Övergripande. Hälsofrämjande. Målområde Mål Mått Mätfrekvens Källa
|
|
- Astrid Mattsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälsofrämjande Utfallsmål Övergripande utfallsmål Sammanställning av mål och indikatorer Övergripande utfallsmål för HPÖ och utfalls-, process- och intentionsmål för de tre strategierna hälsofrämjande, förebyggande och behandling. Andelen vuxna med övervikt ska vara mindre än 25 procent (år 2020) Andelen vuxna med övervikt Vart fjärde år Stockholms folkhälsoenkät 33 %* Se 2016 BMI 25 29,9 Andelen vuxna med fetma ska vara mindre än 7 procent (år 2020) Andelen vuxna med fetma Vart fjärde år Stockholms folkhälsoenkät 11,4 %* Se 2016 BMI 30 Andelen 4-åriga barn med övervikt ska vara mindre än 7 procent (år 2020) Andelen 4-åringar med fetma ska vara mindre än 2 procent (år 2020) Andelen gravida förstföderskor med övervikt ska vara mindre än 15 procent (år 2020) Andelen gravida förstföderskor med fetma ska vara mindre än 5 procent (år 2020) uppger att de äter frukt och grönt enligt Livsmedelsverkets rekommendationer ska vara minst 50 procent (år 2020) Andelen av befolkningen som uppger att de sitter stilla på fritiden mer är 4 timmar per dag ska vara högst 10 procent (år 2020) Andelen i den vuxna befolkningen som uppger att de nästan aldrig är fysiskt aktiva/motionerar ska vara lägre än 10 procent (år 2020) uppger att de är fysiskt aktiva/motionerar minst 2 timmar per vecka ska vara minst 70 procent (år 2020) Antalet nedladdningar om hälsofrämjande åtgärder i HPÖ ska årligen öka med 15 procent Andelen 4-åriga barn med övervikt Andelen 4-åriga barn med fetma Andelen gravida förstföderskor med övervikt Andelen gravida förstföderskor med fetma uppger att de äter frukt och grönt uppger att de har stillasittande fritid Andelen i den vuxna befolkningen som uppger att de nästan aldrig är fysiskt aktiva/motionerar motionerar minst 2 gånger per vecka Antalet nedladdningar om hälsofrämjande åtgärder i HPÖ Antal visningar/klick är det som redovisas i resultaten, inte antal nedladdningar av olika material. Barnhälsovårdens årsrapport, SLL 8,1 % 8,8 % Vikt och längd har registrerats på BVC vid fyra års ålder (± 3 månader). Barnhälsovårdens årsrapport, SLL 1,8 % 1,8 % Vikt och längd har registrerats på BVC vid fyra års ålder (± 3 månader). Graviditetsregistrets årsrapport 22,2 % 28,8 % BMI 25 29,9 Graviditetsregistrets årsrapport 10,1 % 8,5 % BMI 30 Vart fjärde år Stockholms folkhälsoenkät 7,4 %* Se 2016 Om man går efter metoden i Folkhälsorapporten där man räknar med att man äter grönsaker eller frukt minst fem gånger per dag. Vart fjärde år Stockholms folkhälsoenkät 21,9 %* Se 2016 Andelen som sitter still 4 timmar per dag men 15,4 % av dem rör sig minst 2 timmar per vecka. Vart fjärde år Stockholms folkhälsoenkät 5,5 %* Se 2016 Med gång och cykling medräknat. Vart fjärde år Stockholms folkhälsoenkät 76,3 %* Se 2016 Med gång och cykling medräknad. Folkhälsoguiden, Vårdgivarguiden Digitalt HPÖ på Vårdgivarguiden lanserades 20/ Folkhälsoguiden* HPÖ 864 Specifika ämnesområden: -Mat Barn/ungd. hälsa Folkhälsoguiden* HPÖ 1004 Specifika ämnesområden: -Mat Barn/ungd. hälsa 8411 * Antal visningar på sidor specifikt om HPÖ. Ämnesområdena innehåller allt som skrivits inom områdena under året, på Folkhälsoguiden. **Antal visningar på flikarna Hälsofrämjande, Matvanor respektive Fysisk aktivitet på Vårdgivarguiden: vardgivarguiden.se/behandlingsstod/halsoframja nde-arbete/ Vårdgivarguiden** -Hälsofrämjande Matvanor Vårdgivarguiden** -Hälsofrämjande Matvanor Vårdgivarguiden*** Digitalt HPÖ 9168 ***Antal visningar på fliken Övervikt och fetma på Vårdgivarguiden: vardgivarguiden.se/hpo
2 Förebyggan de Antalet nedladdningar på 1177 om hälsosam mat och fysisk aktivitet ska årligen öka med 10 procent Antalet nedladdningar på 1177 om hälsosam mat och fysisk aktivitet Antal visningar/klick är det som redovisas i resultaten, inte antal nedladdningar av olika material Vårdguiden 1177 Vårdguiden* -Mat och näring Motion och rörelse Vårdguiden* -Mat och näring Motion och rörelse *Antal visningar från Tema hälsa på 1177 om Mat och näring respektive Motion och rörelse: 1177.se/Stockholm/Tema/Halsa Andelen förskolor, skolor och särskolor som erbjuder näringsriktiga måltider ökar årligen Andelen förskolor och skolor som erbjuder näringsriktiga måltider skolor är grundskolor i resultaten Förskolor 2016: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins (CES) enkätundersökning Kartläggning av hälsofrämjande arbete i förskolan * 2017: Elevhälsoportalen Från år 2018 Hälsonyckeln för förskolan på Elevhälsoportalen Av länets 2245 förskolor: -14 % mycket bra utbud av frukt, grönsaker och baljväxter -41 % bra utbud av frukt, grönsaker och baljväxter -27 % inte adekvat utbud av frukt, grönsaker och baljväxter -18 % serverar inte någon frukt/ grönsaker till varje måltid Under 2016/17 har sex av länets förskolor (ca 2245 till antal) utvärderat området mat. Inga övriga data för förskolor finns för *2016 års resultat är en sammanvägning av flera frågor gällande utbudet av frukt, grönsaker och baljväxter och används som en indikator för förskolor som serverar näringsriktiga måltider. Svarsfrekvens 52,3% **Skolor som bedöms erbjuda näringsriktiga måltider uppfyller fyra näringskriterier; fiber, järn, vitamin D och fettkvalitet. Svarsfrekvensen (antalet grundskolor som använder SkolmatSverige): läsår 2015/16 31 % läsår 2016/17 27 % Skolor Skolmat Sverige** Av länets 778 skolor: 33 % helt ytterligare 27 % delvis Av länets 778 skolor: 31 % helt ytterligare 22 % delvis Andelen förskolor, skolor och särskolor som använder Boverkets riktlinjer för miljön på skol- och förskolegårdar ökar årligen Andelen förskolor och skolor som använder Boverkets riktlinjer för fysisk aktivitet Andelen förskolor och skolor som uppfyller Boverkets allmänna råd om friyta för lek och utevistelse, gäller för resultaten. Förskolor 2016; Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins (CES) enkätundersökning Kartläggning av hälsofrämjande arbete i förskolan * Från år 2018 Hälsonyckeln för förskolan på Elevhälsoportalen** Skolor Från år 2018 Skolhälsonyckeln på Elevhälsoportalen*** Av länets 2245 förskolor: 22 % helt 10 % nästan helt/delvis För skolan kan inget svar levereras för år 2016, då frågan ännu ej har ställts. För förskolan kan inget svar levereras, då frågan inte har ställts under 2016/17 För skolan kan inget svar levereras för år 2017, då frågan ännu ej har ställts. *2016 års resultat utgörs av en sammanvägning av flera frågor gällande förskolegårdens beskaffenhet, vilka bedöms utgöra en indikator för andelen förskolor som uppfyller Boverkets allmänna råd om friyta för lek och utevistelse. 67 % av förskolorna bedöms inte uppfylla rådet. Svarsfrekvens 52,3 % **Från år 2018 kommer en mer specificerad fråga om gårdens yta om att uppfylla rådet gällande rymlig yta, vilket i vägledningen exemplifieras till 40 kvadratmeter/barn och därefter andra beskaffenheter. Förskolor som inte har en förskolegård med 40 m 2 /barn bedöms inte följa Boverkets allmänna råd. ***I Skolhälsonyckeln på Elevhälsoportalen kommer en motsvarande fråga att ställas gällande skolgårdens beskaffenhet (läs ovan), men anpassad till 30 m 2 /barn. Elevhälsan arbetar hälsofrämjande enligt Socialstyrelsen och Skolverkets nya vägledning Bedömningsmått CES, Kommunenkät * * *Frågan ej längre aktuell i kommunenkäten Det hälsofrämjande perspektivet i framtidens hälso- och sjukvård får större genomslag i olika styrsystem Bedömningsmått HSF, beställning, avtal, ersättning, uppföljning HSF arbetar in hälsofrämjande krav i avtalsmallar med genomslag år 2020 Antalet registrerade samtal med vuxna vid ohälsosamma matvanor, enligt rekommendationer i det regionala vårdprogrammet om hälsofrämjande levnadsvanor, ska under perioden öka med 200 procent Antalet registrerade samtal och rekommendationer vid ohälsosam matvana HSF, KVÅ-koder * ** *Kod DV , varav -509 Enkla råd (DV 141) Rådgivande samtal (DV 142) Kvalificerat rådgivande samtal (DV143) ** Kod DV , varav -521 Enkla råd (DV 141) Rådgivande samtal (DV 142) Kvalificerat rådgivande samtal (DV143)
3 Antalet registrerade samtal med vuxna vid otillräcklig fysisk aktivitet, enligt rekommendationer i det regionala vårdprogrammet om hälsofrämjande levnadsvanor, ska under perioden öka med 200 procent Antalet registrerade samtal och rekommendationer vid otillräcklig fysisk aktivitet HSF, KVÅ-koder * ** * Kod DV , varav enkla råd (DV 131) rådgivande samtal (DV 132) kvalificerat rådgivande samtal (DV 133) ** Kod DV , varav enkla råd (DV 131) rådgivande samtal (DV 132) kvalificerat rådgivande samtal (DV 133) En digital FYSS, Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, med funktioner i journalsystem och beslutsstöd ska utvecklas år 2016 En väl fungerande och kvalitetssäkrad webbplats för certifierade aktivitetsarrangörer, FaRledare.se, ska utvecklas år 2016 Utbudet av utbildningar i metoden FaR och motiverande samtalsstöd med inriktning mat och fysisk aktivitet som erbjuds vårdpersonal i länet ökar årligen Ja/Nej Yrkesföreningen för fysisk aktivitet, YFA Delvis* Bedömningsmått Stockholms idrottsförbund, SIF Ja, ny plattform lanserades maj 2016 Utbudet av utbildningar i metoden FaR och motiverande samtalsstöd med inriktning mat och fysisk aktivitet som erbjuds vårdpersonal Akademiskt Primärvårdscentrum, APC Genomförda utbildningstillfällen 145 st (HPÖ+FaR). Ca 150 arbetsplatser har deltagit. Utvecklingsarbete ** Verksamheten har flyttats till SLL mars 2017 Genomförda utbildningstillfällen 143 st (HPÖ+FaR). Drygt 100 arbetsplatser har deltagit. *Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, YFA, har tillsammans med e-hälsa och strategisk IT, HSF, genomfört ett Proof of Concept (PoC) för beslutstödet e-fyss (Janusfönster). **YFA, HSF/EHU, APC fortsätter arbetet även med ett digitalt FaR (Fysisk aktivitet på recept) fanns 111 aktörer. I samband med flytt till SLL infördes certifiering av aktörer certifierades 61 aktörer. *Då ingår mässor, årsmöten och andras utbildningar (än bara APC:s) där tillgång till att få veta mer om FaR har erbjudits. Utbildade personer drygt 2000, info. om HPÖ/FaR till drygt 3000 pers. Utbildade personer knappt 2000, info. om HPÖ/FaR till ca 3000 personer. Antalet familjer som får behovs-, kultur- och språkanpassat stöd av hälsovägledare för tidig prevention av övervikt hos barnen ökar årligen Antalet familjer som får stöd av hälsovägledare för tidig prevention av övervikt hos barnen HSF Projektet med hälsovägledare startade 2013 och avslutades december Antalet skolor som aktivt implementerar Elevhälsans nya vägledning (2014) och använder Elevhälsoportalen ökar årligen Antalet skolor som aktivt implementerar Elevhälsans nya vägledning (2014) och använer Elevhälsoportalen Frågan redovisas som två frågor i resultaten: a) Andelen skolor som aktivt implementerar Elevhälsans vägledning. b) Andelen skolor som aktivt använder Elevhälsoportalen. a) Elevhälsoportalen* b) Elevhälsoportalen*** a) 47,5 % ** b) 4 %**** a) 45 % ** b) 2 % **** *Indikator a) tas från fråga H2 Evidensbaserat praktik och avser den andel skolor som svarar positivt på 3 av följande 4 påståenden: Inom elevhälsan gör vi följande; - Vi följer aktuella riktlinjer och råd från ansvariga myndigheter gällande hälsoarbetet - Vi deltar i utbildningar eller konferenser kring evidensbaserad praktik - Vi skaffar oss ny kunskap genom att delta i olika utvecklings- och forskningsprojekt - Skolan tillämpar ett evidensbaserat arbetssätt ** Läsåret 2015/16: 101 grundskolor (13 % av totalen) svarade på fråga H2. 47,5 % svarade ja på 3 av 4 påståenden. Läsåret 2016/17: 44 grundskolor (6 % av totalen) svarade på fråga H2. 45 % svarade ja på 3 av 4 påståenden. ***Indikator b) är andelen skolor som aktivt använder Elevhälsoportalen, vilket tolkas som de skolor som ett minimum fyller i alla 7 områden i Skolhälsonyckeln. **** Läsåret 2015/16: Totalt besvarade 131 grundskolor (endast 17 % av totalen) minst ett område i Skolhälsonyckeln. Av dessa hade 31 skolor (4 % av totalen) svarat på hela Skolhälsonyckeln och anses därmed uppfylla kriteriet om aktiv användning.
4 Läsåret 2016/17: Totalt besvarade 81 grundskolor (endast 10 % av totalen) minst ett område i Skolhälsonyckeln. Av dessa hade 13 skolor (2 % av totalen) svarat på hela Skolhälsonyckeln och anses därmed uppfylla kriteriet om aktiv användning.
5 Behandling Ett regionalt vårdprogram för övervikt och fetma ska tas fram år 2016 Ja/Nej HSF Ja* *Godkändes av Stockholms Medicinska Råd (SMR) den 25/8, av beredningen för kommittén för kunskapsstyrning (KUST-beredningen) den 26/9 och av kommittén för kunskapsstyrning (KUST-direktörsgruppen) den 14/ Ett behandlingsprogram för tonåringar med fetma ska tas fram år 2017 Ja/Nej Liljeholmen och Södertälje BUMM, Överviktscentrum Ett behandlingsprogram för unga vuxna för levnadsvaneförändring efter överviktskirurgi ska tas fram år 2018 En manual för att arbeta med levnadsvaneförändringar för vuxna patienter efter överviktskirurgi ska tas fram år 2016 Så många barn och ungdomar som möjligt med fetma registreras i Barnobesitasregistret i Sverige, BORIS Ja/Nej Överviktscentrum Slutrapport (TOPP) levererad med förslag på tonårsbehandling Ja/Nej Hälsomottagningen i Södertälje Ja* Bedömningsmått BORIS 706* (726 med efterregistreringar) *Manual för 10 grupp-träffar blev klar september * *Antal nybesök som genomförts till de enheter som behandlar och registrerar barn som behandlas för övervikt och fetma inom SLL. Detta innebär att alla besök kommer med oberoende vilken vårdnivå de behandlas på. Så många gravida med BMI över 30 som möjligt nås av behandling enligt mödrahälsovårdprogrammets riktlinjer Bedömningsmått HSF * Riktlinjer för gravida med BMI 30 har uppdaterats. Fortbildningskursen Graviditet och fetma, för barnmorskor publicerad på Lärtorget. *Resultat kan ej presenteras eftersom besöken inte rapporteras på detta sätt. Antal barnmorskeoch läkarbesök per kvinna går att få fram, men inte om besöken görs med anledning av högt BMI. Så många gravida med övervikt och fetma som möjligt får stöd genom e-utbildningen Sund Start Bedömningsmått Överviktscentrum ehälsakursen Sund start lanserades på / * Resultat kan ej presenteras eftersom besöken inte rapporteras på detta sätt. *Ingen säkerställd statistik finns över antalet sidvisningar. Så många patienter som möjligt som genomgått överviktskirurgi och är i behov av postoperativt stöd får det Bedömningsmått Överviktscentrum Unga vuxna: -Inkomna remisser år totalt 352 -Inkluderade i postop program 35 -Avslutat kontakt 6 -Remiss till op från ÖC 36 Unga vuxna: -Inkomna remisser år totalt 347 -Inkluderade i postop program 47 -Avslutat kontakt 3 -Remiss till op från ÖC 56 Medel/medianålder uppskattas till ca 22 år för operation. Postoperativt stöd kommer att erbjudas som gruppbehandling för vuxna från hösten 2018, på sju Primärvårdsrehab. Behandlingen för grupper med övervikt och fetma och särskilda behov av stöd förbättras kontinuerligt Bedömningsmått HSF Utvecklingsarbete Särskilda grupper: -Barn och ungd. Tilläggsuppdrag barnobesitas ses över, Metoden MittBpSamtal implementeras i elevhälsan. -Gravida Implementering av Sund start. -Psykisk ohälsa av FaR. -Funktionsnedsättning. -Postoperativt stöd. Utbildnings- och behandlingsstöd genom e-hälsa utvecklas kontinuerligt, såväl för vårdpersonal, patienter som anhöriga Bedömningsmått HSF Utvecklingsarbete -Översättning av stöd till olika språk. -Utveckling av digital FaR-blankett i TakeCare.
Yttrande över motion 2016:1 av Erika Ullberg (S) och Dag Larsson (S) om behovet av mångfald i vården av allvarlig övervikt
1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-06-28 HSN 2016-0695 Handläggare: Birger Forsberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-08-30, p 19 Yttrande över motion 2016:1 av Erika Ullberg
Läs merHandlingsprogram övervikt och fetma 2016-2020
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-11-02 1 (4) HSN 1403-0433 Handläggare: Jenny Sydhoff Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-12-01, p 8 Handlingsprogram övervikt och fetma 2016-2020 Ärendebeskrivning
Läs merSå kan vi vända trenden. Handlingsprogram övervikt och fetma 2016-2020
Så kan vi vända trenden Handlingsprogram övervikt och fetma 2016-2020 Innehåll HANDLINGSPROGRAM Förord... 5 Inledning... 8 Målgrupper och struktur... 10 Vision för arbetet och övergripande mål... 13 Strategi
Läs merFörslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting
Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se
Läs merStockholms läns landsting 1 (2)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-10-05 LS 2016-0260 Landstingsstyrelsen Motion 2016:1 av Erika Ullberg (S) och Dag Larsson (S) om behovet av mångfald i vården av
Läs merPolitisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor -tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitetär
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2016-12-01 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Läs merDokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Läs merHalvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2016:1 av Erika Ullberg (S) och Dag Larsson (S) om behovet av mångfald i vården av allvarlig övervikt
FÖRSLAG 2016:88 LS 2016-0260 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2016:1 av Erika Ullberg (S) och Dag Larsson (S) om behovet av mångfald i vården av allvarlig övervikt Stockholms läns landsting
Läs merRegionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna
Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,
Läs merNya FYSS 2017 Nationell HFS-konferens 31 maj 2017
Nya FYSS 2017 Nationell HFS-konferens 31 maj 2017 Gabriella Beckvid Henriksson Projektledare för FYSS Leg. Sjukgymnast, MSc Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) Disposition 1. Kort om Yrkesföreningar
Läs merKompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
1 Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 2 Levnadsvanor Levnadsvanor vad är det egentligen? Nya förhållanden och behov - Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merRMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015
RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna
Läs merÅterkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merNationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merDokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor
Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor Efter Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (vuxna och
Läs merYTTRANDE. Regionsjukvårdsstaben Anna Bengtsson SVN
YTTRANDE Regionsjukvårdsstaben Anna Bengtsson 2018-01-24 SVN 2018-2 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Synpunkter och konsekvensbeskrivning avseende Socialstyrelsens remissversion av Nationella riktlinjer
Läs merSamtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS
Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Hälsofrämjande levnadsvanor 1 Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Anna Boman Sörebo Agneta Eklund Regionala utvecklingsgruppen 2018-12-06-07 Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Antagen av Samverkansnämnden 2018-12-xx
Läs merGrunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge
Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska
Läs merRekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL
Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet
Läs merPrevention före skolåldern riktad och generell
Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel
Läs merEva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr
Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk
Läs merSAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs merFolkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008
Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd
Läs merLivsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker
Läs merSamtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS
Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merSjälvstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen
Självstudier Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen Det här är en revidering av riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från 2011. Vid revideringen
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merYttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana
Läs merHälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod
1 Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod Helena Bergström, folkhälsovetare, Med.Dr. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Stockholms läns landsting 2 Bakgrund Vanligt med obalanserat matintag,
Läs merNär du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.
TEKNISKA INSTRUKTIONER De svar som matas in i enkäten sparas när du klickar på flikarna Föregående eller Nästa längst ner på varje sida i enkäten. Du kan avbryta besvarandet och återgå till enkäten igen
Läs merregiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna
Bildkälla: Fysioterapeuterna Otillräcklig fysisk aktivitet orsakar Vart femte fall av hjärt-kärlsjukdom Vart tionde fall av stroke Vart sjunde fall av diabetes typ 2 Vart sjunde fall av tjocktarmscancer
Läs mer1. Bakgrund. Mål och avgränsningar
Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merFöredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.
PM 2018:27 RVI (Dnr 137-1773/2017) Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Stöd för styrning och ledning Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 9 februari 2018
Läs merSå kan vi vända trenden. Handlingsprogram övervikt och fetma 2016-2020
Så kan vi vända trenden Handlingsprogram övervikt och fetma 2016-2020 Övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem. Ohälsosamma matvanor, låg fysisk aktivitet och fetma orsakar tillsammans 28 procent
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merKoncernkontoret Region Skåne
Det du tänker t om mig Så ser du på p mig Som du är r mot mig Sådan blir jag Empowerment Innebär ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merEffektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,
Läs mer25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN
25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN 2018-0077 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0077
Läs merSjälvstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård
Läs merEn motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention
FYSISK AKTIVITET ALKOHOL MAT TOBAK Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention Levnadsvanor påverkar vår hälsa
Läs merFramgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Läs merCancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Cancerpreventionsplan Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 2017-2018 Sjukvårdsregioner i Sverige 6 sjukvårdsregioner. Samarbeta om frågor som rör sjukvård. Samverkan utövas genom en Samverkansnämnd. Samverkansnämnden
Läs merUppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella utvärdering 2014 Förbättringsområden fortsatta satsningar på arbetet med levnadsvanor
Läs merYttrande över motion 2015:21 av Tara Twana m.fl. (S) om fetma hos barn
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Jenny Sydhoff TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-25 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, P 20 1 (3) HSN 1510-1224 Yttrande över motion 2015:21 av Tara Twana m.fl.
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merÅtgärdsplan 2004/2005. Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö. Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Prioriterat område
Åtgärdsplan 2004/2005 Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö Prioriterat område Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Brottsprevention Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Målområde
Läs merYttrande över motion 2016:46 av Bengt Annebäck (MP) om att utveckla möjligheten att få Fysisk aktivitet på recept (FaR)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Maja Wessel TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-04 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0032 Yttrande över motion 2016:46 av Bengt Annebäck (MP) om
Läs merChristin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor
Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor
Läs merFolkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Läs merHälsoinriktad hälso- och sjukvård
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod
Läs merKartläggning av mål och indikatorer för bra matvanor regionalt och lokalt
Kartläggning av mål och indikatorer för bra matvanor regionalt och lokalt En enkätundersökning genomförd år 2015 Heléne Enghardt Barbieri och Anna Ullman 1 Bakgrund och syfte Livsmedelsverket har ett regeringsuppdrag
Läs merOhälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan
Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merNYA FYSS FYSS 2017 FaR s dag 3 april 2017
NYA FYSS FYSS 2017 FaR s dag 3 april 2017 Gabriella Beckvid Henriksson Projektsamordnare för FYSS Leg. Sjukgymnast, MSc Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) Disposition 1. Kort om Yrkesföreningar
Läs merregiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018
Vuxna med särskild risk med otillräcklig fysisk aktivitet Erbjuda rådgivande samtal (prioritet 2) Erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet (prioritet 2) Erbjuda
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merSammanträde med Folkhälsoberedningen
1 (11) Kl. 14:00-16:00 21-28 Sammanträde med Datum för justering: 2019-05-15 Christine Lorne (C) Hanna Jokio (S) Plats Skärgårdssalen, Landstingshuset Närvarande ledamöter Christine Lorne (C) Ann-Catrin
Läs merInnehållsförteckning
Bilagor De 1042 svaren Uppföljning under 2009-2010 av kartläggningen från 2005 av insatser avseende övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Västra Götaland Innehållsförteckning Bilaga A: Informationsbrev
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA
BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning
Läs merExempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting
Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började
Läs merSJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC
SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen
Läs merSAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Läs merUddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Läs merHälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset
Hälsosamma Matvanor Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Material anpassat för personer med nedsatt kognitiv förmåga (och alla andra) Syfte Temagrupp matvanor
Läs merHFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet?
HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet? Pia Lindeskog Global burden of disease, Sweden 2015 Sid 2. 2017-06-19
Läs merHälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)
Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2017-09-15 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Läs merSå kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården
Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten
Läs merPreliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?
Preliminära resultat per den 31 oktober 2016 Hälsoorientering Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Resultat från en enkätundersökning om hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sammanställt
Läs merALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT
ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT 2015 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Alkohollinjen årsrapport 2015 Stockholm juni 2016 Årsrappporten kan laddas ned från Folkhälsoguiden
Läs merVälkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor
Läs merEn frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor
En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor Mat och cancer 25 januari 2017 Liselotte Schäfer Elinder, docent Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Institutionen för folkhälsovetenskap,
Läs merALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT
ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT 2016 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 45436, 104 31 Stockholm ces@sll.se Alkohollinjen årsrapport 2016 Stockholm maj 2017 Årsrappporten kan laddas ned från Folkhälsoguiden
Läs merFörutsättningar för god mun- och allmänhälsa hos barn och ungdomar Enkät till skolpersonal
Samarbetsprojekt 2018 Rapport STF 2019:01 Förutsättningar för god mun- och allmänhälsa hos barn och ungdomar Enkät till skolpersonal Förord Denna rapport är tänkt att ge en bild av förutsättningarna för
Läs mer1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Läs merHälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma
Läs merMotion 2015:21 av Tara Twana m.fl. (S) om fetma hos barn
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-08-17 LS 2015-1227 Landstingsstyrelsen Motion 2015:21 av Tara Twana m.fl. (S) om fetma hos barn Föredragande landstingsråd: Ella
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri
Läs merBefolkningsinriktade hälsosamtal
Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013
Läs merLandstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland
www.pwc.se Förstudie Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Thomas Lidgren Landstinget Västmanland Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Revisionsmetod...
Läs merPolitiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud
Tjänsteskrivelse 1 (5) Handläggare Agnetha Jonsson Politiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud Förslag till beslut 1. Regiondirektören
Läs merProjekt Hälsa och rörelse
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) DNR. 2.1./566-2012 2012-08-23 Handläggare: Daniel Björkegren Telefon: 08-508 24 024 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Förvaltningens
Läs merÅrsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merAGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03
AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande
Läs mer