Pionjärer, slitvargar och framtidsvisionärer. En presentation i nutid, dåtid och framtid av Sveriges regionala resurscentrum för film och video.

Transkript

1 Pionjärer, slitvargar och framtidsvisionärer En presentation i nutid, dåtid och framtid av Sveriges regionala resurscentrum för film och video.

2 Pionjärtid Filmen ska leva i och spegla hela landet. Det var och är utgångspunkten för Sveriges 19 regionala resurscentrum för film och video (RRC). Film i Väst, Filmpool Nord och Filmpool Jämtland var några av pionjärerna i början av 90-talet. I relativt rask följd bildades resurscentrum i nästan alla län och RRC infogades i samma organisation som övriga regionala kulturinstitutioner som länsteatrar, länsmuseer, länsbibliotek och länskonsulenter. År 2001 tillkom de tre sista, Film i Jönköpings län, Film i Öst och Film Gävleborg, vilket gör att RRC idag täcker hela Sverigekartan. Mitten av 90-talet var en spännande pionjärtid där arbetsmetoder prövades, nätverk och allianser bildades. Man lärde och inspirerades av varandra. Ur detta myller av statliga och regionalpolitiska visioner och målsättningar, samarbeten mellan en brokig samling aktörer inom både den offentliga, privata och ideella sektorn samt hårt arbete har en rad verksamheter vuxit fram. Eldsjälar, kreativa byråkrater och framsynta politiker har skapat en infrastruktur för filmkulturen i Sverige som inte har sin motsvarighet i något annat land. Uppdrag från Svenska filminstitutet RRC:s uppdrag är att samordna och utveckla filmkulturella aktiviteter, med särskild inriktning mot barn och unga. Svenska filminstitutet pekar ut tre huvudområden: Pedagogik stimulera och utveckla filmpedagogisk verksamhet och ungas eget skapande. Visning främja spridning och visning av kvalitetsfilm och regionalt producerad film, i synnerhet på biograf. Produktion stödja produktion av kort- och dokumentärfilm samt talangutveckling av unga filmare. Fyra regioner har ett separat uppdrag att stärka långfilmen genom så kallade filmproduktionscentrum. Dessa är Film i Väst, Film i Skåne, Filmpool Nord och Filmpool Stockholm Mälardalen. De får ett årligt separat stöd från Svenska filminstitutet.

3

4 Statliga och regionala insatser Det statliga stödet har de senaste åren legat runt 15 miljoner kronor. Den regionala motprestationen är i snitt mer än tre gånger den statliga, men har minskat sedan toppåren Styrningen av EU:s strukturfonder mot andra länder än Sverige gör att EUbidragen minskat avsevärt. Sammantaget är det svårt för RRC att inom nuvarande struktur expandera. Nu väntar nya tider med andra utmaningar och en trolig omstrukturering av den regionala kartan. Miljoner kr Regional insats Stadsbidrag Staten bidrar med stöd som fördelas via Svenska filminstitutet. Den regionala insatsen varierar betydligt men är i samtliga län högre än den statliga. 2007

5 Dagens regionala resurscentrum Filmens röda tråd Hur skapar man ett klimat som gynnar gamla och nya kreatörer inom filmområdet? Hur får man medborgare att utveckla sin mediekompetens och hur tillvaratar man unga talanger? Hur fångar man upp ny teknik och hur främjar man den struktur som redan finns för gemensamma filmupplevelser, som biografen, bygdegården eller biblioteket? Samproduktioner professionella Film som näring och regional utvecklingsfaktor Film i förskolan Barn och unga i fokus Digital kompetens Film i hela landet Kreativitet Skolbio Filmkommission Samproduktioner semiprofessionella Biografer Biograftäthet Nya visningsfönster Mångfald IT-etik Jämställdhet Demokratiskt kompetenta medborgare Regional synlighet Workshops Källkritik Eget skapande Skolfestivaler Kortfilmfestivaler Novemberfestivalen Kortfilmsstöd Tävlingar Arneor Utbildningar Filmklubbar

6 Att uppleva film Att se film tillsammans, på biograf eller i klassrummet, ger tillfälle att möta nya världar och ta del av berättelser utanför den egna erfarenheten. Man ökar sin kulturella kompetens. Att samtala kring och analysera en film ger ingång till ett kritiskt tänkande och en ökad kunskap om filmens språk. RRC samarbetar på lokal nivå för att alla barn och unga ska få uppleva kvalitetsfilm, bland annat genom skolbio som har cirka besökare varje år. Kursplanerna och skrivningarna kring det vidgade textbegreppet som kom år 2000 gav oss anledning att fördjupa samarbetet med Film i Sörmland kring skolbio och film i skolan. Via skolledarutbildningar, där rektorerna själva får jobba handfast med nyhetsproduktion, har en förankring och en förståelse för arbetet med film och media i skolan skapats. Den personliga erfarenheten är viktig. Andra typer av lärprocesser uppstår när filmen kommer in i klassrummet. Det är en sån kraft i processen kring en filmproduktion. Slutresultatet är inte alltid viktigast, utan vägen dit. Michael Martinsson, barn- och ungdomschef i Flens kommun.

7 Att påverka med film Att själv göra film ger utmaningar och kunskaper som traditionellt skolarbete inte alltid kan tillgodose. När man ger sig i kast med filmskapande utvecklar man samtidigt sin digitala kompetens och man övar sig i samarbete, planeringsförmåga, berättarteknik och källkritik. Att utvecklas med film Alla RRC stöttar unga filmare genom växthus/talangutveckling som kan inbegripa teknikstöd, workshops, möten med filmfolk, manusstöd, mötesplatser och tävlingar. Alla unga filmare kommer inte att bli professionella filmarbetare men några blir det. Alla växthusfilmer kommer inte att visas på biograf, men några hamnar där eller i TV-rutan. Däremot får alla som skapar med film en digital kompetens och en projektutbildning som kommer till nytta såväl privat som i yrkesliv. De regionala kortfilmfestivalerna, där vinnarna går vidare till den nationella tävlingen Novemberfestivalen, är viktiga och har odlat fram talanger som Josef Fares med Jalla!Jalla!, Teresa Fabik med Hip Hip Hora, Nanna Huolman med Kid svensk och Manuel Concha med Manana. Nyckelord för en utveckling inom konstnärliga verksamhetsområden är att skapa en kreativ miljö och det betyder kontaktskapande, kunskapsutveckling och projektfinansiering. Birgitta Olsson, Film i Halland Vi vann! Vi vann! Efter partytime är det bedtime och jag skickar mer info i morgon! Fantastiskt! Tack för ALLT!!! Sms till Birgitta Olsson från Kine Boman som med Hjordeliv vann dokumentärfilmspriset under Nordiska Filmdagarna i Lübeck oktober 2008.

8

9 Nya utmaningar för biografen Biografen står inför stora strukturförändringar. Digitaliseringen innebär en möjlig renässans för biografen som lokal mötesplats. Här kan publiken interagera med resten av världen genom opera, bolagsstämma, spelkonvent eller VM-finalen i fotboll. RRC arbetar för att på olika sätt utveckla de mindre biograferna och blåsa nytt liv i de lokala mötesplatserna. Det kan handla om att informera om ny teknik och hjälp att söka bidrag, uppmuntra tillkomsten av filmkedjor, utveckla publikarbete, ordna nätverksträffar eller samarrangera specialvisningar. Digitaliseringen av biograferna erbjuder en stor visningspotential för regionalt producerad film samt kort- och dokumentärfilm. Film är bäst på bio - ett talesätt som fortfarande håller. Biograferna måste dock kämpa på och erbjuda besökarna ett mervärde som gör den totala upplevelsen bättre än hemma. Gemenskap i biomörkret samt bra ljud och bild är viktiga delar som gör biografen överlägsen andra visningar. Lokala samråd med kommun, biograf och region är på många platser grunden för samverkan som är helt nödvändig i framtida biografutveckling mot målet Minst en biograf per kommun år 2010 Anders Westin, Film i Västmanland Regionerna som finansiär av svensk film Tack vare den nationella spridningen skapas och stimuleras en mångfald av berättelser. De RRC som även är produktionscentrum investerar betydande summor i främst långfilmsproduktioner. Övriga RRC främjar framför allt kortoch dokumentärfilm utifrån sina ekonomiska möjligheter. Det handlar inte bara om pengar. RRC lotsar begåvade filmare genom hela processen, från manusbearbetning till tekniklån och lansering av den färdiga produktionen. Stöden och investeringarna prioriteras olika över landet men leder sammantaget till att hela Sverige syns på vita duken, både nationellt och internationellt. Dokumentärfilmen kan, som ingen annan genre, spegla en region. Mångfalden av såväl berättelser som filmare är en grundförutsättning för att utveckla genren. Jag är säker på att det stöd som regionala resurscentrum bidragit med i många fall har varit av avgörande betydelse. Framtiden för dokumentärfilmen ser både ljus och mörk ut; ljus för att det finns ett nyvaknat intresse för genren och mörk för att det blir allt svårare att finansiera dokumentärfilm Malin Lagergren, Film i Dalarna

10 Film och genus RRC arbetar aktivt för en mer jämställd filmbransch vilket får tydligast effekt på barn- och ungdomsrelaterad verksamhet. Men fördelningen av resurser är fortfarande ojämn i ett könsperspektiv, framför allt inom långsfilmsproduktion. Dokumentärer tenderar att vara mer jämställda än spelfilm. Så fort jämställdhetssträvandena når den professionella sfären blir det tvärstopp! Stora delar av branschen har inte förmått att ta till sig de positiva erfarenheterna av en jämnare könsfördelning, t ex vad det innebär i form av breddad tematik och nya syn- och infallsvinklar i svensk film. I det professionella sammanhanget betraktas kvinnor/tjejer som oprövade och osäkra kort, även om de fram till långfilmsdebuten har lika mycket eller mer erfarenhet som en manlig kollega. Det faktum att beslutsfattarna till så stor del är män har betydelse samt att filmbranschen generellt sett är konservativ. Susann Jonsson, vice orförande i WIFT (Women in film and television)

11 Sen då? Den rörliga bilden tar allt större plats i samhället som kommunikatör av olika budskap. En viktig uppgift för RRC är att främja medborgarnas möjligheter att skaffa sig en grundläggande kompetens i rörlig bild. En kompetens som är nödvändig för att kunna påverka och verka i 2000-talets demokratiska samhälle. Nya medielandskap Gränserna mellan olika digitala medier suddas alltmer ut. Datorspel blir filmer, filmer blir datorspel, böcker blir film, mobiltelefoner visar tv-klipp och konst och så vidare. Att följa med i utvecklingen är en grannlaga uppgift för RRC. Jag tror att en av de viktigaste utvecklingsfrågorna har med raseringen av mediegränser att göra. Det är helt enkelt inte hållbart att bara prata om film med stort F när vi pratar om det moderna medielandskapet. Vi lever i en tid präglad av rörliga bilder och som jag ser det kommer detta bara att accelerera. Jag tror att vi som resurscentrum måste gå utanför det tänk vi har idag som allt som oftast slutar där biografmörkret börjar. Medierna flyter samman och kommunikation och budskap är inte längre bundna så hårt till ett särskilt sätt att distribuera. Hela denna omvälvande utveckling måste vi ta en aktiv del i. Mattias Ahlén, Film i Öst Pionjärtiden är över framtiden kommuniceras i rörliga bilder Alla RRC påverkas av den kommande regionförstoringen. De närmaste åren kommer kartan att ritas om men exakt hur återstår att se. För RRC är frågan högaktuell eftersom regionförstoringen troligen för med sig omorganisationer och eventuellt nya regionala mål för verksamheten. Idag ligger mycket av RRC:s fokus på skolan, filmaren och biografstrukturen. Framöver kommer även andra samhällsfunktioner att ha stort behov av den upparbetade kompetens som RRC besitter. Ett exempel är unga medborgares krav på samhällets förmåga att kommunicera med rörliga bilder. RRC är viktiga aktörer i det kulturpolitiska landskapet och för att genomföra en nationell filmpolitik. Pionjärtiden för regionala resurscentrum är över. Nu stundar stora strukturomvandlingar och för att de ska bli framgångsrik krävs både tydliga målbeskrivningar från politiken samt en ökad statlig basfinansiering.

12 Regionala Filmresurscentrums samarbetsråd är en ideell förening med uppgift att främja regionala resurscentrum och deras intressen inom filmområdet samt arbeta med information, opinionsbildning och övriga gemensamma frågor. Medlemskap är öppet för de regionala resurscentrum som erhåller stöd från Svenska Filminstitutet. Samtliga landets 19 resurscentrum är medlemmar och deltar i samarbetsrådets arbete genom möten, arbetsgrupper och styrelse. Film i Dalarna Tfn: Film på Gotland Tfn: Film i Gävleborg Film i Halland Tfn: Film i Jönköping Tfn: Film i Skåne Tfn: Film Stockholm Tfn: Film i Sörmland Tfn: Film i Uppland Tfn: Film i Värmland Tfn: Film i Väst Tfn: Film i Västerbotten Tfn: , 84, 86 Film i Västernorrland Tfn: Film i Västmanland Tfn: Tfn: Film i Örebro län Tfn: Mob: Film i Öst Mob: Filmpool Jämtland Tfn: Filmpool Nord Tfn: Västra Götalandsregionen Konst- och kulturutveckling Filmkonsulent Tfn: Reaktor Sydost Mob: Form: Mattias Käll Tryckeri: BS-Tryck AB Text: Ylva Liljeholm Redaktion: Regionala filmresurscetrums samarbetsråd Foto framsida: Anna Johansson/Sjöjungfrun samt Pelle Hybbinette/Reaktor Sydost. Fotobidrag till inlaga från alla regional resurscentrum i landet.