Ortnamns utbredningsområden beskrivna i en ortnamnsatlas

Transkript

1 Ortnamns utbredningsområden beskrivna i en ortnamnsatlas Det är allmänt känt att olika ortnamn kan ha mycket olika utbredningsområden. En del ortnamn visar en viss regionalitet eller centralitet medan andra kan ha en utbredning som sträcker sig över nästan hela landet. Hur kan vi åskådliggöra olika namns utbredning? Och hur framställs utbredningarna i en finsk ortnamnsatlas? Det här är frågor jag skall studera i min artikel. Den finska ortnamnsatlasen är en atlas, som har utarbetats vid Forskningscentralen för de inhemska språken i Helsingfors. Arbetet satte i gång år Vid den tiden var det främsta syftet att ge ut en tryckt bok med ungefär 300 utbredningskartor över centrala natur- och odlingsnamn. Då planerades det även en omfattande serie i tre eller till och med fler delar. De andra delarna skulle ha haft åtminstone bebyggelsenamn som huvudområde (Ainiala 2001a). Under årens lopp har dock tankarna kring och syftet med projektet förändrats. Som påverkande faktorer skall här först nämnas de tekniska förutsättningarna. Att hitta rätt tekniska lösningar och nödvändiga resurser visade sig vara arbetsdrygt och har tyvärr också försenat arbetet. För materialets del var atlasen nämligen färdig redan för några år sedan. Den här fördröjningen visade sig ändå vara nyttig, eftersom vi under tiden äntligen har hittat ett lämpligt sätt att ge ut atlasen på. I ett rätt tidigt skede konstaterades att den mest användbara och mångsidiga formen för atlasen var elektronisk. Atlasen publicerades år 2006 i elektronisk form på forskningscentralens webbsidor ( och står tillgänglig för alla intresserade.

2 12 Materialet Materialet för atlasen består av Finlands finska ortnamn såsom ortnamnskicket har upptecknats i ortnamnssamlingarna. Materialet finns samlat i namnarkivets öppna samling vid Forskningscentralen för de inhemska språken. Arkiven innehåller, som ett resultat av ett flitigt fältarbete under 1900-talet, närmare tre miljoner finska ortnamn i Finland (Mallat 1997 s. 102, Närhi 1990 s. 18). Den största delen av namnarkivets systematiskt ordnade ortnamnssamlingar består av insamlingar som har gjorts främst på och 1970-talet. Det tidigare syftet med insamlingen var att samla in alla namn och att på så sätt också uppnå ett fullständigt resultat. Nu vet vi att bara det centrala namnförrådet eller de namn som står i vidsträckt bruk bevaras relativt bra medan andra namn kan försvinna. Också samlingarna representerar alltså på något sätt alltid bara insamlingssituationens läge (Ainiala 2000, Ainiala 2001b). Ortnamnsatlasen innehåller material om ungefär 250 olika ortnamn, alltså om 250 ortnamnselement med sina konkreta förekomster (t. ex. Helvetti 'helvete', Huuhkaja 'berguv', Keihäs 'spjut', Laiha 'mager', Pyöreä 'rund'). Varför har just dessa namn valts av alla namn i namnarkivets omfattande samlingar och över huvud taget av alla Finlands finska ortnamn? Huvudsyftet har varit att presentera centrala ortnamn och deras utbredningar. En förutsättning för att vi skulle kunna uppnå detta syfte var att vi hade allmän kännedom om ortnamnens natur och om olika orsaker till namns olika utbredningar. Många publicerade och framför allt opublicerade avhandlingar och andra undersökningar innehåller gott om information om ortnamns olika utbredningar. Dessa konkreta utbredningskartor har varit till hjälp i planeringen av vilka och hurdana ortnamn som skulle tas med i atlasen och hur deras utbredningar skulle framställas. Från första början var det dock självklart att också andra ortnamns utbredningar skulle presenteras i atlasen än de som det redan fanns någon slags utbredningskarta över. I planeringen av atlasen har innehållsliga lösningar diskuterats med Eero Kiviniemi och Saulo Kepsu, två specialister som är mycket väl insatta i ortnamns utbredningar och deras bak-

3 ORTNAMNS UTBREDNINGSOMRÅDEN BESKRIVNA I EN ORTNAMNSATLAS 13 grunder. Till sist kom vi fram till en lista med sådana centrala ortnamn som det verkar vara förnuftigt och ändamålsenligt att framställa i form av en utbredningskarta. Om dessa namn har vi sedan samlat in all nödvändig information ur namnarkivets samlingar och skrivit in den i en elektronisk databas. Informationen om namnen har skrivits in i en post i databasen som innehåller särskilda fält med följande information: namn, parallellnamn, kommun, by, ortens art, kod för ortens art, kommentar. Det är ännu en sak som skall noteras i fråga om valet av material: Vi har inte haft möjlighet att använda namnens efterled som utgångspunkt för urvalet eftersom namnarkivets samlingar är alfabetiskt organiserade efter namnens förleder. Det har alltså inte varit möjligt att systematiskt plocka ihop t.ex. namn som har elementet luoto 'skär' som sin efterled. Däremot kan man nu genom att använda atlasens elektroniska material lista alla namn som innehåller en viss efterled, t.ex. luoto, men man måste komma ihåg att dessa namn inte utgör alla namn med denna efterled, utan att de finns med för att de tagits med i atlasen på grund av sin förled. Ortnamnsatlasen innehåller bara finska namn, inte svenska. Namnen har alltså tagits från den finska namnsamlingen, inte från den svenska. Det här bör man komma ihåg när man använder atlasen. På goda grunder kan man även hävda att en av atlasens begränsningar är att den saknar svenska namn. Man måste dock komma ihåg att atlasen på inget sätt är en stängd materialsamling utan på så sätt öppen att antalet ortnamn och ortnamnsmaterialet lätt kan utökas. Senare kan alltså information om nya namn och namnelement tillfogas atlasen, t.ex. från svenska namnsamlingar. Den elektroniska ortnamnsatlasen innehåller alltså 250 olika namnelement och ungefär olika konkreta namn. Även om det här är bara cirka 3,5 procent av namnarkivets omfattande namnmaterial med cirka 2,6 miljoner ortnamn, är atlasens material ändå betydande och atlasen utgör också en avsevärd elektronisk publiceringskanal för våra traditionella ortnamnssamlingar. I övrigt utgörs ju namnarkivets samlingar nästan enbart av anteckningar på papperssedlar för manuellt bruk. I elektronisk form finns, vid sidan av ortnamnsatlasens material, endast en så kallad

4 14 ortnamnsbank, som innehåller ungefär ortnamn från 18 kommuner (Paikannimipankki). Den elektroniska ortnamnsatlasen är lättanvändbar och tillgänglig för alla och därför en viktig källa som gör en del av det värdefulla arkivmaterialet offentligt. Ortnamnsatlasen är ändå inte den enda och inte alls den största elektroniska databasen över Finlands ortnamn. Avsevärt större är Lantmäteriverkets namnregister, som innehåller alla ortnamn som finns på grundkartorna (1: ). Allt som allt utgörs registret av ungefär namn (Namnregister). Även på basis av detta material kan olika utbredningskartor göras. De namn som är väl representerade på grundkartorna är namn på centrala naturplatser och namn på bebyggelse- och bosättningsområden. Namn på mindre platser och med färre användare ges av naturliga skäl bara i låg grad och också slumpmässigt. I ortnamnsatlasens material finns däremot även namn på mindre platser och namn med ett litet antal användare, alltså mikrotoponymer, väl representerade. I namnarkivet har man nämligen strävat efter att få så fullständiga namnsamlingar som möjligt genom att samla in alla ortnamn som vid insamlingen var i bruk i insamlingsområdet. Detta leder till att ortnamnsatlasen är till stor nytta när man vill utreda sådana namns utbredningar som är vanliga som mikrotoponymer. Dessutom kan vi notera att Lantmäteriverkets namnregister inte är öppet för alla intresserade utan man bör för att få använda det först sluta ett avtal om namnregistrets användning. Till slut kan vi konstatera att tillsammans utgör Lantmäteriverkets namnregister och ortnamnsatlasen ett utmärkt material för undersökningar av ortnamnförrådets typologi och framför allt av olika ortnamns utbredningar. Orsakerna till ortnamns olika utbredningar Orsakerna till de olika utbredningarna är många: naturförhållanden och regional kultur, bosättningshistoria och flyttningsrörelser, dialektskillnader och namngivningsmodeller. En främsta orsak till ortnamns utbredning är ofta lexikala eller natur- och kulturgeografiska faktorer. Med lexikala orsaker avser man det självklara faktum att namns utbredning följer den utbred-

5 ORTNAMNS UTBREDNINGSOMRÅDEN BESKRIVNA I EN ORTNAMNSATLAS 15 ningen som appellativen som ingår i namnet har. Namnet är alltså känt i samma område där även det ord som utgör en led i det t.ex. ett visst dialektalt ord används. Dialektskillnader kan alltså förklara även ortnamns utbredning. Natur- och kulturgeografiska orsaker är en annan naturlig förklaring till namns utbredning. Ett namn kan vara känt bara i ett sådant område där de olika namnlederna motsvarar vissa geografiska omständigheter. Dessa omständigheter gör det alltså möjligt att namnet överhuvudtaget uppstår. Det skall alltså finnas vissa naturplatser eller kulturplatser på området. Om ortnamnets utbredning inte kan förklaras med de här två sammanhängande faktorerna, måste förklaringen till utbredningen sökas på annat håll. Då kan namnets utbredning förklaras genom namngivningsmodeller. Det att namngivningsmodeller förklarar ett namns utbredning har som utgångspunkt att namn och ord har olika utbredningar (Ainiala 2001a). Orsakerna bakom ortnamnens utbredning är ofta andra än orsakerna bakom ordens utbredning. Detta beror på att orden i princip är gemensamma kommunikationsmedel, medan namn som identifierande uttryck är bundna till varje enskild språkbrukares livsmiljö och identifierings- och kommunikationsbehov. Namnbildning har alltid varit till största delen modellbundet, det vill säga analogiskt. Modellbundenhet är ofta den enda orsaken till ett namns utbredning. I förklaringen av namns utbredning enligt namngivningsmodeller ser man ofta även till bosättningshistoria och flyttningsrörelser. Eftersom ortnamnsskicket är systematiskt och modellbundet, flyttar det sig med människorna och bosättningen från en bygd till en annan (Kiviniemi 1973 s. 32, 36). Nybyggare har ofta tagit med sig sitt namnskick från hembygden. På den nya hemorten har de sedan gett viktiga platser exakt eller närapå samma namn som de har använt i sin hemtrakt, ifall platserna inte redan har namn. Namnens utbredningsriktningar berättar av den orsaken även mycket om bebyggelsen, och framför allt om den tidiga bosättningens expansionsriktning. När obebodda områden har bebyggts eller blivit utnyttjade har behovet av namngivning varit stort vilket har lett till att nya namn och innovationer snabbt har spridit sig i trakterna (Kiviniemi 1973 s. 32; Kiviniemi 1976 s. 54 ff.). Namnbehovet är na-

6 16 turligtvis av central betydelse i studier av namns utbredning; när behovet av namngivning har varit stort, har det också funnits goda förutsättningar för ett namn eller ett namnelement att breda ut sig. Till slut Ortnamnsatlasen utgör ett arbetsredskap för forskarna och fungerar bäst som en inspirationskälla för ortnamnsforskning och också för annan, t.ex. historisk, forskning. Atlasen gör också en mångsidig forskning möjlig. Med hjälp av den kan forskaren bekanta sig med olika ortnamnsutbredningar och göra olika sökningar enligt egna behov. Ortnamnsatlasen ska främst betraktas som en materialkälla. I det förberedande arbetet med atlasen har det visserligen behövts en vetenskaplig syn på det finska ortnamnsförrådet som helhet och de forskningsmöjligheter namnurvalet medger till, och det har även behövts en överblick av vad den elektroniska atlasen ska kunna användas till, men dessa aspekter gör inte själva atlasen till ett vetenskapligt verk. Den som använder ortnamnsatlasen måste känna till ortnamnsförrådets väsen, typologi och analogins påverkan och dessutom även känna till de faktorer som påverkar namnens utbredning: geografiska omständigheter, dialektala skillnader, bosättningshistoria och flyttningsrörelser. Först då kan man ha framgång i förklaringen av namnens utbredningar.

7 ORTNAMNS UTBREDNINGSOMRÅDEN BESKRIVNA I EN ORTNAMNSATLAS 17 Litteratur Ainiala, Terhi, 2000: Ortnamn i förändring. I: Namn och bygd 88. S Ainiala, Terhi, 2001a: En finsk ortnamnsatlas. I: Namn i en föränderlig värld. Rapport från den tolfte nordiska namnforskarkongressen, Tavastehus juni Red. Gunilla Harling-Kranck. Helsingfors. (Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland 631. Studier i nordisk filologi 78.) S Ainiala, Terhi, 2001b: Paikannimistön keruun tavoitteet ja tulokset. I. Nimien maailmasta. Red. Kaija Mallat och Terhi Ainiala och Eero Kiviniemi. Helsinki. (Kieli 14.) S Kiviniemi, Eero, 1973: Ortnamnens uppkomst i typologiskt perspektiv. I: Synvinklar på ortnamn. Red. Kurt Zilliacus. Helsingfors. (Meddelanden från Folkkultursarkivet 1. Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland 454.) S Kiviniemi, Eero, 1976: Om namngivningens sociala bakgrund och systematiska karaktär. I: Ortnamn och samhälle. Aspekter, begrepp, metoder. Rapport från NORNAs symposium i Hanaholmens kulturcentrum den april Red. Zilliacus & al. Uppsala. (NORNA-rapporter 10). S Mallat, Kaija, 1997: Interpreting place names. I: You name it. Perspectives on onomastic research. Red. Ritva Liisa Pitkänen & Kaija Mallat. Helsinki. (Studia Fennica, Linguistica 7). S Namnregister. =Publish Närhi, Eeva Maria, 1990: The onomastic central archives the foundation of Finnish onomastics. I: Finnish onomastics. Namenkunde in Finnland. Red. Heikki Leskinen & Eero Kiviniemi. Helsinki (Studia Fennica 34). S Paikannimipankki

8 18 Summary Distributions of place names presented in a Finnish place name atlas It is generally known that place names can have very different kinds of distributions. The area on which a name occurs can naturally be either small or large. Some names can be found almost everywhere while others are found only in minor parts of the country. The factors that shape the distribution are many: natural conditions and regional cultures, settlement history and the movements of settlers, dialectal differences and the place name models. The article aims to describe and analyse the distributions of place names and presents the atlas of Finnish place names. The atlas has been published in the Internet pages of the Research Institute for Languages of Finland year It includes information about 250 Finnish place names.