NAMNFORSKNING, 10 p, doktorandkurs (gemensam läsdel 5p) Litteraturanvisningar fastställda av institutionsstyrelsen

Transkript

1 Stockholms universitet Institutionen för nordiska språk Forskarutbildningen NAMNFORSKNING, 10 p, doktorandkurs (gemensam läsdel 5p) Litteraturanvisningar fastställda av institutionsstyrelsen Ansvarig lärare: Staffan Nyström Kursbeskrivning Kursen ger en bred och aktuell översikt över namnforskningens teorier, frågeställningar, arbetssätt och resultat med tonvikt på ortnamnen. Följande delaspekter på ämnet behandlas: a) onomastisk teori och metod, som bl.a. annat diskuterar namnforskningens ställning inom nordistiken och inom vetenskapen överhuvud taget samt propriernas ställning och funktion i språksystemet, b) gängse namntolkning, etymologi och andra inomspråkliga fenomen såsom ord- eller namnbildning, ortnamnsbildande suffix, avljud, ordlängdsbalans, korrektion m.m., c) ortnamn som källor, dvs. vad ortnamnen berättar om äldre tiders bebyggelsestruktur, administration, religion, jord- och skogsbruk, samfärdsel m.m., d) ortnamnsvård och ortnamnsplanering, som ger en inblick i den mångsidiga verksamhet som idag pågår när det gäller namnval och namnreglering inom statliga och kommunala myndigheter (gatu- och vägnamn, postadresser, vägskyltar, allmänna kartor, fastighetsregister m.m.), e) personnamn, där såväl forntida som dagsaktuella namn behandlas liksom både enskilda namnproblem och större utvecklingslinjer när det gäller förnamn, binamn och släktnamn i Sverige. Litteratur ONOMASTISK TEORI OCH METOD (CA 270 SIDOR): Akselberg, Gunnstein, 1996: Teori og empiri i norsk onomastikk. I: Den ellevte nordiske navneforskerkongressen. Sundvollen juni Red. av Kristoffer Kruken. Uppsala. (NORNA-rapporter 60.) S Andersson, Thorsten, 1994: Olika egennamnskategorier förenande och särskiljande drag. I: Övriga namn. Red. av Kristinn Jóhannesson, Hugo Karlsson, Bo Ralph. Uppsala. (NORNArapporter 56.) S Andersson, Thorsten, 1996: Onomastiska grundfrågor. I: Den ellevte nordiske navneforskerkongressen. Sundvollen juni Red. av Kristoffer Kruken. Uppsala. (NORNA-rapporter 60.) S Bakken, Kristinn, 1991: Gustav Indrebø: «Stadnamni i ei fjellbygd». En metodeundersøkelse. I: Namn og Nemne 8. S Bakken, Kristinn, 1994: Navnelaging og onomastikonet. I: Namn og Nemne 11. S

2 Bakken, Kristinn, 2000: Teori i navneforskningen. Et diskusjonsinnlegg. I: Oluf Rygh. Red. av Berit Sandnes, Jørn Sandnes, Ola Stemshaug, Lars F. Stenvik. Uppsala. (NORNArapporter 70 B.) S Brink, Stefan, 1989: Ett bidrag till onomastisk teori. Bosättningsonomastik. I: Studia Onomastica. Festskrift till Thorsten Andersson 23 februari Red. av Lena Peterson et al. Stockholm. S Brink, Stefan, 1993: Var står onomastiken idag? En epistemologisk betraktelse. I: Namn og Nemne 9/10. S Kiviniemi, Eero, 1973: Ortnamnens uppkomst i typologiskt perspektiv. I: Synvinklar på ortnamn. Red. av Kurt Zilliacus. Helsingfors. (Skrifter utgivna av svenska litteratursällskapet i Finland. Nr 454. Meddelanden från folkkultursarkivet 1.) S Kiviniemi, Eero, 1991: Analogisk namngivning och den toponomastiska teorin. I: Analogi i navngivning. Red. av Gordon Albøge, Eva Villarsen Meldgaard, Lis Weise. Uppsala. (NORNA-rapporter 45.) S Nyström, Staffan, 1995: Lexikon och onomastikon två samverkande system. I: Namn og Nemne 12. S Nyström, Staffan, 1996: Namnmönster, namnsystem, onomastikon något om namnförrådets art och struktur. I: Den ellevte nordiske navneforskerkongressen. Sundvollen juni Red. av Kristoffer Kruken. Uppsala. (NORNA-rapporter 60.) S Pamp, Bengt, 1994: Övriga namn och andra. Ett försök till gruppering av egennamnen. I: Övriga namn. Red. av Kristinn Jóhannesson, Hugo Karlsson, Bo Ralph.. Uppsala. (NORNArapporter 56.) S Zilliacus, Kurt, 1966: Ortnamnen i Houtskär. En översikt av namnförrådets sammansättning. Helsingfors. (Studier i nordisk filologi 55.) Kapitel III, Strukturen i namnskicket. S ORTNAMN SOM KÄLLOR TILL BYGGELSEHISTORIA, ADMINISTRATION, RELIGIONSHISTORIA, JORD- OCH SKOGSBRUK, SAMFÄRDSEL M.M. (CA 370 SIDOR): Brink, Stefan, 1996: Political and social structures in early Scandinavia. A settlementhistorical pre-study of the central place. I: Tor 28. S Brink, Stefan, 1997: Political and social structures in early Scandinavia II. Aspects of space and territoriality the settlement district. I: Tor 29. S Brink, Stefan, 2000: Forntida vägar. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 39 Vägar och vägmiljöer. Red. av Jan-Olof Montelius.) S Edlund, Lars-Erik, 1997: Ortnamnsforskning och historieforskning. Några reflexioner från ett nordligt perspektiv. I: Namnegransking som studie- og undervisningsfag. Red. av Kristin Bakken. Seksjon for namnegransking. Universitetet i Oslo. (Den 8. Nasjonale konferensen i namnegransking. Blindern 22.november 1996.) S

3 Göransson, Sölve, 1984: Bebyggelseförflyttningar och namnkronologi på Öland. I: Bebyggelsers og bebyggelsenavnes alder. Red. av Vibeke Dalberg, Gillian Fellows Jensen, Bent Jørgensen, John Kousgård Sørensen. Uppsala. (NORNA-rapporter 26.) S Hellberg, Lars, 1979: Forn-Kalmar. Ortnamnen och stadens förhistoria. I: Kalmar stads historia 1. Kalmarområdets forntid och stadens äldsta utveckling. Tiden intill 1300-talets mitt. Red. av I. Hammarström. Kalmar. S Nyström, Staffan, 1997: Plog, plöja, plöje och därmed besläktade namnelement i svenska ägonamn. I: Ägonamn struktur och datering. Red. av Gunilla Harling-Kranck. Uppsala. (NORNA-rapporter 63.) S Selinge, Klas-Göran, 1983: Ortnamnen och kulturlandskapets struktur. I: Ortnamnsvård och ortnamnsplanering. Handlingar från LMVs symposiumi Gävle Red. av A.-C. Mattisson. Gävle. (LMV-rapport 1983:7.) S Strid, Jan Paul, 1996: Skottskog och lövtäkt i ortnamnens ljus. I: Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift. S Vikstrand, Per, 2000: Konungen och helgedomen. I: Oluf Rygh. Red. av Berit Sandnes, Jørn Sandnes, Ola Stemshaug, Lars F. Stenvik. Uppsala. (NORNA-rapporter 70 B.) S NAMNTOLKNINGAR, ETYMOLOGIER OCH ANDRA MER SPRÅKLIGA NAMN STUDIER (ca 195 sidor): Andersson, Thorsten, 1974: Om ortnamnssuffixet -str-. I: Nordiska namn. Festskrift till Lennart Moberg 13 december S [Även i: Namn och bygd 63 (1975), s ] Andersson, Thorsten, 1980: Ord eller suffixbildning? Till frågan om rekonstruktion av ord ur ortnamn. I: Sprogvidenskabelig udnyttelse af stednavnematerialet. Red. av Vibeke Dalberg, Bente Holmberg, John Kousgård Sørensen. Uppsala. (NORNA-rapporter 18.) S Elmevik, Lennart, 1971: Nyare undersökningar av de svenska ortnamnen på -lösa. En kritisk översikt. I: Namn och bygd 59. S Elmevik, Lennart, 1988: Trögd. I: Ingemar Olsson 25 augusti Stockholm. (Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. MINS 28.) S Fridell, Staffan, 1995: Nordiska inbyggarbeteckningar. En kortfattad kritisk översikt. I: Namn och bygd 83. S Hellberg, Lars, 1973: Skänninge och Skenaån. En ortnamnskombination i ljudhistorisk belysning. I: Svenska studier från runtid till nutid tillägnade Carl Ivar Ståhle på 60-årsdagen den 27 juni Stockholm. (Skrifter utg. av Nämnden för svensk språkvård 48.) S Moberg, Lennart, 1998: Från Åre till Akropolis. I: Namn och bygd 86. S

4 Nyman, Eva, 1996: Åsunda. I: Från götarna till Noreens kor. Hyllningsskrift till Lennart Elmevik på 60-årsdagen 2 februari Uppsala. (Skrifter utgivna genom Ortnamnsarkivet i Uppsala. Serie B. Meddelanden 11.) S Sahlgren, Jöran, 1930: Ordlängdsbalansen i svenskan. I: Namn och bygd 18. S Sahlgren, Jöran, 1947: Reaktion och korrektion. En språkpsykologisk och språkhistorisk studie. I: Namn och bygd 35. S Strandberg, Svante, 1972: Sjönamnet Täljaren. I: Namn och bygd 60. S ORTNAMNSVÅRD OCH ORTNAMNSPLANERING (CA 110 SIDOR): Ferenius, Jonas, 1997: Aktuella namngivningsproblem i Stockholm. I: Byens navne. Stednavne i urbaniserede områder. Red. av Vibeke Dalberg, Bent Jørgensen. Uppsala. (NORNA-rapporter 64.) S God ortnamnssed. Ortnamnsrådets handledning i namnvård. Ortnamn och namnvård 6. Gävle, (LMV-rapport 2001:xx.) [MANUS] Nilsson, Leif & Ringstam, Hans, 2000: Ortnamnen i fastighetsregistret. Om ortnamn i administrativ användning och i allmänt bruk. Ortnamn och namnvård 5. Gävle. (LMVrapport 2000:10.) Nyström, Staffan, 2001: Ortnamnen och kulturminneslagen. Om tolkning och tillämpning av begreppet god ortnamnssed. Riksantikvarieämbetet, Stockholm. [MANUS] Ringstam, Hans, 2000: FNs arbete med ortnamn. I: Utanlandske namn i Norden. Red. av Botolv Helleland, Leif Nilsson. Uppsala. (NORNA-rapporter 68.) S PERSONNAMN (CA 200 SIDOR): Andersson, Thorsten, 1998: Germanskt personnamnsskick i indoeuropeiskt perspektiv. I: Personnamn och social identitet: handlingar från ett Natur och kultursymposium i Sigtuna september Red. av Thorsten Andersson, Eva Brylla, Anita Jacobson-Widding. Stockholm. (KVHAA/Konferenser 42.) S Brylla, Eva, 1995: Utvecklingen av svenskt släktnamnsskick under 1900-talet. I: Slektsnamn i Norden. Red. av Kristoffer Kruken. Uppsala. (NORNA-rapporter 58.) S Brylla, Eva, 1999: Anna Mædh inga hænder, Karl Dængenæf och Ingrid Thiuwafinger. Några exempel på medeltida binamn. I: Runor och namn. Hyllningsskrift till Lena Peterson den 27 januari Uppsala. (Namn och samhälle 10.) S Brylla, Eva, 2000: Att lysa med lånta fjädrar. Om svenskarnas benägenhet att anta utländska namn. I: Utanlandske namn i Norden. Red. av Botolv Helleland og Leif Nilsson. (NORNArapporter 68). S

5 Modéer, Ivar, 1964: Svenska personnamn. Handbok för universitetsbruk och självstudier av Ivar Modéer utgiven av Birger Sundquist och Carl-Eric Thors med bibliografi av Roland Otterbjörk. Studentlitteratur, Lund. (Anthroponymica Suecana 5.) S Strandberg, Svante, 1993: Personnamn i ortnamn. Kritisk översikt. I: Studia anthroponymica Scandinavica 11. S Utterström, Gudrun, 2000: Svenska adelsnamn uppkomst och utveckling. I: Studia anthroponymica Scandinavica 18. S