. Resultaten som föreligger våren 2006 är mycket intressanta. De fakta vi samlar in måste analyseras och tillgängliggöras internt i branschen, nationellt och internationellt. Under året publicerades branschfakta kvartalsvis, och den engelska hemsidan med aktuell information om svenska filmer har utvecklats. D-bio från vision till verklighet Filminstitutet startade sin arbetsgrupp för e-bio på nyåret år EDCF European Digital Cinema Forum etablerades i Stockholm 2001 och har sedan utvecklats till Europas viktigaste organisation på sitt område. Filminstitutet har fått i uppdrag av regeringen att utarbeta en plan för digitalisering av små och mellanstora biografer i Sverige. Arbetet pågår och förslag ska föreligga hösten Samtidigt förbereder de största biografkedjorna digital distribution av bioreklam och försöksverksamhet med d-biovisningar av långfilm under innevarande år. För att mindre biografer ska följa med in i en digital tid, krävs ekonomiska insatser från offentligt håll liksom man redan gjort inom radio, TV och bredband. Viktigt är även att etablera en ny modell för digital distribution av icke-kommersiell film. Filmarvet lever Film är i mindre grad än tidigare färskvara. Hollywood restaurerar nu gamla storfilmer för framtida digital biodistribution. Efterfrågan på svenska klassiker från utländska festivaler och Cinematek är större än vi kan betjäna med nuvarande resurser. Av samma orsak har Filminstitutet fr o m 2006 avvecklat utgivningen av svenska klassiker på DVD. Vi ingick under 2005 ett ramavtal med SF för att bevara och tillgängliggöra det svenska filmarvet. Första samarbetsprojekt omfattar utgivning av sex DVD med de största svenska stumfilms-klassikerna, tre under 2006 och tre under Filminstitutet levererar material och nyskriven musik, medan SF står för utgivning, distribution och marknadsföring. Ambitio-

7 FÖRORD 5 nerna att tillgängliggöra delar av Filminstitutets filmarkiv on-line har inte realiserats p.g.a. resursbrist. Förhoppningsvis kommer Filminstitutet att kunna påbörja detta arbete under 2007 då den ekonomiska situationen förbättras. Tuffa tag Nedgången av biografintäkter under 2004 och 2005 påverkade filmavtalets intäkter och krävde neddragningar på de flesta områden blev extra tufft eftersom nedgången sammanföll med ombyggnaden av Filmhuset och bortfall av hyresintäkter. Det drabbade främst de satsningsområden som finansierats från den generella reserven, t.ex. internationell verksamhet. I väntan på att den framtida filmpolitiken skulle föreligga, definierade vi 2005 som ett undantagsår och skar ner på aktiviteter och stöd. Strukturella ändringar fick vänta tills framtidigt uppdrag och ekonomiska ramar avklarats. Tack vare helhjärtad insats från hela Filminstitutets organisation kunde vi gå i mål vid årets utgång med en viss reserv i balansräkningen. Filmhuset lever! Under 2001 utreddes Filmhusets tekniska status. Resultatet var nedslående, och förberedelser till renoveringsarbeten igångsattes. Biblioteket och bildarkivet behövde nya lokaliteter, och när Dramatiska institutets flyttplaner blev en realitet, lades planerna om en större rockad. Arbetet har varit krävande för hela organisationen, men närmar sig sitt slut. Resultatet är ett moderniserat Filmhus med nytt, publikvänligt bibliotek, samlade ytor för Filminstitutets verksamhet och samtliga ytor uthyrda till hyresgäster med verksamhet inom film, media och kultur har även varit ett positivt år för ateljéverksamheten som haft många och olikartade hyresgäster. Det garanterar Filmhuset en framtid som ett av landets viktigaste och mest levande kulturcentrum. Den nya filmpolitiken I slutet av september presenterades den nya filmpolitiken. Filminstitutet kunde glädja sig över att ha fått genomslag för flertalet av sina förslag och prioriteringar, även om det också fortsättningsvis kommer att vara en obalans mellan uppdrag och resurser. Återigen ska filmpolitiken underläggas en delad förvaltningsmodell med ett filmavtal å ena sidan och en filmkulturell del. Filminstitutet får status som myndighet och underläggs handlingsoffentlighet. Det ställs upp klara mål och krav på jämställdhet på filmområdet. Sällan har Filminstitutet haft så kort tid på sig att implementera en ny politik, med ny budget, nya riktlinjer för alla stöd och ett system för handlingsoffentlighet. Det blev en hektisk avslutning på året men det gick. Hur är utsikterna? Nu, snart ett halvår senare, är trenden positiv med ett något högre biobesök än förra året vid samma tid. Det är positivt, men trenden är klar: biografbesöket är mer hit-beroende än någonsin, med all den osäkerhet det innebär. Från årsskiftet 2006/2007 är Filmhuset fullt med hyresgäster och kommer inom foto: Michael Steinberg kort att gå med överskott igen. En viss nedbemanning är också genomförd. Redan från nästa år kommer därför den ekonomiska pressen att lätta något, särskilt för den filmkulturella delen. En avtalsperiod är över Vid utgången av 2005 var det sex år sedan det förra filmavtalet sattes ut i livet. Det har varit intensiva och händelserika år för filmen i Sverige och för Filminstitutet. Utveckling och förnyelse har varit vårt mantra på alla plan i en verksamhet som påverkats av tre genomgående trender: internationalisering, regionalisering och digitalisering. Jag kom till Filminstitutet som VD samtidigt med att avtalet skulle träda i kraft, och har avslutat min tjänst nu under våren Det har varit fantastiskt roliga och arbetsamma år, och jag har med stolthet representerat den svenska filmen och de svenska filmarna. Filminstitutet har tagit en rad initiativ nationellt och internationellt och samarbetet med olika delar av film-och mediebranschen är långt mer omfattande idag än vid början av avtalsperioden. Dock anser jag att för mycket av hela det svenska filmetablissemangets tid och energi gått till frågor som rör det filmpolitiska systemet och grundfinansieringen, på bekostnad av de helt avgörande frågeställningarna som t.ex. Hur kan vi höja kvaliteten på och publikintresset för svenska filmer, oavsett genrer? Hur kan vi samarbeta om marknadsföring och nya distributionsformer? Här innehåller den nya filmpolitiken förbättringar. Viktigast är att förhandlingsgruppen ska delta aktivt i en kontinuerlig utveckling av filmpolitiken och den praktiska förvaltningen av denna. Därmed stärks förutsättningarna för delat ansvar, större öppenhet och närmare samarbete mellan alla aktörerna på filmområdet. En känd fotbollstränare har sagt: Alla måste gå på plan för att göra varandra bättre. Bara så kan man vinna en svår match. Det gäller också på filmens område. Generositet och solidaritet som utgångspunkt för att utmana och sporra varandra i öppen terräng, kommer att visa sig vara oslagbara succéfaktorer. Åse Kleveland, VD

8 6 FILMPRODUKTION Filmproduktion Några av filmerna som premierades av Guldbagge-juryn. Den bästa av mödrar (Bästa kvinnliga huvudroll) Ninas resa (Bästa film, Bästa manus) och Tjenare kungen (Bästa regi, Bästa prestation kostym) Ett av Svenska Filminstitutets viktigaste uppdrag är att fördela stöd till svensk filmproduktion. Bedömingen av vilka filmprojekt som ska tilldelas förhandsstöd görs av Svenska Filminstitutets sex filmkonsulenter, som har en mandatperiod på tre år. Två konsulenter ansvarar för långfilm, en för kortfilm, en för dokumentärfilm, en för barnfilm och en konsulent har ansvar för fortbildningsstöd, som avser att främja filmares personliga, konstnärliga och professionella utveckling. Stöd till svensk filmproduktion Förhandsstöd långfilm kr Förhandsstöd barnfilm kr Förhandsstöd kort- och dokumentärfilm kr Utvecklingsstöd kr Upphovsmannastöd kr Publikrelaterat stöd kr

9 FILMPRODUKTION 7 Filmåret i korthet 2005 innehöll den största volymen svensk långfilm i modern tid. Av 43 premiärsatta svenska långfilmer hade 41 fått förhandsstöd från Svenska Filminstitutet. Till detta kommer några samproducerade filmer med utländsk huvudproducent. Av de 43 långfilmerna var tio dokumentärer, två barnfilmer och en animerad. Fyra av årets långfilmer hade svenska böcker som förlagor. Bilden av en relativt fragmentiserad svensk filmbransch bestod under De 43 långfilmerna producerades av 39 olika bolag. Under 2005 fortsatte genusdebatten och ytterligare fokus sattes på kvoten kvinnor/män i huvudfunktionerna (manusförfattare, producent, regissör). Statistiken för 2005 visar att 33 långfilmer regisserades av män och 10 av kvinnor. Distributionsledet dominerades av tre aktörer Folkets Bio (11 filmer), SF Film (10 filmer) och Sonet Film (10 filmer). Övriga tolv svenska långfilmer distribuerades av nio bolag. *Finansiering av svenska långfilmer *Förhandsstödets andel av långfilmsfinansieringen intervall Utländsk finansiering 18% Förhandsstöd från Svenska Filminstitutet 25% 3 filmer 6 filmer 10 % 2 filmer Regionala stöd 11% % % % TV-bolag 10% Egen finansiering 36% 10 filmer *Förhandsstödets fördelning mellan kvinnor och män (%) kvinnor män Långfilm Producenter Manusförfattare Regissörer Kort- och dokumentärfilm Producenter Manusförfattare Regissörer *Total budget för långfilm intervall 1 film 1 film mkr mkr mkr 3 filmer 10 mkr *Avser 21 förhandsstödda långfilmer med mer än 50 % svensk finansiering. 16 filmer

10 8 FILMPRODUKTION Filmkonsulenterna Anne-Marie Söhrman Fermelin Kortfilmskonsulent Anne-Marie Söhrman Fermelin (född 1963) har arbetat som producent för kort- och långfilm. Hon är utbildad på Dramatiska institutet, Stockholms universitet och Skurups folkhögskola och har varit verksam som produktionsledare på SVT Drama. Se tabell 311, 331, Olga Belonoschkin Fortbildningskonsulent Olga Belonoschkin (född 1944) är utbildad vid Dramatiska institutet och har arbetat som frilansproducent inom teater och film. Hon var senast anställd på Dramatiska institutet som kurs- och projektledare med ansvar för fort- och vidareutbildning. Se tabell 361, 362, 371, Marianne Ahrne Långfilmskonsulent Marianne Ahrne (född 1940) är regissör, författare och klippare gick hon på regilinjen på Svenska Filminstitutets Filmskola (senare Dramatiska institutet). Marianne Ahrne har sedan dess gjort ett 40-tal filmer och skrivit nio böcker. Se tabell 332, Hjalmar Palmgren Dokumentärfilmskonsulent Hjalmar Palmgren (född 1961) har arbetat med dokumentärfilm sedan slutet av 1980-talet, både som regissör och producent. Han är filmvetare, har studerat på Stockholms Filmskola och har under flera år arbetat på SVT. Se tabell 311, 331, 332, Gila Bergqvist-Ulfung Barn- och ungdomsfilmskonsulent Gila Bergqvist-Ulfung (född 1967) har mångårig erfarenhet som producent, regissör, programledare och reporter på SVT:s Barn- och Ungdomsredaktion. Hon har gått Dramatiska institutets producentutbildning och sedan dess arbetat omväxlande med TV- och filmproduktion. Se tabell 311, 332, Per Nielsen Långfilmskonsulent Per Nielsen (född 1957) är utbildad radio- och TVproducent och har bland annat arbetat som konsulent och utvecklare på Danmarks Radio och som långfilmskonsulent på Det Danske Filminstitut. Se tabell 332.

11 FILMPRODUKTION 9 Stöd till filmproduktion Manuskriptstöd Manuskriptstödet ska användas under manusskrivande eller annat arbete i början av ett projekt. Det högsta beloppet som betalas ut är kronor exklusive sociala avgifter. Stödet avräknas på det eventuella förhandsstöd som senare kan beviljas projektet. Stöd till oberoende producenter Stöd till oberoende producenter ska användas till utveckling av långfilmsprojekt, men är inte kopplat till ett särskilt projekt utan ska göra det möjligt för producenten och bolaget att arbeta med flera projekt samtidigt. Stöd får ges under sammanlagt tre år, som mest med 1 miljon kronor per år. Planeringsstöd Planeringsstödet omfattar manusbearbetning av en originalidé, bok eller annan förlaga, samt finansierings- och kalkyleringsarbete, kostnader för research m.m. Det högsta beloppet som betalas ut för planeringsstöd är kronor. Stödet avräknas på det eventuella förhandsstöd som senare kan beviljas projektet. Förhandsstöd Förhandsstöd ges till filmer som ännu inte har haft premiär. Stödet gäller långfilm, kortfilm, dokumentärfilm och barn- och ungdomsfilm. Se tabell 311, 331, 332, 351, Publikrelaterat stöd Publikrelaterat stöd ges till svenska långfilmer. Det är svenska finansiärers privata investeringar i filmprojektet som berättigar till stöd. Stödet utgår med en viss procent av de totala biljettintäkterna. Se tabell 531 Fortbildningsstöd Fortbildningsstödet ska ge svenska filmare möjlighet att utvecklas i sitt yrke. Stödet omfattar bland annat fortbildnings- och arbetsstipendier. Stipendierna är personliga och skattefria. Se tabell 361, 362, 371 Upphovsmannastöd Upphovsmannastöd fördelas varje år automatiskt till manusförfattare, regissörer och producenter för svenska filmer som haft premiär under året. Stödets storlek baseras på antalet sålda biobiljetter för den aktuella filmen. Upphovsmännen har tillsammans rätt till ett stödbelopp om högst 10 kronor för varje såld biljett, upp till biljetter. Stödet ska fördelas lika mellan upphovsmännen. Övriga stöd till filmproduktion Stöd till regionala produktionscentrum Stödet har till syfte att stärka filmproduktionen i Norrbotten, Skåne och Västra Götaland. Det är ett komplement till produktionsstödet och stödet till regionala resurscentrum för film och video. Svenska Filminstitutet fördelar stödet i tre lika delar till produktionscentrumen i det aktuella länen Filmpool Nord, Film i Skåne och Film i Väst. Se tabell 481 Eurimages Svenska Filminstitutet betalar Sveriges medlemsavgift till Europarådets samproduktionsfond Eurimages, som ger produktionsstöd till samproduktioner mellan medlemsländer. Särskilt stöd till kvinnliga filmskapare För att stödja nya kvinnliga filmskapare har Svenska Filminstitutet inrättat ett särskilt stipendium för kvinnliga svenska regissörer och manusförfattare. Stipendiaterna får möjlighet att under cirka två månader praktisera på en långfilmsproduktion för att fördjupa sig i arbetsprocessen och knyta värdefulla kontakter. Att praktisera på en långfilmsproduktion kan antingen innebära att man deltar i planeringsarbetet eller att man är med under själva inspelningen. Den som söker stipendiet ordnar själv en praktikplats. Efter att praktiken har avslutats ska en personlig utvärdering lämnas in. Stipendiet uppgår till kronor och är personligt och skattefritt. Se tabell 381 Nordisk Film & TV Fond Svenska Filminstitutet bidrar till Nordisk Film & TV Fond, som ger stöd till nordiska filmer med distribution i minst två nordiska länder.

12 10 VISNING OCH SPRIDNING AV FILM Visning och spridning av film Barnfilmen Sailor och Pekka, i regi av Liselotte Blomberg, var en av de filmer som Filminstitutet premiärsatte på bio 2005, liksom klassikern Fyra fula fiskar med bröderna Marx. Lansering av svensk film utomlands är ett av Filminstitutets uppdrag. Gitarrmongot av Ruben Östlund har visats på festivaler världen över. Skolbio, barnfilmssatsningar, lansering av svensk film internationellt, biografvisningar av historiska klassiker, stöd till regionala resurscentrum och upprustning av biografer allt detta ingår i Svenska Filminstitutets uppdrag att stödja visning och spridning av värdefull film i Sverige och att öka intresset för svensk film internationellt. Stöd till distribution och visning Stöd till regionala resurscentrum för film och video kr Stöd till regionala filmproduktionscentrum kr Stöd till biografägare för öppna visningar av svensk film kr Stöd till visningsorganisationer kr Stöd till filmfestivaler kr Stöd till import och lansering av kvalitetsfilm kr Stöd till spridning av kort- och dokumentärfilm kr Stöd till lansering av svensk långfilm kr Stöd till textning på svenska och syntolkning av film, video, DVD kr Stöd till parallelldistribution kr Stöd till biografägare på mindre orter för lokalt publikarbete kr Stöd till biografägare för teknisk upprustning av biografer kr Stöd till anordnare av biografföreställningar som inte är mervärdesskatteskyldiga kr Stöd till lokal filmkulturell verksamhet för barn och ungdom kr Stöd till lansering av svensk film internationellt* kr *för att få stöd krävs 50 % egen insats

13 VISNING OCH SPRIDNING AV FILM 11 Filmen i regionerna Svenska Filminstitutets stöd till regionala resurscentrum syftar till att främja regional och lokal filmverksamhet, i synnerhet för barn och ungdom. Stödet har tre huvudområden: pedagogik, produktion och visning. I dag finns 19 regionala resurscentrum som tillsammans täcker hela Sverige. Tre av dessa Film i Väst, Filmpool Nord och Film i Skåne betraktas också som produktionscentrum och ges ett särskilt stöd för att utveckla långfilmsproduktion i sina respektive regioner. Händelser under året Rapport: Film och regional utveckling i Norden För att öka kunskapen om kopplingen mellan film och regional utveckling tog Filminstitutet initiativ till ett forskningsprojekt som genomfördes i samarbete med forskningsinstitutet Nordregio och finansierades av Nordiska Ministerrådet. Studien omfattar hela Norden och rapporten Film och regional utveckling i Norden presenterades vid en nordisk konferens i Filmhuset den 9 november Film och regional utveckling i Norden Kulturens betydelse i regional utveckling Svenska Filminstitutet, Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet och Sveriges kommuner och landsting tog under 2005 initiativ till ett projekt för att utvärdera vilka indikatorer och uppföljningssystem som idag finns för kulturens betydelse för regional utveckling. Arbetet genomfördes av en extern konsult och presenterades bland annat vid en regional konferens den 19 maj Nätverksträff för regionala kulturkonsulenter Sedan 2001 har Svenska Filminstitutet, Statens kulturråd och Riksteatern samverkat kring en årlig nationell konferens för regionala kulturkonsulenter. Värd för årets konferens, som arrangerades den 17 november, var Svenska Filminstitutet. Konferensen planerades och genomfördes i samverkan med Aktionsgruppen för barnkultur. Dialog mellan Filminstitutet och regionerna Under året har Filminstitutet medverkat i ett antal samtal, möten och seminarier över hela landet om regional filmutveckling. Därutöver har samarbetet mellan Filminstitutet och Regionala resurscentrums samarbetsråd utökats bland annat med gemensamma projekt och regelbundna träffar. Filminstitutet har gett ut två nummer av Film i Sverige ett nyhetsbrev om regionala filmfrågor. Se tabell 481, 482 Bio i hela landet Svenska Filminstitutet har fyra typer av stöd som är riktade till biografer på medelstora och små orter. Stöden syftar till att utveckla biografverksamheten samt stärka biografens roll som social och kulturell mötesplats, se till att biograferna kan hålla en god teknisk standard över hela landet, möjliggöra projektverksamhet som ökar publiktillströmningen och därmed biografens överlevnadsförmåga, samt underlätta försörjningen av aktuell film och öka visningsmöjligheterna för svensk film nationellt. Händelser under året Den digitala biografen har kommit för att stanna! Hur påverkar detta filmlandskapet? Det var rubriken på ett seminarium under Göteborg Film Festival. Seminariet vände sig i första hand till biografägare, filmsättare, distributörer, producenter, filmare, filmpedagoger, filmkonsulenter och teknikföretag. Företrädare för distributions- och visningsprojekt från Holland, Storbritannien, Norge, Danmark, Finland och Sverige gav sin bild av digitaliseringen av europeiska biografer. En rapport presenterades också om standardiseringsprocessen för digitala biografer. Fler besök på bio men hur? Under Malmö Filmdagar i augusti 2005 debatterade en panel bestående av Åse Kleveland (Svenska Filminstitutet), Mattias Nohrborg (Astoria Cinemas), Kirsten Dalgaard (Camera Film), Marie Sahlström (Svensk Filmindustri), Sture Johansson (Svensk Filmindustri), John Mirisch (United International Pictures) och Per Tengblad (Canal +) den negativa publikutvecklingen på svenska biografer. Ett konkret resultat av debatten var Svenska Filminstitutets initiativ till en omfattande publikmätning i samarbete med Göteborgs universitet. Sommarbio I samarbete med biografägare och filmdistributörer gav Svenska Filminstitutet för andra året i rad stöd till Sommarbio. Biografer som för första gången visade film under sommaren eller väsentligt utökade antalet visningar erhöll ett stimulansbidrag för marknadsföring. Se tabell 401, 422, 431

14 12 VISNING OCH SPRIDNING AV FILM Tre filmer som haft stora internationella framgångar: Josef Fares Zozo, Maria Bloms Masjävlar och Michael Leszczylowskis Repetitioner. Svensk film i världen Svenska Filminstitutets utlandsavdelning har hand om festivaldeltagande för de flesta svenska filmerna i samarbete med producenter och säljagenter. Den huvudsakliga arenan för internationell lansering av kvalitetsfilm är de stora centrala filmfestivalerna. Internationell lansering är mycket kostsam och det handlar om att maximalt kunna utnyttja närvaron. I samråd med säljbolag och producenter har därför Svenska Filminstitutet infört ett internationellt lanseringsstöd för de filmer som blivit uttagna på tongivande festivaler. Fakta Under 2005 visades svensk film på ca 370 platser i världen och svensk kort- och långfilm vann sammanlagt 100 internationella priser. En komplett lista över svensk films festivaldeltagande finns på Här finns också information om svenska lång- och kortfilmer som vunnit priser under Händelser under året Långfilm Kay Pollaks Så som i himmelen, som gjorde stor succé i Sverige, blev också internationellt 2005 års mest framgångsrika svenska film. Den fick sin internationella premiär vid festivalen i Berlin, valdes till svensk Oscarkandidat och nominerades 2005 som en av fem i kategorin Bästa utländska film. Det var för övrigt andra året i rad som Sverige hade en film nominerad i den klassen. Så som i himmelen har sedan sålts till ett 40-tal länder och är en av de internationellt mest framgångsrika svenska filmerna någonsin. Två andra filmer som under året uppmärksammats både i Sverige och internationellt var Maria Bloms debutfilm Masjävlar och Josef Fares Zozo. Masjävlar hade sin internationella premiär vid festivalen i Rotterdam och Zozo vid festivalen i Toronto. Båda filmerna har sedan visats på ett stort antal festivaler under året. Berlins filmfestival Festivalen i Berlin stärker sitt grepp som en av de absolut viktigaste och inte minst marknaden har blivit ett måste för köpare och säljare. Vid festivalen var sex svenska filmer fyra långfilmer och två kortfilmer uttagna i olika sektioner och på marknaden visades åtta svenska filmer. Svensk filmvecka i New York För tredje gången arrangerade Filminstitutet en filmvecka på Lincoln Center i New York. Denna gång visades en retrospektiv på Lukas Moodyssons filmer och

15 VISNING OCH SPRIDNING AV FILM 13 Kay Pollaks Så som i himmelen var inte bara en succé i Sverige utan har visats på ett stort antal festivaler runt om i världen. På bilden Michael Nyqvist och Frida Hallgren. Överst en bild ur regissören Ruben Östlunds kortfilm Scen nr: 6882 ur mitt liv. Regissören Josef Fares utsågs till en av Ten Directors to Watch, av branschtidningen Variety. Här ses han på AFI i Los Angeles. ett program med ny svensk film. Sammanlagt visades nio svenska långfilmer och ett kortfilmsprogram. En stor svensk delegation bestående av regissörer och producenter fanns på plats. Kort- och dokumentärfilm Svensk dokumentärfilm har en stark position internationellt. Vid den för genren viktigaste festivalen International Documentary Festival Amsterdam (IDFA) var sju svenska filmer uttagna. Michael Leszczylowskis Repetitioner vann första pris vid Latinamerikas främsta festival för dokumentärfilm, It s All True i Brasilien. Filmen visades också på Yamagata-festivalen i Japan och nominerades till European Film Award och Prix Europa. Även Kristian Petris Brunnen vann framgångar under året. Filminstitutet hade ett 90-tal svenska kortfilmer uttagna på festivaler under året. Speciella fokus på svensk kortfilm genomfördes bland annat i Hong Kong, Tbilisi, Berlin och Prag. Made in Sweden Under året har två nummer av den engelskspråkiga promotiontidningen Made in Sweden producerats. Det första numret kom till filmfestivalen i Cannes och innehöll bland mycket annat ett längre reportage om produktionsbolaget Memfis Film, samt en intervju med kulturminister Leif Pagrotsky som också besökte festivalen. I december kom tidningens andra nummer med fokus på filmfestivalerna i Göteborg och Berlin. Ur innehållet kan bland annat nämnas intervjuer med filmarna Jens Jonsson och Stefan Jarl. Made in Sweden # THE MAGAZINE ABOUT SWEDISH FILM Jens Jonsson makes his case Björn Runge revisited Bob Film has guts Eva Röse Shooting Star Filminstitutets promotiontidning Made in Sweden utkom under året med sitt sjunde nummer.

16 VISNING OCH SPRIDNING VISNING OCH SPRIDNING AV FILM Film i skolan Svenska Filminstitutet har ett särskilt uppdrag att stödja och utveckla kommuners arbete med film i skolan. Stödet innebär att: Fördela ekonomiskt stöd till kommuner som vill initiera eller utveckla verksamhet med skolbio. Detta stöd ges som regel under maximalt tre år. Därefter ska verksamheten drivas vidare med lokala medel. Ge ut filmpedagogiskt material för lärare och skolledare, till exempel den filmpedagogiska tidskriften Zoom, filmhandledningar och rapporter, samt göra material tillgängligt på Säkerställa att det finns en repertoar av biograffilm som lämpar sig för barn- och skolbiovisningar. Det sker framför allt genom kontinuerliga övertag från kommersiella distributörer men också genom viss egen import. Skapa nätverk och mötesplatser för erfarenhetsutbyte mellan dem som arbetar med film- och mediepedagogiska frågor vid regionala resurscentrum för film och video samt i Sveriges kommuner. Händelser under året Hip Hip Hora! För att stödja utvecklingsarbetet kring jämställdhet i skolan gav Utbildnings- och kulturdepartementet Myndigheten för skolutveckling och Svenska Filminstitutet i uppdrag att under läsåret erbjuda grundskolans årskurs 6 9 subventionerade biografvisningar av filmen Hip Hip Hora!. Totalt arrangerade 136 kommuner 519 visningar för en sammanlagd publik om besökare. Först såg vi en film Svenska Filminstitutet och Myndigheten för skolutveckling tog också fram ett inspirationsmaterial, som kan fungera som stöd i skolans arbete med jämställdhet. Först såg vi en film består av en bok och en DVD och bygger på erfarenheter från skolor och kommuner som arbetat med jämställdhetsfrågor utifrån olika filmer. Materialet distribuerades i ett exemplar till alla rektorsområden med elever i årskurs 6 9, projektledare för skolbio och AV-mediacentraler. Genus, makt och media Under läsåret bjöd Myndigheten för skolutveckling in genus- och mediepedagoger samt lärare och skolpersonal till regionala mötesplatser kring genus, makt och media. Dessa träffar arrangerades i samverkan med Svenska Filminstitutet och i samarbete med regionala resurscentrum för film och video. De elva regionala mötesplatserna lockade totalt 472 deltagare.

17 VISNING OCH SPRIDNING AV FILM 15 Teresa Fabiks film Hip Hip Hora! ingick i ett projekt för att stödja utvecklingsarbetet kring jämställdhet. Filmen visades för ungdomar till ett subventionerat pris. Först såg vi en film är ett inspirationsmaterial om jämställdhet i form av en bok och en DVD, framtaget av Svenska Filminstitutet och Myndigheten för skolutveckling. Agenda M mediepedagogiskt utvecklingsarbete Svenska Filminstitutet har i samverkan med Myndigheten för skolutveckling tagit fram materialet Agenda M Diskussionsunderlag för ett mediepedagogiskt utvecklingsarbete. Syftet är att ge lärare, skolledare, kulturtjänstemän och politiker inspiration och idéer för att utveckla arbetet med medier i skolan. Svenska Filminstitutet har av anslaget till skolbio fördelat stöd till olika typer av utvecklingsprojekt som lett fram till att kommuner formulerat mediepedagogiska program eller planer för kompetensutveckling. Under 2005 beviljades 11 kommuner stöd för att dokumentera, utvärdera och utveckla verksamhet med film och medier i skolan. Nordiskt samarbete 2004 beviljade Nordiska Ministerrådet ett stöd till Svenska Filminstitutet för att ta fram en projektskiss för en nordisk nätarena på Internet för filmintresserad ungdom. Projektskissen har legat till grund för ett bidrag från Nordiska Ministerrådet om DKK för ett samverkansprojekt med Det Danske Filminstitut och Norsk Filminstitutt kring ett nätverk och en mötesplats på Internet för att stödja ungas filmskapande i Norden. Under 2005 har en pilotversion arbetats fram och testats för lansering under Fakta /statistik Skolbioverksamhet läsåret Antal anslutna kommuner totalt 214 Antal visningar Antal besök Se tabell 412 Konferenser Svenska Filminstitutet har sedan 2001 regelbundet arrangerat träffar med företrädare för lärarutbildningar vid högskolor och universitet kring filmpedagogiskt utvecklingsarbete. Årets träff arrangerades den 8 mars i samarbete med lärarutbildningen vid Malmö högskola. Under året deltog Svenska Filminstitutet i ett samarbete med Föreningen Datorn i utbildningen, KK-stiftelsen, Svenska Kommunförbundet, Myndigheten för skolutveckling och Nationellt centrum för flexibelt lärande kring ett arrangemang för lärare och skolledare, kallat SVIT Språk och kommunikation med medier och IT i skolan. Arrangemanget ägde rum den 1 november och utgick från en sändning från Utbildningsradion som följdes av regionala konferenser på åtta platser i landet. Ett flertal konferenser om skolbio och filmpedagogik har under året arrangerats i samband med Göteborg Film Festival, BUFF Barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö och Umeå filmfestival.

18 16 VISNING OCH SPRIDNING AV FILM Tage Danielssons Att angöra en brygga (1965), Ingmar Bergmans Persona (1966) och Mauritz Stillers Gösta Berlings saga (1924) är några exempel på Cinematekets stora reportoar. Cinemateket håller filmhistorien levande Cinematekets främsta uppgift är att hålla filmhistorien levande genom biografvisningar av både historiska filmer och samtida verk. Cinemateket är filmarkivets visningsfönster, där delar av samlingarna visas upp för en stor, bred och intresserad publik i Stockholm, Göteborg och Malmö. Uppdraget är dels historiskt att visa film på det sätt de en gång var tänkta att visas men också samtida då man visar nya utländska filmer som inte fått svensk distribution. Totalt antal besök Antal sålda medlemskort Antal besökare Antal visningar Antal besökare per visning Stockholm Antal sålda medlemskort Antal besökare Antal visningar Antal besökare per visning Göteborg Antal sålda medlemskort Antal besökare Antal visningar Antal besökare per visning Malmö Antal sålda medlemskort Antal besökare Antal visningar Antal besökare per visning Händelser under året Greta Garbo-serie Bland årets stora satsningar fanns en Greta Garbo-serie och på 100-årsdagen av hennes födelse visades Gösta Berlings saga med nyskriven musik av Matti Bye för piano och stråkkvartett. Tro på film Tillsammans med Filmvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet och Svenska Kyrkan arrangerades serien Tro på film som bestod av öppna föreläsningar om film och existentiella frågor med efterföljande filmvisningar. Först ut var biskop Caroline Krook, som samtalade med Kristofer Lundström om Ingmar Bergmans Persona. Dessutom föreläste professor Astrid Söderbergh Widding om Bressons Min vän Balthazar och bröderna Tomas och Stefan Böhm diskuterade det judiska i Woody Allens Zelig. Serien avslutades i S:t Jakobs kyrka med en visning av Jon Bang Carlsens dokumentär Portræt af Gud. Stumfilm för barn Den 9 oktober släpptes tillfälligt 15-årsgränsen på Cinemateket. Under rubriken Stumfilm för barn bjöd Cinemateket in dem för att titta på Buster Keatons Kanonfotografen. Tillsammans med slagverkaren Johan E Andersson framförde pianisten Matti Bye sin nyskrivna musik till denna klassiker. Regissörsretrospektiver Cinemateket visade flera regissörsretrospektiver, bland annat över Anthony Mann med inledande föreläsning av Jan Aghed, Yasujiro Ozu, Jacques Tati, Frank Capra, Wong Kar-wai, Hasse & Tage, den franska kvinnliga pionjären Germaine Dulac, Stanley Kubrick, Jean Cocteau och David Cronenberg som själv inledde visningen av Videodrome. Gäster Bland Cinematekets gäster under året kan nämnas filmarna Eric M. Nilsson, Staffan Lamm, Lennart Malmer, Kristian Petri, Isild le Besco och Josef Fares, författaren Sara Stridsberg, filmkritikern Fredrik Sahlin, ambassadören Sverker Åström, arkitekten Thomas Sandell och den brittiska producenten Lucy Darwin. Samarbeten Cinemateket samarbetade med flera olika organisationer och institutioner som Göteborg Film Festival, Stiftelsen Filmform, Tempo Dokumentärfestival, Stockholms Filmfestival, Svenska Kyrkan och Stockholms Arkitektförening.

19 VISNING OCH SPRIDNING AV FILM 17 Stöd till distribution och visning Stöd till regionala resurscentrum för film och video Syftet är att främja regional och lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på insatser riktade till barn och unga. Under 2005 fördelades kronor till 19 regionala resurscentrum. Se tabell 482. Handläggare Elisabeth Wengström Stöd till regionala produktionscentrum Syftet är att långsiktigt stärka filmproduktionen i tre regioner Norrbotten/Filmpool Nord, Skåne/Film i Skåne och Västra Götaland/Film i Väst. Under 2005 fördelades kronor till regionala produktionscentrum. Se tabell 481. Handläggare Elisabeth Wengström Stöd till biografägare för öppna visningar av svensk film Syftet är att öka spridningen av svensk film i hela landet, företrädesvis på mindre orter. Stödet ska även bidra till att upprätthålla och stärka biografstrukturen utanför de stora städerna. Under 2005 fördelades totalt kronor varav kronor till biografer på kommuner med färre än invånare. Därtill har, efter samråd med branschföreträdare i samarbetsrådet, kronor fördelats till 29 biografer som åberopat särskilda skäl. Handläggare Ramon Reissmüller Stöd till visningsorganisationer Syftet med stödet är att främja visning och spridning av värdefull film genom ett årlig stöd till organisationer som nationellt arbetar med att nå ut med kvalitetsfilm till en bred publik. Under 2005 fördelades kronor till 8 visningsorganisationer. Se tabell 491. Handläggare Bitte Eskilson Stöd till filmfestivaler Syftet med stödet är att skapa kulturella mötesplatser och sprida värdefull film. Under 2005 fördelades kronor till 7 filmfestivaler. Se tabell 421. Handläggare Bitte Eskilson Stöd till import och lansering av kvalitetsfilm Syftet är att öka utbudet av utländsk kvalitetsfilm på svenska biografer samt erbjuda stöd till versionering av barnfilm. Under 2005 fördelades kronor till 41 filmer. Se tabell 511. Handläggare Ragnar Berthling Stöd till spridning av kort- och dokumentärfilm Syftet är att öka spridningen av kort- och dokumentärfilm utanför de traditionella visningsformerna. Under 2005 fördelades kronor till 55 filmer. Se tabell 492. Handläggare Ragnar Berthling Stöd till lansering av svensk långfilm Syftet är att stärka svensk films ställning på biografrepertoaren. Under 2005 fördelades kronor till 52 filmer. Se tabell 441. Handläggare Bitte Eskilson Stöd till textning på svenska och syntolkning av film, video och DVD Syftet är att underlätta för funktionshindrade att ta del av svensk film. Referensgruppen består av representanter från Hörselskadades Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund och Synskadades Riksförbund. Under 2005 fördelades kronor till textning av långfilmer på biograf och DVD samt till syntolkning. Se tabell 451. Handläggare Tomas Johansson Stöd till parallelldistribution Syftet är att möjliggöra för biografer på mindre orter att få aktuell film snabbare. Stödet bereds av en branschgrupp med representanter för filmdistributörer, biografägare, visningsorganisationer och Svenska Filminstitutets styrelse. Under 2005 avsattes kronor för inköp av 209 parallellkopior. Se tabell 401. Handläggare Ramon Reissmüller Stöd till biografägare på mindre orter för lokalt publikarbete Syftet är att långsiktigt öka publiktillströmningen och därmed utveckla biografen som social och kulturell mötesplats på orter med färre än invånare. Stödet bereds av en arbetsgrupp med representanter för visningsorganisationer, biografägare och kommuner. Under 2005 fördelades kronor till 32 biografer. Se tabell 422. Handläggare Ramon Reissmüller Stöd till biografägare för teknisk upprustning av biografer Syftet är att göra det möjligt för biografer, företrädesvis på små och medelstora orter, att hålla en god teknisk standard så att skillnaden i biografupplevelsen mellan storstäder och mindre orter utjämnas. Stödet bereds av en arbetsgrupp med representanter för visningsorganisationer, biografägare och kommuner. Under 2005 fördelades kronor till 82 biografer. Se tabell 431. Handläggare Ramon Reissmüller Stöd till anordnare av biografföreställningar som inte är mervärdesskatteskyldiga Enligt 2000 års filmavtal ska stöd ges till anordnare av biografföreställningar som inte är mervärdesskatteskyldiga, som kompensation för den moms om 6 % på filmhyror som infördes den 1 januari Denna kompensation fördelas till föreningsdrivna biografer och utbetalas i de flesta fall via de visningsorganisationer som organiserar berörda biografer: Folket Hus och Parker, Våra Gårdar, Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Bio och Sveriges Förenade Filmstudios. Under 2005 utbetalades kronor till 10 föreningsägda biografer och visningsorganisationer. Se tabell 501. Stöd till lokal filmkulturell verksamhet för barn och ungdom Syftet är att öka möjligheterna för barn och ungdomar att se film på biograf och fördjupa sina kunskaper om rörliga bilder. Mottagare av stödet är skolor och kulturföreningar som samarbetar med lokala biografägare. Under 2005 fördelades kronor till 70 projekt i 68 kommuner. Se tabell 412. Handläggare Klas Viklund

20 18 BEVARANDET AV FILMARVET Bevarandet av filmarvet Den restaurerade filmen Tältet vem tillhör världen? (1978) visades bland annat på Göteborg Film Festival. Regi: Christina Olofson/Göran du Rées. På bilden syns Sven Wollter. Svenska Filminstitutet har som en av sina viktigaste uppgifter att vårda, bevara och tillgängliggöra filmarvet. Grunden utgörs av de samlingar av film och filmrelaterat material som deponerats i Filminstitutets arkiv av producenter eller rättighetsinnehavare. Verksamheten har också en viktig internationell dimension genom samarbetet med den världsomspännande arkivfederationen FIAF.

21 BEVARANDET AV FILMARVET 19 Filmarkivet Svenska Filminstitutets filmarkiv har till uppgift att samla in, katalogisera, vårda och tillgängliggöra det svenska filmarvet. Med detta avses all professionellt producerad svensk och utländsk film som visats på biograf i Sverige långfilm och kortfilm, spelfilm och dokumentärer, animationer, reklamfilm, journalfilm, trailrar m.m. Händelser under året Insamling, katalogisering, bevarande Under 2005 levererades säkerhetsmaterial till 242 svenska lång- och kortfilmer, en fördubbling jämfört med Ökningen förklaras dels av det ökade antalet filmer som producerades under 2005, dels av ett mer aktivt insamlingsarbete. Svensk Filmindustri deponerade en stor samling negativ och mastermaterial till filmer från främst 50-, 60- och 70-talen till arkivet hösten Arbetet med Förenta Nationernas samling av filmer om generalsekreterare Dag Hammarskjöld, som Utrikesdepartementet deponerade till arkivet 2003, avslutades i december. Under 2005 registrerades unika besök på vilket är en ökning med 147 % jämfört med föregående år. Restaurering Under 2005 restaurerades och omkopierades 17 kort- och dokumentärfilmer producerade på nitratfilm mellan åren 1923 och 1952, däribland Uppdragning av skogsplantor (1923), Finland bygger upp (1941) och Skydda barnen (1944). Arbetet med originalnegativen till den s.k. Paramountjournalen ( ) fortsatte under året då masterkopior till tio nya journaler framställdes. 17 färgfilmer från åren restaurerades under året, däribland Lejon på stan (1959), Lustgården (1961), Ägget är löst! (1975) och Kristoffers hus (1979) återfanns en tysktextad, tintad nitratkopia av Victor Sjöströms Terje Vigen (1917). Från nitratkopian framställdes 2005 ett nytt negativ där filmens originaltexter sattes in, och en ny visningskopia i färg. Utlån och visning Turnén med Victor Sjöström-retrospektiven, som inleddes 2003, fortsatte under 2005 med visningar på arkiven i Barcelona och Valencia, samt i Sao Paulo där retrospektiven även ingick i den internationella filmfestivalen, vars särskilda kritikerpris tilldelades filmarkivet i Stockholm. Greta Garbo-filmer ur samlingarna lånades ut för visning på arkiven i Los Angeles, New York och Lissabon i samband med 100-årsminnet av Garbos födelse. Den nyrestaurerade kopian av Tältet vem tillhör världen? (1978) visades vid ett specialarrangemang i Filmhuset, på Cinemateket och Göteborg Film Festival, där också ett program med kortfilmer om Göteborg visades. Filmarkivet deltog på Arkivens dag i november genom att visa kortfilmer med Stockholmsmotiv samt sällan visade kortfilmer med kända svenska politiker och kulturpersonligheter. Under sommaren presenterades fem restaurerade filmer ur arkivet vid arkivfestivalen Il cinema ritrovato i Bologna. Se tabell 383 Depositioner och förvärv Leveranser av säkerhetsmaterial (antal titlar) Förvärv i samband med restaurering (antal titlar) Övriga depositioner (antal titlar) Totalt antal förvärvade titlar Totalt antal förvärvade material * varav visningskopior Vid den internationella filmfestivalen i Sao Paolo tilldelades Svenska Filminstitutets filmarkiv kritikerpriset för Victor Sjöströmretrospektiven. Filmarkivets totala innehav Antal titlar per den 31/ Antal material * per den 31/ * Med material avses visningskopior, negativ, mastrar etc.