Trafiksäkerhetsinstruktion och kompletterande bestämmelser - Trafikverket som järnvägsföretag

Transkript

1 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 1 (37) Dokumentdatum TDOK 2016: Fastställt av Gäller från Ersätter Chef RE Trafikverkets fordonsresurser Skapat av Lars Cardell, FR Konfidentialitetsnivå Ej begränsad Trafiksäkerhetsinstruktion och kompletterande bestämmelser - Trafikverket som järnvägsföretag Innehåll Syfte och bakgrund... 5 Allmänt... 5 Målgrupp... 5 Syfte... 5 Tillämpning vid spärrfärd och växling... 5 Trafiksäkerhetsinstruktion... 5 Trafikregler för system H, M, S, E2 och E Trafikregler för system F... 6 Trafikregler för system R... 6 Kompletterande bestämmelser till ovanstående enligt följande dokument:... 6 Kompletterande termer... 6 Kompletterande förkortningar... 8 Linjebok... 8 Förberedelser inför trafiksäkerhetstjänst... 8 Trafiksäkerhetsinformation... 8 Förarbevis och kompletterande intyg... 8 Förartjänsten allmänt... 9 Funktionskontroll... 9 Transport av overksamt drivfordon... 9 Verksamt drivfordon inuti eller sist i tåg/spärrfärd Avställning Förarbyte Koppling mellan lok och första vagn Förarhyttsdörr m.m Tillträde till maskinrum på drivfordon Samråd med ombordpersonal Användning av sandningsanordning Besked från operativ arbetsledning om hastighetsbegränsning eller transportvillkor.. 11

2 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 2 (37) Bromsprocent under GSM-R-telefon Linjekännedom Säkerhetsorder och tillståndsmeddelanden m.m Allmänt Blanketter för system H, M, S, R och F Blanketter för system E2 och E Ifyllande av TTJ, blankett 21 vid medgivande att passera huvudsignal som visar stopp Ordergivning med diktamen under gång Arkivering av mottagna säkerhetsorder och tillståndsmeddelanden Säkerhetskommunikation Tågskyddssystem ATC Uppgifter som ska matas in i ATC ATC vid växling...15 Tågskyddssystem ETCS/STM...15 Uppgifter som ska matas in i ETCS/STM...15 ETCS/STM vid växling...15 Tjänstetåg med värd Särskilda regler vid kritisk fas Särskild uppmärksamhet för signalgivare Vistelse i förarhytt Allmänt Motorvagnar Y1S Max antal personer i ledande förarhytt Behöriga personer Förarhyttstillstånd Hantering i samband med trafikutbyte Tåg med tekniskt uppehåll Resandetåg med uppehåll för trafikutbyte Tjänstetåg med uppehåll för trafikutbyte Stopplats bortom blå U-tavla Största tillåtna hastighet Anteckning som påminnelse Överskridande av tågfärdens största tillåtna hastighet Tågsättets största tillåtna hastighet lägre än planerat Hastighetsanpassning vid gräns mellan system E2 eller E3 och system H eller M Framförande av eldrivfordon... 20

3 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 3 (37) Allmänt Val av strömavtagare Sektionsisolatorer Stopp mellan stoppförbudstavlor Stopp på skyddssektion Jordning vid strömavtagarhaveri Användning av strålkastare Tåg- och spärrfärd Växling Trafikering av A-trains järnvägsnät Oregelmässigheter Allmänt Olyckor, tillbud och avvikelser Påkörning av djur Skada eller brist på fordon Avvikande retardationsvärden/annan bromsstörning Skriftlig rapportering Annan rapport Hantering av detektorlarm samt fordonsfel som kräver utvändig syning Felaktigt tågskyddssystem Främsta fordonet saknar tågskyddssystem vid spärrfärd Balisöverensstämmelsefel Felaktigt säkerhetsgrepp Avstängd eller felaktig SIFA-ventil Obehörig stoppsignalpassage (OSPA) Allmänt Kategorisering Rapportering Registreringsutrustning Säkrande av information i registreringsutrustning Fel på registreringsutrustning Felaktig hastighetsmätare Fungerande hastighetsreferens finns Fungerande hastighetsreferens finns inte, men ATC är verksam Ej verksam ATC Missvisande hastighetsmätare Operativ arbetsledning Kompletterande ljudsignaler med tyfon eller vissla... 28

4 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 4 (37) Signal med summer eller enklangsklocka Evakuering Organiserad evakuering Spontanevakuering Ombordtjänst - allmänt Underrättelser från ombordansvarig till övrig ombordpersonal Resandetågs utrustning Dörrar utan dörrförregling Kontroll av dörrar och indikeringslampor under tågets gång Uppehåll vid för kort plattform Tekniskt uppehåll Tågpersonalens åtgärder vid olycka Hantering av sopor m.m Misstanke om fall från tåg Bombhot Specialtransport Körning med ånglok litt E/E Förbud mot hantering av farligt gods Allmänt Identifieringstavlor Varningsetiketter Gasvagn slogg Relaterade dokument Bilaga 1- Röda skadeanslag... 37

5 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 5 (37) Syfte och bakgrund Allmänt Detta TDOK beskriver allmänt vilka trafiksäkerhetsbestämmelser som används inom Trafikverkets verksamhet som järnvägsföretag. Dokumentet innehåller även tillägg och kompletteringar till övriga trafiksäkerhetsbestämmelser. 1.0 av detta dokument ersatte följande dokument: TDOK 2013:0440 Trafiksäkerhetsinstruktion för Sveriges Järnvägsmuseum. TDOK 2013:0441 Museitrafik, termer och förklaringar. TDOK 2013:0442 Museitrafik, signaler. TDOK 2013:0444 Museitrafik, handhavande av drivfordon och manövervagnar i anslutning till färd. TDOK 2013:0449 Museitrafik, fara och olycka. IM 2012:3 Trafikering av A-trains infrastruktur. Sakändringar i version 3.0 är utmärkta med ändringsstreck. Redaktionella ändringar är inte utmärkta. För att skilja på de olika tillståndspliktiga verksamheterna inom Trafikverket används begreppet Trafikverket (JäF) i detta dokument när det som avses är Trafikverkets verksamhet som järnvägsföretag. Målgrupp Detta TDOK riktar sig till personal i trafiksäkerhetstjänst och till arbetsledningen inom Trafikverket (JäF). Syfte Dokumentet innehåller kompletterande säkerhetsbestämmelser till: TTJ modul 1 Termer. TTJ modul 3 H Signaler System H. TTJ modul 4 Dialog och ordergivning. TTJ modul 6 Fara och olycka. TTJ modul 8 H Tågfärd System H. TTJ modul 8 M Tågfärd System M. TTJ modul 8E Tågfärd System E2, E3. TTJ modul 9 H Spärrfärd System H. TTJ modul 9 M Spärrfärd System M. TTJ modul 9E Spärrfärd System E2, E3. Tillämpning vid spärrfärd och växling Bestämmelser som enligt detta dokument gäller vid tågfärd gäller också i tillämpliga delar vid spärrfärd samt vid växling. Trafiksäkerhetsinstruktion Trafikverket (JäF) trafiksäkerhetsinstruktion består av följande dokument:

6 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 6 (37) Trafikregler för system H, M, S, E2 och E 3 Samtliga moduler med nummer 1 12 och modul 20, till TDOK 2015:0309 Trafikverkets trafikbestämmelser för järnväg (TTJ). Anm: Modul 20 till TTJ är en sammanställning av regler för sidospår och är ett utdrag ur sju moduler till TTJ. När det i Trafikverket (JäF) säkerhetsbestämmelser hänvisas till någon av dessa moduler kan modul 20 användas i stället. Modul 20 får användas inom enhet i Trafikverket (JäF) som bedriver verksamhet som är begränsad till ett sidospårsområde. Trafikregler för system F Bilaga Trafikverksamheter System F, till TDOK 2014:0132 Trafiksäkerhetsinstruktion för trafikeringssystem F. Trafikregler för system R Bilaga A R Trafikverksamheter System R, till TDOK 2015:0297 Trafiksäkerhetsinstruktion för trafikeringssystem R. Kompletterande bestämmelser till ovanstående enligt följande dokument: a) TDOK 2016:0007 Trafiksäkerhetsinstruktion och kompletterande bestämmelser Trafikverket som järnvägsföretag b) TDOK 2016:0008 Avgångsprocedur Trafikverket som järnvägsföretag. c) TDOK 2016:0009 Bemanning av färder Trafikverket som järnvägsföretag. d) TDOK 2016:0010 Tågsättsklargöring m.m. Trafikverket som järnvägsföretag. e) TDOK 2016:0011 Kompletterande bromsföreskrifter - Trafikverket som järnvägsföretag. f) TDOK 2016:0012 Växling - Trafikverket som järnvägsföretag. g) TDOK 2016:0013 Ånglok och brandrisk museitåg Trafikverket som järnvägsföretag. h) TDOK 2016:0016 Bromsprocenttabell L Trafikverket som järnvägsföretag. i) TDOK 2016:0022 Särskilda aktiviteter i spårmiljö Trafikverket som järnvägsföretag. j) TDOK 2016:0181 Trafiksäkerhetsinstruktion och kompletterande bestämmelser för sidospår Trafikverket som järnvägsföretag. (utdrag ur TDOK 2016:0007 samt 2016:0011 avsedd att användas vid verksamhet på sidospår) k) TDOK 2016:0473 Vxi Hallsberg, Sannahed l) TDOK 2016:0180 Vxi Ängelholm, Trafikverksskolan m) TDOK 2013:0451 Vxi Gävle, Sörby Urfjäll n) TDOK 2013:0452 Vxi Gävle, Blåsåsen Kompletterande termer I detta avsnitt anges främst sådana termer som inte förklaras i andra dokument som används inom Trafikverket (JäF). Personvagn Godsvagn Museijärnvägsfordon Vagn som är storfordon och avsedd för transport av personer. Vagn som är storfordon och avsedd för transport av gods. Drivfordon, personvagn, godsvagn, manövervagn eller släpvagn som i nationellt fordonsregister är registret som museijärnvägsfordon.

7 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 7 (37) Museitåg Ånglok Ångvagn Dressin Motorvagnssläp Koppellok Multipelkoppling Träpersonvagn Stålpersonvagn Rammsäker vagn Tågvärmevagn Nattåg Ångvärme Glidlager Bromstryckvakt Tåg, spärrfärd eller växling som till övervägande del består av museijärnvägsfordon. Drivfordon som framdrivs av ånga. Framände är den ände som har skorsten. Ånglok kan indelas i tanklok och tenderlok. Ett tenderlok består av två kortkopplade delar, där en del (tendern) endast medför bränsleförråden. Ett tanklok medför bränsleförråden på själva loket. Ångdriven motorvagn Mindre spårgående småfordon eller arbetsredskap, avsett för att transportera personal eller material. Vagn med eller utan manöverutrymme, som är särskilt avpassad till motorvagn typ Y6-8 eller X Även kortformen släp kan användas. Det eller de bakre av flera verksamma drivfordon, manövrerat av en biträdesförare. Flera verksamma drivfordon i ett fordonssätt som manövreras från en förarplats. Ej rammsäker personvagn, med vagnskorg av träkonstruktion. Kallas även trävagn. Personvagn med vagnskorg av stålkonstruktion. Kallas även stålvagn. Stålvagn som har inbyggda och förstärkta gavelpartier. Vagn med utrustning för energiförsörjning av personvagnar. Tåg med sov- och liggvagnar, upplåtna för resande. Liggvagn som används som sittvagn jämställs dock med sittvagn. Uppvärmning av personvagnar med ånga från ånglok eller tågvärmevagn. Annat hjullager än rullager. Dessa hjullager fordrar intervallbaserad smörjning och kontroll. Anordning som bryter traktionsmotorströmmen när tryckluftsbromsen tillsätts.

8 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 8 (37) Kompletterande förkortningar Soa Ags Agsb Knr Mutåg Rst Gt Tjt Sth Vxi Särskild ombordansvarig Avgångssignalerare Avgångssignalerbiträde Konduktör Museitåg Resandetåg Godståg Tjänstetåg Största tillåten hastighet Växlingsinstruktion Linjebok Trafikverkets (JäF) linjebok består av följande: Underlag till linjebok eller linjebok från respektive infrastrukturförvaltare gällande aktuell sträcka. TRI för eventuellt övriga infrastrukturförvaltare vars järnvägsnät som trafikeras. TDOK 2016:0016 Bromstalstabell L Trafikverket som järnvägsföretag. Förberedelser inför trafiksäkerhetstjänst Trafiksäkerhetsinformation Personal i trafiksäkerhetstjänst ska vid varje tillfälle som tjänstgöringen börjar på stationeringsorten ta del av nya eller ändrade gällande bestämmelser samt eventuell övrig ny information av trafiksäkerhetskaraktär avseende tjänstgöringsturen. Förare ska vid tåg- eller spärrfärd medföra linjebok för aktuella sträckor. Anm: Med medföra avses att föraren har direkt tillgång till dokumentationen på papper eller via smartphone/läsplatta. Förarbevis och kompletterande intyg För förare huvudspår som innehar förarbevis ska detta samt kompletterande intyg (KI) utfärdat av Trafikverket (JäF) medföras vid tjänstgöring. Kompletterande intyg ska vara undertecknat av föraren

9 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 9 (37) Förartjänsten allmänt Funktionskontroll Drivfordon ska innan färd genomgå en funktionskontroll. Detta sker på följande sätt: a) Klargöring enligt manual eller handhavandeinstruktion. I klargöring ska alltid minst följande ingå (oavsett om de finns angivna eller ej i respektive handhavandeinstruktion): Att inga icke åtgärdade trafiksäkerhetspåverkande fel och brister finns noterade i fordonets skadeblock. Att förarövervakningen fungerar som avsett. Att bromssystemet fungerar som avsett och ger bromsverkan efter igångsättning. Att tågskyddssystemet fungerar som avsett (för drivfordon som är utrustade med sådant). Att frontstrålkastare och slutsignaler fungerar som avsett. Att GSM-R telefon, kontaktdon, hindertavlor och övrig väsentlig utrustning (t ex brandsläckare) finns och är i fullgott skick. Att normala och förväntade driftlägen indikeras i förarhytt. Att väsentliga manöverdon intar rätta lägen. Att dörrar och fotsteg fungerar som avsett (motorvagnsenheter). Att föraren går runt fordonet och synar draginrättning, hjul, bromsar, bromsblock, saxpinnar, fjädrar, banröjare, strömavtagare osv. b) Kontroll enligt följande punkter (i förekommande fall) ska dessutom utföras: Smörjning och kontroll av vätskor som oljor, fett och kylvatten. Kontrollera att smörjnålar till glidlager är lättrörliga. Om möjligt öppna eventuella dräneringskranar och tappa ur eventuellt vatten ur behållare (pga. miljöaspekterna måste det som dräneras samlas upp). T-lok: Försmörjning ska göras innan start om loket ej använts på tre dygn. Ånglok: Syna gnistgaller, gnisthatt och asklådans täthet. Prova asklådebevattningen. Ånglok samt ellok litt D: Tillse att röda glas finns med på loket. Kontrollera att det finns sand. För ånglok ska även TDOK 2016:0013 Ånglok och brandrisk museitåg Trafikverket som järnvägsföretag beaktas. Transport av overksamt drivfordon Drivfordon i transport ska klargöras för transport av en förare med utbildning på fordonstypen, i samråd med tågsättsklargöraren. Detta görs enligt handhavandeinstruktion för fordonstypen.

10 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 10 (37) Verksamt drivfordon inuti eller sist i tåg/spärrfärd Vid vissa tillfällen kan behov av att ett eller flera verksamma drivfordon (ej multipelkopplade) framförs inuti eller sist i tåg/spärrfärd uppkomma. Följande gäller då: Verksamma drivfordon inuti eller sist i tåg/spärrfärd ska bemannas av biträdesförare. Biträdesförare ska säkerställa att drivfordonets bromstryckvakt (eller motsvarande funktion) inte är förbikopplad. Biträdesföraren ska säkerställa att rätt körriktning är vald före igångsättning och därigenom säkerställa att generatorverkan på fordonet undviks. Kommunikation i form av walkie-talkie eller motsvarande ska finnas mellan förare/förarlots och biträdesförare. Pådraget hos verksamt drivfordon inuti eller sist i tåg/spärrfärd ska manövreras med stor försiktighet och först efter samråd med tågets förare (förarlots). Avställning Avställning av drivfordon efter tåg- eller spärrfärd sker på följande sätt: a) Avställning enligt manual eller handhavandeinstruktion. b) Kontroll enligt följande punkter (i förekommande fall) ska dessutom utföras: Slitage på bromsblock. Syna kolslitskenor på elfordon. Gå runt fordonet och syna draginrättning, hjul, bromsar, bromsblock, saxpinnar, fjädrar, banröjare. Kontrollera bränslenivå på motorfordon. Om möjligt öppna eventuella dräneringskranar och tappa ur eventuellt vatten ur behållare (pga. miljöaspekterna måste det som dräneras samlas upp). Städa hytt på skräp. Ta med avfallspåse till soptunna. Återställ GSM-R telefon, radioapparater, läsplatta osv till avsedd plats. Anmäl eventuella fel och brister på fordonet enligt gällande rutiner. Förarbyte Vid personalbyte ska den avlöste föraren informera den tillträdande föraren om Kända fel och brister. Övriga uppgifter av trafiktekniskt intresse. Det är tjänstetåg som medför värd. Eventuellt på TTJ-blankett mottagna och ännu gällande säkerhetsorder. Den tillträdande föraren ska Kontrollera att inmatade värden i tågsskyddssystemet är korrekta samt att det är verksamt (såvida inte tågskyddssystemet ska inta växlingsläge). Om möjligt syna strömavtagarna med avseende på eventuella skador. Genomföra kontroller/åtgärder som är angivna i respektive handhavandeinstruktion. Koppling mellan lok och första vagn Föraren på lokdragen tåg- eller spärrfärd ska kontrollera att all koppling mellan drivfordonet och den närmaste vagnen samt mellan drivfordon främst i fordonssättet är utförd på ett korrekt sätt.

11 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 11 (37) Förarhyttsdörr m.m. Vid tåg- eller spärrfärd ska dörrar till förarhytter och maskinrum vara låsta, med undantag för dörrar för utrymning från en bemannad förarhytt. Tillträde till maskinrum på drivfordon I maskinrum på aktiva drivfordon får personer enskilt vistas enbart under följande förutsättningar: Förarutbildning på den aktuella fordonstypen, eller Relevant elsäkerhetsutbildning motsvarande särskilt elskydd samt kännedom om de risker som finns vid vistelse i maskinrummet på den aktuella fordonstypen. Förare på drivfordonet svarar för att detta efterlevs. Samråd med ombordpersonal Vid tågfärd med resande ska föraren aktivt medverka till att kontakt tas med särskild ombordansvarig eller avgångssignalerare för avstämning av uppgifter som rör fordonen och färden. Ombordpersonalen ska även informeras vid tekniska uppehåll. Användning av sandningsanordning Sandning bör undvikas vid nedanstående tillfällen: I områden med växlar och spårkorsning. Under bromsning vid hastigheter lägre än 20 km/h. Vid stillastående. Vid slirning (slirningen bör hävas före sandning). Undantag: Om det finns risk för OSPA (obehörig stoppsignalpassage) eller annat allvarligt tillbud och sandning skulle förbättra situationen. Vid start från stillastående. Vid prov av drivfordonets sandningsanordning. Besked från operativ arbetsledning om hastighetsbegränsning eller transportvillkor Operativ arbetsledning kan fastställa sänkt hastighet eller särskilda transportvillkor för ett fordon, pga. en skada eller annan orsak. Besked om hastighetsbegränsningen eller transportvillkoren ges till föraren muntligt 1. Föraren ska dokumentera beskedet. Bromsprocent under 61 Vid bromsprocent under 61 tillämpas bromsprocenttabell L på system H, M, S, R och F. Se TDOK 2016:0016 Bromsprocenttabell L Trafikverket som järnvägsföretag. Förare fastställer sth utifrån uppgifterna i bromsprocenttabell L samt meddelar operativ arbetsledning att bromsprocenttabell L används. 1 Om detta påverkar rörelsens förmåga att framföras med tänkt hastighet eller andra givna villkor ska trafikledningen kontaktas av förare eller operativ arbetsledning före avgång. Detta gäller även vid användande av Bromsprocent under 61.

12 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 12 (37) GSM-R-telefon Tåg- eller spärrfärdsnummer ska alltid registreras i GSM-R-telefon vid tåg- eller spärrfärd. Se även TDOK 2016:0193 Trafiksäkerhetsbestämmelser vid användning av GSM-R. GSM-R-telefon ska även om möjligt medföras vid växling på huvudspår. Linjekännedom Förare vid tågfärd eller spärrfärd och tsm vid spärrfärd ska ha linjekännedom, enligt dokumentet TDOK 2016:0019 Behörighet och kompetens - Trafikverket som järnvägsföretag. Förare vid tågfärd eller spärrfärd eller tsm vid spärrfärd ska anmäla avsaknad av linjekännedom om hen planeras ut på sådan sträcka. Saknar föraren linjekännedom ska en förarlots medfölja färden. Vid trafikstörningar kan operativ arbetsledning ge undantag från linjekännedomskraven, och i samråd med föraren besluta att färden kan framföras med begränsad linjekännedom även på sträckor där normal linjekännedom krävs. Vid sådana tillfällen gäller även följande: 1. Vid behov framför föraren tåget eller spärrfärdssättet med en lägre hastighet än den som annars gäller som den största tillåtna hastigheten. 2. Bromsning mot stopp inleds tidigare än normalt. Särskilt krävs försiktighet vid körning inom område utan ATC (gäller andra system än E2 och E3) vid körning utan verksamt tågskyddssystem även vid körning med verksamt tågskyddssystem inom ATC-område, i följande fall: o vid körning utan ATC-besked o även vid körning med ATC-besked, när hastigheten är lägre än frisläppningshastigheten 40 km/h även vid körning med ATC-besked eller vid körning i system E2 eller E3, i följande fall: där sikten är skymd och tåget eller spärrfärdssättet möjligen närmar sig den huvudsignal, signalpunktstavla eller annan slutpunkt för tågfärdvägen där man måste stanna. Säkerhetsorder och tillståndsmeddelanden m.m. Allmänt Förare/tsm ska se till att han har minst ett exemplar kvar av varje blankett som krävs för respektive trafikeringssystem. Har föraren eller tillsyningsmannen ingen oifylld blankett kvar när en order ska tas emot och skrivas ned, gäller följande: En redan använd blankett används som mönster. Ordern skrivs ner i en anteckningsbok eller på ett löst papper. Exakt de formuleringar som finns på de berörda delarna av orderblanketten ska användas. Blanketter för system H, M, S, R och F Vid tjänstgöring som förare vid tågfärd eller som tillsyningsman vid spärrfärd ska följande TTJ-blanketter medföras: 21, Passage av signal i stopp (inklusive baksida OSPA) 22, Säkerhetsorder, begäran om hjälpfordon och körplan 26, Uppgift till förare (ej resandetåg) 27, Uppgift till förare (resandetåg)

13 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 13 (37) 28, Checklista vid evakuering av tåg endast förare på resandetåg) 29, Körplan för spärrfärd. Vid tjänstgöring i system F ska dessutom FÖT-bok medföras av förare. Blanketter för system E2 och E3 Vid tjänstgöring som förare vid tågfärd eller som tillsyningsman vid spärrfärd i system E2 och E3 ska samtliga ERTMS-blanketter enligt TTJ modul 5 Blanketter Avsnitt 2 medföras. I den mån samlingsblankett finns får sådan användas. Ifyllande av TTJ, blankett 21 vid medgivande att passera huvudsignal som visar stopp a) Som komplettering av reglerna för tågfärd gäller följande: Beteckningen för resp. huvudsignal ska antecknas i den kvadrat eller cirkel som finns på blankett 21 (motsvarande formen på huvudsignalens märkskylt). Om tkl lämnar medgivande till en tågfärd för mer än sju mellanblocksignaler på bevakningssträckan, används två st. blankett 21, och kryssrutorna Fortsätter på nästa blankett resp. Fortsättning från föregående blankett markeras. När tåget passerar huvudsignalen sedan föraren har kontrollerat dess beteckning ska föraren dokumentera passagen genom att markera i den lilla rutan under respektive kvadrat eller cirkel ( märkskylt ). Om det visar sig att en mellanblocksignal som ingår i medgivandet visar kör (och stoppassagemedgivandet för denna och eventuellt följande mellanblocksignaler därför upphör att gälla), ska föraren markera detta genom att korsa över de cirklar ( märkskyltar ) där signalernas beteckningar har antecknats. Vid medgivande till tågfärd att passera huvudsignaler vid en obevakad driftplats i system M gäller i stället följande: Föraren antecknar i den särskilda avdelning på blanketten som är avsedd för detta fall. Om medgivandet innehåller uppräknade signalbeteckningar, dokumenterar föraren därefter varje signalpassage genom att markera under texten för resp. signal. b) Som komplettering av reglerna för spärrfärd gäller följande: Beteckningen för resp. huvudsignal antecknas i den kvadrat eller cirkel som finns på blankett 21 (motsvarande formen på huvudsignalens märkskylt). Ovanstående gäller dock inte: Vid medgivande till en spärrfärd som står vid en mellanblocksignal att passera samtliga mellanblocksignaler på spärrfärdssträckan. Vid medgivande till en spärrfärd att passera huvudsignaler vid en obevakad driftplats i system M. I dessa två fall antecknar föraren i stället i den särskilda avdelning på blanketten som är avsedd för respektive fall.

14 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 14 (37) Ordergivning med diktamen under gång Vid siktrörelse får säkerhetsorder inte tas emot medan tågsättet är i rörelse. Vid säkrad rörelse avgör föraren själv om det är möjligt att ta emot en säkerhetsorder medan tågsättet är i rörelse. Vid behov ska hastigheten minskas. Vid körning utan verksam ATC eller inom område utan ATC ska hastigheten minskas till högst 40 km/h. Om omständigheterna inte tillåter att ordern tas emot under gång, meddelar föraren tkl att han först måste stanna. (Det kan t.ex. vara fallet i signaltäta områden, vid dålig sikt eller vid andra besvärliga förhållanden.) Ett tåg bör i första hand stannas vid en huvudsignal. Anm. Vid körning med verksam ATC inom ATC-område måste föraren beakta att den säkerhet som ATC-systemet ger mot obehörig stoppsignalpassage är kraftigt minskad, när hastigheten är under frisläppningshastigheten 40 km/h. Arkivering av mottagna säkerhetsorder och tillståndsmeddelanden Förare vid tågfärd och tillsyningsmän vid spärrfärd ska spara ifyllda blanketter (och motsvarande anteckningar) med mottagna säkerhetsorder och tillståndsmeddelanden. De ska lämnas in till egen arbetsledning vid första lämpliga tillfälle som sedan vidaresänder dessa till Atsä. Anm. I denna punkt jämställs tillståndsmeddelanden för passage av signal i stopp (blankett 21) och körplaner (blankett 24, 25 eller 29) med säkerhetsorder. Säkerhetskommunikation De regler avseende säkerhetssamtal som angivna i TTJ modul 4 Dialog och ordergivning, ska i tillämpliga delar användas vid samtliga samtal i trafiksäkerhetstjänst. Vid muntlig signalgivning och annan kommunikation mellan förare, tågpersonal, tillsyningsmän och signalgivare ska väsentliga delar av den information som har betydelse för säkerheten repeteras av mottagaren. Tågskyddssystem ATC Uppgifter som ska matas in i ATC I fordonets ATC-utrustning ska föraren vid tågfärd mata in: Tågsättets sth. Längden på tågsättet. Bromstillsättningstiden. Retardationsförmågan. Tågegenskapskod. Procentuellt hastighetsöverskridande enligt uppgift i linjeboken, om fordonssättets sammansättning tillåter det. Tågegenskapskod för stax D matas in om vagnar med axellast över 20 ton medförs. I annat fall används tågegenskapskoden för normalt tåg. Vid inmatning av används de uppgifter som framgår av tabellerna i TDOK 2014:0770 BVS ATC, Anvisningar för ATC ombordsystem eller av den Tabell för inställning av ATC-värden som finns på vissa drivfordon.

15 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 15 (37) ATC vid växling Tågsätt som framförs som växling ATC ska vara verksam vid växling som inleder tågfärd, när växlingen direkt utan att stanna ska övergå till tågfärd vid närmaste huvudsignal, enligt uppgift i linjeboken. ATC ska vara verksam när tågfärd i område utan ATC övergår till växling utan att tågsättet stoppas vid tågfärdvägens slutpunkt, enligt uppgift i linjeboken. När tågfärd ska övergå till växling i ATC-område ska tåget stoppas, och föraren ska försätta ATC i växlingsläge eller slå ifrån ATC innan växlingen påbörjas. Växling i övriga fall Vid växling i övriga fall ska ATC vara i växlingsläge eller vara frånslagen. Tågskyddssystem ETCS/STM Uppgifter som ska matas in i ETCS/STM I ETCS-delen av fordonets tågskyddssystem ska föraren inför tågfärd mata in: Tågsättets sth. Här ska sth enligt bromsprocenttabell inte ingå. Längden på tågsättet, avrundad uppåt till närmast tiotal meter. Den tillgängliga bromsprocenten. De övriga uppgifter som framgår av handhavandeinstruktionen för ETCSutrustningen. I STM-delen av fordonets tågskyddssystem ska föraren inför tågfärd mata in: Tågsättets sth. Här ska sth enligt bromsprocenttabell ingå. Den tillgängliga bromsprocenten. Procentuellt hastighetsöverskridande (enligt uppgift i linjeboken), om tågsättets sammansättning tillåter det. När linjeboken anger läge 2, 3 eller 6 på ATC-panelen, ska inmatning i STMdelen ske med 10 %, 15 % resp. 30 %. De övriga uppgifter som framgår av handhavandeinstruktionen för ETCSutrustningen. ETCS/STM vid växling Vid växling i system E2 eller E3 ska ETCS/STM vara i driftläge Skiftning (SH).

16 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 16 (37) Tjänstetåg med värd När personer (t ex bromsare eller vagnskötare) medföljer i en eller flera vagnar som framförs i tjänstetåg kan det i planeringsprocessen beslutas att en värd ska medfölja tåget. Förare delges sådant beslut via egen arbetsledning eller via operativ arbetsledning. När värd medföljer ansvarar föraren för följande: Att ej sätta igång färden förrän kontakt upprättats med värden, samt uppgift om medföljande personer mottagits. Även uppgift om i vilka fordon det finns personal, ska delges föraren. Att före igångsättandet av färd efter uppehåll, begära bekräftelse från värd att: o Dörrar är stängda. o Att eventuell kontroll av fordon är avslutad. o Att i möjligaste mån före igångsättningen, och från förarplatsen, kontrollera att inga utåtgående sidodörrar är öppna, eller att några andra oregelmässigheter har uppstått. o Att vid olycka kunna uppge antalet personer som medföljer tåget. Särskilda regler vid kritisk fas Med kritisk fas avses de tillfällen när särskild uppmärksamhet krävs av förare. Reglerna vid kritisk fas ska tillämpas vid åtminstone följande tillfällen: Vid växling, under rörelse och vid igångsättning. Vid tågfärd och spärrfärd i siktrörelse (t.ex. efter medgivande att passera signal i stopp ). Vid tågfärd och spärrfärd som även i andra fall framförs utan stöd av tågskyddssystem. I detta sammanhang innebär det körning: o utan verksamt tågskyddssystem, o på driftplats inom område utan ATC, o vid framförande av tåg- eller spärrfärd i lägre hastighet än 40 km/h, o vid backning av tåg Vid tågfärd och spärrfärd (även med stöd av tågskyddssystem) i särskilt signaltäta områden (enligt förarens egen bedömning). Vid tågfärd i samband med avgångsproceduren. Vid kritisk fas ska föraren undvika att: Använda telefon, läsplatta eller annat kommunikationsmedel (förutom växlingsradio som används för signalgivning). Göra högtalarutrop. Läsa av meddelanden i fordonsinterna felindikeringssystem. Ta emot säkerhetsorder. Lyssna på musik, radioprogram eller liknande. Samtal med annan person i förarhytten bör även i möjligaste mån undvikas vid kritisk fas.

17 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 17 (37) Särskild uppmärksamhet för signalgivare För den som tjänstgör som signalgivare vid växling eller spärrfärd, eller vid backning eller skjutning av tåg gäller följande under rörelse med fordonssättet: Inga andra kommunikationsmedel får användas än de som krävs för att upprätthålla en förbindelse mellan föraren och signalgivaren. Inte besvara inkommande mobiltelefonsamtal och inte ringa upp någon med mobiltelefon. Inte läsa av eller sända meddelanden (SMS/MMS etc.). Inte lyssna på musik, radioprogram eller liknande. Vistelse i förarhytt Allmänt Vid framförande av färder gäller principen att inga obehöriga personer får vistas i den förarhytt varifrån fordonssättet manövreras (ledande förarhytt). Förare äger rätt att neka personer att färdas i ledande hytt trots att de är behöriga eller innehar ett giltigt förarhyttstillstånd. Atsä, Afo eller berörd arbetsledning äger alltid tillträde till förarhytt 2. Detsamma gäller den som på dessas uppdrag utför uppföljning av förarpersonalen. Motorvagnar Y1S Personer som nyttjar befintliga sittplatser eller annat sittutrymme i närheten av utrymme varifrån fordon manövreras anses inte befinna sig i ledande förarhytt. Föraren ska dock iaktta reglerna vid kritisk fas även i dessa fall. Föraren har även rätt att neka personer att nyttja sittplatserna eller sittutrymmet. Max antal personer i ledande förarhytt Med hänsyn till bland annat möjligheterna att utrymma hytten vid olycka så får maximalt tre personer vistas i ledande förarhytt under färd. Anm: Vid ånglokstjänst tillåts fyra personer vistas i ledande hytt om det behövs för att gällande bemanningsregler ska uppfyllas. 2 Reglerna gällande max antal personer i ledande förarhytt ska följas om det inte finns särskilda skäl för annat.

18 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 18 (37) Behöriga personer Följande personer med tjänstgöring på färden anses vara behöriga och får vistas i ledande förarhytt utan särskilt förarhyttstillstånd: Förare, förarlots, biträdesförare och signalbiträde. Förarelev. Lärare eller instruktör som genomför utbildning eller uppföljning. Tillsyningsman för spärrfärd eller för växling. Person som ska biträda vid växling med fordonssättet. Person som medföljer färden med syfte att utföra åtgärder på fordon som ingår i färden. Förare som medföljer färden i syfte att få linjekännedom. Personal vid Transportstyrelsen som utför tillsynsarbete. Eldare (vid ånglokstjänst). Därtill anses Atsä, Afo samt berörd arbetsledning behöriga att vistas i förarhytt utan särskilt förarhyttstillstånd. Tåg- och ombordpersonal får i den omfattning som tjänsten kräver kortvarigt vistas i ledande hytt utan särskilt tillstånd. Anm: Vid s.k. lokskola krävs inget särskilt tillstånd för vistelse i ledande förarhytt. Förarhyttstillstånd Om andra personer än ovan angivna ska vistas i ledande förarhytt krävs ett särskilt förarhyttstillstånd. Sådant utfärdas enligt bestämmelserna i TDOK 2016:0005 Förarhyttstillstånd - Trafikverket som järnvägsföretag. Hantering i samband med trafikutbyte Tåg med tekniskt uppehåll Ett tåg med tekniskt uppehåll vid en trafikplats får passera utan att stanna vid stopplatsen, om tåget har körtillstånd förbi stopplatsen och föraren inte känner till något skäl att stanna. Resandetåg med uppehåll för trafikutbyte Ett resandetåg med uppehåll för trafikutbyte vid en trafikplats får passera utan att stanna vid stopplatsen, om följande är uppfyllt: Tåget har körtillstånd förbi stopplatsen. Den annonserade avgångstiden är inne. Föraren ser att det inte finns någon påstigande till tåget på plattformen. Hastigheten får inte vara högre än att tåget vid behov kan stanna vid stopplatsen (detta gäller inte om uppehållet är annonserat endast för avstigande). Föraren vet att det inte finns resande eller gods till/från trafikplatsen. Finns det avgångssignalerare på tåget, ska föraren från denne ha fått muntligt besked om det, eller signal ej uppehåll vid nästa trafikplats med enklangsklocka. Föraren känner inte till något annat skäl att stanna. Tjänstetåg med uppehåll för trafikutbyte Ett tjänstetåg som har stannat för uppehåll med trafikutbyte får inte sättas igång förrän föraren har kontrollerat att tåget har körtillstånd och har fått besked om eller själv kontrollerat att trafikutbytet är avslutat. Detsamma gäller för igångsättning på tågets utgångsstation.

19 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 19 (37) Bestämmelserna ska tillämpas även då tåget inte har uppehåll för trafikbyte, om föraren blir varse att trafikutbyte ändå har ägt rum, t.ex. efter till- eller frånkoppling vid oregelmässigheter. Ett tjänstetåg med uppehåll för trafikutbyte vid en trafikplats får passera utan att stanna vid stopplatsen, om tåget har körtillstånd förbi stopplatsen och föraren känner till att uppehåll för trafikutbyte inte behövs. Stopplats bortom blå U-tavla Som regel ska tåget inte stoppas i den s.k. stoppförbudszonen mellan en blå U-tavla och nästa U-tavla. På vissa trafikplatser, där repeterbaliser inte finns i tillräcklig utsträckning för startande tåg, kan dock en stoppförbudzon leda till att bakänden av ett tåg som stoppas enligt den regeln kommer att hamna oacceptabelt långt fram vid plattformen. Därför ska följande gälla: Om föraren bedömer att bakändan annars skulle hamna mer än ca 50 m för långt fram, ska tåget stoppas utan hänsyn till stoppförbudzonen, alltså som om närmast föregående U-tavla hade varit vit istället för blå. Detta gäller trots att tåget därigenom vid start kommer i konflikt med vänta stopp -övervakningen (i regel 10-övervakning). För tåg utan ATC behöver ej blå U-tavla beaktas. Största tillåtna hastighet Anteckning som påminnelse Om tågsättets sth ändras vid en mellanliggande plats pga. att det där sker en ändring av tillåten hastighet för drivfordonet på sträckan, eller med hänsyn till tågsättets bromsförmåga (t.ex. på grund av att en mer restriktiv bromsprocenttabell börjar gälla), ska föraren som en påminnelse för sig själv anteckna den nya tågsättets sth som gäller från den mellanliggande platsen. Anteckningen görs på blankett Uppgift till förare eller på annat lämpligt sätt. Överskridande av tågfärdens största tillåtna hastighet När sth för en tågfärd i system M eller system H framgår av ATC-huvudbesked och är 80 km/h eller mer, får den överskridas med upp till 4 km/h. Tågsättets största tillåtna hastighet lägre än planerat Om tågsättet inte kan eller får framföras med den hastighet som enligt vad föraren känner till ligger till grund för tågets tidtabell, och försening därigenom kan uppkomma, gäller följande: Föraren ska anmäla förhållandet till tkl för den driftplats varifrån den begränsade hastigheten måste hållas. Föraren ska också anmäla till operativ arbetsledning, om denna inte antas känna till begränsningen på annat sätt.

20 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 20 (37) Hastighetsanpassning vid gräns mellan system E2 eller E3 och system H eller M För tåg som passerar gränsen mellan system E2 eller E3 och system H eller M gäller följande; a) Tågsättets sth sänks vid passage av gräns mot system H eller M Föraren skall, om så krävs, sänka hastigheten utan hjälp av tågskyddssystemet. Hastighetsminskningen skall vara genomförd senast vid systemgränsen. Den nya lägre tågets sth ska matas in i tågskyddssystemet omedelbart när det medger sådan inmatning. b) Tågsättets sth höjs vid passage av gräns mot system E2 eller E3 Hastigheten får ökas när tågskyddssystemet medger det. Framförande av eldrivfordon Allmänt Förare av eldrivfordon bör observera kontaktledningens rörelser för att om möjligt i tid upptäcka skador på fordonens strömavtagare. Föraren bör även vara uppmärksam på mötande tågs strömavtagare. Vid misstanke om skador på fordonets strömavtagare ska tåget stoppas och strömavtagaren undersökas. Vid konstaterat eller misstänkt fel på strömavtagare eller kontaktledning ska felet anmälas till operativ arbetsledning samt tkl. Val av strömavtagare Vid körning med endast ett lok i tågsättet ska om möjligt den bakre strömavtagaren användas. Undantaget är ellok litt Ra och litt F som ska använda den främre strömavtagaren. Vid koppling av flera verksamma lok intill varandra ska man undvika att använda två intilliggande strömavtagare. Två strömavtagare inom spannet meter får ej förekomma. Sektionsisolatorer Stora spänningsskillnader kan förekomma över sektionsisolatorer. Därför ska, med hänsyn till risken för skador på kontaktledningen, om möjligt traktionsmotorströmmen vara frånslagen, eller så låg som möjligt, vid passage av sektionsisolatorer. Sådan isolator finns bl.a. i kontaktledningen mellan uppspårs- och nedspårssidan på en driftplats. I vissa särskilt angelägna fall är sådan sektionsisolator skyltad med strömbegränsningstavlor. Stopp mellan stoppförbudstavlor Om drivfordon med uppfälld strömavtagare har stannar mellan två stoppförbudstavlor ska strömavtagaren skyndsamt fällas ned. Vid igångsättning ska strömavtagaren vara uppfälld så kort tid som möjligt medan fordonssättet fortfarande står stilla. Endast en strömavtagare per fordon ska användas.

21 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 21 (37) Stopp på skyddssektion Om drivfordon med uppfälld strömavtagare har stannat på en frånkopplad skyddssektion, som är möjlig att koppla in, gäller följande: Föraren avgör om hjälpfordon ska begäras eller om den frånkopplade skyddssektionen i stället ska tillkopplas. I det senare fallet gäller följande villkor: Kontakt tas med eldriftledaren (via tkl) för instruktion och tillstånd att koppla in spänningen på skyddssektionen. Sedan skyddssektionen har passerats ska föraren åter göra den spänningslös och meddela detta till eldriftledaren. Lokala undantag för manövrering av frånskiljare för skyddssektionen kan finnas. Jordning vid strömavtagarhaveri I samband med strömavtagarhaveri, då det fordras att infrastrukturförvaltarens entreprenörer binder ner eller demonterar en strömavtagare, ska föraren jorda fordonets 15 kv-system med fordonets fast monterade jordningsomkopplare (jordningsdon). Användning av strålkastare Tåg- och spärrfärd I princip ska helljus användas i största möjliga utsträckning under gång. Om helljus kan vara bländande ska dock om fordonets konstruktion och omständigheterna så tillåter avbländning till halvljus ske i följande fall: Vid möte med spårfordon. Vid möte med vägfordon, i den utsträckning föraren bedömer nödvändig. I andra fall när annan personal kan bländas. Avbländning till markeringsljus ska normalt inte göras under gång. När tåget står stilla, ska halvljus eller markeringsljus användas. Anm. 1. Uttrycket om omständigheterna så tillåter innebär att en förare kan låta bli att blända av, om han anser att full ljusstyrka behövs för att han ska få erforderlig sikt, eller tåget måste uppmärksammas t.ex. vid passage av plattformsövergång, obevakade vägövergångar samt vid banarbeten. Anm. 2. Vid fullt dagsljus och solsken ska helljus inte anses vara bländande Avbländning till halvljus bör då inte ske i högre hastigheter. Anm. 3. Befinner sig älgar eller andra större djur i spåret får och bör frontbelysningen släckas en kort stund. Växling Markeringsljus ska normalt användas, såvida inte lokala förhållanden kräver halv- eller helljus. Rött ljus på ånglok vid växling utgörs av en röd skärm på den ände som under växlingen räknas som bakände.

22 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 22 (37) Trafikering av A-trains järnvägsnät Vid trafikering av A-trains järnvägsnät (sträckan Skavstaby - Myrbacken) gäller följande tillägg: Resandeutbyte på A-trains järnvägsnät är inte tillåtet. Godkända drivfordon är: o Fordon litt; Du, Dk, Da, Ra samt Rc1-6. Särskilda bemanningsregler: o Vid användning av fordon litt: Du, Dk, Da eller Ra ska ytterligare en person, förutom föraren, befinna sig i förarhytten med brandsläckare lätt tillgänglig. o Minst en ombordpersonal ska finnas per två vagnar. Vagnar upplåtna för resande ska vara utrustade med minst en brandsläckare. Kommunikation via walkie-talkie, mobiltelefon eller motsvarande ska finnas mellan förare och ombordansvarig. Oregelmässigheter Allmänt Föraren ska övervaka fordonen med avseende på onormala tillstånd såsom felindikeringar, missljud, dålig gång etc. Olyckor, tillbud och avvikelser Inträffade olyckor, tillbud och avvikelser anmäls snarast av föraren/tsm enligt följande: Olycka samt tillbud som rör förhållanden utanför fordonssättet: Anmäls i första hand till tkl, efter denna anmälan ska händelsen även anmälas till operativ arbetsledning. Olycka samt tillbud som rör förhållanden i fordonssättet (undantaget brand som anmäls enligt punkten ovan): Anmäls till operativ arbetsledning. Påkörning av djur Föraren ska snarast anmäla påkörning av följande: Vilda djur: björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår eller örn. Tamdjur: hund, får, get, nötkreatur, häst eller annat större tamdjur. Anmälan görs först till tkl, därefter till operativ arbetsledning. Anm. För tkl ska föraren ange platsen så noggrant som möjligt, så att eftersökning och bortforsling av det skadade djuret underlättas.

23 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 23 (37) Skada eller brist på fordon Vid upptäckt skada eller brist på fordon ska detta rapporteras av lokpersonal (för drivfordon, manövervagnar och motorvagnssläp), och av tågpersonal eller växlingspersonal (för övriga fordon). Rapportering görs på följande sätt. a) För verksamhet tillhörig Materialservice: Skadeblock (för drivfordon) samt anmälan till operativ arbetsledning. b) För övrig verksamhet Skadeblock i drivfordon samt e-post till Af0 eller till e-brevlåda SJVM Trafikexpedition. För fordon som saknar skadeblock; E-post till Afo eller till e-brevlåda SJVM Trafikexpedition. För akuta eller trafiksäkerhetspåverkande fel ska även muntlig rapportering till operativ arbetsledning göras. Vid skada på vagn som gör fordonet ej löpdugligt ska om möjligt skadeanslag enligt bilaga 1 sättas upp. För akut felavhjälpning vidtas åtgärder enligt respektive handhavandeinstruktion, enligt operativ arbetslednings anvisningar eller enligt förarens bedömning. Åtgärder som kan tänkas påverka trafiksäkerheten ska alltid göras i samråd med operativ arbetsledning. Fel som inte kan avhjälpas ska anmälas enligt ovan, även fel som avhjälps ska anmälas om dessa bedöms kunna vara av återkommande art. Avvikande retardationsvärden/annan bromsstörning Om avvikande retardationsvärden uppmäts i samband med retardationskontroller eller om annan bromsstörning inträffar ska detta anmälas till operativ arbetsledning samt skriftlig rapport till egen arbetsledning. Skriftlig rapportering Utöver anmälan till tkl och operativ arbetsledning ska föraren skriftligt rapportera olyckor, tillbud och avvikelser till egen arbetsledning. Annan rapport Rapport av annan art, som till exempel driftstörning i samband med trafik, ska rapporteras till operativ arbetsledning (akuta frågor) samt till egen arbetsledning. Hantering av detektorlarm samt fordonsfel som kräver utvändig syning Vid detektorlarm ska förare och operativ arbetsledning hantera detta enligt reglerna i TDOK 2014:0689 BVF Detektorer. Hantering av larm från stationära detektorer samt åtgärder efter upptäckta skador vid manuell avsyning, med följande tillägg: I de fall tåg/spärrfärd stoppas efter larm från detektor eller skada eller begynnande skada konstateras vid manuell kontroll ska alltid rapport till/samråd med operativ arbetsledning ske innan färden fortsätter. Egenskydd vid kontroll av fordon vid detektorlarm och fordonsfel Egenskydd i trafikeringssystem H och E2 kan anordnas enligt reglerna i TTJ modul 6 Fara och olycka kapitel 1.4 I övriga fall tillämpas TDOK 2016:0022 Särskilda aktiviteter i spårmiljö, Trafikverket som järnvägsföretag

24 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 24 (37) Tillägg vid hjulskada När förare eller tillsyningsman får reda på eller upptäcker att ett fordon har fått en hjulplatta eller motsvarande annan skada på hjulets löpyta gäller följande: Vid varningslarm från hjulskadedetektor eller vid hjulplatta under 40 mm får fordonet framföras till slutdestination utan några restriktioner. Hjulplattor med en utbredning mellan mm ska hanteras som ett varningslarm med följande tillägg. o Vid temperaturer under -10 C ska hastigheter mellan 15 och 45 km/h undvikas. Fordonet ska därefter inte lastas på nytt eller användas förrän det hjul som har gett upphov till larm har undersökts, åtgärdats och godkänts av behörig personal. Om hjulplattan eller annan skada är eller misstänks vara längre än 60 millimeter eller består av en hjulringsbeläggning som är eller misstänks vara högre än 1 millimeter får fordonet framföras i högst 10 km/h. I överenskommelse med tkl/trafikledning får fordonet fortsätta till närmaste lämpliga driftplats där det kan växlas ur fordonssättet och ställas upp. Föraren ska till operativ arbetsledning meddela att ett fordon växlats ur och vilka säkerhets-åtgärder som vidtagits i samband med detta. Operativ arbetsledning har sedan ansvaret för att fordonet åtgärdas innan det kan bortföras från platsen. Felaktigt tågskyddssystem Föraren ska ha tillstånd från operativ arbetsledning för att få fortsätta med felaktigt tågskyddssystem på främsta fordonet från den bevakade driftplats där tåget befinner sig, eller från nästa bevakade driftplats om tåget befinner sig på linjen eller obevakad driftplats. Tåget/spärrfärden får fortsätta längst till den driftplats som operativ arbetsledning anger. I system E2 eller E3 krävs alltid tillstånd från plats där tåget/spärrfärden befinner sig. Främsta fordonet saknar tågskyddssystem vid spärrfärd De regler som finns i TTJ modul 8 H avsnitt 4.19 får tillämpas även vid spärrfärd. Balisöverensstämmelsefel När tåget eller spärrfärden ska passera en huvudsignal i kör efter att ha fått en säkerhetsorder om balisöverensstämmelsefel vid signalen, gäller följande: Föraren ska använda tågskyddssystemets funktion för passera stopp vid passage av signalen, på samma sätt som efter ett medgivande att passera signalen i stopp. Felaktigt säkerhetsgrepp Om säkerhetsgreppet är felaktigt, ska föraren snarast anmäla detta till operativ arbetsledning. För fortsatt färd gäller de direktiv som operativ arbetsledning ger till föraren. Avstängd eller felaktig SIFA-ventil Om en SIFA-ventil är avstängd eller felaktig, innebär det att Tågskyddssystemet ska anses vara felaktig och inte får vara verksam. Säkerhetsgreppet är felaktigt.

25 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 25 (37) Obehörig stoppsignalpassage (OSPA) Allmänt Obehörig stoppsignalpassage innebär att man vid tågfärd, spärrfärd eller växling utan medgivande passerar en huvudsignal, slutpunktsstopplykta, dvärgsignal eller skyddsstopplykta som visar stopp, eller att en S-tavla som vid tillfället är tågfärdvägens slutpunkt passeras. Detta gäller oavsett orsaken till stoppsignalpassagen. Kategorisering För bedömning av allvarlighetsgrad av OSPA används följande kategorier: 1) A Signal ej ställd till kör eller tekniskt körtillstånd ej mottaget. Stopp visades normal tid i förväg, tillräckligt långt för att tåget/spärrfärdssättet/växlingssättet skulle kunna stanna vid stoppsignalen eller körtillstånd hade ej mottagits för färd bortom aktuell signalpunkt. 2) B Signal oavsiktligt ställd till stopp eller tekniskt körtillstånd oavsiktligt återtaget. Signalen visade först kör eller rörelse tillåten men gick sedan till stopp oavsiktligt eller körtillstånd hade först getts med återtogs sedan oavsiktligt. 3) C Signal avsiktligt ställd till stopp eller tekniskt körtillstånd avsiktligt återtaget. Signalen visade först kör eller rörelse tillåten men ställdes avsiktligt till stopp eller gick till stopp pga. en tillstötande fara eller tekniskt körtillstånd hade getts men återtogs pga. en tillstötande fara. 4) D Uppställda fordon i rörelse. Uppställda fordon som hade kommit i rörelse gick förbi en stoppsignal eller signalpunktstavla. Rapportering Föraren ska efter att ha varit i kontakt med tkl, även rapportera stoppsignalpassagen till operativ arbetsledning. OSPA A och OSPA D hanteras som tillbud medan OSPA B och OSPA C hanteras som avvikelser.

26 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 26 (37) Registreringsutrustning Följande varianter av registreringsutrustning finns: Typ Finns på fordon litt Åtgärd som krävs för att säkra informationen Färgskiva T41, T42, T43 Anslutning till den aktuella hastighetsmätaren kopplas ur. Ericson ( Grå lådan ) Da, Ra, Rc1 Koppla ur de tre kablarna som är anslutna till registreringsenheten. ATSS Dk, Y1S Ingen omedelbar åtgärd krävs (lagringsutrymmet räcker i cirka tre dagar). Säkrande av information i registreringsutrustning Registreringsutrustningen används vid utredning av tillbud eller olycka. Vid tillbud eller olycka ska innehållet i registreringsutrustningen säkras. Föraren kontaktar operativ arbetsledning för att samråda om hur detta ska ske. På inhyrda drivfordon kan andra typer av registreringsutrustning förekomma. Föraren ska vid behov kontakta operativ arbetsledning för besked. Fel på registreringsutrustning Vid fel på registreringsutrustningen ska föraren kontakta operativ arbetsledning för besked om eventuella åtgärder. Felaktig hastighetsmätare Är fordonets hastighetsmätare felaktig, gäller följande: Fungerande hastighetsreferens finns Hastighetsreferensen används för att se till att tåget inte framförs i för hög hastighet. I detta fall får tåget framföras utan hastighetsrestriktion. Obs att endast vissa fordon med el-broms kan säkerställa att tåget inte erhåller för hög hastighet i lutning. Föraren ska då och då kontrollera hastigheten genom att tillfälligt ställa in 98 i ATC-panelens tumhjul för hastighetsinställning. Fungerande hastighetsreferens finns inte, men ATC är verksam ATC-systemets hastighetsmätare används, genom att 98 ställs in på ATC-panelens tumhjul för hastighetsinställning. Anm. Observera att detta innebär körning utan ATC-besked och att hastigheten därmed begränsas till 80 km/h inom ATC-område. Ej verksam ATC Föraren måste anpassa hastigheten så att den med god marginal understiger den största tillåtna. Om tillgång finns till hastighetsvisande GPS-instrument kan detta vara till en god hjälp att anpassa hastigheten.

27 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 27 (37) Missvisande hastighetsmätare Misstänker föraren, att hastighetsmätaren är missvisande, ska han på lämplig sträcka kontrollera hastighetsmätaren enligt nedanstående tabell. Kilometer Motsvarar per timme Tid per kilometer Väglängd per 10 sekunder s 555 m s 500 m ,5 s 444 m s 416 m ,5 s 389 m ,5 s 362 m s 333 m s 306 m s 278 m s 250 m s 222 m 70 51,5 s 194 m s 167 m Anm. Hastighetsmätarens missvisning varierar med hjuldiametern. Operativ arbetsledning Operativ arbetsledning har mandat att besluta i frågor avseende trafiksäkerhet som inträffar sedan färden påbörjats eller i samband med färdens iordningsställande Exempel på områden där operativ arbetsledning fattar beslut och/eller samråder med operativ personal: Fungerar som teknisk support vid fordonsskador. Besluta om samt ange villkor för färd utan verksamt tågskyddsystem. Besluta om samt ange villkor för färd utan fungerande säkerhetsgrepp. Besluta om alkohol- och drogtest på personal som varit inblandad i olycka eller tillbud. Ta personal ur trafiksäkerhetstjänst. Lämna röjningsmedgivande efter olycka eller tillbud. Besluta om nedsatt sth på fordon eller att fordon inte får framföras pga. skada. Lämna uppgifter om fordonsvikt och bromsvikt. Ta emot uppgift om att bromsprocenttabell L används. Ta emot uppgifter om avvikande retardationsvärden. Hanterar frågor som rör avsaknad av normal linjekännedom. Samråder med operativ personal i frågor avseende fordons bromskategori. Operativ arbetsledning finns i tjänst under tid som verksamhet pågår och nås på telefon (för verksamhet tillhörig Fordonsresurser), på telefon (för verksamhet tillhörig Materialservice), eller på telefon (för verksamhet tillhörig Trafikverksskolan). Dokumentet TDOK 2016:0006 Operativ arbetsledning - Trafikverket som järnvägsföretag beskriver mer ingående den roll som operativ arbetsledning har.

28 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 28 (37) Kompletterande ljudsignaler med tyfon eller vissla Tåg kommer Uppfattat Bromsa kraftigt Lossa bromsarna Ljudsignalen kan även ges för att påkalla/påskynda påstigning på tåg, samt när ånglok igångsättes (för att varna åskådare för nedsmutsning) Ljudsignalen kan även ges när lindrig skruvbromsning erfordras i handbromsat fordonssätt. Ljudsignalen kan ges vid färd med handbromsat fordonssätt, för att uppmana bromsare att bromsa kraftigt. Ljudsignalen kan ges vid färd med handbromsat fordonssätt, för att uppmana bromsare att lossa bromsarna. Signal med summer eller enklangsklocka Med enklangsklocka i motorvagn kan följande signaler ges: Av föraren till avgångssignaleraren: klart för avgång samtal önskas kontrollera dörrarna Av avgångssignaleraren till föraren: stäng dörrarna Om färden står stilla: avgång. Innebär i förekommande fall även att dörrarna ska stängas. Om färden är i rörelse: ej uppehåll vid nästa tpl. uppehåll vid nästa tpl (upprepade korta) stopp

29 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 29 (37) Evakuering Organiserad evakuering Om det finns en särskild ombordansvarig, ska föraren meddela denne när tkl har medgivit att evakueringen får börja. Särskild ombordansvarig svarar för följande av de åtgärder, som enligt TTJ modul 6 åligger föraren: Att meddela de resande om hur evakueringen ska gå till. Att meddela de resande om risken för att det kan komma tåg på intilliggande spår. Föraren kan uppdra åt tågpersonalen (även om det inte finns särskild ombordansvarig) att hjälpa till med att kortsluta spårledningen på intilliggande spår. Både föraren och tågpersonalen ska i möjlig omfattning se till att skada på grund av skadad elledning förebyggs. Föraren ska vid behov se till att tunnelbelysning är tänd. Efter avslutad evakuering är det den ombordansvarige (särskild eller föraren) som ska förvissa sig om att alla resande har lämnat spårområdet. Finns det särskild ombordansvarig, måste föraren ha fått ett sådant besked från denne, innan föraren meddelar tkl att evakueringen är avslutad. Checklista 28 i TTJ modul 5 ska användas och finnas tillgänglig hos föraren Spontanevakuering Finns det en särskild ombordansvarig, ska föraren informera denne om det finns risk för att tåget kommer att bli stående en längre tid utanför plattform. När särskild ombordansvarig har fått sådan information, ska han i möjlig mån försöka förhindra spontanevakuering genom att informera de resande enligt TTJ modul 6. Om det ändå uppstår en spontanevakuering, ska tågpersonalen snarast tala om det för föraren. Föraren svarar för de skyddsåtgärder som anges i TTJ modul 6.

30 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 30 (37) Ombordtjänst - allmänt Underrättelser från ombordansvarig till övrig ombordpersonal Ombordansvarig ska informera övrig ombordpersonal om följande: Status beträffande låsta dörrar. Status för brandsläckare. Status för brandlarm i sov- och liggvagnar. Status på fordon beträffande trafiksäkerhetsrelaterade fel samt utförd felanmälan. Tillkommande eller slopade trafikutbyten. Hur trafikutbyte ska genomföras på ett säkert sätt på en plats där trafikutbyte normalt ej sker. Resandetågs utrustning Ett resandetåg ska medföra: Förbandsutrustning på tydligt utmärkt plats. I tjänstekupé bör följande finnas: (exempelvis i en tågväska) o Information om tunnlarna på Arlandabanan. o Varselväst. o Ficklampa. o Blankett för evakuering. o Pärm om teknisk vagnstjänst. o Anteckningsmateriel. Dörrar utan dörrförregling Det finns vagnar som har dörrar som saknar dörrförregling. Vagnar av 1920-talsmodel med utåtgående dörrar ska ha dessa låsta under gång. Särskild ombordansvarig ansvarar för att så sker med hjälp av ombordpersonalen. Varje dörrpar (per 2 vestibuler) ska vara bemannat av en person. Låsning sker strax efter avgång, och upplåsning sker strax innan trafikutbyte. Kontroll av dörrar och indikeringslampor under tågets gång Under tågets gång ska ombordpersonalen regelbundet visuellt kontrollera att personvagnarnas sidodörrar eller grindar är ordentligt stängda. Sista och första gaveldörr i vestibul på vagn med sluten plattform i tågsätt ska vara låst. På vagn med öppen plattform ska gavelgrind vara stängd, och om ingen annan vagn finns intill ska övergångsbryggan vara uppfälld. Följande kontrollampor i vagnarna ska kontrolleras regelbundet: Dörrförregling. Tänd lampa indikerar att dörrförreglingen fungerar. Värmespänning. Tänd lampa indikerar att värmespänning når vagnen. Laddning. Tänd lampa indikerar att vagnens batterier laddas. Om lampa laddning är släckt, ska man försöka kontrollera huruvida batterierna får någon laddning eller om det bara är fel på lampan. Om batterierna inte laddas, finns det risk för att dörrförreglingen upphör och risk för att vagnens resandedörrar kan öppnas under gång. Vid risk för att en dörr kan öppnas utåt under gång gäller följande: Ombordpersonalen ska kontakta föraren och uppmana denne att snarast stoppa tåget på lämplig plats. Sedan tåget har stannat ska felaktiga dörrar låsas och förses med anslag Ur funktion.

31 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 31 (37) Om det finns risk för att en resandedörr kan öppnas under gång får dörren inte röras förrän tåget har stannat. På godsfinka för museal militärtransport ska sidoskjutdörr antingen vara stängd eller reglad i öppet läge. Är sidodörr öppen ska en stång sättas upp på insidan för att förhindra att personal faller ut. Motordriven jalusiport ska, om motorn är ur bruk, alltid låsas med den skjutregel som finns mitt för dekalen på lastporten. Vid motorfel kan dörren frikopplas, antingen med röd/grön kula eller med vred i takhöjd i löpbryggan för lastporten. Om motorn är frikopplad, löper porten lätt och kan under gång öppnas av sig själv. Observera att i vagnar litt. F6K/F24K kan resande passera förbi lastportarna genom korridoren. Uppehåll vid för kort plattform Om det är känt för ombordpersonalen att tåget ska ha uppehåll vid en plattform som är för kort för färden, ska ombordpersonalen informera om detta genom utrop i högtalaren eller direktkontakt med berörda resande. Resande ska om möjligt uppmanas att gå genom fordonssättet för att nå en vagn som kommer att stanna vid plattformen. Tekniskt uppehåll Förare ska informera ombordansvarig om att uppehåll kommer att ske och om orsaken till uppehållet. Ombordansvarig ska med hjälp av ombordpersonalen informera de resande om orsaken och att inga sidodörrar/grindar får öppnas. Ombordpersonalen ska dessutom, om möjligt, kontrollera att ingen sidodörr/grind öppnats. Tågpersonalens åtgärder vid olycka Om det har inträffat en olycka ska avgångssignaleraren snarast ta reda på om föraren kan vidta de skydds- och larmåtgärder som åvilar föraren enligt TTJ (d.v.s. skydda intilliggande spår om olyckan kan utgöra hinder för trafik där, larma tkl m.m.) Om så inte är fallet, ska avgångssignaleraren snarast försöka se till att åtgärderna utförs. Om det finns risk för nedriven kontaktledning, ska tågpersonalen alltid försöka förebygga elolycksfall genom att i möjlig utsträckning varna de resande. Hantering av sopor m.m. Sopor, papper och övrigt skräp ska hanteras och förvaras på ett sådant sätt att risken för antändning minimeras. Brännbart material ska t ex inte placeras i närheten av värmekällor eller på ett sådant sätt att sabotagehandlingar i form av pyromandåd underlättas. Misstanke om fall från tåg Om någon har fallit av fordonssättet, eller om det finns någon sådan misstanke, ska tkl snarast kontaktas. Ombordpersonalen ska notera: Namn och adress på den som anmält händelsen eller iakttagit något i samband med händelsen. Vagn- och platsnummer för eventuell saknad resenär. Om någon resandedörr står/stått öppen och om det är något fel på dörren; ange fordonsidentitet och vilken dörr det gäller. Tidpunkt när öppen dörr iakttagits. När dörrstängningen senast kontrollerades.

32 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 32 (37) Bombhot Vid bombhot mot tåg larmar Trafikverkets trafikledning alltid polis och informerar den ombordansvarige på berört tåg. Polisen bedömer om hotet ska betraktas som seriöst eller ej. Trafikledningen och den ombordansvarige ska förbereda vilken lämplig plats som ska användas, om polisen beslutar att tåget ska utrymmas. Den ombordansvarige ska samla och informera ombordpersonalen om läget samt förbereda en eventuell utrymning. Observera att inget utrop om bombhot ska göras i detta läge. När polisen beslutar om att fordonssättet ska utrymmas, lämnar trafikledningen besked om detta till den ombordansvarige, på vilken plats det ska ske samt övriga för utrymningen nödvändiga upplysningar. Den ombordansvariges åtgärder vid besked om utrymning Se till att resenärerna informeras om utrymningen muntligt eller via högtalarsystemet enligt följande: Ett viktigt meddelande från ombordpersonalen till samtliga resenärer. Tåget kommer att tas ur trafik. Vi kommer om en stund att stanna vid, där utrymning av tåget kommer att ske. Avstigning kommer att ske på vänster/höger sida i tågets färdriktning. Vi ber er ta med allt eget bagage och era kläder. Jag upprepar, vi ber er ta med allt eget bagage och era kläder. Vi återkommer om en stund med ytterligare information". Anm. För att undvika oro eller panik ska inte utropet innehåll ordet "bombhot" eller annan orsak till utrymningen, som kan vålla oro. Det är väsentligt att alla egna kläder och eget bagage tas med för att underlätta polisens jobb med att genomsöka tåget. Upprepa utropet enligt ovan strax före tågets ankomst till utrymningsplatsen med tillägget Återsamling sker vid, där ytterligare information inom kort kommer att lämnas". Då tåget har stannat vid utrymningsplatsen ska resenärerna föras bort till en av trafikledningen angiven plats en bit bort från tåget. Informera i anslutning till detta om orsaken till utrymningen. Trafikledningen kan lämna besked om att tåget ska flyttas till en mindre utsatt plats. Se till så att inga resenärer kommer i vägen. Håll kontakt med trafikledningen och operativ arbetsledning. Informera kontinuerligt de resande om vad som händer, när ersättningstransport beräknas etc. Information är mycket väsentlig i denna situation. Informera även kontinuerligt trafikledningen om läget på platsen. Påminn även Trafikledningen om att lämna information via stationens högtalarsystem om detta är möjligt. Då polis kommer till platsen, möt dem och informera om vad som är gjort och att ni har kontakt med trafikledningen. Polisen tar nu över ansvaret på platsen. Hjälp polisen med sådant de vill ha hjälp med. Specialtransport Inom Trafikverket (JäF) verksamhet kan specialtransport förekomma. Exempel kan vara: Körning med drivfordon, t ex DM3, som har högre metervikt än normalt tillåtet. Användning av fordon, t ex maskintransportvagn litt Qbo med last, som överskrider lastprofil. Eventuella villkor i form av t ex hastighetnedsättningar delges föraren via körordersystemet och genom att aktuella transportvillkor/beslut delges föraren via egen arbetsledning. Om föraren bedömer att hen inte kan lokalisera de platser där speciella villkor råder ska detta förhållande anmälas till egen eller operativ arbetsledning. Arbetsledningen tillser då att färden bemannas med ytterligare en person som är behjälplig med lokalisering av dessa platser.

33 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 33 (37) Körning med ånglok litt E/E2 Ånglok litt. E/E2 saknar i regel överströmningsventiler (några få lok har överströmningsventiler system Winterthur och de loken kan bortses från denna text). E/E2 är därför inte konstruerade att rulla utan ånga på ånglådan, eftersom detta genererar vibrationer i maskineriet, som i sin tur kan orsaka omfattande lager och maskinskador. Rekommendationen är att E/E2 normalt används verksamt i tåg som dragande lok. Om loket ej kan kopplas ned, och behöver gå kopplat med annat verksamt drivfordon gäller följande för föraren: Loket ska köras mesta möjliga tid med minst 1 kg på ånglådan, även i nedförsbackar. Vid längre nedförsbackar ansätts bromsen tidvis för att bringa ned hastigheten. Loket får endast rulla mycket korta bitar, som in till driftplats m.m. Förbud mot hantering av farligt gods Allmänt Bara personal med särskild utbildning får hantera vagnar eller kollin med farligt gods. Sådan utbildning ges normalt inte till personal inom Trafikverket (JäF). Trafikverket (JäF) saknar även nödvändiga tillstånd för hantering av farligt gods varför sådan hantering är förbjuden inom Trafikverket (JäF). Identifieringstavlor Vagnar med farligt gods är försedda med en orangefärgad skylt med farlighetsnummer och identifieringsnummer. Exempel: Farlighetsnummer, består av två eller tre siffror som talar om vilka farliga egenskaper ämnet har. UN-nummer. Identifieringsnumret för det farliga godset, består av fyra siffror.

34 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 34 (37) Varningsetiketter Farligt gods delas in i klasser beroende på vilka farliga egenskaper ämnet eller föremålet har. Utöver identifieringstavla är vagnar för farligt gods försedda med varningsetikett med uppgift om vilken klass det farliga godset tillhör. Även kollin med farligt gods är försedda med varningsetiketter. Exempel: Varningsetikett för klass 1 Varningsetikett för klass 3 Gasvagn Orangefärgat band på cisternvagn anger att vagnen är en gasvagn. Exempel:

35 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 35 (37) slogg Fastställd Dokumentdatum Ändring Namn version Nytt dokument Lars Cardell Följdändringar pga förändringar i TTJ John-Åke Halldén Tillägg kompletterande bestämmelser Vissa förtydliganden Justering av regler för vistelse i förarhytt Följdändringar pga förändringar i TTJ från Lars Cardell Ändrade regler avseende linjekännedom Nytt tfnnr för operativ arbetsledning för Trafikverksskolan

36 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 36 (37) Relaterade dokument TDOK 2014:0689 BVF Detektorer. Hantering av larm från stationära detektorer samt åtgärder efter upptäckta skador vid manuell avsyning TDOK 2014:0770 TDOK 2016:0005 TDOK 2016:0006 TDOK 2016:0013 TDOK 2016:0016 TDOK 2016:0193 BVS ATC, Anvisningar för ATC ombordsystem Förarhyttstillstånd - Trafikverket som järnvägsföretag Operativ arbetsledning - Trafikverket som järnvägsföretag Ånglok och brandrisk museitåg Trafikverket som järnvägsföretag Bromsprocenttabell L - Trafikverket som järnvägsföretag Trafiksäkerhetsbestämmelser vid användning av GSM-R.

37 TRAFIKSÄKERHETSBESTÄMMELSE 37 (37) Bilaga 1- Röda skadeanslag Vagn med skada som kan påverka trafiksäkerheten och inte är löpduglig. Får inte framföras vid tågfärd eller spärrfärd.