Kursen avser studier i ämnet svenska som andraspråk på nivån poäng. 2. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Kursplan för Magisterkurs i svenska som andraspråk, 20 poäng Specialized course (for the Swedish equivalent of a Master s degree) in Swedish for Second Language Teaching, 20 points Kurskod NS Beslut m m Kursplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Stockholms unversitet och senast ändrad av Styrelsen för institutionen för nordiska språk att gälla fr o m Student som påbörjat sina studier enligt den senast gällande kursplanen har rätt att tentera enligt denna under en övergångsperiod på högst 18 månader fr o m det datum då den nya kursplanen trädde i kraft. Kursen avser studier i ämnet svenska som andraspråk på nivån poäng. Student som godkänts på Grundkurs i svenska som andraspråk, 20 poäng och Fortsättningskurs i svenska som andraspråk, 20 poäng, och Påbyggnadskurs i svenska som andraspråk, avseende kandidatexamen, 20 poäng, och som därefter med godkänt resultat genomgått Magisterkurs i svenska som andraspråk, 20 poäng, har nått den ämnesfördjupning som krävs för filosofie magisterexamen. 2. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på Påbyggnadskurs i svenska som andraspråk, avseende kandidatexamen, 20 poäng. 3. Kursens mål Målet för kursen är att studenterna ytterligare ska fördjupa sina teoretiksa och kunskapsmässiga insikter i ämnet Svenska som andraspråk samt att de genom att utarbeta en uppsats ska öka sin förtrogenhet med ett vetenskapligt arbetssätt.

2 2 4. Kursens uppläggning Kursen består av två delkurser: Seminarier och uppsats, 10 poäng, samt en tiopoängskurs inom ämnesområdet svenska eller svenska som andraspråk. 5. Kursens innehåll 5.1 Seminarier och uppsats, 10 poäng Seminarieuppsats inom ämnesområdet. Ämnet för uppsatsen väljs i samrråd med examinator. 5.2 Valfri delkurs, 10 poäng Läskurs väljs i samråd med examinator från forskarutbildningens utbud av 10- poängskurser. I samråd med examinator och med studierektors godkännande kan också läskurs med annan inriktning väljas. Alla läskurser, utom Teori och metod, består av en gemensam del som omfattar ungefär halva kursen och en individuellt utformad del bestående av dels ytterligare litteraturstudium, dels en självständig skriftlig uppgift. F.n. finns följande kurser: Teori och metod Kursen har det dubbla syftet att ge de studerande insikter i språkteori och språkvetenskaplig metodik och att göra dem orienterade i ämnets olika delområden. Inom varje delområde läses därför dels en översiktlig framställning, dels en doktorsavhandling (med tonvikt på teori och metod) och/eller en uppsats (med tonvikt på teori och metod). Dessutom ingår orientering om de vanligaste tidskrifterna samt viss allmän teori. Andraspråksforskning Efter genomgången kurs ska studenten kunna jämföra och diskutera möjligheter och begränsningar hos ledande teoretiska förklaringsmodeller för andraspråksinlärning och andraspråksanvändning inom aktuell forskning såväl internationellt som i Norden. Huvudfokus läggs på diskussionen kring vilken betydelse teorierna haft för tillämpning och studium av formell och informell inlärning av andraspråket svenska. Studenten ska kunna problematisera kring andraspråksinlärning och andraspråksanvändning, där olika kontextuella faktorer beaktas och där såväl kognitiva som sociokulturella och sociolingvistiska perspektiv uppmärksammas. Möjliga fördjupningsinriktningar är utvecklingsaspekter i inlärarspråket (fonologi, lexikon respektive grammatik), samtal och interaktion över språk- och kulturgränser, andraspråksskrivande och textkompetens samt didaktiska perspektiv.

3 3 Dövas tvåspråkighet Kursen syftar till att studenterna ska bli förtrogna med teorier, metoder och viktigare frågeställningar inom forskningen kring dövas tvåspråkighet också i ett tillbakablickande perspektiv. Särskild uppmärksamhet ägnas åt dövas läsinlärning och den tysta, icke-ljudbaserade läsprocessen. I kursen uppmärksammas även aktuell forskning kring hörselskadades språkliga situation. Filologi Kursen syftar till att de studerande skall bli väl förtrogna med aktuell filologisk forskning, dess utgångspunkter, problem och resultat. De studerande skall kritiskt kunna ta ställning till olika filologiska vetenskapsparadigm. Kursen skall också ge verktyg för att de studerande på ett adekvat sätt skall kunna diskutera de medeltida text-, författar- och skriftbruksbegreppen. Vidare skall de studerande få förtrogenhet med olika ederingsprinciper och teoretiskt kunna diskutera en editions styrka och svaghet. Lexikografi Kursen syftar till att de studerande mot en bred lexikologisk bakgrund (ordsemantik, ordbildning, fraseologi) ska få en allmän orientering i lexikografi men också insikter i hur praktiskt lexikografiskt arbete går till vid utarbetande av ordböcker och lexikala databaser. I centrum står de språkligt inriktade ordböckerna (såväl historiska som samtids-) men även de terminologiska samt de encyklopediska (sak)ordböckerna. Huvudmomenten är den enspråkiga respektive tvåspråkiga ordbokens funktion, uppbyggnad och empiriska bas. Särskilt avseende fästs vid de större svenska ordböckerna. Morfologi Kursen ger en orientering i aktuella frågeställningar inom morfologisk teori, såsom representation, betydelse och produktivitet. Ämnesområden som diskuteras särskilt är morfologisk klassificering (i böjningsparadigm), ordbildning (konkatenativ och prosodisk) och därtill ett särskilt moment om genus. Namnforskning Kursen ger en bred och aktuell översikt över namnforskningens teorier, frågeställningar, arbetssätt och resultat med tonvikt på ortnamnen. Följande delaspekter på ämnet behandlas: a) onomastisk teori och metod, som bl.a. annat diskuterar namnforskningens ställning inom nordistiken och inom vetenskapen överhuvud taget samt propriernas ställning och funktion i språksystemet, b) gängse namntolkning, etymologi och andra inomspråkliga fenomen såsom ordeller namnbildning, ortnamnsbildande suffix, avljud, ordlängdsbalans, korrektion m.m., c) ortnamn som källor, dvs. vad ortnamnen berättar om äldre tiders bebyggelsestruktur, administration, religion, jord- och skogsbruk, samfärdsel m.m., d) ortnamnsvård och ortnamnsplanering, som ger en inblick i den mångsidiga verksamhet som idag pågår när det gäller namnval och namnreglering inom statliga och kommunala myndigheter (gatu- och vägnamn,

4 4 postadresser, vägskyltar, allmänna kartor, fastighetsregister m.m.), e) personnamn, där såväl forntida som dagsaktuella namn behandlas liksom både enskilda namnproblem och större utvecklingslinjer när det gäller förnamn, binamn och släktnamn i Sverige. Samtalsanalys Kursens mål är att studenten ska kunna redogöra för huvuddragen i de centrala skolbildningarna inom samtalsanalysen; redogöra för några empiriska forskningsresultat; särskilt på svenskspråkigt material, delta aktivt i en datasession samt spela in, transkribera och utföra en analys utifrån egna valda frågeställningar. Semantik Kursen skall ge de studerande förtrogenhet med centrala semantiska domäner som informationsstruktur, valens, modalitet och aktionsart, innefattande viss insikt i hur de hanteras inom olika språkvetenskapliga skolor. Inom den lexikala semantiken skall de via fallstudier bli förtrogna med sådant som prototyper, metaforik, metonymi, lexikalisering och grammatikalisering, också det med viss fördelning på olika skolor. Sociolingvistik Efter genomgången kurs ska den studerande ha kunskap om sociolingvistisk terminologi, sociolingvistiska hypoteser, teorier och metoder samt sociolingvistiska forskningsdomäner och de resultat som centrala företrädare främst inom Norden presenterat. Språkhistoria Kursen har en inriktning mot språkförändringsmekanismer, dvs ljudövergångar, syntaktisk restrukturering, analogisk förändring, och grammatikalisering. Det teoretiska spektrumet är relativt brett och empiriskt går kursen stundom ut i den större germanska verkligheten. I kursens fördjupningsdel kan den studerande med fördel skjuta in sig på något enskilt teoretiskt ramverk och pröva det på någon enskild frågeställning inom nordisk språkhistoria. Syntax Kursen ger kunskap om de viktigaste skillnaderna mellan formell och funktionell syntaxteori (inklusive mellanformer mellan dessa). Olika beskrivningar av några syntaktiska konstruktioner presenteras, dels som exempel på olika teoriers tillämpning, dels som fördjupning av kunskaperna om de nordiska språkens syntax. Textanalys Kursen syftar till att ge en relativt bred översikt av huvudsakligen modern textforskning, men också till att förmedla bekantskap med vissa grundtexter. Förutom de allmänna översikterna kan litteraturen delas upp i två grupper med varsitt huvudfokus: struktur respektive social funktion och kontext. Text likställs

5 5 inte med skrift, men likväl ligger tyngdpunkten på skriven text. Tänkbara fördjupningsinriktningar är diskursanalys, kvantitativ stilanalys, genreteori och sakprosa, textlingvistik, hypertextteori samt didaktiska perspektiv. Översättning 6. Undervisning Undervisningen ges i mån av resurser. Oftast ges regelrätt undervisning på högst en av läskurserna en och samma termin. Beslut om undervisningens närmare uppläggning för varje delkurs och om den undervisning som ska vara obligatorisk fattas av institutionsstyrelsen. 7. Kunskapskontroll och betygssättning Beslut om kunskapskontrollens form och organisation fattas av institutionsstyrelsen. Som betyg på hela kursen och på delkurserna används något av uttrycken Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Den som har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Examinator på hela kursen och på delkurserna utses av institutionsstyrelsen. Student som underkänts i ordinarie prov har rätt att delta vid ytterligare provtillfällen; det första omprovet skall anordnas i nära anslutning till det ordinarie provet. Student som underkänts två gånger i prov eller på del av kursen har rätt att hos institutionsstyrelsen begära att annan examinator utses. 8. Kurslitteratur Beslut om kurslitteratur fattas av institutionsstyrelsen och redovisas i bilaga. 9. Kursbevis Student som har godkänts på kursen skall på begäran få kursbevis. 10. Begränsning av rätt att medta kursen i examen

6 Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. 6