Dnr LiU (18)

Transkript

1 (18) Filosofiska fakultetens avrapportering till rektor avseende utredningsuppdraget Utvecklad verksamhet inom humaniora, ändrad institutionsstruktur och stabila ekonomiska förutsättningar Rektor gav Filosofiska fakulteten i uppdrag (dnr LiU ) att, i samråd med Området för utbildningsvetenskap, utreda och lämna förslag i förhållande till fyra övergripande uppgifter vilka kan sammanfattas enligt följande: - Kartlägga pågående utbildnings- och forskningsverksamhet inom humaniora. - Presentera förslag till strategisk profilering av humaniora inom LiU. - Kartlägga och presentera förslag till hantering av riktade ekonomiska stöd. - Föreslå lämplig institutionsindelning. Därtill i uppdraget framgår att fakulteterna äger frågan om vilka ämnen som eventuellt bör avvecklas men att rektor förväntar sig att ämnen som inte bedöms ekonomiskt bärkraftiga avvecklas då samtlig verksamhet ska ha förutsättningar att bedrivas med tilldelade resurser. De tre miljoner som rektor hittills avsatt som särskilda medel av grundutbildningsanslaget, vilka använts till stöttning av moderna språk, avser rektor att omdisponera till berörda fakulteter. Vidare hade utredningen att förhålla sig till de förslag till förändringar som aktualiserades med anledning av rektors uppdrag avseende en fördjupad utredning om utvecklad verksamhet vid Medicinska fakulteten (dnr LiU ). Till extern utredare utsågs Jörgen Tholin, prorektor vid Högskolan i Borås. Universitetslektor Johan Wänström, Centrum för kommunstrategiska studier vid LiU, utsågs till utredningssekreterare. Utredaren lämnade sitt slutliga förslag till rektor den 15 oktober Filosofiska fakultetens styrelse instämmer i den problembild som utredaren identifierat och som ligger till grund för de förslag om förändring som utredaren lämnar. I utredningen konstateras bland annat att det vikande intresset för utbildning inom humaniora inte är något unikt för LiU, det är snarare en mer långvarig nationell trend att intresset för humaniorautbildningar minskat. Till problembilden hör även att prislappen för utbildning inom humaniora är låg och en utbildning/kurs behöver således ha en ansenlig volym helårsstudenter (HST) som dessutom presterar de högskolepoäng (HPR) som de antagits till för att utbildningen ska kunna bära sina kostnader.

2 2(18) Utredaren pekar på att förutsättningen för att kunna driva en stabil humanioraverksamhet är att det finns humaniorautbildning som attraherar tillräckligt många studenter som påbörjar och fullföljer sina studier. Vidare är en förutsättning för att en långsiktig stark utbildningsverksamhet med hög kvalitet ska kunna bedrivas också att det finns en eller flera starka forskningsöverbyggnader till vilken varje enskild utbildning kan knytas. Filosofiska fakultetens hantering av ärendet Filosofiska fakulteten mottog utredarens slutförslag samma dag som rektor. Fakultetsledningen har efter det att utredaren överlämnade förslaget arbetat vidare med att ta fram kvantitativa och kvalitativa underlag samt genomfört fördjupade analyser kring de i utredningen föreslagna avvecklingsområdena. Fakultetsledningen har genomfört detta arbete i dialog med såväl företrädare för berörda enheter och programansvariga som Filosofiska fakultetens styrelse samt dekanen för Utbildningsvetenskap. Initialt arrangerades möten med de huvudområden och program (spanska, franska, tyska, socialantropologi samt kandidatprogrammet Slöjd, hantverk och formgivning) som utredningen föreslog skulle avvecklas. Vid dessa möten deltog dekan Karin Axelsson, dekan Jörgen Nissen (Utbildningsvetenskap), prefekt Ann-Kari Sundberg samt all berörd personal inom de aktuella enheterna. En representant från den lokala samverkansgruppen deltog även vid samtliga möten. Syftet med dessa möten var att efterhöra medarbetarnas reaktioner på det lämnade förslaget samt deras tankar inför framtiden. Ett informationsmöte till vilket studenter inom kandidatprogrammet Kulturvetenskap samt kandidatprogrammet Slöjd, hantverk och formgivning inbjöds hölls den 11 december. Dekan, prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt kanslichef medverkade och informerade nuvarande studenter om den kommande avvecklingen av programmen. Vidare tydliggjordes att de studenter som idag är antagna till utbildningarna kommer ges möjlighet att slutföra sina studier med normal studietakt. Vid mötet deltog även studentkårsföreträdare. Under perioden 15 oktober till 5 november hölls en digital brevlåda öppen till vilken synpunkter på utredningen kunde skickas. Totalt inkom 48 skrivelser vilka samtliga nogsamt har lästs igenom och beaktats. Ytterligare två skrivelser har inkommit efter den 5 november. Filosofiska fakultetens styrelse har sedan humaniorautredningen initierades hållits informerad om processen. Vid sammanträdet den 20 september presenterade utredningssekreterare Johan Wänström processen för arbetet med utredningen. Den

3 3(18) 25 oktober presenterade utredaren Jörgen Tholin och utredningssekreterare Johan Wänström de förslag som utredningen resulterat i, med särskilt fokus på sådant som ankommer Filosofiska fakultetens styrelse att fatta beslut om. Vid styrelsemötet den 15 november presenterade kanslichef Helena Klöfver och biträdande kanslichef Charlotta Einarsson en grundlig analys av förutsättningarna för fortsatt utbildningsverksamhet inom de i utredningen utpekade ämnena/utbildningarna. I denna analys inkluderades även kandidatprogrammet Kulturvetenskap, som inte ingick i utredningens förslag, eftersom fakultetsledningen sedan tidigare initierat en översyn av det programmet (Beslut att tillsätta arbetsgrupp med uppdrag att göra en översyn över kandidatprogrammet i Kulturvetenskap, dnr LiU ). Vid sammanträden i Filosofiska fakultetens styrelse har fackliga representanter samt studentkårsföreträdare närvarat. En risk- och konsekvensbedömning genomfördes den 4 och 6 december i vilken Karin Axelsson, Jörgen Nissen, Marie Jansson (ISV), Per-Olof Brehmer (IEI), Gisela Eckert (IBL), Per Gyberg (Tema), Bodil Axelsson (ISAK), Hans Nilsson (ISAK), Ellinor Sellgren (CAMO, Campus Valla), Isabella Svensson (StuFF), Heather Forsyth (HRavdelning), Martin Bengtsson (kansliet Utbildningsvetenskap) samt Charlotta Einarsson (kansliet Filosofiska fakulteten) deltog. Till mötena var även det centrala arbetsmiljöombudet för Campus Norrköping kallad men var förhindrad att delta. Även prefekten för IKK var förhindrad att närvara vid mötena men hade på förhand skickat in en påbörjad risk- och konsekvensbedömning vilken inkluderades i det gemensamma arbetet. Risk- och konsekvensbedömningen är ett levande dokument och biläggs i sin nuvarande version detta svar. I rektors uppdrag angavs att utredningen skulle genomföras i samråd med Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap. Filosofiska fakulteten och Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap har haft ett nära samarbete med varandra, samt stöd av prefekt och controller vid IKK, i arbetet med att ta fram nödvändiga underlag för att kunna genomföra fördjupade analyser kring de utbildningar som berörs i utredningen. I föreliggande svar till rektor fokuserar Filosofiska fakulteten på de frågor som fakulteten själv har att hantera och fatta beslut om. Även de frågor som av utredarna lyfts fram och aktualiserats, som rektor eller Universitetsstyrelsen har att fatta beslut om, kommenteras. De beslut som fattats av Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap biläggs detta svar.

4 4(18) Avveckling av utbildning I utredarnas förslag uppmanas Filosofiska fakulteten att avbryta antagningen till och avveckla huvudområdena franska, spanska, tyska samt socialantropologi. Vidare föreslog utredaren att Filosofiska fakultetens styrelse skulle fatta beslut att avbryta antagning till och avveckla kandidatprogrammet Slöjd, hantverk och formgivning. Utöver detta har Filosofiska fakulteten även valt att belysa och därmed också ompröva huruvida kandidatprogrammet Kulturvetenskap ska ges fortsättningsvis eller ej. Kandidatprogrammet Kulturvetenskap har under ett antal år tillbaka haft problem med såväl rekrytering som genomströmning av studenter. Under 2017 gavs ett uppdrag till en arbetsgrupp att göra en översyn av programmet (dnr LiU ), särskilt med avseende på att lämna förslag på och genomföra konkreta åtgärder som svarar mot de problem som programmet har, främst vad avser minskad rekrytering av studenter och vikande genomströmning. Med utgångspunkt i den utredning som Jörgen Tholin genomfört har en fördjupad analys av varje utpekad utbildning, samt kandidatprogrammet Kulturvetenskap, gjorts. I den fördjupade analysen har de indikatorer som ligger till grund för en eventuell omprövning av utbildning beaktats, vilka framgår i Hanteringsordning avseende inrättande, omprövning och inställande av grundläggande utbildning, samt huvudområde vid Filosofiska fakulteten (dnr LiU ). Indikatorerna som det fördjupade analysunderlaget baserar sig på är: - Rekrytering av studenter - Ekonomi - Genomströmning - Tillgång till lärarkompetens - Kvalitetssäkring - Arbetsmarknad Behörighetsgivande förutbildning Inom moderna språk har LiU sedan ca tio år tillbaka erbjudit behörighetsgivande kurser i tyska, franska och spanska. Dessa kurser har vänt sig till studenter som saknar behörighet att läsa ett modernt språk på högskolenivå. Efter avklarad kurs uppnår den studerande den särskilda behörigheten för att läsa franska, spanska eller tyska på den grundläggande nivån (Franska 1/ Spanska 1/ Tyska 1). Dessa behörighetsgivande kurser har haft ett gott söktryck och ett större antal studenter har registrerat sig på dessa kurser men prestationsgraden har varit låg. Intentionen med att ge kurserna var att öka antalet studenter som sedan skulle läsa språket vidare på grundnivån. Dessvärre har inte det önskade resultatet uppnåtts, övergångstalen från behörighetsgivande förutbildning har varit låga och förutbildning har således inte lett till ett ökat antal studenter på kurser på grundläggande nivå i moderna språk.

5 5(18) Enligt Förordning om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor (SFS 2007:432) 3 får den behörighetsgivande förutbildningen erbjudas i anslutning till utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och där det finns en brist på behöriga sökande samt en efterfrågan på arbetsmarknaden av utbildad arbetskraft inom området. Vidare ska enligt 5, samma förordning, antagningen till förutbildningen och den därpå efterföljande högskoleutbildningen göras samtidigt. De krav som således ställs för att erbjuda behörighetsgivande förutbildning kan inte anses vara uppfyllda vad gäller dessa kurser inom moderna språk som erbjuds vid LiU. Det finns inte en uttalad efterfrågan av utbildade inom moderna språk på arbetsmarknaden, inte heller antas de studerande till en efterföljande utbildning samtidigt som de antas till den behörighetsgivande kursen. Fördjupad analys Det fördjupade analysunderlaget utgår från uppgifter från tidsperioden I det presenterade analysunderlaget är den behörighetsgivande förutbildningen ej inkluderad. För att fylla en kurs/utbildnings platsantal eftersträvas ett söktal om minst två förstahandssökande. Vidare arbetar Filosofiska fakulteten utifrån bedömningen att en rimlig prestationsgrad bör närma sig 85%. Nedan följer en sammanfattning av vad det fördjupade analysunderlaget visar för var och en av de granskade utbildningarna.

6 6(18) Franska I tabellen nedan visas studentunderlaget för fristående kurser i franska under perioden Tabell 1 Översikt över studentunderlaget för fristående kurser i franska År Antal kurser Förstahandssökande Registrerade HST Prestationsgrad ,1 1,1 26,1 70% ,2 0,9 19,4 88% ,7 0,5 19,1 69% ,0 0,7 16,6 67% ,9 0,8 24,6 Genomsnittligt värde 1,1 0,8 21,2 73% Av Tabell 1 framgår att fristående kurser i franska har haft ett genomsnittligt söktryck motsvarande en förstahandssökande och antalet registrerade studenter har varit lägre än antalet utlysta platser. Prestationsgraden motsvarar 73%. Två kandidatexamina med huvudområdet franska är utfärdade under den aktuella tidsperioden. Franska har till 2018 påtagligt ökat studentvolymen (HST) vilket huvudsakligen förklaras med att ett antal kurser nu erbjuds på distans. Det är emellertid för tidigt att säga något om prestationsgraden då kurserna för närvarande pågår. Huvudområdet franska granskades (dnr LiU ) i LiU:s gemensamma modell för kvalitetssäkring. Granskningen visade bland annat att forskningsanknytningen och arbetslivsanknytningen behöver utvecklas. Vidare framgick att utbildningsuppdraget vilar på få lärare och att forskningsaktiva lärare endast medverkar i begränsad utsträckning i undervisningen. Forskningsmiljön Språk och kultur utgör en forskningsöverbyggnad för huvudområdet franska. 1 Den genomsnittliga prestationsgraden är beräknad över åren då det ej är tillämpligt att inkludera 2018 som ännu är pågående.

7 7(18) Spanska I tabellen nedan redovisas studentunderlaget för fristående kurser i spanska under tidsperioden Tabell 2 Översikt över studentunderlaget för fristående kurser i spanska År Antal kurser Förstahandssökande Registrerade HST Prestationsgrad ,0 0,6 15,1 64% ,1 0,8 19,5 41% ,3 0,6 16,8 57% ,8 0,5 16,8 51% ,5 0,4 10,6 Genomsnittligt värde 1,0 0,6 15,8 53% Av Tabell 2 framgår att fristående kurser i spanska har haft ett genomsnittligt söktryck motsvarande en förstahandssökande och antalet registrerade studenter har varit lägre än antalet utlysta platser. Söktrycket har visat en tydlig negativ trend efter 2016 vilket även påverkat hur många studenter som varit registrerade. Den genomsnittliga prestationsgraden motsvarar 53%. Två kandidatexamina med huvudområdet spanska är utfärdade under den aktuella tidsperioden. Huvudområdet granskades (dnr LiU ) i LiU:s gemensamma modell för kvalitetssäkring. Granskningen visade bland annat att forskningsanknytningen och arbetslivsanknytningen behöver utvecklas. Vidare konstaterades att utbildningsuppdraget vilar på få lärare som idag inte har någon pågående forskningsverksamhet.

8 8(18) Tyska I tabellen nedan redovisas studentunderlaget för fristående kurser i tyska under tidsperioden Tabell 3 Översikt över studentunderlaget för fristående kurser i tyska År Antal kurser Förstahandssökande Registrerade HST Prestationsgrad ,5 1,0 19,5 41% ,9 0,6 25,5 29% ,2 0,6 10,5 44% ,0 0,6 13,7 42% ,8 0,5 14,2 Genomsnittligt värde 1,1 0,7 16,7 39% Av Tabell 3 framgår att fristående kurser i tyska har haft ett genomsnittligt söktryck motsvarande en förstahandssökande men antalet registrerade studenter har understigit antalet utlysta platser. Den genomsnittliga prestationsgraden motsvarar 39% och två kandidatexamina med huvudområdet tyska är utfärdade under den aktuella tidsperioden. Huvudområdet granskades (dnr LiU ) i den pilotomgång som genomfördes i LiU:s gemensamma modell för kvalitetssäkring. Granskningen visade bland annat att forskningsanknytningen och arbetslivsanknytningen behöver utvecklas. Vidare vilar utbildningen på få lärare och stor del av undervisningen genomförs av språkassistenter, vilka inte är anställda vid LiU.

9 9(18) Socialantropologi I tabellen nedan redovisas studentunderlaget för fristående kurser i socialantropologi under tidsperioden Tabell 4 Översikt över studentunderlaget för fristående kurser i socialantropologi År Antal kurser Förstahandssökande Registrerade HST Prestationsgrad ,4 0,8 34,6 68% ,6 0,9 49,2 68% ,1 0,8 28,6 65% ,4 0,7 42,5 67% ,0 1,0 102,7 Genomsnittligt värde 0,7 0,8 51,5 67% Av Tabell 4 framgår att fristående kurser i socialantropologi haft ett genomsnittligt söktryck motsvarande 0,7 förstahandssökande. Genom att göra stora intag har dock ämnet lyckats öka antalet registrerade till att motsvara 0,8 studenter per utlyst plats. Prestationsgraden motsvarar 67% och 18 kandidatexamina och sju magisterexamina är utfärdade under den aktuella tidsperioden. Studentvolymen i socialantropologi har mer än dubblerats från 2017 (42,5 HST) till 2018 (102,7 HST). Förklaringen till denna ökning är att ämnet aktivt har marknadsfört ett socialantropologiskt basår samt gjort satsningar på att utveckla distanskurser. Det är emellertid för tidigt att säga något om prestationsgraden då kurserna för närvarande pågår. Huvudområdet granskades av UKÄ 2013 (dnr LiU ). Magisterexamen blev då ifrågasatt men efter genomfört åtgärdsarbete bedömde UKÄ att utbildningen höll hög kvalitet. I ämnet socialantropologi är idag två lektorer anställda. Flera forskningsaktiva lärare, anställda vid andra institutioner, medverkar dock i utbildningen.

10 10(18) Ekonomiska förutsättningar för moderna språk och socialantropologi 2 En kalkyl har gjorts avseende vilken volym helårsstudenter (HST), med en prestationsgrad om 85%, som behövs för att finansiera motsvarande en heltidsundervisande lektor. Kalkylen visar att försörjningen av en heltidsundervisande lärare för utbildningar inom humanioraområdet förutsätter en volym på 37 HST. Studentvolymerna i de moderna språken är av en sådan begränsad omfattning att de inte räcker till att finansiera en heltidsundervisande lärare i respektive språk. Verksamheten inom området har därmed under ett antal år varit beroende av särskilda medel utöver de som fördelas via budgetar för program och fristående kurser. Totalt har rektor tillsammans med fakulteterna tillskjutit 4,5 miljoner årligen till moderna språk, vilket utgjort hälften av de totala intäkterna för moderna språk. Så som påpekades ovan har studentvolymerna i socialantropologi mer än fördubblats mellan 2017 och 2018, vilket indikerar att socialantropologi genom utvecklingsarbete och marknadsföring av kurser är på god väg att vända en negativ trend. Kandidatprogrammet Slöjd, hantverk och formgivning Kandidatprogrammet Slöjd, hantverk och formgivning har under senare år haft problem med studentunderlaget. Tabell 5 Studentunderlaget för kandidatprogrammet Slöjd, hantverk och formgivning under perioden År Plats er Förstahandssökande Förstahandssökande Registrerade Avbrott Examen ,2 1, ,8 1, ,0 0, ,4 1, ,5 0, , ,3 0, ,2 0, ,8 0,5 0 2 Den ekonomiska ramen i detta sammanhang motsvaras av den ersättning som erhålls via LiU-prislapparna för helårsstudent och helårsprestation inom respektive huvudområde.

11 11(18) Av Tabell 5 framgår att antalet förstahandssökande till programmet påtagligt har minskat. Fram till och med 2014 hade programmet ca 70 förstahandssökande per år men från och med 2015 har antalet förstahandssökande markant minskat. Till höstterminen 2018 sökte endast 25 personer programmet som förstahandsalternativ och 14 studenter registrerade sig hösten 2018 på programmet (30 nybörjarplatser). Innevarande termin är det totalt 43 registrerade studenter, fördelade över tre årskullar, på programmets 90 platser. Det betyder att genomströmningen i programmet är låg. Dessutom har, av de 210 studenter som påbörjade utbildningen mellan åren , endast 48 studenter slutfört utbildningen och tagit ut examen, vilket motsvarar 23%. Kandidatprogrammet Kulturvetenskap Kandidatprogrammet Kulturvetenskap har under flera år haft problem med studentunderlaget. Tabell 6 Studentunderlaget för kandidatprogrammet Kulturvetenskap under perioden År Platser Förstahandssökande Förstahandssökande Registrerade Avbrott Examen , ,0 1, ,4 1, ,3 0, ,2 1, ,5 1, ,2 0, ,8 0, ,8 0,7 0 Antalet förstahandssökande har minskat vilket även fått till följd att antalet registrerade studenter understigit platsantalet. Vilket nämnts ovan tillsattes hösten 2017 en särskild utredning med uppdraget att göra en översyn av programmet (dnr LiU ), särskilt med avseende på att lämna förslag på och genomföra konkreta åtgärder som svarar mot de problem som programmet har, främst vad avser minskad rekrytering av studenter och vikande genomströmning. Utredningen ledde emellertid inte till några positiva effekter på söksiffrorna inför antagningen till hösten Till höstterminen 2018 sökte endast 27 personer programmet som förstahandsalternativ och 26 studenter registrerade sig hösten 2018 (35 nybörjarplatser). Innevarande termin är det totalt 59 registrerade studenter, fördelade över tre årskullar, på programmets 105 platser. Det betyder att

12 12(18) genomströmningen är låg. Dessutom har, av de 240 studenter som påbörjade utbildningen mellan åren , endast 57 studenter slutfört utbildningen och tagit ut examen, vilket motsvarar 24%. Filosofiska fakultetens beslut om utbildningsutbud inom analyserade områden Utifrån ovan redovisat analysunderlag har Filosofiska fakultetens styrelse fattat beslut om följande: a) Fristående kurser i franska, spanska och tyska. Avveckla behörighetsgivande kurser samt kurser på avancerad nivå i de tre språken. Från och med höstterminen 2019 ska endast sådana kurser som senare kan komma att ingå i professionsspråk ges inom Filosofiska fakultetens utbildningsuppdrag i moderna språk (se bifogat beslutsprotokoll, dnr LiU ). b) Kandidatprogrammet Slöjd, hantverk och formgivning. Antagningen till programmet till höstterminen 2019 ställs in och programmet avvecklas enligt särskilt fastställd tidsplan (se bifogat beslutsprotokoll, dnr LiU ). c) Kandidatprogrammet Kulturvetenskap. Antagningen till programmet till höstterminen 2019 ställs in och programmet avvecklas enligt särskilt fastställd tidsplan (se bifogat beslutsprotokoll, dnr LiU ). Filosofiska fakultetens styrelse har inte fattat något beslut avseende fristående kurser i socialantropologi, men föreslår att huvudområdets verksamhet flyttas till Institutionen för Tema (se vidare under rubriken Ny institutionsindelning). Kurser i moderna språk som samläses med lärarprogrammen, och som inte kan anses vara sådana kurser som senare kan komma att ingå i professionsspråk, kommer inte längre att ges inom Filosofiska fakultetens utbildningsuppdrag. En diskussion har förts mellan dekanerna för Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap i vilken en överenskommelse har gjorts som innebär att Utbildningsvetenskap tar över ansvaret för fristående kurser i moderna språk som ges som samläsningskurser med ämneslärarutbildningarna. I utredningen genomförd av Tholin föreslogs att Filosofiska fakulteten även skulle fatta beslut om avveckling av huvudområdena franska, spanska, tyska och socialantropologi. Filosofiska fakultetens styrelse ser inte att det i dagsläget är nödvändigt med en avveckling av huvudområdena. Det förefaller mer rimligt att ta ställning till huruvida huvudområdena ska avvecklas eller ej när utvecklingsprojektet inom professionsspråk (se nedan) är slutfört och då behovet av eventuella huvudområden för den verksamheten är utrett.

13 13(18) Strategisk profilering Filosofiska fakultetens styrelse har en uttalad vision för humaniora vid LiU som utgår från att såväl utbildning som forskning ska hålla hög kvalitet, vara relevant och efterfrågad. Ett fullvärdigt universitet bör innehålla ämnen från olika vetenskapsområden, där humaniora såväl som samhällsvetenskap har en given plats. Fakulteten ansvarar för att utbildningar utformas på ett sådant sätt att studenter attraheras, att kvalitet upprätthålls, att det finns en forskningsöverbyggnad till samtliga utbildningar samt att verksamheten kan bedrivas med tilldelade medel. Fakulteten har i och med detta utredningsuppdrag tilldelats en roll i arbetet med att skapa stabila ekonomiska förutsättningar inom de delar av humaniora som uppvisar betydande underskott. Efter att ha genomfört föreslagna förändringar i syfte att skapa bärkraftiga enheter, menar fakulteten att vi inom LiU bör föra en fortsatt diskussion kring hur lärosätet kan skapa långsiktigt hållbara ekonomiska förutsättningar för humaniora. Fakulteten ser att humaniora får en allt viktigare roll i arbetet med att möta aktuella och kommande samhällsutmaningar, varför det är centralt att vi inom LiU ytterligare stärker samarbetet över fakultetsgränser inom såväl forskning som utbildning. Humaniora måste ses som en betydelsefull del av universitetets verksamhet, både i sig själv och integrerad i en större helhet. Fakultetens styrelse menar därför att det pågående förändringsarbetet även bör inrymma en analys av humanioras roll för hela LiU:s utbildnings- och forskningsverksamhet. Den plattform för humanioraforskning som inrättats av fakulteten (se nedan) skulle kunna vara en lämplig grupp att arbeta vidare med sådana frågor. Ett sådant analysarbete skulle ha fördelen att ge de förestående organisatoriska förändringarna en meningsgivande horisont som visar att förändringarna verkligen tar fasta på kvalitet och innehåll och inte endast styrs av ekonomiska överväganden. Filosofiska fakulteten planerar att genomföra ett antal nysatsningar inom området humaniora/kulturvetenskap. Avvecklingen av utbildningar, enligt ovan, ger ett ekonomiskt utrymme inom takbeloppet vilket kan användas till strategiska satsningar på nya utbildningsprogram inom området humaniora/kulturvetenskap. Parallellt med den utredning som genomförts av Jörgen Tholin har universitetslektor Ingemar Grandin arbetat med ett fakultetsuppdrag med fokus på att skissera och konsekvensbedöma ett antal scenarier för humanistisk och kulturvetenskaplig utbildning inom Filosofiska fakulteten (dnr LiU ). Med utgångspunkt i Grandins lämnade förslag på kulturvetenskaplig utbildning kommer Filosofiska fakultetens styrelse att tillsätta två utvecklingsprojekt. Dessa ges i uppdrag att utveckla ett nytt kandidatprogram vardera med utgångspunkt inom området humaniora/kulturvetenskap, men där ämnen även utanför dessa områden kan vara relevanta för medverkan i utbildningen. Vägledande principer för utvecklingen av

14 14(18) nya program kommer bland annat vara att utbildningen ska vila på en stabil vetenskaplig grund med hög andel disputerad personal involverad i utbildningen. vidare ska utbildningen ha en tydlig profil och vara attraktiv för presumtiva studenter samt ha en tydlig koppling till arbetslivet. Målsättningen är att de nya utbildningsprogrammen kommer att starta hösten I den av Jörgen Tholin genomförda utredningen identifieras professionsspråk som en möjlig övergripande profilering för LiU:s språkutbildningar. Vid LiU finns redan väl etablerad verksamhet inom fackspråk som tillsammans med övriga utbildningar inom moderna språk bedöms ha goda förutsättningar att realisera den föreslagna profileringen. Inom Filosofiska fakultetens utbildningar har fackspråk en viktig roll inom Internationella civilekonomprogrammet (engelska, franska, spanska, tyska) och inom kandidatprogrammet Affärsjuridik med inriktning mot EU (tyska, franska). Således finns det även fortsättningsvis ett behov av kompetens i de angivna moderna språken 3. Filosofiska fakultetens styrelse avser att tillsätta ett utvecklingsprojekt vars uppgift blir att definiera och realisera idén om professionsspråk. Professionsspråk skulle exempelvis kunna ingå i fler utbildningsprogram vid såväl Filosofiska fakulteten som andra fakulteter, men även inrikta sig mot yrkesverksamma med behov av att utveckla sina språkkunskaper inom något av de språk som i framtiden ges inom ramen för professionella språk. För att, vid sidan av nuvarande forskningsmiljöer, ytterligare stärka forskningen inom humaniora har Filosofiska fakultetens styrelse i sin budget för 2019 avsatt medel för arbetet med att utveckla en plattform för samtliga humanioraforskare vid LiU, oavsett institutionstillhörighet, vilket ligger i linje med utredare Tholins förslag om en samarbetsplattform för humanioraforskning tid LiU. Initiala diskussioner har inletts och arbetet koordineras av biträdande professor Bodil Axelsson vid ISAK. Ambitionen är att en sådan humanioraplattform etableras under 2019 och därefter ges fakultetsanslag även kommande år. Riktat ekonomiskt stöd Såväl de beslut om avveckling av utbildning som satsning på nya utbildningar inom humaniora/kulturvetenskap kräver att Filosofiska fakulteten avsätter särskilda avvecklings- respektive utvecklingsmedel. Avveckling av kandidatprogrammen sker under en treårsperiod med ett för vart och ett av åren minskat antal studenter på respektive utbildning samtidigt som de kvarvarande studenterna ska garanteras en god utbildningskvalitet. För att upprätthålla en utbildningsverksamhet med god 3 Fackspråk medverkar idag även i utbildningar inom den tekniska fakulteten.

15 15(18) kvalitet under avvecklingsperioden avser Filosofiska fakulteten att, utöver den ordinarie utbildningsbudgeten baserad på antal studenter inom utbildningen, tillskjuta extra medel för att garantera att kvarvarande studenter får en god kvalitet i sin utbildning. De tre utvecklingsprojekt som kommer tillsättas för att utveckla nya utbildningar inom humaniora/kulturvetenskap samt utveckla kurser inom professionsspråk kommer att disponera vissa ekonomiska resurser för utvecklingsarbetet. Initialt kan det även behövas en ekonomisk stöttning för att etablera en forskningsöverbyggnad för professionsspråk. Även den humanioraplattform som etableras under 2019 kommer finansieras via fakultetsanslag. I rektors uppdrag Utvecklad humaniora, ändrad institutionsstruktur och stabila ekonomiska förutsättningar anges att rektor avser att omdisponera 3 mnkr av sina särskilda medel av grundutbildningsanslaget till Filosofiska fakulteten samt Området för utbildningsvetenskap. Den andel av dessa särskilda medel som tillfaller Filosofiska fakulteten kommer användas för de tre utvecklingsprojekten med uppdrag att utveckla två nya utbildningsprogram inom området humaniora/kulturvetenskap samt kurser inom professionsspråk. Hantering av negativa balanser I de fördjupade ekonomiska analyser som Filosofiska fakulteten genomfört tillsammans med Området för utbildningsvetenskap och IKK har en sammanställning av de negativa myndighetskapitalen för granskade enheter gjorts vilken presenteras i Tabell 7. Tabell 7 Ingående balanser 2018 och resultat 2017 i tkr för ämnen som föreslås avvecklas. Uppdelat på grundutbildning och forskning samt per fakultet. I tabellen ovan framgår att den negativa balansen inom utbildning avseende de moderna språken är ojämnt fördelad mellan de tre språken. Den utbildningsverk-

16 16(18) samhet som redovisas för Filosofiska fakulteten uppvisade en negativ ingående balans 2018 om 3,1 miljon för spanska och 5,6 miljoner för tyska. Ämnet franska uppvisade en positiv ingående balans. Utbildning som ges inom kandidatprogrammet Slöjd, hantverk och formgivning och där till hörande fristående kurser (i tabellen ovan kallat slöjd) uppvisade en positiv ingående balans om närmare 2,2 miljoner vid ingången till Socialantropologi hade vid ingången av 2018 en negativ ingående balans om 4,9 miljoner inom grundutbildning. Efter genomförda förändringar av utbildningsutbudet förutsätter Filosofiska fakultetens styrelse att verksamheterna får stärkt ekonomisk bärkraft och därmed successivt kan minska sina negativa balanser. Fakultetsstyrelsen föreslår att en årlig avstämning görs med varje enhet för att säkerställa att förändringarna leder till detta. Om det skulle visa sig att denna positiva utveckling inte uppnås kommer verksamhet att ånyo omprövas. Ny institutionsindelning I det uppdrag som ursprungligen gavs av rektor ingick även att utredningen skulle föreslå en lämplig institutionsindelning. Den externa utredaren Jörgen Tholin har lämnat ett förslag till en ny större humanistisk och samhällsvetenskaplig institution. Fakultetsstyrelsen inser behovet av en organisationsförändring men vill framföra följande synpunkter. Institutionen för kultur och kommunikation (IKK) och Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) är idag för små för att vara ekonomiskt bärkraftiga var för sig, vilket gör att en sammanslagning av dessa institutioner skulle kunna vara motiverad. En förändrad institutionsindelning är dock inte en ensam lösning på de problem som humaniorautredningen sätter fokus på. Förändringar i utbildningsutbudet är den enskilt viktigaste lösningen för att skapa en volymmässigt hållbar verksamhet. Genom att organisatoriskt skapa större verksamhetsunderlag, inkluderande såväl forskning som utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, för att gemensamt bära overheadverksamhet och dess kostnader skapas bättre förutsättningar för ekonomisk bärkraft. Verksamheters karaktär och innehåll bör vara styrande för hur verksamhet delas in i institutioner, snarare än geografiska eller ekonomiska skäl. Den parallella utredningen inom medicinsk fakultet innebär att Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) förändras kraftigt, något som i sig inte har med humaniorautredningens problembild att göra, men som har haft inverkan på det

17 17(18) förslag om förändrad institutionsindelning som utredaren Tholin ger. I och med dessa båda utredningar står LiU inför omfattande organisationsförändringar. Därför menar Filosofiska fakultetens styrelse att, såväl före som efter att Universitetsstyrelsen fattat inriktningsbeslut för den nya institutionsindelningen, bör ett fördjupat analysarbete genomföras avseende inom vilka befintliga eller nya institutioner som enskilda verksamheter ska placeras. Sådan analys bör ske i nära samråd med prefekter, berörda enheter och fakulteter. Vidare bör, inför att verksamheter flyttas till nya institutioner, ett gediget arbete genomföras vad gäller de ekonomiska frågorna. I utredarens redovisning av uppdraget presenterades ekonomiska balanser för olika enheter. Underlag som därefter framtagits (se Tabell 7 ovan) indikerar att de ekonomiska sammanställningarna i utredarens rapport inte är helt korrekta. Filosofiska fakultetens styrelse menar därför att det är av vikt att nogsamt utreda den ekonomiska statusen för de delar av verksamheten som kan komma ifråga för organisatorisk omflyttning. I utredarens rapport lyftes verksamheten vid Åldrande och social förändring (ASC) fram trots att denna avdelning och dess verksamhet vare sig är inom humaniora eller en del av ISAK eller IKK. En diskussion om hur verksamhetens underskott ska hanteras har initierats i vilken såväl institutionen, fakulteten som rektorsnivån deltar. Var Åldrande och social förändring organisatoriskt framgent bör vara placerat, om ISV upphör som institution, bör utredas vidare. I Tholins förslag framfördes att statsvetenskap bör flyttas från sin nuvarande placering vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) till den föreslagna institutionen för humaniora och samhällsvetenskap. Fakultetsstyrelsen kan i dagsläget svårligen se att denna förflyttning skulle gynna statsvetenskap, vidare skulle en sådan förflyttning kunna få negativa konsekvenser för samarbete mellan ämnen (exempelvis nationalekonomi och statsvetenskap) som idag tillsammans har betydande gemensamma utbildningsuppdrag inom fakultetens utbildningsprogram. En eventuell förändring längre fram vad gäller statsvetenskaps placering måste väga för- och nackdelar noggrannare än vad utredningens förslag gör i dess nuvarande form. Filosofiska fakultetens styrelse föreslår att socialantropologi organisatoriskt flyttas till Institutionen för Tema. Socialantropologi har visserligen ett negativt myndighetskapital (se Tabell 7) men det ekonomiska läget har varit stabilt sedan Därtill hör att en del av det negativa myndighetskapitalet härrör från forskningsprojekt, vilka avslutades 2010 och där del av underskottet borde ha lyfts av redan 2011 och lagts centralt på IKK när det externa forskningsprojektet avslutades. Företrädare för ämnet gör bedömningen att den negativa balansen är möjlig att återbetala under rimlig tid. Socialantropologi fyller också en viktig funktion som ämne i de strategiska satsningar som Filosofiska fakulteten kommer göra i form av utveckling av nya

18 18(18) utbildningsprogram. Dekan för Filosofiska fakulteten har fört diskussioner med företrädare för ämnet socialantropologi samt prefekten vid Institutionen för Tema, vilka samtliga ställer sig positiva till en förflyttning av ämnet socialantropologi. Vidare diskussioner pågår för att undersöka vilket tema som ämnet bör flyttas till. Flera av de lärare som idag undervisar på kurser i socialantropologi finns inom Tema vilket gör en sådan flytt naturlig. Genom att införliva socialantropologi i Tema ges institutionen dessutom ett utökat utbildningsuppdrag och forskningsöverbyggnaden för huvudområdet socialantropologi stärks. Socialantropologi har under senare tid utvecklat ett kursutbud som ges på distans, vilket passar väl in i den grundutbildning som idag ges vid Tema, exempelvis de två internationella masterprogram som ges som distansutbildning. Slutligen avråder Filosofiska fakultetens styrelse starkt från att inrätta en så kallad avvecklingsinstitution på det sätt som föreslås i utredarens förslag. Den verksamhet, i form av personella resurser, som eventuellt kan komma att avvecklas bör kunna hanteras inom den ordinarie institutionsstrukturen. Bilagor: 1. Beslut: Avveckling av fristående kurser i franska, spanska samt tyska, dnr LiU Beslut: Avveckling av kandidatprogrammet i Slöjd, hantverk och formgivning, dnr LiU Beslut: Avveckling av kandidatprogrammet kulturvetenskap till höstterminen 2019, dnr LiU Konsekvensbedömning mot bakgrund av Humaniorautredningen (pågående arbete) 5. Styrelsen för utbildningsvetenskap, beslut utifrån humaniorautredningen