Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron- Lokal åtgärdsplan Södra Älvsborg

Transkript

1 Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron- Lokal åtgärdsplan Södra Älvsborg Bakgrund Under en följd av år har sjukfrånvaron ökat i Sverige. Rygg- och nackdiagnoser utgör tillsammans den största diagnosgruppen för sjukfrånvaro. Psykisk ohälsa, där utmattningssyndrom, ångest och depression är den största andelen, svarar för en annan stor diagnosgrupp. Sjukskrivning är resultatet av en process som omfattar flera aktörers insatser, bedömningar och beslut. Många av dem som sjukskrivs behöver få ett omhändertagande där flera professioner samverkar. Samverkan är grunden för att processen ska fungera väl men är idag ofta bristfällig. Huvudaktörerna i sjukskrivningsprocessen är individen själv, hälso- och sjukvården, försäkringskassan, arbetsgivaren och ibland företagshälsovården samt arbetsförmedlingen. Sjukskrivningsprocessen har de senaste åren belysts ur flera aspekter i olika studier. Flera utredningar, bl a socialstyrelsens rapporter 1 visar att handläggningen av sjukskrivningsärenden inte alltid ges tillräcklig prioritet i hälso- och sjukvården. Det har konstaterats att processen behöver förbättras på många sätt och att hälso- och sjukvårdens medverkan i detta är av stor vikt. Förbättringsbehov finns hos alla berörda aktörer och i samordningen dem emellan. Tyngdpunkten läggs dock på förändringsbehovet inom hälso- och sjukvården. En nationell överenskommelse har tecknats mellan staten och Landstingsförbundet om att landstingen ska vidta åtgärder för att minska sjukfrånvaron. För att få en snabb förändring krävs stimulerande ekonomiska drivkrafter. För kommer därför staten årligen att betala ut maximalt 1 miljard kronor. Därav fördelas en fast del utifrån andelen arbetsför befolkning och en rörlig del utifrån hur väl regionen lyckas att minska utbetalda nettodagar med sjukpenning. För VGregionen som helhet bedöms statsbidraget för 2007 resp 2008 bli ca 100 mkr per år. Bidraget för Södra Älvsborg kan beräknas till ca mkr per år (för 2007 har 13,6 mkr budgeterats). En förutsättning för att få bidraget är att varje landsting träffar en länsvis överenskommelse med Försäkringskassan om vilka åtgärder som ska vidtas under för att få ned sjuktalen. Överenskommelsen ska innebära ett åtagande för landstinget att vidta strukturella åtgärder för att ge sjukskrivningsfrågorna ökad prioritet inom hälso- och sjukvården Varje landsting ska göra en analys av utgångsläget och formulera en regional plan som omfattar åtgärder inom bristområdena ledning, samverkan och kunskap. Dessutom ska ett större fokus läggas på kvinnors ohälsa. Den regionala planen kompletteras av de fyra lokala åtgärdsplaner 2 som tagits fram på nämndnivå. 1 Sammanfattas i Socialstyrelsen tillsyn av sjukskrivningsprocessen år Lokala åtgärdsplaner finns för Fyrbodal, Göteborg, Skaraborg och Södra Älvsborg 1

2 I de utredningar/rapporter som publicerats identifieras framförallt följande områden som de mest angelägna att förbättra och utveckla införande av en strukturerad modell för sjukskrivningsprocessen, dvs att skapa rutiner för hantering av sjukskrivningsärenden inrättande av försäkringsmedicinska forum utbildning och information i försäkringsmedicin intern och extern samverkan, för att åstadkomma tidiga och samordnade insatser. Uppdrag Upprätta en lokal åtgärdsplan för omfattande Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Sjuhärad och Mittenälvsborg, dvs Södra Älvsborg. Planen är åtgärdsinriktad med målsättningen att minska sjuktalen. Planen är ett inriktningsdokument där arbetet påbörjas under 2006 och fortsätter Ersättning kan utbetalas redan under 2006 om vidtagna åtgärder medfört kostnader. Utveckling inom hälso- och sjukvården kan medföra behov av ytterligare åtgärder under planperioden. Åtgärdsplanen kan därför komma att kompletteras och revideras. Lokal arbetsgrupp Följande representanter från Försäkringskassan, utförare och beställare har deltagit: FK: Benita Josefsson och Christina Söderman Primärvården: Mats Elm SÄS: Pernilla Jansson AL: Ingen representant HSK: Harriet Johnson Dimberg och Anders Östlund (t o m ) Ledning Med brister i ledning menas att sjukskrivningsprocessen ofta inte är prioriterad eller ges den tid och de verktyg som behövs. Flera rapporter pekar på att ledningen för hälso- och sjukvården behöver organisera sjukvården så att den bättre främjar en väl fungerande hantering av sjukskrivningsärenden inom sjukvården. Landstingen har sällan uttalat att arbetet med sjukskrivningsärenden är en prioriterad uppgift och ofta finns ingen strategi för detta arbete. Många gånger saknas en strukturerad plan för processen och hur den ska utvecklas, hur kunskap ska inhämtas eller hur metodik utvärderas. Inom dessa områden behövs en stark utveckling. Samverkan Bristande samverkan leder till långa sjukskrivningar och passiviserande väntetider. Samverkan behöver förbättras och utvecklas såväl internt som externt med andra aktörer såsom arbetsgivare, företagshälsovård, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samverkan och kommunikation med den enskilde bör också utvecklas. Det är av stor vikt att insatserna för bedömning/behandling/rehabilitering sätts in i ett tidigt skede. Kunskap Kunskaperna inom sjukskrivningsområdet behöver öka. Det krävs övergripande åtgärder, som framtagande av gemensamma riktlinjer och rutiner. Det har visat sig att kunskap ofta saknas om de diagnosgrupper som oftast är aktuella för sjukskrivning, såväl diagnostisering, behandling som lämpliga rehabiliteringsåtgärder. Ibland finns kunskapen om vad som behöver göras men ingen resurs för att utföra arbetet. 2

3 Åtgärder i Södra Älvsborg Denna lokala åtgärdsplan baseras på den regionala åtgärdsplanen och på de lokala behov som definierats i Södra Älvsborg, bl a i den lokala psykiatriplanen. Hälso- och sjukvårdsnämnderna 6 och 8 ansvarar för att nedanstående åtgärder vidtas i den omfattning som bedöms motsvara behoven inom nämndernas område. En väsentlig framgångsfaktor är att insatser inom hälso- och sjukvården möts upp av motsvarande inom Försäkringskassan. Åtgärdsplanen är uppdelad i fyra områden med varje åtgärd numrerad: I. Ledning och styrning II. Samverkan III. Kunskap och utbildning IV. Kvinnors ohälsa I. Ledning och styrning. 1. Vårdgaranti. Regionen deltar i det nationella arbetet med införande av en vårdgaranti och arbetar aktivt för att korta väntetider till besök och behandlingar. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ansvarar för vårdgarantins genomförande. 2. Ledningssamverkan ska utvecklas och finnas mellan tjänstemän i regionen och Försäkringskassan på delregional och lokal nivå. Redan idag sker samverkan bl a genom Samverkan Västra Götaland, ett forum där Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden, Arbetsmiljöinspektionen, kommunerna och Västra Götalandsregionen ingår. 3. Internt kvalitetsarbete ingår som en del i ordinarie hälso- och sjukvård och ska också omfatta sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Som delar i kvalitetsarbetet ska översyn göras framförallt inom följande områden: - Rutiner för tidbokning ska ses över för att ge effektiva processer i sjukskrivningsärenden. - Rutiner för dokumentation i sjukskrivningsärenden ska utvecklas. Regionala rutiner för journaldokumentation ska tas fram. Dokumentationen ska innehålla för sjukskrivningsövervägandet viktiga uppgifter och dessutom sjukskrivningsorsak, sjukskrivningslängd, sjukskrivningens omfattning, bedömning av arbetsförmågan, förväntad effekt av sjukskrivning samt dokumenterad planering och uppföljning av rehabiliteringsinsatser. 4. Processledare, med en koordinerande roll, ska finnas i alla berörda utförarförvaltningar och hos alla berörda privata vårdgivare för att arbeta med att utveckla processer kring sjukskrivning och rehabilitering. 5. Försäkringsmedicinska forum ska inrättas med syfte att bland annat stödja läkarna i sjukskrivningsprocessen och att bidra till kvalitetsutveckling i processen. De ska etableras enligt regionala riktlinjer. Det är viktigt att övrig vårdpersonal också involveras i processerna. 6. Ersättningsformer ska gynna arbetet med sjukskrivningsärenden. Extra ersättning för deltagande i avstämningsmöten ska utbetalas i nivå med den ersättning som ges från Försäkringskassan (f n ca 750 kr/timma) 3

4 7. Ett utökat samarbete etableras mellan primärvård och psykiatri inom området psykisk ohälsa för såväl bedömning som behandling. Tänkbara åtgärder kan vara att tillsätta tjänster för distrikssköterskor med inriktning psykisk ohälsa, utöka gruppverksamhet inom områdena depressions- och ångestskolor och för grupper med utmattningsreaktioner. För att nå goda resultat är det viktigt att insatser för bedömning/behandling/rehabilitering sätts in tidigt. 8. Riktad insats görs i form av en särskild satsning på en vårdenhet som redovisar höga sjuktal. Utforma en pilotmodell som kan tillämpas på andra enheter. II. Samverkan 1. Ledningssamverkan ska ske enligt vad ovan beskrivits under avsnitt I. Ledning och styrning. 2. Samverkan mellan regionen och Försäkringskassan i sjukskrivningsprocessen sker genom att ömsesidigt ge följande förutsättningar: - Samverkan enligt lokala modeller ska finnas mellan behandlande läkare/team och försäkringskassehandläggare - Avstämningsmöten prioriteras och extra ersättning ges. - Försäkringskassan har särskilda kontaktpersoner och försäkringsläkare utsedda vid varje vårdcentral. - Försäkringskassan och vårdgivarna ska skapa lokala kontaktrutiner för att det ömsesidiga behovet av god tillgänglighet ska tillgodoses. 3. Samverkan med Företagshälsovården ska utvecklas. En särskild handlingsplan (Dnr RSK ) finns och en överenskommelse är gjord med Föreningen Svensk Företagshälsovård avseende samverkan kring konsultationsbedömningar. 4. Samverkan med Arbetsförmedlingen ska utvecklas. 5. Övrig specialistmedverkan inom primärvården ska utvecklas där detta kan gynna processen kring sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. 6. Intern samverkan inom hälso- och sjukvården inom övriga områden ska utvecklas och förstärkas. Detta kan ske genom utvecklande av vårdprogram och vårdprocesser. 7. Skapa tvärprofessionella bedömnings- och rehabiliteringsteam. Ex på professioner som kan ingå i teamet är läkare, kurator/psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska med inriktning på psykisk ohälsa. I många fall är det viktigt att få en second opinion, dvs en multidisciplinär bedömning av den sjukskrivna personen. Specialister - ortoped, smärtläkare, psykiatriker- kan knytas till teamen för snabba bedömningar och erforderliga undersökningar samt snabba behandlingsinsatser. Det är också viktigt med tidiga rehabåtgärder av t.ex. sjukgymnast för snabb bedömning /behandling för att motverka ökande besvär under väntan. 8. Deltagande i samordningsförbund enligt Lagen om finansiell samordning ska ske där initiativ tas och sådana förbund bildas. 4

5 III. Kunskap och utbildning 1. Information om ny lagstiftning och förändringar i regelverk som sker inom socialförsäkringsområdet ska vid behov ges av Försäkringskassan lokalt. 2. Utbildning inom områden som ligger i linje med inriktningen för åtgärdsplanen ska stimuleras. Som exempel kan nämnas utbildning i - Kognitivt förhållningssätt - Motiverande samtal, ex vis för livsstilsförändringar - Rehabilitering inom sjukskrivningsområdet 3. Kompetens samt rehabiliterings- och behandlingsmetoder kan kompletteras externt där egen verksamhet saknas, t ex för smärtbehandling. 4. Ny kunskapsbildning som genereras under perioden och som är relevant för denna åtgärdsplan ska tillvaratas av regionens verksamheter. 5. Beteendevetenskaplig kompetens utökas på vårdcentraler, t ex för att snabbare kunna erbjuda sjukskrivna personer motiverande samtal och identifiera ohälsoproblem antingen på VC eller av bedömningsteam under avsnitt II Samverkan punkt Privata vårdgivare ska också omfattas av insatser i denna åtgärdsplan. 7. Riktlinjer för sjukskrivning tas fram inom ramen för Handlingsplan - Gemensamma regionala riktlinjer för bedömning av arbetsförmåga, rehabiliteringsbehov och sjukskrivning (Dnr RSK ). Riktlinjer utvecklas regionalt och lokalt inom sjukdomsområden där långa sjukskrivningar förekommer IV. Kvinnors ohälsa Kvinnor är sjukskrivna i högre utsträckning än män. Kunskaper om orsaker till detta och åtgärder för att minska kvinnors ohälsa är otillräcklig. Regionen har under ett flertal år uppmärksammat könsaspekter inom hälso- och sjukvården. Med hänsyn till att kunskaperna kring kvinnors högre ohälsa är otillräcklig kommer kunskapsläget att följas under åtgärdsplaneperioden. När ny kunskap indikerar möjligheter till åtgärder kommer sådana att vidtas. Tidplan Arbetet med att effektuera åtgärdsplanen inleds under hösten 2006 och pågår till Förslagen i åtgärdsplanen ska formuleras i överenskommelser och avtal med olika vårdgivare i Södra Älvsborg. En genomförandeplan ska vara klar senast 1/

6 Uppföljning Varje hälso- och sjukvårdsnämnd ska göra en uppföljning av den lokala åtgärdsplanen med en första avrapportering senast 1 december Redovisningen ska omfatta de åtgärder som vidtagits och vilken ekonomisk resurs som tillförts. Uppföljningen ska genomföras enligt den gemensamma regionala uppföljningsmodellen och ligga till grund för den detaljerade redovisning som ska göras till hälso- och sjukvårdsutskottet senast den 31 januari Under början av 2007 görs den regionala avstämning med Försäkringskassan som är en förutsättning för utbetalning av bidraget. Borås Jan Andersson Områdeschef Dalboväst Försäkringskassan Marie Röllgårdh Hälso- och sjukvårdschef Hälso-och sjukvårdskansliet Borås 6