Resultatredovisning 2012

Transkript

1 Resultatredovisning 2012

2 BILDER OMSLAG 1. Folkets Hus-biograf i Fagersta. 2. Regissören Gabriela Pichler. 3. Mauritz Stillers Gränsfolken från Skolbio, Film i skolan. 5. Visning i Filmhusets biograf Mauritz. 6. Searching for Sugar Man av Malik Bendjelloul. BILDER INNEHÅLL 1. Filmhusets bibliotek erbjuder förutom litteratur även dvd-filmer till utlån. 2. Äta sova dö av Gabriela Pichler. 3. Guldbaggegalan Gustaf Molanders Herr Arnes Penningar från Katinkas kalas av Levan Akin.

3 Innehåll 5 VD har ordet 8 Regeringsuppdrag 9 Långsiktiga visioner 10 Milstolpar & särskilda satsningar 10 Nytt filmavtal nya möjligheter och utmaningar 10 Svenska (dokumentär-)filmåret 11 Från analogt till digitalt 11 Digital agenda för film 12 Åtgärdsplan för en jämställd filmproduktion 13 Handlingsplan för barn och ungdom 14 Filmrummet 14 Omvärldsanalys & statistik 15 Guldbaggen fick ny sajt och logotyp 15 Nytt laboratorium unikt i Europa 16 Resultatredovisning 18 Produktion och utveckling 18 Produktionsstöd 18 Filmavtalets jämställdhetsmål 20 Nytt filmavtal, nya konsulentroller 20 Utvecklingsinsatser 22 Distribution och visning 22 Digitaliseringens effekter för biografer och biografutbud 23 Nya former för spridning av kvalitetsfilm 25 Lansering av svensk film 25 Digitaliseringens möjligheter för ökad tillgänglighet till svensk film 26 Film för barn och unga 27 Film i skolan 27 Stöd till lärare 28 Främjande av regional och lokal filmverksamhet 29 Filmhuset Internationell lansering och samverkan 36 Internationella filmfestivaler 37 Internationellt lanseringsstöd och svensk filmexport 37 Svenska fokus/filmveckor 37 Stöd till Oscarslansering av svensk film 38 Nationell spridning av svenska långfilmer som visats på betydelsefulla festivaler FOTO: SONNY MATTSSON/SFI FOTO: SVENSKA FILMINSTITUTETS BILDARKIV 2 5 FOTO: ZOLTAN SARI 3 FOTO: PATRIK ÖSTERBERG FOTO: FILMLANCE INTERNATIONAL AB 30 Bevarande och tillgängliggörande 30 Förnyelse av filmarkivet 32 Filmarkivet.se ger ingångar till det förflutna 33 Ökad mångfald i Cinematekets program 34 Biblioteket 40 Ekonomi 40 Filmkulturen 41 Övriga bidrag från staten 41 Intäkter från sponsring 42 Filmavtalet

4 OMSLAGSFOTO: JERRY ERIKSSON, ANAGRAM PRODUKTION AB, MARK STANDLEY/SVENSKA FILMINSTITUTET, SVENSKA FILM- INSTITUTETS BILDARKIV, CAROLINE ERIKSSON, HAL WILSON FORM OCH PRODUKTION: ETC KOMMUNIKATION TRYCK: MODINTRYCKOFFSET, MARS 2013

5 FOTO: PER MYREHED VD har ordet 2012 var ett år när flera långsiktiga förändringar gick in i sitt slutskede. Många saker som det pratats om i flera år blev verklighet. Digitaliseringen genomfördes nästan fullt ut och vi lämnade ett filmavtal bakom oss för att gå in i ett nytt. Behovet av dialog växte på alla nivåer och flera intensiva samtal fördes internt, med avtalsparter, filmbransch, politiker och inte minst med omvärlden i stort. Anna Serner, VD Svenska Filminstitutet. I början av 2012 kom filmavtalets parter, det vill säga staten och olika aktörer inom film- och tv-branschen, överens om ett nytt filmavtal. Det nya avtalet, som började gälla vid årsskiftet 2012/2013, innebar flera förändringar såsom ökade resurser till svensk film med totalt cirka 30 miljoner kronor per år, men också stora omflyttningar mellan de olika stödformerna. Under hösten pågick därför ett intensivt arbete på Filminstitutet med förberedelser inför det nya filmavtalet, som att anpassa vår organisation med nya roller för filmkonsulenterna och riktlinjer för nya stöd. Redan innan det nya filmavtalet trätt i kraft började diskussionerna om vad som ska komma efter det. Det är bra. Det behövs ett starkt filmpolitiskt samtal. En annan stor förändring som blev verklighet 2012 var att stödet till de regionala resurscentrumen fördes in i samverkansmodellen, och alltså numera ingår i en större pott pengar för hela kulturområdet som fördelas av Kulturrådet. Vi har därför utvecklat nya former för dialog med regionerna så att kunskapen om filmens betydelse regionalt och lokalt, till exempel för barn och unga, fortsätter att vara stark. I regionerna sker den stora utvecklingen av nya unga talanger inom svensk film och det är i skolorna som den allt viktigare kunskapen att tolka film förmedlas. Dialog är ett ord som på många sätt präglat 2012 för oss. Under hösten startade vi vår nya debatt- och samtalssatsning Filmrummet. Den positiva respons som vi fick visar att behovet av och längtan efter samtal om film på flera nivåer och ur olika perspektiv är stor. Men tanken med Filmrummet är också att det ska vända sig till långt fler än filmbranschen. Film är en samhällsfråga, den speglar vår tid, avslöjar orättvisor, berättar om det förflutna och låter oss tänka på vägar in i framtiden. Under 2012 arrangerades Filmrummet bland annat i Luleå, Göteborg och Filmhuset i Stockholm. Bland ämnena fanns allt från ett samtal med kulturministern om den nya filmpropositionen och en branschdiskussion om producentrollen till en föreläsning av Germaine Greer och temadagar om Syrien och filmares roll i krig och konflikter. Vi ser allt mer film. Det är framför allt de nya digitala visningsfönstren som växer samtidigt som biograf besöken ökade kraftigt under 2012 och nådde den högsta nivån på 23 år, mer än 18 miljoner. Under 2012 tillkom ytterligare nya digitala distributionskanaler för film. Lanseringen av Netflix och HBO Nordic och andra liknande tjänster kommer inte bara påverka konsumtionsmönster utan även förutsättningarna för filmproduktion. Digitalisering var ett annat ord som präglade året innebar slutet för en analog tidsålder inom filmens värld. Under hösten 2012 distribuerades de sista filmerna med analog teknik, och då hade också SF Bio och Svenska Bio digitaliserat alla sina biografer. Detta betyder mycket för både distribution, mångfald och tillgänglighet. 5

6 6 Arbetet med att få alla biografer i landet digitaliserade i tid har krävt stora ekonomiska insatser och engagemang på både lokal och nationell nivå. Det statliga stödet till digitalisering har haft avgörande betydelse för biografer på mindre orter. Utan detta stöd skulle många gå miste om möjligheten att se film på bio i framtiden. Vid slutet av året var 75 procent av landets biografer digitaliserade. Digitaliseringen innebär både möjligheter och risker. Biografer på många orter har fått nytt liv och gör succé, inte minst tack vare att den digitala tekniken gör det möjligt att visa helt ny och bred publikfilm även på mindre orter. Och att film blir tillgänglig i många olika kanaler är bra. En sådan utveckling förändrar i grunden synen på filmen. Den nya tekniken innebär billigare distribution vilket gör att stark bli starkare och att det riskerar ske på bekostnad av mångfalden. Digitaliseringen har också inneburit en historisk förändring av filmarkivet för att långsiktigt bevara digital film. Ett ökat fokus på den digitala distributionens möjligheter för olika sorters films spridning gör att våra filmkulturella stöd har en allt viktigare roll. Gemensamt för dem är inriktningen på mångfald och kvalitet, som att stärka distribution av film liksom de organisationer och grupper som har särskilt behov av stöd och uppbackning. Satsningar på film för människor med funktionsnedsättning är här ett prioriterat område. Slutligen, jämställdhetsfrågan har också varit central under året. I den offentliga debatten har den handlat mycket om filmproduktion, men som vi ser det måste den finnas med i arbetet inom alla filmens områden, som till exempel vid programsättning eller när det gäller prioriteringar inom digitaliseringen. Vi har ett starkt fokus på att främja jämställdhet och mångfald inom filmen, men det är en lång väg kvar tills alla röster kommer till tals. För att nå dit krävs mer pengar och ett långsiktigt förändringsarbete både hos oss och i hela filmvärlden. Men att en av årets mest omtalade filmer gjordes av en långfilmsdebuterande kvinna; Gabriela Pichlers Guldbaggebelönade Äta sova dö, och att den mest sedda filmen under året; Hamilton I nationens intresse, också regisserades av en kvinna, Kathrine Windfeld, är ändå tecken på att något har hänt. Film är en samhällsfråga, den speglar vår tid, avslöjar orättvisor, berättar om det förflutna och låter oss tänka på vägar in i framtiden. FOTO: MARK STANDLEY ANNA SERNER VD SVENSKA FILMINSTITUTET

7 FOTO: JAN GÖRANSSON FOTO: MARK STANDLEY 1 1. Arkitekten Peter Celsings kända öga som vetter mot Försvarshögkvarteret, som en markering för att man inte tilläts ha några fönster på denna kortsida av Filmhuset. 2. Germaine Greer och Karolina Ramqvist samtalade på Filmrummets premiär om kvinnorörelsens historia och dokumentärfilmen Town Bloody Hall. 3. Hamilton I nationens intresse var den mest sedda svenska filmen på biograf under Äta sova dö belönades med fyra guldbaggar, bland annat för bästa film FOTO: BUENA VISTA FOTO: MARK STANDLEY 4 FOTO: JOHAN LUNDBORG

8 FOTO: LENA GARNOLD 1. Under inspelningen av den tredje filmen i Snabba cash-serien: Snabba cash livet deluxe av Jens Jonsson. 2. Regissören Malik Bendjellouls Searching for Sugar Man om och med Sixto Rodriguez vann bland annat en Oscar för bästa dokumentärfilm Filminstitutets bibliotek är Sveriges enda specialbibliotek för film och samlingarna växer ständigt. 4. Filminstitutet arbetar för att höja statusen för barnfilm och att öka tillgången till ett brett filmutbud för barn och unga. 1 2 FOTO: SARA RÜSTER 8 Regeringsuppdrag Svenska Filminstitutet har fått i uppdrag av staten att genomföra filmpolitiken i Sverige med målsättningen att stärka filmen i alla led. Som grund för Filminstitutets verksamhet finns målen i filmavtalet och den statliga filmpolitiken samt de behov styrelsen och ledningen för Filminstitutet identifierat för att långsiktigt kunna driva frågor som rör filmen på ett effektivt sätt. Filminstitutet har fyra huvuduppdrag: Stödja produktion och utveckling av värdefull svensk film. Stödja distribution och visning av värdefull film i olika visningsfönster i hela landet. Bevara, utveckla och tillgängliggöra det svenska filmarvet. Samverka internationellt och stärka export och visning av svensk film utomlands.

9 FOTO: JIMMY ERIKSSON 3 4 FOTO: SONNY MATTSSON 9 Långsiktiga visioner Sverige ska bli en ledande filmnation i Europa. Svensk film ska i kraft av sin bredd och attraktionskraft vara publikens första val. Det svenska filmarvet ska vara känt och en angelägenhet för alla. Alla ska ha tillgång till kunskap om film och ett kvalitativt filmutbud. Svensk film ska exporteras och visas över hela världen. Filminstitutet tror på filmens kraft att stärka demokratin och att film ger varje individ verktyg att få ökad förståelse för sig själv och sin omvärld.

10 Milstolpar & särskilda satsningar 10 Nytt filmavtal nya möjligheter och utmaningar I september skrevs det nya filmavtal under som ska gälla Parter i avtalet är staten och olika organisationer och aktörer i film- och tv-branschen. Svenska Filminstitutet är inte part i avtalet utan har i uppgift att utföra filmpolitiken i enlighet med filmavtalets mål. Under hösten presenterade regeringen även filmpropositionen Bättre villkor för svensk film. Där beskrivs den nya inriktningen för hela filmpolitiken. Ledorden är kvalitet, förnyelse och tillgänglighet. Filmavtalet innebär ökade resurser till svensk film med totalt cirka 30 miljoner kronor per år, och stora omflyttningar mellan de olika stödformerna. Långfilmskonsulenterna har från 2013 cirka 50 procent lägre budget att fördela som produktionsstöd till lång spelfilm, till förmån för bland annat ett nytt automatstöd och ett nytt stöd till producenter. Dokumentärfilmen får en större pott att dela ut. Som en följd av dessa förändringar pågick under hösten ett intensivt arbete på Filminstitutet med att förbereda implementeringen av avtalet, bland annat med framtagande av nya riktlinjer och omorganisation för att kunna arbeta efter de nya förutsättningarna. Nyheter i filmavtalet Kravet på biografpremiär för att kunna få förhandsstöd till långfilm är borttaget. M ålet om en jämn fördelning av stöd mellan kvinnor och män har skärpts. Förstärkta medel till barn- och ungdomsfilm. Nytt stöd till dramaserier. Nytt stöd för att stärka producenter. Nytt automatstöd om 36 miljoner kronor per år. M ål om att svensk film ska vara ledande i Europa inom utveckling, produktion och distribution genom nya medier. Svenska (dokumentär-)filmåret Den positiva trenden för svensk film fortsatte under Totalt sågs svensk film på bio över 4 miljoner gånger. Det är den högsta siffran på tio år, om man bortser från re kord året 2009 då Millennium-trilogin hade premiär. Under 2012 fick 23 långa spelfilmer stöd av Filminstitutets konsulenter. Det var något fler än de två föregående åren. Utöver det fick 13 långa dokumentärer stöd, vilket var något färre än de två föregående åren. Bland dokumentärfilmerna gick de största stöden till Searching for Sugar Man och Belleville Baby. Searching for Sugar Man, som hade premiär 2012, har lockat en stor publik på biograf såväl i Sverige som i utlandet. Den har också vunnit flera filmpriser, bland annat en Oscar för bästa dokumentär. På hemmaplan lockade Palme ännu fler besökare. Med besökare vid årets slut är det den mest sedda svenska dokumentären sedan Ett anständigt liv Ur dokumentären Palme. från Besöken var också utspridda på ett stort antal titlar. Totalt nådde 13 filmer mer än besökare, vilket är högre än snittet de senaste tio åren. Bland de mest sedda filmerna fick Snabba cash II, Cockpit, Palme och Call Girl dessutom höga betyg av kritikerna. FOTO: SVEN-ERIK SJÖBERG/SCANPIX Jonas Karlsson, Cockpit. FOTO: NIKLAS MAUPOIX

11 Från analogt till digitalt 2012 fullbordades en drygt två decennier lång övergång från analog till digital teknik inom filmbranschen. Den digitala tekniken började användas inom filmen redan på 1980-talet. Världens första helt digitalt postproducerade film var den svenska långfilmen Zingo som premiärvisades år Postproduktionen är sedan många år helt digitaliserad och allt fler filmer spelas nu också in digitalt. Film började distribueras digitalt redan under 1990-talet. Nu har även biograferna digitaliserats och numera är det endast ett fåtal filmer som visas analogt. När väl produktionen och distributionen digitaliserats får det konsekvenser för bevarande och långsiktig arkivering av film. Därför anskaffade Filminstitutet under 2012 ett robotiserat bandsystem, det vill säga en ny infrastruktur för att långsiktigt kunna bevara filmen digitalt. Samtidigt som den nya digitala infrastrukturen innebär slutet på en lång digitaliseringsprocess, innebär den fortsättningen på ett långt anpassningsarbete. Filmens största utmaningar vad gäller digitaliseringen handlar om upphovsrätt och ekonomi. Vidare gäller samma problematik som för andra innehållsproducenter: det har visat sig svårt att ta betalt av publiken i de digitala kanalerna. Man talar om analog dollars and digital pennies. Digitaliseringen innebär en omdaning av det ekonomiska systemet för produktion och distribution, både med avseende på finansiering och publikintäkter. Den digitala tekniken började användas inom filmen redan på 1980-talet. Världens första helt digitalt postproducerade film var den svenska långfilmen Zingo som premiärvisades år Ovan: Bandrobot som köptes in under 2012 för digitalt bevarande. Nedan: Analoga och digitala filmformat: 35 och 70 mm-filmremsor och en så kallad DCP (Digital Cinema Package). FOTO: MARK STANDLEY 11 FOTO: CHRISTOPHER MAIR Digital agenda för film År 2011 antog regeringen en digital agenda för Sverige. Den utgör en sammanhållen strategi med tydliga mål och åtgärder som syftar till att samla alla resurser runt om i landet på ett effektivare sätt. Med utgångspunkt i denna plan antog Svenska Filminstitutet 2012 en digital agenda för film, i syftet att samla alla pågående aktiviteter i en strategi för att ta till vara de möjligheter digitaliseringen erbjuder inom filmens område. Visionen är att bli det ledande filminstitutet i Europa på digitaliseringsområdet och att stärka och utveckla den nationella filmpolitiken på alla områden. Agendan syftar till att: filmen som konstart utvecklas, nya finansieringskällor för produktion av film ska komplettera de som redan finns, nya distributionssätt etableras som kan öka antalet tittare och filmskaparnas möjligheter till intäkter, utbudet av ny film på biograf i hela landet breddas, såväl den nya svenska filmen som det svenska filmarvet ska bli tillgängligt för alla. FOTO: ISTOCKPHOTO

12 När man försöker åstadkomma jämställdhet möts Milstolpar & särskilda satsningar FOTO: TONY NUTLEY, SWEETWATER PRODUCTION AB 12 Helena Bergström är en av regissörerna som deltar i mentorsprogrammet Moviement. Här ger hon regi under inspelningen av filmen Julie, med fotograf Jens Fischer. På väg mot en jämställd filmproduktion Åtgärdsplan för en jämställd filmproduktion I Almedalen 2012 lanserade Filminstitutet åtgärdsplanen På väg mot en jämställd filmproduktion som både ringar in ett antal felaktiga påståenden om filmskapande och kvinnor och presenterar åtgärder och konstruktiva förslag för ökad jämställdhet inom filmen. Planen fick stort genomslag och flera av åtgärderna som föreslås har satts i gång. man ofta med argument och förklaringar till varför det inte kan vara jämställt. På Svenska Filminstitutet tror vi att insatserna måste göras på många nivåer. Vår strategi är därför att besvara varje argument med en åtgärd. Varje ifrågasättande med ett konstruktivt förslag. Filminstitutet har som mål att vid utgången av 2015 ha åstadkommit en jämställd filmproduktion i Sverige. Vilken strategi och vilka mål har din bransch?» 1 Det finns väldigt få kompetenta kvinnliga filmare. «Därför skapar vi en filmportal för att synliggöra nordiska kvinnliga filmare från filmkonstens början till idag. Filmportalen, som kommer att heta Nordicwomenfilmmakers, har initierats av Svenska Filminstitutet och är ett samarbete mellan de nordiska filminstituten och forskare/skribenter från varje land.» 2 Kvinnor får inte göra sin andra och tredje film. «Därför tar vi fram ett mentorsprogram för kvinnor. I mentorsprogrammet ska etablerade regissörer erbjuda debuterande regissörer tid för både individuella möten och samtal i grupp. I programmet ingår också utbildning inom ledarskap och jämställdhet.» 3 Det finns inte lika många unga tjejer som killar som drömmer om att bli regissör. «Därför tar vi fram satsningar för att lyfta fram förebilder och mentorer för tjejer som redan i tonåren intresserar sig för filmyrket. Vi startar även flera projekt i syfte att långsiktigt stärka jämställdheten inom de områden som unga filmare rör sig, till exempel utbildningar, tävlingar, filmfestivaler, regional talangutveckling och filmläger. Svar på tal: 1 Det finns väldigt få kompetenta kvinnliga filmare. Nej, det stämmer inte. För att synliggöra kvinnliga filmare skapar vi därför en filmportal med nordiska kvinnliga filmare från filmkonstens början till idag. Arbetet med portalen Nordicwomenfilmmakers är i full gång. 2 Kvinnor får inte göra sin andra och tredje film. Kvinnor har svårare att få finansiering för sin andra och tredje film och för att ändra på det har vi tagit fram ett mentorsprogram för kvinnliga regissörer. Mentorsprogrammet Moviement kommer att pågå under hela Det finns inte lika många unga tjejer som killar som drömmer om att bli regissörer. Jo, det finns det. Men attityderna skiljer sig avsevärt åt mellan unga killar och tjejer. Därför gör vi satsningar för att lyfta fram förebilder för unga tjejer och ger stöd till workshops, filmläger med mera. Under 2012 delades miljoner kronor ut i stöd till 15 olika projekt i satsningen Stöd till unga kvinnors filmskapande. 4 Att räkna filmer av kvinnor respektive män leder inte till ökad jämställdhet. Jo, vi följer systematiskt hur många filmer av män respektive kvinnor som får stöd av oss och det är vår övertygelse att det gör skillnad. Under 2012 intensifierade vi den löpande uppföljningen av stödens utfall. 5 Viljan att förändra saknas hos dem som har makten. Nej, viljan till förändring finns. Däremot behövs mer kunskap för att åstadkomma en förändring. Därför startar vi ett forskningsprojekt tillsammans med Filmoch TV-Producenterna och forskare från KTH/Fosfor för att studera branschens egna strukturer. En förstudie gjordes under 2012.

13 livet lära sig att uttrycka sig med rörliga bilder. I den här handlingsplanen beskriver vi våra fyra viktigaste mål inom barn- och ungdomsområdet. Handlingsplanen tar avstamp i Den filmpolitiska strategin för barn och ungdom som Filminstitutet överlämnade till regeringen INSATSER: INSATSER: FORTSÄTTNING FOTO: HANNA RICHTER Handlingsplan för barn och ungdom Att erbjuda barn och ungdomar ett brett filmutbud är en självklar del av Svenska Filminstitutets verksamhet. Likaså att ge barn möjlighet att tidigt i 13 FOTO: HANNA RICHTER Handlingsplan för barn och ungdom Under 2012 fastställde Filminstitutet en handlingsplan för barn och ungdom i syfte att stärka intresset för barnfilm bland såväl kreatörer, finansiärer som biopublik. Planen, som löper till 2014, består av fyra mål och ger exempel på insatser som görs inom vart och ett av de olika områdena. i oktober Avsikten är att lyfta fram några av de insatser, både befintliga och nya, som ska genomföras för att vi ska nå de uppsatta målen. Mål och huvudinsatser 1. Öka antalet svenska barnfilmer Öka tillgången till ett brett utbud av kvalitetsfilm för barn och unga - Målen är att: 1 Öka antalet svenska barnfilmer. Det finns en stolt barnfilmstradition i Sverige. Samtidigt görs färre svenska barnfilmer idag jämfört med tidigare decennier. Filminstitutet ska arbeta för att höja statusen för barnfilm och verka för att produktionen av barnfilm får kontinuitet. 2 Öka tillgången till ett brett utbud av kvalitetsfilm för barn och unga. Barnfilmsutbudet är begränsat och bland de filmer som finns är merparten amerikanska. Förutom att ge produktionsstöd till kvalitativ svensk barnfilm ska Filminstitutet även ge importstöd till distributörer som prioriterar angelägen barnfilm från andra delar av Europa och övriga världen. 3 Öka barns och ungdomars kunskap om film och rörlig bild. Film är en vanlig kommunikationsform bland unga. Det är därför viktigt att barn får utveckla ett mediekritiskt tänkande och lära sig verktyg för att tolka film. Filminstitutet ska bidra med kunskapsmaterial och visa på möjligheter med film och rörlig bild. 4 Ge barn och unga möjlighet att själva skapa med rörlig bild. Ett fritt skapande där endast fantasin sätter gränser erbjuder möjligheter att hitta en egen kraft och röst. Filminstitutet ska utveckla arbetet med att lyfta fram och samordna ungas filmskapande i hela landet.

14 Milstolpar & särskilda satsningar 14 Filmrummet slog upp dörrarna för samtal och debatt Under 2012 startades Filmrummet, en satsning på samtal och debatt om film, som är öppet för alla. Ambitionen är att Filmrummet ska vara en kreativ mötesplats där utforskande processer om film, filmpolitik och filmkonst ska äga rum. Den rörliga bilden har ett enormt inflytande över den enskilda individens uppfattning av sig själv och världen. Den som påverkar produktionen och distributionen av film har därför stor makt och ett stort ansvar. Vilka bilder blir till och vilka historier blir aldrig berättade? Vem står bakom och vem står framför kameran? I Filmrummet ska den här diskussionen hållas levande. Filmrummets premiär arrangerades den 9 oktober med Germaine Greer som gäst. Den 16 oktober diskuterades den nya filmpropositionen och då gästades Filmrummet av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. I december arran gerades ett samtal om vilka utmaningar man ställs inför när man filmar i konfliktområden. Samtalet var en del av ett tredagarsprogram med Anna Serner, moderator Cecilia Garme och Lena Adelsohn Liljeroth i samtal om den nya filmpropositionen. fokus på Syrien. Filmrummet har även arrangerats i Göteborg och Luleå och har tagits emot mycket positivt av bransch och omvärld. FOTO: MARK STANDLEY Omvärldsanalys & statistik För att stärka och koncentrera Filminstitutets arbete med omvärldsanalys, statistik och uppföljning skapades vid halvårsskiftet 2012 enheten Omvärldsanalys & statistik. Dess uppdrag är att utveckla analysen av förändringar i Filminstitutets omvärld såväl vad gäller skeenden i mer närliggande områden som film och media, som bredare inom kultursektorn och samhället i stort. En viktig del i detta arbete är också att finna former för att kommunicera dessa analyser med syfte att öka kunskapen om hur svensk film och filmbransch påverkas. Sedan lång tid har Filminstitutet väl fungerande statistik över filmen på Sveriges biografer. Med en ökad betydelse av andra visningsfönster utvecklas statistiken i riktning mot att få en mer heltäckande bild av mötet mellan film generellt, och svensk film i synnerhet, och dess publik. Under 2013 kommer fokus bland annat att ligga på att studera effekter av digitaliseringen av biograferna och synliggöra var dokumentärfilmen möter sin publik. FOTO: ISTOCKPHOTO

15 FOTO: JOHAN BERGMARK Likväl som själva Guldbaggen består av elva sammanfogade komponenter, utgörs den nya logotypen av elva grafiska element. 15 Guldbaggen fick ny sajt och logotyp På Guldbaggegalan 2012 delades priser ut i sju nya kategorier. Bästa musik, klipp, kostym, scenografi, mask/smink, ljud och visuella effekter ersatte de tidigare tre priserna för särskilda insatser. Guldbaggen är Sveriges främsta filmpris och delas sedan 1964 ut av Svenska Filminstitutet. Sveriges Television står för produktionen av den tv-sända galan. Guldbaggepriset, designat av Karl-Axel Pehrson, ser likadant ut som 1964 men den grafiska profilen runtomkring fick en ordentlig omgörning under hösten En helt ny logotyp togs fram och den nya webbsidan Guldbaggen.se lanserades inför 2013 års gala, med ambitionen att fördjupa upplevelsen av Guldbaggen och svensk film. Den nya webbsidan uppdaterades kontinuerligt under sändningen och innehöll en livefeed från flera sociala medier. Inför Guldbaggegalan 2013 trappade Filminstitutet även upp sin närvaro i sociala medier genom kommunikation i kanalerna Twitter, Facebook, Instagram, Flickr och Vimeo. Nytt laboratorium unikt i Europa Under 2012 startade Filminstitutet ett fotokemiskt laboratorium i egen regi för restaurering och omkopiering av analog film. Även om ny film numera spelas in, distribueras och visas digitalt så kvarstår behovet av att kunna hantera den analoga filmen. Förutom att tillgodose arkivets egna behov kan Filminstitutet numera också förse utländska arkiv med kopior av svenska klassiker, vilket ökar spridningen och intresset för svensk film. Filminstitutets nya laboratorium är ett av ytterst få europeiska arkivlaboratorier som också utför tjänster på uppdrag av andra, och beställningar till labbet från utlandet har redan kommit in. Detta både ger intäkter till Filminstitutet och bidrar till att bevara det globala filmarvet.

16 1 FOTO: JUKKA MALE 2 3 FOTO: MARK STANDLEY FOTO: SANDREWS 4 FOTO: PATRIK ÖSTERBERG 5 16 FOTO: NILLE LEANDER 6 7 FOTO: LARS ÅSTRÖM /SVENSKA FILMINSTITUTET FOTO: HANNA RICHTER

17 Resultatredovisning Svenska Filminstitutet ska årligen redovisa och kommentera verksamhetens resultat utifrån ett antal riktlinjer och frågor formulerade av kulturdepartementet. 17 På kommande sidor följer denna redovisning, indelad i fyra områden i enlighet med Filminstitutets huvuduppdrag: Produktion och utveckling, Distribution och visning, Bevarande och tillgängliggörande samt Internationell lansering och samverkan. 1. Call Girl. 2. Ulla Jacobsson som Karin Månsdotter i filmen med samma namn från Visning av Katt på hett plåttak. 4. Gabriela Pichler med sina guldbaggar i kategorierna bästa manus och bästa regi för filmen Äta sova dö. 5. Jesper Christensen i Dom över död man. 6. Filminstitutet samordnar arbetet med att lyfta fram ungas filmskapande i hela landet. 7. Exteriör Filmhuset.

18 Produktion och utveckling 2012 innebar förberedelser för det nya filmavtalet, samtidigt som en fot var kvar i det gamla avtalet, som gällde året ut. Riktlinjer skrevs om, nya konsulentroller skapades och produktionsstöd delades ut till bland annat 23 långa spelfilmer. 18 Produktionsstöd Under 2012 beviljades 83 kortfilmer och 13 långa dokumentärfilmer produktionsstöd. Antalet långa spelfilmer som fick stöd av Filminstitutets konsulenter var 23 stycken, något fler än de två föregående åren. Detta beror på att långfilmskonsulenterna under 2012 fick uppräknade budgetar tack vare högre intäkter från biografavgifter och på att fler lågbudgetfilmer fick stöd. Både bland filmerna som fick stöd och filmerna som gick upp på bio under 2012 återfinns flera bredare samhällsskildringar med koppling till samtidshistoria, ofta med musik- eller klasstema. Bland stödda filmer 2012 som ännu inte haft premiär finns till exempel Monica Z ett lingonris i ett cocktailglas, Känn ingen sorg, Gentlemen, Ömheten och Mig äger ingen. Bland de filmer som fått stöd och som hade premiär under 2012 kan nämnas Äta sova dö, Dom över död man, Call Girl och Big Boys Gone Bananas!*. Filminstitutet har i uppdrag att stödja produktionen av kvalitativ och värdefull svensk film. Konsulenterna strävar efter att stödja olika genrer och olika kategorier av film historier som utspelar sig i olika delar av landet, berättelser från olika skikt i samhället, filmer som lockar stor publik och filmer med udd och ett högt konstnärligt värde. Konsulenterna gör individuella bedömningar av de ansökningar som kommer in, och värderar projekten utifrån faktorer som till exempel originalitet, angelägenhetsgrad, jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. En balans mellan erfarna och debuterande regissörer eftersträvas också. Samtidigt utvecklas strategier för att höja kvaliteten, där ett exempel är att genom högre utvecklingsstöd skapa förutsättningar för längre utveckling av manus och projekt. Filminstitutet har ett tydligt uppdrag att främja jämställdhet, barn och unga samt mångfald i hela verksamheten. Det gäller inte minst produktionsstödsområdet. Under 2012 arbetade produktionsstödsavdelningen fram en definition av mångfaldsperspektivet som kan tillämpas i hela verksamheten. I begreppet mångfald inkluderar vi: Perspektiv Klass, kön, ålder, etnicitet, agenda, socialt, värderingar, sexualitet, HBTQ, erfarenhet, ideologi Genrer Mångfald av uttryck, form, tilltal, estetik, förlaga Kön Huvudroll, bakom kameran, målgrupp Värderingar Spegla samtiden Filmavtalets jämställdhetsmål Filminstitutets uppdrag att verka för en mer jämställd filmbransch är formulerat i filmavtalet: Målet är att andelen kvinnor i för filmproduktionen centrala funktioner skall öka under avtalsperioden. Senast ett år före avtalsperiodens slut bör ettdera könet, räknat i antal projekt som får stöd, vara representerat till minst 40 procent inom kategorierna manusförfattare, producent och regissör (2006 års filmavtal, 4) Av de 23 svenska långa spelfilmer (över 72 minuter med mer än 50 procent svensk finansiering) som fick produktionsstöd av en konsulent under 2012 var andelen kvinnor bland regissörer 30 procent, manusförfattare 35 procent och producenter 32 procent. I jämförelse med föregående år innebär detta en svag uppgång vad gäller regi, och en tydlig nedgång vad gäller de övriga kategorierna.

19 Svenska Filminstitutet ska stödja och stimulera förnyelse och utveckling av värdefull svensk filmproduktion och verka för att svensk filmproduktion ska utgöra en dynamisk tillväxtbransch. U R R EGER INGSUPPDR AGET Av de 13 långa dokumentärfilmer som fick produktionsstöd av en konsulent under 2012 var andelen kvinnor bland regissörer 35 procent, manusförfattare 31 procent och producenter 31 procent. Detta innebär en kraftig nedgång sedan 2011 inom samtliga kategorier, och i synnerhet vad gäller regi och manus. Andelen kvinnor som erhöll stöd i de tre kategorierna för dokumentärfilm var dock ovanligt hög I jämförelse med 2010 har åtminstone jämställdheten inom regi ökat något. Av de 83 svenska kortfilmer (filmer under 72 minuter och med mer än 50 procent svensk finansiering) som fick stöd av en konsulent 2012 var andelen filmer med kvinnor som regissörer 43 procent, manusförfattare 43 procent och producenter 49 procent. Även detta var lägre än föregående år inom alla kategorier. Samtidigt ligger alla funktioner fortfarande inom målet om procent vad gäller kortfilm. Avslutande kommentar Som framgår ovan uppnåddes inte filmavtalets målsättning om på jämställdhetens område under De relativt stora förändringarna i andelen kvinnor bland regissörer, manusförfattare och producenter mellan olika år visar hur känslig denna statistik är på grund av det i sammanhanget låga antal filmer som produceras i Sverige varje år. Ser man till hela avtalsperioden (tabell 4) når siffrorna upp till, eller är nära, målet inom alla kategorier utom lång spelfilmsregi. Även inom denna kategori har dock en positiv förändring skett, då motsvarande siffra för den föregående avtalsperioden var 20 procent. Men sammanfattningsvis visar siffrorna tydligt på behovet av fortsatta aktiva insatser för att nå jämställdhet. Jämställdheten är också betydligt bättre för filmer med stöd än för dem utan, både per år och sett över 1 De tre senaste årens fördelning av produktionsstöd till lång spelfilm (andel kvinnor) Regi 31 % 29 % 30 % Manus 35 % 40 % 35 % Producent 36 % 48 % 32 % 2 De tre senaste årens fördelning av produktionsstöd till lång dokumentärfilm (andel kvinnor) Regi 33 % 59 % 35 % Manus 33 % 63 % 31 % Producent 53 % 38 % 31 % 3 De tre senaste årens fördelning av produktionsstöd till kortfilm (andel kvinnor) Regi 46 % 47 % 43 % Manus 50 % 51 % 43 % Producent 54 % 53 % 49 % 4 Fördelning av produktionsstöd under avtalsperioden (andel kvinnor) Lång spelfilm Lång dokumentär Kortfilm Regi 29 % 39 % 43 % Manus 39 % 38 % 45 % Producent 36 % 44 % 50 % tid, vilket visar att Filminstitutets arbete är viktigt och har effekt. Den icke jämställda strukturen inom filmproduktionen är en avspegling av hur samhället ser ut i stort. För att uppnå målet i filmavtalet om en 19

20 För att uppnå målet i filmavtalet om en jämställd filmbransch måste branschen i sin helhet förändras och dominansen av män i nyckelpositioner brytas. nu också fem konsulenter som alla har barn- och ungdomsfilm på sitt ansvar. Den svenska barnfilmsproduktionen har de senaste åren varit för låg och de svenska barnfilmerna har generellt sett inte lockat den publik man önskat. Nu har dock trenden vänt, och vid årets slut var cirka sju barnfilmer i produktion med stöd från Filminstitutet. Flera av projekten bygger på litterära förlagor. Förhoppningen är att filmerna ska nå en hög kvalitet och stor publik, och att man i och med den nya konsulentordningen framöver även ska kunna hjälpa de smalare filmerna för barn att få ihop sin finansiering. 20 jämställd filmbransch måste branschen i sin helhet förändras och dominansen av män i nyckelpositioner brytas. Det är också fortfarande män som gör film utanför stödsystemet och det är dessutom betydligt fler män än kvinnor som söker stöd hos Filminstitutets konsulenter. Det jämställdhetsprogram som Filminstitutet presenterade i Almedalen 2012, och som beskrivs mer utförligt på sidan 12, pekar ut fem åtgärder med olika tidshorisont som på olika sätt har som mål att åstadkomma en förändring. För att nå dit behövs mer resurser och ökad kunskap i hela filmbranschen. Den skärpning av jämställdhetsmålet som finns i det nya filmavtalet som trädde i kraft 1 januari 2013 gör denna fokusering än mer motiverad. Nytt filmavtal, nya konsulentroller Avtalsskiftet innebar en stor utmaning i att tolka det nya filmavtalet, göra konsekvensanalyser och ta fram strategier för att uppnå dess mål. Vid sidan av detta arbete krävdes också stora arbetsresurser för att ta fram, bearbeta och formulera nya rutiner och riktlinjer för de nya stöden. Samtidigt gjordes en rad konsulentskiften och funktionen barnfilmskonsulent avskaffades. Öronmärkta pengar till barn- och ungdomsfilm finns numera i såväl långfilmskonsulenternas som kortfilmskonsulentens budgetar, samt i stödet för internationella samproduktioner. Bakgrunden till att ta bort den särskilda barnfilmskonsulenten, för att i stället lägga ansvaret för barnfilm på alla konsulenter, är till viss del administrativ, men syftar också till att utveckla villkoren för barnfilm. I och med det nya systemet kan barnfilmerna ta del av den kompetens och de nätverk som det ger att ingå i samma system som andra långfilmer. Det finns Avslutande kommentar Att skapa mångfald och förnyelse och samtidigt uppnå kvalitet kräver mycket pengar. Den strategi Filminstitutet tog 2006, att ge mer pengar till färre projekt, har givit ett mycket gott resultat. Men i brist på mer pengar måste ett stort antal ansökningar avslås. I kombination med att det i filmavtalet satts begränsningar för de administrativa kostnaderna har antalet konsulenter behövt begränsas. Som en följd av det uppfattar delar av filmbranschen att de inte ges rättvisa chanser att få stöd, av subjektiva skäl. Detta gäller främst lång spelfilm och dokumentärfilm. I det nya avtalet har därför ett automatstöd skapats som omfattar cirka 36 miljoner kronor och som minskat de förhandsstöd konsulenterna har att dela ut med lika mycket. Vilken effekt automatstödet får för mångfalden, jämställdheten och kvaliteten är för tidigt att uttala sig om. Men en annan väg att skapa ett system där de sökande känner att de har en rättvis chans att få stöd vore att skapa utrymme för en till konsulent för lång spelfilm och en till dokumentärfilmskonsulent. Det skulle kunna åstadkommas genom att ta bort beloppstaket för de administrativa kostnaderna i avtalets 35, och låta begränsningen stanna vid 9 procent av de fördelningsbara medlen. Utvecklingsinsatser Vid sidan av uppdraget att stödja produktion av värdefull film ska Filminstitutet även bidra till att höja kompetensen i svensk filmbransch. Syftet är att skapa förutsättningar för en höjd kvalitet och bättre produktionsvillkor inom svensk film. Under 2012 genomfördes flera sådana satsningar. Inom fortbildningen var yrkesrollen linjeproducent i fokus för att säkra återväxten inom detta yrke som det ställs allt högre krav på. Regelbundna träffar för verksamma inom barnfilmen samarrangerades med Barnkanalen på Sveriges Television med syftet att stärka sammanhållning och nätverk. I ett samarbete med Stockholms Dramatiska Högskola bjöds branschen

21 in till en master-class med Pirjo Honkasalo, vilket innebar en unik möjlighet för branschen att möta en av Finlands och dokumentärfilmsvärldens stora mästare. På samma sätt bidrar samtalen i Filmrummets olika skepnader till att lyfta frågor som leder till ökad kunskap och utveckling av såväl filmbranschen och filmpolitiken som av filmkonstnärerna. På nordisk bas genomfördes flera workshops under Ett exempel är Twelve for the Future med målet att skapa ett nordiskt nätverk för filmare i början av karriären och ge dessa stöd i utvecklingen av sina projekt. Ett annat är den skräddarsydda workshopen Interdoc, där våra mest etablerade producenter vidareutbildas om förhållanden på den nordamerikanska marknaden. Initiativet togs 2011 och under fjolåret fortsatte samarbetet genom att ytterligare två producenter gavs möjlighet att delta. För att utveckla svensk dokumentärfilm och för att öka möjligheterna till internationell finansiering stöttar Filminstitutet kontinuerligt svenska filmare och projekt genom närvaron på större internationella finansieringsforum gjordes detta på Nordisk Forum, CPH:DOX Forum, IDFA Forum och TDF (Hot Docs/Toronto). Fokus är att tillsammans med producent pitcha projekt inför en internationell panel av finansiärer. En annan form av kompetensutveckling sker som olika satsningar i samarbete med Sveriges Television och andra finansiärer. Exempel är den korta dokumentärfilmssatsningen som 2012 var inne på sin tredje upplaga under namnet Nittiotalisterna, liksom Novellfilmssatsningen som har pågått sedan Båda dessa handlar om att utmana filmare till nya uttryck, experiment, och till ett befriande växelbruk mellan olika längdformat. Filminstitutet är också samarbetspartner i Startsladden, ett av världens största kortfilmspriser, tillsammans med SVT, Göteborgs filmfestival, filmregionerna och resursföretagen. Det treåriga stipendiesamarbetet med Stockholms filmfestival och flera andra aktörer fortsatte för andra året Stipendiet delas ut till en kvinnlig regissör i början på sin karriär och består av både resurser och kontanta medel till produktion och distribution av en långfilm i lågbudgetformat. Avslutande kommentar Det intresse som Filminstitutets olika utvecklingsprojekt möter talar för att det finns ett stort behov av utveckling. Det gensvar som Filmrummet redan fått är en tydlig indikation på att det även finns en förväntan på att Filminstitutet ska vara en central plats för dialog kring och utveckling av filmen och filmbranschen. En del av de nya inslagen i det sedan årsskiftet gällande filmavtalet handlar också om utveckling av filmen mot nya format, fönster och sammanhang. De olika projekten med korta format som beskrivits ovan har gett bra resultat, och det är de goda erfarenheterna därifrån som ligger till grund för en ny satsning som kommer att lanseras under I detta projekt tillåts både nya och erfarna filmskapare att experimentera med form och dramaturgi, i syfte att bidra till förnyelsen av svensk fiktion. Tillsammans med SVT, Filmresurscentrum och Filmregion Stockholm-Mälardalen görs därigenom en satsning som syftar till utveckling och förnyelse av både talanger och det konstnärliga innehållet som ligger i linje med filmpropositionens betoning av kvalitet och förnyelse. 21 FRÄMSTA UTMANINGAR Filmproduktionen förändras och blir allt mer inter nationell. Det handlar både om ändrade produktions miljöer och en ökad betydelse av internationell finans iering. Inriktningen mot nya visningsfönster och för ändrade distributionsstrukturer skapar nya möjlig heter att nå sin publik.

22 Distribution och visning För visningssektorn var 2012 året då merparten av landets biografer digitaliserades. För distributionen innebär det att analoga filmkopior i stort sett kommer att upphöra under 2013 och biografer utan digital utrustning står därmed utan film att visa. En positiv effekt av digitaliseringen är att den innebär ett större tillgängliggörande, till exempel för hörselskadade, genom att textning av filmkopior förenklas med den digitala tekniken. 22 Digitaliseringens effekter för biografer och biografutbud Det stöd till digitalisering av biografer som Filminstitutet de senaste åren har fördelat är avgörande för att många biografer ska överleva och kunna attrahera en större publik. Stödet finansieras med medel dels från filmavtalet, dels genom ett särskilt anslag från staten. Vid årsskiftet 2012/2013 var cirka 75 procent av landets alla biografsalonger digitaliserade. Fler än hälften av dem är dessutom utrustade med 3D-teknik. De dominerande biografkedjorna SF Bio och Svenska Bio blev helt digitala under Det betyder att distributionen av nya analoga 35 mm-kopior nu i stort sett upphört. Under det gångna året har Filminstitutet beviljat 109 salonger stöd till digital utrustning, varav 66 salonger inom ramen för det särskilda statliga stödet. Totalt har 256 biografsalonger digitaliserats med stöd från Filminstitutet. Under hösten 2012 var antalet ansökningar om stöd till digital visningsteknik lägre än Filminstitutets förväntningar. Det huvudsakliga skälet är biografernas svårigheter att finansiera den del av kostnaden som stödet inte täcker, det vill säga 50 procent. 5 Antal biografsalonger som fått stöd för digital projektionsutrustning Stöd från filmavtalet (teknisk upprustning) Statligt stöd (digitaliseringsstödet) Summa Det är för tidigt att dra slutsatser om vilka effekter digitaliseringen kommer att ha på filmutbud, biobesök och omsättning hos de svenska biograferna på längre sikt var, sett till antalet sålda biobiljetter, ett bra år på biograferna. Flera filmer lockade stor publik (över besökare). En bidragande orsak kan vara att den nya tekniken ger möjlighet till bredare och mer synkroniserade lanseringar. Under 2012 fördelades stöd till parallelldistribution till totalt 75 filmer, både till analoga och digitala kopior. 42 av filmtitlarna avsåg analoga kopior och endast tre hade premiär under det sista kvartalet av 2012, en följd av att majoriteten av de svenska distributörerna då slutat att ta fram analoga filmkopior. Biografer som fortfarande saknar digital utrustning har därför fått stora svårigheter att visa film. För att hindra att dessa biografer slås ut innan de hunnit byta visningsteknik har Filminstitutet under en övergångsperiod erbjudit distributörerna ett högre parallellstöd för analoga filmkopior. Utfallet för denna satsning har dock varit begränsat. Idag krävs det digital teknik för att kunna driva biografer. I Norge, där samtliga biografer är digitaliserade sedan ett och ett halvt år, har biograferna utanför de större städerna tack vare digitaliseringen kunnat ge fler visningar och nå en större publik. Samtal som förts mellan Filminstitutet och svenska biografägare ger vid handen att samma utveckling märks också i Sverige. Under 2013 kommer Filminstitutet att analysera digitaliseringens effekter med utgångspunkt i biografstatistik och distributörers och biografägares erfarenheter.

23 Svenska Filminstitutet ska stödja och stimulera distribution och visning av film i hela landet. U R R EGER INGSUPPDR AGET Avslutande kommentar Utvecklingen under 2012 visar att beredskapen för teknikskiftet till digital teknik har varierat såväl hos biografägare som hos kommuner och andra finansiärer. Behovet av olika informationsinsatser både genom opinionsbildning och direkt till ägarna var därför stort. För att nå målet att biografer med digital teknik ska finnas i hela landet fortsätter Filminstitutet, i samarbete med ägarna till de biografer som ännu inte är digitaliserade, att driva frågorna lokalt och regionalt. För att möta de behov som övergången till digital distribution ställer pågår dessutom en översyn av utformningen av stödet till parallell distribution. Nya former för spridning av kvalitetsfilm Digitaliseringen av biograferna har inneburit både för- och nackdelar för distributörerna av kvalitetsfilm. Kostnaden för framtagandet av filmkopior har sjunkit. Samtidigt har en ny avgift tillkommit för programsättning på de biografer vars teknikskifte finansierats av ett så kallat VPF-avtal, biografer som ägs av SF Bio och Svenska Bio. Det som distributören tjänar på billigare distributionskopior är ofta lägre än den sammanlagda VPF-avgiften särskilt för smalare filmer. Det kan komma att leda till att färre kvalitetsfilmer visas på biograf, framför allt i mellanstora städer där vinstmarginalerna för kvalitetsfilm redan är liten och alternativa visningsmöjligheter saknas Visade långfilmer med minst 3,0 i recensionsindex* i de största städerna Stad Invånare Antal 2011 Antal 2012** Andel 2011 Andel 2012** Stockholm % 100 % Göteborg % 93 % Malmö % 97 % Uppsala % 89 % Västerås % 96 % Örebro % 74 % Linköping % 48 % Helsingborg % 83 % Jönköping % 52 % Norrköping % 96 % Lund % 95 % Umeå % 85 % Gävle % 80 % Borås % 51 % Södertälje % 19 % * Recensionsindex bygger på ett genomsnitt från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgsposten, Sydsvenskan, Metro, Aftonbladet, Expressen, Helsingborgs Dagblad, Uppsala Nya Tidning, TV4 Nyhetsmorgon, SVT morgon, moviezine.se, TT Spektra, SR P4 Filmprojektet och, från och med 2012, Kulturnyheterna SVT. Annan betygsskala än 1-5 har räknats om till rätt enhet. Minst fem källor, som recenserat filmen senast på premiärdagen, krävs för att redovisas här. **Alla uppgifter för 2012 är preliminära.

24 24 7 Premiärsatta långfilmer på biograf * Område Total Sverige Europa USA Övriga världen *Alla uppgifter för 2012 är preliminära. 8 Stöd till filmfestivaler (kronor) Summa stöd Antal festivaler Filminstitutet diskuterar nu möjligheten att införa ett nytt stöd under 2013, för att motverka en sådan negativ konsekvens av digitaliseringen. Kvalitetsfilmsbiograferna (ibland även kallade komplementsbiografer) spelar en viktig roll när det gäller att erbjuda ett alternativt filmutbud inte minst i mellanstora städer. Under året har Filminstitutet uppvaktat ett flertal kommuner där det bör finnas förutsättningar för minst en kvalitetsfilmsbiograf. I flera av kommunerna har intresset för att visa kvalitetsfilm ökat och genom olika initiativ försöker man förverkliga ambitionerna. I några städer har det bildats lokala filmföreningar som i dialog med kommunerna arbetar för att starta kvalitetsfilmsbiografer. Den svenska filmrepertoaren domineras av film från USA. Film från andra delar av världen, utom Sverige och övriga Europa, visas knappt. Under 2012 kom endast åtta av 216 premiärsatta filmer från länder utanför Europa och USA, mer än en halvering jämfört med föregående år. Det sker trots att Filminstitutet särskilt prioriterar stöd till importerad kvalitetsfilm från övriga världen. En förklaring är förmodligen att dessa filmer, trots stödet, bedöms som alltför icke-kommersiella även av de renodlade kvalitetsfilmsdistributörerna. Både filmfestivaler och visningsorganisationer spelar en viktig roll för att filmer från övriga världen ska få spridning. Under 2012 gav Filminstitutet stöd till flera nya aktörer och projekt. Ett exempel är Malmö Arabic Film Festival som visar film från den arabiskspråkiga världen. Ett annat exempel är Folkets Hus och Parkers World Wide Cinema vars ambition är att stärka utbudet av filmer från hela världen och att nå nya publikgrupper. Visningsorganisationerna söker också nya sätt att sprida film och att nå fler målgrupper. Ett aktuellt exempel, som genomfördes med stöd av Filminstitutet, är Våra Gårdars satsning på att turnera med svenska dokumentärfilmer till biografer på mindre orter. På så sätt erbjuds biograferna möjlighet att bredda sitt utbud och att locka nya publikgrupper att möta dessa filmer som annars har svårt att nå ut till mindre biografer. Filminstitutet fördelar årligen stöd till profilerade filmfestivaler. Med nuvarande budget prioriteras framför allt etablerade större filmfestivaler. Totalt beviljades 13 filmfestivaler stöd. Ett av dessa stöd avser att utveckla en filmfestival i Umeå inför Umeå kulturhuvudstad För filmfestivalerna har digitaliseringen inneburit färre tillgängliga biografsalonger och högre biografhyror. Samtidigt har utvecklingen skapat nya möjligheter. Det finns flera exempel på festivaler som med digital distribution har spridit delar av programinnehållet till flera biografer och orter, ibland också med livesändningar av samtal mellan publik och regissörer. Flera festivaler har också visat film på nätet. Avslutande kommentar De nya digitala distributionsformaten bör kunna innebära lättare och bredare spridning av kvalitetsfilm och film från andra delar av världen än den som traditionellt dominerar bioutbudet. Trots det mer än halverades antalet premiärsatta filmer från övriga världen under Det stöd som Filminstitutet har till importerad kvalitetsfilm förefaller inte i tillräcklig grad kompensera distributörerna av dessa filmer för den ekonomiska risk de tar. Spridningen av kvalitetsfilm kan också komma att påverkas negativt av den VPF-avgift som tas ut av en del biografer och som minskar eller helt äter upp de positiva effekterna av den lägre kopiekostnaden. Filminstitutet behöver därför se över hur stödet till distribution ska utformas för att ta hänsyn till de nya förutsättningar som en helt digitaliserad distribution skapar för kvalitetsfilmen. Det finns ett ökande intresse för att ordna olika specialarrangemang som filmfestivaler eller särskilda visningsserier av kvalitetsfilm. Utvecklingsinsatser krävs för att vi ska få se höjd i innehåll och nya former för att sprida kvalitetsfilm av olika genrer och format. Det finns därför skäl att se över möjligheterna att införa ett utvecklingsstöd inriktat på olika former för kvalitetsfilmens spridning.