Föräldrakontakten. .. och Ronja på gymnasiet sid 6 Barnverksamhet i Jönköping sid 8 Skolskjutstrasslet sid 9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föräldrakontakten. .. och Ronja på gymnasiet sid 6 Barnverksamhet i Jönköping sid 8 Skolskjutstrasslet sid 9"

Transkript

1 Föräldrakontakten Nummer 4 nov 2010 En rikstidning för föräldrar till barn med synskador Carl börjar i första klass, sid 3.. och Ronja på gymnasiet sid 6 Barnverksamhet i Jönköping sid 8 Skolskjutstrasslet sid 9

2 Projekt för att stärka barnens delaktighet Ämnet Idrott och hälsa i skolan kan i vissa fall innebära att elever med funktionsnedsättning befrias helt eller delvis från ämnet. Skolinspektionen genomförde ett antal flygande tillsyner, dvs oanmälda besök, i skolor i april 2010 för att granska ämnet idrott och hälsa. Det var tillsyn samtidigt i 172 skolor i 64 kommuner med totalt 7623 elever i år 7-9. Man fann att 2 procent av eleverna var befriade helt eller delvis. Det finns ingen uppgift på vad anledningen var, men man kan befara att ett antal av dessa elever har någon funktionsnedsättning. Det är en hög siffra eftersom möjligheten till befrielse är starkt begränsad i skollagen. En utgångspunkt för undervisningen i den svenska skolan är att alla elever ska kunna delta efter sin förmåga. Skolan ska så långt som möjligt anpassa undervisningen till elevernas olika förutsättningar. Skolinspektionen ska granska ämnet idrott och hälsa vidare. Synskadades Riksförbund deltar i styrgruppen för ett projekt som heter Olika unga Lika förutsättningar. Projektet leds av Hjälpmedelsinstitutet. Under pågår en pilotstudie i några skolor i Linköping och i Kungälv. Inom pilotstudien kommer ett antal elever med olika funktionsnedsättningar att få möjlighet att prova ny teknik, hjälpmedel och alternativa verktyg. Tanken är att elever och lärare utvärderar hjälpmedel eller alternativa verktyg för att öka sin egen kunskap om hjälpmedlens betydelse i lärandeprocessen. Syftet är att öka elevernas inflytande och delaktighet när det gäller stödinsatser för att påverka deras självständighet och deras möjligheter att välja framtid som andra. Pilotprojektet är en förstudie och förhoppningen är att resultaten ska kunna ligga till grund för en bredare försöksverksamhet framöver. Projektet Egen växtkraft, som leds av Barnombudsmannen och Handikappförbunden, där vi deltar i en referensgrupp ska arbeta fram en handbok för vuxna och ett material för barn och unga. Syftet med projektet är att öka barns och ungas delaktighet i habiliterande verksamheter. Utgångspunkten i handboken för de vuxna är varför barn inte ska vara delaktiga. Handboken ska inspirera och visa på vilka positiva effekter det har när barn och unga har möjlighet att vara delaktiga i beslut som rör dem. Projektet ska vara klart i juli Cecilia Ekstrand Synskadades Riksförbund Innehåll i Föräldrakontakten nummer 4, 2010: Vi har varit förskonade från det byråkratiska sid 3 Tack och adjö sid 5 Gymnasiet en lättnad men läromedlen sena som vanligt sid 6 Kompisprojektet ett barnsamarbete syncentral/srf sid 8 Ibland fungerar skolskjutsar, ibland inte alls sid 9 Första gången på teaterläger sid 10 Barnrådet invigt sid 10 Dalafamiljer träffades på Almåsa sid 11 2

3 Vi har varit förskonade från det byråkratiska. Carl Jacobssons skolstart i första klass i Norrbackaskolan i Visby har gått som smort. Mamma Katarina Johansson och pappa Adam Jacobsson har inte behövt agera poliser och administratörer ett dugg. Vi har varit enormt förskonade från byråkratjobb, säger Adam Jacobsson. Vi vet att många har fått kämpa, men inte vi. Det har berott på rektorerna, först Maggan Tideman och sen Torsten Flemming. De vill verkligen att Carl ska få det bästa. Carl är helt blind sen födseln på grund av Lebers syndrom. Men bra på att kompensera, som hans assistent bekräftar här nedan. Carl, i mitten, med bröderna Axel, t.v. och Olle, t.h. Familjeporträtt. Vi fick reda på ganska tidigt att Carl skulle börja här på Norrbackaskolan, säger rektor Torsten Flemming. Han var van vid lokalerna sen förskolan. Flera av hans kamrater gick här. Så det var rimligt att han skulle få plats här. Vi hade en gedigen överlämning. Vi utsåg en assistent som träffade föräldrarna, en otroligt bra pedagog som hela tiden är på hugget. Förskolans assistent fick gå dubbelt ett tag för att föra över kunskap. SPSM i Stockholm var med liksom Gotit, kommunens hjälpmedelsorganisation. Barnoch utbildningsförvaltningens 3

4 Rast. Carl tredje från höger. synkonsulent har varit med, och hela personalen har fått utbildning på SPSM. Vi hade också hjälp från bullerteamet som har hand om barn- och utbildningsförvaltningens lokaler och byggde om med ljuddämpare, filtar på väggarna, tassar på stolarna och sådant. Vi har punktskriftsmaskiner och datorprogram, och Carl har två platser mitt i klassrummet så att datorn ska få plats. 4 Men hjälpmedel och kurser i all ära, säger Torsten Flemming, grundinställningen är den viktigaste. Vi har två ledstjärnor. Det som är bra för Carl, eller vilket barn i behov av stöd som helst, är bra för alla elever i klassen. Vilken elev behöver inte en god ljudmiljö, en tydlig struktur och ett sammansvetsat arbetslag med gemensamt arbetssätt kring barnets hela dag? Och hur skulle jag, om jag vore förälder till ett barn med behov av särskilt stöd, vilja att det fungerade? Om vi tänker så brukar vi hitta någorlunda rätt. Assistenten heter Kenny Hällegard, fritidspedagog som förut har jobbat med andra barn med olika handikapp bla. autism och Downs syndrom. När chansen dök upp tyckte jag det var spännande, säger han. Man lär sig så mycket själv genom att ha att göra med barn med funktionshinder. Nu får jag lära mig punktskrift, till exempel. När jag hoppade på det hade jag jättemycket frågor, men det klarnade efter SPSMkursen. Man får tänka på ett annat sätt bara. Det är ett oerhört spännande och kreativt jobb. Mycket av jobbet består i att skapa läromedel. Om det talas

5 om svamp måste man illustrera det på ett sätt att man kan uppfatta det med fingrarna. De andra eleverna har inte heller så mycket läromedel, säger Kenny. Men det är lätt med Carl, han har ett minne som en elefant. Nu har han börjat med punktskrift och han är otroligt receptiv. Det är en spännande resa att vara med om det från början och se hur någon lär sig. Men en lika stor uppgift är den sociala. Carl är bra på det, bekräftar Adam och Katarina, men det är ändå bra att Kenny har lite översikt och möjlighet att gripa in om leken tar en vändning som blir helt synberoende. Tack och adjö! Det här är sista numret av Föräldrakontakten. På grund av nedskärningen av statsbidraget med nio miljoner från och med nyår blir vi tvingade att disponera våra re surser på ett nytt sätt. Vi hoppas att det inte bara ska bli nackdelar utan att vi också kan uppnå en del synergieffekter som vi inte gjorde förut. Perspektiv kommer i fortsättningen regelmässigt att bevaka barn- och familjefrågor. Tyvärr kan det inte bli lika mycket läsning som Föräldrakontakten har erbjudit, men å andra sidan kommer alla Synskadades Riksförbunds medlemmar att kunna läsa mer om barn och förhoppningsvis få mer förståelse av vilka särskilda behov de har. På sikt kanske det kan förändra en del föreningars och distrikts verksamhet på ett sätt som är bra för barn. Aktualiteter, tips och nyheter Klassen är ganska stor, 28 elever, säger Kenny, och för det mesta finns det kompisar runtom att välja mellan och aktiviteter som han tycker är roligt. Även utomhuslekar som tafatt och kurragömma fungerar om man syntolkar mycket. Eller man kan ta med en ljudfyr som den som ska tas fatt i bär. Jag försöker att inte blanda mig i för mycket. Det är bra om Carl är så självständig som möjligt. Om det är dags att gå ut till rast får han fixa det själv. Jag bara finns i närheten. Om han inte kommer igång med något kan jag gripa in, men det är sällan. Alla barn blir mer osjälvständiga om det finns en vuxen i närheten. Det ska ju inte vara jag som springer runt och ställer till rätta, det är bättre i så fall att Carl ber någon kamrat. Och om jag är osäker finns syncentralen att fråga ett stenkast bort. Kenny är väldigt ambitiös, säger Adam. Han inte bara hjälper till med skolarbetet, han har också till exempel synskadeanpassat spel. Och som den gamla gympalärare han är har han till och med fått Carl att aktivera sig med bollspel trots att det är svårt. Men Carl tycker det är kul däremot är han mindre intresserad av punktskrift och taktila bilder. kommer att läggas in på www. srf.nu under en särskild rubrik. På så sätt kan vi bli mer aktuella även om det på grund av nedskärningarna kanske inte kan bli lika mycket som förut. Med tiden, när det ekonomiska läget lättar, kommer även Synskadades Riksförbunds webbplats att erbjuda möjligheter till forum och diskussionsgrupper där vi hoppas att tips kan spridas och kontakter knytas. Tills vidare: anmäl dig till epostlistan Föräldrar till synskadade barn på srf.nu/agera-med-srf/epostlistor/srfs-epostlistor/, så får du veta hur situationen utvecklas. Cecilia Ekstrand, barnansvarig Jan Wiklund, redaktör Peter Feldt, kanslichef Kenny är tuff mot Carl, säger Katarina. Inte elakt, men utmanande. Han upprätthåller disciplin med käpp, lästräning och simning. Inget fusk! Läxa en gång i veckan som alla andra! Det har vi sagt till om vi vill att Carl ska pushas ut på okänt vatten så att han lär sig att klara sig. Vi gör honom en björntjänst om vi curlar. Fast vi är nog sämre på det här hemma, säger Katarina. 5

6 Ronja i vimlet i Rytmus Musikergymnasiums entré. T.h. assistenten Katja. Gymnasiet en lättnad men läromedlen sena som vanligt I höst är det kul att gå till plugget nästan varje dag, säger Ronja Helt belåtet. Förra året, då jag gick i nian var det skittråkigt om man får säga så, men nu på gymnasiet känns det bara bra! Ronja Helt går första årskursen vid Rytmus musikergymnasium i Nacka en förort till Stockholm. Eftersom hon är blind förberedde hon sig lite extra före skolstarten i augusti. Jag fick besöka skolan några gånger under sommarlovet för att lära mig hitta lite, berättar hon. Var toaletterna ligger, var mitt elevskåp finns, till några ämnesrum och så vidare. Det var jättebra att få göra det under sommaren då jag kunde lära mig hitta i lugn och ro utan att korridorerna var fulla av andra elever. Det var först i juli då antagningsprocessen till Rytmus var över som det stod klart att Ronja skulle börja vid skolan. Och det var först då skolan kunde beställa hennes läroböcker i punktskrift eller inlästa. Följden blev att Ronja ännu inte fått alla sina läroböcker. För, som hon säger, det tar gräsligt lång tid att få böcker i punktskrift. Men trots det stortrivs jag, fortsätter hon. Äntligen får jag läsa sådant som jag tycker om och tror att jag kommer att ha stor nytta av i framtiden. Förra året, i nian, kändes det bara tråkigt. Jag tyckte att jag redan kunde det mesta och ville gå vidare. Men nu är det roligt och spännande. Nu är jag motiverad till max! 6

7 Har du fått de hjälpmedel du behöver i skolan? Jag använder min egen dator, men jag har inte fått de anpassningar jag behöver från syncentralen. Om tre år då du går ut gymnasiet, hur tänker du dig framtiden? Helst vill jag ju arbeta med något som har med sång eller musik att göra. Men den här utbildningen ger mig behörighet att söka till universitetet eller högskolan. Och jag skulle kunna tänka mig att bli journalist. Jag tycker mycket om att skriva och jag tycker mycket om att tala med människor. Vad gör du på fritiden? Jag är med i Unga Synskadade och är sekreterare i deras Stockholmsstyrelse. Det tar ganska mycket tid. Det blir många möten men det är kul det också och jag lär mig mycket. Sedan försöker jag vara med kompissar eller bara softa. Vilken är den senaste boken du läste? Det var så länge sedan för jag har nästan aldrig tid att läsa utom läroböcker. Men det var nog en ungdomsroman, för sådana gillar jag. Förberedelser trots intagningssystemet Vi fick reda på väldigt sent att Ronja skulle börja, säger rektor Thomas Karlsson på Rytmus. Gymnasieintaget ger inte besked förrän i juni-juli. Egentligen skulle vi ha behövt få reda på det ett halvår innan, men det är svårt att göra något åt eftersom det hör till grunden för intagningssystemet. Men vi har i alla fall hunnit med att ha möten mellan Ronjas lärare, mentor, representanter från SPSM samt Ronja och hennes familj samt utbilda alla hennes lärare på SPSM, både inom kärnämnena och våra karaktärsämnen. Vi har också anställt en ledsagare på heltid på pengar som vi har fått från Stockholms stad. Vi har förstås köpt in läromedel på punktskrift och ljud, beroende på vad Ronja ville ha. Vi har köpt in två datorer men där har vi fortfarande problem eftersom vi inte har fått alla program installerade. Framför allt är det musikprogrammen som är viktiga att få på plats eftersom t ex notläsning är en ny erfarenhet för de flesta elever. Vi har också märkt upp lokalerna och vi har försökt minimera salsbytena. På gymnasiet går man ju runt mellan skolsalar men vi har i alla fall ordnat så att det bara är tre salar vi behöver använda. Ronja är inte den första synskadade eleven på Rytmus, även om tidigare elever gick där före Thomas Karlssons tid. Men viktigare än erfarenhet är förmodligen att man tycker att det är ett välkommet avbrott i rutinen att ha en elev med annorlunda krav. Nu när Ronja har gått här snart en termin ska vi arrangera en erfarenhetsutbytescirkel för lärarna under ledning av ledsagaren, säger Thomas Karlsson. Gör dina egna svällpappersdokument För några år sen avslutades ett projekt på de nordiska nationella resurcentren för att göra taktila bilder och kartor för barn. Det resulterade bland annat i en handbok i hur man gör samt lite olika redskap som nu finns på bland annat Resurscenter syn. Arne Yngström. Bland annat värmetrummor. Vill du göra taktila bilder? Beställ värmetrummor från Arne Yngström, tel , se. Handbok medföljer. Pris 500kr plus frakt. En liten uppsättning finns också kvar hos projektledaren 7

8 Kompisprojektet ett barnsamarbete sc/srf För ett par år sedan fick SRF tillsammans med DHR ett arv efter en kvinna i Jönköping. Pengarna skulle gå till barn och ungdomar med synskador i Jönköpings kommun. En projekt grupp tillsattes där SRF:s dåvarande ombudsman Bert Carlsson var sammankallande. Övriga som fanns med var bl.a. Mildred från syncentralen, Margareta från DHR, Svea från kommunen, Mona från SRF:s föräldrakomitte. Vi bestämde att vi ska jobba vidare med att stärka kompisrelationer för våra barn och unga. Detta för att vi vet att många av våra unga är väldigt ensamma och inte har naturliga kompisrelationer i sin närhet. Bl.a. har vi subventionerat SRF:s läger, hockeymatcher, speedway mm. För min Linus har SRF:s läger varit höjdpunkter att längta efter, det är där han hittat goa kompisar. De håller kontakt mer eller mindre dagligen via telefon eftersom det är mils avstånd. Det var en underbar glädje för oss föräldrar när vi märkte att han fått kompisar! Svea Nilsson som är specialpedagog i kommunens gemensamma resursteam har tillsammans med Kulturskolan i Jönköping haft aktiviteter där Fyrhjulingar i Mullsjö en grupp med barn från låg och mellanstadiet deltagit. De har träffats 1-2 ggr/månad. Drama, bild och skapande har de arbetat med. Utflykter har också ordnats, bl.a. tågresa till Mullsjö där häst och vagn väntade, och så fick de som ville prova att köra fyrhjuling. Tala om häftig upplevelse! Ridning har varit en annan aktivitet, och även besök på Borås djurpark. En annan grupp som fått glädje av arvet är de barnen med flerfunktionsnedsättningar som går på Humlan (en resursavdelning på Arredalens förskola) Barnen och deras familjer tillsammans med personalen på Humlan besökte Eldorado i Göteborg där man fick tillfälle att prova olika upplevelserum. Här syns djungelrummet på Eldorado. De har varit ute och åkt flotte, relax-badat och nyligen fått en stor trumma. På denna trumma kan man både sitta och ligga om man är barn och då kan man känna rytmen i hela kroppen. Detta är ett axplock av aktiviteter som skett. I skolgruppen har det varit mellan 6-9 barn/ungdomar. Övriga aktiviteter 3 ytterligare. Humlan har 10 barn som deltagit. Innebär att ca 20 barn / ungd får glädje av projektet. När inbjudan till aktiviteter görs har vi mycket god hjälp av Mildred från syncentralen. För att kunna nå fler barn och 8

9 Ibland fungerar skolskjutsar, ibland inte alls Skolskjuts för gymnasieelever fungerar mycket olika i olika kommuner. Skolskjutsen fungerade bra för vår son i grundskolan, berättar Ann Straht från Lund. Sen kom problemen när han skulle börja på gymnasiet. I Lund är systemet sådant att kommunenendast ersätter resor för gymnasieelever som har 6 km eller mer till skolan. Man hänvisar till skollagen.. Vi fick först besked från skolan att vår som skulle kunna fortsätta åka, säger Ann Straht. Men sen kom beskedet att de inte är skyldiga att ordna sånt här. De hänvisade till färdtjänsten. Familjen Straht skulle alltså själv få ordna och bekosta skolresorna via färdtjänsten. Men snart upptäckte man att det fanns problem. Färdtjänsten hade naturligtvis samkörning, men till skillnad från skolskjutsen tar färdtjänsten inte lika stor hänsyn till elevers behov, vilket kunde betyda att man måste följa med en massa pensionärer runt till vårdcentraler och sjukhus och bli försenad till lektioner eller tvingas stå och vänta extra länge på att få komma hem. Först efter att vi hade kontaktat SRF Lundabygden och via dem ansvariga i kommunen fick vi åtminstone ersättning för månadskortet, säger Ann Straht. Men måste man hålla på att bråka om sånt här? Så vi frågade runt i landet. I Uppsala, Lunds ärkerival, är grundinställningen att man har en samordnad upphandling för grundskola och särskola, säger Sverker Östman på Prebuss, kommunens färdtjänstenhet. Men om det finns elever i det vanliga gymnasiet som behöver åka med går det också bra. De är hur som helst inte så många så det betyder inget ekonomiskt vi har nog ingen synskadad gymnasieelev idag säger Östman. Den här extra skolskjutsen via färdtjänsten fungerar även för elever som bor långt bort från skolan. Samåkning tillämpas, men tack vare att man har ett schema att hålla sig till kan man hålla tiderna. I Luleå ingår gymnasieeleverna under arbetsresor, berättar SRF:s ombudsman Thomas Tillberg. Det är en särordning inom färdtjänsten som prioriteras så att man slipper långa väntetider. Även här är det en fördel att man har ett fast schema. Kostnaderna tas ut på skolan, vilket kan vara en nackdel. Även i Huddinge och Örebro omfattar skolskjutsen gymnasiet. I Örebro kan eleverna bestämma tiderna själva, meddelar SRF Örebro. Så visst går det att ordna. Men då måste kommunen tycka att det är viktigare att stå sina medborgare till tjänst än att tjyvhålla på det faktum att man inte är tvingad av lagen. Kostnaden är ju försumbar, som Sverker Östman påpekade. ungdomar än de som idag är SRF medlemmar hjälper syncentralen till att förmedla till alla som finns inskrivna i vårt län. Syncentralen har ofta god kännedom om yngre som kan behöva kompis-stöd. Detta samarbete fungerar kanonbra! Att sc stllde upp säger de är vikten av att stärka fritiden för barnen o att samverkan över gränser är oerhört viktigt! Alla vi jobbar ju för att våra unga ska må bra. Kompisar är något som alla behöver för att stärka sin självbild och inte känna sig ensamma. Samverkan över gränser är en stor fördel för våra unga. Mona Forsberg Mamma till Linus Föräldrarepresentant i SRF 9

10 Första gången på teaterläger Barnrådet invigt Vi har startat ett barn- och ungdomsråd inom Synskadades Riksförbund. Det är åtta barn och ungdomar som går i årskurs 5 till 9, som deltar. Det är fem flickor och 3 pojkar. Rådet ska fungera som en expertpanel. Vi ska kunna få information om frågor som rör skola och fritid från personer som är experter på att vara barn och ha en synnedsättning idag. Vi vill samtidigt ge deltagarna något tillbaka och stärka dem genom att erbjuda olika verktyg att använda i vardagen. Vid det första mötet som vi hade i oktober pratade vi om mänskliga rättigheter, Konventionen om barnets rättigheter och om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Deltagarna fick skapa utifrån artikel 30 i FN:s konvention, som handlar om rätten till fritid. Under 2011 kommer vi att ha två möten. Är du nyfiken på rådet så hör av dig till Jag förstår inte hur de bär sig åt, säger Annika Sahl Kadar, SRF:s lägerledare, om teaterlägret på Lillsveds folkhögskola i början av november. Två dygn fick dom på sig från idé till premiär. Klockan tolv andra dagen skulle det vara klart. Den här gången var temat första gången och vad det var första gången för fick ungdomarna hitta på själva. En grupp gestaltade första kvarsittningen i skolan. Jag vet inte hur de fick ihop det men John Lennon var med på något vis. Fantasin är otrolig. Nästa höst blir det teaterläger igen. Anmäl ditt barn du också. Cecilia Ekstrand, SRF Punktskriftsnoter En ny bok om hur man läser punktskriftsnoter finns att beställa från SPSM se Butiken på eller ring

11 Dalafamiljer träffades på Almåsa Så blev det änterligen dags! Fredagen den femte novenber, sammanstrålade fem familjer, tre barnassistenter och jag Trollet för att ha ett trevligt mini-barnläger på Almåsa. Meningen var att vi skulle starta det hela med eftermiddagsfika klockan Vi andra kom fram strax efter Lördagen började som sig bör givetvis med att vi träffade Cecilia Ekstrand från SRF Riks. Hon talade om föräldra-barnverksamheten på riksnivå, som är hennes arbetsområde. Hon berättade att det anordnades tre barnläger per år av dom. Cecilia informerade även om den nya skollagen och om hur man agerar om resurshjälp i förskola-skola inte är tillräcklig. Föräldrarna ställde frågor och det diskuterades livligt. Samtidigt träffade de tio barnen musiker-musikpedagog Monicka Söderberg, som till sammans med barnassistenterna Linda, Elina och Kajsa underhöll barnen var det dags för nästa begivenhet som var varken mer eller mindre än det fantastiska clownparet Max och Monic! Den föreställningen blev mycket bejublad av både barn och vuxna. Marie Trollet Holmkvist SRF Dalarna En kick-off Det var bra att vi fick samlas och bra att vi fick träffa Cecilia, säger Jonas Larsson, en av föräldrarna från Dalarna. Och naturligtvis bra för barnen att de fick träffa varandra. De växer utav det. Vi skulle gärna ha stannat ett par dagar till. Vi hade gärna velat träffa Resurscenter syn. Men det var en bra start. Ungefär som en kick-off på ett företag inför att vi planerar fler träffar tillsammans. Vi blir mer bekanta, vi får nya vänner. Dalafamiljer fikar Föräldrakontakten Rikstidningen för föräldrar till barn med synskador produceras SRF Synskadades Riksförbund, och kommer ut med fyra nummer per år. Den ges även ut på daisy. Redaktion: Jan Wiklund, Sune Olsson, Ansvarig utgivare: Eva Björk Tel

12 Posttidning B Synskadades Riksförbund Enskede Resurscenter syn informerar om föräldrakurser Resurscenter syn i Stockholm och Örebro erbjuder utbildning för föräldrar som har ett barn med synskada. Utbildningen sker i kursform på resurscentret. Specialutformade utbildningar på hemorten kan också arrangeras. Se vidare på vår hemsida Aktuellt under våren 2011 Barn med synnedsättning, ålder 0-5 år januari 2011 i Stockholm och februari i Stockholm Anmälan kan ske kontinuerligt Ur innehållet: Att upptäcka världen med andra sinnen. Syn-synskada-utveckling. Böcker och bilder. Lek och samspel. Mobility och miljöanpassning. Samhällets stödinsatser Barn med synsvaghet, 6 12 år mars 2011 Anmälan: senast 1 februari 2011 Ur innehållet: Syn och synfunktioner. Studieteknik och skolarbete. Synsvaghet, utveckling och identitet. Samspel och kamratrelationer. Samhällets stödinsatser. Barn med grav synskada 3 5 år maj maj 2011 Anmälan : senast 29 mars respektive 12 april 2011 Ur innehållet: Kropps- och rumsuppfattning. Lek och samspel, Mobility. Punktskriftsförberedande övningar. Samhällets stödinsatser. Alla kurser är kostnadsfria och ersättning utgår för resekostnader. Föräldrarna betalar en mindre avgift för mat och logi. Ytterligare information Annica Winberg, Inga-Stina Fellers & Ingrid Nordberg Resurscenter syn Stockholm,

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

1 Frågor årskurs 2 grundskola

1 Frågor årskurs 2 grundskola 1 Frågor årskurs 2 grundskola Skalan som används är 4- gradig och visualiseras med glada och ledsna gubbar. Det går även att svara Vet inte. Bakgrundsfrågor Är du (pojke/flicka) Var bor du? (lista med

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Inte bara för. syns skull

Inte bara för. syns skull Inte bara för syns skull För ett tillgängligt samhälle Vet du att bankomaten kan prata med dig? Det har vi på Syn skadades Riksförbund (SRF) arbetat fram för att vi med synnedsättning ska kunna ta ut pengar

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Syncentralen Vänersborg Gruppverksamhet

Syncentralen Vänersborg Gruppverksamhet Syncentralen Vänersborg Gruppverksamhet Vuxna 2014 Information om ny teknik Denna grupp vänder sig till dig som är nyfiken på IT och som har lite eller inte någon erfarenhet, eller har använt en dator

Läs mer

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Innehåll Utveckla gärna varför ni inte tycker att "Punktskriftsböcker som innehåller punktskrift och svällpappersbilder" är bra, vad kan göras för att förbättra

Läs mer

Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun

Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun Barn och utbildningsförvaltningen Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2011-11-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor RAPPORT 1(7) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och

Läs mer

Råd till vårdnadshavare

Råd till vårdnadshavare Uppdaterad 2015-02-15 Råd till vårdnadshavare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 8 9 Inledning Under sjukhusvistelsen Elevens skolgång Skolgången Råd från andra vårdnadshavare

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Skolskjutsreglemente Laxå kommun

Skolskjutsreglemente Laxå kommun Skolskjutsreglemente Laxå kommun Ur Skollagen 4 kap 7 Hemkommunen är skyldig att sörja för att eleverna i grundskolan anordna kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden,

Läs mer

Minnesanteckningar från Forum för Samråd 20013-10-02

Minnesanteckningar från Forum för Samråd 20013-10-02 Minnesanteckningar från Forum för Samråd 20013-10-02 Killebäckskolan sal B 105, kl 18.00-20.00 Närvarande: Pär Jonsson, rektor Föräldrarepresentanter: åk 5- Anuska Acosta, åk 6- Linda Eliasson, åk 7- Ursula

Läs mer

Lilla föräldraboken. Bra att veta som förälder på Örebro Waldorfskola

Lilla föräldraboken. Bra att veta som förälder på Örebro Waldorfskola Lilla föräldraboken Bra att veta som förälder på Örebro Waldorfskola Välkommen som ny förälder till Örebro Waldorfskola! Den här skriften är tänkt att vara en vägledning för dig som ny förälder. Här får

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvängenskolan grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem läsåret 2014/15 Keith Haring Upprättad augusti 2014 Lisbeth

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem

Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Att börja på gymnasiet kan kännas både spännande och kanske lite skrämmande. Så är det för de flesta. Vad vill jag läsa? Och

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Med Vänliga Hälsningar Fritidsassistent Angelika Hallberg

Med Vänliga Hälsningar Fritidsassistent Angelika Hallberg HEJ! Här kommer nu 2014 års resor och läger med FUB. De resor och läger som finns med i programmet ordnas inte bara av FUB utan vi samarbetar även med Jönköpings kommun, Länsförbundet FUB, Smålands HIF,

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2012

Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2012 Datum 2012-04-24 Norum/Westerman-Annerborn KUN2012/101 Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2012 2010 88 svarande av 120 elever. 46 flickor och 42 pojkar (enligt Procapita 4/4) dvs 73 % 2011 73 svarande

Läs mer

SKOLNYTT. Röbroskolan 2013/2014 Vecka 34/35. MATSEDEL vecka 34/35. Måndag Köttfärssoppa, mj. bröd Tisdag Köttbullar, sås, pot

SKOLNYTT. Röbroskolan 2013/2014 Vecka 34/35. MATSEDEL vecka 34/35. Måndag Köttfärssoppa, mj. bröd Tisdag Köttbullar, sås, pot SKOLNYTT Röbroskolan 2013/2014 Vecka 34/35 MATSEDEL vecka 34/35 Måndag LOV Tisdag LOV Onsdag LOV Torsdag Makaroner, korv Fredag Fläskkarré, sås, pot. Måndag Köttfärssoppa, mj. bröd Tisdag Köttbullar, sås,

Läs mer

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst.

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. För att få ut så mycket som möjligt av din tid här på skolan har jag satt ihop denna lilla tidning. Du har säkert massvis av intressanta

Läs mer

Skolskjutsreglemente. Timrå kommun

Skolskjutsreglemente. Timrå kommun Skolskjutsreglemente - för grundskola, särskola samt gymnasium - i Timrå kommun Efter beslut i barn- och utbildningsnämnden 2011-06-22 105 Innehållsförteckning Skolskjutsreglemente för Timrå kommun...1

Läs mer

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Välkommen till Björkhyddans förskola

Välkommen till Björkhyddans förskola Välkommen till Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola består av fyra avdelningar: Biet, Humlan, Sländan och Myran. Björkhyddan har ett eget kök och en stor härlig lekhall i mitten.

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv Lättläst Detta är Frösunda Vi ger dig stöd till ett bättre liv Detta är viktigt för Frösunda Alla människor har samma värde. Alla människor kan utveckla sig. Det ska vara roligt att träffa andra människor.

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Klart att alla ska med! Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

Klart att alla ska med! Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Klart att alla ska med! Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Förskola och skola www.spsm.se/tillganglighet Isak Lukas Lisa Nesrin Tove Dennis

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Skolskjutsregler i Västerviks kommun för elever i grundskola och förskoleklass

Skolskjutsregler i Västerviks kommun för elever i grundskola och förskoleklass 2013-10-04 Skolskjutsregler i Västerviks kommun för elever i grundskola och förskoleklass Allmänt Enligt 10 kap 32, 33, 40 i skollagen är kommunen skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts om det behövs

Läs mer

Protokoll från Syncentralernas Regionala Brukarråd inom Habilitering & Hälsa 2010-05-19 på Hotell Gyllene Kärven, Herrljunga.

Protokoll från Syncentralernas Regionala Brukarråd inom Habilitering & Hälsa 2010-05-19 på Hotell Gyllene Kärven, Herrljunga. Protokoll från Syncentralernas Regionala Brukarråd inom Habilitering & Hälsa 2010-05-19 på Hotell Gyllene Kärven, Herrljunga. Närvarande: Anette Jernberg, FSBU Väst Thomas Krantz, SRF Göteborg Pia Andersson,

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Visste du att? Elever har rättigheter!

Visste du att? Elever har rättigheter! Visste du att? Elever har rättigheter! Index Vad är det här? Foldern Visste du att? Elever har rättigheter! försöker på ett kort och begripligt vis engagera dig i frågor som berör elevers rättigheter.

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

REGEL 7. Det får inte finnas lagar och regler som säger att personer med funktionshinder inte kan anställas.

REGEL 7. Det får inte finnas lagar och regler som säger att personer med funktionshinder inte kan anställas. REGEL 7 A r b e t e Staterna bör se till att personer med funktionshinder får arbeta. De måste ha lika stora möjligheter till arbete både i stan och på landet. Det får inte finnas lagar och regler som

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Minnesanteckningar skolanalysgruppen

Minnesanteckningar skolanalysgruppen 2014-01-20 Minnesanteckningar skolanalysgruppen Plats och tid: Rådhuset Staffanstorp, lokal Esarp Onsdagen den 15 januari kl 8.30-12.30 Närvarande: Nino Vidovic, Max Jörgensen, Rickard Severin Ekström,

Läs mer

Tisdagen den 18 oktober 2011 i Bergaskolans matsal.

Tisdagen den 18 oktober 2011 i Bergaskolans matsal. Protokoll klassombudsmöte 17 oktober 2011 1 Protokoll fört vid klassombudsmöte för Berga Hem och skola-förening Tisdagen den 18 oktober 2011 i Bergaskolans matsal. Närvarande: Henrik Ericson ordf. och

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Inledning Folkhälsoenheten arrangerade den 13 maj den första Tematräffen för pedagoger på förskolor och skolor som ingår i Hälsofrämjande skolutveckling. Syftet

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever 2014-04-11 1 ARBETSMILJÖ (FYSISK OCH SOCIAL) Fräscha och fina toaletter. Fräschare och vackrare toaletter Renare toaletter Renovera toaletterna

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning Gör det omöjliga möjligt genom bra hemtjänst och ledsagning Läsa post och hitta i kylen Per, 28 När jag skulle riva ost till pastasåsen upptäckte jag att jag tagit fel och köpt blodpudding istället. Största

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

Skolskjutsregler för elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola

Skolskjutsregler för elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola 1(6) Datum Diarienummer 2015-04-29 2015/546 611 Fastställd av BUN 2015-05-21, 100 Skolskjutsregler för elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola Lagar och förordningar I lagar,

Läs mer

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET Ingrid Olsson (ingrid.olsson@buv.su.se) Lise Roll-Pettersson (lise.roll-pettersson@specped.su.se) Katarina Flygare Barn-

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

Vinns av det lag som samlat flest resepoäng genom att gå, cykla, samåka eller resa kollektivt.

Vinns av det lag som samlat flest resepoäng genom att gå, cykla, samåka eller resa kollektivt. Klimatmatchen 2014 Priser - detta kan man vinna Nationella priser Alla lag/grupper är med och tävlar om följande nationella priser: Resetävlingen Vinns av det lag som samlat flest resepoäng genom att gå,

Läs mer