Föräldrakontakten. .. och Ronja på gymnasiet sid 6 Barnverksamhet i Jönköping sid 8 Skolskjutstrasslet sid 9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föräldrakontakten. .. och Ronja på gymnasiet sid 6 Barnverksamhet i Jönköping sid 8 Skolskjutstrasslet sid 9"

Transkript

1 Föräldrakontakten Nummer 4 nov 2010 En rikstidning för föräldrar till barn med synskador Carl börjar i första klass, sid 3.. och Ronja på gymnasiet sid 6 Barnverksamhet i Jönköping sid 8 Skolskjutstrasslet sid 9

2 Projekt för att stärka barnens delaktighet Ämnet Idrott och hälsa i skolan kan i vissa fall innebära att elever med funktionsnedsättning befrias helt eller delvis från ämnet. Skolinspektionen genomförde ett antal flygande tillsyner, dvs oanmälda besök, i skolor i april 2010 för att granska ämnet idrott och hälsa. Det var tillsyn samtidigt i 172 skolor i 64 kommuner med totalt 7623 elever i år 7-9. Man fann att 2 procent av eleverna var befriade helt eller delvis. Det finns ingen uppgift på vad anledningen var, men man kan befara att ett antal av dessa elever har någon funktionsnedsättning. Det är en hög siffra eftersom möjligheten till befrielse är starkt begränsad i skollagen. En utgångspunkt för undervisningen i den svenska skolan är att alla elever ska kunna delta efter sin förmåga. Skolan ska så långt som möjligt anpassa undervisningen till elevernas olika förutsättningar. Skolinspektionen ska granska ämnet idrott och hälsa vidare. Synskadades Riksförbund deltar i styrgruppen för ett projekt som heter Olika unga Lika förutsättningar. Projektet leds av Hjälpmedelsinstitutet. Under pågår en pilotstudie i några skolor i Linköping och i Kungälv. Inom pilotstudien kommer ett antal elever med olika funktionsnedsättningar att få möjlighet att prova ny teknik, hjälpmedel och alternativa verktyg. Tanken är att elever och lärare utvärderar hjälpmedel eller alternativa verktyg för att öka sin egen kunskap om hjälpmedlens betydelse i lärandeprocessen. Syftet är att öka elevernas inflytande och delaktighet när det gäller stödinsatser för att påverka deras självständighet och deras möjligheter att välja framtid som andra. Pilotprojektet är en förstudie och förhoppningen är att resultaten ska kunna ligga till grund för en bredare försöksverksamhet framöver. Projektet Egen växtkraft, som leds av Barnombudsmannen och Handikappförbunden, där vi deltar i en referensgrupp ska arbeta fram en handbok för vuxna och ett material för barn och unga. Syftet med projektet är att öka barns och ungas delaktighet i habiliterande verksamheter. Utgångspunkten i handboken för de vuxna är varför barn inte ska vara delaktiga. Handboken ska inspirera och visa på vilka positiva effekter det har när barn och unga har möjlighet att vara delaktiga i beslut som rör dem. Projektet ska vara klart i juli Cecilia Ekstrand Synskadades Riksförbund Innehåll i Föräldrakontakten nummer 4, 2010: Vi har varit förskonade från det byråkratiska sid 3 Tack och adjö sid 5 Gymnasiet en lättnad men läromedlen sena som vanligt sid 6 Kompisprojektet ett barnsamarbete syncentral/srf sid 8 Ibland fungerar skolskjutsar, ibland inte alls sid 9 Första gången på teaterläger sid 10 Barnrådet invigt sid 10 Dalafamiljer träffades på Almåsa sid 11 2

3 Vi har varit förskonade från det byråkratiska. Carl Jacobssons skolstart i första klass i Norrbackaskolan i Visby har gått som smort. Mamma Katarina Johansson och pappa Adam Jacobsson har inte behövt agera poliser och administratörer ett dugg. Vi har varit enormt förskonade från byråkratjobb, säger Adam Jacobsson. Vi vet att många har fått kämpa, men inte vi. Det har berott på rektorerna, först Maggan Tideman och sen Torsten Flemming. De vill verkligen att Carl ska få det bästa. Carl är helt blind sen födseln på grund av Lebers syndrom. Men bra på att kompensera, som hans assistent bekräftar här nedan. Carl, i mitten, med bröderna Axel, t.v. och Olle, t.h. Familjeporträtt. Vi fick reda på ganska tidigt att Carl skulle börja här på Norrbackaskolan, säger rektor Torsten Flemming. Han var van vid lokalerna sen förskolan. Flera av hans kamrater gick här. Så det var rimligt att han skulle få plats här. Vi hade en gedigen överlämning. Vi utsåg en assistent som träffade föräldrarna, en otroligt bra pedagog som hela tiden är på hugget. Förskolans assistent fick gå dubbelt ett tag för att föra över kunskap. SPSM i Stockholm var med liksom Gotit, kommunens hjälpmedelsorganisation. Barnoch utbildningsförvaltningens 3

4 Rast. Carl tredje från höger. synkonsulent har varit med, och hela personalen har fått utbildning på SPSM. Vi hade också hjälp från bullerteamet som har hand om barn- och utbildningsförvaltningens lokaler och byggde om med ljuddämpare, filtar på väggarna, tassar på stolarna och sådant. Vi har punktskriftsmaskiner och datorprogram, och Carl har två platser mitt i klassrummet så att datorn ska få plats. 4 Men hjälpmedel och kurser i all ära, säger Torsten Flemming, grundinställningen är den viktigaste. Vi har två ledstjärnor. Det som är bra för Carl, eller vilket barn i behov av stöd som helst, är bra för alla elever i klassen. Vilken elev behöver inte en god ljudmiljö, en tydlig struktur och ett sammansvetsat arbetslag med gemensamt arbetssätt kring barnets hela dag? Och hur skulle jag, om jag vore förälder till ett barn med behov av särskilt stöd, vilja att det fungerade? Om vi tänker så brukar vi hitta någorlunda rätt. Assistenten heter Kenny Hällegard, fritidspedagog som förut har jobbat med andra barn med olika handikapp bla. autism och Downs syndrom. När chansen dök upp tyckte jag det var spännande, säger han. Man lär sig så mycket själv genom att ha att göra med barn med funktionshinder. Nu får jag lära mig punktskrift, till exempel. När jag hoppade på det hade jag jättemycket frågor, men det klarnade efter SPSMkursen. Man får tänka på ett annat sätt bara. Det är ett oerhört spännande och kreativt jobb. Mycket av jobbet består i att skapa läromedel. Om det talas

5 om svamp måste man illustrera det på ett sätt att man kan uppfatta det med fingrarna. De andra eleverna har inte heller så mycket läromedel, säger Kenny. Men det är lätt med Carl, han har ett minne som en elefant. Nu har han börjat med punktskrift och han är otroligt receptiv. Det är en spännande resa att vara med om det från början och se hur någon lär sig. Men en lika stor uppgift är den sociala. Carl är bra på det, bekräftar Adam och Katarina, men det är ändå bra att Kenny har lite översikt och möjlighet att gripa in om leken tar en vändning som blir helt synberoende. Tack och adjö! Det här är sista numret av Föräldrakontakten. På grund av nedskärningen av statsbidraget med nio miljoner från och med nyår blir vi tvingade att disponera våra re surser på ett nytt sätt. Vi hoppas att det inte bara ska bli nackdelar utan att vi också kan uppnå en del synergieffekter som vi inte gjorde förut. Perspektiv kommer i fortsättningen regelmässigt att bevaka barn- och familjefrågor. Tyvärr kan det inte bli lika mycket läsning som Föräldrakontakten har erbjudit, men å andra sidan kommer alla Synskadades Riksförbunds medlemmar att kunna läsa mer om barn och förhoppningsvis få mer förståelse av vilka särskilda behov de har. På sikt kanske det kan förändra en del föreningars och distrikts verksamhet på ett sätt som är bra för barn. Aktualiteter, tips och nyheter Klassen är ganska stor, 28 elever, säger Kenny, och för det mesta finns det kompisar runtom att välja mellan och aktiviteter som han tycker är roligt. Även utomhuslekar som tafatt och kurragömma fungerar om man syntolkar mycket. Eller man kan ta med en ljudfyr som den som ska tas fatt i bär. Jag försöker att inte blanda mig i för mycket. Det är bra om Carl är så självständig som möjligt. Om det är dags att gå ut till rast får han fixa det själv. Jag bara finns i närheten. Om han inte kommer igång med något kan jag gripa in, men det är sällan. Alla barn blir mer osjälvständiga om det finns en vuxen i närheten. Det ska ju inte vara jag som springer runt och ställer till rätta, det är bättre i så fall att Carl ber någon kamrat. Och om jag är osäker finns syncentralen att fråga ett stenkast bort. Kenny är väldigt ambitiös, säger Adam. Han inte bara hjälper till med skolarbetet, han har också till exempel synskadeanpassat spel. Och som den gamla gympalärare han är har han till och med fått Carl att aktivera sig med bollspel trots att det är svårt. Men Carl tycker det är kul däremot är han mindre intresserad av punktskrift och taktila bilder. kommer att läggas in på www. srf.nu under en särskild rubrik. På så sätt kan vi bli mer aktuella även om det på grund av nedskärningarna kanske inte kan bli lika mycket som förut. Med tiden, när det ekonomiska läget lättar, kommer även Synskadades Riksförbunds webbplats att erbjuda möjligheter till forum och diskussionsgrupper där vi hoppas att tips kan spridas och kontakter knytas. Tills vidare: anmäl dig till epostlistan Föräldrar till synskadade barn på srf.nu/agera-med-srf/epostlistor/srfs-epostlistor/, så får du veta hur situationen utvecklas. Cecilia Ekstrand, barnansvarig Jan Wiklund, redaktör Peter Feldt, kanslichef Kenny är tuff mot Carl, säger Katarina. Inte elakt, men utmanande. Han upprätthåller disciplin med käpp, lästräning och simning. Inget fusk! Läxa en gång i veckan som alla andra! Det har vi sagt till om vi vill att Carl ska pushas ut på okänt vatten så att han lär sig att klara sig. Vi gör honom en björntjänst om vi curlar. Fast vi är nog sämre på det här hemma, säger Katarina. 5

6 Ronja i vimlet i Rytmus Musikergymnasiums entré. T.h. assistenten Katja. Gymnasiet en lättnad men läromedlen sena som vanligt I höst är det kul att gå till plugget nästan varje dag, säger Ronja Helt belåtet. Förra året, då jag gick i nian var det skittråkigt om man får säga så, men nu på gymnasiet känns det bara bra! Ronja Helt går första årskursen vid Rytmus musikergymnasium i Nacka en förort till Stockholm. Eftersom hon är blind förberedde hon sig lite extra före skolstarten i augusti. Jag fick besöka skolan några gånger under sommarlovet för att lära mig hitta lite, berättar hon. Var toaletterna ligger, var mitt elevskåp finns, till några ämnesrum och så vidare. Det var jättebra att få göra det under sommaren då jag kunde lära mig hitta i lugn och ro utan att korridorerna var fulla av andra elever. Det var först i juli då antagningsprocessen till Rytmus var över som det stod klart att Ronja skulle börja vid skolan. Och det var först då skolan kunde beställa hennes läroböcker i punktskrift eller inlästa. Följden blev att Ronja ännu inte fått alla sina läroböcker. För, som hon säger, det tar gräsligt lång tid att få böcker i punktskrift. Men trots det stortrivs jag, fortsätter hon. Äntligen får jag läsa sådant som jag tycker om och tror att jag kommer att ha stor nytta av i framtiden. Förra året, i nian, kändes det bara tråkigt. Jag tyckte att jag redan kunde det mesta och ville gå vidare. Men nu är det roligt och spännande. Nu är jag motiverad till max! 6

7 Har du fått de hjälpmedel du behöver i skolan? Jag använder min egen dator, men jag har inte fått de anpassningar jag behöver från syncentralen. Om tre år då du går ut gymnasiet, hur tänker du dig framtiden? Helst vill jag ju arbeta med något som har med sång eller musik att göra. Men den här utbildningen ger mig behörighet att söka till universitetet eller högskolan. Och jag skulle kunna tänka mig att bli journalist. Jag tycker mycket om att skriva och jag tycker mycket om att tala med människor. Vad gör du på fritiden? Jag är med i Unga Synskadade och är sekreterare i deras Stockholmsstyrelse. Det tar ganska mycket tid. Det blir många möten men det är kul det också och jag lär mig mycket. Sedan försöker jag vara med kompissar eller bara softa. Vilken är den senaste boken du läste? Det var så länge sedan för jag har nästan aldrig tid att läsa utom läroböcker. Men det var nog en ungdomsroman, för sådana gillar jag. Förberedelser trots intagningssystemet Vi fick reda på väldigt sent att Ronja skulle börja, säger rektor Thomas Karlsson på Rytmus. Gymnasieintaget ger inte besked förrän i juni-juli. Egentligen skulle vi ha behövt få reda på det ett halvår innan, men det är svårt att göra något åt eftersom det hör till grunden för intagningssystemet. Men vi har i alla fall hunnit med att ha möten mellan Ronjas lärare, mentor, representanter från SPSM samt Ronja och hennes familj samt utbilda alla hennes lärare på SPSM, både inom kärnämnena och våra karaktärsämnen. Vi har också anställt en ledsagare på heltid på pengar som vi har fått från Stockholms stad. Vi har förstås köpt in läromedel på punktskrift och ljud, beroende på vad Ronja ville ha. Vi har köpt in två datorer men där har vi fortfarande problem eftersom vi inte har fått alla program installerade. Framför allt är det musikprogrammen som är viktiga att få på plats eftersom t ex notläsning är en ny erfarenhet för de flesta elever. Vi har också märkt upp lokalerna och vi har försökt minimera salsbytena. På gymnasiet går man ju runt mellan skolsalar men vi har i alla fall ordnat så att det bara är tre salar vi behöver använda. Ronja är inte den första synskadade eleven på Rytmus, även om tidigare elever gick där före Thomas Karlssons tid. Men viktigare än erfarenhet är förmodligen att man tycker att det är ett välkommet avbrott i rutinen att ha en elev med annorlunda krav. Nu när Ronja har gått här snart en termin ska vi arrangera en erfarenhetsutbytescirkel för lärarna under ledning av ledsagaren, säger Thomas Karlsson. Gör dina egna svällpappersdokument För några år sen avslutades ett projekt på de nordiska nationella resurcentren för att göra taktila bilder och kartor för barn. Det resulterade bland annat i en handbok i hur man gör samt lite olika redskap som nu finns på bland annat Resurscenter syn. Arne Yngström. Bland annat värmetrummor. Vill du göra taktila bilder? Beställ värmetrummor från Arne Yngström, tel , se. Handbok medföljer. Pris 500kr plus frakt. En liten uppsättning finns också kvar hos projektledaren 7

8 Kompisprojektet ett barnsamarbete sc/srf För ett par år sedan fick SRF tillsammans med DHR ett arv efter en kvinna i Jönköping. Pengarna skulle gå till barn och ungdomar med synskador i Jönköpings kommun. En projekt grupp tillsattes där SRF:s dåvarande ombudsman Bert Carlsson var sammankallande. Övriga som fanns med var bl.a. Mildred från syncentralen, Margareta från DHR, Svea från kommunen, Mona från SRF:s föräldrakomitte. Vi bestämde att vi ska jobba vidare med att stärka kompisrelationer för våra barn och unga. Detta för att vi vet att många av våra unga är väldigt ensamma och inte har naturliga kompisrelationer i sin närhet. Bl.a. har vi subventionerat SRF:s läger, hockeymatcher, speedway mm. För min Linus har SRF:s läger varit höjdpunkter att längta efter, det är där han hittat goa kompisar. De håller kontakt mer eller mindre dagligen via telefon eftersom det är mils avstånd. Det var en underbar glädje för oss föräldrar när vi märkte att han fått kompisar! Svea Nilsson som är specialpedagog i kommunens gemensamma resursteam har tillsammans med Kulturskolan i Jönköping haft aktiviteter där Fyrhjulingar i Mullsjö en grupp med barn från låg och mellanstadiet deltagit. De har träffats 1-2 ggr/månad. Drama, bild och skapande har de arbetat med. Utflykter har också ordnats, bl.a. tågresa till Mullsjö där häst och vagn väntade, och så fick de som ville prova att köra fyrhjuling. Tala om häftig upplevelse! Ridning har varit en annan aktivitet, och även besök på Borås djurpark. En annan grupp som fått glädje av arvet är de barnen med flerfunktionsnedsättningar som går på Humlan (en resursavdelning på Arredalens förskola) Barnen och deras familjer tillsammans med personalen på Humlan besökte Eldorado i Göteborg där man fick tillfälle att prova olika upplevelserum. Här syns djungelrummet på Eldorado. De har varit ute och åkt flotte, relax-badat och nyligen fått en stor trumma. På denna trumma kan man både sitta och ligga om man är barn och då kan man känna rytmen i hela kroppen. Detta är ett axplock av aktiviteter som skett. I skolgruppen har det varit mellan 6-9 barn/ungdomar. Övriga aktiviteter 3 ytterligare. Humlan har 10 barn som deltagit. Innebär att ca 20 barn / ungd får glädje av projektet. När inbjudan till aktiviteter görs har vi mycket god hjälp av Mildred från syncentralen. För att kunna nå fler barn och 8

9 Ibland fungerar skolskjutsar, ibland inte alls Skolskjuts för gymnasieelever fungerar mycket olika i olika kommuner. Skolskjutsen fungerade bra för vår son i grundskolan, berättar Ann Straht från Lund. Sen kom problemen när han skulle börja på gymnasiet. I Lund är systemet sådant att kommunenendast ersätter resor för gymnasieelever som har 6 km eller mer till skolan. Man hänvisar till skollagen.. Vi fick först besked från skolan att vår som skulle kunna fortsätta åka, säger Ann Straht. Men sen kom beskedet att de inte är skyldiga att ordna sånt här. De hänvisade till färdtjänsten. Familjen Straht skulle alltså själv få ordna och bekosta skolresorna via färdtjänsten. Men snart upptäckte man att det fanns problem. Färdtjänsten hade naturligtvis samkörning, men till skillnad från skolskjutsen tar färdtjänsten inte lika stor hänsyn till elevers behov, vilket kunde betyda att man måste följa med en massa pensionärer runt till vårdcentraler och sjukhus och bli försenad till lektioner eller tvingas stå och vänta extra länge på att få komma hem. Först efter att vi hade kontaktat SRF Lundabygden och via dem ansvariga i kommunen fick vi åtminstone ersättning för månadskortet, säger Ann Straht. Men måste man hålla på att bråka om sånt här? Så vi frågade runt i landet. I Uppsala, Lunds ärkerival, är grundinställningen att man har en samordnad upphandling för grundskola och särskola, säger Sverker Östman på Prebuss, kommunens färdtjänstenhet. Men om det finns elever i det vanliga gymnasiet som behöver åka med går det också bra. De är hur som helst inte så många så det betyder inget ekonomiskt vi har nog ingen synskadad gymnasieelev idag säger Östman. Den här extra skolskjutsen via färdtjänsten fungerar även för elever som bor långt bort från skolan. Samåkning tillämpas, men tack vare att man har ett schema att hålla sig till kan man hålla tiderna. I Luleå ingår gymnasieeleverna under arbetsresor, berättar SRF:s ombudsman Thomas Tillberg. Det är en särordning inom färdtjänsten som prioriteras så att man slipper långa väntetider. Även här är det en fördel att man har ett fast schema. Kostnaderna tas ut på skolan, vilket kan vara en nackdel. Även i Huddinge och Örebro omfattar skolskjutsen gymnasiet. I Örebro kan eleverna bestämma tiderna själva, meddelar SRF Örebro. Så visst går det att ordna. Men då måste kommunen tycka att det är viktigare att stå sina medborgare till tjänst än att tjyvhålla på det faktum att man inte är tvingad av lagen. Kostnaden är ju försumbar, som Sverker Östman påpekade. ungdomar än de som idag är SRF medlemmar hjälper syncentralen till att förmedla till alla som finns inskrivna i vårt län. Syncentralen har ofta god kännedom om yngre som kan behöva kompis-stöd. Detta samarbete fungerar kanonbra! Att sc stllde upp säger de är vikten av att stärka fritiden för barnen o att samverkan över gränser är oerhört viktigt! Alla vi jobbar ju för att våra unga ska må bra. Kompisar är något som alla behöver för att stärka sin självbild och inte känna sig ensamma. Samverkan över gränser är en stor fördel för våra unga. Mona Forsberg Mamma till Linus Föräldrarepresentant i SRF 9

10 Första gången på teaterläger Barnrådet invigt Vi har startat ett barn- och ungdomsråd inom Synskadades Riksförbund. Det är åtta barn och ungdomar som går i årskurs 5 till 9, som deltar. Det är fem flickor och 3 pojkar. Rådet ska fungera som en expertpanel. Vi ska kunna få information om frågor som rör skola och fritid från personer som är experter på att vara barn och ha en synnedsättning idag. Vi vill samtidigt ge deltagarna något tillbaka och stärka dem genom att erbjuda olika verktyg att använda i vardagen. Vid det första mötet som vi hade i oktober pratade vi om mänskliga rättigheter, Konventionen om barnets rättigheter och om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Deltagarna fick skapa utifrån artikel 30 i FN:s konvention, som handlar om rätten till fritid. Under 2011 kommer vi att ha två möten. Är du nyfiken på rådet så hör av dig till Jag förstår inte hur de bär sig åt, säger Annika Sahl Kadar, SRF:s lägerledare, om teaterlägret på Lillsveds folkhögskola i början av november. Två dygn fick dom på sig från idé till premiär. Klockan tolv andra dagen skulle det vara klart. Den här gången var temat första gången och vad det var första gången för fick ungdomarna hitta på själva. En grupp gestaltade första kvarsittningen i skolan. Jag vet inte hur de fick ihop det men John Lennon var med på något vis. Fantasin är otrolig. Nästa höst blir det teaterläger igen. Anmäl ditt barn du också. Cecilia Ekstrand, SRF Punktskriftsnoter En ny bok om hur man läser punktskriftsnoter finns att beställa från SPSM se Butiken på eller ring

11 Dalafamiljer träffades på Almåsa Så blev det änterligen dags! Fredagen den femte novenber, sammanstrålade fem familjer, tre barnassistenter och jag Trollet för att ha ett trevligt mini-barnläger på Almåsa. Meningen var att vi skulle starta det hela med eftermiddagsfika klockan Vi andra kom fram strax efter Lördagen började som sig bör givetvis med att vi träffade Cecilia Ekstrand från SRF Riks. Hon talade om föräldra-barnverksamheten på riksnivå, som är hennes arbetsområde. Hon berättade att det anordnades tre barnläger per år av dom. Cecilia informerade även om den nya skollagen och om hur man agerar om resurshjälp i förskola-skola inte är tillräcklig. Föräldrarna ställde frågor och det diskuterades livligt. Samtidigt träffade de tio barnen musiker-musikpedagog Monicka Söderberg, som till sammans med barnassistenterna Linda, Elina och Kajsa underhöll barnen var det dags för nästa begivenhet som var varken mer eller mindre än det fantastiska clownparet Max och Monic! Den föreställningen blev mycket bejublad av både barn och vuxna. Marie Trollet Holmkvist SRF Dalarna En kick-off Det var bra att vi fick samlas och bra att vi fick träffa Cecilia, säger Jonas Larsson, en av föräldrarna från Dalarna. Och naturligtvis bra för barnen att de fick träffa varandra. De växer utav det. Vi skulle gärna ha stannat ett par dagar till. Vi hade gärna velat träffa Resurscenter syn. Men det var en bra start. Ungefär som en kick-off på ett företag inför att vi planerar fler träffar tillsammans. Vi blir mer bekanta, vi får nya vänner. Dalafamiljer fikar Föräldrakontakten Rikstidningen för föräldrar till barn med synskador produceras SRF Synskadades Riksförbund, och kommer ut med fyra nummer per år. Den ges även ut på daisy. Redaktion: Jan Wiklund, Sune Olsson, Ansvarig utgivare: Eva Björk Tel

12 Posttidning B Synskadades Riksförbund Enskede Resurscenter syn informerar om föräldrakurser Resurscenter syn i Stockholm och Örebro erbjuder utbildning för föräldrar som har ett barn med synskada. Utbildningen sker i kursform på resurscentret. Specialutformade utbildningar på hemorten kan också arrangeras. Se vidare på vår hemsida Aktuellt under våren 2011 Barn med synnedsättning, ålder 0-5 år januari 2011 i Stockholm och februari i Stockholm Anmälan kan ske kontinuerligt Ur innehållet: Att upptäcka världen med andra sinnen. Syn-synskada-utveckling. Böcker och bilder. Lek och samspel. Mobility och miljöanpassning. Samhällets stödinsatser Barn med synsvaghet, 6 12 år mars 2011 Anmälan: senast 1 februari 2011 Ur innehållet: Syn och synfunktioner. Studieteknik och skolarbete. Synsvaghet, utveckling och identitet. Samspel och kamratrelationer. Samhällets stödinsatser. Barn med grav synskada 3 5 år maj maj 2011 Anmälan : senast 29 mars respektive 12 april 2011 Ur innehållet: Kropps- och rumsuppfattning. Lek och samspel, Mobility. Punktskriftsförberedande övningar. Samhällets stödinsatser. Alla kurser är kostnadsfria och ersättning utgår för resekostnader. Föräldrarna betalar en mindre avgift för mat och logi. Ytterligare information Annica Winberg, Inga-Stina Fellers & Ingrid Nordberg Resurscenter syn Stockholm,

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Tornhagsskolan satsar på god ljudmiljö och olika lärstilar Klassrum utrustade med ljudutjämningssystem, interaktiv

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

Elev med blindhet i årskurs 7-9 och gymnasiet

Elev med blindhet i årskurs 7-9 och gymnasiet Elev med blindhet i årskurs 7-9 och gymnasiet Aktivitets ID: 85024 Tid: 7 februari 2017, kl 08:45-17:00 Tid: 8 februari 2017, kl 08:30-16:30 Tid: 9 februari 2017, kl 08:30-15:30 Typ av aktivitet: Kurs

Läs mer

HJÄLPREDA. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden

HJÄLPREDA. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden HJÄLPREDA Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden 2012 Hjälpredan Syftet med detta dokument är att tydliggöra ansvarsfördelningen

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Inte bara för. syns skull

Inte bara för. syns skull Inte bara för syns skull För ett tillgängligt samhälle Vet du att bankomaten kan prata med dig? Det har vi på Syn skadades Riksförbund (SRF) arbetat fram för att vi med synnedsättning ska kunna ta ut pengar

Läs mer

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald. Ett samhälle för alla Plan för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun år 2015-2018 Jönköpings kommun arbetar för mångfald. Mångfald betyder bland annat att alla människor ska vara välkomna i samhället.

Läs mer

1 Frågor årskurs 2 grundskola

1 Frågor årskurs 2 grundskola 1 Frågor årskurs 2 grundskola Skalan som används är 4- gradig och visualiseras med glada och ledsna gubbar. Det går även att svara Vet inte. Bakgrundsfrågor Är du (pojke/flicka) Var bor du? (lista med

Läs mer

Elev med blindhet i årskurs 7-9 och gymnasiet, extrainsatt kurs

Elev med blindhet i årskurs 7-9 och gymnasiet, extrainsatt kurs Elev med blindhet i årskurs 7-9 och gymnasiet, extrainsatt kurs Aktivitets ID: 84992 Tid: 18 oktober 2016, kl 09:30-16:00 Plats: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Rålambsvägen 32B Tid: 19 oktober 2016,

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Innehåll Utveckla gärna varför ni inte tycker att "Punktskriftsböcker som innehåller punktskrift och svällpappersbilder" är bra, vad kan göras för att förbättra

Läs mer

om Regiongemensam elevenkät 2014

om Regiongemensam elevenkät 2014 Viktig information till lärare och annan personal om Regiongemensam elevenkät 2014 Sedan 2011 använder 12 av 13 kommuner i Göteborgsregionen samma enkät med syfte att kunna göra jämförelser inom s.k. mjuka

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan. Ale för alla Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan. I planen står det vad som ska göras i år, nästa år, 2013 och 2014. Varje år ska politikerna

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem

Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Att börja på gymnasiet kan kännas både spännande och kanske lite skrämmande. Så är det för de flesta. Vad vill jag läsa? Och

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Elevenkäten 2009 - Rapport skapad 2009-11-25 11:40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön 1. Om mig Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Klass 5A 5B 5C K 29,03% 35,48% 35,48% M 41,18% 32,35% 26,47% Kön K M K

Läs mer

ÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?

ÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet? ÅBYSKOLAN 3-5 killar Jag trivs i skolan tjejer Jag trivs i skolan Det finns vuxna ute på rasterna Jag känner mig trygg i skolan Det finns vuxna ute på rasterna Jag känner mig trygg i skolan Jag trivs med

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015 Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015 Förskolan 2015 Får alla barn vara med att bestämma vad ni skall göra på förskol Får du vara med och bestämma vad ni skall göra på din förskola? Får

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Nätverket för Synskadade Föräldrar

Nätverket för Synskadade Föräldrar Nätverket för Synskadade Föräldrar I den här broschyren möter du några av oss som är med i Nätverket för Synskadade Föräldrar. I nätverket stöttar vi varandra i vår roll som synskadade föräldrar. Vi ger

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Elever med ADHD. ADHD kräver nya pedagogiska arbetssätt i klassrummet. Verktyg och vägledning för din skolvardag!

Elever med ADHD. ADHD kräver nya pedagogiska arbetssätt i klassrummet. Verktyg och vägledning för din skolvardag! Elever med ADHD Inbjudan till konferens i Stockholm den 20-21 april 2010 TALARE Speciellt inbjuden talare Marita Hovmark Journalist, tidigare redaktör och ordförande inom Attention ADHD kräver nya pedagogiska

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Sommarkurser 2010 för elever i skolår 8

Sommarkurser 2010 för elever i skolår 8 Sommarkurser 2010 för elever i skolår 8 Gävle Sjukhus Primärvården Det är din framtid det handlar om Sommaren 2010 anordnas fyra sommarkurser. Syftet med kurserna är bland annat att du ska få möjlighet

Läs mer

Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun

Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun Barn och utbildningsförvaltningen Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2011-11-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Vi vill veta vad du tycker om skolan Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:

Läs mer

Hjälpredan. Dövblindhet

Hjälpredan. Dövblindhet Hjälpredan 2015 Dövblindhet Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.

Läs mer

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! VT-16 Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA

Läs mer

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

Stöd för genomförandet

Stöd för genomförandet Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd

Läs mer

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv Lättläst Detta är Frösunda Vi ger dig stöd till ett bättre liv Detta är viktigt för Frösunda Alla människor har samma värde. Alla människor kan utveckla sig. Det ska vara roligt att träffa andra människor.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Välkommen till Nya Bagarmossens skola!

Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Barn ska få all den kunskap de behöver och samtidigt känna sig trygga Hej, Att välja skola för sina barn är ett viktigt beslut. Du måste som förälder känna dig trygg

Läs mer

Resultat Montessoriskolan åk 5 våren 2015

Resultat Montessoriskolan åk 5 våren 2015 Datum 2015-04-08 Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/111 Resultat Montessoriskolan åk 5 våren 2015 2013 16 svarande av 15 elever, 7 flickor och 9 pojkar (enligt Procapita 6/2) dvs 100 % 2014 15 svarande

Läs mer

En vecka om Barnkonventionen 19-23 oktober

En vecka om Barnkonventionen 19-23 oktober En vecka om Barnkonventionen 19-23 oktober Barnkonventionens 54 artiklar slår fast att alla barn och ungdomar upp till 18 år har samma rättigheter. Så snart man gör något som på något sätt berör barn,

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Daniel Johannes Petri skola Nacka Värdens bästa lärare tycker jag är Daniel på Johannes petri skola som ligger i Nacka. Han är gympalärare.

Daniel Johannes Petri skola Nacka Värdens bästa lärare tycker jag är Daniel på Johannes petri skola som ligger i Nacka. Han är gympalärare. Daniel Johannes Petri skola Nacka Värdens bästa lärare tycker jag är Daniel på Johannes petri skola som ligger i Nacka. Han är gympalärare. Jag tycker att Daniel är Sveriges bästa lärare därför att han

Läs mer

En skola med språket i centrum Specialskola i Stockholm och Umeå för elever med grav språkstörning

En skola med språket i centrum Specialskola i Stockholm och Umeå för elever med grav språkstörning En skola med språket i centrum Specialskola i Stockholm och Umeå för elever med grav språkstörning EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM 1 2 EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM Hällsboskolan en skola med språket i

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Upplevelsernas skola för lärande och utveckling

Upplevelsernas skola för lärande och utveckling Upplevelsernas skola för lärande och utveckling Specialskola för elever som är döva eller som har en hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning. Skolan tar även emot elever med medfödd eller

Läs mer

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12. Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12. barn födda 2006-2010 Ur Lpfö-98, Förskolans uppdrag: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig,

Läs mer

Syncentralen Vänersborg Gruppverksamhet

Syncentralen Vänersborg Gruppverksamhet Syncentralen Vänersborg Gruppverksamhet Vuxna 2014 Information om ny teknik Denna grupp vänder sig till dig som är nyfiken på IT och som har lite eller inte någon erfarenhet, eller har använt en dator

Läs mer

Lusten att gå till skolan 2013

Lusten att gå till skolan 2013 Bilaga till Dnr: BoF.2013.0473 1 (7) 2013-04-22 Barn och Familj Pia Persson Lusten att gå till skolan 2013 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning för att få fram hur eleverna upplever

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Skolskjutsreglemente Laxå kommun

Skolskjutsreglemente Laxå kommun Skolskjutsreglemente Laxå kommun Ur Skollagen 4 kap 7 Hemkommunen är skyldig att sörja för att eleverna i grundskolan anordna kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden,

Läs mer

Synskadades egen organisation

Synskadades egen organisation Mer än du anar Synskadades egen organisation Att Synskadades Riksförbund kan erbjuda sina medlemmar mer än du anar, det får du veta i den här foldern. Du får också lite information om hur organisationen

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för perioden: Aug 2014-juni 2015 Ansvarig för planen: Hanna Lindö Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola,

Läs mer

SKOLNYTT. Röbroskolan 2013/2014 Vecka 34/35. MATSEDEL vecka 34/35. Måndag Köttfärssoppa, mj. bröd Tisdag Köttbullar, sås, pot

SKOLNYTT. Röbroskolan 2013/2014 Vecka 34/35. MATSEDEL vecka 34/35. Måndag Köttfärssoppa, mj. bröd Tisdag Köttbullar, sås, pot SKOLNYTT Röbroskolan 2013/2014 Vecka 34/35 MATSEDEL vecka 34/35 Måndag LOV Tisdag LOV Onsdag LOV Torsdag Makaroner, korv Fredag Fläskkarré, sås, pot. Måndag Köttfärssoppa, mj. bröd Tisdag Köttbullar, sås,

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

En elev en dator, Botkyrka kommun sept Elevenkäten besvaras senast 11

En elev en dator, Botkyrka kommun sept Elevenkäten besvaras senast 11 En elev en dator, Botkyrka kommun sept. 2013. Elevenkäten besvaras senast 11 Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en till en projektet och hjälper oss att förbättra och utveckla

Läs mer

Utbildningsenkät 2012-2013 4. Gymnasiet

Utbildningsenkät 2012-2013 4. Gymnasiet Skolenkäten 2013 Rev A 2013-04-28 1 (9) s Utbildningsenkät 2012-2013 4. Gymnasiet Skolenkäten 2013 Rev A 2013-04-28 2 (9) Innehåll 1 Utbildningsenkäten 2012-2013... 3 2 Vilken utbildning är aktuell just

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna I KATRINEHOLM OCH VINGÅKER Kunskaper och färdigheter för ETT GOTT LIV www.viadidakt.se Telefon: 0150-48 80 90, 0151-193 00 E-post: info@viadidakt.se Viadidakt är en gemensam

Läs mer

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016 Verksamhetsplan för Vendestigens Förskola och Skola AB's Fritidsverksamhet 2015-2016 Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att barnen ska uppleva fritiden som rolig och

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Hjälpredan. Hörselnedsättning

Hjälpredan. Hörselnedsättning Hjälpredan 2015 Hörselnedsättning Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Välkommen till Granbackaskolan. Samverkan och samspel för livslångt lärande

Välkommen till Granbackaskolan. Samverkan och samspel för livslångt lärande Välkommen till Granbackaskolan Samverkan och samspel för livslångt lärande Granbackaskolan En skola med: - förskoleklasser - grundskola åk 1-5 - särskola åk 1-10 - fritidshem Särskola åk 1-6 Karta 1a,

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor RAPPORT 1(7) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och

Läs mer

Örebro kommun. Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Örebro kommun. Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Örebro kommun Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr 3-5 34 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört

Läs mer

Perspektivinsamling - frågeställningar

Perspektivinsamling - frågeställningar Perspektivinsamling - frågeställningar Elever och före detta elever Vad är en bra skola för dig och dina kompisar? Vad är mindre bra? Hur ska skolan vara för att du ska få lust att lära? Personal Vad är

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

VÅGA VILJAS MÅNADSBREV

VÅGA VILJAS MÅNADSBREV VÅGA VILJAS MÅNADSBREV OKTOBER 2012 Hösten är här för att stanna och vi njuter av klar luft, sol, regn, vattenpölar och all den roliga lek som oktober erbjuder på gården och i omgivningarna! Vi vill be

Läs mer

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-6 samt förberedelseklass och fritidshem Ansvariga för planen Rektor Marianne Henrikson

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201 Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2015-201 2016 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

Mänskliga rättigheter i klassrummet

Mänskliga rättigheter i klassrummet Mänskliga rättigheter i klassrummet Vem gäller det? Är det en mänsklig rättighet att få vara med på skolkortet? Konventionen om barnets rättigheter Artikel 3.1 barnets bästa i främsta rummet 3.3 personalens

Läs mer

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna ett reportage om nya samverkansformer i Linköping Kunskapsutbyte som skapar nya möjligheter Ny teknik kan utgöra ett bra stöd för elever i skolarbetet. Men

Läs mer

Råd till vårdnadshavare

Råd till vårdnadshavare Uppdaterad 2015-02-15 Råd till vårdnadshavare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 8 9 Inledning Under sjukhusvistelsen Elevens skolgång Skolgången Råd från andra vårdnadshavare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Sidan 1 av 15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Idenors skola och fritidshem Giltighetstid: 2015 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2010 STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Obligatoriska särskolan Inlämnad av: Verksamhetschef Ann-Catrin A-Göthlin Barn- och utbildningsförvaltningen Förskola och

Läs mer