Sammanträde med västra hälso- och sjukvårdsnämnden 27 april 2015

Transkript

1 1 (4) Föredragningslista Sammanträde med västra hälso- och sjukvårdsnämnden 27 april 2015 Plats: Hotell Scandic Crown, Engelbrektsgatan 73, Göteborg, Lokal: Dahlén 1 Tid: 09.00, med fika klockan Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Justeringsdatum Val av justerare Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Tillkommande och utgående ärenden Beslutsärenden 1. Avskrivning av fordran/ulla Bäckekihl Diarienummer HSNV Handling bifogas 2. Förlängning av avtal med Fröja om gynekologi och mödrahälsovård 2015/Petteri Lackéus Diarienummer HSNV , HSNV Handling bifogas 3. Skrivelse till Alingsås, Lerums och Vårgårdas kommuner om konsekvenser av minskad ersättning till ungdomsmottagningarna/sofia Hedenlund Diarienummer HSNV Handling bifogas 4. Förlängd överenskommelse mellan Styrelsen för beställd primärvård och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden gällande ljusbehandlings-verksamhet/sofia Hedenlund Diarienummer HSNV Handling bifogas Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

2 Föredragningslista västra hälso- och sjukvårdsnämnden (4) 5. Vårdgaranti ryggortopedi. Svar på skrivelse från patientnämnden i Göteborg/Astrid Brauer Diarienummer HSNV Handling bifogas 6. Ansökan om godkännande av förändrad lokaliseringspunkt för Crama vårdcentral/håkan Hilmér Diarienummer HSNV Handling bifogas 7. Tilläggsöverenskommelse med Sahlgrenska Universitetssjukhuset om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2015/Marika Fixell Diarienummer HSNV Handling bifogas 8. Överenskommelse 2015 Rehabkoordinator Alingsås lasarett/marika Fixell Diarienummer HSNV Handling bifogas 9. Överenskommelse 2015 om insatser inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen på Södra Älvsborgs Sjukhus/Marika Fixell Diarienummer HSNV Handling bifogas 10. Avtal 2015 Rehabkoordinator Vårdcentralen Centrum/Marika Fixell Diarienummer HSNV Handling bifogas 11. Avtal 2015 Rehabkoordinator Sävelången Familjeläkare och BVC/Marika Fixell Diarienummer HSNV Handling bifogas 12. Delårsrapport mars/ann-marie Bodin Diarienummer HSNV Handling kommer senare 13. Svar på remiss förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Diarienummer HSNV Handling bifogas 14. Yttrande över motion av Rose-Marie Antonsson (SD) om att inrätta ett screeningprogram för att upptäcka prostatacancer i tid Diarienummer HSNV Handling bifogas

3 Föredragningslista västra hälso- och sjukvårdsnämnden (4) 15. Ansökan om investeringsmedel för barn och ungas hälsa och utveckling SIMBA projekt, Barn och ungas psykiska hälsa, Fas 2/Nicklas Attefjord Diarienummer HSNV Handling kommer senare 16. Val av representanter till nämndens pensionärsråd Diarienummer HSNV Ärendet bordlades på sammanträdet Val av representant till politisk referensgrupp för sociala investeringar Diarienummer HSNV Handling bifogas 18. Mål- och inriktning 2016 Diarienummer HSN V Handling kommer senare 19. Delegeringsärenden Diarienummer HSNV Handling bifogas 20. Anmälningsärenden Diarienummer HSNV Handling bifogas Informationsärenden A. Avtalsuppföljning av vårdöverenskommelse mellan HSN och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2013/2014/Astrid Brauer Handling bifogas B. Förändrade utbudspunkter, Tillnyktringen och beroendevården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Astrid Brauer C. IT i vården/martin Andreasson D. Utveckling av sjukhusvården i Göteborg/Boris Ståhl och Jan Carlström E. Arbetet med Sociala investeringar i VGR/Lisbeth Mensas F. Lägesrapport Barnahus Södra Älvsborg/Gunnel Sjöberg Handling bifogas G. Lägesrapport Utväg Södra Älvsborg/Gunnel Sjöberg Handling bifogas

4 Föredragningslista västra hälso- och sjukvårdsnämnden (4) H. Lägesrapport Närvårdssamverkan Södra Älvsborg/Gunnel Sjöberg Handling bifogas I. Aktuell information och rapporter Från hälso- och sjukvårdschefen Från nämndens ledamöter Rapport från hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rapport från presidiet Nicklas Attefjord (MP) Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

5 Ärende 1 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Ulla Bäckekihl Telefon: E-post: ulla.backekihl@vgregion.se Till Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Avskrivning av fordran Förslag till beslut 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden avskriver fordran om kr mot dr Göran Wallin. 2. Då dr Wallin inte varit verksam på sitt samverkansavtal sedan februari 2011 uppfyller han inte i lagstiftningen angivna krav på heltidsverksamhet. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden konstaterar därigenom att samverkansavtalet mellan Västra Götalandsregionen och dr Wallin har upphört. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen, genom Västra hälso- och sjukvårdsnämnden, har ett samverkansavtal med dr Göran Wallin i specialiteten kirurgi. Vid uppföljningar av dr Wallins verksamhet under åren har en del frågeställningar uppkommit. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) har bland annat begärt att få besöka dr Wallins mottagning för att granska patientjournaler. Dr Wallin har nekat HSNK att få komma in i lokalerna. HSNK beslutade år 2010 att hålla inne ersättningen till dr Wallin samt att ett krav om cirka 4,5 miljoner kr för felaktigt betald ersättning skulle framställas till dr Wallin. Dr Wallin slutade att begära ut ersättning från HSNK i februari Sedan dess har således ingen ersättning utbetalats till dr Wallin och fordran om 4,5 miljoner kr har stått kvar. HSNK bedömer att det nu är svårt att framgångsrikt driva ärendet om fordran mot dr Wallin och rekommenderar därför Västra hälso- och sjukvårdsnämnden att avskriva fordran. Lag om läkarvårdsersättning (SFS 1993:1651), innehåller regler för ersättning till läkare verksamma enligt denna lag. Lagen förutsätter enligt 8 att läkaren är heltidsverksam minst 35 timmar/vecka i genomsnitt eller har arbetat minst denna tid någon tolvmånadersperiod under de senaste två åren. Dr Wallin har inte begärt ut ersättning från HSNK sedan februari Därmed uppfylls inte kravet i lagen. Dr Wallins rätt att uppbära ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning har upphört och något samverkansavtal mellan parterna föreligger inte längre. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

6 Datum Diarienummer HSNV (3) Fördjupad beskrivning av ärendet Dr Göran Wallin har ett så kallat samverkansavtal med Västra Götalandsregionen. Detta innebär att dr Wallins verksamhet ska följa reglerna som finns i lag om läkarvårdsersättning, benämnd LoL, samt dess förordning. Dessa vårdgivare benämns även ibland som taxevårdgivare. Vid uppföljning av dr Wallins verksamhet under årens lopp har en del frågeställningar uppkommit. Bland annat har HSNK gjort gällande att dr Wallin erhållit ersättning med ett för högt belopp under åren och då framställt ett krav på återbetalning av cirka 5,7 mnkr. Dr Wallin har bestridit att han fått en för hög ersättning. År 2006 tecknades ett avtal mellan parterna om att HSNK, under en viss tidsperiod, skulle hålla inne 30 procent av den ersättning som dr Wallin skulle erhålla, till dess en slutlig överenskommelse träffats mellan parterna. Någon sådan slutlig överenskommelse har inte träffats mellan HSNK och dr Wallin. Socialstyrelsen granskade dr Wallins verksamhet under 2006 och granskningen ledde till att man anmälde dr Wallin till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). HSAN:s beslut kom 2010 och man tilldelade dr Wallin en varning. HSNK har även polisanmält dr Wallin (i oktober 2005). Ansvarig åklagare beslutade att inte väcka åtal Vid en uppföljning av taxevårdgivare under 2009 uppkom återigen en del frågeställningar kring dr Wallins verksamhet. HSNK begärde då att få besöka dr Wallins mottagning för att granska patientjournaler. Dr Wallin nekade HSNK att få komma in i lokalerna. HSNK beslutade då att hålla inne ersättningen till dr Wallin samt att ett krav om cirka 4,5 miljoner kr för felaktigt betald ersättning skulle framställas till dr Wallin. Dr Wallin bestred detta krav. I februari 2011 slutade dr Wallin att begära ut ersättning från HSNK. Sedan dess har således ingen ersättning utbetalats till dr Wallin och möjligheten att hålla inne ersättning har upphört. Fordran om 4,5 miljoner kr har legat kvar. Efter diskussioner med regionjuristerna bedömer nu HSNK att det är svårt att driva ärendet om fordran mot dr Wallin av följande skäl. Händelserna ligger långt tillbaka i tiden. Dr Wallin har inte bedrivit någon verksamhet på sitt samverkansavtal sedan början av HSAN har tilldelat dr Wallin en varning för de felaktigheter som då konstaterades. Åklagare beslutade att inte väcka åtal för gärningarna. HSNK rekommenderar därför Västra hälso- och sjukvårdsnämnden att avskriva fordran mot dr Wallin och samtidigt konstatera att det inte längre finns något samverkansavtal mellan Västra Götalandsregionen och dr Göran Wallin.

7 Datum Diarienummer HSNV (3) Finansiering Fordran om 4,5 mnkr är värdereglerad tidigare till en befarad kundförlust och påverkar därför inte årets resultat för Västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Besluten skickas till Dr Göran Wallin, Lorensbergs läkarmottagning, Landshövdingegatan 20, Mölndal.

8 Ärende 2 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum HSNV ; HSNV Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Petteri Lackéus Telefon: E-post: petteri.lackeus@vgregion.se Till Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Förlängning av vårdavtal med Fröja ekonomisk förening (exklusive Öckerö kommun) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förlängning av avtalen mellan Fröja Ek. förening och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden gällande mödrahälsovård och gynekologi för perioden till och med Sammanfattning av ärendet Ärendet gäller en ytterligare förlängning av vårdavtalen om gynekologi och mödrahälsovård med Fröja ekonomisk förening för perioden till och med Fördjupad beskrivning av ärendet Det nuvarande uppdraget om specialistgynekologisk öppenvårdsmottagning och mödrahälsovård i kommunerna Tjörn, Kungälv, Stenungsund samt Ale bedrivs av två vårdgivare Styrelsen för beställd primärvård och Fröja ek. för. I dagsläget ansvarar Fröja för specialistgynekologin i kommunerna Tjörn, Kungälv, Stenungsund samt Ale. Fröja har även ansvar för mödrahälsovården i Stenungsund och på Tjörn. Styrelsen för beställd primärvård har ansvar för mödrahälsovården i kommunerna Ale och Kungälv. Öckerö kommun ingick i upphandling av mödrahälsovård och gynekologi (mhv/gyn) som har genomfördes i tidigare nämndområde 5, Göteborg, centrumväster. Från och med är Nötkärnan Mödravård och Gynekologi AB ny leverantör av mhv/gyn för invånarna i Öckerö kommun. Nuvarande förlängning av avtal om mödrahälsovård och gynekologi med Fröja löper ut Parterna är överens om att förlänga avtalen, exklusive Öckerö kommun, med sju månader från och med till och med Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

9 Datum (2) HSNV ; HSNV Det kompletterande avtalet som finns kopplat till grundavtalen kommer i och med en förlängning att justeras så att Fröja garanteras en ersättning om 235 tkr per månad. Bedömningen är att Västra nämnden genom en avtalsförlängning med nuvarande leverantör säkrar upp det omedelbara behovet av gyn/mhv inom de delar av nämndområdet där Fröja bedriver verksamhet. Koncernstad hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef

10 Västra Götalandsregionen 1 (1) Förlängning av vårdavtal Datum Diarienummer HSNV ; HSNV Förlängning av vårdavtal med Fröja ekonomisk förening (exklusive Öckerö kommun) Mellan Fröja ekonomisk förening och (org.nr ) och Västra Götalands läns landsting (org.nr ) genom Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden finns två vårdavtal samt ett kompletterande avtal avseende mottagning inom mödrahälsovård och gynekologi, dnr HSN respektive dnr HSN Parterna är överens om att förlänga avtalen, exklusive Öckerö kommun, med sju månader från och med till och med Villkoret för månatlig ersättning i det kompletterande avtalet justeras så att Fröja är garanterade en ersättning med 235 tkr per månad. Denna överenskommelse har upprättats i två exemplar varav parterna tagit var sin. Göteborg Göteborg För Västra hälso- och sjukvårdsnämnden För Fröja ekonomisk förening Nicklas Attefjord Ordförande Agneta Johansson Verksamhetschef Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

11 Ärende 3 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Sofia Hedenlund Telefon: E-post: sofia.hedenlund@vgregion.se Till Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Skrivelse till Alingsås, Lerums och Vårgårdas kommuner om konsekvenser av minskad ersättning till ungdomsmottagningarna Förslag till beslut 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner skrivelsen till Alingsås, Lerums och Vårgårdas kommuner om konsekvenser av minskad ersättning till ungdomsmottagningarna. Sammanfattning av ärendet Alingsås, Lerums och Vårgårdas kommuner har beslutat minska sitt ekonomiska deltagande i ungdomsmottagningarna i respektive kommun. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden vill genom en gemensam skrivelse återuppta dialogen med kommunerna. Målsättningen är bibehållen ersättning och verksamhet vid respektive ungdomsmottagning. Presidierna för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden har av Närhälsan begärt en konsekvensbeskrivning gällande effekterna av minskad kommunal ersättning till ungdomsmottagningarna. Konsekvensbeskrivning medföljer ärendet som en information till hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef kvalitetsstyrning Bilaga 1. Konsekvenser av minskad ersättning till ungdomsmottagningarna i Alingsås, Lerums och Vårgårdas kommuner 2. Konsekvensbeskrivning av verksamheterna UM i Mittenälvsborg, Närhälsan

12 Bilaga 1 1 (2) Datum Diarienummer: HSNS HSNV Till respektive kommunstyrelses ordförande i Alingsås, Lerums och Vårgårdas kommuner Konsekvenser av minskad ersättning till ungdomsmottagningarna i Alingsås, Lerums och Vårgårdas kommuner Den tidigare hälso- och sjukvårdsnämnden för Mittenälvsborg (nu del av Södra respektive Västra hälso- och sjukvårdsnämnden), Närhälsan och kommunerna Alingsås, Lerum och Vårgårda har tillsammans drivit ungdomsmottagning inom respektive kommun under flera år. Genom detta arbete får ungdomar tillgång till en verksamhet särskilt inriktad på deras behov. Målsättningen med verksamheten är att kunna nå unga med tidiga insatser gällande exempelvis sexuell hälsa eller psykisk ohälsa och därigenom kunna minska behovet av mer omfattande insatser längre fram. I diskussionerna om nya samverkansavtal för år 2015 har ni tre kommuner meddelat att ni avser minska ert ekonomiska deltagande i ungdomsmottagningarna jämfört med tidigare år. Detta kommer få effekter på verksamheten i form av minskad bemanning och minskad tillgänglighet. I förlängningen riskerar detta få negativa konsekvenser för målgruppen med ökad social och medicinsk problematik. Hälso- och sjukvårdsnämnderna är oroade över detta. Ungdomsmottagningarna bygger på bådas vår delaktighet och vårt samarbete. Därigenom kan vi uppnå en god och lättillgänglig verksamhet för de ungdomar som bor i Västra Götalandsregionen. Vi i Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden vill starta en ny politisk dialog mellan oss och er om ungdomsmottagningarna i kommunerna Alingsås, Lerum och Vårgårda. Den problematik som finns bland ungdomarna i vårt område gör att vi behöver öka våra insatser för målgruppen, inte tvärtom. Vi vill utveckla verksamheten för framtiden genom till exempel ett tätare samarbete mellan ungdomsmottagning och elevhälsa. Vi kan gemensamt förbättra omhändertagandet av ungdomar, men det måste ske just tillsammans. Dialogen om ekonomiska resurser och hur kostnader ska fördelas bör ske efter att målbilden för ungdomsmottagningarnas verksamhet har preciserats av oss gemensamt. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

13 (2) Med vänliga hälsningar För Södra hälso- och sjukvårdsnämnden För Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Christina Brandt Ordförande Nicklas Attefjord Ordförande

14 Bilaga 2 Sida 1 av 3 Konsekvensbeskrivning av verksamheterna vid UM i Mittenälvsborg. Kommunersättning 25 kr/invånare, samma som tidigare, jämförs med 15 kr/invånare och kommun. Herrljunga Kategori 25 kr 15 kr Kurator 25 % -- Barnmorska 25 % -- Öppettider 1 dag/v. Hyra + städ och dyl kr/år. Vårgårda Kategori 25 kr 15 kr Kurator 25 % 20 % Barnmorska 25 % 10 % Öppettider 1,5 dag/v. 1 dag/v. Hyra kr/år. Hyra. Ombyggnad pågår, plus ca kr/år. Till detta kommer städ och dyl. Lerum Kategori 25 kr 15 kr Kurator 100 % 100 % Barnmorska 2,5 1,5 Läkare ,05 Närhälsan Mödrahälsovård/Ungdomsmottagning/gynekologi

15 Datum Sida 2 av 3 Psykolog 0,5 0,5 Öppettider 5 dag/v. 4 dag/v. Hyra ej klar idag. Ca kr plus städ och dyl. Alingsås Kategori 25 kr 15 kr Kurator 1,35 1,0 Psykolog 0,5 0,5 Barnmorska 3,0 2,5 Läkare ,10 Öppettider 5 dag/v 4 dag/v. Hyra, kr/år plus städ och dyl. Betalas av HSN. Verksamhetsanalys, d.v.s. hur påverkas i stora drag verksamheten i de kommuner som betalar 15 kr/invånare istället för 25 kr/invånare. Sämre tillgänglighet för ungdomar, längre väntetid till barnmorska, vilket ökar risken för oplanerade graviditeter, ökad spridning av klamydia i ungdomsgruppen. Möjligheten till stödsamtaltal hos barnmorska minskar också Verksamheten har inte kapacitet att gå ut till gymnasiet, det utåtriktade arbetet koncentreras endast till åk 8. Unga får sämre kunskap om reproduktion, sexualitet och relationer samt om STI, symtom, behandling och prevention. Längre väntetider för samtalsbehandling för unga i Alingsås där det nya avtalet omfattar mindre kuratorstjänst än tidigare. Verksamheten kan inte uppfylla kravet på lågtröskel verksamhet. Unga försämras i sitt psykiska mående och när det väl får kontakt kan de vara i behov av specialistinsatser vilket medför, förutom konsekvenser för den enskilde, ökat tryck på BUP och psykiatriska mottagningar samt för samhället ökade kostnader för sjukskrivning, unga som inte klara av sin skola och utbildning och därmed riskerar utanförskap. Sämre deltagande i nätverk i kommunen, kring t.ex. våld i nära relationer, ensamkommande flyktingbarn, HVB-hem och liknande.

16 Datum Sida 3 av 3 För medarbetarna innebär det ökad stress och hög arbetsbelastning med risk för utmattning och sjukskrivning. Medarbetarna har flera arbetsplatser, vid frånvaro tvingas vi till stängning. Kommentar: - Barnmorska, så gott som alla har minst två arbetsplatser. - Kuratorer har två till tre arbetsplatser. - Tidigare har vi haft möjlighet att under perioder av ökat behov på en ort fördela om resurser inom verksamheten. Den möjligheten finns inte med en mindre bemanning. - Barnmorska har erbjudit stödsamtal för unga i väntan på etablerad samtal behandlingsmed kurator, då barnmorskebemanningen minskar kan det inte erbjudas stödsamtal till unga hos barnmorska i samma omfattning. - Kommunerna har i överenskommelserna med nämnderna sagt att för att betala 15 kr/invånare så skall UM i Lerum och Alingsås tillhanda 1,0 kurator på respektive ort. Detta påverkar övrig personalbemanning. - I ovanstående sammanställning har tagits hänsyn till att förutsättningarna ändrats vad gäller hyreskostnaderna. - Nytt inför 2015 är att Närhälsan står för lokalkostnaderna i stället för som tidigare kommunerna i Vårgårda, Herrljunga och Lerum. Susanne Samuelsson Områdeschef M7 Mittenälvsborg Kerstin Torgeby Primärvårdschef MHV/GYN/UM

17 Ärende 4 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Sofia Hedenlund Telefon: E-post: sofia.hedenlund@vgregion.se Till Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Förlängd överenskommelse mellan Styrelsen för beställd primärvård och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden gällande ljusbehandlingsverksamhet Förslag till beslut 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner den förlängda överenskommelsen gällande ljusbehandlingsverksamhet för perioden Finansiering sker med 872 tusen kronor genom hälso- och sjukvårdsnämndens medel för beställd primärvård i budget år Sammanfattning av ärendet Genom vårdöverenskommelsen beställd primärvård år 2015 har Närhälsan i uppdrag att bedriva ljusbehandlingar i Stenungsund, Tjörn och Öckerö för perioden Överenskommelsen förlängs och gäller till och med Fördjupad beskrivning av ärendet I samband med förhandlingsarbetet inför vårdöverenskommelsen år 2015 beslutade dåvarande hälso- och sjukvårdsnämnd 4 att överenskommelsens del om ljusbehandlingar enbart skulle gälla för perioden Syftet var att ge den nya hälso- och sjukvårdsnämnden möjlighet att besluta hur ljusbehandlingsverksamheten skulle utformas i nämndområdet. Ett sådant beslut har Västra hälso- och sjukvårdsnämnden ännu inte haft möjlighet att fatta. Därför föreslås att överenskommelsen om ljusbehandlingar förlängs att gälla resterande delen av år 2015, det vill säga perioden De två överenskommelserna skiljer sig åt på ett område. I den första överenskommelsen hade Närhälsan i uppdrag att vara upptagningsområde för Ale kommun. Patienter hemmahörande där skulle omhändertas vid någon av de tre utbudspunkter som Närhälsan har; Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Från och med Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

18 Datum Diarienummer HSNV (2) den förlängda överenskommelsen är detta uppdrag borttaget. Istället är Ale kommun nu en del av Kungälvs sjukhus upptagningsområde för patienter i behov av ljusbehandling. Ur patientsynvinkel är detta fördelaktigt, då det innebär betydligt kortare resvägar för behandling. Uppföljning av vårddata visar också att det är till Kungälvs sjukhus som patienter hemmahörande inom Ale kommun främst söker sig redan nu. Förändringen i uppdraget innebär att den ekonomiska ersättningen till Närhälsan regleras för årets sista sju månader. I stället för 979 tkr kommer Närhälsan erhålla 862 tkr. Även om ersättning minskas, så kommer Närhälsan ha kostnadstäckning för den ljusbehandlingsverksamhet som de bedriver i Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Finansiering Den förlängda överenskommelsen omfattar 862 tkr för perioden Finansiering sker genom hälso- och sjukvårdsnämndens medel för beställd primärvård år Beredning Information om den förlängda överenskommelsen lämnades till de fackliga parterna genom MBL 19. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef kvalitetsstyrning Bilaga 1. Förlängd överenskommelse om ljusbehandlingsverksamhet inom beställd primärvård Besluten skickas till Marie-Louise Gefvert och Per Nyström, Närhälsan genom primarvarden@vgregion.se

19 Förlängd överenskommelse om ljusbehandlingsverksamhet inom beställd primärvård Dnr HSNV BPV Bakgrund Överenskommelsen är en förlängning av vårdöverenskommelsen mellan styrelsen för Beställd Primärvård och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden avseende ljusbehandlingar för perioden Under denna period ska den Västra hälso- och sjukvårdsnämnden utreda hur ljusbehandlingar bör organiseras inom sitt nämndområde. Om uppdraget förändras för Närhälsan från och med och i den händelse att omställningskostnader därmed uppstår för förvaltningen, så ska Närhälsan diskutera denna fråga med ägaren. Detta i enlighet med gällande direktiv för Västra Götalandsregionens egna verksamheter. Uppdrag Närhälsan ska erbjuda ljusbehandlingar vid tre utbudspunkter inom hälso- och sjukvårdsnämndens geografiska område. Dessa utbudspunkter ska finnas vid vårdenheter i Stenungsund, på Tjörn och på Öckerö. Vid årsskiftet 2014/2015 stängdes ljusbehandlingsverksamheten i Skepplanda. Enligt överenskommelsen för perioden , skulle Närhälsan omhänderta patienter från denna mottagning vid någon av de övriga mottagningar vårdgivaren driver. I första hand skulle hänvisning ske till ljusbehandlingsenheten i Stenungsund. Från och med denna överenskommelse har Närhälsan inte längre detta uppdrag. Uppföljning Vårdgivaren ska journalföra antalet ljusbehandlingar per patient. Närhälsan ska vid dialogmöten och/eller på uppmaning från beställaren kunna redovisa hur många ljusbehandlingar som genomförts vid respektive vårdenhet. Hudläkarkonsultationer Beställaren har tecknat en överenskommelse med NU-sjukvården angående de hudläkarkonsultationer, som krävs för ljusbehandlingsverksamhet. Överenskommelsen gäller för vårdenheterna i Stenungsund och på Tjörn. Hudläkarkonsultationer för patienter vid vårdenheten på Öckerö utförs på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, vilket är beställarens ansvar att säkerställa. 1 (2)

20 Ersättning Västra Område, KR nämnden Vårdenheten Stenungsund Vårdenheten Tjörn Vårdenheten Öckerö Totalt Undertecknande parter Datum: Datum: Nicklas Attefjord Ordförande Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Linn Brandström Ordförande Styrelsen för beställd primärvård Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Närhälsan 2 (2)

21 Ärende 5 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum HSN G HSN V HSN Ö HSN N HSN S Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Astrid Brauer Telefon: E-post: astrid.brauer@vgregion.se Till Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Vårdgaranti ryggortopedi. Svar på skrivelse från patientnämnden Förslag till beslut 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner svaret till patientnämnden i Göteborg. Sammanfattning av ärendet Patientnämnden i Göteborg har ställt frågan till hälso- och sjukvårdsnämnderna om vidtagna/planerade åtgärder för att säkerställa vårdgarantin inom ryggkirurgi. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Bilaga Svar till patientnämnden i Göteborg Beslutet skickas till Patientnämndernas kansli Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post:

22 Bilaga 1 1 (2) Svar på skrivelse Datum HSNG HSNV HSNÖ HSNN HSNS Koncernstab häls- och sjukvård Handläggare: Astrid Brauer Telefon: E-post: astrid.brauer@vgregion.se Till Patientnämnden Vårdgaranti - ryggortopedi Bakgrund De fem hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) har fått en skrivelse från patientnämnden i Göteborg med anledning av inkomna klagomål och synpunkter på bristande tillgänglighet, framför allt väntetider till läkarbesök och behandlingar inom ryggortopedi i göteborgsområdet. Skrivningen baseras på patientärenden som kommit till Patientnämnden i Göteborg men berör samtliga HSN. Patientnämnden påpekar att vårdgivaren inte uppfyller sin skyldighet vad gäller den lagstadgade vårdgarantin. Patientnämnden vill få information om vidtagna alternativt planerade åtgärder. Då patientnämndens skrivelse föranleds av patientärenden i Göteborg utgår svaret i huvudsak från vården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hälso- och sjukvårdsnämnderna Hälso- och sjukvårdsnämnderna har ett befolkningsansvar, vilket bland annat innebär ett ansvar för att befolkningen får tillgång till primärvård, sjukhusvård, tandvård, folkhälsoinsatser och insatser vid funktionsnedsättning. För att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård tecknar HSN vårdöverenskommelser med bl a regionens sjukhus. Vårdöverenskommelserna omfattar vård till invånare i Västra Götaland. Vårdöverenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Vårdöverenskommelsen (VÖK) med SU fastställer sjukhusets uppdrag på en övergripande nivå. Av VÖK framgår förväntade vårdvolymer inom öppen och sluten vård; i sin tur fördelade på region- och rikssjukvård och länssjukvård. Därtill preciseras ett antal s k riktade uppdrag som t ex akutmottagningar och ambulansverksamhet. Undantagsvis preciseras volymer inom ett specifikt område. SU har ansvaret att uppfylla vårdgarantin vilket preciseras i VÖK. I den VÖK som gällde perioden 2013/2014 och i VÖK 2015 uttrycks dock att SU har, utifrån givna ekonomiska ramar, svårigheter att klara både den medicinskt prioriterade Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

23 Svar på skrivelse om vårdgaranti - ryggortopedi, (2) vården som innebär att de svårast sjuka tas om hand först och att uppfylla vårdgarantin till alla delar. VÖK fastställer också SU:s ansvar när det gäller att informera patienter om vårdgarantin och i vilka fall och med vilka regler patienten kan tillämpa sina möjligheter till valfrihet. Regionstyrelsen För att förbättra tillgängligheten 2014 uppdrog regionstyrelsen åt SU att utföra ytterligare behandlingar inom ryggkirurgi utöver den basvolym som rymdes inom vårdöverenskommelsen med HSN. De tillkommande volymerna finansierades av regionstyrelsen. VGR har också upphandlat volymer för ryggkirurgi. På grund av att tilldelningsbesluten överklagades, försenades dock möjligheten att utnyttja upphandlade volymer Utfallet 2014 för ryggkirurgi vid SU SU har under 2014 utfört sin basvolym i vårdöverenskommelsen med HSN. Därtill har sjukhuset utfört drygt 60% av den volym som tilldelades utöver basvolymen i vårdöverenskommelsen. Brist på ryggkirurger, vilket VGR delar med resten av landet och brist på operationsutrymme förklarar att den planerade volymen i egen regi inte är utförd till fullo. SU har utnyttjat tilldelad upphandlad volym. På grund av sen tilldelning av volymer kommer operationerna att utföras först under Situationen inför 2015 I 2015 års överenskommelse har SU en oförändrad volym i sin vårdöverenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnderna. Uppdraget att utföra ytterligare volymer i egen regi och möjligheten att avropa upphandlade volymer kvarstår för 2015 med finansiering utanför vårdöverenskommelsen med HSN. Under 2015 kommer de upphandlade volymerna inom ryggkirurgi att utnyttjas. VGR kommer att använda sig av möjliga optioner i de upphandlade avtalen och på så sätt öka volymen för Hälso- och sjukvårdsnämnderna tar kontinuerligt del av uppföljningen av utförarnas efterlevnad till vårdgarantin. När det gäller de områden där extra satsningar är gjorda, bl a inom ryggkirurgi ansvarar regionstyrelsen för uppföljningen. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Nicklas Attefjord Ordförande

24 Ärende 6 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum DD Diarienummer HSNV Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Anna Kahn E-post:anna.kahn@vgregion.se Till Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Ansökan om godkännande av förändrad lokaliseringspunkt för Crama vårdcentral. Förslag till beslut 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner flytt av Crama vårdcentral till ny mottagningsadress på Hönekullavägen 13, Mölnlycke centrum, Härryda kommun. Sammanfattning av ärendet Förändrad lokaliseringspunkt än vad en vårdcentrals kontrakt fastställer ska föregås av godkännande av respektive hälso- och sjukvårdsnämnd. Crama vårdcentral som i dag är belägen på adress Mölnlycke Fabriker 5 har inkommit med en ansökan om flytt till adress Hönekullavägen 13 i Mönlycke centrum. Motiven som anges för ny lokalisering är bättre tillgänglighet för patienter, nybyggda lokaler samt närheten till övrig samhällsservice som exempelvis apotek. Utbudspunkten kommer att ligga nära buss- och tågstation med gångavstånd från/till Mönlycke centrum och i anslutning till vårdcentralen kommer en parkeringsplats att byggas. Vid planerad start den 1 juli ämnar också Crama att genomföra ett namnbyte. I samband med flytt ska alla invånare som har sitt vårdval på enheten brevledes informeras om adressändring samt valfriheten att välja annan vårdcentral om invånaren så önskar. Informationen ska stämmas av med hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Vårdcentralen står för samtliga kostnader i samband med flytt såsom information till listade samt kostnaden för den nya geografiska områdesindelningen. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Beslutet skickas till Verksamhetschef Crama vårdcentral Christian Sjöstedt m13000@gmail.com Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

25 Ärende 7 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Marika Fixell Telefon: e-post: marika.fixell@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd Väster Tilläggsöverenskommelse med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år 2015 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Tilläggsöverenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess godkänns. 2. Sahlgrenska Universitetssjukhuset ersätts med 1,216 miljoner kr av HSN V 3. Tilläggsöverenskommelsen finansieras genom budgetposten Regionens sjukhus Sjukskrivningsmiljarden. Sammanfattning av ärendet Tidigare hälso- sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 har för åren tecknat en överenskommelse med SU om insatser i syfte att uppnå en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess vid sjukhuset. Arbetet har sitt ursprung i det nationella statsbidrag som syftar till minskat ohälsotalet i Sverige, den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Genom förslaget till beslut tecknas en tilläggsöverenskommelse för år Fördjupad beskrivning av ärendet Sjukskrivningsmiljarden syftar till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet inom hälso- och sjukvården och därigenom minska ohälsotalet. Arbetet formuleras årligen genom en nationell överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den nu gällande överenskommelsen är tecknad för åren Tidigare hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 har sedan år 2011 haft en överenskommelse med SU om insatser för att uppnå en god sjukskrivningsprocess vid sjukhuset. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

26 Datum Diarienummer HSNV (2) SU har inför varje verksamhetsår inkommit med en handlingsplan, vilken utgjort grunden för överenskommelsen. Åtgärder som genomförts har bland annat varit framtagande av ledningssystem, organisatorisk struktur för arbetet med sjukskrivningsprocessen samt utbildningsinsatser. Förslaget till tilläggsöverenskommelse för år 2015 innebär en fortsättning på det arbetet som drivits vid SU sedan Den totala ersättningen tillsjukhuset år 2015 är 3,916 miljoner kr. Finansiering SU ersätts med maximalt 1,216 miljoner kr av HSN Väster. Överenskommelsen finansieras genom budgetposten Regionens sjukhus Sjukskrivningsmiljarden. Beredning Förhandling enligt MBL 11 har skett den 17 april Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Bilaga 1. Tilläggsöverenskommelse mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och hälsooch sjukvårdsnämnderna Göteborg och Väster om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år Beslutet skickas till Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Per-Olof Axelsson, SU: per-olof.axelsson@vgregion.se

27 Bilaga 1 1 (2) HSNV HSNG Tilläggsöverenskommelse mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och hälso- och sjukvårdsnämnderna Göteborg och Väster om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år 2015 Detta är en tilläggsöverenskommelse till Överenskommelse mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och hälso- sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år (HSN , HSN , HSN , HSN , HSN ). Tidsperiod Tilläggsöverenskommelsen gäller perioden Bakgrund För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet inom hälso- och sjukvården samt för att utveckla sjukskrivningsprocessen och därmed i förlängningen minska ohälsotalet, införde regeringen år 2006 ekonomiska incitament i form av den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Denna omsätts årligen genom en nationell överenskommelse mellan regeringen och SKL. Den ekonomiska ersättningen till landstingen baseras på ohälsotalets utveckling och hur väl landstingen uppfyller de specifika villkor som den nationella överenskommelsen omfattar årligen. Den gällande nationella överenskommelsen omfattar åren med specifika villkor som berör bland annat en jämställd sjukskrivningsprocess, kompetenssatsning i försäkringsmedicin, samverkan samt satsningar mot psykisk ohälsa. Åtagande SU har inkommit med en handlingsplan om hur arbetet för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess ska bedrivas år 2015 (bilaga 1). SU ska bedriva sitt arbete i enlighet med handlingsplanen, i enlighet med den nationella överenskommelsens riktlinjer och villkor och i enlighet med Västra Götalandsregionens riktlinjer. SU ska fortsätta vara en part i Försäkringsmedicinskt Forum och delta i det arbete som forumet bedriver, vilket inkluderar utbildningar i försäkringsmedicin.

28 2 (2) Uppföljning Uppföljning av denna överenskommelse ska inkomma till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg senast den 31 januari. Ersättning år 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset tilldelas av hälso- och sjukvårdsnämnderna Väster och Göteborg sammanlagt 3,916 miljoner kronor för att bedriva arbetet i enlighet med denna överenskommelse. Ersättningen utbetalas i sin helhet och är inte nivåhöjande. Undertecknande parter Göteborg Göteborg För Hälso- och sjukvårdsnämnderna För Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nicklas Attefjord Ordförande Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Barbro Fridén Sjukhusdirektör Johan Fält Ordförande Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Bilaga 1: Säker och effektiv sjukskrivningsprocess på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handlingsplan 2015 Bilaga 2: En fördjupad undersökning av sjukfrånvaro bland unga vuxna personer med psykisk ohälsa i åldern mellan år - en lokal studie Bilaga 3: Projekt Rätt bedömning Rätt beslut 2015

29 Bilaga 1 Säker och effektiv sjukskrivningsprocess på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handlingsplan 2015 Bakgrund/syfte Genomförande av projektet som startade 2011 syftar till att Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) ska följa det regionala arbetet med en förbättrad sjukskrivningsprocess och nå upp till de framtagna regionala målen som i sin tur utgår från överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en årlig sjukskrivningsmiljard. Projektets övergripande syfte är att säkra det försäkringsmedicinska omhändertagandet av patienter genom att förbättra kvaliteten på läkarintygen och skapa en kvalitetssäker, effektiv och jämställd sjukskrivningsprocess. Projektets specifika syfte: Genom det riktade försäkringsmedicinska beslutsstödet skapa ett gemensamt förhållningssätt till sjukskrivningar Underlätta kontakten mellan läkare på SU och Försäkringskassan (FK) Ge större möjligheter till tidiga insatser för patienter som annars riskerar att bli långtidssjuka Skapa en effektiv sjukskrivningsprocess i ledningssystemet Öka den försäkringsmedicinska kompetensen hos sjukskrivande läkare på SU Öka den försäkringsmedicinska kompetensen hos övriga berörda medarbetare på SU Skapa goda förutsättningar för SUs deltagande i det regionala arbetet med en förbättrad sjukskrivningsprocess Handlingsplan för 2015 Arbetet med rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen fortsätter även under 2015 med stöd genom regionalt finansierade medel, sjukskrivningsmiljarden. Organisation Utökning av projektledare för att ha möjlighet att driva på arbetet med att förtydliga och starta igång rehabkoordinatorernas uppdrag. Kartlägga sjukskrivningarna på SU av det IT-stöd som blivit tillgängligt. Samt arbeta med implementering av sjukskrivningsprocessen inom SU. Rekrytera rehabkoordinatorer inom onkologi, ortopedi och kvinnosjukvården, samt inom ytterligare sjukskrivningstäta verksamheter. Utse minst en försäkringsmedicinskt ansvarig läkare inom varje prioriterad verksamhet, samt ytterligare sjukskrivningstäta verksamheter. Ingå i Försäkringsmedicinskt forum (FMF) i Västra Götalandsregionen och i Göteborg och Södra Bohuslän. Projektledare, samt två FMF-läkare vo reumatologi område 4 och vo psykiatri område 2 deltar i de aktiviteter som utförs av forumet vilket bland annat innefattar utbildningsinsatser för AT- och ST-läkare och övriga yrkeskategorier, samt utveckling av försäkringsmedicinska utbildningar i samverkan med Göteborgs Universitet.

30 Bilaga 1 Samverkan Samverkan med Försäkringskassan genom dialogmöten/ informationstillfällen inom de prioriterade verksamheterna, samt övriga sjukskrivande verksamheter. Fortsatt samverkan med Försäkringskassan som har handläggare på två öppenvårds kliniker inom psykiatri aff II. Planering för att handläggare ska finnas på klinik även på onkologen under Samverkan med Regionalt Cancercentrum Väst, där rehabkoordinator för onkologen och projektledare ingår i lokal samverkansgrupp där syftet är att genom samverkan mellan flera aktörer förbättra vård- och rehabiliteringsprocessen för cancerpatienter. Samverkan med VKV- Västra Götalandsregionens kunskapscenter för Våld i nära relationer, gällande utbildningar och stöd i att fråga om våldsutsatthet. Utbildningsinsatser Utbildningsinsatser inom försäkringsmedicin genomförs för att säkra den kompetens inom respektive verksamhet, som krävs för att understödja en säker och effektiv sjukskrivningsprocess. o Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare, ST-läkare o Fördjupning Försäkringsmedicin för specialistläkare 22,5 hp o Försäkringsmedicinsk utbildning för Rehabkoordinatorer: o 1-dagsutbildning i samverkan med FMF o 7,5hp rehabkoordinering i samverkan med FMF och Karolinska Institutet o Försäkringsmedicinsk utbildning för icke sjukskrivande personal o ICF-utbildning för läkare och övriga berörda yrkeskategorier o Workshops inom de prioriterade verksamheterna Rehabkoordinering Fortsätta utveckla rehabkoordinatorernas roll anpassad till respektive verksamhet. Rekrytering av rehabkoordinatorer inom onkologi, ortopedi och kvinnosjukvården, samt inom ytterligare sjukskrivningstäta verksamheter på SU. Riktade projekt Affektiva II Rätt bedömning-rätt beslut Utifrån resultatet av projektet Rätt bedömning-rätt beslut 2013, som visar att arbetsterapeuten bedömer patientens aktivitetsförmåga med stor träffsäkerhet i förhållande till försäkringskassans beslutsunderlag för sjukskrivning, har arbetet 2014 inletts med arbetsterapeutisk bedömning av alla patienter inför sjukskrivning i två av tio öppenvårdsteam inom Affektiva II. Fördjupat samarbete mellan Psykiatri Affektiva II SU och Försäkringskassan LFC Göteborg Centrum och LFC Göteborg Hisingen. Försäkringskassans personliga handläggare finns på mottagningarna för en förbättrad kommunikation mellan Affektiva II och Försäkringskassan med målsättning om bland annat effektivare handläggning och beslut i försäkringsmedicinska frågor, ökad kvalitet på läkarintyg för att minska antalet kompletteringar samt öka kunskap och medvetenhet om försäkringsfrågorna hos flera yrkesgrupper.

31 Bilaga 1 Affektiva I En fördjupad undersökning av sjukfrånvaro bland unga vuxna personer med psykisk ohälsa i åldern mellan år en lokal studie Under 2014 har en studie påbörjats om hur sjukfrånvaron ser ut bland unga vuxna som är aktuella för den allmän psykiatriska vården, samt hur förhållandet mellan aktivitetsersättning och rehabiliterande åtgärder ser ut för de patienter som har sin sjukvårdande behandling i öppenvårdspsykiatrin. Ledningssystemet Fortsatt utveckling av rutiner för sjukskrivningsprocessen i ledningssystemet i syfte att ge vägledning och stöd för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess. Ledningssystemet förändras så till vida att prioriterade verksamheter får del av sjukskrivningsmiljarden genom följsamhet av ledningssystemet, där varje verksamhet bland annat ansvarar för att följande förutsättningar finns för att uppnå en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: o Alla läkare inom verksamheten har relevant kunskap inom försäkringsmedicin. o Minst en Försäkringsmedicinskt ansvarig läkare med fördjupad utbildning i försäkringsmedicin. o Utbildning/dialogmöte med Försäkringskassan genomförs minst en gång per år. o Regelbunden statistik av sjukskrivningsflödet tas fram inom verksamheterna. o Skriftliga rutiner upprättas för sjukskrivningsprocessen för varje verksamhet. o Förutsättningar för tidig samordning internt och externt Uppföljning Uppföljning av verksamheternas följsamhet av ledningssystemet för en säker och effektiv sjukskrivningsprocess på SU. Speciellt fokus vid uppföljning på verksamheternas sjukskrivningsstatistik, vilket gjorts möjligt med tillgång till statistikuttag från den nationella intygstjänsten. Uppföljning av kvaliteten på läkarintygen via fråga/svar-funktionen i samverkan med Försäkringskassan. Uppföljning av rehabkoordinatorernas insatser för verksamheter och patienter.

32 Bilaga 1 Förslag på fördelning av tilldelade ekonomiska medel 2015 Projektledare 80% för sjukskrivningsmiljarden Lön, sociala avgifter, personal- och administrativa kostnader Kostnad: 502 tkr Projektledare 20% för sjukskrivningsmiljarden Lön, sociala avgifter, personal- och administrativa kostnader Kostnad: 290 tkr Försäkringsmedicinskt ansvariga läkare i Försäkringsmedicinskt forum (FMF) utbildningsinsatser för AT- och ST-läkare och övriga yrkeskategorier, samt utveckling av försäkringsmedicinska utbildningar i samverkan med Göteborgs Universitet. Kostnad: 250 tkr Rehabkoordinatorer inom prioriterade verksamheter; 50% psykiatri, 100% onkologi, 50% ortopedi, 20% neurosjukvården, 20% reumatologi, 15% kvinnosjukvården. Kostnad: tkr Rehabkoordinatorer inom ytterligare sjukskrivningstäta verksamheter Kostnad: 200 tkr Följsamhet av ledningssystemet där kraven enligt rubriken ledningssystem i handlingsplanen rutin följs: Kostnad: 350 tkr Utbildningskostnader för: o Workshops i samverkan med Försäkringskassan för de prioriterade verksamheterna samt ytterligare sjukskrivningstäta verksamheter. o Utbildningar/ Konferenser inom försäkringsmedicin Kostnad: 334 tkr Psykiatriprojekt Aff I: En fördjupad undersökning av sjukfrånvaro bland unga vuxna personer med psykisk ohälsa i åldern mellan år en lokal studie (20% läkare, 5% arbetsterapeut, samt handledning). Kostnad: 150 tkr Psykiatriprojekt Aff II: Rätt bedömning, rätt beslut Arbetsterapeutisk bedömning av alla patienter inför sjukskrivning i två av tio öppenvårdsteam inom Affektiva II. Kostnad: 400 tkr Totalt: tkr

33 Projektplan sjukskrivningsprocessen SU år 2014 Bilaga 2 En fördjupad undersökning av sjukfrånvaro bland unga vuxna personer med psykisk ohälsa i åldern mellan år - en lokal studie Bakgrund Aktivitetsersättning som ersättningsform infördes år En person kan beviljas aktivitetsersättning från och med juli det år han eller hon fyller 19 år till och med månaden innan han eller hon fyller 30 år. Aktivitetsersättning kan beviljas i två olika former, dels på grund av nedsatt arbetsförmåga och dels på grund av förlängd skolgång. Sedan mitten av 1990-talet har andelen unga som erhåller aktivitetsersättning ökat kraftigt, från ca 1 % av alla unga i åldrarna år 1995 till ca 2,5 % av alla unga i motsvarande åldrar år 2010 (1). Ökningen för beviljad aktivitetsersättning har i huvudsak skett för personer med psykiska diagnoser snarare än i somatiska diagnoser (2). I juni 2013 hade totalt personer aktivitetsersättning, varav kvinnor och män. Av dessa hade personer ( kvinnor och män) aktivitetsersättning på grund nedsatt arbetsförmåga personer (2 581 kvinnor och män) hade aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. (3). Cirka tre av fyra har en psykisk sjukdom som orsak till att de har aktivitetsersättning. För kvinnor återfinns 25 % av de som har aktivitetsersättning inom diagnosgruppen F70-79 dvs. lindrig till grav psykisk utvecklingsstörning. Enligt uppgifterna från en rapport från Försäkringskassan, skulle, i december 2011, 22 % av männen och 35 % av kvinnorna som har aktivitetsersättning återfinnas inom diagnosgruppen F80-89 och F90-98, dvs. störning i psykisk utveckling med bl.a. diagnoser som autism, Aspegrens syndrom och ADHD (1). Samma rapport visar att mer än sex av tio bland alla som beviljas aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåg a hade en funktionshinderförmån innan aktivitetsersättningen beviljades och cirka fyra av tio har samtidigt beslut om stöd enligt LSS och en stor del i den gruppen deltar också i daglig verksamhet. En majoritet av de som beviljas aktivitetsersättning har kvar den till 29 års ålder och nio av tio som har aktivitetsersättning fram till 30 års ålder övergår till sjukersättning. Det uttalade målet med aktivitetsersättningen är att stimulera till aktivitet och så långt som möjligt tillvarata de försäkrades möjligheter till utveckling och arbete. Trots detta visar en kartläggning gjord i december 2011 att endast hälften (48 %) av alla personer med aktivitetsersättning har någon rehabiliterande eller aktiverande insats. Ungefär var fjärde person med aktivitetsersättning har aktivitet beviljad enligt reglerna för aktivitetsersättning och då handlar det mest om idrottsaktiviteter av något slag. Försäkringskassan har ett utökat ansvar för samverkan och samordning av insatser för personer som har aktivitetsersättning. Enbart 36% uppfattar att de har en plan med Försäkringskassan.

34 Projektplan sjukskrivningsprocessen SU år 2014 Bilaga 2 Frågeställning Hur ser ut sjukfrånvaro bland unga vuxna som är aktuella för den allmän psykiatriska vården? Finns det några diagnoser som är något mer representerade hos unga vuxna personer med sjukfrånvaro? Finns det några andra parameter som verkar kunna relateras med sjukfrånvaron bland unga vuxna som är aktuella för den allmän psykiatriska vården? Hur ser förhållandet mellan aktivitetsersättning och rehabiliterande åtgärder ut för de som har sin sjukvårdande behandling på öppenvårdspsykiatrin? Metod Vi kommer att undersöka sjukfrånvaro bland de unga vuxna personer mellan åldern år som var aktuella för de allmän psykiatriska öppenvårdsmottagningar Mölndal, Härryda, Gamlestaden och Partille den 1 oktober Undersökningen kommer att baseras på journalgenomgång. Vi kommer specifikt att fördjupa oss i vissa specifika parameter som t.ex. antal sjukfall per patient och per år, sjukfrånvaros kvalitet dvs. om det handlar om sjukpenning, aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga eller aktivitetsersättning vid förlängt skolgång. Därutöver kommer vi att fokusera oss på ålder, kön, huvuddiagnos, samsjuklighet, fast läkarkontakt, uppdaterad vårdplan, läkemedelsbehandling, arbetsterapeutiska insatser. Vår preliminära beräkning är det att det handlar om ungefär 800 personer som kommer att ingå i studien. 1. Försäkringskassan Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Dnr SOU 2008:102, Brist på brådska - en översyn av aktivitetsersättningen 3. Dnr: Af-2012/445712, Datum: , Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning- Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013

35 Bilaga 3 Projekt Rätt bedömning Rätt beslut 2015 Bakgrund Projekt Rätt bedömning Rätt beslut är ett samarbetsprojekt mellan Psykiatri Affektiva II och Försäkringskassan med syfte att förbättra kvaliteten i läkarintygen. Projektet har pågått sedan 2011 och innebär att kvalitetsarbetet riktas emot fält 5 i läkarintyget eftersom bedömning av aktivitetsförmåga oftast är orsaken till att intygen inte blir godkända vid Försäkringskassans granskning. Projektets resultat 2013 visade att arbetsterapeuten bedömer patientens aktivitetsförmåga med stor träffsäkerhet i förhållande till försäkringskassans behov av beslutsunderlag för sjukskrivning. Västra Götalandsregionens resultat i Försäkringskassans nationella granskning 2013 visade 57 % godkända intyg, medan samma granskning av läkarintyg i projektet, där arbetsterapeuter gjort bedömningen av aktivitetsförmåga, godkändes i 98,7 %. Under 2014 användes resultatet som grund för att påbörja en undersökning av vilka patienter som skall prioriteras för den arbetsterapeutiska bedömningen vid sjukskrivning, samt hur läkare och arbetsterapeut kan samverka i sjukskrivningsprocessen. Arbetet har inletts med bedömning av alla patienter inför sjukskrivning i två av tio team i verksamhetens öppenvård. Finansieringen av projektet 2014 har medgivit att vi har anställt en arbetsterapeut för uppgiften under september december. Detta ger oss utrymme för viss datainsamling. För att få ett tillräckligt underlag för analys och slutsatser, behöver projektet fortsätta under Fortsatt implementering 2015 av arbetsterapeutens aktivitetsbedömning inför sjukskrivning 1. Vi vill samla tillräckligt dataunderlag för att skapa hållbara riktlinjer för att; a. sammanfatta det använda arbetssättet i form av bokningsrutiner, utredningsmetod, tidsåtgång, informationsflöde och därigenom skapa hållbara riktlinjer för sjukskrivning av patienter i specialistpsykiatrin. b. analysera insamlad data för att få en strukturerad beskrivning av patientgruppen beträffande bedömning av aktivitetsförmåga/aktivitetsbegränsning samt diagnos, kön, sysselsättning, sjukskrivningstid, och förslag till fortsatt arbetsterapibehandling. Den samlade beskrivningen förväntas utgöra en grund för diskussion om rehabiliterande insatser i behandlingsteamen. 2. Under 2015 knyts ersättningen från sjukskrivningsmiljarden bl.a. till sjuktalen för psykisk ohälsa. I nästa steg i projektet hoppas vi kunna se möjliga samband mellan aktivitetsbegränsningen, rehabiliteringsinsatserna och tid till arbetsåtergång för patienten. För att undersöka vilka patienter som bör prioriteras för bedömning av arbetsterapeut görs analys av datamaterialet från undersökningen Data från de team som utgjort kontrollgrupp kommer att samlas in och bearbetas enligt punkt 1b ovan. De två team som utgör pilot för att pröva nya rutiner för samspelet kring sjukskrivningsprocessen utvärderas genom samtal i fokusgrupp som underlag för PM.

36 Bilaga 3 Projektmedel 2015 För att genomföra nästa steg i projektet Rätt bedömning Rätt beslut, ansöker vi här om medel för Projektledare 0,40 % arbetsterapeut hela året Fortsatt datainsamling, 1,0 arbetsterapeut i 4 månader Presentationsmaterial, resor, litteratur Totalt 528 tkr 140 tkr 10 tkr 678 tkr Eva Hellquist Verksamhetssamordnare Projektansvarig Psykiatri Affektiva II

37 Ärende 8 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Marika Fixell Telefon: e-post: marika.fixell@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd Väster Överenskommelse 2015 Rehabkoordinator Alingsås lasarett Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Överenskommelse 2015 Rehabkoordinator Alingsås lasarett godkänns. 2. Alingsås lasarett ersätts med 0,804 miljoner kr av HSN Väster 3. Överenskommelsen finansieras genom budgetposten Regionens sjukhus, Sjukskrivningsmiljarden. Sammanfattning av ärendet Sjukskrivningsmiljarden syftar till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet inom hälso- och sjukvården och därigenom minska ohälsotalet. Arbetet formuleras genom en nationell överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den nu gällande överenskommelsen är tecknad för åren Tidigare hälso- och sjukvårdsnämnd 6 har sedan år 2014 haft en överenskommelse med Alingsås lasarett om funktionen rehabkoordinator, vars uppdrag är att koordinera olika insatser inom ramen för sjukhusets arbete med en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Förslaget till överenskommelse för år 2015 innebär en fortsättning på det arbetet som drivits vid Alingsås lasarett. Finansiering Alingsås lasarett ersätts med maximalt 0,804 miljoner kr av HSN Väster. Överenskommelsen finansieras genom budgetposten Regionens sjukhus, Sjukskrivningsmiljarden. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

38 Datum Diarienummer HSNV (2) Beredning Förhandling enligt MBL 11 har skett den 17 april Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Bilaga 1. Överenskommelse 2015 Rehabkoordinator Alingsås lasarett Beslutet skickas till Styrelsen för Alingsås lasarett

39 bilaga 1 Dnr HSNV Överenskommelse 2015 Rehabkoordinator Alingsås lasarett Parter Västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Alingsås lasarett Giltighetstid 1 januari - 31 december 2015 Åtagande Alingsås lasarett åtar sig att utveckla funktionen rehabkoordinator. Rehabkoordinatorn har en samordnande funktion för att lasarettets patienter ska få tillgång till snabb och relevant bedömning och rehabilitering som gör att sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen blir effektiv. Rehabkoordinatorn ska på såväl strukturell- som på individnivå koordinera rehabkedjan i samband med sjukskrivning. Arbetet ska utföras enligt intentionerna i den nationella överenskommelsen 1 (den s. k sjukskrivningsmiljarden) och de riktlinjer som finns framtagna i VGR 2 Målgrupp är samtliga patienter där läkare överväger en sjukskrivning som beräknas vara mer än 3 veckor samt de patienter med pågående sjukskrivning där det är aktuellt med förlängning. Nysjukskrivna prioriteras. Personer med akuta infektioner och liknande som bedöms tillfriskna relativt snabbt är inte aktuella för samordningsinsats. Rehabkoordinatorn ska ansvara för att utveckla arbetsmodeller på sjukhuset så att patienter som är eller riskerar att bli sjukskrivna får tillgång till snabb och relevant bedömning och rehabilitering tidigt i patientärendet i samråd med läkare initiera/koordinera rehabilitering och vid behov samordna rehabiliteringsinsatser från olika inblandade aktörer (enskild profession eller team). vara brobyggare till multimodala rehabiliteringsteam vara kontaktperson i det enskilda patientärendet mot Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra rehabiliteringsaktörer ansvara för att samla ihop och sammanställa statistik om sjukskrivning (ålders och könsuppdelad) säkerställa att varje aktuell patient har en individuell rehabiliteringsplan säkerställa att vården tar kontakt med arbetsplatsen tidigt i sjukskrivningsärendet delta i kompetensutveckling inom sjukskrivningsområdet fortlöpande informera övrig personal på vårdenheten. 1 Överenskommelse SKL- staten 2 Riktlinjer i VGR, dnr HS

40 Sida 2(2) God vård VGR har beslutat om kvalitetsmål för God Vård. Det innebär att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv och ges i rätt tid. Dessa mål gäller all verksamhet som omfattas av denna överenskommelse. Ekonomi Ersättningen till Alingsås lasarett 2015 är totalt 804 tkr och finansieras via de statsbidrag som hälso- och sjukvårdsnämnden får av sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin. Alingsås lasarett fakturerar månadsvis i tolftedelar. Fakturan ställs till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. På fakturan anges beställar-id 8874 och produktkod Uppföljning En årsrapport för 2015 lämnas senast den 15 januari Den ska innehålla En beskrivning av arbetet och vilka aktiviteter/åtgärder som gjorts utifrån uppdraget. Antal patienter som varit föremål för samordning, KVÅ UV 117 Rehabiliteringskoordinering Antal patienter som fått rehabiliteringsplan, KVÅ DV093 Upprättande av rehabiliteringsplan Patientuppgifterna ska lämnas fördelat på kön och ålder. Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar, ett för vardera parten. Västra Götaland i april 2015 Nicklas Attefjord Ordförande Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Hans Holmberg Sjukhusdirektör Alingsås lasarett 2

41 Ärende 9 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Marika Fixell Telefon: e-post: marika.fixell@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd Väster Överenskommelse 2015 om insatser inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen på Södra Älvsborgs Sjukhus Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Överenskommelse 2015 om insatser inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen på Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) godkänns. 2. Södra Älvsborgs sjukhus ersätts med 0,9 miljoner kr av HSN Väster 3. Överenskommelsen finansieras genom budgetposten Regionens sjukhus, sjukskrivningsmiljarden. Sammanfattning av ärendet Sjukskrivningsmiljarden syftar till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet inom hälso- och sjukvården och därigenom minska ohälsotalet. Arbetet formuleras genom en nationell överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den nu gällande överenskommelsen är tecknad för åren Tidigare hälso- sjukvårdsnämnderna 6 och 8 har sedan år 2012 tecknat årliga överenskommelse med SÄS om insatser i syfte att uppnå en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess vid sjukhuset. Arbetet har sitt ursprung i det nationella statsbidrag som syftar till minskat ohälsotalet i Sverige, den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Genom förslaget till beslut tecknas en överenskommelse för år 2015 som innebär en fortsättning på det arbetet som drivits vid SÄS. Den totala ersättningen tillsjukhuset år 2015 är 4,94 miljoner kr som fördelas mellan HSN Söder och HSN Väster. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

42 Datum Diarienummer HSNV (2) Finansiering SÄS ersätts med maximalt 0,9 miljoner kr av HSN Väster. Överenskommelsen finansieras genom budgetposten Regionens sjukhus, Sjukskrivningsmiljarden. Beredning Förhandling enligt MBL 11 har skett den 17 april Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Bilaga 1. Överenskommelse 2015 om insatser inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen på Södra Älvsborgs Sjukhus. Beslutet skickas till Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus

43 Dnr HSNS HSNV Överenskommelse 2015 om insatser inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen på SÄS Parter Södra/ Västra hälso-och sjukvårdsnämnderna och SÄS. Avtalstid 1 januari- 31 december 2015 Bakgrund och villkor Sedan 2006 har SKL 1 träffat överenskommelser med regeringen för att ge sjukskrivningsfrågan ökad prioritet i hälso- och sjukvården, den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Sjukskrivning är en del av vård och behandling och ska användas med samma precision som förskrivning av läkemedel infördes en nationell rehabiliteringsgaranti och sedan dess har årliga överenskommelser träffats mellan SKL och staten. Rehabiliteringsgarantin omfattar två diagnosgrupper: icke specifik smärta i rygg, nacke, axlar och lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa (ångest, depression, stressyndrom). Målgruppen utgörs av patienter i arbetsför ålder, år. Syftet är att stödja patienter i målgruppen att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning. Styrdokument för SÄS åtaganden nedan är de nationella överenskommelserna ovan samt VGR:s riktlinjer för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Alla funktioner (åtaganden) i denna överenskommelse ska samverka med samtliga projekt inom rehabgarantin och sjukskrivningsmiljarden samt med övriga aktörer som FK 2, Arbetsförmedling m fl. Åtaganden SÄS ersätts under 2015 med totalt tkr för följande åtaganden 1) Processledare för sjukskrivningsprocessen vid SÄS och Alingsås lasarett (460 tkr) 2) Processledare för rehabiliteringsprocessen på SÄS (575 tkr) 3) Rehabkoordinatorer (1 920 tkr) 4) Smärtteam multimodal rehabilitering (MMR 2) på Rehabkliniken (1 850 tkr) 5) Slutförande av projekt på Ortopedkliniken (135 tkr) Syfte och mål SÄS ska på såväl strukturell- som individnivå garantera en god kvalitet och effektivitet i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocesserna på SÄS och Alingsås lasarett samt säkerställa att ledningssystem för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen följs. Målet är att SÄS ska ge rätt insatser till rätt patient i rätt tid ha rutiner och riktlinjer för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen som också är kända och använda i verksamheterna ha god kompetens i försäkringsmedicin säkerställa att läkarintygen till FK är av hög kvalitet. 1 SKL=Sveriges Kommuner och Landsting 2 FK=Försäkringskassan 1

44 Processledare för sjukskrivningsprocessen vid SÄS och Alingsås lasarett Processledaren ska leda arbetet med att kvalitetssäkra och effektivisera sjukskrivningsprocessen inom sjukhusen samt verka för utvecklad samverkan med andra aktörer inom sjukskrivningsoch rehabiliteringsområdet. Processledaren är medansvarig i driften av Försäkringsmedicinskt forum (FMF) är kontaktperson mot FK, arbetsförmedlingen och andra aktörer medverkar till utveckling av kvalitet i läkarintyg Processledare för rehabiliteringsprocessen vid SÄS Processledaren ska leda arbetet med att utveckla rehabiliteringsprocessen på sjukhuset och säkerställa att ledningssystemen för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen följs. Processledaren ingår i FMF. Rehabkoordinatorer Rehabkoordinatorerna ska medverka till att utveckla förbättrade rutiner och metoder inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Uppdragsbeskrivning finns i bilaga nedan. Smärtteam Rehabkliniken Smärtteamet på Rehabkliniken ska arbeta med multimodal rehabilitering (MMR 2) för personer med diagnoser som omfattas av den nationella överenskommelsen om rehabgarantin och regionala riktlinjer för rehabgarantin. I teamet ingår psykolog, kurator, läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och sekreterare. Målet med rehabiliteringsgarantin är att genom evidensbaserade medicinska rehabiliteringsinsatser åstadkomma en ökad återgång i arbete eller att förebygga sjukskrivning bland kvinnor och män i arbetsför ålder. För att målet ska uppnås bör insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin sättas in så rätt patient får rätt insats i rätt tid. För att insatserna ska omfattas av rehabiliteringsgarantin ska de också bidra till att patienten kan återgå i arbete eller underlätta för personen att fortsätta arbeta, samt att förhindra och förebygga sjukskrivning. För att få en bra effekt av den medicinska behandlingen/rehabiliteringen ska teamet i ett tidigt skede av en patients rehabilitering ha kontakt med eventuell arbetsgivare. I uppföljningen för 2015 ska redovisas En generell beskrivning av arbetet under året Antal unika patienter som fått MMR 2 Antal kontakter med arbetsgivare eller arbetsplatsbesök SÄS resultat ur Nationellt Register för Smärtrehabilitering (NRS). Uppföljningen ska vara könsuppdelad och indelad i åldersgrupperna år, år, år, år och år. Slutförande av projekt på Ortopedkliniken SÄS ska lämna slutrapport för projektet. I rapporten ska ingå uppgift om antal unika patienter om möjligt diagnosspecificerade- som kuratorn haft kontakt med. Uppföljningen ska vara könsuppdelad och indelad i åldersgrupperna år, år, år, år och år. 2

45 God vård VGR har beslutat om kvalitetsmål för God Vård. Det innebär att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv och ges i rätt tid. Dessa mål gäller all verksamhet som omfattas av denna överenskommelse. Ekonomi Ersättningen till SÄS 2015 är totalt tkr och finansieras via de statsbidrag som hälso- och sjukvårdsnämnderna får av sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin. Beloppet tkr faktureras månadsvis i tolftedelar och fördelas enligt följande: tkr till Södra hälso- och sjukvårdsnämnden 900 tkr till Västra hälso- och sjukvårdsnämnden På fakturan till Södra hälso- och sjukvårdsnämnden anges beställar- ID 50BO1. På fakturan till Västra hälso- och sjukvårdsnämnden anges beställar-id 8874 och produktkod Uppföljning En verksamhetsberättelse för 2015 lämnas senast den 15 januari Den ska innehålla en beskrivning av vilka aktiviteter/åtgärder som gjorts under året inom respektive åtagande samt beskriva processledarnas arbete under året hur beslutade rutiner och riktlinjer för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen används i verksamheterna på sjukhuset vilken kompetens i försäkringsmedicin sjukhusen har arbetet med att utveckla kvaliteten på läkarintygen Villkor Denna överenskommelse gäller under förutsättning att Södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna detta förslag till överenskommelse. Västra Götaland i april 2015 Jan Blomqvist Processansvarig Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Thomas Wallén Sjukhusdirektör SÄS Nicklas Attefjord Ordförande Västra hälso- och sjukvårdsnämnden 3

46 Bilaga Uppdragsbeskrivning rehabkoordinator Rehabkoordinatorn har en samordnande funktion för att lasarettets patienter ska få tillgång till snabb och relevant bedömning och rehabilitering som gör att sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen blir effektiv. Rehabkoordinatorn ska på såväl strukturell- som på individnivå koordinera rehabkedjan i samband med sjukskrivning. Arbetet ska utföras enligt intentionerna i den nationella överenskommelsen 3 (den s. k sjukskrivningsmiljarden) och de riktlinjer som finns framtagna i VGR 4 Målgrupp är samtliga patienter där läkare överväger en sjukskrivning som beräknas vara mer än 3 veckor samt de med pågående sjukskrivning där det är aktuellt med förlängning. Nysjukskrivna prioriteras. Personer med akuta infektioner och liknande som bedöms tillfriskna relativt snabbt är inte aktuella för samordningsinsats. Rehabkoordinatorn ska ansvara för att utveckla arbetsmodeller på sjukhuset så att patienter som är eller riskerar att bli sjukskrivna får tillgång till snabb och relevant bedömning och rehabilitering tidigt i patientärendet i samråd med läkare initiera/koordinera rehabilitering och vid behov samordna rehabiliteringsinsatser från olika inblandade aktörer (enskild profession eller team). vara ett stöd till försäkringsmedicinskt ansvarig läkare/fmf i frågor som rör sjukskrivning och rehabilitering vara sjukskrivningsmiljardens brobyggare till multimodala rehabiliteringsteam vara kontaktperson i det enskilda patientärendet mot Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra rehabiliteringsaktörer ansvara för att samla ihop och sammanställa statistik om sjukskrivning (ålders- och könsuppdelad) säkerställa att varje aktuell patient har en individuell rehabiliteringsplan säkerställa att vården tar kontakt med arbetsplatsen tidigt i sjukskrivningsärendet delta i kompetensutveckling inom sjukskrivningsområdet fortlöpande informera övrig personal på vårdenheten. Uppföljning En redogörelse för rehabkoordinatorernas arbete under året ska ingå i den verksamhetsberättelse SÄS ska lämna till HSNK Borås den 15 januari Den ska innehålla En beskrivning av arbetet och vilka aktiviteter/åtgärder som gjorts utifrån uppdraget. Antal patienter som varit föremål för samordning, KVÅ UV 117 Rehabiliteringskoordinering Antal patienter som fått rehabiliteringsplan KVÅ DV093 Upprättande av rehabiliteringsplan Patientuppgifterna ska lämnas fördelat på kön och ålder. 3 Överenskommelse SKL- staten 4 Riktlinjer i VGR, dnr HS

47 Ärende 10 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Marika Fixell Telefon: e-post: marika.fixell@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd Väster Avtal 2015 Rehabkoordinator Vårdcentralen Centrum Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Avtal 2015 Rehabkoordinator Vårdcentralen Centrum godkänns. 2. Vårdcentralen Centrum ersätts med kr av HSN Väster. 3. Avtalet finansieras genom budgetposten finansieras genom budgetposten Övrig primärvård Sjukskrivningsmiljarden. Sammanfattning av ärendet Sjukskrivningsmiljarden syftar till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet inom hälso- och sjukvården och därigenom minska ohälsotalet. Arbetet formuleras årligen genom en nationell överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den nu gällande överenskommelsen är tecknad för åren Förslag till överenskommelse med Vårdcentralen Centrum år 2015 avser funktionen rehabkoordinator, i vars uppdrag ingår att samordna och koordinera olika insatser inom ramen för vårdcentralens arbete med en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Finansiering Vårdcentralen Centrum ersätts med kr av HSN Väster. Överenskommelsen finansieras genom budgetposten Övrig primärvård Sjukskrivningsmiljarden. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

48 Datum Diarienummer HSNV (2) Beredning Förhandling enligt MBL 11 har skett den 17 april Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Bilaga 1. Avtal 2015 Rehabkoordinator Vårdcentralen Centrum Beslutet skickas till Frida Perciwall-Mattsson: frida.perciwall-mattsson@brackediakoni.se

49 HSNV Avtal 2015 Rehabkoordinator Vårdcentralen Centrum Avtalsparter Detta avtal har träffats mellan Västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Vårdcentralen Centrum, Bräcke Diakoni. Kontaktperson HSNK Harriet Johnson Dimberg HSNK Borås Tel: E-post: Kontaktperson vårdcentral Frida Perciwall-Mattsson Vårdcentralen Centrum, Bräcke Diakoni Tel Avtalstid Avtalet gäller från den 1 jan - 31 december Åtagande Vårdcentralen Centrum åtar sig att ha funktionen rehabkoordinator. Rehabkoordinatorn har en samordnande funktion för att vårdcentralens patienter ska få tillgång till snabb och relevant bedömning och rehabilitering som gör att sjukskrivningsprocessen blir effektiv. Rehabkoordinatorns uppgift är att på vårdcentralen samordna de åtgärder som bedöms värdefulla för utvecklingen av en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. Rehabkoordinatorn ska på såväl strukturell- som på individnivå koordinera rehabkedjan i samband med sjukskrivning. Arbetet ska utföras enligt intentionerna i den nationella överenskommelsen 1 (den s. k Sjukskrivningsmiljarden) och de riktlinjer som finns framtagna i VGR 2, Målgrupp är samtliga patienter där läkare överväger en sjukskrivning som beräknas vara mer än 3 veckor samt de med pågående sjukskrivning där det är aktuellt med förlängning. Nysjukskrivna prioriteras. Personer med akuta infektioner och liknande som bedöms tillfriskna relativt snabbt är inte aktuella för samordningsinsats. Rehabkoordinatorns uppdrag är att tillsammans med verksamhetschef ansvara för att utveckla arbetsmodeller på vårdcentralen så att patienter som är eller riskerar att bli sjukskrivna får tillgång till snabb och relevant bedömning och rehabilitering tidigt i patientärendet i samråd med läkare initiera/koordinera rehabilitering och vid behov samordna rehabiliteringsinsatser från olika inblandade aktörer (enskild profession eller team). 1 Överenskommelse SKL- staten, r-med-staten-sjukskrivningar 2 Riktlinjer i VGR, dnr HS

50 vara sjukskrivningsmiljardens brobyggare till multimodala rehabiliteringsteam och mulitmodala teamkonferenser på vårdcentral i särskilda fall vara kontaktperson i det enskilda patientärendet mot Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra rehabiliteringsaktörer ansvara för att samla ihop och sammanställa statistik om sjukskrivning (ålders och könsuppdelad) säkerställa att varje aktuell patient har en individuell rehabiliteringsplan säkerställa att vården tar kontakt med arbetsplatsen tidigt i sjukskrivningsärendet delta i kompetensutveckling inom sjukskrivningsområdet fortlöpande informera övrig personal på vårdenheten. Uppföljning En årsrapport ska lämnas till HSNK Borås den 15 januari Den ska innehålla En beskrivning av vilka aktiviteter/åtgärder som åstadkommits utifrån uppdraget. Antal patienter som varit föremål för samordning, KVÅ UV 117 Rehabiliteringskoordinering Antal patienter som fått rehabiliteringsplan KVÅ DV093 Upprättande av rehabiliteringsplan Patientuppgifterna ska lämnas fördelat på kön och ålder. Ekonomiska förutsättningar Uppdraget finansieras via det statliga bidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Omfattningen för en rehabkoordinator beräknas till en heltidstjänst per invånare. På årsbasis ersätts 1 tjänst med kr. Ersättningen beräknas på vårdcentralens antal listade per 31 december Vårdcentralen Centrum får ekonomisk ersättning 2015 med kr. Fakturering Fakturering görs kvartalsvis. På fakturan anges beställar-id 8874 och produktkod Fakturan skickas till: Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Fe Göteborg Detta avtal är upprättat i två lika lydande exemplar, varav parterna tagit var sitt original. Avtalet undertecknas utav behörig firmatecknare eller i kraft av ställningsfullmakt. Västra Götaland i april 2015 Nicklas Attefjord Ordförande Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Frida Perciwall-Mattsson Verksamhetschef Vårdcentralen Centrum, Bräcke Diakoni 2

51 Ärende 11 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Marika Fixell Telefon: e-post: marika.fixell@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd Väster Avtal 2015 Rehabkoordinator Sävelången Familjeläkare och BVC Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Avtal 2015 Rehabkoordinator Sävelången Familjeläkare och BVC godkänns. 2. Sävelångens Familjeläkare och BVC ersätts med kr av HSN Väster. 3. Avtalet finansieras genom budgetposten Övrig primärvård Sjukskrivningsmiljarden. Sammanfattning av ärendet Sjukskrivningsmiljarden syftar till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet inom hälso- och sjukvården och därigenom minska ohälsotalet. Arbetet formuleras årligen genom en nationell överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den nu gällande överenskommelsen är tecknad för åren Förslag till överenskommelse med Sävelångens Familjeläkare och BVC 2015 avser funktionen rehabkoordinator, i vars uppdrag ingår att samordna och koordinera olika insatser inom ramen för vårdcentralens arbete med en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Finansiering 1. Sävelångens Familjeläkare och BVC ersätts med kr av HSN Väster. Överenskommelsen finansieras genom budgetposten Övrig primärvård Sjukskrivningsmiljarden. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

52 Datum Diarienummer HSNV (2) Beredning Förhandling enligt MBL 11 har skett den 17 april Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Bilaga 1. Avtal 2015 Rehabkoordinator Sävelången Familjeläkare och BVC Beslutet skickas till Dag Simonsson, Sävelångens Familjeläkare och BVC: dag.simonsson@notkarnan.se

53 HSNV Avtal 2015 Rehabkoordinator Sävelången Familjeläkare och BVC Avtalsparter Detta avtal har träffats mellan Västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Sävelången Familjeläkare och BVC. Kontaktperson HSNK Harriet Johnson Dimberg HSNK Borås Tel: E-post: Kontaktperson vårdcentral Dag Simonsson Sävelången Familjeläkare och BVC. Tel Avtalstid Avtalet gäller från den 1 jan - 31 december Åtagande Sävelången Familjeläkare och BVC åtar sig att ha funktionen rehabkoordinator. Rehabkoordinatorn har en samordnande funktion för att vårdcentralens patienter ska få tillgång till snabb och relevant bedömning och rehabilitering som gör att sjukskrivningsprocessen blir effektiv. Rehabkoordinatorns uppgift är att på vårdcentralen samordna de åtgärder som bedöms värdefulla för utvecklingen av en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. Rehabkoordinatorn ska på såväl strukturellsom på individnivå koordinera rehabkedjan i samband med sjukskrivning. Arbetet ska utföras enligt intentionerna i den nationella överenskommelsen 1 (den s. k Sjukskrivningsmiljarden) och de riktlinjer som finns framtagna i VGR 2, Målgrupp är samtliga patienter där läkare överväger en sjukskrivning som beräknas vara mer än 3 veckor samt de med pågående sjukskrivning där det är aktuellt med förlängning. Nysjukskrivna prioriteras. Personer med akuta infektioner och liknande som bedöms tillfriskna relativt snabbt är inte aktuella för samordningsinsats. Rehabkoordinatorns uppdrag är att tillsammans med verksamhetschef ansvara för att utveckla arbetsmodeller på vårdcentralen så att patienter som är eller riskerar att bli sjukskrivna får tillgång till snabb och relevant bedömning och rehabilitering tidigt i patientärendet i samråd med läkare initiera/koordinera rehabilitering och vid behov samordna rehabiliteringsinsatser från olika inblandade aktörer (enskild profession eller team). 1 Överenskommelse SKL- staten, r-med-staten-sjukskrivningar 2 Riktlinjer i VGR, dnr HS

54 vara sjukskrivningsmiljardens brobyggare till multimodala rehabiliteringsteam och mulitmodala teamkonferenser på vårdcentral i särskilda fall vara kontaktperson i det enskilda patientärendet mot Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra rehabiliteringsaktörer ansvara för att samla ihop och sammanställa statistik om sjukskrivning (ålders och könsuppdelad) säkerställa att varje aktuell patient har en individuell rehabiliteringsplan säkerställa att vården tar kontakt med arbetsplatsen tidigt i sjukskrivningsärendet delta i kompetensutveckling inom sjukskrivningsområdet fortlöpande informera övrig personal på vårdenheten Uppföljning En årsrapport ska lämnas till HSNK Borås den 15 januari Den ska innehålla En beskrivning av vilka aktiviteter/åtgärder som åstadkommits utifrån uppdraget. Antal patienter som varit föremål för samordning, KVÅ UV 117 Rehabiliteringskoordinering Antal patienter som fått rehabiliteringsplan KVÅ DV093 Upprättande av rehabiliteringsplan Patientuppgifterna ska lämnas fördelat på kön och ålder. Ekonomiska förutsättningar Uppdraget finansieras via det statliga bidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Omfattningen för en rehabkoordinator beräknas till en heltidstjänst per invånare. På årsbasis ersätts 1 tjänst med kr. Ersättningen beräknas på vårdcentralens antal listade per 31 december Sävelången Familjeläkare och BVC får ekonomisk ersättning 2015 med kr. Fakturering Fakturering görs kvartalsvis. På fakturan anges beställar-id 8874 och produktkod Fakturan skickas till: Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Fe Göteborg Avtalstecknare Detta avtal är upprättat i två lika lydande exemplar, varav parterna tagit var sitt original. Avtalet undertecknas utav behörig firmatecknare eller i kraft av ställningsfullmakt. Västra Götaland i april 2015 Nicklas Attefjord Ordförande Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Dag Simonsson Verksamhetschef Sävelången Familjeläkare och BVC 2

55 Ärende 12 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Ann-Marie Bodin Telefon: E-post: ann-marie.bodin@vgregion.se Till Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport mars Förslag till beslut 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner delårsrapport mars. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna lämnar under verksamhetsåret 2015 delårsrapporter per mars och per augusti. Delårsrapport mars innehåller redovisning av prestationer, personalutveckling samt ekonomiskt resultat för perioden och helårsprognos. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef kvalitetsstyrning Bilaga 1. Delårsrapport mars Besluten skickas till Regionstyrelsen, rapport@vgregion.se

56 Sida 1(7) Datum Diarienummer HSNV Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport mars Sammanfattning Västra Götalandsregionens politiska organisation för hälso- och sjukvård förändrades vid årsskiftet 2014/2015, från tolv hälso- och sjukvårdsnämnder till fem. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden är en av dessa fem och omfattar kommunerna Lilla Edet, Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale, Öckerö, Mölndal, Partille, Härryda, Lerum och Alingsås med en befolkning på drygt invånare. Mål- och inriktningsdokument för de fem nybildade hälso- och sjukvårdsnämnderna är inte framtagna. De tidigare tolv nämndernas mål och inriktning ligger till grund för vårdöverenskommelserna år Uppföljning görs i samband med den ordinarie avtalsuppföljningen med respektive utförare och rapporteras till de nybildade hälso- och sjukvårdsnämnderna under året. Hälso- och sjukvårdsnämndens regionbidrag uppgår till miljoner kronor. Regionbidraget är reglerat i enlighet med Regionfullmäktiges beslut i november 2014 om en justerad budget för år Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar i mars en negativ budgetavvikelse. Resultatet är -61,8 mnkr, vilket är 24,0 mnkr sämre än budget. Helårsprognosen är negativ, totalt -27,0 mnkr. Avvikelsen motsvarar nämndens ökade kostnader för Vårdval Rehab. Prognosen förutsätter att nämnden erhåller 124,0 mnkr i riskdelningen med Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd. 4. Verksamheten 4.1 Vårdgaranti - tillgänglighet Inom den specialiserade öppenvården är kravet att 100 procent av patienterna ska ha fått tid för besök inom 90 dagar. Per sista mars redovisade sjukhusen följande måluppfyllelse (anges i procent): jan feb Mar Alingsås lasarett Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset Västra Götalandsregionen totalt

57 Sida 2(7) Datum Diarienummer HSNV Västra hälso- och sjukvårdsnämnden För de patienter som väntar på behandling inom den specialiserade öppenvården, är kravet att 100 procent av patienterna ska ha väntat högst 90 dagar på behandlingens start. Per sista mars redovisade sjukhusen följande måluppfyllelse (anges i procent): jan feb Mar Alingsås lasarett Kungälv sjukhus NU-sjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset Västra Götalandsregionen totalt För barn- och ungdomspsykiatrin är vårdgarantins krav att 90 procent av patienterna ska få tid för besök inom 30 dagar. Per sista februari redovisade vårdgivarna följande måluppfyllelse (anges i procent): jan feb mar* Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset Södra Älvsborgs sjukhus Västra Götalandsregionen totalt Vid behov av fördjupad utredning och eller behandling vid barn- och ungdomspsykiatrin ska minst 80 procent av patienterna ha påbörjat detta inom 30 dagar, räknat från första besök. Per sista februari redovisade vårdgivarna följande måluppfyllelse (anges i procent): jan feb mar* Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset Södra Älvsborgs sjukhus Västra Götalandsregionen totalt *Uppgift för mars månad finns inte tillgänglig. Utifrån perspektivet tillgänglighet mäts antalet överbeläggningar inom den specialiserade slutenvården. Överbeläggning föreligger när en inskriven patient vårdas på en vårdplats som är utöver ordinarie antal vårdplatser, till exempel en tredje säng på ett tvåbäddsrum eller i annat utrymme egentligen avsett för andra ändamål. Det som redovisas nedan är det genomsnittliga antalet överbeläggningar per 100 ordinarie vårdplatser per dag i somatisk vård.

58 Sida 3(7) Datum Diarienummer HSNV Västra hälso- och sjukvårdsnämnden jan feb Mar Alingsås lasarett 12,9 st 2,9 st 3,5 st Kungälvs sjukhus 4,2 st 3,1 st 2,4 st NU-sjukvården 5,0 st 5,9 st 3,3 st Sahlgrenska Universitetssjukhuset 3,5 st 3,8 st 3,6 st Södra Älvsborgs sjukhus 3,2 st 0,0 st 2,9 st Västra Götalandsregionen totalt 4,3 st 4,1 st 3,3 st Utifrån tillgänglighet mäts också andelen utskrivningsklara patienter. En utskrivningsklar patient är en patient som inte längre bedöms behöva vård vid en enhet inom ett landstings slutna hälso- och sjukvård. Begreppet härrör från regelverket för betalningsansvar, vilket tillämpas bland annat för att avgöra när betalningsansvar för inneliggande patient övergår till kommunen. jan feb mar Alingsås lasarett 20 st 19 st 15 st Kungälv sjukhus 31 st 35 st 27 st NU-sjukvården 86 st 91 st 69 st Sahlgrenska Universitetssjukhuset 127 st 137 st 118 st Södra Älvsborgs sjukhus 33 st 31 st 25 st Västra Götalandsregionen totalt 362 st 408 st 311 st 4.2 Prestationer I bilaga 1 redovisas hälso- och sjukvårdsnämndens utfall av konsumtion under januari mars jämfört med budget för motsvarande period. I kolumnen för helårsprognos redovisas endast prognos för utomregional vård enligt det nya regelverket för prestationsredovisning. Redovisning av jämförelse mot föregående år är inte möjlig på grund av den förändrade nämndorganisationen. 5. Personal De tidigare fyra hälso- och sjukvårdskanslierna slogs under år 2012 ihop till ett samlat kansli. I och med etableringen av det gemensamma koncernkontoret i april 2015 upphör hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli som fristående förvaltning. 5.1 Lönestruktur Förvaltningens linjechefer har genomfört ett gemensamt arbete med BAS-värdering. Denna värdering visade att för vissa yrkesgrupper inom BAS-område G redovisades löneskillnader som inte kunde förklaras på annat sätt än som en följd av tidigare traditioner. Den grupp som främst berördes var folkhälsoplanerare i Skaraborg. Detta föranledde en särskild satsning i

59 Sida 4(7) Datum Diarienummer HSNV Västra hälso- och sjukvårdsnämnden samband med den senaste lönerevisionen, vilket gjordes inom ramen för det totalt anvisade utrymmet. Förvaltningen har inte tagit fram några måltal för lönespännvidden för förvaltningens personal. 5.3 Personalvolym Personalvolymen har minskat med 13 anställda, från 144 till 131, i jämförelse med föregående år. 5.4 Sjukfrånvaro Den relativa sjukfrånvaron framgår av nedanstående tabeller. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 3,67 % 3,35 % Män 1,87 % 2,78 % Totalt 3,25 % 3,22 % Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Kvinnor 35,93 % 59,71 % Män 72,69 % 73,20 % Totalt 40,80 % 62,39 % Den samlade sjukfrånvaron har ökat marginellt under de tre första månaderna i jämförelse med samma period föregående år, från 3,22 procent till 3,25 procent. Andelen långtidsfrånvaro av den totala sjukfrånvaron har sjunkit från 62,39 till 40,80 procent. 5.9 Personalkostnadsanalys Antal anställda per respektive redovisas ovan under avsnitt 5.3. Där framgår att antalet anställda minskat med 13 personer, som förklaras av att förvaltningen som en följd av förestående omorganisation medvetet valt ej återbesätta uppkomna vakanser. Personalkostnaderna per den 31 mars har minskat från 21,0 mnkr till 18,8 mnkr. Omfattningen av ersättningar för övertid, andra former av mertid och OB-ersättning är mycket blygsam, och uppgår till cirka12 tkr för övertid med mera och 23 tkr i form av OB-ersättning.

60 Sida 5(7) Datum Diarienummer HSNV Västra hälso- och sjukvårdsnämnden 6. Ekonomi 6.1 Ekonomiskt resultat Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar i mars en negativ budgetavvikelse. Resultatet är -61,8 mnkr, vilket är 24,0 mnkr sämre än budget. Helårsprognosen är negativ, totalt -27,0 mnkr. Avvikelsen motsvarar nämndens ökade kostnader för Vårdval Rehab. Prognosen förutsätter att nämnden erhåller 124,0 mnkr i riskdelningen med Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd. Vårdval Rehab startade under hösten år Kostnaderna för rehabilitering har sedan dess ökat men den slutliga omfattningen av denna ökning är fortfarande svår att bedöma. Det beror bland annat på att de producerade volymerna successivt ökar. Kostnadsökningen varierar också mellan olika nämndområden. I enlighet med givna anvisningar har nämnden budgeterat för vårdval rehab med samma kostnadsnivå år 2015 som i budget Nuvarande bedömning är att nämndens samlade negativa budgetavvikelse för rehabiliteringsverksamhet, vilket inkluderar vårdval rehab samt fysioterapeuter ersatta enligt nationella taxan, kommer att uppgå till -27,0 mnkr på årsbasis. Den tilläggsbudget som beslutades av regionfullmäktige i november 2014 innebar att det så kallade effektiviseringskravet justerades uppåt. Detta innebar i sin tur att vårdöverenskommelserna med styrelserna för Beställd Primärvård, Folktandvården och Habilitering & Hälsa skulle justeras nedåt i motsvarande utsträckning. Nämnden beslutade dock att inte ändra ingångna överenskommelser med dessa utförare, utan överenskomna ersättningsbelopp fick kvarstå. För nämndens del innebär detta en ökad budgetbelastning på 1,5 mnkr på helårsbasis. För att kunna beställa mesta möjliga vård och minska behovet av att budgetera säkerhetsmarginaler har de tidigare hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 samverkat kring sjukhusbeställningarna och omfört medel mellan nämnderna i samband med bokslutet. Även för 2015 bygger budgeten på samma grunder. I samband med revisionens årliga granskningar har det framkommit synpunkter på att hälso- och sjukvårdsnämnderna gjort omföringar sinsemellan. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har därför gemensamt lyft frågan till regionfullmäktige för ställningstagande om en eventuell omfördelning även år Frågan har ännu inte hanterats av regionfullmäktige. I prognosen för helåret 2015 tillämpas därför fortsatt omföring av medel mellan de två hälso- och sjukvårdsnämnderna. Nämnden har i likhet med övrig verksamhet under de senaste åren fått krav på kostnadssänkningar för kurser och konferenser, externa konsulter och trycksaker med mera. För år 2015 återstår endast uppdraget att sänka kostnaderna för externa konsulter inom ITområdet. Av nedanstående sammanställning framgår att det efterfrågade kostnadsutfallet per uppgår till noll. Prognosen för den återstående delen av året är också noll i och med att hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli upphör som en fristående förvaltning.

61 Sida 6(7) Datum Diarienummer HSNV Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Periodutfall Prognos Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart Kommentarer till ekonomibilagan (se bilaga 2). Kommentarerna avser prognosens avvikelse mot budget. Länssjukvård, sjukhus i regionen -25 mnkr Västra Götalandsregionens politiska organisation för hälso- och sjukvård förändrades vid årsskiftet 2014/2015, från tolv hälso- och sjukvårdsnämnder till fem. En anpassning av budgeten gjordes efter den nya nämndfördelningen. Nämnden prognostiserar en negativ avvikelse för den offentliga sjukhusvården på -25,0 mnkr. Motsvarande positiva avvikelse prognostiseras inom Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnden. Kostnadsutvecklingen kommer att följas under året för att säkerställa att de budgetjusteringar som är gjorda avseende sjukhusvård är fördelade på rätt sätt mellan de fem nya nämnderna. Riskdelning +26 mnkr I prognosen bedöms nämnden erhålla mer medel än budgeterat till följd av förväntat högre kostnader för sjukhusvård. Vårdval rehab -46 mnkr Ersättningen till enheter inom vårdval rehab samt kostnaden för personliga hjälpmedel fortsätter att öka. Det har skett en successiv ökning av konsumtionen i nämndområdet under första kvartalet, en förklaring är att nya enheter öppnat. Övrig primärvård, offentlig, privat och övrig, t ex kommunal +19 mnkr Nämnden redovisar lägre kostnader jämfört med budget främst avseende privata fysioterapeuter ersatta enligt nationella taxan. Detta beroende på en succesiv anslutning till vårdval rehab under hösten 2014, vilket innebar att helårseffekten inte har kunnat beaktas i budgeten. Läkemedel +3 mnkr Nämnden redovisar lägre kostnader för läkemedel, exklusive Lundby, VGPV samt offentliga utförare, vilket främst beror på lägre vårdkonsumtion hos läkare på nationella taxan och därmed minskad förskrivning. Kanslikostnader +1 mnkr Kanslikostnaderna är till och med mars lägre än budget och prognosen har förbättrats med 1,0 mnkr. Orsaken är framför allt vakanta tjänster inom kansliet vilket leder till lägre kostnader för nämnden. Den 15 april övergår nämndens tjänstemannastöd i det nya koncernkontoret. Medicinsk service 4 mnkr Nämnden prognosticerar ett underskott till följd av nya avtal inom nationella taxan med högre undersökningskostnader jämfört med tidigare vårdgivare.

62 Sida 7(7) Datum Diarienummer HSNV Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Finansiella kostnader/intäkter - 1 mnkr Nämndens ränteintäkter har påverkas negativt av det lägre ränteläget samt lägre saldo på nämnden likvidkonto. Reglering av eget kapital kommer att ske i april och det kommer att ytterligare påverka nämndens likvid negativt. 6.2 Eget kapital Regionfullmäktige beslutade i april 2015, i samband med behandlingen av årsredovisningen för år 2014, att återföra hälso- och sjukvårdsnämndernas egna kapital till moderförvaltningen. Regleringen sker under april månad. Därmed har nämnden inget eget kapital att tillgå. 6.4 Åtgärder vid ekonomisk obalans Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i samband med detaljbudget 2015 att hemställa hos regionstyrelsen om full kostnadstäckning för ökade kostnader föranledda av Vårdval Rehab. Likalydande framställningar gjordes av alla fem hälso- och sjukvårdsnämnder. 7. Bokslutsdokument och noter Se bilaga 3 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Västra Götalandsregionens politiska organisation för hälso- och sjukvård förändrades vid årsskiftet 2014/2015, från tolv hälso- och sjukvårdsnämnder till fem. Mål- och inriktningsdokument för de fem nybildade hälso- och sjukvårdsnämnderna är inte framtagna för år De tidigare tolv nämndernas mål och inriktning ligger till grund för vårdöverenskommelserna år Uppföljning görs i samband med den ordinarie avtalsuppföljningen med respektive utförare och rapporteras till de nybildade hälso- och sjukvårdsnämnderna under år 2015.

63 Bilaga Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Period Helår Utfall Budget Prognos Budget Prestationer i tusental Sjukhusvård Slutenvård somatik Sjukhusvårdtillfälle 11,3 11,3 0,0 44,6 DRG-poäng, sluten vård 11,3 11,4 0,0 43,7 CMI 1,00 1,01 0 0,98 Vårddagar 56,0 0,0 0,0 0,0 Slutenvård psykiatri Vårdtillfällen vuxenpsykiatri 0,9 0,6 0,0 2,7 Vårdtillfällen BUP 0,1 0,0 0,0 0,1 Vårddagar vuxenpsykiatri 10,9 11,5 0,0 42,9 Vårddagar BUP 1,0 0,7 0,0 3,0 Öppen vård, somatik Läkarbesök 73,8 73,9 0,0 281,2 Övriga besök 50,8 50,2 0,0 186,4 Summa besök 124,6 124,1 0,0 467,6 Digital kontakt 4,2 0,0 0,0 0,0 Öppen vård, psykiatri Läkarbesök, vuxenpsykiatri 4,6 4,5 0,0 16,8 Övriga besök, vuxenpsykiatri 19,3 19,4 0,0 71,0 Läkarbesök, BUP 1,2 1,1 0,0 4,2 Övriga besök, BUP 6,2 5,8 0,0 20,8 Summa besök 31,2 30,8 0,0 112,7 Digital kontakt 1,9 0,0 0,0 0,0 Länssjukvård exkl. sjukhus Habilitering&Hälsa Vårdtillfällen 0,0 0,0 0,0 0,0 Vårddagar 0,0 0,0 0,0 0,0 Läkarbesök 0,3 0,3 0,0 1,2 Övriga besök 11,2 11,2 0,0 40,0 Summa besök 11,5 11,5 0,0 41,2 Digital kontakt 1,3 0,0 0,0 0,0 Länssjukvård övrig Läkarbesök 19,4 19,7 0,0 73,2 Övriga besök 6,7 5,9 0,0 21,9 Summa besök 26,1 25,5 0,0 95,2 Digital kontakt läkare 4,3 0,0 0,0 0,0 Primärvård VG primärvård Läkarbesök 123,1 128,8 0,0 500,3 Övriga besök 107,5 84,1 0,0 359,1 Summa besök 230,6 212,9 0,0 859,4 Digital kontakt läkare 46,7 0,0 0,0 0,0 Vårdval rehab Besök 30,5 25,7 0,0 92,8 Övrig primärvård Läkarbesök 3,6 5,1 0,0 19,2 Övriga besök 36,6 41,3 0,0 147,1 Summa besök 40,2 46,5 0,0 166,3 Digital kontakt läkare 0,7 0,0 0,0 0,0 Utomregional vård Vårdtillfällen 0,2 0,3 1,2 1,2 Vårddagar 1,3 2,1 8,5 8,5 Besök primärvård 4,4 4,2 16,9 16,9 Besök specialiserad vård 3,2 4,0 16,1 16,1 Sammanvägda prestationer (exkl digitala besök) 32,5 32,4 2,7 123,6 Tandvård Antal färddigbehandlade barn 12,3 11,5 0,0 45,8

64 Uppföljning av Västra HSN, kostnader per rapporteringstillfälle under 2015 Bilaga 2 Utfall per mars Helårsresultat Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Utfall Budget Avvikelse budget/ Prognos Budget Avvikelse budget/ Kostnader (-) intäkter (+) Belopp i mnkr utfall prognos Region & Rikssjukvård -140,4-139,3-1,1-552,5-552,5 0,0 Länssjukvård Sjukhus i regionen (offentliga och privata) , ,8-15, , ,5-25,0 Bet. efter finansieringsförm/ Lokal riskdelning 0,0 0,0 0,0 124,0 98,0 26,0 Privat specialister i regionen -18,6-17,9-0,7-65,2-65,2 0,0 Utomregional länssjukvård -13,2-15,9 2,7-63,5-63,5 0,0 Summa Länssjukvård , ,6-13, , ,2 1,0 Primärvård Vårdval Rehab (offentlig och privat) -45,4-29,0-16,4-161,9-115,9-46,0 Övrig primärvård (offentlig och privat och övr tex kommunal) -70,5-77,7 7,2-283,8-302,8 19,0 Utomregional primärvård -2,3-3,1 0,8-12,3-12,3 0,0 Summa Primärvård -118,2-109,8-8,4-458,0-431,0-27,0 Tandvård -49,1-48,1-0,9-192,5-192,5 0,0 Handikappverksamhet -40,0-39,5-0,4-161,9-161,9 0,0 Folkhälsomedel -2,8-3,0 0,3-12,2-12,2 0,0 Läkemedel -12,2-13,0 0,8-47,7-50,7 3,0 Sjukresor -12,5-13,2 0,7-52,5-52,5 0,0 Samordningsförbund -1,3-1,3 0,0-5,3-5,3 0,0 Nämndkostnader -0,8-1,0 0,2-4,0-4,0 0,0 Kanslikostnader -4,9-5,3 0,4-19,5-20,5 1,0 Övrigt Särskilda projekt -1,2-1,2-0,1-4,6-4,6 0,0 Medicinsk service -4,1-2,9-1,2-16,3-12,3-4,0 Finansiella kostnader/intäkter 0,0 0,4-0,4 0,5 1,5-1,0 Summa Övrigt -5,3-3,7-1,6-20,4-15,4-5,0 Totalsumma kostnader , ,9-24, , ,7-27,0 Regionbidrag 1 416, ,2 0, , ,7 0,0 Resultat -61,8-37,7-24,0-27,0 0,0-27,0

65 Bokslutsdokument RR KF BR Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Bilaga :37 Not Utfall Resultaträkning 1503 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar 0 Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 Erhållna/lämnade regionbidrag Obeskattade reserver (bolagen) 0 Årets resultat Not Utfall Kassaflödesanalys 1503 Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 Avskrivningar 0 Utrangeringar/nedskrivningar 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 Avsättningar 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 Förändring av eget kapital Investeringsverksamhet Investeringar 0 Momsjustering vid överlåtelse 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0

66 Aktier och andelar 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 Förändring aktiekapital 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar 0 Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 Not Utfall Balansräkning 1503 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark 0 - maskiner och inventarier 0 - pågående investeringar 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 Summa anläggningstillgångar 0 Omsättningstillgångar Förråd 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0

67 Skulder Långfristiga skulder 0 Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 1. Verksamhetens intäkter 1503 Patientavgifter med mera 313 Såld vård externt 842 Försäljning material, varor och tjänster, externt 60 Hyresintäkter 250 Specialdestinerade statsbidrag Övriga bidrag, internt Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader 1503 Personalkostnader Köpt vård internt Köpt vård externt Läkemedel Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt 188 Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt 154 Övriga kostnader, externt 70 Totalt Personalkostnader, detaljer 1503 Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Totalt Finansnetto 1503 Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 34

68 Totalt 34 Finansiella kostnader Räntekostnader, internt 15 Räntekostnader, externt 6 Totalt 21 Totalt finansnetto Kortfristiga fordringar 1503 Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt 821 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt 0 Övriga fordringar, externt Totalt Kortfristiga skulder 1503 Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid 35 Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt

69 Ärende 13 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Maria Engström Telefon: E-post: maria.t.engstrom@vgregion.se Till västra hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över remiss Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Förslag till beslut 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner bilagan Yttrande över remiss Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling 2. Yttrandet skickas till regionstyrelsen som nämndens svar på remiss Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Sammanfattning av ärendet I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen. I december 2014 beslutade miljönämnden att föreslå regionfullmäktige att införa programmet för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag senast den 1 juli Regionstyrelsen har gett samtliga nämnder, styrelser och bolag möjlighet att yttra sig över miljönämndens förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling. Nämnden ställer sig bakom införandet av program för klimatväxling i Västra Götalandsregionen då resandet med flyg och privata bilar fortfarande utgör en stor andel av resandet i tjänsten. Nämnden poängterar dock att det är viktigt att Västra Götalandsregionen trots klimatväxling aktivt fortsätter att arbeta för att minska påverkan på miljön. Det är därför en bra lösning att klimatväxlingsavgiften samlas på ett centralt konto för att användas till åtgärder för att minska klimatpåverkan i enlighet med Västra Götalandsregionens miljöprogram Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef kvalitetsstyrning Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

70 2 (2) Bilaga 1. Yttrande över remiss Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Besluten skickas till så snart som möjligt efter beslut. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post:

71 1 (2) Remissyttrande Datum Diarienummer: HSNV Ert diarienummer RS Regionstyrelsen Yttrande över remiss Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnderna ställer sig bakom införandet av program för klimatväxling i Västra Götalandsregionen. Det är viktigt att Västra Götalandsregionen trots klimatväxling aktivt fortsätter att arbeta för att minska påverkan på miljön. Konsekvenser av införandet av program för klimatväxling Möjligheter Minskad klimatpåverkan genom ändrat/minskat resande. Bättre arbetsmiljön genom ändrade mötesvanor. Minskat antal möten, utvecklad mötesteknik och mötesplanering samt fler digitala möten framför fysiska möten ger färre resor och effektivare möten. Klimatkompensation till eget konto i Västra Götalandsregionen gör att klimatavgiften stannar kvar i regionen. Pengarna kan sedan användas till projekt för minskad klimatpåverkan. Västra Götalandsregionen har ett särskilt ansvar mot skattebetalarna att resandet är tids- och kostnadseffektivt och belastar miljön så lite som möjligt. Klimatkompensationen kan bidra till förbättringar på alla dessa punkter. Hinder Risk för ökade kostnader för nämnderna och tjänstemannaorganisationen. Risk för längre restid, och därmed arbetstid, då man väljer andra sätt att resa för att hålla resekostnaderna nere. Risk för försämrad arbetsmiljö genom längre restid. Risk för att kostnaderna slår olika beroende på var i Västra Götalandsregionen man befinner sig, se nedan. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska enligt reglemente i olika forum föra dialog med invånarna. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska också samverka med andra Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

72 Remissyttrande från västra hälso- och sjukvårdsnämnden, (2) nämnder och styrelser, kommuner, försäkringskassa, arbetsförmedling och brukarorganisationer. Det medför behov av möten och därmed av resor. Hälso- och sjukvårdsnämndernas samverkanspartners är spridda inom stora geografiska områden. Att resa kollektivt är inte alltid tidsmässigt försvarbart, eller ens möjligt. Problemet är sannolikt mindre för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och de tjänstemän som sitter i Göteborg än för de övriga hälsooch sjukvårdsnämnderna och tjänstemän på andra orter. Sammanfattande kommentarer Hälso- och sjukvårdsnämnderna och tjänstemannaorganisationen behöver resa för att utföra sina uppdrag. Resorna bör dock göras på bästa möjliga sätt med minsta möjliga påverkan på den yttre miljön. När det inte är går att resa på annat lämpligt sätt än med egen bil eller flyg är det rimligt att kompensera för den klimatpåverkan som man gör. Hälso- och sjukvårdsnämnderna anser att utgångspunkten bör vara att minska klimatpåverkan genom ändrade resemönster snarare än att kompensera för skador som negativ miljöpåverkan redan gett. Klimatväxlingen får inte vara ett sätt att köpa sig fri från att använda mindre bekväma sätt att resa. En klimatavgift på flygresor och resor med egen bil skapar incitament för att välja andra sätt att resa. Storleken på klimatavgiften påverkar sannolikt omfattningen av val av annat färdmedel. Hälso- och sjukvårdsnämnderna anser att införandet av ett program för klimatväxling ska ses som ett komplement till övriga åtgärder för energieffektivisering, bränsleutbyte och andra insatser för att minska utsläpp. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ställer sig bakom förslaget om en centralt styrd modell där avgiften samlas centralt. När pengarna samlas centralt kan effekterna av satsningar på åtgärder i miljöprogrammet bli större än om pengarna fördelas ut till de enskilda förvaltningarna. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Nicklas Attefjord Ordförande

73 1 (2) Datum Diarienummer RS Samtliga nämnder, styrelser och bolag Remiss - Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen. Miljönämnden har slutfört sitt uppdrag och beslutade den 10 december 2014 ( 65, dnr MN ) att föreslå regionfullmäktige att införa programmet för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag senast den 1 juli Programmet som föreslås är en centralt styrd modell där samtliga förvaltningar och bolag ska ingå. Klimatväxlingsavgiften läggs på tjänstemäns och politikers tjänsteresor med privat bil och flyg. Avgiften samlas på ett centralt konto och ska användas till åtgärder för att minska klimatpåverkan i enlighet med Västra Götalandsregionens miljöprogram Hade Västra Götalandsregionen klimatväxlat år 2013 och 2014 skulle programmet genererat 7,3 respektive 7,6 miljoner kronor. Miljönämnden ser ett behov av ett klimatväxlingsprogram då resandet med flyg och privata bilar fortfarande utgör en stor andel av resandet i tjänsten. Resandet med bil har minskat med 15 procent sedan 2009, mycket till följd av övergång till resfri mötesteknik. År 2013 körde vi dock cirka 2,3 miljoner mil och av dessa var drygt 40 procent i privat bil. Resta mil med flyg i tjänsten har ökat med 7 procent sedan 2009 och år 2013 var vi uppe i cirka 1,6 miljoner mil. (Förvaltningsspecifika uträkningar bifogas för 2013 så varje förvaltning/bolag ser sin ungefärliga klimatväxlingsavgift. Klimatavgiften beräknas efter varje års slut) Regionstyrelsen vill särskilt ha synpunkter på vad förvaltningar och bolag ser för möjligheter och hinder med ett införande av ett program för klimatväxling. Programmet översänds för synpunkter till samtliga nämnder, styrelser, kommittéer och bolag. Yttranden lämnas till regionstyrelsen@vgregion.se senast den 21 april Vid frågor om programmet, vänligen kontakta: Jenny Sjöstedt, telefon: , Epost: jenny.sjostedt@vgregion.se Efter remissomgången är avsikten att programmet ska fastställas av regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionkansliet@vgregion.se

74 (2) Enligt uppdrag Elisabet Ericson Kanslichef Bilaga Miljönämndens förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling

75

76 Västra Götalandsregionen 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Jenny Sjöstedt Telefon: E-post: jenny.sjostedt@vgregion.se Till miljönämnden Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Förslag till beslut Miljönämnden föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige godkänner återrapportering av budgetuppdraget att ta fram ett program för klimatkompensation. 2. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige inför program för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag senast den 1 juli Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige ger miljönämnden i uppdrag att stödja införande av program för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag. Miljönämnden beslutar följande för egen del: 1. Miljönämnden anser för egen del att uppdraget om att ta fram ett program för klimatkompensation från regionfullmäktiges budget 2014 är slutfört. Sammanfattning av ärendet I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen. Miljösekretariatet har utrett frågan, i samråd med fler förvaltningar, och har bland annat tittat på hur Region Skåne och Göteborgs Stad har utformat sina modeller. Modellen som föreslås är en centralt styrd modell där samtliga förvaltningar och bolag ska ingå. Klimatväxlingsavgift läggs på tjänstemäns och politikers tjänsteresor med privat bil och flyg. Avgiften samlas på ett centralt konto och medlen ska användas till åtgärder i Västra Götalandsregionens miljöprogram som syftar till att minska klimatpåverkan. Miljönämnden gör årligen en prioritering av vilka åtgärder som ska genomföras. Prioriteringen baseras på en prognos. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

77 Datum (5) Diarienummer MN Fördjupande beskrivning av ärendet Klimatkompensation eller klimatväxling Klimatkompensation innebär att man vill minska skadan av klimatpåverkande handlingar som vi inte kan eller vill låta bli, genom att betala ett högre pris för dessa handlingar. Att klimatkompensera sina resor innebär således att man försöker minska eller neutralisera resornas klimateffekter, genom att ge pengar till åtgärder som minskar klimatpåverkan. Klimatkompensationen finansierar en åtgärd utanför den egna organisationen som ska leda till en utsläppsminskning som är lika stor som de utsläpp som ska kompenseras 1. Enligt SKL är klimatkompensation inte förenligt med kommunallagen 2. Som offentlig verksamhet kan man dock införa intern klimatkompensation, vilket innebär att man inom en organisation avgiftsbelägger t.ex. resor med hög klimatbelastning för att finansiera interna åtgärder för att minska klimatpåverkan. Ett sådant system benämns ofta klimatväxling 3. Omvärlden Allt fler kommuner, landsting/regioner och företag klimatkompenserar/växlar. Erfarenheter från andra kommuner och landsting visar positiva effekter som minskat resande och mer klimatsmart resande. Region Skåne har erfarenheter av att arbeta med klimatväxling sedan Under 2013 minskade resandet med flyg och privat bil med 10 procent, en trend man inte sett innan programmet infördes. Göteborgs Stad följer inte resandet centralt, men ser en minskning av de totala CO2utsläppen gällande privata bilar och flyg. En stor del av de minskade utsläppen beror på en omställning mot mer klimatsmarta resor, t.ex. val av fordon med förnybara drivmedel. Region Skåne och Göteborgs Stad har olika system. Region Skånes program hanteras centralt, med åtgärder på koncernnivå. Göteborgs Stad har ett system som är decentraliserat där varje verksamhet budgeterar för sin egen klimatväxling och genomför åtgärder på lokal nivå. Den senare modellen har skapat ett engagemang i organisationen, men det är svårt att komma med åtgärder som får en ordentlig genomslagskraft. Region Skånes modell är lättare att följa upp, kräver mindre administration och påverkar resandet på ett tydligare sätt. Förutsättningar Förutsättningarna för ett minskat resande eller ett klimatsmart resande är idag goda med bra möjligheter till distansmöten med t.ex. videokonferens eller möten via Lync. Tillgången på verksamhetsbilar som drivs med förnybar energi ökar och vi har en alltmer utbredd kollektivtrafik. Det finns dessutom möjlighet för personalen att använda Västtrafikkort anslutna till förvaltningen

78 Datum (5) Diarienummer MN Resandet i tjänsten med bil har minskat med 15 procent sedan 2009, mycket till följd av övergång till resfri mötesteknik. År 2013 körde vi dock cirka 2,3 miljoner mil och av dessa kördes drygt 40 procent i privat bil. Resta mil med flyg i tjänsten har ökat med 7 procent sedan 2009 och år 2013 var vi uppe i cirka 1,6 miljoner mil. 4 Program för klimatväxling Syfte med programmet Program för klimatväxling syftar till ökad styrning genom ekonomiskt incitament till att minska klimatbelastande resor i tjänst. Tjänsteresor med privat bil och flyg lyftes ur miljöprogrammet inför den nya programperioden med anledningen av bristen på styrning. Klimatväxlingsprogrammet ger möjlighet till finansiering av åtgärder inom miljöprogrammet som syftar till att minska klimatpåverkan. Omfattning och utformning Klimatväxlingsprogrammet omfattar tjänstemäns och politikers tjänsteresor med privata bilar 5 och flyg inom samtliga förvaltningar och bolag. I Göteborgs Stad ingår inte bolagens privata bilar i klimatväxlingen p.g.a. att de medel som överförs från ett bolag till kommunen beskattas. Regionkansliets ekonomifunktion bedömer dock att bolagen kan ingå fullt ut i programmet, likt den bedömning som gjorts i Region Skåne. Bilresorna beläggs med en avgift som motsvarar den svenska koldioxidskatten för bensin som är 2,50 kr per liter (2014), vilket motsvarar ca 1,50 kr per kg CO2 6. För att avgiften ska vara lättare att kommunicera räknas den om till 3 kr/mil 7 med privat bil (idag betalar vi 29 kr/mil 8 ). Avgiften på flyg är en överslagsräkning över hur mycket koldioxid som släpps ut vid flygresor på respektive sträcka. Klimatavgiften blir 250 kronor för enkel resa inrikes med flyg, 500 kronor för enkel resa med flyg inom Europa och 1000 kronor för enkel resa med flyg till övriga världen 9. Hade Västra Götalandsregionen klimatväxlat år 2013 skulle programmet genererat 7,3 miljoner kronor Västra Götalandsregionens Års- och miljöredovisning Verksamhetens bilar är undantagna. 1 januari 2014 infördes dispens vid anskaffandet av bensinoch dieselfordon, vilket gör att Västra Götalandsregionen i stort sett enbart köper in bilar som går på förnybart bränsle. Den styrningen anses som tillräcklig och därför omfattar inte klimatväxlingsprogrammet dessa fordon. 6 Omfattar inte flyg. 7 Omräkningsfaktor 200g/km använd, i enlighet med Energimyndigheten och Trafikverkets rekommendationer. 8 Jämförelse med poolbilar inom Västra Götalandsregionen är inte möjlig per mil då de debiteras per timme. 9 Avgiften på flyg baseras på beräkningar från ICAO:s (flygets FN organisation) beräkningsmodell, rekommenderad av Transportstyrelsen. Resorna för en enkel inrikes, en enkel inom Europa och en enkel inom övriga världen är medelvärden från flygresor gjorda inom VGR år Summan är baserad på uppgifter från Heroma gällande kilometer körda i privata bilar för förvaltningar och bolag, inklusive politikernas resor. Flygmilen är beräknade på statistik från upphandlad resebyrå för förvaltningarnas resor. Bolagen har inte statistik över antal resor utan enbart antal kilometer. Klimatväxlingsavgiften för bolagen har beräknats utifrån deras andel flygkilometer av de totala flygkilometrarna.

79 Datum (5) Diarienummer MN De medel som samlas in sätts in på ett centralt klimatväxlingskonto i Västra Götalandsregionen. Medlen ska användas till åtgärder listade i miljöprogram (och därefter nästkommande program fram till 2020). Medlen ska gå till de åtgärder som syftar till att minska Västra Götalandsregionens totala klimatpåverkan, t.ex. bidra till en omställning mot ambulans- och sjuktransporter med förnybara drivmedel. Varje år, senast i februari, ska miljönämnden ta beslut om vilka åtgärder som ska prioriteras för året. Prioriteringen baseras på utvärdering av föregående år samt på en prognos över hur resandet antas se ut under året. Medel som samlas in under ett år ska förbrukas under samma år de samlas in. Administration av programmet Hanteringen av programmet innebär koordinering av åtgärder, analys och utvärdering. För ett proaktivt arbete krävs en god uppfattning om relevanta och rimliga satsningar på klimatarbete avseende transporter och andra prioriterade varor och tjänster. För att maximera nyttan med klimatavgiften är bedömningen att en nyinrättad halvtidstjänst krävs och att tjänsten lämpar sig för placering på miljösekretariatet, som ansvarig för miljöprogrammet. Statistik över tjänsteresorna med flyg tillhandahåller upphandlad resebyrå. Därefter kommer avgiften faktureras förvaltningen/bolaget enligt underlaget i efterhand, tre gånger per år. Avgiften för privat bil hanteras i samband med reseräkningen och faktureras varje förvaltning/bolag tre gånger per år efter utdrag ur Heroma. Faktureringsunderlaget tas fram av den nyinrättade tjänsten. Skapandet av fakturorna samt faktureringen ryms inom Regionservice system och innebär minimal ökad arbetsbelastning. Finansiering Alla kostnader belastar klimatväxlingskontot. Detta går direkt till åtgärder och inkluderar hanteringen av klimatväxlingskontot motsvarande en halvtidstjänst. Klimatväxlingsmodellen är utformad så att ju mer vi följer resepolicy och riktlinjer, desto mindre blir klimatväxlingsavgiften. Uppnår vi 100 procent fossilfria resor kommer klimatväxlingskontot per automatik att upphöra. Beredning Personalstrategiska avdelningen har bedömt involvering som inte nödvändig. Ärendet har inte heller bedömts kräva MBL-förhandling. Avstämning med ekonomiavdelningen inom regionkansliet har skett löpande under utredningen. Avstämning med Regionservice (inköp samt löneservice) har gjorts under utredningen. Detta för att utröna att ett system för klimatväxling passar in i redan existerande system samt att ökade kostnader för fakturering internt beräknas som marginella. Avstämning med koncernledningen för Tillväxt och Utveckling skedde den 17 november Ledningsgruppen beslutade enligt följande: 1. Ledningsgruppen anser att miljönämndens uppdrag om att ta fram ett program för klimatväxling är slutfört med denna redovisning.

80 Datum (5) Diarienummer MN Ledningsgruppen bedömer förslaget till program för klimatväxling som genomförbart och förespråkar programmet i det fall regionfullmäktige beslutar införa ett klimatväxlingssystem. Efter behandling av miljönämnden den 10 december 2014 anses uppdraget för miljönämndens räkning slutfört. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Viveca Reimers Enhetschef Beslutet skickas till Regionstyrelsen regionstyrelsen@vgregion.se Efter regionfullmäktiges beslut: Samtliga nämnder, styrelser och bolag för genomförande, expediering@vgregion.se Miljösekretariatet för stöd vid genomförandet, viveca.reimers@vgregion.se

81 Ärende 14 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Anders Thorstensson Telefon: E-post: anders.thorstensson@vgregion.se Till Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion av Rose-Marie Antonsson (SD) om att inrätta ett screeningprogram för att upptäcka prostatacancer i tid Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden avslår förslaget om att inrätta ett PSA-screeningprogram för att upptäcka prostatacancer i tid. Sammanfattning av ärendet Yttrandet avser en motion till regionfullmäktige där motionären föreslår att ett PSA-screeningprogram inrättas för att upptäcka prostatacancer i tid. Motionären framhåller att PSA-screening bör ske i ett organiserat program där män regelbundet bjuds in för tester och att denna screening bör starta vid relativt ung ålder, runt 40 år, och ske med täta kontroller. I bifogat yttrande redovisas Socialstyrelsen nationella riktlinjer rörande prostatacancer, liksom riktlinjerna rörande screening med PSA-test, vilka i nuläget innebär att män år inte bör erbjudas screening med PSA-prov. I yttrandet redovisas och sammanvägs PSA-screeningens positiva och negativa effekter. Vidare uppmärksammas även Prostatacancerförbudets syn på PSA-screening. Mot bakgrund av ovanstående föreslås Västra hälso- och sjukvårdsnämnden avslå förslaget om att inrätta ett PSA-screeningprogram. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Leena Ekberg Avdelningschef Bilaga 1. Yttrande över motion av Rose-Marie Antonsson (SD) om att inrätta ett screeningprogram för att upptäcka prostatacancer i tid. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se TU Remiss HSNV screening prostatacancer

82 2 (2) 2. Motion om att Västra Götalandsregionen inrättar ett screeningprogram för att upptäcka prostatacancer i tid. Beslutet skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Rose-Marie Antonsson, rose.marie.antonsson@sverigedemokraterna.se

83 Bilaga 1 1 (4) Remissyttrande Datum [Ange datum] Diarienummer HSNV Ert diarienummer RS Till regionstyrelsen Yttrande över motion av Rose-Marie Antonsson (SD) om att inrätta ett screeningprogram för att upptäcka prostatacancer i tid Regionstyrelsen har gett Västra hälso- och sjukvårdsnämnden möjlighet att yttra sig om denna motion. Motionen Motionären yrkar att Västra Götalandsregionen inrättar ett screeningprogram för att upptäcka prostatacancer i tid. Motionären menar att ett organiserat testprogram upptäcker fler cancerfall i ett tidigt och botbart skede, samtidigt som det minskar risken att dö i prostatacancer med 42 procent, medan frivillig s.k. PSA-testning endast leder till en marginellt minskad dödlighet. Bakgrund Prostatacancer Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform. Cirka nya fall diagnostiseras per år i Sverige, varav drygt i Västra Götalandsregionen. En tredjedel av all cancer hos män är prostatacancer. Sjukdomen drabbar framför allt äldre män cirka hälften är över 70 år och ytterst få män dör av sjukdomen innan 50 års ålder. I Sverige dör omkring män årligen i prostatacancer. Under de senaste årtiondena har antalet diagnostiserade fall ökat kraftigt. I regionen finns det ca personer med diagnostiserad prostatacancer. Femårsöverlevnaden i regionen för personer med diagnostiserad prostatacancer är hög - 94 procent (riket 91 %). Prostatacancer är ett stort hot mot hälsan hos äldre män och män. Samtidigt har män som utvecklar spridd prostatacancer en besvärlig och långdragen sjukdom med låg livskvalitet som också medför höga kostnader för sjukvården. Prostatacancer liksom många andra cancerformer ger ofta inga eller enbart diffusa symptom i tidiga skeden. De män som söker på grund av symptom av en prostatacancer har ofta en långt framskriden sjukdom och kan mer sällan erbjudas en botande behandling. För att minska antalet män som diagnosticeras för sent behövs således en strategi med tidig diagnostik. Nationella riktlinjer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer (2014) innehåller riktlinjer om bl.a. vård vid prostatacancer. Syftet med dessa riktlinjer är att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder och att vara Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se Remiss HSNV screening prostatacancer

84 2 (4) ett underlag för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. I riktlinjerna pekar Socialstyrelsen på ett antal olika indikatorer för God vård. Indikatorerna har målnivåer som talar om hur stor andel av patienterna som bör få en åtgärd eller vilka resultat vården bör uppnå. Med anledning av de nationella riktlinjerna och i enlighet med det arbetssätt som utvecklats i regionen vid införandet av nationella riktlinjer godkände RS i juni 2014 regionuppdrag för dessa sjukdomar (diarienummer RS ). Region-uppdraget ger berörda utförare och beställare ansvar att implementera de nationella riktlinjerna för bröst-, tjock-, och ändtarms- samt prostatacancer senast under Tre viktiga områden lyfts fram i regionuppdraget för framgångsrik behandling: Multidisciplinära konferenser vilket innebär att alla specialister som den cancersjuka kan komma i kontakt med träffas och gör en samlad bedömning och vårdplanering för patienten. Multidisciplinära konferenser ger förutsättningar för att ge rätt behandling till rätt patient. Kontaktsjuksköterskor, en namngiven person som är patientens direkta kontakt med vården. Kontaktsjuksköterskan har stor betydelse för att skapa trygghet och stabilitet kring behandlingen för patient och anhöriga. Ledtider för utredning på sjukhus. Socialstyrelsens rekommendationer om nationell screening Socialstyrelsens rekommendation är att hälso- och sjukvården inte bör erbjuda screening för prostatacancer med PSA-test. Däremot har alla män rätt att kontrollera sitt PSA om de så önskar. Innan de fattar beslut om PSA-testning bör de ta del av Socialstyrelsens skriftliga information. Avgörande för Socialstyrelsens rekommendation är att de negativa effekterna, i form av diagnostik och behandling av prostatacancer som egentligen inte skulle behöva behandlas, är så omfattande vid screening med PSA-test. Screeningprogrammet skulle kunna minska dödligheten i prostatacancer med 1 till 4 dödsfall per män efter år. Samtidigt skulle cirka fler fall av prostatacancer diagnostiseras per män, jämfört med om det inte hade förekommit någon screening. De flesta som behandlas för prostatacancer får försämrad sexuell funktion, dessutom är urinläckage och ändtarmsbesvär tämligen vanliga bieffekter. Socialstyrelsen bedömer att de negativa effekterna i form av överdiagnostik och överbehandling väger tyngre på befolkningsnivå, än de positiva i form av minskad dödlighet och sjuklighet i prostatacancer. PSA-testning PSA (prostata specifikt antigen) är ett blodprov. PSA kommer från körtelcellerna i prostata. Vid prostatacancer och vid godartad prostataförstoring finner man förhöjda värden av PSA i blodet. Vid prostatacancer läcker PSA ut i blodet. Ett förhöjt värde behöver inte betyda att man har prostatacancer. Det är mycket vanligare att man har ett högt PSA på grund av godartad förstoring än prostatacancer. PSA stiger också med åldern. PSAprov används för att hitta prostatacancer och för att kontrollera patienter som har eller har haft prostatacancer. Det är därför en fördel om man tänkt igenom och diskuterat följderna av ett förhöjt PSA-värde innan provet tas.

85 3 (4) Provtagning av PSA hos friska män utan symtom är kontroversiell, samtidigt som provtagning av PSA visat sig mycket effektivt att spåra tidiga former av prostatacancer och de studier som genomförts visar att screening faktiskt sänker den sjukdomsspecifika dödligheten. Vid en första anblick ter sig därför PSA-testning som ett idealiskt hälsotest. Det är enkelt att ta, billigt och lätt att tolka. Tumörer som upptäcks till följd av PSA-testning är ofta botbara, medan prostatacancer som upptäcks först när sjukdomen ger kliniska symtom oftast har en sämre prognos. Med tiden har det dock blivit uppenbart att PSA-testning hos män utan symtom är förknippat med flera negativa konsekvenser. Den största är risken för överdiagnostik och överbehandling, det vill säga att tumörer som inte behöver upptäckas påträffas. Detta beror på att prostatacancer ofta har ett naturalförlopp som sträcker sig över lång tid. Tiden från att PSA är lätt förhöjt och kan diagnostiseras via ett PSA-prov till dess man får symtom är i storleksordningen 5-10 år och tiden till dess man dör av prostatacancer är hos den genomsnittlige mannen år med stora variationer. En stor andel av de tumörer som upptäcks via PSA-testning är av sådan typ att de i regel inte behöver behandlas. I stället följs dessa tumörer med så kallad aktiv monitorering, vilket betyder att man avstår från behandling till dess tumörerna visar tecken på utveckling. Om diagnosen prostatacancer ställs via en hälsoundersökning med PSA är det i bland aktuellt med en behandling som kan riskera att ge upphov till bestående biverkningar såsom impotens och inkontinens. Dessa biverkningar kommer således flera år innan man kan förvänta sig symtom av sjukdomen, och då flertalet män diagnostiseras mellan 60 och 70 år, så är det uppenbart att många män dör av annan orsak innan de hinner inkassera vinsterna av sin behandling. Det finns få organisationer i världen idag som rekommenderar allmän populationsbaserad screening (hälsoundersökning) med PSA. Det finns tidiga forskningsresultat som kan leda till att PSA-undersökning kombineras med andra test för att bedöma den individuella risken för cancer. Socialstyrelsen kan komma att ändra sina rekommendationer avseende screening för prostatacancer under hösten men mycket talar för att man inte kommer att rekommendera populationsbaserad screening tills vidare. Ett problem är att den utbredda PSA-testning som pågår sker helt oorganiserat. Bedömningar tyder på att procent av alla män har tagit sitt PSA vid minst ett tillfälle. Detta resulterar i en kraftig ökning av antalet män som fått diagnosen prostatacancer men denna kraftiga ökning synes inte vara åtföljd av en sänkt dödlighet i prostatacancer i befolkningen. Undersökningar visar också att många män inte tagit del av den informationsskrift som Socialstyrelsen tagit fram i samband med framtagandet av nationella riktlinjer. Det finns indicier på att oorganiserad testning kan vara betydligt mindre effektiv än en organiserad och i värsta fall göra mer skada än nytta. Orsaken är sannolikt att en oorganiserad PSA-testning också innebär bristande kompetens att bedöma testresultatet. Detta riskerar att leda till att korrekta uppföljande undersökningar inte görs eller inte görs i tid. Problem innefattar att många män med förhöjt PSA inte blir remitterade, utan enbart får en ny PSA-kontroll, och att män med normalt PSA inte får en ny kontroll inom en reglerad tid. Omvänt är det mycket olyckligt när män kommer för sent till diagnos trots att de gått på hälsoundersökningar men där PSA inte har erbjudits. Det är idag en skev fördelning av vilka män som PSA-testas, det är framför allt välutbildade välsituerade män med god tillgång till hälsoundersökning. PSA-provtagningens utbredning är också regionalt snedfördelad och mer vanligt förekommer i de större orterna.

86 4 (4) Prostatcancerförbundet Förbundet menar att cirka fall årligen upptäcks för sent för botande behandling, och kräver att ett system införs med allmän screening för prostatacancer, där samtliga män bör kallas till PSA-prov vid uppnådda 45 års ålder för att få ett så kallat baslinjevärde. Eftersom Socialstyrelsen fortfarande avråder från screening uppmanar förbundet landsting och regioner att skicka information till alla män som fyller 45 om sjukdomen och att de har rätt att ta ett PSA-prov. Med utskicket ska även följa Socialstyrelsens broschyr om PSAtest. En generell screening i form av PSA-prov skulle, förutom att finna fler i tid, lyfta prostatacancer i allmänhetens och männens medvetande på ett sätt som motsvarar sjukdomens förekomst och allvar. Om screening införs skulle ca män per år slippa få beskedet från sin läkare att prostatacancern hunnit sprida sig och att det tyvärr inte finns någon bot. Bedömning En sammanvägning av ovanstående leder fram till följande bedömning: Införandet av allmän populationsbaserad screening bör avvakta Socialstyrelsens bedömning. Riktad information om PSA-testning bör ges till alla män i åldern år. Samtliga män som önskar ta sitt PSA bör få en balanserad information rörande PSA-testning innan de testas. Det är olyckligt om män genomgår PSA-testning utan att det är ett aktivt val efter information. De män som önskar PSA-testning bör göra detta i ett organiserat program med kunskapsbaserade intervall för att optimera resultatet. Vilka åtgärder som ska erbjudas efter PSA-testning bör bedömas på ett enhetligt vis av personal med särskild kompetens. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Nicklas Attefjord Ordförande

87 T""C" VÄSTRA "f GÖTALANDSREGIONEN Datum Diarienummer RS Bilaga 2 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (RCC Väst) styrelsen får su Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Primärvårdsstyrelsen Motion av Rose-Marie Antonsson med flera (SD) om att inrätta ett screeningprogram för att upptäcka prostatacancer i tid Regionstyrelsen har valt att remittera denna motion till rurbicerade får yttrande. Av motionssvaret ska framgå nämndens/styrelsens synpunkter på om och hur motionsfårslaget kan genomfåras, eventuell tidplan, kostnader med mera. Någon mer omfattande utredning i sakfrågorna ska inte göras i samband med besvarandet av motionen. T.ex. vill motionären ha en utredning är det regionfullmäktige som avgör om utredningen ska göras efter att berörda nämnder/styrelser lämnat synpunkter. Om motionens syfte redan är uppnått genom andra beslut ska detta redovisas och fårslaget till beslut ska vara att motionen är besvarad, eventuellt med hänvisning till detta sakförhållande. Förslagen till beslut kan alltså vara Motionen är besvarad Regionfullmäktige bifaller motionen - Nämnden fåri uppdrag att.... Regionfullmäktige avslår motionen Om fårslaget till beslut är att bifalla motionen ska det uppdrag som blir en följd av bifallet klart framgå i beslutsunderlaget. Vidare ska nämnden ges i uppdrag att återrapportera vidtagna åtgärder dels till motionären, dels till regionfullmäktige. Regionfullmäktige redovisar detta i samband med den årliga redovisningen av de motioner som är äldre än ett år. Ingen nämnd/styrelse är överordnad någon annan nämnd vid framtagning av yttrande över en motion. Regionkansliet sammanställer de yttrande som har kommit in. Regionstyrelsens utskott har till uppdrag att bereda motioner som remitterats till utskotten, svara får eventuell remissanunanställning och lägga fårslag till beslut. Motionssvaret ska tillsammans med protokollsutdraget mailas in till regionstyrelsen@vgregion.se senast den 30 juni Ange värt diarienummer. Med vänliga hälsningar Britt-Marie Gustafsson mobil: Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbp!ats: E-post: reglonstyrelsen@vgregion.se

88 Regionfullmäktige :-: VASTL., (;(; f.\1..\'dsregio:\.. :i \.in~ r:-hur~ 1/efta~batent,d/ Inkom r.:::--- ~-- '1<5 ~4 015" l (1 ()V' Jveii.vtra c;tlfaimtd Motion om att Västra Götalandsregionen inrättar ett seraeningprogram för att upptäcka prostatacancer i tid. l Sverige tillämpas nationella program för seraening av både livmoderhalscancer och bröstcancer, men motsvarande program för seraening av prostatacancer saknas. Della trots att denna cancertyp är Sveriges vanligaste och även den som tar flest mäns liv. Varje år drabbas män och idag lever ca med diagnosen. Antalet som avlider av sjukdomen ligger på per år och har gjort så i många år. Nya studier från Sahlgrenska akademin visar att ett organiserattestprogram både upptäcker fler cancertall i ett tidigt, botbart skede och minskar risken att dö i prostatacancer med 42 procent medan gruppen som genomgick opportunistisk (frivillig) seraening bara såg en marginellt minskad dödlighet. studien konstaterar att den frivilliga seraening som använts i Sverige i 20 år helt enkelt inte är effektiv. Denna typ av seraening leder dessutom till att en större andel män får prostatacancerdiagnos i onödan vilket kan leda till omfattande överbehandling. Många män med beskedliga tumörer, som sannolikt aldrig skulle ha utvecklats till att ge besvär eller förkorta livet, genomgår radikal behandling till hög kostnad och med i många fall omfattande biverkningar utan att egentligen ge några positiva effekter. Forskarnas slutsats, vilken vi delar, är att PSA-screening i Sverige bör ske i ett organiserat program där män regelbundet bjuds in för tester. Screeningen bör starta vid en relativt ung ålder, runt40 år, och ske med täta kontroller. Den nämnda risken för överbehandling kan dessutom minskas genom så kallad aktiv monitorering, där diagnostiserade män står under noggrann uppsikt och bara behandlas om tumören visar tecken på att bli mer aggressiv. Enligt avhandlingen kan hela 60 procent av de tu~j; a::z::ening handläggas med aktiv monitorering. Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen yrkar: Att Västra Götalandsregionen inrättar ett PSA-screeningprogram för att upptäcka prostatacancer i tid. AVD För Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen HANDLÄGGARE Bvllt Mane Gut>t;.J~0.,f;,. :

89 Ärende 17 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Lisbeth Mensas Telefon: E-post: lisbeth.mensas@vgregion.se Till Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Politisk referensgrupp till Sociala investeringsmedel Förslag till beslut: 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att utse en ledamot att delta i en politisk referensgrupp till Sociala investeringsmedel under perioden Sammanfattning av ärendet: Regionutvecklingsnämnden fick i uppdrag av regionstyrelsen att koordinera genomförandet av sociala investeringsmedel i samverkan med hälso- och sjukvårdsnämnderna, folkhälsokommittén och rättighetskommittén. Arbetet med VGR:s sociala investeringsmedel under 2015 består av tre delar: Ledning och organisation, Kunskapsbyggande och att Investera 30 Mnkr. En politisk referensgrupp föreslås tillsättas bestående av representanter från vardera nämnd/kommitté (hälso- och sjukvårdsnämnderna, regionutvecklingsnämnden, folkhälsokommittén och rättighetskommittén). Syftet med referensgruppen är att: skapa förutsättningar för att förankra arbetet i respektive nämnd/kommitté möjliggöra en politisk samsyn för en väl förankrad modell för VGR:s sociala investeringsmedel Referensgruppen tar del av erfarenheter och resultat utifrån de investeringar som görs och den forskning som finns inom området. Referensgruppen ger inspel till VGR:s fortsatta arbete med sociala investeringar från 2016 och framåt. Gruppen träffas två gånger under 2015, 5 juni och 30 oktober. Fördjupad beskrivning av ärendet: Barn och unga är en särskilt angelägen målgrupp för hälsofrämjande och förebyggande arbete för både VGR och Västra Götalands kommuner. Ojämlikhet i hälsa genererar en stor kostnad för Västra Götaland och är ett av de stora samhällsekonomiska problemen idag. Sociala investeringsmedel ska ses som ett verktyg för att minska skillnader i hälsa och skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor. Genom att göra sociala investeringar vill VGR hitta effektivare insatser för att främja barns och ungas utveckling och hälsa, och på så sätt förebygga ett framtida utanförskap. Investeringarna utgår ifrån forskning och Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

90 Datum Diarienummer HSNV (3) beprövad erfarenhet. Under 2015 är inriktningen på investeringar som på sikt förbättrar barns och ungas förmåga till måluppfyllelse i skolan. Insatserna förväntas ge en vinst för det enskilda barnet genom en förbättrad hälsa och ett ökat välbefinnande samt generera en framtida vinst till samhället genom minskade kostnader. Uppdraget att arbeta med VGR:s sociala investeringsmedel under 2015 består av tre delar: 1. Ledning och organisation: Ett förslag på hur regionens fortsatta arbete med sociala investeringsmedel ska se ut tas fram. Uppbyggnad av en gemensam struktur för sociala investeringsmedel och samla kompetens inom området påbörjas. 2. Kunskapsbyggande: Skapa en övergripande helhetsbild och systematik över de insatser som redan görs inom området och det statistiska underlag som finns. Samla aktuell forskning inom området. 3. Investera 30 miljoner: De sociala investeringsmedlen riktas till VGR:s egna verksamheter såsom familjecentraler, mödra- och barnhälsovården, ungdomsmottagningar, barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomsmedicin i samverkan med kommunerna. Motivering: I Sverige är kunskapen om att arbeta regionalt med sociala investeringsmedel låg. Det är ett område som ur ett vetenskapligt perspektiv behöver genereras mer kunskap till. VGR ska bygga upp en tvärsektoriell organisation för sociala investeringsmedel. Sociala investeringar innebär systemförändringar både inom VGR och hos kommunerna. Det är av stor vikt att berörda politiker och ledande tjänstemän inom VGR för diskussion kring ledning och organisation parallellt med att investeringar görs. Genom att skapa en politisk referensgrupp för det regiongemensamma uppdraget så möjliggörs arbetet för att få en politisk samsyn och en väl förankrad modell för VGR:s sociala investeringsmedel. Sociala investeringsmedel anknyter till Vision Västra Götaland - Det goda livet genom att arbeta för att möta behoven hos barn och unga. Sociala investeringsmedel är en del av genomförandet av VG2020 inom prioriterat område att bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv. I Samling för social hållbarhet betonas i föreslagna åtgärder att skapa verktyg för att underlätta implementering av insatser vars effekter blir synliga först efter längre tid, t.ex. att tillämpa ett socialt investeringsperspektiv. Ytterligare information Koncernkontoret Leena Ekberg Avdelningschef

91 3 (3) Beslutet skickas till Regionutvecklingsnämnden, Rättighetskommittén, Folkhälsokommittén, Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post:

92 Ärende 18 Diari enummer HSN V Beställningsunderlag 2013 Mål- och Inriktning 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale, Partille, Härryda, Mölndal, Lilla Edet, Lerum, Alingsås

93 Inledning Detta Mål- och Inriktningsdokument är uppdrag till förvaltningen att genomföra överläggningar med vårdgivarna för att tillgodose vårdbehoven för invånarna i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale, Partille, Härryda, Mölndal, Lilla Edet, Lerum och Alingsås kommuner. Mål- och Inriktningsdokumentet är ettårigt och gäller för år Detta innebär att ettåriga överenskommelser mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och utförarna ska tecknas. Regionfullmäktige kommer den xxxxxx 2015 att slutligt fastställa budget Det innebär att den slutliga ekonomiska ramen inte är känd vid ställningstagandet till detta Mål- och Inriktningsdokument RF målen är tagna från tjänstemannaförslaget till budget 2016 Det finns fyra perspektiv i Vision Västra Götaland Det goda livet som ska genomsyra alla insatser; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. Av dessa fokusområden och perspektiv berörs hälso- och sjukvårdsnämnderna främst av - En god hälsa - Jämlikhet och jämställdhet i hälso- och sjukvården - Möta behoven hos barn och unga Överläggningarna om vårdöverenskommelser 2016 ska även ta hänsyn till de regionuppdrag, ägaruppdrag och regionala måltal för utvalda kvalitetsindikatorer som fastställs av regionstyrelsen. Förslag till överenskommelser och avtal för år 2016 ska presenteras vid nämndens sammanträde den 30 september Övergripande Grundförutsättning Nämndens viljeyttring är att eftersträva den nära vården. Det är viktigt att verksamhet finns även på små orter. Vård som man behöver ofta skall finnas nära patienterna, medan vård som ges mer sällan, som exempelvis ögonoperationer och höftledsoperationer, kan centraliseras och ges på annan ort/plats i Västra Götalandsregionen. Dialog med kommunerna Dialog med kommunerna är en viktig del i samverkan kring flera målgrupper. Det operativa arbetet sker inom Vårdsamverkansorganisationerna. Forum för dialog på politisk nivå bör utvärderas och utvecklas under mandatperioden. Utveckla samverkan med kommunerna Sammanhållen vård avser att vårdgivarna och de olika huvudmännen var för sig och

94 tillsammans bidrar till en god vård och omsorg av de som är i behov av insatser från flera parter. I första hand avses en väl fungerande samverkan mellan region och kommun. Navet i samverkan mellan VGR och kommunerna är delregionala samverkansarenor kring de olika närområdena. I dessa medverkan företrädare för den kommunala vården- och omsorgen, primärvården och sjukhusen i det aktuella geografiska området. Barn och unga Barn- och ungdomspsykiatrin skall ges nära våra barn- och ungdomar och skall integreras med kommunernas socialtjänst och elevhälsa. Nämnden ska verka för att minst en Familjecentral etableras i var och en av nämndområdets kommuner. Barn- och ungdomsmedicin skall utvecklas och finnas nära våra barn- och ungdomar. Under mandatperioden verka för en gemensam struktur för Ungdomsmottagningarna i nämndområdets, där ungdomsmottagningarna får ett tydligt uppdrag med koppling till kommunernas elevhälsa. Omhändertagandet av nyanlända flyktingbarn med psykisk ohälsa, inom Västra Götalandsregionens ansvarsområde, skall säkras. Vården för de mest sjuka äldre inom nämndområdet Andelen 80 år och äldre kommer att öka mycket kraftigt i nämndområdet. Det är viktigt att möta denna utveckling. En majoritet av den äldre befolkningen lever ett gott liv och klarar sig själva utan stöd från samhället långt upp i åren. Men risken att drabbas av ohälsa och funktionsnedsättningar som innebär behov av vård och omsorg ökar med åldern. Äldre personer med omfattande och sammansatta vård- och omsorgsbehov är en växande grupp i vårt samhälle, då befolkningen blir allt äldre. Följande åtgärder föreslås för att förbättra omhändertagandet av somatiskt sjuka äldre inom nämndområdet: o o o o o o Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och kommunens äldreomsorg. Ställ krav på att alla sjuka äldre, med omfattande och sammansatta vård- och omsorgsbehov, skall ha en dokumenterad SIP (Samordnad Individuell Vårdplan) Se till att primärvårdens läkare oftare gör hembesök hos äldre i eget boende och på särskilda boende. Läkemedelsförskrivningen skall följas upp genom läkemedelsgenomgångar Läkemedelsförskrivningen skall följas upp i samverkan med kommunernas hälso- och sjukvård, genom läkemedelsavstämning med apotekare och farmaceut Etablera mobila team i hemmen för de mest sjuka äldre i samverkan mellan regionen och kommunerna/stadsdelarna, liknande ASIH/AVH-teamen (Avancerad vård i hemmet). Viktigt är att teamen/arbetssättet anpassas/utvecklas även inom nämndområdets mindre kommuner.

95 o Genom dialog med kommunerna försöka öka täckningsgraden av munhälsobedömningarna i särskilt och enskilt boende. Det övergripande målet är att den enskilde ska uppleva trygghet och säkerhet, kontinuitet och samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan eller vilka vårdbehov hen har. Vården och omsorgen ska vara jämlik, samordnad och sammanhållen, vilket innebär att hemsjukvård, äldreomsorg, primärvård och länssjukvård samverkar runt de sjuka äldre. Det finns två viktiga verktyg för att skapa trygghet, kontinuitet och en behovs- och situationsanpassad vård och omsorg. Dessa verktyg är individuell vårdplan och fast vårdkontakt. Habilitering Övergången mellan barn- och vuxenhabiliteringen samt tillgängligheten till alla specialiteter på sjukhusen för patienter inskrivna inom habiliteringen ska säkras. Tillgänglighet till fördjupad NP utredning för barn inskrivna inom habiliteringen ska öka. Familjer med funktionsnedsättning har många vårdkontakter och ska vara högprioriterat för en fast vårdkontakt och en kontaktperson som kan visa vägen genom vården. Folkhälsa Nämndens mål är att i dialog med nämndområdets kommuner komma fram till hur parterna gemensamt ska arbeta med Folkhälsofrågorna. Folkhälsoavtalen ska gemensamt ses över och utvecklas. Nämndens prioritering är att folkhälsoarbetet inriktas på de största utmaningarna utifrån befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor i varje kommun. Folkhälsofrågorna ska lyftas in i och genomsyra de beställningar/överenskommelser som nämnden träffar med utförarna. Beroendevård I samverkan med nämndområdets kommuner skapa integrerade mottagningar för missbruksvården (modell Socialmedicinska mottagningar) Vårdgaranti Arbetet med måluppfyllelsen av den nationella och regionala vårdgarantitiderna skall fortsätta. Regionstyrelsen har fastställt måltal för hur hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna. Säkerställa att patienter får information om tillgänglig vård hos annat sjukhus eller vårdgivare, detta gäller även för undersökningar. Patienternas delaktighet i vården Hälso- och sjukvårdsnämnden ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård. Jämlik och jämställd vård Hälso- och sjukvårdsnämnden ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd. Vården ska ha ett tydligt genusperspektiv, all statistik skaa vara könsuppdelad. Vården ska vara fri från fördomar och diskriminering. Behövlig kunskap för att uppnå detta mål ska finnas i hälsooch sjukvårdens verksammheter. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska genom avtal och överenskommelser ge samtliga verksamhmeter i uppdrag att ha god tillgänlighet och vara registrerade i Västra Götalandsregionens Tillgänglighetsdatabas.

96 Rättighetsfrågor Det finns skillnader i hur olika rättigheter prioriteras. Det finns stora skillnader i hur enskilda eller grupper bemöts, bedöms och behandlas. Rättighetsperspektivet skall genomsyra all verksamhet enligt visionen Det goda livet. Prioriterade mål ska alltid genomföras utifrån detta perspektiv. Särskild uppmärksamhet måste ägnas utsatta grupper och uppföljningar måste göras av hur barns rättigheter beaktas inom nämndens verksamhetsområde. För att kunna genomföra en jämställdhetsintegrering i enlighet med regionfullmäktiges intentioner, är det grundläggande att ta del av fakta och synliggöra kvinnors och mäns olika villkor. Skillnader måste analyseras och omotiverade skillnader åtgärdas. Vårdsamverkansorganisationer Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer politiskt aktivt att delta i de fyra vårdsamverkansorganisationer som finns inom nämndområdet. Närvårdssamverkan bygger på sammanhållna vårdprocesser mellan flera vårdgivare där den totala kvaliteten i samverkan kring patienten är det som ger mervärde för patienten. Patientens vård ska inte störas av organisatoriska gränser. Närvårdssamverkan sker såväl politiskt- och förvaltningsnivå som på operativ verksamhetsnivå. Kommunerna Partille, Härryda, Mölndal och Öckerö ingår i Kommuner och Sjukvård i Samverkan i Göteborgsområdet (LGS). Kommunerna Tjörn, Stenungsund, Kungälv och Ale ingår Vårdsamverkan i Mellersta Bohuslän och Ale (SIMBA). Lilla Edet ingår i vårdsamverkan Fyrbodal. Kommunerna Alingsås och Lerum ingår i Närvårdsamverkan Södra Älvsborg.

97 Vision Västra Hälso- och sjukvårdsnämndens vision En god hälsa och en god vård genom hela livet på lika villkor för befolkningen Hälso- och sjukvårdsnämndens uppgift är att främja hälsa och förebygga ohälsa samt erbjuda befolkningen/medborgarna en god offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt tandvård efter behov och på lika villkor. Nämnden ska erbjuda en hälso- och sjukvård som är säker, trygg, patientfokuserad, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, jämlik, jämställd, ges i rätt tid och är effektiv. De invånare som är i störst behov av hälso- och sjukvård ska i första hand få ta del av hälso- och sjukvårdens resurser. TÉSAGT GÄLLER!

98 Medborgarperspektiv Behovsstyrning I februari 2014 presenterade Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli en ny behovsanalys med förslag på åtgärder vilka skulle beaktas i nämndens beställningsarbete inför Vid nämndens planeringskonferens den 24 och 25 februari i år presenterades en fortsättning på behovsanalysen från 2014, i vilken nya behovsgrupper valts ut och analyserats. Syftet med behovsanalysen är att undersöka behoven hos regionens invånare av hälso- och sjukvårdsinsatser och att ta fram evidensbaserade åtgärdsförslag som kan bidra till jämlik hälsa i befolkningen. De viktigaste bristerna med evidensbaserade åtgärdsförslag är bedömda och analyserade i ett tre-stegs-förfarande. Dessa har kategoriserats som: Beställa/Begära förbättring av överenskommen vård Följa upp och stödja Utreda och fördjupa Behovsgrupper som analyserats år 2014 Depression-, ångesttillstånd och bipolär sjukdom Canceröverlevare Bröstcancer Cervixcancer Hypertoni Stroke Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Fallskador Övervikt och fetma Behovsgrupper som analyserats år 2015 Tjocktarms- och ändtarmscancer Prostatacancer Sköra äldre Sköra nyfödda Funktionsnedsättning Munhälsa Långvarig smärta Palliativ vård Gynekologi

99 Folkhälsa RF mål Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Nämndmål I dialog med nämndområdets kommuner komma fram till hur parterna gemensamt ska arbeta med folkhälsofrågorna. Folkhälsoavtalen ska gemensamt ses över och utvecklas. Nämndens prioritering är att folkhälsoarbetet inriktas på de största utmaningarna utifrån befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor i varje kommun. Folkhälsofrågorna ska lyftas in i och genomsyra de beställningar/ överenskommelser som nämnden träffar med utförarna. Uppdrag till HSNK 2016 Bjuda in kommunerna i nämndområdet till en politisk öppen dialog kring hur vi gemensamt kan arbeta med folkhälsofrågorna framgent. Förslag - en temahalvdag tidig höst 2015

100 Länssjukvård och högspecialiserad vård RF mål Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård Nämndmål Under 2016 ska nämnden särskilt fokusera på att de fastställda garantitiderna inom cancersjukvården följs Alla ska känna sig trygga i behandlingen av sin cancersjukdom Säkerställa att nämndområdets invånare alltid får högsta kvalitet på behandling Alla patienter ska, när de skrivs ut från sjukhus, ha en dokumenterad SIP (Samordnad Individuell Vårdplan) Beställning Förlossningsvård och neonatalvård: Kvalitetssäkra en säker och snabb transportkedja av för tidigt födda barn var än i regionen det nyfödda barnet befinner sig så att alla regionens nyfödda får snabb tillgång till adekvat neonatalvård Antalet neonatalplatser ska öka Cancervård: Säkerställa att sjukhusen erbjuder alla cancerpatienter en koordinator/ kontaktsjuksköterska Strålbehandling skall ges året runt och dygnet runt Tjock- och ändtarmscancer ordnat införande av regionuppdrag, enhetlig hantering i regionen Prostatacancer följsamhet till nationella riktlinjer för prostatacancer

101 Psykiatri: Patienter inom psykiatrin skall vid utskrivning ha en dokumenterad SIP Logopedi: Logopedinsatser för såväl barn som vuxna skall finnas på sjukhusen Sköra äldre: Fysioterapeutisk och arbetsterapeutisk bedömning och behandling påbörjas direkt efter inskrivning på sjukhus för att under hela vårdtiden bibehålla fokus på att förbättra ADL-funktioner och förmåga till aktivitet och delaktighet Inrätta akut geriatrisk avdelning med möjlighet till direktinläggning När patienten skrivs ut från sjukhus skall hen ha en dokumenterad SIP Palliativ vård: Inrätta multiprofessionella öppenvårdsteam Slutenvårdsplatser för specialiserad palliativ vård på sjukhusen Habilitering: Säkerställa att personer med funktionsnedsättning ska ha full tillgång till samtliga specialiteter utöver habiliteringsverksamhet inom länssjukvården Säkra övergången mellan barn- och vuxenhabilitering (Tryggt och säkert överlämnande) Ökad tillgänglighet till fördjupad utredning för barn- och ungdomar inskrivna inom Habiliteringen Uppdrag till HSNK 2016 Allmänt: Bevaka att antalet vårdplatser motsvarar behovet. Cancervård: Särskild uppföljning och analys av vårdgarantitiderna inom cancersjukvården för barn och vuxna Särskild uppföljning av att patienter med psykiatrisk sjukdom får en jämlik behandling av sin cancervård Psykiatri: Särskild uppföljning av vårdgarantitiderna till psykiatrisk/psykosocial behandling inom psykiatrisk öppenvård samt till barn- och ungdomspsykiatrin Förtydliga uppdraget om förskrivning av FaR-recept inom psykiatrin. Akutvård:

102 Följa upp, analysera och redovisa vilka åtgärder sjukhusen genomför för att nå en högre måluppfyllelse vad gäller tidsgränser på akutmottagningarna Se över beställningen av ambulanssjukvården Stödja införandet av omsorgskoordinatorer/motsvarande funktion på de större akutmottagningarna u nämndområdet Se över möjligheten att utveckla metoden Singel Responder i nämndområdet Patienter som hämtas av ambulans ska köras direkt till rätt vårdnivå (Akutintag, Direktinläggning, Jourcentral, Vårdcentral) Palliativ vård: Utveckla den palliativa vården i samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun Habilitering: Hälsan hos familjer med funktionsnedsättningar behöver utredas ytterligare Helhetsarbetet runt personer med funktionsnedsättning (Samverkan med primärvård och kommun) Smärtvård: Följa upp implementeringen av regionalt beslut om uppbyggnad av smärtvård på sjukhus

103 Primärvård RF mål Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård Nämndmål Alla i befolkningen ska känna till att man ringer 1177 vid sjukdom 1177-uppdraget ska utvecklas och förtydligas Integrerade mottagningar för missbruks/beroendevården ska finnas i nämndområdets kommuner (typ Socialmedicinska mottagningar) Barn- och ungdomspsykiatrin inom första linjens vård och BUM ska ges nära våra barn- och ungdomar och ska integreras med kommunernas socialtjänst och elevhälsa Minst en familjecentral i alla nämndområdets kommuner Geriatrisk kompetens på vårdcentralerna Hembesök i särskilt och enskilt boende ska säkras Säkerställa att Läkemedelsgenomgångar, kompletterat med biverkningar som påverkar munhälsa, genomförs av alla 75 år och äldre Uppdrag till HSNK 2016 Allmänt: Förbereda informationskampanj 1177 Särskilt följa upp Hembesök och Läkemedelsgenomgångar i VG primärvård Aktivt arbeta med införandet av integrerade mottagningar för missbruks/ beroendevården i nämndområdets kommuner

104 Genom dialog uppmuntra vårdcentralerna att utveckla anpassade enheter/ mottagningar för äldre Titta på möjligheten att inrätta VIP-rehab enheter för sköra äldre med stora vårdbehov

105 Tandvård RF mål Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård Nämndmål För att prioritera livskvalité för våra äldre så skall samarbetet avseende äldres mun- och tandhälsa prioriteras. Munhälsobedömningar skall genomföras. Beställning Riktade insatser inom barntandvården i de områden där särskilt behov finns Hälsosamtal med föräldrar och barn Tandvården ska integreras i Familjecentralerna Erbjuda kommunerna stöd för att förbättra munhälsan hos äldre Uppdrag till HSNK Säkerställa att den uppsökande tandvården till personer i särskilda boenden ges med integritet och kontinuitet Följa upp, analysera och redovisa vilka åtgärder tandvården genomför för att minska väntetiderna inom specialisttandvården Utveckla och pröva metoder för att nå äldre utan tandvårdsstöd

106 Habilitering/Rehabilitering RF mål - Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård Nämndmål Personer med funktionsnedsättning ska ha full tillgång till samtliga specialiteter utöver habiliteringsverksamhet inom länssjukvården Familjer med funktionsnedsättning har många vårdkontakter och ska vara högprioriterat för en fast vårdkontakt och en kontaktperson som kan visa vägen genom vården Tillgänglighet till fördjupad NP-utredning för barn inskrivna inom habiliteringen ska öka. Uppdrag till HSNK Övergången mellan barn- och vuxenhabiliteringen samt tillgängligheten till alla specialiteter på sjukhusen för patienter inskrivna inom habiliteringen ska säkras Hälsan hos familjer med funktionsnedsättning behöver utredas ytterligare

107 Vårdgaranti RF mål - Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna Nämndmål Vård enligt de fastställda vårdgarantitiderna Uppdrag till HSNK Vårdgarantigränserna för cancersjuka för barn och vuxna följs upp särskilt Vårdgarantigränserna för neuropsykiatriska utredningar och behandling för barn och vuxna, följs upp särskilt Vårdgarantigränserna för specialisttandvården följs upp särskilt Denna Mål och Inriktning för år 2016 fastställdes av Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden vid nämndens sammanträde den 27 april 2015.

108 Ärende Delegeringsprotokoll Behandling av ärenden med stöd av delegeringsordning Deltagande i kurser, konferenser, seminarier med mera Dnr HSNV Ärendet Nämnden har delegerat rätten att fatta beslut om deltagande i studieresor, konferenser, kurser, konferenser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnden, i enlighet med delegationsordningen 14/2015 ärende A2 och A3. Beslut: 1. Janette Olsson (S) får delta med arvode på konferensen Om framtiden: vårdinformation den 12 februari 2015 i Göteborg. 2. Janette Olsson (S) får delta med arvode på studiebesök med fokus på tidig upptäckt och tidiga insatser i samverkan för barn, unga och deras familjer den 10 april 2015 i Umeå. 3. Janette Olsson (S) och Anne-Lie Sundling (KD) får delta med arvode på Palliativ konferens: Hur säkerställer vi god vård i livet slut för alla invånare? den 1 oktober 2015 i Göteborg. 4. Ledamöter och ersättare som är utsedda till representanter i något av folkhälsoråden i kommunerna inom nämndens område får delta med arvode på seminariet om två Göteborgsstudier om cannabis den 29 maj 2015 i Göteborg. Nicklas Attefjord (MP) Ordförande Skickas till Nämnden för anmälan Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: post: hsnk@vgregion.se

109 Delegeringsprotokoll Behandling av ärenden med stöd av delegeringsordning Deltagande i kurser, konferenser, seminarier med mera Dnr HSNV Ärendet Nämnden har delegerat rätten att fatta beslut om deltagande i studieresor, konferenser, kurser, konferenser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnden, i enlighet med delegationsordningen 14/2015 ärende A2 och A3. Beslut: 1. Nicklas Attefjord (MP) får delta med arvode på studiebesök med fokus på tidig upptäckt och tidiga insatser i samverkan för barn, unga och deras familjer den 10 april 2015 i Umeå. 2. Nicklas Attefjord (MP) får delta med arvode på Palliativ konferens: Hur säkerställer vi god vård i livet slut för alla invånare? den 1 oktober 2015 i Göteborg. Janette Olsson (S) Andre vice ordförande Skickas till Nämnden för anmälan Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: post: hsnk@vgregion.se

110

111 Ti^T VÄSTRA T, GÖTALANDSREGIONEN HÄLSO OCH SjUKVARDSNÄMNDEN Delegeringsprotokoll Behandling av ärenden med stöd av vidaredelegering frän förvaltningschef. Tecknande av avtal om barn- och ungdomstandvärd DnrHSNV Ärendet Nämnden har delegerat tecknande, överlätelse och avslutande av anslutningsavtal för bamtandvärdspeng, i enlighet med delegeringsordning HSNV 14/2015. Beslut Tecknande av avtal om bam- och ungdomstandvärd med leverantören: Praktikertjänst AB, avseende kliniken: Tandläkare Hakan Danielsson iäkantolmer Hälso- och sjukvärdschef Skickas till (+ev bilagor) Hälso- och sjukvärdsnämnden Förvaltningschef Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Boras Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post; hsnk@vgregion.se

112

113

114 Ärende 20 1 (2) Anmälningsärenden Datum Diarienummer HSNV Koncernavdelning Ärendesamordning och kansli Handläggare: Evelina Andersson Telefon: E-post: evelina.l.andersson@vgregion.se Till västra hälso- och sjukvårdsnämnden 1. Protokoll från styrelsen för beställd primärvård. Utbudspunkter i Lerums kommun. (Dnr HSNV ). 2. Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Alingsås kommun. Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet 2014 mellan HSN och Alingsås kommun. (Dnr HSNV ). 3. Revisionsrapport. Granskning av risker relaterade till avtalstvister. (Dnr HSNV ). 4. Anteckningar från sammanträde med Partille folkhälsoråd 16 mars (Dnr HSNV ) 5. Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Rehabiliteringsgarantin (Dnr HSNV ). 6. Verksamhetsberättelse Mobilitetscenter i Göteborg, ekonomisk förening. (Dnr HSNV ). 7. Regiondirektörens verkställighetsbeslut. Justerad standardmall för delegeringsordning. (Dnr HSNV ) 8. Skrivelse om indragning av träningskort Närhälsan rehab (Dnr HSNV ). 9. Skrivelse och svar om kommunala handikappråd Lilla Edet. (Dnr HSNV ). 10. Uppföljning av överenskommelser och avtal inom habilitering och rehabilitering 2014 (Dnr HSNV ) 11. Protokollsutdrag från hälso-och sjukvårdsstyrelsen, Handlingsplan för införandet av standardiserade vårdförlopp (Dnr HSNV ). 12. Protokoll från regionutvecklingsnämnden, Politisk referensgrupp till Sociala investeringsmedel. (Dnr HSNV ). 13. Styrelseprotokoll Samordningsförbundet Mölndal, Partille, Härryda, Lerum och Alingsås, (Dnr HSNV ). Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

115 2 (2) 14. Protokollsutdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Regional utvecklingsplan för cancervården i västra götalandsregionen 2015 och framåt. (Dnr HSNV ). 15. Protokollsutdrag från regionstyrelsen, Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen. (Dnr HSNV ). 16. Anteckningar från presidiedialog mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Lilla Edets kommun, (Dnr HSNV ). 17. Anteckningar från presidiedialog mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Partille kommun, (Dnr HSNV ). 18. Anteckningar från presidiedialog mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Tjörns kommun, (Dnr HSNV ). 19. Anteckningar från presidiedialog mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Stenungsunds kommun, (Dnr HSNV ). 20. Anteckningar från presidiedialog mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ale kommun, (Dnr HSNV ). 21. Anteckningar från presidiedialog mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Alingsås kommun, (Dnr HSNV ). 22. Anteckningar från presidiedialog mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Härryda kommun, (Dnr HSNV ). 23. Anteckningar från presidiedialog mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Kungälvs kommun, (Dnr HSNV ). 24. Anteckningar från presidiedialog mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Lerums kommun, (Dnr HSNV ). 25. Anteckningar från presidiedialog mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Mölndals stad, (Dnr HSNV ). 26. Anteckningar från presidiedialog mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Öckerö kommun, (Dnr HSNV ).

116 Ärende A Rapport Diarienummer: HSNG HSNV UPPFÖLJNING av överenskommelse om sjukhusvård mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Helt år 2014

117 Sammanfattning... 3 Ekonomiskt utfall... 4 Samverkan... 4 Vård av barn i livets slutskede... 4 Vårdkedjor strokepatienter... 5 Barn med fetma... 5 Säkerställa samverkan PV, BUM och BUP... 5 Överföring av volymer till Angereds Närsjukhus (ANS)... 5 Läns-, region- och rikssjukvård... 6 Vårdvolymer... 6 Kvalitetsindikatorer och måltal Rikssjukvård Transplantationssjukvård Länssjukvård Suicidprevention Läkemedelsanvändning Vården av de sjuka äldre Övergång mellan barnsjukvård och vuxensjukvård Förlossningssjukvård Hälsoundersökningar med mammografi PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom) Allmän psykiatrisk vård på Hisingen Våld i nära relationer Kuratorer och dietister inom ASIH Överbeläggningar Tillgänglighetssatsningar Särskilda insatser IVA utökat antal vårdplatser Tillgänglighet Genusanalys Kommunikation med patienter... 21

118 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Sammanfattning SU har under 2014 redovisat en ökad produktion (2 %) jämfört med 2013 mätt i regionens sammanvägda prestationstal. Den sammanlagda ersättningen från Hälso- och sjukvårdsnämnderna uppgick till mnkr. I vårdöverenskommelsen för 2014 ingår en målrelaterad ersättning motsvarande 200 mnkr vilken betalats ut i sin helhet. SU når inte alla överenskomna måltal men har redovisat handlingsplaner för ett förbättrat utfall. De områden där SU inte når måltalen är bl a njurmedicin, ortopedi och väntetider på akutmottagningarna. Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 har för 2013 och 2014 finansierat nya vårdplatser inom IVA vilka har inrättats enligt plan. För 2014 tillförde hälso- och sjukvårdsnämnderna 50 mnkr för att sjukhuset skulle komma tillrätta med överbeläggningar genom att öka antalet vårdplatser. 48 av planerade 54 vårdplatser har inrättats under SU har inte kunnat leva upp till vårdgarantin vad gäller besök och behandlingar inom 90 dagar. SU klarar däremot vårdgarantin för cancerbehandlingar. Under året har SU redovisat ett antal uppföljningsområden inom ramen för den beslutade uppföljningsplanen. Det har bl a skett i form av dialogmöten med medverkan från den aktuella verksamheten. Resultatet redovisas i denna rapport. Flera av de områden som har följts upp 2014 finns upptagna i uppföljningsplanen för Som exempel på fortsatta uppföljningsområden kan nämnas övergång från barn- till vuxensjukvård, psykiatrisk vård, och vården av sjuka äldre. 3 (22)

119 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 För verksamhetsåren träffades en överenskommelse om sjukhusvård (VÖK) mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) 4, 5, 7, 11, 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Överenskommelsen ska följas upp i enlighet med en gemensam uppföljningsplan och redovisning ska göras för hälso- och sjukvårdsnämnderna löpande under året. Detta är uppföljningsrapport nummer tre för Rapporten följer den beslutade uppföljningsplanens struktur. I och med att denna uppföljningsrapport presenteras i de nytillträdda hälso- och sjukvårdsnämnderna redovisas även tidigare uppföljningsavsnitt. Ekonomiskt utfall I överenskommelsen med SU fanns några definierade områden som, utöver ordinarie prestationsersättning, kunde komma att påverka ersättningens storlek. Särskild framställan innebär att ersättning betalas efter redovisade kostnader. Följande områden har haft inverkan på den totala ersättningen: Förlossningssjukvård: Antalet förlossningar nådde inte upp till fastställd basproduktion. Ingen ytterligare ersättning betalades ut. Transplantationer: Antalet transplantationer var fler än den fastställda basvolymen. Ersättning om 250 tkr har betalats ut. Transsexuell kirurgi: Ersättning utbetalades för kostnader med tkr. Ordnat införande läkemedel, särskild framställan. Av möjliga tkr utbetalades tkr. Ordnat införande behandlingsmetoder, särskild framställan. Av möjlig ersättning tkr utbetalades tkr. Den slutliga ersättningen blev tkr från hälso- och sjukvårdsnämnderna. Därutöver tillkommer regionbidrag samt ersättning från hälso- och sjukvårdsutskottet. Samverkan Vård av barn i livets slutskede SU har i uppdrag att utveckla, implementera och följa upp rutiner kring vård av barn i livets slutskede. Sjukhuset har i samverkan med Göteborgs Stad och Habilitering och Hälsa gjort en genomlysning av hur vården fungerar. Slutsatsen är att samarbetet och ansvarsfördelningen mellan parterna är väl fungerande. Gruppen har också konstaterat att behov av gemensamma rutiner inte finns då varje patientfall uppvisar ett mycket varierande behov i kombination med att berörd vård- och omsorgspersonal uppvisar en flexibilitet och anpassning till varje patient. Gruppen konstaterar dock att det finns ett behov av gemensamma utbildningstillfällen och forum där erfarenheter kan delas. Gruppen har dokumenterat sina slutsatser i ett gemensamt dokument. Frågan har också behandlats i LGS, gruppen barn- och unga. Samarbetet kring målgruppen fungerar bra. Det handlar om ca 10 barn per år där varje fall är unikt med mycket varierande behov. Det har inte genomförts någon gemensam utbildning. Behovet kvarstår dock. Socialstyrelsen har tagit fram ett nationellt kunskapsstöd om vård i livets slutskede. För att 4 (22)

120 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 sprida kunskap om stödet planeras en konferens som kommer att vända sig till politiker och tjänstemän på beslutande nivå. Konferensen planeras under 2015 för att genomföras över hela regionen på delregional nivå. Det finns beslut i arbetsgruppen som planerar konferensen att barnperspektivet ska beaktas. Vårdkedjor strokepatienter SU arbetar enligt modellen tidig understödd hemgång för strokepatienter. Arbetssättet syftar till att vara ett komplement till strokerehabiliteringen inom primärvård och kommun och innebär specialistkompetenta team som vid behov fortsätter rehabiliteringen i hemmet och kan optimera behandlingen i patientens hemmiljö. Det innebär att överlämningen av den fortsatta omvårdnaden och rehabiliteringen sker utan glapp i vårdkedjan. Barn med fetma SU fortsätter sitt arbete för att få barn med fetma att gå ned i vikt. Resultatet av det förebyggande arbetet kan utläsas först under SU arbetar tillsammans med BVC och skolhälsovården och det är därigenom som SU kan se hur arbetet leder till viktminskning i barnpopulationen. SU fortsätter med regiondagar två gånger per år. Det pågår också en revision av VGR s beslutsstöd. En uppdaterad version kan finnas vid årsskiftet 2014/2015. Data från Tillväxtprojektet visade att andelen 5-åringar med fetma är lika hög som tidigare (=4%). Säkerställa samverkan PV, BUM och BUP Sjukhuset har särskilt utsedda kontaktpersoner inom barn- och ungdomspsykiatrin för samverkan med primärvården och barn- och ungdomsmedicin inom respektive geografiskt område Överföring av volymer till Angereds Närsjukhus (ANS) Ett dialogmöte med ANS, SU och HSNK genomfördes i december med syfte att utveckla samverkan mellan sjukhusen på vårdområden. Tre frågor som diskuterades var BUP- Gamlestaden, barn med diabetes och TB- vården. BUP- Gamlestaden gäller eventuell överföring av huvudmannaskapet för verksamheten till ANS. Initiativet att eventuellt flytta huvudmannaskapet kommer från ledningen- och i viss mån personalen på mottagningen. Det finns en styrgrupp som arbetar med frågan med representanter från SU och ANS. Barn med diabetes handlar om överföring av patienter från SU till ANS. ANS kan till exempel göra hembesök i närområdet och erbjuda barnen vård kopplad till en eventuellt svår social situation. ANS och SU är överens om att fortsätta utveckla överföringen av barn med diabetes. TB- vården (Tuberkulos) gäller överföring av patienter från SU till ANS eftersom en stor del av TB- patienterna är bosatta i de nordöstra stadsdelarna, Göteborg. ANS och SU:s representanter var överens om att samarbetet kan förbättras och utvecklas gällande latent TB. Våren 2014 tecknades det en överenskommelse mellan ANS och SU gällande TB- vården i 5 (22)

121 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Göteborg. En utvärdering av överenskommelsen påbörjades vid årsskiftet 2014/2015, initialt av berörda verksamhetschefer och därefter med möte mellan sjukhusdirektörerna. Utvärderingen kommer att vara ett underlag för det fortsatta arbetet med frågan tillsammans med den uppföljning som initierats av Regionkansliet. Läns-, region- och rikssjukvård Vårdvolymer SU har under 2014 producerat 2 % mer är Det redovisade utfallsmåttet för utförda prestationer är i enlighet med VGR s sammanvägda prestationstal. Kvalitetsindikatorer och måltal. Enligt vårdöverenskommelsens uppföljningsplan ska SU redovisa utfall och handlingsplaner för ett antal fastställda kvalitetsindikatorer. För merparten av indikatorerna kopplas en målrelaterad ersättning. Ersättning betalas ut vid uppnått mål alternativt om SU har lämnat en handlingsplan för hur den överenskomna målnivån ska nås. SU har efter redovisning av utfall och handlingsplaner och efter dialogmöte fått ta del av hela den målrelaterade ersättningen. Nedan redovisas utfallet för höstens uppföljning av kvalitetsindikatorer. Där inget annat anges avser utfall och måltal procent. En mer utförlig beskrivning av indikatorer och måltal framgår av bilaga 7 i vårdöverenskommelsen. Diabetes Diabetesområdet omfattar fyra indikatorer med behandlingsmål för blodsockervärde, blodtryck och kolesterolvärde. SU har nått samtliga måltal Diabetes 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 80,6 76,0 62,6 57,3 45,0 46,0 21,2 16,5 Blodsockervärde<52 Blodsockervärde<73 Blodtryck Kolesterolvärde 2014 Måltal Hjärtsjukvård Området hjärtsjukvård omfattar fem indikatorer. Andel reperfusion vid hjärtinfarkt med ST-höjning Andel patienter som behandlats med lipidsänkare efter hjärtinfarkt Andel kranskärlsröntgade patienter 6 (22)

122 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Andel patienter som behandlats med läkemedel för att motverka blodproppsbildning Andel patienter som behandlats med läkemedel som motverkar högt blodtryck SU har nått alla måltal utom måttet för reperfusion vid hjärtinfarkt. Utfallet för 2014 är ngt lägre jämfört med SU har lämnat en handlingsplan för det fortsatta arbetet för att nå ett högre utfall. Hjärtsjukvården är föremål för genomlysning ur ett genusperspektiv vilket beskrivs i slutet av denna rapport. Hjärtsjukvård 100,0 95,0 90,0 85,0 80,0 75,0 70,0 85,0 83,0 96,0 95,0 89,0 80,0 95,0 92,0 90,0 90,0 Reperfusion Lipidsänkare Kranskärlsröntgade Motverka blodproppsbildning Motverkar högt blodtryck 2014 Måltal Njursjukvård Njurmedicin är ett område där SU har haft svårigheter att nå uppställda måltal. Vid värderingen av 2013 års utfall var indikatorn som mäter dialysdos föremål för en dialog med SU där företrädare för verksamheten ifrågasatte relevansen för måltalet. Efter inlämnad HTAanalys 1 pågår en diskussion i sektorsrådet för njurmedicin om måltalet. Det finns även ett nationellt fokus på denna indikator. Utfallet för indikatorn har förbättrats jämfört med 2013 (70 %). När det gäller andelen patienter som får dialys i hemmet finns stora skillnader mellan könen; andelen kvinnor är jämförelsevis lägre. För indikatorn andel hemodialyspatienter med säker access till blodbana har utfallet förbättrats jämfört med föregående mätning (60 %) men når ännu inte det uppsatta måltalet. SU har lämnat en handlingsplan för ett förbättrat utfall. Njurmedicin är ett vårdområde som analyseras ur ett genusperspektiv, vilket beskrivs i slutet av denna rapport. 1 HTA - Health Technology Assessment (HTA) innebär utvärdering av metoder och tekniker i hälso- och sjukvården. 7 (22)

123 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år ,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 65,0 67,0 Andel hemodialyspat med säker access till blodbanan (AV-filstel eller AV-graft) 48,0 Njursjukvård 46,0 Hemodialys. Behandlingsmål för blodtryck 2014 Måltal 73,0 82,0 Hemodialys. Behandlingsmål för dialysdos 31,0 30,0 Behandlingsmål för dialys i hemmet Ortopedi Följande indikatorer ingår i område ortopedi: Indikator Utfall Måltal Väntetid till operation av höftfraktur. Andel opererade 64,0 % 75,0 % inom 24 timmar. Andel omoperationer inom 2 år 1,5 % 2,0 % Täckningsgrad i Riks-höft 100 % 95,0 % SU når inte det fastställda målet på 75 % för indikatorn väntetid till operation. Utfallet har dock förbättrats jämfört med 2013 (61 %). SU har lämnat en handlingsplan som beskriver flera åtgärder för att nå ett bättre resultat. Exempel på åtgärder är bättre produktionsplanering av akuta och planerade operationer, förbättrade rutiner för uppföljning, fortsatt arbete med direktinläggningar på ortopeden. Stroke Område stroke täcks av fyra indikatorer. SU når fastställt måltal för samtliga. 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 88,0 92,0 97,0 85,0 Täckningsgrad Rikssstroke Stroke 56,0 Blodtunnande behandling efter stroke 2014 Måltal 90,0 Andel pat på strokeenhet 11,4 11,0 Andel pat som har fått propplösande behandling 8 (22)

124 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Område/Indikator Utfall Måltal Kärlkirurgi Andel opererade inom 14 dgr vid förträngning av halspulsåder 82 % 70,0 % Öron- näs- och hals Andel operationer som registrerats i Svenskt ÖNH-register Septumplastik saknas SU har inte kunnat leverera något utfall för täckningsgraden i registret för septumplastik. Skälet är att uppgifter saknas då registret har överförts från specialistföreningen till Registercentrum i VGR. Flytten är en önskvärd förändring. Tonsillektomi 89 % 90,0 % Väntetid till behandling av huvudhalstumör 28 dgr 35 dgr Reumatologi Andel patienter med biologiska läkemedel vid reumatoid artrit 33,3 % 20,0 % Gynekologi Andel perinealbristningar vid förlossning 4,9 % 5,7 % Täckningsgrad Gynregister: hysterektomi 100 % 95,0 % Täckningsgrad Gynregister: livmoderframfall 96 % 75,0 % Läkemedel Sömnläkemedel. Andel zopiklon till personer 75 år 61,4 % 55,0 % Intravenös antibiotika 64,2 % 55,0 % Område/indikator Utfall Måltal Ögon Andel patienter med synskärpa < 0,5 vid kataraktoperation 22,8 % 20,0 % SU når inte måltalet. SU har lämnat en handlingsplan för arbetet med att nå ett bättre resultat. Kataraktoperationer är föremål för särskild granskning ur ett genusperspektiv vilket redovisas i denna rapport. Intensivvård Andel patienter som oplanerat återinskrevs inom 72 timmar 2,8 % 3,0 % 9 (22)

125 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Område/indikator Utfall Måltal Psykiatri - vuxen Andel diagnossatt läkarbesök 97,0 % 96,0 % Andel diagnossatta vårdtillfällen 96,0 % 96,0 % Andel patienter med skriftlig vårdplan 74,0 % 50,0 % Psykiatri - barn Andel diagnossatt läkarbesök 100,0 % 96,0 % Andel diagnossatta vårdtillfällen 91,0 % 96,0 % Andel patienter med skriftlig vårdplan 63,0 % 50,0 % Andel patienter med GAF-värde 61,0 % 65,0 % SU når inte måltalet för diagnossatta vårdtillfällen och patienter med GAF-värde. SU har lämnat en handlingsplan för förbättringsarbetet. Hälsofrämjande och sjukdomförebyggande vård Det hälsofrämjande arbetet mäts med fem indikatorer som fokuserar på AUDIT 2, fysisk aktivitet och rökprevention. Indikatorerna infördes 2013 och är under utveckling. Andelen enheter som använder AUDIT har ökat och når måltalet med god marginal. Andelen patienter med dokumenterad fysisk aktivitetsnivå har ökat och måltalet är uppfyllt. Måltalet för andelen relevanta kliniker som använder fysisk aktiviteter på recept (FaR) som metod når ännu inte måltalet 50 %. Utfallet är 48 %. Rökprevention. Utfallet har förbättrats för båda indikatorerna inom området tobaksprevention. Rökstopp inför operation är inte uppställt mål. SU har lämnat handlingsplanerer för det fortsatta arbetet. Akutmottagningar Två indikatorer mäter genomloppstiden på akutmottagningar; tid till läkare (TTL) där målet är att 60 % av patienterna ska träffa en läkare < 1 timma och och total genomloppstid (TGT) med målet att 90 % av patienterna ska ha en genomloppstid under 4 timmar. Utfallet är för TTL 40% vilket är ett förbättrat utfall och för TGT 59 % vilket är en försämring. Genomloppstider på akutmottagningarna är en prioriterad verksamhet vilket framgår av SU verksamhetsplan. Säker vård För hösten kan inte SU leverera någt utfall för vårdrelaterade infektioner. Skälet är att den nationella punktprevalensmätningen inte har genomförts. SU kommer att använda sig av det s k infektionsverktyget som kommer att ge verksamheterna en kontinuerlig och därmed bättre uppföljning av vårdrelaterade infektioner. Verktyget gör det möjligt att koppla resultat till genomförda förändringar. Registrering i nationella register SU redovisar har 100 % täckningsgrad i båda registren Nationella diabetesregister och 2 AUDIT är ett frågeformulär för identifiering av problematiska alkoholvanor 10 (22)

126 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Svenskt intensivvårdsregister. SU registrerar också i psykiatrins kvalitetsregister. Nationell patientenkät Den nationella patientenkäten görs vartannat år. SU arbetar med att förbättra sitt utfall genom ett antal åtgärder som beskrivs i SU:s verksamhetsplan. Område/Indikator Utfall Måltal Somatik slutenvård bemötande delaktighet Somatik öppenvård bemötande delaktighet Psykiatri slutenvård bemötande delaktighet Psykiatri öppenvård bemötande delaktighet Rikssjukvård Transplantationssjukvård SU har ansvaret för regionens donationsenhet som har i uppdrag att öka antalet anmälningar till donationsregistret och därmed antal tillgängliga organ för transplantation. Sjukhuset har också ett regionalt uppdrag att utföra transplantationer. Det är tillgången på organ som styr antalet utförda transplantationer. Sammanställningen nedan visar antalet organtransplantationer per organ som har genomförts under 2014 jämfört med basuppdraget och utfall Antalet transplantationer har ökat jämfört med Det är tillgången på organ som styr produktionen inom transplantationsverksamheten. Organ Basuppdrag 2014 Utfört 2014 Differens mot Utfört 2013 basvolym Hjärta Lunga Njure Lever Flerorgan Summa Källa: SU 11 (22)

127 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 SU ersätts enligt en särskild fastställd ersättningsmodell. Utifrån ersättningsmodellen har SU fått ett nettotillskott motsvarande 0,3 mnkr med anledning av utfallet relaterat till fastställd basvolym. Länssjukvård Suicidprevention Det finns en SU- gemensam rutin för suicidprevention. Rutinen innehåller exempelvis statistiska riskfaktorer för suicid som ger ett underlag för en sammanvägd riskbedömning och intervention när suicidrisk bedöms föreligga. SU arbetar strukturerat för genomförande och dokumentation av suicidriskbedömning inom psykiatrin. Det sker genom upprepade seminarier för all personal och läkargruppen. En basutbildning startar för samtliga medarbetare inom SU- psykiatri, utbildningen har Suicidprevention som första tema. Det finns ett webbaserat regionalt framtaget kunskapsstöd för att hitta suicidfaktorer som är tillgängligt för alla medarbetare i VGR. SPISS (Suicidprevention i Svensk Specialistpsykiatri) är ett webbaserat utbildningsprogram som VGR köpt licenser för, en stor del av användarlicenserna kommer att tilldelas psykiatrin. Läkemedelsanvändning Vårdgivare har ett ansvar att erbjuda patienter läkemedelsgenomgångar för att säkerställa en läkemedelsbehandling som är ändamålsenlig och för att undvika läkemedelsrelaterade problem. Patienter som är 75 år och äldre och patienter som har läkemedelsrelaterade problem eller när det finns misstanke därom, ska erbjudas en läkemedelsgenomgång. Läkemedelsberättelse ska ges till patienter vid utskrivningstillfället. Det är ett komplement till den sammanfattande bedömningen av patientens sjukdomstillstånd. SU redovisar att av utskrivna patienter i åldersgruppen 75 år och äldre (maj augusti 2014) har 34 % fått en läkemedelsberättelse. För att förbättra utfallet har SU tagit beslut om ett antal åtgärder. Fastställda rutiner för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Förbättrad dokumentation av åtgärden i patientadministrativa system Riktat arbete via SU s strategiska råd för läkemedel. Det strategiska rådet har definierat måltal för läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser. Utbildningsinsatser Uppföljning av resultat på alla nivåer och egenkontroll. Vården av de sjuka äldre VGR har antagit en handlingsplan med särskild fokus på de mest sjuka äldre. Planens målområden är sammanhållen vård och omsorg, god läkemedelsbehandling, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom och god vård i livets slutskede. För att genomföra den antagna handlingsplanen pågår ett arbete i samverkansgruppen Temagrupp Äldre inom ramen för Kommun och Sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet i vilken SU ingår. 12 (22)

128 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 SU har presenterat en nulägesbild av äldrevårdsprocessen och arbetet kring de mest sjuka äldre. Rapporten omfattar patienter 75+ som vårdats på SU under perioden februari april Ledtider på akutmottagningar. Äldre patienter som kommer till akutmottagningarna kräver ett snabbt och tvärprofessionellt omhändertagande. För åldersgruppen 75+ visar SU att ledtiderna på akutmottagningarna har förkortats jämfört med 2013; tiden till läkare med 10 minuter, för måttet total genomloppstid med 24 minuter. Den faktiska tiden för respektive mått är 2:04 och 04:40 för gruppen 75+. Omsorgskoordinatorer är sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningarna för att underlätta en sammanhållen vårdprocess från akuten till ordinärt boende. Genom screening identifierar de och tar om hand sårbara, sköra äldre personer på akutmottagningen. Efter genomförd bedömning kommuniceras informationen till läkare, arbetsterapeut och sjukgymnast. Omsorgskoordinatorerna genomför den samordnade vårdplaneringen inför hemkomst. Det finns omsorgskoordinatorer på de vuxensomatiska akutmottagningarna. Bedömningsbil med sjuksköterska. Bedömningsbilen ersätter ambulans på ett patientsäkert sätt. Det är en utryckningsutrustad personbil med en ambulanssjuksköterska som åker på prio 2 och 3 ärenden. Utfallet visar att 55 % av patienterna som hade kontakt med bedömningsbilen var i behov av någon form av sjukhusvård. Majoriteten (41%) bedömdes kunna åka liggande eller sittande sjuktransport och endast en minoritet (knappt 14 %) var i behov av ambulanstransport. 35 % av patienterna behövde inte åka till sjukhus överhuvudtaget utan vårdades färdigt i hemmet. Bedömningsbilen bidrar därmed till en effektivare användning av akutresurser. I och med en utökad ersättning i VÖK 2015 har SU kunnat permanenta verksamheten med två bedömningsbilar. Undvika akutmottagning. Ett mål är att andelen oplanerade inläggningar utan föregående kontakt med akutmottagningen ska öka. SU har ett antal s k fast-trackprocesser som bidrar till att äldre patienter undviker akutmottagningen och istället placeras på korrekt vårdnivå för sina besvär. För gruppen 75+ är det framför allt den specifika äldrevårdsprocessen AMBitiÖS och Höftleden som dominerar Öppen retur till SU:s vårdavdelningar. SU praktiserar öppen retur. Den är oftast inriktad på särskilda diagnoser och inte specifika åldersgrupper. Inom det geriatriska området finns just nu två avdelningar som har infört öppen retur för specifika diagnoser inom hematologi och gastroenterologi. Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar. Ett mått på hur väl sjukhuset lyckas med sin utskrivningsprocess är antalet återinläggningar via akuten 30 dagar efter utskrivning. Jämfört med 2013 har det skett en svag ökning av återinläggningar. En orsak till att återinläggningarna har ökat kan vara att patienter ansetts färdigbehandlade trots ett återstående rehabiliteringsbehov som kommunen inte kan tillgodose. Utskrivningsklara patienter. Ett problem i vårdkedjan är att utskrivningsklara patienter inte kan tas emot i kommunerna. Uppföljningen visar att den tid som patienterna väntar på att skrivas ut varierar mellan SU:s olika enheter. Variationen beror dels på att antalet sköra äldre patienter varierar mellan SU:s enheter beroende på tillgång till geriatrisk rehabilitering, dels på att utvecklingen av den samordnade vårdplaneringen med kommunerna/stadsdelsnämnderna ser olika ut. Målet är att den samordnade vårdplaneringen 13 (22)

129 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 som sker med kommunen ska ske tidigare i processen. SU kommer att se över sin följsamhet till fastställda rutiner när det gäller utskrivningsprocessen. Detta kommer att beskrivas under Uppföljning inom 72 timmar. Den sk webbkollen innebär att patienter rings upp efter sin slutenvårdsvistelse. SU har ambitionen att öka antalet uppföljningar i denna form. Sjukhusbaserad avancerad hemsjukvård finns för patienter med komplexa medicinska behov. Under den undersökta tiden (februari april 2014) registrerades 954 hembesök av läkare inom ASIH. Det var 497 patienter i åldersgruppen 75+ som var inskrivna i ASIH och av dessa fick 318 stycken hem- och jourbesök av läkare. Brukarmedverkan SU samverkar på ett systematiskt sätt med brukare och patienter i utvecklingen av vården. Ett exempel är den samverkan som sker i den värdebaserade vården inom t ex områdena bröstcancer och KOL. Majoriteten av patienter som deltar är äldre patienter. Ett annat exempel är implementering av personcentrerad vård vid verksamhetsområde Medicin Geriatrik Akutmottagning Östra. God vård vid livets slut Palliativregistret är ett stöd för strukturerad vård i livets slutskede. I Svenska Palliativregistret registreras vården för patienter i livets slutskede utifrån ca 30 frågor. Tillsammans med kommunerna kommer SU att fortsätta arbetet med att utveckla och förbättra den palliativa vården. Övergång mellan barnsjukvård och vuxensjukvård En särskild uppföljning har genomförts på SU som avser övergången från barn- och ungdomssjukvård till vuxensjukvård. Fokusområde för uppföljningen 2014 var psykiatri. SU följer den av sjukhuset framtagna riktlinjen för överföring av patienter från BUP och Barnneuropsykiatri (BNK) till vuxenpsykiatri. Huvudregeln är att BUP ansvarar för patienter under 18 år och vuxenpsykiatri (VUP) för patienter över 18 år. Riktlinjen strävar efter större flexibilitet i överföringen så att överenskommelse kan göras att vuxenpsykiatrin tar emot patienter några månader före fyllda 18 år, eller att BUP behåller patienter några månader efter fyllda 18 år om detta bedöms gagna patienten i det enskilda fallet. När BUP har bedömt att patienten behöver fortsatt behandling efter fyllda 18 år skriver ansvarig behandlare och/eller ansvarig läkare en utförlig remiss till vuxenpsykiatrin minst tre månader före 18-årsdagen. Vid eventuell tveksamhet från vuxenpsykiatrin att ta emot en remitterad patient från BUP ska patienten trots detta erbjudas ett bedömningssamtal om inte parterna kommer överens om annat. Remittering mellan BUP och VUP ska ske i enlighet med Västra Götalandsregionens regelverk, Remiss inom hälso- och sjukvård (dnr ). Strävan är att det ska vara ett personligt överlämnande. När det är klart att vuxenpsykiatrin ska ta emot en patient från BUP och behandlare utsetts ska vuxenpsykiatrin bjuda in till ett överlämnandesamtal med patienten och ansvarig BUP behandlare. Förlossningssjukvård Nedanstående tabell visar utfallet för förlossningar 2014 jämfört med fastställt basuppdrag 14 (22)

130 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 och utfall för Antalet förlossningar har minskat de senaste åren. Det beror på variation mellan år men också på att patienter i ökad omfattning väljer att föda på andra sjukhus. SU kommer att analysera utfallet under Avvikelsen påverkar inte sjukhusets ersättning. Basuppdrag 2014 Utför 2014 Utfört 2013 Antal förlossningar Källa: SU Hälsoundersökningar med mammografi SU ansvarar för hälsoundersökningar med mammografi för kvinnor i Askim och Mölndal. Nedanstående tabell visar utfallet för 2014 och Antalet undersökningar är högre för 2014 vilket förklaras av fler kvinnor i aktuell åldersgrupp. Andelen undersökta kvinnor har ökat genom att alla kvinnor som uteblir från undersökning, kallas en andra gång. Utfört 2014 Utfört 2013 Antal undersökningar Andel undersökta av kallade 87 % 85 % Andel kvinnor som får svar inom 97 % 97 % fastställd svarstid (två veckor) Källa: SU PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom) SU har lämnat en rapport utifrån frågeställningen om möjligheter till koncentration av psykiatriresurser för patienter med Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). SUs slutsatser kan sammanfattas med att de bedömer att en koncentration av psykiatriresurser för patienter med PTSD bäst sker genom att skapa ett subspecialiserat omhändertagande på specialistmottagningarna i Gamlestaden, Mölndal, Centrum och Västra Frölunda. SU lyfter fram patienternas höga grad av samsjuklighet med annan psykisk ohälsa som kan omhändertas på en mottagning organiserad i flera specialiserade team. Ett uppföljningsmöte genomfördes i augusti tillsammans med representanter från de aktuella verksamheterna på SU, ett syfte var att följa hur sjukhuset arbetar enligt lämnad rapport. Uppföljningen visade att mottagningarna Affektiva 1 och 2 är olika organiserade gällande det subspecialiserade mottagandet av patienter och hur mottagningarna avgränsar för diagnoser. Båda mottagningarna utgår från ett teambaserat arbetssätt, i Affektiva 1 arbetar fem team avgränsat utifrån specifika diagnoser. I Affektiva 2 är grundmodellen att alla team tar emot aktuella diagnoser för mottagningen. Både Affektiva 1 och 2 följer samma uppdragsbeskrivningar. SU planerar en utvärdering av de två arbetssätten. Allmän psykiatrisk vård på Hisingen Konsekvenserna av förändringen av utbudspunkter inom den öppna psykiatriska vården på Hisingen följs upp enligt tidplan. SU genomförde en patientenkät på öppenvårdsenheterna inom psykiatri Affektiva 2 under veckorna Enkäten syftade till att mäta patientnöjdheten. Resultatet från enkäten redovisades för Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 vid sammanträdet i oktober. I enkäten svarade 18 patienter som hade bytt mottagning från 15 (22)

131 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Hisingen och 31 patienter från Hisingen som inte hade bytt mottagning. Resultatet från enkäten visade att det inte fanns någon större skillnad mellan dessa två kategorier patienter gällande nöjdhet med behandlingen på nuvarande mottagning. Våld i nära relationer Under första halvåret 2014 har ett antal enheter (17) efterfrågat och fått föreläsning/ samtal om bemötande och omhändertagande av människor som har blivit eller är utsatta för våld i nära relation. Föreläsningarna har riktats till olika yrkeskategorier inom SU. Föreläsning har dessutom getts inom interna vårdutbildningar. Föreläsning ges ur ett patient- och medarbetarperspektiv. Rutin för omhändertagande av våldtagna män har tagits fram av Etiskt Forum i samarbete med akutmottagningarna inom SU. Etiskt Forum har efterfrågat samarbete med Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV). Kuratorer och dietister inom ASIH I VÖK 2014 har SU uppdraget att tillhandahålla kurator och dietist i den avancerade sjukvården i hemmet som bedrivs i samverkan med Göteborgs Stad. Uppdraget avser den del som ryms inom regionens ansvar. Kuratorns uppgift är att erbjuda stöd och hjälp till såväl patient som anhörig i en komplex och svår sjukdomssituation. Vid ett dialogmöte tillsammans med representanter för ASIH, SU s ledning och Göteborgs Stad kunde konstateras att tillskottet av kurator och dietist har skapat ett värde för patienter och anhöriga. Överbeläggningar I vårdöverenskommelsen för 2014 har SU fått ett utökat ersättningsutrymme för att komma tillrätta med överbeläggningar. Ersättningen var 50 mnkr och SU lämnade en plan för utökningen av vårdplatser. 48 av planerade 54 vårdplatser inrättades enligt planen (se nedan). Under 2014 har överbeläggningar inom den somatiska vården varierat mellan 2,7 och 5,9 per 100 vårdplatser. Värdet var högst i januari, sommarmånaderna och december då antalet vårdplatser reducerades. Jämfört med 2013 var andelen överbeläggningar lägre under våren men i stort sett oförändrad under hösten. Fyra vårdplatser inom vuxenpsykiatri. SU:s planer för att inrätta fyra vårdplatser inom psykiatri reviderades genom ändrade förutsättningar för lokaler. SU:s styrelse fattade beslut om att inrätta en enhet för anorexivård som innebär en utökning med fyra vårdplatser. Pga renoveringsbehov har starten skjutits fram till halvårsskiftet För att förbättra tillgången till vårdplatser har SU genomfört en effektivare vårdplanering för den bipolära vårdkedjan som inneburit kortare medelvårdtider med positiva effekter för trycket på vårdplatser och beläggningsgraden. Två vårdplatser inom Drottning Silvias Barnsjukhus/ barniva. Inrättandet av två vårdplatser inom barniva har försenats pga att ändamålsenliga lokaler inte funnits tillgängliga. SU har vidtagit åtgärder för att förhindra/minimera överbeläggningar: Ytterligare två vårdplatser har bemannats på andra avdelningar (barnmedicin och barnkardiologi) för att möta behovet av intensivvård. Under sommaren hade barniva öppet två vårdplatser utöver plan för att möta vårdbehovet. Verksamheten har infört en strukturerad produktionsplanering tillsammans med opererande enheter för att få rätt prioritering 16 (22)

132 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 I tabellen nedan redovisas planerade och inrättade vårdplatser under 2014 Område Plan antal Planerat genomförande Inr. vpl Öppna fr o m Kommentar Barnsjukvården/DSBUS Neonatalvård 5 Påbörjas Förläggs till kvinnosjukvård. Barnkirurgi/akut 1 Påbörjas Korttidsavdelningen Barnmedicin och - onkologi 5 Klart våren 2014 Östra sjh Medicin o geriatrik, 14 Påbörjas Mölndals sjh Medicin o geriatrik 9 Påbörjas vpl vpl Sahlgrenska sjh Medicin 9 Påbörjas vpl vpl Lungmedicin 5 Påbörjas Njurmedicin Summa Rekrytering försenade Psykiatri, Östra sjh Affektiva 1 4 Start våren 2014 Ätstörningsvård Högsbo sjh DSBUS Lätt-IVA. 2 Påbörjas An/Op/IVA 17 (22)

133 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Tillgänglighetssatsningar SU har med stöd av tillgänglighetssatsningar i VÖK 2014 (33,4 mnkr)planerat ett antal satsningar för att öka tillgängligheten till vård 2014 inom de mest angelägna områdena. Satsningen är en fortsättning från 2013 då motsvarande medel fanns tillgängliga för tillgänglighetssatsningar. Utfallet för 2014 motsvarade ett värde på 45,1 mnkr. Utöver de avsatta medlen 33,4 mnkr i VÖK finansierades satsningen med ytterligare 5 mnkr från HSN genom beslut i september Utfall 2014: öppenvårdsbesök inom o BUP o Barnlogopedi o Ögon o Hjärtmottagning o Onkologi medicinska undersökningar o radiologi, MR, datortomografi, ultraljud o patologianalyser o klinisk fysiologi, ultraljud av hjärta och vener o gastroskopi o ögonbottenfotografering Förstärkt primärjourslinje akutsjukvård psykiatri Två bedömningsbilar till ambulansverksamheten Särskilda insatser Utveckla arbetet med mobila specialistenheter SU använder sig av hembesök som en viktig arbetsform inom flera vårdområden, nedan följer några exempel från somatisk och psykiatrisk vård. SU har i samverkan med Göteborgs Stad inrättat ett mobilt fältteam som arbetar uppsökande med stöd till personer vid psykisk ohälsa. En av teamets målsättningar är att tidigt identifiera personer med psykisk ohälsa som saknar kontakt med vård- och stödsystem. Kontaktorsakerna varierar inom psykisk ohälsa och stöd på andra livsområden. SU arbetar enligt modellen ACT- team, bland annat inom beroendevården (Nordost samt Hisingen) och psykosvården. Ett utvecklingsarbete pågår tillsammans med Göteborgs Stad för att även starta ACT- team i Göteborg centrum-väster. ACT- team innebär uppsökande team där en Case Manager och resursgrupp ska finnas för varje enskild patient. Målgruppen är personer med komplex problematik och/eller samsjuklighet med psykiska diagnoser/missbruk. Patienterna behöver extra insatser för att klara hålla kontakten med sjukvård och socialtjänst. Läkare och sjuksköterskor gör hembesök till barnpatienter med cancer i terminalt skede och vid behov inom neonatalverksamheten. Inom äldrepsykiatriska mottagningen sker nybesök i form av hembesök om det finns svårigheter att motivera patienten att besöka mottagningen. IVA utökat antal vårdplatser Under 2013 och 2014 har SU utökat antalet vårdplatser inom intensivvården. Utökningen är 18 (22)

134 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 gjord inom central intensivvård (CIVA), intensivvård inom hjärtsjukvården (TIVA), intensivvård barn (BIVA) samt inom neonatalvården Antal År/månad Antal År/månad platser platser CIVA TIVA BIVA Neonatal 5 5 Bemanning av 5+5 platser för att nå IVAstandard I sin utvärdering av tillskottet har SU använt sig av relevanta kvalitetsindikatorer med uppgifter hämtade från Svenskt Intensivvårdsregister (SIR). Jämförelsen är gjord mot läget 12 månader före utökningen. Jämförelsen har gjorts av ett antal utfallsmått som strykningar av operationer, beläggningsgrad, inflöde, vårdtid, vårdtyngd och andel akut och planerat inflöde. SU drar följande slutsatser i sin utvärdering. CIVA TIVA BIVA NEO Vårdtiden ökade något samtidigt som inflödet av patienter minskade. Beläggningsgraden minskade till önskad nivå (80 %). Beläggningsgraden påverkades av minskat inflöde och tillskott av platser. Trenden är att återinläggningar har minskat. Detsamma gäller för strykningar av operation. Tillskottet av platser har gett positiva effekter, bl a minskade strykningar av operationer. Beläggningsgraden är oförändrad vilket delvis kan förklaras av att det totala inflödet av patienter ökade. Beläggningsgraden har inte förändrats vilket kan tala för att inte tillskottet var tillräckligt för att nå önskad nivå. Trenden är ett minskat antal återinläggningar, färre strykningar av operationer och ett ökat inflöde av elektiva patienter vilket innebär en förbättrad tillgänglighet. Positiva effekter är en lägre beläggningsgrad. Inflödet har dock minskat under mätperioden vilket kan ha bidragit. 19 (22)

135 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Tillgänglighet Vårdgaranti till besök och behandling Måluppfyllelse vårdgaranti första besök 2014 Vårdgaranti första besök % 80% 60% 40% 20% 0% Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Källa: Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2014:23 Vårdgarantin för besök innebär att 100 % av de som väntar på ett förstabesök ska väntat högts 90 dagar. Andelen väntande är störst inom ortopedi, ögonsjukvård, handkirurgi och hud/könssjukvård. Sjukhuset gör satsningar genom att maximera antalet mottagningstider, erbjuda kvällmottagningar, ställa högre krav för återbesök, införa mottagningar ledda av sjuksköterskor och förändra vårdkedjor med reducerat antal återbesök. Inom några specialiteter råder brist på läkare vilket påverkar tillgängligheten. Måluppfyllelse operation/behandling 2014 Vårdgaranti operation/behandling % 60% 40% 20% 0% Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Källa: Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2014:23 När det gäller behandlingsgarantin är det främst inom områdena plastikkirurgi, allmänkirurgi, hjärtsjukvård och ortopedi som andelen väntande är störst. SU arbetar med rekrytering av specialistläkare och operationssjuksköterskor. Andra faktorer som påverkar tillgängligheten är operationsutrymme. Canceroperationer prioriteras vilket ger viss undanträngningseffekt för andra planerade operationer. SU anlitar andra sjukhus och externa leverantörer så långt det är möjligt. Vårdgaranti för patienter med välgrundad misstanke om cancer Vid välgrundad misstanke om cancer hos barn ska patienten erbjudas specialistläkarbesök inom två dagar. Det målet uppfyller SU. För vuxna patienter är motsvarande väntetid 14 dagar. Vid mätningen i december klarar SU måltalet inom specialiteterna gynekologi, hudsjukvård, ortopedi och öron-, näs- halssjukvård. Inom allmänkirurgi fick en patient vänta 17 dagar, inom lungmedicin väntade en patient 18 dagar. 20 (22)

136 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Genusanalys I överenskommelsen med SU ingår att sjukhuset åtar sig att årligen analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga att undersöka om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor. En arbetsmetod som ska förbättra kvaliteten på genusanalyserna prövas på SU i samarbete med Kunskapscentrum för jämlik vård. Två viktiga delar i arbetsmetoden innehåller litteratursökning och expertseminarium. Litteratursökningen innebär att Kunskapscentrum för jämlik vård genomför vetenskapliga litteratursökningar för identifierade vårdområden. Kunskapscentrum för jämlik vård handleder de expertseminarier som genomförs. Tre vårdområden där arbetet pågår är Kataraktoperationer, Hjärtinfarkt och Hemdialys. Kataraktoperationer: Två expertseminarier har genomförts på SU med utgångspunkt från tidigare konstaterat att kvinnor hade lägre synskärpa vid operationstillfället jämfört med män. Vid det första seminariet presenterades statistik från 2013 som visade att skillnaden i synskärpa mellan könen vid operationstillfället upphört. Vid ett senare seminarium granskades uppdaterad statistik som visade att kvinnor återigen hade sämre synskärpa vid operationstillfället. Ett tredje expertseminarium är planerat våren 2015 för fortsatt analys och åtgärder. Hjärtinfarkt: Ett expertseminarium har genomförts på Kardiologmottagningen med syftet att genomföra en genusanalys av hur jämställd vården är med särskilt fokus på hjärtinfarkter. Resultat baserat på datamaterial från Swedheart kvalitetsregister (data ) för SU visade att vården för hjärtinfarktpatienter generellt tycks vara jämställd. Det finns resultat som visar på könsskillnader. Tillexempel att kvinnor inte får rekommenderad läkemedelsbehandling i samma utsträckning som män. Det gäller framför allt kvinnor yngre än 60 år som i högre utsträckning än män förskrivs Nitrater i stället för rekommenderade ARB och Betablockerare. Resultatet kommer att analyseras ytterligare, initialt med journalgranskningar. Dialys: Ett expertseminarium har genomförts på Njurmottagningen med utgångspunkt från att fler män än kvinnor behandlas med dialys i hemmet. Ett datamaterial presenterades och en analys påbörjades. Ett ytterligare seminarium är planerat våren 2015 för fortsatt analys och eventuell åtgärd. Strokesjukvård är planerat för analys ur genusperspektiv Kommunikation med patienter Enligt överenskommelsen med SU för ska information finnas tillgänglig enligt VGR- standard och regionens riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation. Rättighetskommitténs kansli har arbetat fram en handledning för tillgänglig information och kommunikation som de lämnat över till kommunikationsavdelningen på regionkansliet för godkännande. Handledningen följer regionens riktlinjer och ska implementeras på SU när den publicerats. 21 (22)

137 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Exempel på hur SU genomfört förbättringsarbete under året är ett projekt inom vilket det tagits fram anpassad information på sex olika språk samt teckenspråk till sjukhusets externa hemsida på internet. Kontaktpunkten Kontaktpunkten inrättades på SU för att via telefon hantera remisser, tidbokning, förnyelse av recept/intyg, rådgivning, kunna svara på frågor och ta emot synpunkter. Verksamheten skulle kännetecknas av hög tillgänglighet. Kontaktpunkten består för närvarande av tre enheter. Sjukhusledningen beslutade att granska ändamålsenligheten och effektiviteten för Kontaktpunkten. Ernst & Young (EY) anlitades, EY lämnade en rapport Genomlysning av Kontaktpunkten inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset i mars Rapporten lyfte fram ett antal brister som främst handlade om otydliga verkställighetsbeslut, brister i ledning och i de krav som ställts på verksamheterna avseende överenskommelser och samarbete med Kontaktpunkten. De förslag som EY ger i rapporten handlar till stor del om att fastställa kriterier för servicenivåer inom Kontaktpunkten som kan tecknas mellan Kontaktpunkten och verksamheterna. Det fortsatta arbetet på SU efter EY rapporten har ett fokus på vidareutveckling av samverkan mellan Kontaktpunkten och verksamheterna. Det innebär bland annat att en arbetsgrupp och ledningsgrupp etablerats, tillgänglighetskriterier fastställts och att servicenivåerna gås igenom och förtydligas. De aktuella servicenivåerna går från noll till fyra. En högre servicenivå innebär att Kontaktpunkten hanterar fler aktiviteter för den aktuella verksamheten. Ett exempel är servicenivå ett, som innebär att Kontaktpunkten enbart hanterar remisshantering. Ett annat exempel är servicenivå fyra, som innebär att Kontaktpunkten hanterar remisshantering, receptärenden, intygsärenden, klagomålshantering, information, Mina vårdkontakter, medicinsk rådgivning, bokning/kallelse, av-/ombokning till besök. Om verksamheten inte önskar något stöd från Kontaktpunkten så ska en alternativ lösning för att uppfylla SU s tillgänglighetskriterier redovisas och kontinuerligt följas upp. Kontaktpunkten har kontaktat verksamheterna på SU och kommit överens om önskad servicenivå. Områdescheferna på SU granskar och godkänner valen av servicenivå och den handlingsplan som ska finnas för hur tillgänglighetskriterierna ska nås. Handlingsplaner för samtliga verksamheter ska vara klara maj En särskild redovisning kommer att ske för psykiatrin som innebär att en arbetsgrupp skapas som ska se över samarbetet idag och komma med förbättringsförslag och val av servicenivå. Gruppen ska ha förslaget klart våren (22)

138 Protokollsutdrag Ärende F

139 Protokollsutdrag

140 Ärende 7 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Gunnel Sjöberg Telefon: E-post: gunnel.sjoberg@vgregion.se Till Hälso- och sjukvårdsnämnd Mittenälvsborg Svar på förfrågan om inrättande av Barnhus Södra Älvsborg Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnd Mittenälvsborg 1. ställer sig bakom intentionerna att inrätta Barnhus Södra Älvsborg 2. godtar inte föreslagen bemanning och kostnadsfördelning 3. ger Hälso- och sjukvårdschefen i uppdrag att göra en fördjupad utredning i samverkan med SÄS för att belysa Västra Götalandsregionens ansvar i frågan om barnahus 4. beslutet justeras omedelbart Sammanfattning av ärendet Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund har skickat en förfrågan om besked/politiskt beslut angående inrättande av Barnhus i Södra Älvsborg för att kunna gå vidare i processen. Frågan har gått till Åklagarmyndigheten, polismyndigheten, Södra Älvsborgs sjukhus, Hälso- och sjukvårdsnämnden Mittenälvsborg och Hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad. Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda kommun har beslutat att man är positiva till att delta Barnhus i Södra Älvsborg. Alingsås och Lerums kommun har ännu inte svarat på frågan om man vill delta. Hälso-och sjukvårdsnämndens kansli har inte varit delaktiga i beredningen och i framtagande av förslag till modell av barnhus, uppdrag, bemanning och finansiering. På grund av den korta svarstiden har inte kansliet haft möjlighet att göra en fördjupad beredning av ärendet i samverkan med SÄS för att belysa Västra Götalandsregionen ansvar i frågan. Kansliet bedömer därför att det är i dagsläget svårt att ta ställning till rimligheten i förslaget vad det gäller omfattningen, bemanning och kostnadsfördelning. Fördjupad beskrivning av ärendet Syftet med barnhus Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

141 Datum (3) Diarienummer HSN Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen och myndigheten för skolutveckling har gemensamt föreslagit barnahus som en strategi för myndighetssamverkan kring barn som far illa eller riskera att fara illa. Syftet med barnhus är att i myndigheter ska samverka/samråd när det finns misstankar om att barn och ungdomar, 0-18 år är utsatta för brott. Huvudsyftet är anpassa utredningsförfarandet efter barns behov när det gäller barn som utsatts för brott genom att barnförhör, läkarundersökning, krisbearbetning och hantering, råd och stöd sker under ett och samma tak. Barn och ungdomar ska komma till en miljö som är anpassad till dem och deras behov och som innebär att de inte ska behöva ha många olika kontakter med myndigheter. Målet med samverkan är att tillgodose barnens rätt till en rättssäkerprocess och omgående kris- och behandlingsinsatser om behov finns. Barnahus i Västra Götaland I Västra Götaland finns det barnahus i Göteborg, i Skaraborg med placering i Skövde och i Fyrbodal med placering i Trollhättan. I Skaraborg och i Göteborg drivs verksamheten i bred samverkan mellan kommunernas socialtjänst, polis och åklagarmyndigheten, hälso- och sjukvården genom SKAS respektive SU Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborg är med och finansiera Barnahuset Göteborg Boråsregionens utredning Enligt utredningen som Boråsregionen bifogat till sin förfrågan önskar kommunerna att barnahusverksamhet bör starta tidigast Av utredningen framgår det att respektive huvudman ska ha arbetsgivare- och kostnadsansvar för personal som arbetar inom Barnhus Södra Älvsborg. Som grundbemanning föreslås två heltidsanställda socionomer (kommunanställda) och en barn- och ungdomspsykolog (SÄS/BUP). Finansiering Det framgår av utredningsförslaget att kostnaderna för lokal, drift och utbildning ska delas lika mellan kommunkollektivet, Västra Götalandsregionen och de statliga myndigheterna. För VGR innebär det en årligkostnad på Utöver detta tillkommer det enligt förslaget kostnad för barn- och ungdomspsykolog med 100 procentig tjänstgöringsgrad, ca 700 tkr/år. Beredning Hälso-och sjukvårdsnämndens kansli har inte varit delaktiga i beredningen och i framtagande av förslaget av modell av barnhus, uppdrag, bemanning och finansiering. Bedömning Syfte och mål med barnahus är angeläget då barnets bästa är i fokus genom att i samverkan tillförsäkra barn som misstänks vara utsatta för brott en rättstrygghet, gott bemötande och stöd samt vid behov omgående kris- och behandlingsinsatser. Det är givet att hälso- och sjukvården har en roll i att bedöma barnets fysiska och psykiska hälsa samt erbjuda vård och behandling när

142 Datum (3) Diarienummer HSN det finns behov och det är angeläget att detta görs i samverkan och samråd med övriga myndigheter som berörs när barn misstänks vara utsatt för brott. Kansliet bedömer att det är svårt i dagsläget ta ställning till rimligheten i den föreslagna modellen för Södra Älvsborg och omfattningen av hälso- och sjukvårdens del vad det gäller bemanning och kostnadsfördelning. På grund av den korta svarstiden har inte kansliet haft möjlighet att göra en fördjupad beredning av ärendet i samverkan med SÄS för att belysa Västra Götalandsregionen ansvar i frågan. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Jan Blomqvist T f hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Skrivelse från Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Förfrågan om inrättande av Barnhus i Södra Älvsborg 2. Utredning gällande Barnhus i Södra Älvsborg 2014 Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Beslutet skickas till Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, info@borasregionen.se Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus, sas@vgregion.se

143 Handläggare: Elisabeth Jonsson Utfärdat: Telefon: Diarienummer 2014/SKF 0109 E-post: Åklagarmyndigheten Polismyndigheten Södra Älvsborgs sjukhus HSN 6 HSN 8 Förfrågan om inrättande av Barnhus i Södra Älvsborg För att kunna gå vidare i processen med inrättande av Barnhus önskas besked/politiskt beslut avseende inrättande av Barnhus från nedanstående enheter Åklagarmyndigheten Polismyndigheten Södra Älvsborgs sjukhus HSN 6 HSN 8 Kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda har fattat politiska beslut om att man är positiva till att delta i Barnhus i Södra Älvsborg. Kommunerna Alingsås och Lerum har fått samma förfrågan men ännu ej svarat. Besked/utdrag gällande politiskt beslut skickas senast till: info@borasregionen.se alternativt Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Skaraborgsvägen 1 A Borås Uppgift om kontaktperson/kontakpersoner inom respektive organisation för det fortsatta arbetet meddelas på samma sätt. Se bifogad utredning med bilagor. Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Lena Brännmar Förbundsdirektör Bilaga Utredning Barnhus Södra Älvsborg 2014

144 Handläggare: Catherine Larsson och Utfärdat: Elisabeth Jonsson Diarienummer 2014/SKF 0109 Telefon: , E-post: UTREDNING GÄLLANDE BARNHUS I SÖDRA ÄLVSBORG 2014 Som underlag finns Barnahusutredning Södra Älvsborg 2010 och Missiv Barnhus Södra Älvsborg Bakgrund Frågan om inrättande av Barnhus i Södra Älvsborg har varit aktuell sedan Ärendet aktualiserades under 2013 då den arbetsgrupp som gjort den ursprungliga utredningen gjorde vissa kompletteringar och uppräkning av kostnader. Eftersom koncensus kring Barnhusförslaget saknades inom kommunerna, bestämdes att företrädare för Barnahus i Skaraborg skulle göra en presentation vid Direktionsmötet Vid mötet fick Beredning Social välfärd och hälsa i uppdrag att ta fram förslag till remiss gällande upprättande av Barnhus i Boråsregionen, som ska skickas till medlemskommunerna för yttrande. Tjänstemännen i beredningen har utifrån den tidigare arbetsgruppens förslag och efter kontakt med andra Barnhus och kommunala tjänstemän uppdaterat den tidigare utredningen. Man har inte sammankallat den tidigare arbetsgruppen men haft vissa kontakter med företrädare för polis och åklagare. Under beredningstiden från 2010 har antalet Barnhus ökat markant och flera utredningar har visat på att modellen är framgångsrik. Från SKLs hemsida I Barnahus samråder och samverkar myndighetsföreträdare från socialtjänst, polis, åklagare, rättsmedicin, barnmedicin och barnoch ungdomspsykiatri. I december 2008 fanns det 15 st, 2010 fanns det 22 st och st Barnahus. Ytterligare några orter har dessutom fattat beslut om att starta Barnahus. 1

145 Fördelar med Barnhusmodellen Flera utredningar bl. a "Inuti ett barnahus En kvalitetsgranskning av 23 svenska verksamheter". visar på att modellen Barnhus trots vissa brister, är ett steg i rätt riktning för att tillförsäkra att barn- och ungdomar som utsatts för olika typer av misshandel och brott får ett gott bemötande. Det som särskilt berör kommunernas verksamhet har sammanfattats under nedanstående rubriker. Barnperspektiv: Syftet med Barnhus är och förblir att utredningar kring barn som utsätts för brott ska vara anpassade till barnen. Barnen ska inte behöva ha många, olika kontakter med verksamheter och personer utan ska bara behöva komma till ett ställe där miljön är anpassad efter deras behov. Ytterligare ett syfte är att kvaliteten i utredningarna ska höjas genom metodutveckling. Målet för samverkan är att tillförsäkra barnen rättstrygghet, gott bemötande och stöd samt vid behov omgående kris- och behandlingsinsatser. Barnets bästa ska vara i fokus under processen. Barnet ska vara informerat och åtgärder som berör honom eller henne, ska få uttrycka sin uppfattning och sina åsikter. De utredningar som inleds parallellt inom rättsväsendet och socialtjänsten ska inledas skyndsamt och bedrivas så snabbt som möjligt, med hänsyn till barnet. Ett av huvudsyftena med samverkan under ett och samma tak är att barnet inte ska behöva lämna sin berättelse vid flera tillfällen till olika personer eftersom det kan medföra sekundär traumatisering för barnet. Ett annat viktigt syfte är att polis och socialtjänst med stöd från BUP omgående ska kunna göra en risk- och skyddsbedömning. Medhörningsrummen är en nödvändig komponent i barnhusverksamheten och det betonas särskilt viktigt att socialtjänsten och åklagare deltar i medhörningen i varje ärende. Socialtjänstens ansvar: Socialtjänstens har huvudansvaret för barnets skydd. Alla myndigheter är skyldiga att anmäla misstanke om att socialnämnden behöver ingripa till barns skydd. Med anmälningsskyldigheten följer en skyldighet att lämna information till socialnämnden. Alla samverkande myndigheter på Barnahus har ansvar för att ge adekvat information men huvudansvaret och samordningsansvaret ligger på socialtjänsten. I socialtjänstens barnavårdutredning ingår en bedömning av barnets fysiska hälsa och socialtjänsten har också ett ansvar för den psyksiska hälsan, även om hälso- och sjukvården, genom BUP, har huvudansvaret. Samordning/organisation: Samordning är en funktion som på de flesta Barnahus innehas av kommuner. Granskningen visar att en modell med två samordnare, en från polisen och en från socialtjänsten ökar möjligheter att få bättre överblick och koordinera verksamheten, men på de flesta håll är samordningsansvaret kommunernas. Rekommendationen är då att det bör finnas minst två samordnartjänster utifrån att det annars riskerar att bli ett tungt och slitsamt ensamarbete. Navet i Barnhusverksamheten är samplanering och koordination mellan myndigheterna. Detta sker antingen genom konkreta möten runt ett enskilt barn, genom konsultativa samråd där man diskuterar ärenden anonymt eller uppföljande samråd. 2

146 Underlag och upptagningsområde Det geografiska område som föreslås är Polisområde Älvsborg och Åklagarkammarens område förutom Ale kommun, vilket motsvarar kommunerna Alingsås Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Inom detta område fanns vid årsskiftet invånare. Statistiken nedan gäller antalet anmälda brott där målsäganden är under 15 år. I statistiken ingår våldsbrott och övriga brott mot person, dvs. även ofredande, hot och förtal. Kommun Alingsås Bollebygd Borås Herrljunga Lerum Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda I nedanstående tabell beskrivs hur många av ovanstående anmälda brott som skett i nära relation. Kommun Alingsås Bollebygd Borås Herrljunga Lerum Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda Utifrån ovanstående uppgifter och tidigare utredning angående antal ärenden anses det finnas ett tillräckligt stort underlag för att motivera ett Barnhus. Som framgår av tabellerna ovan finns en generell ökning av anmälda brott och vad gäller brott i nära relation har en årlig ökning skett. Målgrupp Enligt Rikspolisstyrelsen gemensamma nationella riktlinjer kring barn som misstänks vara utsatta för brott och kriterier för barnahus är målgruppen: Barn 0-18 år som misstänks ha utsatts för: Misshandel och andra våldsbrott enligt 3 kap brottsbalken (brott mot liv och hälsa) Olaga frihetsberövande, grov fridskränkning, människohandel, olaga tvång, olaga hot, ofredanden och andra brott enligt 4 kap brottsbalken (brott mot frihet och frid) och där utredningar kring barnet inleds parallellt av sociala myndigheter samt av åklagare och polis. 3

147 Våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt tvång, våldtäkt, köp av sexuell handling av barn och övriga brott enligt 6 kap brottsbalken (sexualbrott). Kvinnlig könsstympning enligt lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. De angivna brottstyperna inkluderar brott med hedersmotiv och barn som lever med våld i familjen (vittne till våld, direkt eller indirekt). Där det bedöms lämpligt bör samverkan även omfatta barn som är förövare av sexualbrott. Styrgruppen för verksamheten skall skapa inklusionskriterier inom ovanstående målgrupper. Målsättning Barnhuset skall ha följande mål för sin verksamhet: Att bedriva ett barnvänligt utredningsarbete präglat av ett uttalat barnperspektiv Möjlighet till snabbare krisbearbetning Förkortning och effektivisering av handläggningstiderna hos samtliga berörda myndigheter Fler åtal och fällande domar vid brott mot barn Utarbeta en kvalificerad utredningsmetodik och specialistkunskap inom området Förbättrad och effektiviserad samverkan mellan myndigheter och en förbättrad samordning av insatserna Barnhusets arbetsuppgifter Arbetsuppgifterna för Barnhuset omfattar i huvudsak: Samrådsmöten, stående tider varje vecka Risk- och skyddsbedömning från polis och socialtjänst med stöd från BUP Medhörning från socialtjänst, hälso- och sjukvård m.fl. efter beslut av åklagare Ge råd och stöd i utredningsarbete Krissamtal med barn och föräldrar Geografisk plats för Barnhus Den erfarenhet som finns från försöksverksamheterna talar för en central placering inom det geografiska upptagningsområdet. Det är av den anledningen naturligt att Barnhuset förläggs i Borås Stad där det även finns Åklagarkammare, Barnklinik och Polis. Övriga kommuner får därmed en rimlig transportsträcka. Medicinsk undersökning Det skall finnas möjlighet att genomföra medicinska undersökningar i Barnhuset eller i dess närhet. Barnmottagningen Viskan i Borås kan vara ett bra alternativ, då den ligger centralt och är bemannad med barnläkare. Barnmedicinska undersökningar, provtagningar och ett antal av de undersökningar som behövs i samband med övergrepp kan genomföras där. Utrustning för dokumentation av övergrepp behövs. Undersökningar som kräver annan utrustning eller då det bedöms lämpligt ur barnets perspektiv hänvisas till specialistmottagning på sjukhuset. 4

148 Bemanning och anställningsform De som arbetar i Barnahuset skall vara anställda av respektive huvudman. Socionomerna skall vara anställda i lämplig förvaltning i Borås Stad, där chefs- och HR-funktion också skall finnas. Fast minimibemanning skall vara två socionomer samt en psykolog från BUP. Båda socionomerna bör ha ett samordnaruppdrag för att säkerställa samordningsfunktionen över tid. Arbets-/ansvarsfördelning mellan Barnhusets samordnare/socialsekreterare och hemkommunens basansvariga socialsekreterare skall vara tydligt uttalad i varje enskilt fall. Handläggande socialsekreterare medverkar i hela processen inklusive samråd och medhörande vid förhör utifrån sitt basansvar. Den tidigare arbetsgruppen rekommenderar att tjänsten från BUP fördelas på två personer för att minska sårbarheten och att det finns en fast bemanning från polisen. Representanter från samtliga berörda verksamheter deltar i samråd. Åklagare deltar vid behov i samråd och i samband med förhör. Samverkan Kraven i den nationella riktlinjen gällande samverkan skall följas. Samverkansparterna skall ha ett formellt skriftligt avtal. De kommuner som inbegrips, Åklagarmyndighet, Polis och hälso- och sjukvården bör sluta en överenskommelse som omfattar minst tre år. Barnhuset skall ha en styrgrupp, där det ingår en representant från varje part. Utöver detta kan det finnas behov av en arbetsgrupp för löpande frågor, rutiner och utformning av samverkansformer. Barnhuset skall ersätta befintliga övergreppsgrupper. När en anmälan om barn som misstänks vara utsatta för brott, inkommer till socialtjänsten skall respektive handläggare avgöra om ärendet skall aktualiseras på Barnhuset. Huvudprincipen är dock att så skall ske. Samråd skall ske i Barnhuset om det inte är uppenbart lämpligare någon annanstans. Barnhuset skall ha fasta tider för samråd men möjlighet till akuta samråd skall finnas. Samordnarna skall samordna arbetet kring de enskilda barnen och verksamheten i huset. Tidsplan Barnhuset bör starta tidigast 1/ För att möjliggöra detta bör ärendet rörande Barnhus beredas inom respektive politiska beslutsinstans under sommar/höst 2014 Avtal mellan parterna bör skrivas under hösten Förslag till kostnadsfördelning Personalkostnad Årskostnad för två heltidstjänster som samordnare/socialsekreterare beräknas till ca 1,3 miljoner kr/år. (Beräknat efter medianlön 2014) Om samordningsansvaret inte delas mellan polis och socialtjänst bör det finnas ett samordningsansvar i båda tjänsterna för att minska sårbarhet och täcka vid ledighet. Kostnaderna för samordnare/socialsekreterare delas mellan kommunerna utifrån bifogad fördelningsnyckel. Kostnad för övrig personal finansieras av respektive huvudman inom region, åklagarmyndighet och polis. 5

149 Lokalkostnad Behov finns av förhörsrum/ medhörningsrum, rum för psykolog och samordnare/socionom, samrådsrum, gemensamma utrymmen som t ex väntrum och reception samt personalutrymmen. Totalt beräknas verksamheten behöva en lokalyta om ca m², beroende på utformning. Kostnad enligt Lokalförsörjningskontoret Borås Stad, 2014 är kr/m², vilket motsvarar en årlig total kostnad om ca kr. Denna kostnad ska fördelas lika mellan polis, region och kommun. Kommunernas del av kostnaden kr fördelas enligt bifogad fördelningsnyckel. Initialkostnader Kostnad för inköp av all inredning och utrustning till gemensamma utrymmen delas mellan huvudmännen. Respektive huvudman bekostar inredning och utrustning i sina egna lokaler. Kommunernas del av kostnaden ca kr fördelas enligt bifogad fördelningsnyckel. Beräknad totalkostnad för gemensamma utrymmen beräknas till ca kr. Utrustning och driftskostnader Driftskostnader dvs. el, IT, säkerhet, kopiator och förbrukningsmaterial mm. delas lika mellan huvudmännen. Kommunernas del av kostnaden ca kr fördelas enligt bifogad fördelningsnyckel. Beräknad total kostnad ca kr. Utbildningsbudget Det skall finnas en budget för gemensam utbildning/ fortbildning och denna Delas mellan huvudmännen. Kommunernas del av kostnaden ca kr fördelas enligt bifogad fördelningsnyckel. Beräknad total kostnad ca kr. Budgetpost Kommuner Region Stat Personal kr Lokal kr kr kr Drift kr kr kr Initialkostnader kr kr kr gemensamma utrymmen Initialkostnader kr kommunens egna utrymmen Utbildning kr kr kr Summa: Kontakt andra huvudmän Turerna runt skapande av Barnhus har pågått under lång tid och det finns starka förhoppningar från polis och åklagare att ett Barnhus nu kommer att skapas. Kommunalförbundets tjänstemän har inte haft kontakt med regionens företrädare utan avvaktar med fortsatt kontakt då det finns ett beslut om att gå eventuellt gå vidare och vilka kommuner som önskar vara med i denna samarbetsform. Bilaga 1 Förslag till fördelningsnyckel för helår

150 Ärende G

151

152 Ärnde Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Gunnel Sjöberg Telefon: E-post: gunnel.sjoberg@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd Mittenälvsborg Översyn av avtal om myndighetssamverkan Utväg Södra Älvsborg Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att i samverkan med Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och övriga berörda myndigheter se över befintligt avtal som reglerar myndighetsamverkande Utväg Södra Älvsborg 2. Uppdraget ska vara slutfört senast mars 2015 Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli vill få nämndens uppdrag att i samverkan med Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och övriga berörda myndigheter se över befintligt avtal som reglerar myndighetsamverkande Utväg Södra Älvsborg. Befintligt avtal är otidsenligt och behövs ses över för att anpassas till gällande lagstiftning och socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. Socialtjänsten, Hälso- och sjukvården, polis, åklagarmyndigheten och kriminalvården har var för sig i uppdrag att utveckla och säkra kvaliteten i arbetet mot våld i nära relation vad det gäller både våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem och en folkhälsofråga. Utväg Södra Älvsborg har funnits som en permanent verksamhet sedan 2006 mot våld i nära relation och är en myndighetssamverkan mellan kommuner, Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård, polis och åklagarmyndigheten. Verksamheten finansieras av Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Mittenälvsborg respektive Sjuhärad (HSN 6 och HSN 8) med 2 439mnkr, Alingsås, Lerum, Vårgårda, Herrljunga, Borås, Bollebygd, Mark, Ulricehamn, Tranemo och Svenljunga kommun, mnkr. Närhälsan är värdförvaltning. Utväg är en lågtröskelverksamhet och har förnärvarande ett förbyggande och ett behandlande och stödjande uppdrag. Målgrupperna är personer som utsätts för våld i nära relation samt barn som bevittnat våld. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

153 Datum Diarienummer HSN (2) Beredning Frågan om behov av översyn har varit uppe på dialogmöte mellan poliska företrädare för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Mittenälvsborg respektive Sjuhärad den 29 oktober Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Jan Blomqvist T f hälso- och sjukvårdschef Beslutet skickas till Boråsregionen Sjuhäradskommunalförbund, info@borasregionen.se Närhälsan, Kerstin Torgeby, primarvarden@vgregion.se

154 Ärende H

155 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Anki Schutz Telefon: E-post: ann-katrin.schutz@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd Mittenälvsborg Förlängning av Inriktning Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden Mittenälvsborg 1. godkänner förslag till Förlängning av Inriktning av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg att gälla längst tom föreslår att kommande nämnd utser representant från presidiet till det Delregionala politiska samrådsorganet. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionens förändrade politiska organisation i Västra Götalandsregionen från årsskiftet kommer att påverka hälso-och sjukvårdsnämndernas geografiska ansvarsfördelning. Alingsås kommun och Lerums kommun kommer att tillhöra Västra hälso-och sjukvårdsnämndens geografiska ansvarsområde medan Herrljunga och Vårgårda kommer att tillhöra Södra hälso-och sjukvårdsnämnden tillsammans med sjuhäradskommunerna. Detta område kommer därmed att omfatta Boråsregionens medlemskommuner. Närvårdssamverkan Södra Älvsborg regleras i dokumentet Inriktning av Närvårdsamverkan Södra Älvsborg Eftersom detta dokument löper ut och Västra Götalandsregionens politiska organisationsförändring kan komma att påverka närvårdssamverkan i Södra Älvsborg bör nuvarande inriktningsdokument förlängas att gälla längst t o m Det föreslagna inriktningsdokumentet har uppdaterats med aktuella begrepp för styrgrupper och nämnder En arbetsgrupp med uppdrag att se över hela Närvårdssamverkansuppdraget har skapats och förslag till nytt inriktningsdokument kommer att tas fram under första halvåret Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

156 Datum (2) Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Jan Blomqvist T f hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Skrivelse från HSNK och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund 2. Förslag till Förlängning Inriktning av Närvårdsamverkan Södra Älvsborg att gälla längst tom Beslutet skickas till Boråsregionen Sjuhärad kommunalförbund, elisabeth.jonsson@borasregionen.se Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, ann-katrin.schutz@vgregion.se

157 Handläggare: Ann-Katrin Schutz HSNK E-post: Elisabeth Jonsson Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund E-post: Utfärdat: Diarienummer: XX Till Direktion och Medlemskommuner inom Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Alingsås kommun Lerums kommun Hälso- och sjukvårdsnämnderna 6 och 8 Styrelsen för beställd primärvård Styrelsen för Alingsås lasarett Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus Styrelsen för Habilitering och hälsa Primärvårdsstyrelsen Förlängning INRIKTNING AV NÄRVÅRDSSAMVERKAN SÖDRA ÄLVSBORG Förslag till beslut Godkänna förslag till Förlängning Inriktning av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg att gälla längst t o m Utse representant till det Delregionala politiska samrådsorganet.