Sammanträde med Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 27 april 2015

Transkript

1 1 (4) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 27 april 2015 Plats: Scandic Crown, Polhemsplatsen 3, lokal: Dalén Tid: Kl (fika serveras klockan 08.30) Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Tillkommande och utgående ärenden Beslutsärenden 1. Förlängning av avtal Rörlig ungdom nu (RUN) i centrum/ Charlotta Sundin Andersson Diarienummer HSNG Handling bifogas 2. Förlängning av avtal Rörlig ungdom nu (RUN) i västra Göteborg/ Charlotta Sundin Andersson Diarienummer HSNG Handling bifogas 3. Tilläggsöverenskommelse med Sahlgrenska Universitetssjukhuset om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2015/Marika Fixell Diarienummer HSNG Handling bifogas 4. Politisk referensgrupp till Sociala investeringsmedel/lisbeth Mensas Diarienummer HSNG Handling bifogas 5. Stärkt medborgardialog med öppna nämndmöten Diarienummer HSNG Bordlagt Handling bifogas Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

2 Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, (4) 6. Uppdrag mellanområden Diarienummer HSNG Bordlagt Handling bifogas 7. Finansiering av Angereds Närsjukhus Diarienummer HSNG Bordlagt Handling bifogas 8. Omhändertagandet av patienter med psykisk ohälsa i primärvården Diarienummer HSNG Bordlagt Handling bifogas 9. Förlängning av avtal med Ågrenska AB avseende specialistinformation för familjer/ingegerd Svensson Diarienummer HSNG Handling bifogas 10. Val av representanter till nämndens arbetsgrupper Diarienummer HSNG Utse kontaktpolitiker till utbudspunkter (vårdcentraler och vårdvalsenheter) Diarienummer HSNG Handling bifogas 12. Deltagande i Pridefestivalen och Hammarkullekarnevalen Diarienummer HSNG Tecknande av kontrakt för att bedriva vårdverksamhet inom Vårdval Rehab - PubMed AB/Per-Olof Olofsson HSNG Handling bifogas 14. Tecknande av kontrakt för att bedriva vårdverksamhet inom Vårdval Rehab - Praktikertjänst AB, Johannesvården/Per-Olof Olofsson HSNG Handling bifogas 15. Delårsrapport mars/ann-marie Bodin Diarienummer HSNG Handling skickas separat 16. Förfrågningsunderlag avseende intensivträning enligt konduktiv pedagogik/ Eva Kläppe Hellström Diarienummer HSNG SEKRETESS enligt 19 kap 3 OSL Handling bifogas

3 Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, (4) 17. Vårdgaranti ryggortopedi svar på skrivelse från patientnämnden/astrid Brauer Diarienummer HSNG Handling bifogas 18. Svar på remiss förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling/maria Engström Diarienummer HSNG Handling bifogas 19. Motionssvar om narkolepsi/kajsa-mia Holgers Diarienummer HSNG Handling bifogas 20. Kompromissförslag gällande höga volymer av behandlingar/ulla Berggren Diarienummer HSNG Handling bifogas 21. Delegeringsärenden Diarienummer HSNG Handling bifogas 22. Anmälningsärenden Diarienummer HSNG Handling skickas separat Informationsärenden A. Pågående uppdrag Handling bifogas B. Uppföljning av avtal och vårdöverenskommelse tandvård 2014/Anders Östlund Handling bifogas C. Uppföljning av överenskommelser och avtal inom habilitering och rehabilitering 2014/Ingegerd Svensson, Lena Ekeroth, Berit Karlsson Handling bifogas D. Uppföljning Frölunda Specialistsjukhus/Gisella Koutsiou Handling bifogas E. Avtalsuppföljning av vårdöverenskommelse mellan HSN och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2013/2014/Astrid Brauer Handling bifogas F. Uppföljning folkhälsoavtal/charlotta Sundin Andersson Handling bifogas

4 Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, (4) G. Rörlig ungdom nu (RUN) i Askim-Frölunda-Högsbo/ Charlotta Sundin Andersson Handling bifogas H. Beställningsunderlag 2016 I. Förvaltningen informerar J. Presidiet informerar Johan Fält (M) Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt

5 Ärende 1 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer: HSNG Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Charlotta Andersson Telefon: E-post: charlotta.s.andersson@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Förlängning av avtal R.U.N. (Rörlig ungdom nu) i Göteborg Centrum läsåret 2015/2016 Förslag till beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd godkänner förlängning av avtal avseende projekt R.U.N. i Centrum, för läsåret 2015/2016, förutsatt att beslut om medfinansiering fattas av stadsdelsnämnden Centrum. 2. Finansiering sker inom ramen för hälso- och sjukvårdsnämndens folkhälsomedel om totalt kr per år. 3. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd ger förvaltningen i uppdrag att under kommande år utvärdera projekt R.U.N. Sammanfattning av ärendet Ärendet avser en förlängning av projekt R.U.N. i Centrum för läsåret 2015/2016 i samma omfattning som nu gällande avtal, kr per år. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett avtal med Redbergslid IK avseende projekt R.U.N, Rörlig Ungdom Nu. Avtalet gäller perioden till med möjlighet till förlängning. Syftet med projektet är att motverka övervikt och stillasittande bland barn i stadsdelen Centrum. Stadsdelsnämnden Göteborg centrum är delfinansiär till projektet med kr per år. Fördjupad beskrivning av ärendet Projekt R.U.N, Rörlig Ungdom Nu, har pågått i nämndområdet sedan år Syftet med projektet är att motverka övervikt och stillasittande hos barn i stadsdelen. Målgruppen är elever i årskurs 4 och 5 i stadsdelen centrum. Genom R.U.N. i centrum får totalt cirka 300 elever per år en extra lektionstimma fysisk aktivitet per vecka, utöver den ordinarie skolidrotten. Barnen får prova på flertalet olika idrotter hos föreningar i närområdet samt delta i teorilektioner gällande kost, motion och hälsa. Målet är att skapa ett aktivt intresse för fysisk aktivitet hos barnen samt underlätta för dem att fatta hälsosamma beslut. Verksamheten planeras tillsammans med berörda skolor och skall utgöra ett komplement till skolans ordinarie hälsofrämjande arbete.

6 Datum Diarienummer: HSNG (2) Den senaste större utvärderingen av R.U.N genomfördes år Förvaltningen föreslår att en ny utvärdering görs av såväl effekten av R.U.N. som tillgängligheten (vilka skolor i nämndområdet som får ta del av insatserna kopplat till behov). I samband med eventuell framtida förlängning av projektet bör även andra idrottsföreningar erbjudas möjligheten att utföra R.U.N-konceptet. Barnperspektivet Barnperspektivet är beaktat i beredningen av ärendet och förslaget till beslut tar hänsyn till barnets bästa enligt FNs konvention om barnets rättigheter. Finansiering Projekt R.U.N. i Göteborg centrum finansieras av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd med totalt kr per år och medfinansieras av Stadsdelsnämnden Göteborg centrum med totalt kr per år. Finansiering sker inom ramen för hälso- och sjukvårdsnämndens folkhälsomedel. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Bilaga Avtal avseende projekt R.U.N. (Rörlig Ungdom Nu) i Göteborg Centrum. (Diarienummer: HSNG ) Besluten skickas till Redbergslid IK Hans.janzon@grolls.se Stadsdelsnämnden Centrum anna.sibinska@centrum.goteborg.se

7 HSNG Avtal avseende projekt R.U.N. (Rörlig Ungdom Nu) i Göteborg centrum

8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 AVTALSPARTER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AVTALET AVTALSTID Förlängning ÅTAGANDE UPPFÖLJNING ARBETSGIVARANSVAR FÖRSÄKRINGAR OCH ANSVAR ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG HÄVNING AV AVTALET TVIST ERSÄTTNINGAR BEFRIELSEGRUNDER (FORCE MAJEURE) FAKTURERING OCH BETALNINGSVILLKOR UNDERSKRIFTER... 6

9 1 AVTALSPARTER Detta avtal har träffats mellan Västra Götalandsregionen, (VGR) org nr , genom Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd nedan kallad Beställaren och Redbergslids IK, org nr , nedan kallad Utföraren. Beställarens kontaktperson Utförarens kontaktperson Charlotta Andersson, planeringsledare Hans Janzon, ordförande Tfn Tfn E-post E-post 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AVTALET Detta är ett avtal om folkhälsoinsatser som reglerar samtliga villkor under avtalsperioden. Avtalet är juridiskt bindande endast under förutsättning att det är undertecknat av båda avtalsparter. Utföraren ska tillhandahålla folkhälsoinsatser på lika villkor oavsett deltagarnas kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Verksamheten ska genomföras med respekt för alla människors lika värde och for den enskildes värdighet. Verksamheten ska präglas av hög etisk medvetenhet. 3 AVTALSTID Avtalet gäller perioden till Parterna ska i god tid före avtalets utgång träffas för att diskutera möjligheterna för en förlängning av avtalet. Beställaren förbinder sig dock inte att fortsätta samarbetet efter avtalstidens utgång. 3.1 Förlängning Vid utnyttjande av avtalsförlängning meddelar Beställaren senast sin avsikt att utnyttja förlängningen samt den aktuella tidsperioden. 4 ÅTAGANDE Utföraren ska genomföra särskilda folkhälsoinsatser i enlighet med RUN-konceptet (Rörlig Ungdom Nu). Elever i skolans årskurs 4 och 5 inom SDN Centrum ska erbjudas deltagande i insatsen. Totalt ska ca 300 barn per termin ingå i projektet. Beställaren garanterar inte avtalad volym. RUN-konceptet innehåller följande delar som utföraren åtar sig att leverera; Erbjuda ordnad fysisk aktivitet under en lektionstimme per klass och vecka. Genomföra teorilektioner om bra kost och hälsosam livsstil med eleverna. Avtal avseende projekt R.U.N. (Rörlig Ungdom Nu) i Göteborg Centrum

10 Medverka vid föräldramöten vid skolstart och informera om RUN. Verka som ett fristående komplement till den ordinarie skolidrotten. Schemalägga RUN på en dag då barnen inte har vanlig skolidrott på schemat. Syftet med RUN är motverka övervikt och inaktivitet bland barn i stadsdelen centrum. Barnen ska ges möjlighet att testa många olika idrotter med förhoppningen om att detta ska skapa ett aktivt intresse för olika former av fysisk aktivitet. Vidare ska ökade kunskaper om mat och hälsa underlätta för barnen att fatta hälsosamma beslut. Verksamheten ska planeras i samråd med skolorna, med inriktning att utgöra ett komplement till skolans hälsofrämjande arbete samt att inspirera och stödja skolorna i att tydliggöra sitt hälsouppdrag och utveckla former för arbetet. Insatserna ska samordnas med andra folkhälsoinsatser som är riktade till barn och unga med mål att förebygga övervikt och fetma, såsom exempelvis FaR för barn, Hälsoäventyr och tandvård. Det är viktigt att budskapen om kost och motion är samordnade. Alla elever i skolan, föräldrar och skolpersonal ska vid särskilda temadagar och föreläsningar kunna få ta del av och delta i projektet. Vilka skolor som ska delta ska bestämmas i samråd mellan utföraren och stadsdelen. Beslut om skolor ska godkännas av beställaren. Personal anställd av utföraren ska genomföra insatserna. Utföraren har ett övergripande ansvar för projektets genomförande och har en ledningsgrupp inom Redbergslids IK bestående av projektansvarig för RUN-projektet samt den/de som är anställda för att genomföra projektet. En referensgrupp ska finnas med representanter från samverkande parter såsom skolor, andra folkhälsoinsatser i området, Utföraren samt en representant för beställaren. Utföraren är sammankallande till dessa möten. 5 UPPFÖLJNING Kontinuerlig uppföljning ska göras under arbetets gång, såväl ekonomisk som verksamhetsmässig. Insatserna ska redovisas till beställaren årligen senast 1 februari och 1 juli respektive år. 6 ARBETSGIVARANSVAR Utföraren anställer personal och ansvarar för löner, sociala avgifter samt avtalsenliga och lagstadgade kostnader för sin personal. Utföraren ska vid insatsens fullgörande följa de lagar och förordningar, föreskrifter och allmänna råd som vid varje tidpunkt under avtalstiden gäller for denna typ av uppdrag. Avtal avseende projekt R.U.N. (Rörlig Ungdom Nu) i Göteborg Centrum

11 7 FÖRSÄKRINGAR OCH ANSVAR Utföraren ska under hela avtalsperioden vidmakthålla nödvändigt försäkringsskydd för sina åtaganden. Utföraren har fullt ansvar för sitt åtagande enligt detta avtal och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas inom åtagandet. Utföraren ska hålla Beställaren skadeslös om krav väcks mot Beställaren som en följd av Utförarens handlande, eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under avtalets giltighetstid och därefter under en period av tre år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess preskription inträder. Beställaren ska snarast underrätta utföraren om krav framställs mot utföraren som omfattas av föregående stycke. Beställaren ska inte utan utförarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka utförarens ersättningsskyldighet. Beställaren är därtill skyldig att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot Beställaren framförs som omfattas av utförarens ersättningsskyldighet. Utföraren ska ersätta beställaren för samtliga de kostnader och förluster som beställaren förorsakas som en följd av utförarens fel eller försummelse. Utföraren ska förbinda sig att teckna och vidmakthålla ansvars- och företagsförsäkringar efter vedertagna normer, som håller beställaren skadelös vid eventuell skada. Utförarens ansvar är inte begränsat till de belopp som omfattas av de försäkringar som utföraren har tecknat. 8 ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG Ändringar i och tillägg i detta avtal ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. 9 HÄVNING AV AVTALET Beställaren äger rätt att häva avtalet omedelbart om Utföraren i väsentligt avseende inte utför sina åtaganden och rättelse inte sker utan dröjsmål efter skriftlig erinran. 10 TVIST Tvist om detta avtals tillkomst, tolkning, tillämpning eller giltighet, samt ur avtalet härflytande rättsförhållanden, ska avgöras enligt gällande svensk rätt i allmän domstol. 11 ERSÄTTNINGAR Avtalet omfattar en total ersättning om kr för perioden Beställaren utger ersättning för Utförarens arbete i enlighet med nedanstående. Höstterminen kr Vårterminen kr Avtal avseende projekt R.U.N. (Rörlig Ungdom Nu) i Göteborg Centrum

12 Stadsdelsförvaltningen Centrum ersätter Utföraren i enlighet med nedanstående. Se bilaga 1. Höstterminen kr Vårterminen kr I de fall de faktiska kostnaderna för utföraren blir mindre än avtalad ersättning per termin ska en utökning av utförarens åtagande (ett ökat antal barn i projektet) ses som ett alternativ till återbetalning av medel. 12 BEFRIELSEGRUNDER (FORCE MAJEURE) Vardera parten befrias från sina åtaganden om parts fullgörande försenas, förhindras eller blir oskäligt betungande p.g.a. någon oförutsägbar händelse som parterna inte kan råda över (force majeure). Part är dock skyldig att i första hand vidta åtgärder för att mildra och/eller minska skadan. Såsom force majeure ska bland annat anses följande omständigheter om de hindrar fullgörandet av avtalet eller del av avtalet: Krig eller krigsliknande tillstånd, eldsvåda, arbetskonflikt samt beslut av överordnad myndighet eller regering. Den part som önskar åberopa sådan omständighet ska omedelbart skriftligen underrätta den andra parten om uppkomsten av force majeure. 13 FAKTURERING OCH BETALNINGSVILLKOR Fakturering sker per januari och juli månad. Betalningsvillkor är 30 dagar netto efter inkommen och godkänd faktura. Fakturerings- och expeditionsavgifter godkänns inte. Eventuell dröjsmålsränta utgår enligt gällande räntelag. Fakturan ställs till Hälso- och sjukvårdskansliet, Fe 021, Göteborg. Fakturan ska vara märkt med beställarid UNDERSKRIFTER Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar där parterna tagit var sitt original. Göteborg Göteborg För Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd För Redbergslids IK Johan Fält Ordförande Hans Janzon Ordförande Avtal avseende projekt R.U.N. (Rörlig Ungdom Nu) i Göteborg Centrum

13 Ärende 2 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer: HSNG Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Charlotta Andersson Telefon: E-post: charlotta.s.andersson@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Förlängning av avtal R.U.N. (Rörlig ungdom nu) i Västra Göteborg läsåret 2015/2016 Förslag till beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd godkänner förlängning av avtal avseende projekt R.U.N. i Västra Göteborg för läsåret 2015/2016, förutsatt att beslut om medfinansiering fattas av stadsdelsnämnden Västra Göteborg. 2. Finansiering sker inom ramen för hälso- och sjukvårdsnämndens folkhälsomedel om totalt kr per år. 3. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd ger förvaltningen i uppdrag att under kommande år utvärdera projekt R.U.N. Sammanfattning av ärendet Ärendet avser en förlängning av projekt R.U.N. i Västra Göteborg för läsåret 2015/2016 i samma omfattning som nu gällande avtal, kr per år. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett avtal med Västra Frölunda IF avseende projekt R.U.N, Rörlig Ungdom Nu. Avtalet gäller perioden till med möjlighet till förlängning. Syftet med projektet är att motverka övervikt och stillasittande bland barn i stadsdelen Västra Göteborg. Stadsdelsnämnden Västra Göteborg är delfinansiär till projektet med kr per år. Fördjupad beskrivning av ärendet Projekt R.U.N, Rörlig Ungdom Nu, har pågått i nämndområdet sedan år Syftet med projektet är att motverka övervikt och stillasittande hos barn i stadsdelen. Målgruppen är elever i årskurs 4 och 5 i stadsdelen centrum. Genom R.U.N. i centrum får totalt cirka 300 elever per år en extra lektionstimma fysisk aktivitet per vecka, utöver den ordinarie skolidrotten. Barnen får prova på flertalet olika idrotter hos föreningar i närområdet samt delta i teorilektioner gällande kost, motion och hälsa. Målet är att skapa ett aktivt intresse för fysisk aktivitet hos barnen samt underlätta för dem att fatta hälsosamma beslut. Verksamheten

14 Datum Diarienummer: HSNG (2) planeras tillsammans med berörda skolor och skall utgöra ett komplement till skolans ordinarie hälsofrämjande arbete. Den senaste större utvärderingen av R.U.N. genomfördes år Förvaltningen föreslår att en ny utvärdering görs av såväl effekten av R.U.N. som tillgängligheten (vilka skolor i nämndområdet som får ta del av insatserna kopplat till behov). I samband med eventuell framtida förlängning av projektet bör även andra idrottsföreningar erbjudas möjligheten att utföra R.U.N.-konceptet. Barnperspektivet Barnperspektivet är beaktat i beredningen av ärendet och förslaget till beslut tar hänsyn till barnets bästa enligt FNs konvention om barnets rättigheter. Finansiering Projekt R.U.N. i västra Göteborg finansieras av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd med totalt 530 tkr per år och medfinansieras av Stadsdelsnämnden västra Göteborg med totalt 106 tkr per år. Finansiering sker inom ramen för hälso- och sjukvårdsnämndens folkhälsomedel. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Bilaga Avtal avseende projekt R.U.N. (Rörlig Ungdom Nu) i västra Göteborg. (Diarienummer: HSNG ) Besluten skickas till Västra Frölunda IF erkan.saglik@vastrafrolunda.com Stadsdelsnämnden västra Göteborg henrik.munck@vastra.goteborg.se

15 Dnr: HSNG Avtal avseende projekt R.U.N. (Rörlig Ungdom Nu) i västra Göteborg

16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 AVTALSPARTER AVTALSFÖRUTSÄTTNINGAR AVTALSTID Förlängning ÅTAGANDE GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING ARBETSGIVARANSVAR FÖRSÄKRINGAR OCH ANSVAR ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG HÄVNING AV AVTALET TVIST ERSÄTTNINGAR BEFRIELSEGRUNDER (FORCE MAJEURE) FAKTURERING OCH BETALNINGSVILLKOR UNDERSKRIFTER... 6

17 1 AVTALSPARTER Detta avtal har träffats mellan Västra Götalandsregionen, (VGR) org nr , genom Göteorgs Hälso- och sjukvårdsnämnd nedan kallad Beställaren och Västra Frölunda IF, org nr , nedan kallad Utföraren. Beställarens kontaktperson Utförarens kontaktpersoner Charlotta Andersson, planeringsledare Klubbchef Erkan Saglik Tfn Tfn E-post 2 AVTALSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta är ett avtal om folkhälsoinsatser som reglerar samtliga villkor under avtalsperioden. Avtalet är juridiskt bindande endast under förutsättning att det är undertecknat av båda avtalsparter. Utföraren ska tillhandahålla folkhälsoinsatser på lika villkor oavsett deltagarnas kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Verksamheten ska genomföras med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes värdighet. Verksamheten ska präglas av hög etisk medvetenhet. 3 AVTALSTID Avtalet gäller perioden med rätt för Beställaren att förlänga avtalet upp till en (1) gång under maximalt 12 månader. Parterna ska i god tid före avtalets utgång träffas för att diskutera möjligheterna för en förlängning av avtalet. Beställaren förbinder sig dock inte att fortsätta samarbetet efter avtalstidens utgång. 3.1 Förlängning Vid utnyttjande av avtalsförlängning meddelar Beställaren senast sin avsikt att utnyttja förlängningen samt den aktuella tidsperioden. 4 ÅTAGANDE Utföraren ska genomföra särskilda folkhälsoinsatser i enlighet med RUN-konceptet (Rörlig Ungdom Nu). Elever i skolans årskurs 4 inom SDN Västra Göteborg ska erbjudas deltagande i insatsen. RUN-konceptet innehåller följande delar som utföraren åtar sig att leverera; Erbjuda ordnad fysisk aktivitet under en lektionstimme per klass och vecka. Genomföra teorilektioner om bra kost och hälsosam livsstil med eleverna. Medverka vid föräldramöten vid skolstart och informera om RUN. Verka som ett fristående komplement till den ordinarie skolidrotten. Schemalägga RUN på en dag då barnen inte har vanlig skolidrott på schemat. Avtal avseende projekt R.U.N. (Rörlig Ungdom Nu) i västra Göteborg 3 (6)

18 Syftet med RUN är motverka övervikt och inaktivitet bland barn i de västra stadsdelarna Barnen ska ges möjlighet att testa många olika idrotter med förhoppningen om att detta ska skapa ett aktivt intresse för olika former av fysisk aktivitet. Vidare ska ökade kunskaper om mat och hälsa underlätta för barnen att fatta hälsosamma beslut. Verksamheten ska planeras i samråd med skolorna, med inriktning att utgöra ett komplement till skolans hälsofrämjande arbete samt att inspirera och stödja skolorna i att tydliggöra sitt hälsouppdrag och utveckla former för arbetet. Insatserna ska samordnas med andra folkhälsoinsatser som är riktade till barn och unga med mål att förebygga övervikt och fetma, såsom exempelvis FaR för barn, Hälsoäventyr och tandvård. Det är viktigt att budskapen om kost och motion är samordnade. Alla elever i skolan, föräldrar och skolpersonal ska vid särskilda temadagar och föreläsningar kunna få ta del av och delta i projektet. Vilka skolor som ska delta ska bestämmas i samråd mellan Utföraren och stadsdelarna. Beslut om skolor ska godkännas av Beställaren. Personal anställd av Utföraren ska genomföra insatserna. Utföraren har ett övergripande ansvar för projektets genomförande och har en ledningsgrupp inom Västra Frölunda IF bestående av projektansvarig för RUN-projektet samt den/de som är anställda för att genomföra projektet. En referensgrupp ska finnas med representanter från samverkande parter såsom skolor, andra folkhälsoinsatser i området, Utföraren samt en representant för Beställaren. Utföraren är sammankallande till dessa möten. 5 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING Kontinuerlig uppföljning ska göras under arbetets gång, såväl ekonomisk som verksamhetsmässig. Insatserna ska redovisas till Beställaren årligen senast 1 februari och 1 juli respektive år. 6 ARBETSGIVARANSVAR Utföraren anställer personal och ansvarar för löner, sociala avgifter samt avtalsenliga och lagstadgade kostnader för sin personal. Utföraren ska vid insatsens fullgörande följa de lagar och förordningar, föreskrifter och allmänna råd som vid varje tidpunkt under avtalstiden gäller for denna typ av uppdrag. 7 FÖRSÄKRINGAR OCH ANSVAR Utföraren ska under hela avtalsperioden vidmakthålla nödvändigt försäkringsskydd för sina åtaganden. Avtal avseende projekt R.U.N. (Rörlig Ungdom Nu) i västra Göteborg 4 (6)

19 Utföraren har fullt ansvar för sitt åtagande enligt detta avtal och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas inom åtagandet. Utföraren ska hålla Beställaren skadeslös om krav väcks mot Beställaren som en följd av Utförarens handlande, eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under avtalets giltighetstid och därefter under en period av tre år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess preskription inträder. Beställaren ska snarast underrätta Utföraren om krav framställs mot Utföraren som omfattas av föregående stycke. Beställaren ska inte utan Utförarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka Utförarens ersättningsskyldighet. Beställaren är därtill skyldig att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot Beställaren framförs som omfattas av Utförarens ersättningsskyldighet. Utföraren ska ersätta Beställaren för samtliga de kostnader och förluster som Beställaren förorsakas som en följd av Utförarens fel eller försummelse. Utföraren ska förbinda sig att teckna och vidmakthålla ansvars- och företagsförsäkringar efter vedertagna normer, som håller Beställaren skadelös vid eventuell skada. Utförarens ansvar är inte begränsat till de belopp som omfattas av de försäkringar som Utföraren har tecknat. 8 ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG Ändringar i och tillägg i detta avtal ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. 9 HÄVNING AV AVTALET Beställaren äger rätt att häva avtalet omedelbart om Utföraren i väsentligt avseende inte utför sina åtaganden och rättelse inte sker utan dröjsmål efter skriftlig erinran. 10 TVIST Tvist om detta avtals tillkomst, tolkning, tillämpning eller giltighet, samt ur avtalet härflytande rättsförhållanden, ska avgöras enligt gällande svensk rätt i allmän domstol. 11 ERSÄTTNINGAR Avtalet omfattar en total ersättning om kr för perioden Beställaren utger ersättning för Utförarens arbete i enlighet med nedanstående. Höstterminen 2015 Vårterminen kr kr Avtal avseende projekt R.U.N. (Rörlig Ungdom Nu) i västra Göteborg 5 (6)

20 Stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg ersätter Utföraren i enlighet med nedanstående. Höstterminen 2015 Höstterminen kr kr I de fall de faktiska kostnaderna för Utföraren blir mindre än avtalad ersättning per termin ska en utökning av Utförarens åtagande (ett ökat antal barn i projektet) ses som ett alternativ till återbetalning av medel. 12 BEFRIELSEGRUNDER (FORCE MAJEURE) Vardera parten befrias från sina åtaganden om parts fullgörande försenas, förhindras eller blir oskäligt betungande p.g.a. någon oförutsägbar händelse som parterna inte kan råda över (force majeure). Part är dock skyldig att i första hand vidta åtgärder för att mildra och/eller minska skadan. Såsom force majeure ska bland annat anses följande omständigheter om de hindrar fullgörandet av avtalet eller del av avtalet: Krig eller krigsliknande tillstånd, eldsvåda, arbetskonflikt samt beslut av överordnad myndighet eller regering. Den part som önskar åberopa sådan omständighet ska omedelbart skriftligen underrätta den andra parten om uppkomsten av force majeure. 13 FAKTURERING OCH BETALNINGSVILLKOR Fakturering sker per januari och juli månad. Betalningsvillkor är 30 dagar netto efter inkommen och godkänd faktura. Fakturerings- och expeditionsavgifter godkänns inte. Eventuell dröjsmålsränta utgår enligt gällande räntelag. Fakturan ställs till HSN 5, Hälso- och sjukvårdskansliet, Fe 021, Göteborg. Fakturan ska vara märkt med beställarid UNDERSKRIFTER Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar där parterna tagit var sitt original. Göteborg Göteborg Hälso- och sjukvårdsnämnd För Västra Frölunda IF Johan Fält Ordförande Erkan Saglik Ordförande Avtal avseende projekt R.U.N. (Rörlig Ungdom Nu) i västra Göteborg 6 (6)

21 Ärende 3 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Marika Fixell Telefon: e-post: marika.fixell@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Tilläggsöverenskommelse med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år 2015 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner tilläggsöverenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. 2. Sahlgrenska Universitetssjukhuset ersätts med 2,7 miljoner kr av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd. 3. Tilläggsöverenskommelsen finansieras genom budgetposten Regionens sjukhus Sjukskrivningsmiljarden. Sammanfattning av ärendet Tidigare hälso- sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 har för åren tecknat en överenskommelse med SU om insatser i syfte att uppnå en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess vid sjukhuset. Arbetet har sitt ursprung i det nationella statsbidrag som syftar till minskat ohälsotalet i Sverige, den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Genom förslaget till beslut tecknas en tilläggsöverenskommelse för år Fördjupad beskrivning av ärendet Sjukskrivningsmiljarden syftar till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet inom hälso- och sjukvården och därigenom minska ohälsotalet. Arbetet formuleras årligen genom en nationell överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den nu gällande överenskommelsen är tecknad för åren Tidigare hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 har sedan år 2011 haft en överenskommelse med SU om insatser för att uppnå en god sjukskrivningsprocess vid sjukhuset. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

22 Datum Diarienummer HSNV (2) SU har inför varje verksamhetsår inkommit med en handlingsplan, vilken utgjort grunden för överenskommelsen. Åtgärder som genomförts har bland annat varit framtagande av ledningssystem och utbildningsinsatser. Förslaget till tilläggsöverenskommelse för år 2015 innebär en fortsättning på det arbetet som drivits vid SU sedan Den totala ersättningen tillsjukhuset år 2015 är 3,916 miljoner kr. Finansiering SU ersätts med maximalt 2,7 miljoner kr av HSN Göteborg. Överenskommelsen finansieras genom budgetposten Regionens sjukhus Sjukskrivningsmiljarden. Beredning Förhandling enligt MBL 11 har skett den 17 april Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Bilaga 1. Tilläggsöverenskommelse mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och hälsooch sjukvårdsnämnderna Göteborg och Väster om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år Beslutet skickas till Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Per-Olof Axelsson, SU, per-olof.axelsson@vgregion.se

23 1 (2) HSNV HSNG Tilläggsöverenskommelse mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och hälso- och sjukvårdsnämnderna Göteborg och Väster om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år 2015 Detta är en tilläggsöverenskommelse till Överenskommelse mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och hälso- sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år (HSN , HSN , HSN , HSN , HSN ). Tidsperiod Tilläggsöverenskommelsen gäller perioden Bakgrund För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet inom hälso- och sjukvården samt för att utveckla sjukskrivningsprocessen och därmed i förlängningen minska ohälsotalet, införde regeringen år 2006 ekonomiska incitament i form av den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Denna omsätts årligen genom en nationell överenskommelse mellan regeringen och SKL. Den ekonomiska ersättningen till landstingen baseras på ohälsotalets utveckling och hur väl landstingen uppfyller de specifika villkor som den nationella överenskommelsen omfattar årligen. Den gällande nationella överenskommelsen omfattar åren med specifika villkor som berör bland annat en jämställd sjukskrivningsprocess, kompetenssatsning i försäkringsmedicin, samverkan samt satsningar mot psykisk ohälsa. Åtagande SU har inkommit med en handlingsplan om hur arbetet för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess ska bedrivas år 2015 (bilaga 1). SU ska bedriva sitt arbete i enlighet med handlingsplanen, i enlighet med den nationella överenskommelsens riktlinjer och villkor och i enlighet med Västra Götalandsregionens riktlinjer. SU ska fortsätta vara en part i Försäkringsmedicinskt Forum och delta i det arbete som forumet bedriver, vilket inkluderar utbildningar i försäkringsmedicin.

24 2 (2) Uppföljning Uppföljning av denna överenskommelse ska inkomma till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg senast den 31 januari. Ersättning år 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset tilldelas av hälso- och sjukvårdsnämnderna Väster och Göteborg sammanlagt 3,916 miljoner kronor för att bedriva arbetet i enlighet med denna överenskommelse. Ersättningen utbetalas i sin helhet och är inte nivåhöjande. Undertecknande parter Göteborg Göteborg För Hälso- och sjukvårdsnämnderna För Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nicklas Attefjord Ordförande Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Barbro Fridén Sjukhusdirektör Johan Fält Ordförande Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Bilaga 1: Säker och effektiv sjukskrivningsprocess på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handlingsplan 2015 Bilaga 2: En fördjupad undersökning av sjukfrånvaro bland unga vuxna personer med psykisk ohälsa i åldern mellan år - en lokal studie Bilaga 3: Projekt Rätt bedömning Rätt beslut 2015

25 Bilaga 1 Säker och effektiv sjukskrivningsprocess på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handlingsplan 2015 Bakgrund/syfte Genomförande av projektet som startade 2011 syftar till att Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) ska följa det regionala arbetet med en förbättrad sjukskrivningsprocess och nå upp till de framtagna regionala målen som i sin tur utgår från överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en årlig sjukskrivningsmiljard. Projektets övergripande syfte är att säkra det försäkringsmedicinska omhändertagandet av patienter genom att förbättra kvaliteten på läkarintygen och skapa en kvalitetssäker, effektiv och jämställd sjukskrivningsprocess. Projektets specifika syfte: Genom det riktade försäkringsmedicinska beslutsstödet skapa ett gemensamt förhållningssätt till sjukskrivningar Underlätta kontakten mellan läkare på SU och Försäkringskassan (FK) Ge större möjligheter till tidiga insatser för patienter som annars riskerar att bli långtidssjuka Skapa en effektiv sjukskrivningsprocess i ledningssystemet Öka den försäkringsmedicinska kompetensen hos sjukskrivande läkare på SU Öka den försäkringsmedicinska kompetensen hos övriga berörda medarbetare på SU Skapa goda förutsättningar för SUs deltagande i det regionala arbetet med en förbättrad sjukskrivningsprocess Handlingsplan för 2015 Arbetet med rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen fortsätter även under 2015 med stöd genom regionalt finansierade medel, sjukskrivningsmiljarden. Organisation Utökning av projektledare för att ha möjlighet att driva på arbetet med att förtydliga och starta igång rehabkoordinatorernas uppdrag. Kartlägga sjukskrivningarna på SU av det IT-stöd som blivit tillgängligt. Samt arbeta med implementering av sjukskrivningsprocessen inom SU. Rekrytera rehabkoordinatorer inom onkologi, ortopedi och kvinnosjukvården, samt inom ytterligare sjukskrivningstäta verksamheter. Utse minst en försäkringsmedicinskt ansvarig läkare inom varje prioriterad verksamhet, samt ytterligare sjukskrivningstäta verksamheter. Ingå i Försäkringsmedicinskt forum (FMF) i Västra Götalandsregionen och i Göteborg och Södra Bohuslän. Projektledare, samt två FMF-läkare vo reumatologi område 4 och vo psykiatri område 2 deltar i de aktiviteter som utförs av forumet vilket bland annat innefattar utbildningsinsatser för AT- och ST-läkare och övriga yrkeskategorier, samt utveckling av försäkringsmedicinska utbildningar i samverkan med Göteborgs Universitet.

26 Bilaga 1 Samverkan Samverkan med Försäkringskassan genom dialogmöten/ informationstillfällen inom de prioriterade verksamheterna, samt övriga sjukskrivande verksamheter. Fortsatt samverkan med Försäkringskassan som har handläggare på två öppenvårds kliniker inom psykiatri aff II. Planering för att handläggare ska finnas på klinik även på onkologen under Samverkan med Regionalt Cancercentrum Väst, där rehabkoordinator för onkologen och projektledare ingår i lokal samverkansgrupp där syftet är att genom samverkan mellan flera aktörer förbättra vård- och rehabiliteringsprocessen för cancerpatienter. Samverkan med VKV- Västra Götalandsregionens kunskapscenter för Våld i nära relationer, gällande utbildningar och stöd i att fråga om våldsutsatthet. Utbildningsinsatser Utbildningsinsatser inom försäkringsmedicin genomförs för att säkra den kompetens inom respektive verksamhet, som krävs för att understödja en säker och effektiv sjukskrivningsprocess. o Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare, ST-läkare o Fördjupning Försäkringsmedicin för specialistläkare 22,5 hp o Försäkringsmedicinsk utbildning för Rehabkoordinatorer: o 1-dagsutbildning i samverkan med FMF o 7,5hp rehabkoordinering i samverkan med FMF och Karolinska Institutet o Försäkringsmedicinsk utbildning för icke sjukskrivande personal o ICF-utbildning för läkare och övriga berörda yrkeskategorier o Workshops inom de prioriterade verksamheterna Rehabkoordinering Fortsätta utveckla rehabkoordinatorernas roll anpassad till respektive verksamhet. Rekrytering av rehabkoordinatorer inom onkologi, ortopedi och kvinnosjukvården, samt inom ytterligare sjukskrivningstäta verksamheter på SU. Riktade projekt Affektiva II Rätt bedömning-rätt beslut Utifrån resultatet av projektet Rätt bedömning-rätt beslut 2013, som visar att arbetsterapeuten bedömer patientens aktivitetsförmåga med stor träffsäkerhet i förhållande till försäkringskassans beslutsunderlag för sjukskrivning, har arbetet 2014 inletts med arbetsterapeutisk bedömning av alla patienter inför sjukskrivning i två av tio öppenvårdsteam inom Affektiva II. Fördjupat samarbete mellan Psykiatri Affektiva II SU och Försäkringskassan LFC Göteborg Centrum och LFC Göteborg Hisingen. Försäkringskassans personliga handläggare finns på mottagningarna för en förbättrad kommunikation mellan Affektiva II och Försäkringskassan med målsättning om bland annat effektivare handläggning och beslut i försäkringsmedicinska frågor, ökad kvalitet på läkarintyg för att minska antalet kompletteringar samt öka kunskap och medvetenhet om försäkringsfrågorna hos flera yrkesgrupper.

27 Bilaga 1 Affektiva I En fördjupad undersökning av sjukfrånvaro bland unga vuxna personer med psykisk ohälsa i åldern mellan år en lokal studie Under 2014 har en studie påbörjats om hur sjukfrånvaron ser ut bland unga vuxna som är aktuella för den allmän psykiatriska vården, samt hur förhållandet mellan aktivitetsersättning och rehabiliterande åtgärder ser ut för de patienter som har sin sjukvårdande behandling i öppenvårdspsykiatrin. Ledningssystemet Fortsatt utveckling av rutiner för sjukskrivningsprocessen i ledningssystemet i syfte att ge vägledning och stöd för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess. Ledningssystemet förändras så till vida att prioriterade verksamheter får del av sjukskrivningsmiljarden genom följsamhet av ledningssystemet, där varje verksamhet bland annat ansvarar för att följande förutsättningar finns för att uppnå en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: o Alla läkare inom verksamheten har relevant kunskap inom försäkringsmedicin. o Minst en Försäkringsmedicinskt ansvarig läkare med fördjupad utbildning i försäkringsmedicin. o Utbildning/dialogmöte med Försäkringskassan genomförs minst en gång per år. o Regelbunden statistik av sjukskrivningsflödet tas fram inom verksamheterna. o Skriftliga rutiner upprättas för sjukskrivningsprocessen för varje verksamhet. o Förutsättningar för tidig samordning internt och externt Uppföljning Uppföljning av verksamheternas följsamhet av ledningssystemet för en säker och effektiv sjukskrivningsprocess på SU. Speciellt fokus vid uppföljning på verksamheternas sjukskrivningsstatistik, vilket gjorts möjligt med tillgång till statistikuttag från den nationella intygstjänsten. Uppföljning av kvaliteten på läkarintygen via fråga/svar-funktionen i samverkan med Försäkringskassan. Uppföljning av rehabkoordinatorernas insatser för verksamheter och patienter.

28 Bilaga 1 Förslag på fördelning av tilldelade ekonomiska medel 2015 Projektledare 80% för sjukskrivningsmiljarden Lön, sociala avgifter, personal- och administrativa kostnader Kostnad: 502 tkr Projektledare 20% för sjukskrivningsmiljarden Lön, sociala avgifter, personal- och administrativa kostnader Kostnad: 290 tkr Försäkringsmedicinskt ansvariga läkare i Försäkringsmedicinskt forum (FMF) utbildningsinsatser för AT- och ST-läkare och övriga yrkeskategorier, samt utveckling av försäkringsmedicinska utbildningar i samverkan med Göteborgs Universitet. Kostnad: 250 tkr Rehabkoordinatorer inom prioriterade verksamheter; 50% psykiatri, 100% onkologi, 50% ortopedi, 20% neurosjukvården, 20% reumatologi, 15% kvinnosjukvården. Kostnad: tkr Rehabkoordinatorer inom ytterligare sjukskrivningstäta verksamheter Kostnad: 200 tkr Följsamhet av ledningssystemet där kraven enligt rubriken ledningssystem i handlingsplanen rutin följs: Kostnad: 350 tkr Utbildningskostnader för: o Workshops i samverkan med Försäkringskassan för de prioriterade verksamheterna samt ytterligare sjukskrivningstäta verksamheter. o Utbildningar/ Konferenser inom försäkringsmedicin Kostnad: 334 tkr Psykiatriprojekt Aff I: En fördjupad undersökning av sjukfrånvaro bland unga vuxna personer med psykisk ohälsa i åldern mellan år en lokal studie (20% läkare, 5% arbetsterapeut, samt handledning). Kostnad: 150 tkr Psykiatriprojekt Aff II: Rätt bedömning, rätt beslut Arbetsterapeutisk bedömning av alla patienter inför sjukskrivning i två av tio öppenvårdsteam inom Affektiva II. Kostnad: 400 tkr Totalt: tkr

29 Projektplan sjukskrivningsprocessen SU år 2014 Bilaga 2 En fördjupad undersökning av sjukfrånvaro bland unga vuxna personer med psykisk ohälsa i åldern mellan år - en lokal studie Bakgrund Aktivitetsersättning som ersättningsform infördes år En person kan beviljas aktivitetsersättning från och med juli det år han eller hon fyller 19 år till och med månaden innan han eller hon fyller 30 år. Aktivitetsersättning kan beviljas i två olika former, dels på grund av nedsatt arbetsförmåga och dels på grund av förlängd skolgång. Sedan mitten av 1990-talet har andelen unga som erhåller aktivitetsersättning ökat kraftigt, från ca 1 % av alla unga i åldrarna år 1995 till ca 2,5 % av alla unga i motsvarande åldrar år 2010 (1). Ökningen för beviljad aktivitetsersättning har i huvudsak skett för personer med psykiska diagnoser snarare än i somatiska diagnoser (2). I juni 2013 hade totalt personer aktivitetsersättning, varav kvinnor och män. Av dessa hade personer ( kvinnor och män) aktivitetsersättning på grund nedsatt arbetsförmåga personer (2 581 kvinnor och män) hade aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. (3). Cirka tre av fyra har en psykisk sjukdom som orsak till att de har aktivitetsersättning. För kvinnor återfinns 25 % av de som har aktivitetsersättning inom diagnosgruppen F70-79 dvs. lindrig till grav psykisk utvecklingsstörning. Enligt uppgifterna från en rapport från Försäkringskassan, skulle, i december 2011, 22 % av männen och 35 % av kvinnorna som har aktivitetsersättning återfinnas inom diagnosgruppen F80-89 och F90-98, dvs. störning i psykisk utveckling med bl.a. diagnoser som autism, Aspegrens syndrom och ADHD (1). Samma rapport visar att mer än sex av tio bland alla som beviljas aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåg a hade en funktionshinderförmån innan aktivitetsersättningen beviljades och cirka fyra av tio har samtidigt beslut om stöd enligt LSS och en stor del i den gruppen deltar också i daglig verksamhet. En majoritet av de som beviljas aktivitetsersättning har kvar den till 29 års ålder och nio av tio som har aktivitetsersättning fram till 30 års ålder övergår till sjukersättning. Det uttalade målet med aktivitetsersättningen är att stimulera till aktivitet och så långt som möjligt tillvarata de försäkrades möjligheter till utveckling och arbete. Trots detta visar en kartläggning gjord i december 2011 att endast hälften (48 %) av alla personer med aktivitetsersättning har någon rehabiliterande eller aktiverande insats. Ungefär var fjärde person med aktivitetsersättning har aktivitet beviljad enligt reglerna för aktivitetsersättning och då handlar det mest om idrottsaktiviteter av något slag. Försäkringskassan har ett utökat ansvar för samverkan och samordning av insatser för personer som har aktivitetsersättning. Enbart 36% uppfattar att de har en plan med Försäkringskassan.

30 Projektplan sjukskrivningsprocessen SU år 2014 Bilaga 2 Frågeställning Hur ser ut sjukfrånvaro bland unga vuxna som är aktuella för den allmän psykiatriska vården? Finns det några diagnoser som är något mer representerade hos unga vuxna personer med sjukfrånvaro? Finns det några andra parameter som verkar kunna relateras med sjukfrånvaron bland unga vuxna som är aktuella för den allmän psykiatriska vården? Hur ser förhållandet mellan aktivitetsersättning och rehabiliterande åtgärder ut för de som har sin sjukvårdande behandling på öppenvårdspsykiatrin? Metod Vi kommer att undersöka sjukfrånvaro bland de unga vuxna personer mellan åldern år som var aktuella för de allmän psykiatriska öppenvårdsmottagningar Mölndal, Härryda, Gamlestaden och Partille den 1 oktober Undersökningen kommer att baseras på journalgenomgång. Vi kommer specifikt att fördjupa oss i vissa specifika parameter som t.ex. antal sjukfall per patient och per år, sjukfrånvaros kvalitet dvs. om det handlar om sjukpenning, aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga eller aktivitetsersättning vid förlängt skolgång. Därutöver kommer vi att fokusera oss på ålder, kön, huvuddiagnos, samsjuklighet, fast läkarkontakt, uppdaterad vårdplan, läkemedelsbehandling, arbetsterapeutiska insatser. Vår preliminära beräkning är det att det handlar om ungefär 800 personer som kommer att ingå i studien. 1. Försäkringskassan Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Dnr SOU 2008:102, Brist på brådska - en översyn av aktivitetsersättningen 3. Dnr: Af-2012/445712, Datum: , Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning- Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013

31 Bilaga 3 Projekt Rätt bedömning Rätt beslut 2015 Bakgrund Projekt Rätt bedömning Rätt beslut är ett samarbetsprojekt mellan Psykiatri Affektiva II och Försäkringskassan med syfte att förbättra kvaliteten i läkarintygen. Projektet har pågått sedan 2011 och innebär att kvalitetsarbetet riktas emot fält 5 i läkarintyget eftersom bedömning av aktivitetsförmåga oftast är orsaken till att intygen inte blir godkända vid Försäkringskassans granskning. Projektets resultat 2013 visade att arbetsterapeuten bedömer patientens aktivitetsförmåga med stor träffsäkerhet i förhållande till försäkringskassans behov av beslutsunderlag för sjukskrivning. Västra Götalandsregionens resultat i Försäkringskassans nationella granskning 2013 visade 57 % godkända intyg, medan samma granskning av läkarintyg i projektet, där arbetsterapeuter gjort bedömningen av aktivitetsförmåga, godkändes i 98,7 %. Under 2014 användes resultatet som grund för att påbörja en undersökning av vilka patienter som skall prioriteras för den arbetsterapeutiska bedömningen vid sjukskrivning, samt hur läkare och arbetsterapeut kan samverka i sjukskrivningsprocessen. Arbetet har inletts med bedömning av alla patienter inför sjukskrivning i två av tio team i verksamhetens öppenvård. Finansieringen av projektet 2014 har medgivit att vi har anställt en arbetsterapeut för uppgiften under september december. Detta ger oss utrymme för viss datainsamling. För att få ett tillräckligt underlag för analys och slutsatser, behöver projektet fortsätta under Fortsatt implementering 2015 av arbetsterapeutens aktivitetsbedömning inför sjukskrivning 1. Vi vill samla tillräckligt dataunderlag för att skapa hållbara riktlinjer för att; a. sammanfatta det använda arbetssättet i form av bokningsrutiner, utredningsmetod, tidsåtgång, informationsflöde och därigenom skapa hållbara riktlinjer för sjukskrivning av patienter i specialistpsykiatrin. b. analysera insamlad data för att få en strukturerad beskrivning av patientgruppen beträffande bedömning av aktivitetsförmåga/aktivitetsbegränsning samt diagnos, kön, sysselsättning, sjukskrivningstid, och förslag till fortsatt arbetsterapibehandling. Den samlade beskrivningen förväntas utgöra en grund för diskussion om rehabiliterande insatser i behandlingsteamen. 2. Under 2015 knyts ersättningen från sjukskrivningsmiljarden bl.a. till sjuktalen för psykisk ohälsa. I nästa steg i projektet hoppas vi kunna se möjliga samband mellan aktivitetsbegränsningen, rehabiliteringsinsatserna och tid till arbetsåtergång för patienten. För att undersöka vilka patienter som bör prioriteras för bedömning av arbetsterapeut görs analys av datamaterialet från undersökningen Data från de team som utgjort kontrollgrupp kommer att samlas in och bearbetas enligt punkt 1b ovan. De två team som utgör pilot för att pröva nya rutiner för samspelet kring sjukskrivningsprocessen utvärderas genom samtal i fokusgrupp som underlag för PM.

32 Bilaga 3 Projektmedel 2015 För att genomföra nästa steg i projektet Rätt bedömning Rätt beslut, ansöker vi här om medel för Projektledare 0,40 % arbetsterapeut hela året Fortsatt datainsamling, 1,0 arbetsterapeut i 4 månader Presentationsmaterial, resor, litteratur Totalt 528 tkr 140 tkr 10 tkr 678 tkr Eva Hellquist Verksamhetssamordnare Projektansvarig Psykiatri Affektiva II

33 Ärende 4 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Lisbeth Mensas Telefon: E-post: lisbeth.mensas@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Politisk referensgrupp till Sociala investeringsmedel Förslag till beslut: 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd beslutar att utse en ledamot att delta i en politisk referensgrupp till Sociala investeringsmedel under perioden Sammanfattning av ärendet Regionutvecklingsnämnden fick i uppdrag av regionstyrelsen att koordinera genomförandet av sociala investeringsmedel i samverkan med hälso- och sjukvårdsnämnderna, folkhälsokommittén och rättighetskommittén. Arbetet med VGR:s sociala investeringsmedel under 2015 består av tre delar: Ledning och organisation, Kunskapsbyggande och att Investera 30 Mnkr. En politisk referensgrupp föreslås tillsättas bestående av representanter från vardera nämnd/kommitté (hälso- och sjukvårdsnämnderna, regionutvecklingsnämnden, folkhälsokommittén och rättighetskommittén). Syftet med referensgruppen är att: skapa förutsättningar för att förankra arbetet i respektive nämnd/kommitté möjliggöra en politisk samsyn för en väl förankrad modell för VGR:s sociala investeringsmedel Referensgruppen tar del av erfarenheter och resultat utifrån de investeringar som görs och den forskning som finns inom området. Referensgruppen ger inspel till VGR:s fortsatta arbete med sociala investeringar från 2016 och framåt. Gruppen träffas två gånger under 2015, 5 juni och 30 oktober. Fördjupad beskrivning av ärendet Barn och unga är en särskilt angelägen målgrupp för hälsofrämjande och förebyggande arbete för både VGR och Västra Götalands kommuner. Ojämlikhet i hälsa genererar en stor kostnad för Västra Götaland och är ett av de stora samhällsekonomiska problemen idag. Sociala investeringsmedel ska ses som ett verktyg för att minska skillnader i hälsa och skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor. Genom att göra sociala investeringar vill VGR hitta effektivare insatser för att främja barns och ungas utveckling och hälsa, och på så sätt förebygga ett framtida utanförskap. Investeringarna utgår ifrån forskning och beprövad erfarenhet. Under 2015 är inriktningen på investeringar som på sikt förbättrar barns och ungas förmåga till måluppfyllelse i skolan. Insatserna förväntas ge en vinst för Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

34 Datum Diarienummer HSNG (2) det enskilda barnet genom en förbättrad hälsa och ett ökat välbefinnande samt generera en framtida vinst till samhället genom minskade kostnader. Uppdraget att arbeta med VGR:s sociala investeringsmedel under 2015 består av tre delar: 1. Ledning och organisation: Ett förslag på hur regionens fortsatta arbete med sociala investeringsmedel ska se ut tas fram. Uppbyggnad av en gemensam struktur för sociala investeringsmedel och samla kompetens inom området påbörjas. 2. Kunskapsbyggande: Skapa en övergripande helhetsbild och systematik över de insatser som redan görs inom området och det statistiska underlag som finns. Samla aktuell forskning inom området. 3. Investera 30 miljoner: De sociala investeringsmedlen riktas till VGR:s egna verksamheter såsom familjecentraler, mödra- och barnhälsovården, ungdomsmottagningar, barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomsmedicin i samverkan med kommunerna. Motivering I Sverige är kunskapen om att arbeta regionalt med sociala investeringsmedel låg. Det är ett område som ur ett vetenskapligt perspektiv behöver genereras mer kunskap till. VGR ska bygga upp en tvärsektoriell organisation för sociala investeringsmedel. Sociala investeringar innebär systemförändringar både inom VGR och hos kommunerna. Det är av stor vikt att berörda politiker och ledande tjänstemän inom VGR för diskussion kring ledning och organisation parallellt med att investeringar görs. Genom att skapa en politisk referensgrupp för det regiongemensamma uppdraget så möjliggörs arbetet för att få en politisk samsyn och en väl förankrad modell för VGR:s sociala investeringsmedel. Sociala investeringsmedel anknyter till Vision Västra Götaland - Det goda livet genom att arbeta för att möta behoven hos barn och unga. Sociala investeringsmedel är en del av genomförandet av VG2020 inom prioriterat område att bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv. I Samling för social hållbarhet betonas i föreslagna åtgärder att skapa verktyg för att underlätta implementering av insatser vars effekter blir synliga först efter längre tid, t.ex. att tillämpa ett socialt investeringsperspektiv. Ytterligare information Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Beslutet skickas till Regionutvecklingsnämnden, agneta.mardsjo@vgregion.se Rättighetskommittén, rattighet.kansli@vgregion.se Folkhälsokommittén, elisabeth.rahmberg@vgregion.se

35 Ärende 5 11 (37) Protokoll från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, Stärkt medborgardialog med öppna nämndmöten Diarienummer HSNG Beslut 1. Nämnden bordlägger ärendet. Sammanfattning av ärendet Carina Örgård (V) yrkande på sammanträden den 27 januari att Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd genomför sina nämndmöten öppna för allmänheten och att det avsätts 30 minuter i dagordningen för allmänhetens dialog med nämndens politiker. Ärendet bordlades då. Yrkanden på sammanträdet Ordförande: Nämnden bordlägger ärendet. Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

36 Ärende 6 32 (37) Protokoll från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, Tillkommande ärende: Uppdrag mellanområden Diarienummer HSNG Beslut 1. Nämnden bordlägger ärendet. Protokollsanteckning Johan Fält (M) lämnar för GrönBlå samverkan följande protokollsanteckning: Förvaltningen har gjort en nedbrytning av HSN Göteborg till ett antal mellanområden. Detta är ett mycket viktigt arbete för att nämnden ska kunna göra rätt prioriteringar. Vi vill att förvaltningen fortsätter med detta arbete. Det finns två områden som det skulle vara intressanta att få mer information om. 1) Hur fördelar sig kostnaden per invånare när det gäller den vård som ges på sjukhusen. 2) Hur ser det ut med förskrivningen av läkemedel och hur stor andel hämtas ut. Syftet med att se hur kostnaden per invånare för sjukhusvården är att det vore intressant att se om detta stämmer överens med ett förväntat behov. Med sjukhusvård avser vi den vård som ges av sjukhusen och specialister som inte ligger i primärvårdens regi. Det är också av intresse och jämföra detta med hur siffrorna ser ut totalt i regionen och ett par andra referenser såsom Kungälv, Mölndal och Skövde. Finns det möjlighet att få ut hur många DRG poäng det ges per invånare så är även detta en intressant siffra. DRG poängen ger en mer rättvisande siffra eftersom det är den faktiska vården som ges. Kostnaden för DRG poäng är olika för regionens sjukhus. När det gäller förskrivningen av recept finns det två intressanta faktorer. Hur många recept ges per invånare och hur många av dessa recept hämtas ut. Det är av stor vikt att de som får vård också tar den medicin som förskrivs. Om det finns skillnader på andel uthämtade recept så är nästa steg att försöka förstå varför? Förutom att förstå skillnader i olika mellanområde så är det intresse av att belysa detta ur ett genusperspektiv. Det lär inte vara särskilt svårt att få ut skillnader mellan män och kvinnors användande av vård. Yrkanden på sammanträdet Ordförande: Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att genomföra en studie över hur mycket ekonomiska resurser för sjukhusvård regionen satsade 2014 i respektive mellanområde uppdelat på kön. Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att genomföra en studie över hur många recept som förskrivits och andelen av dessa recept som hämtats ut under 2014 i respektive mellanområde uppdelat på kön. Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

37 33 (37) Protokoll från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, Ann-Christine Andersson (S): Nämnden bordlägger ärendet. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden bordlägger ärendet. Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

38 Ärende 7 27 (37) Protokoll från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, Finansiering av Angereds Närsjukhus Diarienummer HSNG Beslut 1. Nämnden bordlägger ärendet. Sammanfattning av ärendet Håkan Mannelqvist informerar om finansiering av Angereds Närsjukhus. Yrkanden på sammanträdet Ordförande: Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att genomföra förhandlingar om att Sahlgrenska Universitets Sjukhus skall överflytta verksamhet och ekonomiska resurser till Angereds Närsjukhus enligt befintlig plan för Angereds Närsjukhus. Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att inriktningen ska vara att den verksamhet och resurser som överflyttas till Angereds Närsjukhus ska ersättas av minst motsvarande resurser så att Sahlgrenska Universitets Sjukhus blir ett ännu vassare sjukhus. Ann-Christine Andersson (S): Nämnden bordlägger ärendet. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden bordlägger ärendet. Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

39 Ärende 8

40 Ärende 9 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Ingegerd Svensson Telefon: E-post: ingegerd.svensson@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Förlängning av avtal med Ågrenska AB avseende specialistinformation för familjer Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnd Göteborg beslutar att förlänga avtalet med Ågrenska AB med oförändrade villkor, till och med Sammanfattning av ärendet Mellan Västra Götalandsregionen och Ågrenska AB finns ett avtal avseende specialistinformation för familjer med barn och ungdomar med sällsynta sjukdomar och syndrom. Avtalstiden är 1 januari december 2015, med möjlighet för beställaren att förlänga avtalstiden i upp till två år. Fördjupad beskrivning av ärendet Familjeverksamheten på Ågrenska innebär en vistelse för familjer och barn och ungdomar med sällsynta, medfödda sjukdomar och syndrom. Verksamheten vänder sig till hela familjen och innebär att både föräldrar och barn får möjlighet att träffa andra i samma situation, utbyta kunskap och erfarenheter och kunna umgås under trevliga former. Föräldrarna får samtidigt medicinsk information och psykosocial kunskap av ledande specialister. Barnen och syskonen får också information. Detta tillsammans bidrar till att barnens habilitering och vardagslivet underlättas. Personal som arbetar med barnen på hemorten har dessutom möjlighet att delta och lyssna på samma föreläsningar. Under 2014 har totalt 29 familjer deltagit i familjevistelser på Ågrenska. Sammanlagt deltog 109 familjemedlemmar i aktiviteterna. Finansiering Finansiering sker genom avropande enhet. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

41 Datum Diarienummer HSNG (2) Beredning Ärendet har informerats om i presidiet för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Besluten skickas till Robert Hejdenberg Ågrenska AB Box 2058, Hovås robert.hejdenberg@agenska.se

42 Ärende Här är vårdcentralerna du kan välja mellan NAMN ADRESS POSTNR ORT FÖRETAG Telefon ALE KOMMUN Adina Hälsans Vårdcentral Nol Noltorget Nol Nolhälsan AB Bohuspraktiken Göteborgsvägen Bohus Praktikertjänst AB Nödinge Vårdcentral Klockarevägen Nödinge Praktikertjänst AB Närhälsan Älvängen vårdcentral Svenstorpvägen Älvängen Närhälsan ALINGSÅS KOMMUN Bräcke Diakoni Vårdcentralen Centrum Kungsgatan Alingsås Bräcke Diakoni Nötkärnan Sävelången Familjeläkare och BVC Ingaredsgatan Alingsås Nötkärnan Alingsås Familjeläkare AB Närhälsan Sollebrunn vårdcentral Centrumgatan Sollebrunn Närhälsan Närhälsan Sörhaga vårdcentral Södra Ringgatan 34 B Alingsås Närhälsan Närhälsan Ängabo vårdcentral Sundsbergsgatan Alingsås Närhälsan BENGTSFORS KOMMUN Närhälsan Bäckefors vårdcentral Dalslands sjukhus Bäckefors Närhälsan Närhälsan Bengtsfors vårdcentral Storgatan Bengtsfors Närhälsan BOLLEBYGD KOMMUN Närhälsan Bollebygd vårdcentral Gästgivarevägen Bollebygd Närhälsan BORÅS KOMMUN Allékliniken Sleipner Allégatan Borås Praktikertjänst AB Brämhults Vårdcentral Tvinnargatan Brämhult Praktikertjänst AB Cityläkarna Borås Göteborgsvägen Borås Cityläkarna Borås AB Herkules vårdcentral Västerlånggatan Borås Praktikertjänst AB Närhälsan Boda vårdcentral Smörhulegatan Borås Närhälsan Närhälsan Dalsjöfors vårdcentral Uppegårdsgatan Dalsjöfors Närhälsan Närhälsan Fristad vårdcentral Tärnavägen Fristad Närhälsan Närhälsan Heimdal vårdcentral Stengärdsgatan Borås Närhälsan Närhälsan Sandared vårdcentral Strandvägen Sandared Närhälsan Närhälsan Sjöbo vårdcentral Sjöbo Torggata Borås Närhälsan Närhälsan Södra Torget vårdcentral Kvarngatan Borås Närhälsan Närhälsan Trandared vårdcentral Kindsgatan Borås Närhälsan Närhälsan Viskafors vårdcentral Hagkällevägen Viskafors Närhälsan DALS-ED KOMMUN Närhälsan Dals-Ed vårdcentral Storgatan Dals Ed Närhälsan ESSUNGA KOMMUN Närhälsan Nossebro vårdcentral Ängsgatan Nossebro Närhälsan FALKÖPING KOMMUN Bräcke Diakoni vårdcentralen Kurhälsan Mössebergsparken Falköping Bräcke Diakoni Bräcke Diakoni vårdcentralen Centralhälsan Bryngelsgatan 2 B Falköping Hoheisel primärvård AB Närhälsan Floby vårdcentral Storgatan Floby Närhälsan Närhälsan Mösseberg vårdcentral Danska vägen Falköping Närhälsan Närhälsan Oden vårdcentral S:t Olofsgatan Falköping Närhälsan Närhälsan Stenstorp vårdcentral Storgatan 14 A Stenstorp Närhälsan FÄGERLANDA KOMMUN Närhälsan Färgelanda vårdcentral Håvestensvägen Färgelanda Närhälsan GRÄSTORP KOMMUN Capio vårdcentral Grästorp Jon Jespersgatan Grästorp Capio Primärvård AB GULLSPÅNG KOMMUN Närhälsan Gullspång vårdcentral Hemgatan Gullspång Närhälsan Skagerns Vård och Hälsoenhet Hemgatan Gullspång Västra Eketorps läkarmottagning AB GÖTEBORG - ANGERED Angereds Läkarhus Kultivatorgatan Angered Backa Läkarhus AB Närhälsan Angered vårdcentral Angereds Torg Angered Närhälsan Närhälsan Hjällbo vårdcentral Bergsgårdsgärdet 89 b Angered Närhälsan Närhälsan Lövgärdet vårdcentral Vaniljgatan Angered Närhälsan Angered Care Vårdcentral Angereds Torg Angered Angered Care AB GÖTEBORG - ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO Allemanshälsans vårdcentral Frölunda Lergöksgatan 2B Västra Frölunda Allemanshälsan Aleroz AB Capio Vårdcentral Billdal Billdalsvägen Hovås Capio Närsjukvård AB Nötkärnan Hovås Askim Familjeläkare och BVC Askims Torg Askim Hovås Askim Famljeläkare AB Närhälsan Askim vårdcentral Datavägen Askim Närhälsan Närhälsan Frölunda vårdcentral Näverlursgatan Västra Frölunda Närhälsan Närhälsan Högsbo vårdcentral Markmyntsgatan 14A Göteborg Närhälsan Västerleden Vårdcentral och Hälsocenter - Frölunda Torg Lilla marconigatan Västra Frölunda Västerledens vårdcentral AB

43 NAMN ADRESS POSTNR ORT FÖRETAG GÖTEBORG - CENTRUM Allemanshälsans vårdcentral Landala Karl Gustavsgatan Göteborg Allemanshälsan Aleroz AB Capio Vårdcentral Gårda Anders Personsgatan Göteborg Capio Närsjukvård AB Din klinik Fridkullagatan Göteborg Din Klinik Väst Holding AB Fredriksdals Läkarhus Mölndalsvägen Göteborg Backa Läkarhus AB Kungsportsläkarna Kungsportsavenyn Göteborg Kungsportsläkarna AB Kvarterskliniken Almedal Obs! Avslutad. Kungsportsavenyn Göteborg Kungsportsläkarna AB Kvarterskliniken Lorensberg Kungsportsavenyn Göteborg Kungsportsläkarna AB CitySjukhuset +7 Vårdcentralen Lilla Badhusgatan Göteborg Läkarhuset +7KB Vårdcentralen Carlanderska Calandersplatsen Göteborg Stiftelsen Carlanderska sjukhuset Närhälsan Gibraltargatan vårdcentral Gibraltargatan 1C Göteborg Närhälsan Närhälsan Kungshöjd vårdcentral Kaserntorget 11A Göteborg Närhälsan Vårdcentralen Läkarhuset Södra Vägen Göteborg Praktikertjänst AB GÖTEBORG - LUNDBY Backa Läkarhus Borstbindaregatan Göteborg Backa Läkarhus AB Capio Vårdcentral Lundby Wieselgrensplatsen 2a Göteborg Capio Närsjukvård AB Närhälsan Bjurslätt vårdcentral Bjurslätts Torg Göteborg Närhälsan Närhälsan Brämaregården vårdcentral Virvelvindsgatan 8A Göteborg Närhälsan Närhälsan Eriksberg vårdcentral Sjöporten Göteborg Närhälsan Närhälsan Kyrkbyn vårdcentral Eketrägatan Göteborg Närhälsan Vårdcentralen Feelgood Torslanda Personalvägen Göteborg Feelgood Primärvård AB GÖTEBORG - MAJORNA-LINNÉ Capio Vårdcentral Axess Södra Allegatan Göteborg Capio Närsjukvård AB Järnhälsan Järntorgsgatan Göteborg Järnhälsan KB Kvarterskliniken Husaren Husargatan Göteborg Kungsportsläkarna AB Nötkärnan Masthugget Familjeläkare och BVC Andra Långgatan Göteborg Nötkärnan Masthugget Familjeläkare och BVC AB Närhälsan Kungssten vårdcentral Knipplagatan Göteborg Närhälsan Närhälsan Majorna vårdcentral Skärgårdsgatan Göteborg Närhälsan Närhälsan Masthugget vårdcentral Fjärde Långgatan Göteborg Närhälsan Närhälsan Slottsskogen vårdcentral Vegagatan Göteborg Närhälsan GÖTEBORG - NORRA HISINGEN Selmas Läkarhus Lisa sass gata Göteborg Backa Läkarhus AB Närhälsan Backa vårdcentral Rimmaregatan Hisings Backa Närhälsan Närhälsan Kärra vårdcentral Lillekärr Södra Hisings Kärra Närhälsan Närhälsan Tuve vårdcentral Tuve Torg Göteborg Närhälsan GÖTEBORG - VÄSTRA GÖTEBORG Johannesvården - Vårdcentral och BVC Trollbärsvägen Västra Frölunda Praktikertjänst AB Närhälsan Opaltorget vårdcentral Grevegårdsvägen 198B Västra Frölunda Närhälsan Närhälsan Styrsö vårdcentral Brattenvägen Styrsö Närhälsan Västerledens Vårdcentral Grimmeredsvägen Västra Frölunda Västerledens vårdcentral AB Wästerläkarna Hängpilsgatan Västra Frölunda Wästerläkarna AB GÖTEBORG - VÄSTRA HISINGEN Capio Vårdcentral Amhult Gamla flygplatsvägen Göteborg Capio Närsjukvård AB Nötkärnan Friskväderstorget Vårdcentral och BVC Friskväderstorget Göteborg Nötkärnan Friskväderstorget Vårdcentral och BVC AB Torslanda läkarhus Flygledarevägen Torslanda Backa Läkarhus AB Närhälsan Biskopsgården vårdcentral Höstvädersgatan Göteborg Närhälsan Närhälsan Torslanda vårdcentral Nordhagsvägen 2A Torslanda Närhälsan GÖTEBORG - ÖRGRYTE-HÄRLANDA Närhälsan Björkekärr vårdcentral Stabbegatan 2B Göteborg Närhälsan Närhälsan Ekmanska vårdcentral Lillkullegatan Göteborg Närhälsan Närhälsan Olskroken vårdcentral Redbergsvägen Göteborg Närhälsan Närhälsan Torpavallen vårdcentral Torpavallsgatan Göteborg Närhälsan GÖTEBORG - ÖSTRA GÖTEBORG Familjehälsan Vårdcentral Rullagergatan Göteborg Familjehälsan Väst AB Nya vårdcentralen Kortedala Torg Tusenårsgatan Göteborg Vårdcentraler i Väst AB Nötkärnan Bergsjön Vårdcentral och BVC Rymdtorget 8B Göteborg Nötkärnan Bergsjön Vårdcentral och BVC AB Nötkärnan Kortedala Vårdcentral och BVC Årstidsgatan Göteborg Nötkärnan Kortedala Vårdcentral och BVC AB Närhälsan Gamlestadstorget vårdcentral Gamlestadsvägen 4. B Göteborg Närhälsan GÖTENE KOMMUN Kinnekullehälsans Vårdcentral i Götene Centrumhuset,Torggatan Götene Kinnekullehälsan Privat AB Närhälsan Götene vårdcentral Box 136,Torggatan Götene Närhälsan HERRLJUNGA KOMMUN Närhälsan Herrljunga vårdcentral Horsbyvägen Herrljunga Närhälsan HJO KOMMUN Hälsocentralen Fabriksgatan Hjo Hälsocentralen i Hjo AB Närhälsan Hjo vårdcentral Box 55,Karlsborgsvägen Hjo Närhälsan

44 NAMN ADRESS POSTNR ORT FÖRETAG HÄRRYDA KOMMUN Hälsans Hus Milstensvägen Landvetter Hälsans Hus AB Rävlanda Vårdcentral Rävlanda stationsväg Rävlanda MS Strand AB Närhälsan Hindås vårdcentral Stationsvägen 47, Box Hindås Närhälsan Närhälsan Landvetter vårdcentral Brattåsvägen Landvetter Närhälsan Närhälsan Mölnlycke vårdcentral Ekdalavägen 2, Box Mölnlycke Närhälsan KARLSBORG KOMMUN Närhälsan Karlsborg vårdcentral Box 7,Björkstigen Karlsborg Närhälsan KUNGÄLV KOMMUN Centrumpraktiken Triogatan Kungälv Praktikertjänst AB Vårdcentralen Kusten Lekmannagatan Kungälv Praktikertjänst AB Närhälsan Nordmanna vårdcentral Nordmannatorget Kungälv Närhälsan Närhälsan Solgärde vårdcentral Rollsbovägen Kungälv Närhälsan LERUM KOMMUN Närhälsan Floda vårdcentral Rurik Holms Väg 10 A Floda Närhälsan Närhälsan Gråbo vårdcentral Lundbyvägen Gråbo Närhälsan Närhälsan Lerum vårdcentral Göteborgsvägen Lerum Närhälsan LIDKÖPING KOMMUN Hamnstadens vårdcentral Rörstrands Center, Fabriksgatan Lidköping Praktikertjänst AB Närhälsan Guldvingen vårdcentral Östbygatan Lidköping Närhälsan Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral Tallskogsvägen Lidköping Närhälsan LILLA EDET KOMMUN Medpro Clinic Lilla Edet Vårdcentral Järnvägsgatan Lilla Edet Medpro Clinic Lilla Edet Vårdcentral AB LYSEKIL KOMMUN Lysekils Läkarhus Södra Hamngatan Lysekil Backa Läkarhus AB Närhälsan Lysekil vårdcentral Lasarettsgatan Lysekil Närhälsan Närhälsan Brastad vårdcentral Läkarvägen Brastad Närhälsan MARIESTAD KOMMUN Kinnekullehälsans Vårdcentral i Mariestad Carlbecksvägen 1a Mariestad Kinnekullehälsan Privat AB Närhälsan Mariestad vårdcentral Lockerudsvägen Mariestad Närhälsan MARKS KOMMUN Närhälsan Fritsla vårdcentral Förläggarevägen Fritsla Närhälsan Närhälsan Horred vårdcentral Varbergsvägen Horred Närhälsan Närhälsan Kinna vårdcentral Kinnaborgsvägen Kinna Närhälsan Närhälsan Skene vårdcentral Varbergsvägen Skene Närhälsan Närhälsan Sätila vårdcentral Björlandavägen Sätila Närhälsan MELLERUD KOMMUN Närhälsan Mellerud vårdcentral N Kungsgatan Mellerud Närhälsan MUNKEDAL KOMMUN Närhälsan Munkedal vårdcentral Centrumvägen Munkedal Närhälsan MÖLNDAL KOMMUN Allemanshälsans vårdcentral Jungfruplatsen Jungfruplatsen Mölndal Allemanshälsan Aleroz AB Capio Vårdcentral Mölndal Bergmansgatan Mölndal Capio Primärvård AB Ekenhälsan Ekenleden 15 A Kållered Ekenhälsan AB Läkargruppen Mölndalsbro Broplatsen Mölndal Läkargruppen Mölndalsbro KB Nötkärnan Kållered Familjeläkare och BVC Gamla Riksvägen Kållered Nötkärnan Kållered Familjeläkare och BVC AB Närhälsan Krokslätt vårdcentral Fredåsgatan Mölndal Närhälsan Närhälsan Lindome vårdcentral Almåsgången Lindome Närhälsan Närhälsan Åby vårdcentral Katrinebergsgatan Mölndal Närhälsan ORUST KOMMUN Capio vårdcentral Orust Värdshusvägen Henån Capio Primärvård AB PARTILLE KOMMUN Adina Hälsans Vårdcentral Sävedalen Göteborgsvägen Sävedalen Sädedalenhälsan AB Capio Vårdcentral Sävedalen Vallhamra torg Sävedalen Capio Närsjukvård AB Närhälsan Furulund vårdcentral Tingsvägen Partille Närhälsan Närhälsan Partille vårdcentral Kyrktorget Partille Närhälsan SKARA KOMMUN Bräcke Diakoni vårdcentralen Vilan Skaraborgsgatan Skara Bräcke Diakoni Närhälsan Skara vårdcentral Malmgatan Skara Närhälsan

45 NAMN ADRESS POSTNR ORT FÖRETAG SKÖVDE KOMMUN Allemanshälsans vårdcentral Lunden Lundenvägen Skövde Allemanshälsan Aleroz AB Vårdcentral City Skövde Hertig Johans Torg Skövde Kinnekullehälsan Privat AB Närhälsan Billingen vårdcentral Ekängsvägen Skövde Närhälsan Vårdcentralen Centrum Stationsgatan Skövde Praktikertjänst AB Närhälsan Hentorp vårdcentral Gröna vägen 40 A Skövde Närhälsan Närhälsan Norrmalm vårdcentral Ekängsvägen Skövde Närhälsan Närhälsan Södra Ryd vårdcentral Box 96063,Timmervägen Skövde Närhälsan Närhälsan Tidan vårdcentral Tidanvägen Tidan Närhälsan SOTENÄS KOMMUN Sotenäs Vårdcentral i Hunnebostrand Skolgatan Hunnebostrand Praktikertjänst AB Närhälsan Kungshamn vårdcentral Hvitfeldtsgatan Kungshamn Närhälsan STENUNGSUND KOMMUN Backa Läkarhusgruppen Stenungsund Strandvägen 23 D Stenungsund Backa Läkarhus AB Närhälsan Stenungsund vårdcentral Jullen Stenungsund Närhälsan Närhälsan Stora Höga vårdcentral Stora vägen Stora Höga Närhälsan STRÖMSTAD KOMMUN Vårdcentralen Bohuslinden Uddevallavägen Strömstad Praktikertjänst AB Strömstad Läkarhus V Hamngatan Strömstad Backa Läkarhus AB SVENLJUNGA KOMMUN Närhälsan Svenljunga vårdcentral Klockaregatan Svenljunga Närhälsan TANUM KOMMUN Kvarterskliniken Tanum Affärsvägen Tanumshede Kungsportsläkarna AB Närhälsan Fjällbacka vårdcentral Nestorsvägen Fjällbacka Närhälsan Närhälsan Tanumshede vårdcentral Ringvägen 1A Tanumshede Närhälsan TIBRO KOMMUN Närhälsan Tibro vårdcentral Box 275,Centrumgatan Tibro Närhälsan Hälsocentralen i Tibro Centrumgatan Tibro Hälsocentralen i Hjo AB TIDAHOLM KOMMUN Närhälsan Tidaholm vårdcentral Box 305,Västra Drottningvägen Tidaholm Närhälsan TJÖRN KOMMUN Närhälsan Tjörn vårdcentral Syster Ebbas väg Kållekärr Närhälsan Almö Läkarhus Myggenäsvägen Myggenäs Backa Läkarhus AB TRANEMO KOMMUN Närhälsan Tranemo vårdcentral Storgatan Tranemo Närhälsan TROLLHÄTTAN KOMMUN Achima Care Trollhättans vårdcentral Lasarettsvägen Trollhättan Achima Care AB Maria Alberts Vårdcentral Djupebäcksgatan 21C Trollhättan Praktikertjänst AB Primapraktiken Nohabgatan 18E Trollhättan Praktikertjänst AB Medpro Clinic Stavre vårdcentral Slättbergsvägen Trollhättan Medpro Clinics Stavre Vårdcentral AB Närhälsan Sylte vårdcentral Myrtuvevägen Trollhättan Närhälsan Närhälsan Källstorp vårdcentral Strömsviksvägen Trollhättan Närhälsan TÖREBODA KOMMUN Närhälsan Töreboda vårdcentral Box 2,Börstorpsgatan Töreboda Närhälsan UDDEVALLA KOMMUN Achima Care Uddevalla vårdcentral Västgötavägen Uddevalla Achima Care AB Silentzvägens Vårdcentral Silentzvägen Uddevalla Praktikertjänst AB Närhälsan Dagson vårdcentral Södergatan Uddevalla Närhälsan Närhälsan Dalaberg vårdcentral Lövskogsgatan Uddevalla Närhälsan Närhälsan Herrestad vårdcentral Lingatan Uddevalla Närhälsan Närhälsan Ljungskile vårdcentral Arendalsvägen Ljungskile Närhälsan Närhälsan Skogslyckan vårdcentral Sunnanvindsvägen Uddevalla Närhälsan ULRICENHAM KOMMUN HälsoBrunnen Vårdcentral Vistvägen Ulricehamn Praktikertjänst AB Närhälsan Dalum vårdcentral Dalatorget Dalum Närhälsan Närhälsan Ulricehamn vårdcentral Nygatan Ulricehamn Närhälsan VARA KOMMUN Närhälsan Vara vårdcentral Box 154, Allégatan Vara Närhälsan VÅRGÅRDA KOMMUN Närhälsan Vårgårda vårdcentral Centrumgatan Vårgårda Närhälsan VÄNERSBORG KOMMUN Medpro Clinic Brålanda Vårdcentral Törnrosgatan Brålanda Medpro Clinic AB Medpro Clinic Torpa Vårdcentral Torpavägen Vänersborg Medpro Clinic AB Vårdcentralen Nordstan Residensgatan Vänersborg Praktikertjänst AB Närhälsan Vargön vårdcentral Nordkroksvägen Vargön Närhälsan Närhälsan Vänerparken vårdcentral Edsvägen Vänersborg Närhälsan ÅMÅL KOMMUN Balderkliniken Södra Långgatan Åmål Balderkliniken Närhälsan Åmål vårdcentral Södra Långgatan 3B Åmål Närhälsan ÖCKERÖ KOMMUN Hönö Vårdcentral Minkebergsvägen 3 A Öckerö Hönö Vårdcentral AB Närhälsan Öckerö vårdcentral Björnhuvudsvägen Öckerö Närhälsan

46 Västra Götalandsregionen Ärende 13 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Per-Olof Olofsson Telefon: E-post: per-olof.olofsson@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Tecknande av kontrakt inom VG Primärvård med PubMed AB avseende Vårdcentralen Östra Göteborg Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden tecknar kontrakt med PubMed AB avseende Vårdcentralen Östra Göteborg med driftstart tidigast den 1 juni Sammanfattning av ärendet PubMed AB har till Regionstyrelsen (RS) den 25 november 2014 ansökt om att få bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård. Ansökan avser vårdenheten Vårdcentralen Östra Göteborg med adress Ljusårsvägen 100 i stadsdelen Östra Göteborg. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har godkänt ansökan vid sammanträde Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli kommer tillsammans med Vårdvalsenheten att göra en avstämning hos vårdgivaren senast två veckor före avtalad driftstart. Detta för att följa upp att alla åtgärder vidtagits som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas enligt Krav- och kvalitetsboken. Samverkan De fackliga organisationerna har informerats om ärendet den 16 januari Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Bilagor 1. Protokollsutdrag från Hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde inkl Granskningsprotokoll Beslutet skickas till PubMed AB, Ströms Vinkelväg 15, Olofstorp Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

47

48 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Diarienummer HS Tillkommande ärende HSA/Vårdvalsenheten Handläggare: Rose-Marie Nyborg Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Ansökan om att bedriva vårdverksamhet inom Västra Götalandsregionens VG Primärvård, Göteborg Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsavdelningen godkänner ansökan från leverantör PubMed AB att bedriva vårdverksamhet enligt VG Primärvård Sammanfattning av ärendet Det har inkommit en ny ansökan om att bedriva vårdverksamhet enligt VG Primärvård. Den sökande är PubMed AB som vill starta vårdcentralen Östra Göteborg, Ljusårsvägen 100 i stadsdelen Bergsjön, Göteborgs kommun. Planerad verksamhetsstart är I enlighet med Lagen om valfrihetssystem (LOV) gäller en löpande annonsering utan slutdatum för ansökan. Meddelande om godkännande ska ges inom två månader från det att komplett ansökan inkommit. Enligt ansvarsfördelning som tillämpas i regionen godkänner hälso-och sjukvårdsstyrelsen vårdgivare och berörd hälso- och sjukvårdsnämnd tecknar därefter kontrakt. Godkännandet avser etablering inom en kommun eller stadsdel i Göteborg. När kontrakt tecknas regleras bland annat vårdenhetens namn, adress och uppdragstid. Inför avtalad verksamhetsstart genomförs en avstämning och bedömning av leverantörens förutsättningar att uppfylla samtliga krav för verksamhetens bedrivande. Västra Götalandsregionen äger rätt att besluta om en senare driftsstart eller säga upp kontraktet till förtida upphörande om leverantören bedöms sakna förutsättningar att uppfylla samtliga krav för verksamheten. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: rose-marie.nyborg@vgregion.se

49 Datum Diarienummer HS (2) Beredning Ansökan har granskats av Vårdvalsenheten, hälso- och sjukvårdsavdelningen, utifrån de krav som anges i Krav- och kvalitetsboken samt krav som anges i anvisningar för ansökan till VG Primärvård. Bedömning har gjorts avseende ITkrav och verksamhetens utförande samt ekonomiska stabilitet. Resultat av granskning av ansökan redovisas i bifogat granskningsprotokoll. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Staffan Cavefors Områdeschef Vårdmodeller och tillgänglighet Bilaga 1. Granskningsprotokoll, RS , Vårdcentralen Östra Göteborg Beslutet skickas till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Ralph Harlid Verksamhetschef Muhammad Al Abdullah Vårdcentralen Östra Göteborg

50

51 Västra Götalandsregionen Ärende 14 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Per-Olof Olofsson Telefon: E-post: per-olof.olofsson@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Tecknande av kontrakt för att bedriva vårdverksamhet inom Vårdval Rehab - Praktikertjänst AB, Johannesvården Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden tecknar kontrakt med Praktikertjänst AB avseende rehabenheten Johannesvården med driftstart tidigast den 1 september Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen (RS) har vid sammanträde den 25 mars 2015 beslutat att godkänna ansökan från Praktikertjänst AB, org nr , att bedriva vårdverksamhet inom Vårdval Rehab avseende rehabenheten Johannesvården. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) har tillsammans med Vårdvalsenheten besökt vårdenheten den 19 mars Senast två veckor före avtalad driftstart genomförs en avstämning med leverantören. Detta för att följa upp att alla åtgärder vidtagits som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas enligt Krav- och kvalitetsboken. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Bilagor 1. Granskningsprotokoll, HS , Johannesvården 2. Protokollsutdrag från Hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

52

53

54

55 Ärende 17 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum HSN G HSN V HSN Ö HSN N HSN S Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Astrid Brauer Telefon: E-post: astrid.brauer@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Vårdgaranti ryggortopedi. Svar på skrivelse från patientnämnden Förslag till beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd godkänner svaret till patientnämnden i Göteborg. Sammanfattning av ärendet Patientnämnden i Göteborg har ställt frågan till hälso- och sjukvårdsnämnderna om vidtagna/planerade åtgärder för att säkerställa vårdgarantin inom ryggkirurgi. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Bilaga Svar till patientnämnden i Göteborg Beslutet skickas till Patientnämndernas kansli Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post:

56 1 (2) Svar på skrivelse Datum HSNG HSNV HSNÖ HSNN HSNS Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Astrid Brauer Telefon: E-post: Till Patientnämnden Vårdgaranti - ryggortopedi Bakgrund De fem hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) har fått en skrivelse från patientnämnden i Göteborg med anledning av inkomna klagomål och synpunkter på bristande tillgänglighet, framför allt väntetider till läkarbesök och behandlingar inom ryggortopedi i göteborgsområdet. Skrivningen baseras på patientärenden som kommit till Patientnämnden i Göteborg men berör samtliga HSN. Patientnämnden påpekar att vårdgivaren inte uppfyller sin skyldighet vad gäller den lagstadgade vårdgarantin. Patientnämnden vill få information om vidtagna alternativt planerade åtgärder. Då patientnämndens skrivelse föranleds av patientärenden i Göteborg utgår svaret i huvudsak från vården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hälso- och sjukvårdsnämnderna Hälso- och sjukvårdsnämnderna har ett befolkningsansvar, vilket bland annat innebär ett ansvar för att befolkningen får tillgång till primärvård, sjukhusvård, tandvård, folkhälsoinsatser och insatser vid funktionsnedsättning. För att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård tecknar HSN vårdöverenskommelser med bl a regionens sjukhus. Vårdöverenskommelserna omfattar vård till invånare i Västra Götaland. Vårdöverenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Vårdöverenskommelsen (VÖK) med SU fastställer sjukhusets uppdrag på en övergripande nivå. Av VÖK framgår förväntade vårdvolymer inom öppen och sluten vård; i sin tur fördelade på region- och rikssjukvård och länssjukvård. Därtill preciseras ett antal s k riktade uppdrag som t ex akutmottagningar och ambulansverksamhet. Undantagsvis preciseras volymer inom ett specifikt område. SU har ansvaret att uppfylla vårdgarantin vilket preciseras i VÖK. I den VÖK som gällde perioden 2013/2014 och i VÖK 2015 uttrycks dock att SU har, utifrån givna ekonomiska ramar, svårigheter att klara både den medicinskt prioriterade Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

57 Svar på skrivelse om vårdgaranti - ryggortopedi, (2) vården som innebär att de svårast sjuka tas om hand först och att uppfylla vårdgarantin till alla delar. VÖK fastställer också SU:s ansvar när det gäller att informera patienter om vårdgarantin och i vilka fall och med vilka regler patienten kan tillämpa sina möjligheter till valfrihet. Regionstyrelsen För att förbättra tillgängligheten 2014 uppdrog regionstyrelsen åt SU att utföra ytterligare behandlingar inom ryggkirurgi utöver den basvolym som rymdes inom vårdöverenskommelsen med HSN. De tillkommande volymerna finansierades av regionstyrelsen. VGR har också upphandlat volymer för ryggkirurgi. På grund av att tilldelningsbesluten överklagades, försenades dock möjligheten att utnyttja upphandlade volymer Utfallet 2014 för ryggkirurgi vid SU SU har under 2014 utfört sin basvolym i vårdöverenskommelsen med HSN. Därtill har sjukhuset utfört drygt 60% av den volym som tilldelades utöver basvolymen i vårdöverenskommelsen. Brist på ryggkirurger, vilket VGR delar med resten av landet och brist på operationsutrymme förklarar att den planerade volymen i egen regi inte är utförd till fullo. SU har utnyttjat tilldelad upphandlad volym. På grund av sen tilldelning av volymer kommer operationerna att utföras först under Situationen inför 2015 I 2015 års överenskommelse har SU en oförändrad volym i sin vårdöverenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnderna. Uppdraget att utföra ytterligare volymer i egen regi och möjligheten att avropa upphandlade volymer kvarstår för 2015 med finansiering utanför vårdöverenskommelsen med HSN. Under 2015 kommer de upphandlade volymerna inom ryggkirurgi att utnyttjas. VGR kommer att använda sig av möjliga optioner i de upphandlade avtalen och på så sätt öka volymen för Hälso- och sjukvårdsnämnderna tar kontinuerligt del av uppföljningen av utförarnas efterlevnad till vårdgarantin. När det gäller de områden där extra satsningar är gjorda, bl a inom ryggkirurgi ansvarar regionstyrelsen för uppföljningen. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Johan Fält Ordförande

58 Ärende 18 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Maria Engström Telefon: E-post: maria.t.engstrom@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Yttrande över remiss Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Förslag till beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner bilagan Yttrande över remiss Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling. 2. Yttrandet skickas till regionstyrelsen som nämndens svar på remiss Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling. Sammanfattning av ärendet I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen. I december 2014 beslutade miljönämnden att föreslå regionfullmäktige att införa programmet för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag senast den 1 juli Regionstyrelsen har gett samtliga nämnder, styrelser och bolag möjlighet att yttra sig över miljönämndens förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling. Nämnden ställer sig bakom införandet av program för klimatväxling i Västra Götalandsregionen då resandet med flyg och privata bilar fortfarande utgör en stor andel av resandet i tjänsten. Nämnden poängterar dock att det är viktigt att Västra Götalandsregionen trots klimatväxling aktivt fortsätter att arbeta för att minska påverkan på miljön. Det är därför en bra lösning att klimatväxlingsavgiften samlas på ett centralt konto för att användas till åtgärder för att minska klimatpåverkan i enlighet med Västra Götalandsregionens miljöprogram Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef kvalitetsstyrning Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

59 2 (2) Bilaga 1. Yttrande över remiss Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Besluten skickas till så snart som möjligt efter beslut. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post:

60 1 (2) Datum Diarienummer RS Samtliga nämnder, styrelser och bolag Remiss - Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen. Miljönämnden har slutfört sitt uppdrag och beslutade den 10 december 2014 ( 65, dnr MN ) att föreslå regionfullmäktige att införa programmet för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag senast den 1 juli Programmet som föreslås är en centralt styrd modell där samtliga förvaltningar och bolag ska ingå. Klimatväxlingsavgiften läggs på tjänstemäns och politikers tjänsteresor med privat bil och flyg. Avgiften samlas på ett centralt konto och ska användas till åtgärder för att minska klimatpåverkan i enlighet med Västra Götalandsregionens miljöprogram Hade Västra Götalandsregionen klimatväxlat år 2013 och 2014 skulle programmet genererat 7,3 respektive 7,6 miljoner kronor. Miljönämnden ser ett behov av ett klimatväxlingsprogram då resandet med flyg och privata bilar fortfarande utgör en stor andel av resandet i tjänsten. Resandet med bil har minskat med 15 procent sedan 2009, mycket till följd av övergång till resfri mötesteknik. År 2013 körde vi dock cirka 2,3 miljoner mil och av dessa var drygt 40 procent i privat bil. Resta mil med flyg i tjänsten har ökat med 7 procent sedan 2009 och år 2013 var vi uppe i cirka 1,6 miljoner mil. (Förvaltningsspecifika uträkningar bifogas för 2013 så varje förvaltning/bolag ser sin ungefärliga klimatväxlingsavgift. Klimatavgiften beräknas efter varje års slut) Regionstyrelsen vill särskilt ha synpunkter på vad förvaltningar och bolag ser för möjligheter och hinder med ett införande av ett program för klimatväxling. Programmet översänds för synpunkter till samtliga nämnder, styrelser, kommittéer och bolag. Yttranden lämnas till regionstyrelsen@vgregion.se senast den 21 april Vid frågor om programmet, vänligen kontakta: Jenny Sjöstedt, telefon: , Epost: jenny.sjostedt@vgregion.se Efter remissomgången är avsikten att programmet ska fastställas av regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionkansliet@vgregion.se

61 (2) Enligt uppdrag Elisabet Ericson Kanslichef Bilaga Miljönämndens förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling

62

63 Västra Götalandsregionen 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Jenny Sjöstedt Telefon: E-post: jenny.sjostedt@vgregion.se Till miljönämnden Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Förslag till beslut Miljönämnden föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige godkänner återrapportering av budgetuppdraget att ta fram ett program för klimatkompensation. 2. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige inför program för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag senast den 1 juli Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige ger miljönämnden i uppdrag att stödja införande av program för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag. Miljönämnden beslutar följande för egen del: 1. Miljönämnden anser för egen del att uppdraget om att ta fram ett program för klimatkompensation från regionfullmäktiges budget 2014 är slutfört. Sammanfattning av ärendet I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen. Miljösekretariatet har utrett frågan, i samråd med fler förvaltningar, och har bland annat tittat på hur Region Skåne och Göteborgs Stad har utformat sina modeller. Modellen som föreslås är en centralt styrd modell där samtliga förvaltningar och bolag ska ingå. Klimatväxlingsavgift läggs på tjänstemäns och politikers tjänsteresor med privat bil och flyg. Avgiften samlas på ett centralt konto och medlen ska användas till åtgärder i Västra Götalandsregionens miljöprogram som syftar till att minska klimatpåverkan. Miljönämnden gör årligen en prioritering av vilka åtgärder som ska genomföras. Prioriteringen baseras på en prognos. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

64 Datum (5) Diarienummer MN Fördjupande beskrivning av ärendet Klimatkompensation eller klimatväxling Klimatkompensation innebär att man vill minska skadan av klimatpåverkande handlingar som vi inte kan eller vill låta bli, genom att betala ett högre pris för dessa handlingar. Att klimatkompensera sina resor innebär således att man försöker minska eller neutralisera resornas klimateffekter, genom att ge pengar till åtgärder som minskar klimatpåverkan. Klimatkompensationen finansierar en åtgärd utanför den egna organisationen som ska leda till en utsläppsminskning som är lika stor som de utsläpp som ska kompenseras 1. Enligt SKL är klimatkompensation inte förenligt med kommunallagen 2. Som offentlig verksamhet kan man dock införa intern klimatkompensation, vilket innebär att man inom en organisation avgiftsbelägger t.ex. resor med hög klimatbelastning för att finansiera interna åtgärder för att minska klimatpåverkan. Ett sådant system benämns ofta klimatväxling 3. Omvärlden Allt fler kommuner, landsting/regioner och företag klimatkompenserar/växlar. Erfarenheter från andra kommuner och landsting visar positiva effekter som minskat resande och mer klimatsmart resande. Region Skåne har erfarenheter av att arbeta med klimatväxling sedan Under 2013 minskade resandet med flyg och privat bil med 10 procent, en trend man inte sett innan programmet infördes. Göteborgs Stad följer inte resandet centralt, men ser en minskning av de totala CO2utsläppen gällande privata bilar och flyg. En stor del av de minskade utsläppen beror på en omställning mot mer klimatsmarta resor, t.ex. val av fordon med förnybara drivmedel. Region Skåne och Göteborgs Stad har olika system. Region Skånes program hanteras centralt, med åtgärder på koncernnivå. Göteborgs Stad har ett system som är decentraliserat där varje verksamhet budgeterar för sin egen klimatväxling och genomför åtgärder på lokal nivå. Den senare modellen har skapat ett engagemang i organisationen, men det är svårt att komma med åtgärder som får en ordentlig genomslagskraft. Region Skånes modell är lättare att följa upp, kräver mindre administration och påverkar resandet på ett tydligare sätt. Förutsättningar Förutsättningarna för ett minskat resande eller ett klimatsmart resande är idag goda med bra möjligheter till distansmöten med t.ex. videokonferens eller möten via Lync. Tillgången på verksamhetsbilar som drivs med förnybar energi ökar och vi har en alltmer utbredd kollektivtrafik. Det finns dessutom möjlighet för personalen att använda Västtrafikkort anslutna till förvaltningen

65 Datum (5) Diarienummer MN Resandet i tjänsten med bil har minskat med 15 procent sedan 2009, mycket till följd av övergång till resfri mötesteknik. År 2013 körde vi dock cirka 2,3 miljoner mil och av dessa kördes drygt 40 procent i privat bil. Resta mil med flyg i tjänsten har ökat med 7 procent sedan 2009 och år 2013 var vi uppe i cirka 1,6 miljoner mil. 4 Program för klimatväxling Syfte med programmet Program för klimatväxling syftar till ökad styrning genom ekonomiskt incitament till att minska klimatbelastande resor i tjänst. Tjänsteresor med privat bil och flyg lyftes ur miljöprogrammet inför den nya programperioden med anledningen av bristen på styrning. Klimatväxlingsprogrammet ger möjlighet till finansiering av åtgärder inom miljöprogrammet som syftar till att minska klimatpåverkan. Omfattning och utformning Klimatväxlingsprogrammet omfattar tjänstemäns och politikers tjänsteresor med privata bilar 5 och flyg inom samtliga förvaltningar och bolag. I Göteborgs Stad ingår inte bolagens privata bilar i klimatväxlingen p.g.a. att de medel som överförs från ett bolag till kommunen beskattas. Regionkansliets ekonomifunktion bedömer dock att bolagen kan ingå fullt ut i programmet, likt den bedömning som gjorts i Region Skåne. Bilresorna beläggs med en avgift som motsvarar den svenska koldioxidskatten för bensin som är 2,50 kr per liter (2014), vilket motsvarar ca 1,50 kr per kg CO2 6. För att avgiften ska vara lättare att kommunicera räknas den om till 3 kr/mil 7 med privat bil (idag betalar vi 29 kr/mil 8 ). Avgiften på flyg är en överslagsräkning över hur mycket koldioxid som släpps ut vid flygresor på respektive sträcka. Klimatavgiften blir 250 kronor för enkel resa inrikes med flyg, 500 kronor för enkel resa med flyg inom Europa och 1000 kronor för enkel resa med flyg till övriga världen 9. Hade Västra Götalandsregionen klimatväxlat år 2013 skulle programmet genererat 7,3 miljoner kronor Västra Götalandsregionens Års- och miljöredovisning Verksamhetens bilar är undantagna. 1 januari 2014 infördes dispens vid anskaffandet av bensinoch dieselfordon, vilket gör att Västra Götalandsregionen i stort sett enbart köper in bilar som går på förnybart bränsle. Den styrningen anses som tillräcklig och därför omfattar inte klimatväxlingsprogrammet dessa fordon. 6 Omfattar inte flyg. 7 Omräkningsfaktor 200g/km använd, i enlighet med Energimyndigheten och Trafikverkets rekommendationer. 8 Jämförelse med poolbilar inom Västra Götalandsregionen är inte möjlig per mil då de debiteras per timme. 9 Avgiften på flyg baseras på beräkningar från ICAO:s (flygets FN organisation) beräkningsmodell, rekommenderad av Transportstyrelsen. Resorna för en enkel inrikes, en enkel inom Europa och en enkel inom övriga världen är medelvärden från flygresor gjorda inom VGR år Summan är baserad på uppgifter från Heroma gällande kilometer körda i privata bilar för förvaltningar och bolag, inklusive politikernas resor. Flygmilen är beräknade på statistik från upphandlad resebyrå för förvaltningarnas resor. Bolagen har inte statistik över antal resor utan enbart antal kilometer. Klimatväxlingsavgiften för bolagen har beräknats utifrån deras andel flygkilometer av de totala flygkilometrarna.

66 Datum (5) Diarienummer MN De medel som samlas in sätts in på ett centralt klimatväxlingskonto i Västra Götalandsregionen. Medlen ska användas till åtgärder listade i miljöprogram (och därefter nästkommande program fram till 2020). Medlen ska gå till de åtgärder som syftar till att minska Västra Götalandsregionens totala klimatpåverkan, t.ex. bidra till en omställning mot ambulans- och sjuktransporter med förnybara drivmedel. Varje år, senast i februari, ska miljönämnden ta beslut om vilka åtgärder som ska prioriteras för året. Prioriteringen baseras på utvärdering av föregående år samt på en prognos över hur resandet antas se ut under året. Medel som samlas in under ett år ska förbrukas under samma år de samlas in. Administration av programmet Hanteringen av programmet innebär koordinering av åtgärder, analys och utvärdering. För ett proaktivt arbete krävs en god uppfattning om relevanta och rimliga satsningar på klimatarbete avseende transporter och andra prioriterade varor och tjänster. För att maximera nyttan med klimatavgiften är bedömningen att en nyinrättad halvtidstjänst krävs och att tjänsten lämpar sig för placering på miljösekretariatet, som ansvarig för miljöprogrammet. Statistik över tjänsteresorna med flyg tillhandahåller upphandlad resebyrå. Därefter kommer avgiften faktureras förvaltningen/bolaget enligt underlaget i efterhand, tre gånger per år. Avgiften för privat bil hanteras i samband med reseräkningen och faktureras varje förvaltning/bolag tre gånger per år efter utdrag ur Heroma. Faktureringsunderlaget tas fram av den nyinrättade tjänsten. Skapandet av fakturorna samt faktureringen ryms inom Regionservice system och innebär minimal ökad arbetsbelastning. Finansiering Alla kostnader belastar klimatväxlingskontot. Detta går direkt till åtgärder och inkluderar hanteringen av klimatväxlingskontot motsvarande en halvtidstjänst. Klimatväxlingsmodellen är utformad så att ju mer vi följer resepolicy och riktlinjer, desto mindre blir klimatväxlingsavgiften. Uppnår vi 100 procent fossilfria resor kommer klimatväxlingskontot per automatik att upphöra. Beredning Personalstrategiska avdelningen har bedömt involvering som inte nödvändig. Ärendet har inte heller bedömts kräva MBL-förhandling. Avstämning med ekonomiavdelningen inom regionkansliet har skett löpande under utredningen. Avstämning med Regionservice (inköp samt löneservice) har gjorts under utredningen. Detta för att utröna att ett system för klimatväxling passar in i redan existerande system samt att ökade kostnader för fakturering internt beräknas som marginella. Avstämning med koncernledningen för Tillväxt och Utveckling skedde den 17 november Ledningsgruppen beslutade enligt följande: 1. Ledningsgruppen anser att miljönämndens uppdrag om att ta fram ett program för klimatväxling är slutfört med denna redovisning.

67 Datum (5) Diarienummer MN Ledningsgruppen bedömer förslaget till program för klimatväxling som genomförbart och förespråkar programmet i det fall regionfullmäktige beslutar införa ett klimatväxlingssystem. Efter behandling av miljönämnden den 10 december 2014 anses uppdraget för miljönämndens räkning slutfört. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Viveca Reimers Enhetschef Beslutet skickas till Regionstyrelsen regionstyrelsen@vgregion.se Efter regionfullmäktiges beslut: Samtliga nämnder, styrelser och bolag för genomförande, expediering@vgregion.se Miljösekretariatet för stöd vid genomförandet, viveca.reimers@vgregion.se

68 Tjänsteresor med privat bil och flyg år 2013 per förvaltning Radetiketter Summa klimatväxling privat bil Summa klimatväxling flyg inrikes Summa klimatväxling flyg Europa Summa klimatväxling flyg övriga världen Summa total klimatväxling Agnesbergs folkhögskola Alingsås lasarett Angereds Närsjukhus Billströmska folkhögskolan Bohusläns museum Dalslands folkhögskola Film i Väst AB Folkhälsokommitténs sekretariat Folktandvården Västra Götaland Fristads folkhögskola Frölunda Specialistsjukhus Grebbestads folkhögskola Göteborgs botaniska trädgård Göteborgs folkhögskola Göteborgs Symfoniker AB GöteborgsOperan AB Habilitering och Hälsa Hälsan & Stressmedicin Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Kollektivtrafiksekretariatet Kultur i Väst Kultursekretariatet Kungälvs sjukhus Miljösekretariatet Naturbruksförvaltningen NU-sjukvården Närhälsan Patientnämndernas kansli Regionkansliet Regionservice Regionteater Väst Regionutvecklingssekretariatet Rättighetskommitténs kansli Sahlgrenska International Care AB Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skaraborgs Sjukhus

69 Tjänsteresor med privat bil och flyg år 2013 per förvaltning Södra Älvsborgs Sjukhus Vara folkhögskola Västarvet Västfastigheter Västsvenska Turistrådet Västtrafik AB Bolagens samlade flyg Totalsumma

70 Tjänsteresor med privat bil och flyg år 2014 per förvaltning Radetiketter Summa klimatväxling privat bil Summa klimatväxling flyg inrikes Summa klimatväxling flyg Europa Summa klimatväxling flyg övriga världen Summa total klimatväxling Agnesbergs folkhögskola Alingsås lasarett Angereds Närsjukhus Billströmska folkhögskolan Bohusläns museum 0 0 Dalslands folkhögskola Film i Väst AB Folkhälsokommitténs sekretariat Folktandvården Västra Götaland Fristads folkhögskola Frölunda Specialistsjukhus Grebbestads folkhögskola Göteborgs botaniska trädgård Göteborgs folkhögskola Göteborgs Symfoniker AB GöteborgsOperan AB Habilitering och Hälsa Hälsan & Stressmedicin Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Kollektivtrafiksekretariatet Kommittén för rättighetsfrågor* Kultur i Väst Kultursekretariatet* Kungälvs sjukhus Miljösekretariatet* Naturbruksförvaltningen NU-sjukvården Närhälsan Patientnämndernas kansli Regionkansliet

71 Tjänsteresor med privat bil och flyg år 2014 per förvaltning Regionservice Regionteater Väst Regionutvecklingssekretariatet Sahlgrenska International Care AB Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skaraborgs Sjukhus Södra Älvsborgs Sjukhus Vara folkhögskola Västarvet Västfastigheter Västsvenska Turistrådet Västtrafik AB Förvaltningar total flyg** Bolagen samlade flyg*** Totalsumma *Jämfört med år 2013 har Miljösekretariatet, Kultursekretariatet och Kommitten för rättighetsfrågor kompletterats med förtroendevaldas resor. **Uppdelningen per förvaltning färdigställs under februari ***Bolagens flygresor är beräknade utefter andel av totala flygkilometer, likt 2013 års beräkningar.

72 Från: Elisabet Ericson Skickat: den 27 februari :00 Till: Expediering Kopia: Jenny Sjöstedt; Viveca Reimers Ämne: Förtydligande Remiss klimatväxling - Diarienummer RS Förtydligande om förslaget till program för klimatväxling för Västra Götalandsregionen: Avsikten med förslaget är att det ska gälla samtliga anställda och förtroendevalda i Västra Götalandsregionen. I förslaget står "tjänstemän och förtroendevalda" men det kommer att ändras till "samtliga anställda och förtroendevalda". Med vänlig hälsning Elisabet Ericson Administrativa avdelningen Regionkansliet Västra Götalandsregionen Telefon: Mobil: Epost: elisabet.ericson@vgregion.se Från: Elisabet Ericson Skickat: den 28 januari :44 Till: AL Alingsåsstyrelse; Anders Ahlström; Anette Johansson; Ann Borgström; Anna Westenheim; Anneli Ekh; Cecilia Wahlén; Diarium Göteborg Regionenshus; Diarium Mariestad Regionenshus; Diarium Vänersborg Regionenshus; Eva Gullberg; Gun Bergstedt; Henrik Hermansson; hsnk; Info Filmiväst FB; Inka Horstmann; Katarina Grudén Dahlin; Katarina Jannesson; Katrin Urbäck; kollektivtrafik; Kristina Gerebro; kulturiväst; Lisbeth Jinnestål Fernow; Maria Hessman; 'maria.knall@opera.se'; NU Nusjukv kansli; Patientnämnden FB; Paulina Sarbinowska; Per Olov Magnusson; personalutskottet.hrstrategiska; Peter Holmberg; PV Primarvarden; Regionstyrelsen; revision; RH kanslienhetenskovde; Rutger Gram; Servicenämnden; sjukhusdirektör.su; Sonja Gillving; Susanne Zetterberg Jensen; Säs; Vania Costa Timback; vastarvet Kopia: Jenny Sjöstedt; Viveca Reimers Ämne: Remiss klimatväxling - Diarienummer RS Till samtliga nämnder, styrelser och bolag

73 Remiss - Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen. Miljönämnden har slutfört sitt uppdrag och beslutade den 10 december 2014 ( 65, dnr MN ) att föreslå regionfullmäktige att införa programmet för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag senast den 1 juli Programmet som föreslås är en centralt styrd modell där samtliga förvaltningar och bolag ska ingå. Klimatväxlingsavgiften läggs på tjänstemäns och politikers tjänsteresor med privat bil och flyg. Avgiften samlas på ett centralt konto och ska användas till åtgärder för att minska klimatpåverkan i enlighet med Västra Götalandsregionens miljöprogram Hade Västra Götalandsregionen klimatväxlat år 2013 och 2014 skulle programmet genererat 7,3 respektive 7,6 miljoner kronor. Miljönämnden ser ett behov av ett klimatväxlingsprogram då resandet med flyg och privata bilar fortfarande utgör en stor andel av resandet i tjänsten. Resandet med bil har minskat med 15 procent sedan 2009, mycket till följd av övergång till resfri mötesteknik. År 2013 körde vi dock cirka 2,3 miljoner mil och av dessa var drygt 40 procent i privat bil. Resta mil med flyg i tjänsten har ökat med 7 procent sedan 2009 och år 2013 var vi uppe i cirka 1,6 miljoner mil. (Förvaltningsspecifika uträkningar bifogas för 2013 så varje förvaltning/bolag ser sin ungefärliga klimatväxlingsavgift. Klimatavgiften beräknas efter varje års slut) Regionstyrelsen vill särskilt ha synpunkter på vad förvaltningar och bolag ser för möjligheter och hinder med ett införande av ett program för klimatväxling. Programmet översänds för synpunkter till samtliga nämnder, styrelser, kommittéer och bolag. Yttranden lämnas till regionstyrelsen@vgregion.se senast den 21 april Vid frågor om programmet, vänligen kontakta: Jenny Sjöstedt, telefon: , Epost: jenny.sjostedt@vgregion.se Bilagor: Missiv Miljönämndens förslag till program för klimatväxling Tjänsteresor med privat bil och flyg per förvaltning Med vänlig hälsning Elisabet Ericson Administrativa avdelningen Regionkansliet Västra Götalandsregionen

74 Telefon: Mobil: Epost:

75 1 (2) Remissyttrande Datum Diarienummer: HSNG Ert diarienummer RS Regionstyrelsen Yttrande över remiss Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnderna ställer sig bakom införandet av program för klimatväxling i Västra Götalandsregionen. Det är viktigt att Västra Götalandsregionen trots klimatväxling aktivt fortsätter att arbeta för att minska påverkan på miljön. Konsekvenser av införandet av program för klimatväxling Möjligheter Hinder Minskad klimatpåverkan genom ändrat/minskat resande. Bättre arbetsmiljön genom ändrade mötesvanor. Minskat antal möten, utvecklad mötesteknik och mötesplanering samt fler digitala möten framför fysiska möten ger färre resor och effektivare möten. Klimatkompensation till eget konto i Västra Götalandsregionen gör att klimatavgiften stannar kvar i regionen. Pengarna kan sedan användas till projekt för minskad klimatpåverkan. Västra Götalandsregionen har ett särskilt ansvar mot skattebetalarna att resandet är tids- och kostnadseffektivt och belastar miljön så lite som möjligt. Klimatkompensationen kan bidra till förbättringar på alla dessa punkter. Risk för ökade kostnader för nämnderna och tjänstemannaorganisationen. Risk för längre restid, och därmed arbetstid, då man väljer andra sätt att resa för att hålla resekostnaderna nere. Risk för försämrad arbetsmiljö genom längre restid. Risk för att kostnaderna slår olika beroende på var i Västra Götalandsregionen man befinner sig, se nedan. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska enligt reglemente i olika forum föra dialog med invånarna. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska också samverka med andra Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

76 Remissyttrande från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, (2) nämnder och styrelser, kommuner, försäkringskassa, arbetsförmedling och brukarorganisationer. Det medför behov av möten och därmed av resor. Hälso- och sjukvårdsnämndernas samverkanspartners är spridda inom stora geografiska områden. Att resa kollektivt är inte alltid tidsmässigt försvarbart, eller ens möjligt. Problemet är sannolikt mindre för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och de tjänstemän som sitter i Göteborg än för de övriga hälsooch sjukvårdsnämnderna och tjänstemän på andra orter. Sammanfattande kommentarer Hälso- och sjukvårdsnämnderna och tjänstemannaorganisationen behöver resa för att utföra sina uppdrag. Resorna bör dock göras på bästa möjliga sätt med minsta möjliga påverkan på den yttre miljön. När det inte är går att resa på annat lämpligt sätt än med egen bil eller flyg är det rimligt att kompensera för den klimatpåverkan som man gör. Hälso- och sjukvårdsnämnderna anser att utgångspunkten bör vara att minska klimatpåverkan genom ändrade resemönster snarare än att kompensera för skador som negativ miljöpåverkan redan gett. Klimatväxlingen får inte vara ett sätt att köpa sig fri från att använda mindre bekväma sätt att resa. En klimatavgift på flygresor och resor med egen bil skapar incitament för att välja andra sätt att resa. Storleken på klimatavgiften påverkar sannolikt omfattningen av val av annat färdmedel. Hälso- och sjukvårdsnämnderna anser att införandet av ett program för klimatväxling ska ses som ett komplement till övriga åtgärder för energieffektivisering, bränsleutbyte och andra insatser för att minska utsläpp. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ställer sig bakom förslaget om en centralt styrd modell där avgiften samlas centralt. När pengarna samlas centralt kan effekterna av satsningar på åtgärder i miljöprogrammet bli större än om pengarna fördelas ut till de enskilda förvaltningarna. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Johan Fält Ordförande

77 Ärende 19 1 (2) Remissyttrande Datum Diarienummer HSNG Ert diarienummer RS Regionstyrelsen Yttrande över motion av Hanna Wigh (SD) om att ta ansvar för de med narkolepsi Bakgrund Narkolepsi är en ovanlig neurologisk sjukdom som påverkar regleringen av vakenhet och sömn, där mellan 270 och 500 personer per miljon invånare antas ha narkolepsi i någon form, vilket skulle innebära högst personer i Sverige. I samband med vaccinationen mot influensa A (H1N1) med Pandemrix har det konstaterats en ökning bland barn, ungdomar och unga vuxna. Under åren 2000 tom 2008 diagnostiserades i regionen totalt 119 unika individer med narkolepsi, men under åren 2009 tom 2014 diagnostiserades 366 nya fall. Detta innebär att en ökning har skett efter åren då Pandemrix använts även i Västra Götaland, men det innebär inte att invånarna i regionen har en högre insjuknande grad än vad som tidigare har antagits. Regionens utbud av vård och stöd till invånare med narkolepsi För patienter med narkolepsi innefattar stöd och vårdutbudet bl.a. följande delar: Kunskapsförmedling: Eftersom mycket få invånare har sjukdomen ingår den i Socialstyrelsens definition av så kallade ovanliga sjukdomar Göteborgs. Informationscentrum för ovanliga diagnoser vid Göteborgs universitet har Socialstyrelsens uppdrag som nationellt centrum för ovanliga diagnoser sedan Patientorganisationer: Narkolepsiföreningen Behandling och omsorg: Sahlgrenska Universitetssjukhuset ansvarar för medicinsk behandling av narkolepsi i form av läkemedel som anpassas individuellt efter symtomen samt andra behandlingsstrategier för att minska symptomen och sker vid regionsjukhusets barnneurologiska eller vuxenneurologiska mottagningar. Kommunerna ansvarar för stöd som kan underlätta vardagen, t ex personlig assistans, avlösning, hjälp i hemmet, bostadsanpassningsbidrag och färdtjänst. Regionen och kommunerna har delat ansvar för hälso- och sjukvård, inklusive habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Ågrenska anordnar med stöd av SKL och regionen familjevistelser för barn och unga som drabbats av narkolepsi efter Pandemrix vaccination. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

78 Remissyttrande från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 2 (2) Staten via försäkringskassan handlägger och beviljar ekonomiskt stöd. Sammanfattning Sammanfattningsvis anser nämnden att yrkandet från motionären, att inrätta en sjukvårdsmottagning för patienter med narkolepsi redan är omhändertaget på Sahlgrenska universitetssjukhuset genom de befintliga mottagningarna. Informationscentrum vid Göteborgs universitet har ansvar för kunskapsspridning om narkolepsi. Ytterligare kunskapsspridning sker också via Ågrenska, det nationella kunskapscentrum för ovanliga diagnoser. Ågrenska håller utbildningar för familjer till barn och unga som drabbats av narkolepsi. Motionärens yrkande om att anordna en konferens som metod för kunskapsspridande får anses omhändertaget genom dessa enheters uppdrag. Förslag till beslut Regionstyrelsen avslår motionen. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Ordförande

79

80

81 Ärende 20 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Ulla Berggren Telefon: E-post: ulla.berggren@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Kompromissförslag gällande höga volymer av behandlingar Förslag till beslut 1. Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd ger processansvarig för nämnden i uppdrag att, för nämndens räkning underteckna och skicka brev med lösningsförslag. Sammanfattning av ärendet Privat vårdgivare Pia Thomée med Samverkansavtal enligt Lag om Fysioterapi, inrapporterar under augusti, september och oktober månader 2014 mycket höga och eskalerande volymer av utförda behandlingsåtgärder. Under oktober månad inrapporteras 3 gånger så höga volymer jämfört med tidigare normala volymer, vilket motsvarar ca 3,5 heltidsarbetare. Vårdgivaren har därefter sålt sin etablering. Dialog har förts med vårdgivaren via brev, mail och fysiskt möte, där vårdgivaren getts möjlighet att inkomma med förklaringar. Utbetalning av ersättningar för utförda åtgärder frystes för oktober 2014 (motsvarande sek). Normalbelopp/månad för utförda åtgärder är ca 70-80tkr. Vårdgivaren har erbjudits ett kompromissförslag om utbetalning av motsvarande genomförda åtgärder under augusti månad dvs sek, vilket är högre än normalområdet. Därefter genomfördes ett fysiskt dialogmöte med vårdgivaren. Koncernkontoret Leena Ekberg Avdelningschef för Kvalitetsstyrning uppdrag & avtal Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

82 1 (1) Datum Diarienummer HSNG Handläggare: Ulla Berggren E-post: Pia Thomée Sportrehab Stampgatan Göteborg Angående etablering Fysioterapi Vårdgivarkod 0875 Utifrån brevkonversation under perioden november 2014 till och med februari 2015, samt dialogmöte med efterföljande, diarieförd minnesanteckning och kommentarer, finner Koncernkontoret inte att något nytt tillförts som förändrar ärendet. Koncernkontoret vidhåller det kompromisslösningsförslag som lades fram i januari 2015 om att betala ut ersättning till Pia Thomée vårdgivarkod 0875, motsvarande ersättning som utbetalades under augusti dvs sek. Utbetalning sker under april månad. Med vänliga hälsningar Namn Titel Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

83 T(^T VASTRA w GOTALANDSREGIONEN Delegeringsprotokoll Ärende 21 Behandling av arenden med stod av vidaredelegering fran fbrvaltningschef. 1 Tecknande av avtal om barn- och ungdomstandvard DnrHSNG Arendet Namnden har delegerat tecknande, overlatelse och avslutande av anslutningsavtal for barntandvardspeng, i enlighet med delegeringsordninj HSNG 3/2015. Beslut Tecknande av avtal om barn- och ungdomstandvard med leverantoren: Ceramatic Instrument AB Barbro Hedin Halso- och sjukvardschef Expedieras till Namnden for anmalan POSTADRESS: BESOKSADRESS: TELEFON: HEMSIDA: E-POST: Regionens Hus Lillhagsparken hsk.gbg@vgregion.se Goteborg Goteborg

84 YJ^T VASTRA w GOTALANDSREGIONEN Delegeringsprotokoll Behandling av arenden med stod av vidaredelegering fran forvaltningschef. 2 Tecknande av avtal om barn- och ungdomstandvard DnrHSNG H Arendet Namnden har delegerat tecknande, overlatelse och avslutande av anslutningsavtal for barntandvardspeng, i enlighet med delegeringsordning HSNG 3/2015. Beslut Tecknande av avtal om barn- och ungdomstandvard med leverantoren: City Tandvard Gbg AB -T=f '- Barbro Hedin Halso- och sjukvardschef Expedieras till Namnden for anmalan POSTADRESS: BESOKSADRESS: TELEFON: HEMSIDA: E-POST: RcgioncnsHus Lillhagsparkcn wvvw.vgrcgion.se hsk.gbg@vgregion.se Gotebora GOtebora

85

86

87

88

89

90

91

92

93 Tj^^VÄSTRA ^ GÖTALANDSREGIONEN HÄLso OCH sjukvardsnämnden Delegcringsprotokoll Behandling av ärenden med stöd av vidaredelegering frän förvaltningschef. Tecknande av avtal om barn- och ungdomstandvärd DnrHSNG Ärendet Nämnden har delegerat tecknande, överlätelse och avslutande av anslutningsavtal för bamtandvärdspeng, i enlighet med delegeringsordning HSNG 3/2015. Beslut Tecknande av avtal om bam- och ungdomstandvärd med leverantören: Beväringsgatan Tandklinik U Barbro Hedin Hälso- och sjukvärdschef Skickas till (+ev bilagor) Hälso- och sjukvärdsnämnden Förvaltningschef Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post; Regionens Hus Ekenäsgatan 15, Boras Göteborg Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla

94 Ti^^VÄSTRA ^ GÖTALANDSREGIONEN HÄLso OCH sjukvardsnämnden Delcgeringsprotokoll Behandling av ärenden med stöd av vidaredelegering frän förvaltningschef. Bekräftelse pä uppsägning av avtal om barn- och ungdomstandvärd DnrHSNG Ärendet Nämnden har delegerat tecknande, överlätelse och avslutande av anslutningsavtal för bamtandvärdspeng, i enlighet med delegeringsordning HSNG 3/2015. Beslut Bekräftelse pä uppsägning av avtal om bam- och ungdomstandvärd med leverantören: Praktikertjänst AB, avseende kliniken: Tandläkare Thomas Äsum.s^ > i Barbro Hedin Hälso- och sjukvärdschef Skickas till (+ev bilagor) Hälso- och sjukvärdsnämnden Förvaltningschef Posfadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Regionens Hus Ekenäsgatan 15, Boras Göteborg Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla

95 Delegeringsprotokoll april Behandling av ärenden i vilka nämndens ordförande har beslutsrätt enligt Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd delegationsordning 3/2015. Deltagande i kurser, konferenser, seminarier med mera HSNG Ärendet Nämnden har delegerat rätten att fatta beslut om deltagande i studieresor, konferenser, kurser, konferenser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnden, i enlighet med delegationsordningen 3/2015 ärende A2. Ordförandens beslut: 1. Theodor Ryan (MP) får delta med arvode på Psykisk ohälsa hos barn och unga - Vem tar ansvar för första linjens vård? den 15 april, Göteborg. 2. Maja Koppfeldt (KD) får delta med arvode på Cannabis- ett ökat hot mot ungdomar den 26 mars, Göteborg. 3. Carina Örgård (V) får delta med arvode på Spridningsseminarium av arbetet mot cannabis i Trestad, den 6 maj, Göteborg. 4. Oscar Pihlblad (KD) får delta med arvode på Psykiatridagen i Stockholm den 6 maj, Stockholm. 5. Mariella Olsson (FP) får delta med arvode på "Cannabis - ett ökat hot mot ungdom" torsdag 26 mars, Göteborg. 6. Mariella Olsson (FP) får delta med arvode på "Hur säkerställer vi god vård i livets slut för alla invånare" 1 oktober, Göteborg. 7. Liisa Kirjavainen Hyväri (S) får delta med arvode på Göteborgsstudier om cannabis den 29 maj, Göteborg. Johan Fält (M) Ordförande POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsnk.gbg@vgregion.se

96 Ärende A Uppdragslista HSN G Diarienr Datum in Uppdrag HSNG Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att inleda ett upphandlingsförfarande avseende intensivträning enligt konduktiv pedagogik.uppdrag från HSN 5. HSN Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att påbörja upphandlingsprocess gällande psykiatrisk öppenvård i centrala och västra Göteborg. Uppdrag från HSN 5. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden ger i uppdrag till beställardirektören att fortsätta införandet av det nya IT-stödet för nämnderna Uppdraget anses som fullgjort när: a. hälso- och sjukvårdsnämndernas ledamöter får sina handlingar publicerade via en Public 360 App. i sin läsplatta vilket förväntas ske under HSNG slutet av b. hälso- och sjukvårdsnämnderna har fått en slutrapport av pionjärprojektet via projektledaren till nämndsammanträdet i januari HSNG Beställardirektören får i uppdrag att redovisa status på pågående uppdrag vid varje sammanträde. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd kommer under 2015 att tillsammans med övriga fyra hälso- och sjukvårdsnämnder göra en översyn av samrådsformerna HSNG tillsammans med pensionärsorganisationerna och vid behov uppdatera bestämmelser om samråd. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd ger beställardirektören i uppdrag att påbörja en förenklad behovsbedömning kring behovet av neurologi. Göteborgs hälso- och HSNG sjukvårdsnämnd ger beställardirektören i uppdrag att ta fram ett förfrågningsunderlag inför en kommande upphandling. Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att förbereda underlag för upphandling av en öppen allmänpsykiatrisk mottagning. Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att ta fram vårddata som visar på väntetider och tillgänglighet inom all öppen psykiatri, för alla åldersgrupper från barn och uppåt inom hela Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds nämndområde. Alla uppgifter som tas fram ska kopplas och analyseras utifrån den regionala utvecklingsplanen för psykiatri. Hälso- och sjukvårdsdirektören presenterar en preliminär HSNG behovsanalys enligt ovan på sammanträdet den 1 september.

97 Ärende B Folktandvården Västra Götaland God tandvård Kvalitetsuppföljning 2014

98 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 2(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Innehållsförteckning Sammanfattning Säker tandvård Journalgranskning Avvikelser Vårdskada Arbetsskador Patientklagomål Anmälan enligt Lex Maria Enskilds anmälan om fel i vården till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) Övriga avvikelser Kunskapsbaserad och ändamålsenlig tandvård SKaPA NQRDI Patientfokuserad tandvård Egenupplevd munhälsa Patientenkät Effektiv tandvård Riskanpassat kallelseintervall Kunskapsöverföring från STV till ATV Kvalitetsbristkostnader Jämlik tandvård Könsuppdelad statistik Ej Avhörda Barn Anmälda barn Jämställdhetsanalys av två patientgrupper Åtgärder för att nå barn i socioekonomiskt utsatta områden Tillgänglig tandvård Väntetid till besök prio A Väntetid till narkos för barn och ungdomar Tillgänglighetsdatabasen (TDB) Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

99 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 3(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Sammanfattning I överenskommelse om tandvård mellan Folktandvården och Hälso- och sjukvårdsnämnderna ingår en kvalitetsuppföljning. Uppföljningen för 2014 avser perioden 1 januari 31 oktober och belyser en eller flera indikatorer i 6 olika perspektiv, som sammanfaller med Socialstyrelsens beskrivning för God Vård. För Folktandvårdens finns sammanfattningsvis följande rapportering: 1. Säker tandvård a. Journalgranskning under året har eller ska utföras vid samtliga kliniker utom tre. b. Redovisning lämnas för avvikelser registrerade i MedControlPro. Antalet anmälningar enligt Lex Maria är åtta. Åtgärder med anledning av registrerade vårdskador och patientklagomål beskrivs. 2. Kunskapsbaserad tandvård a. Anslutning till det nationella registret SKaPa är genomförd. Folktandvården avvaktar tills vidare anslutning till NQRDI. 3. Patientfokuserad tandvård a. Andel patienter som uppger sig uppleva sin munhälsa som bra eller mycket bra är i samtliga nämnder 80 procent och generellt i allmäntandvården 84 procent. b. Kundindex, som berör information, delaktighet och bemötande är i samtliga nämnder 84 för allmäntandvård och 91för specialisttandvård. Generellt i förvaltningen är kundindex Effektiv tandvård a. Andelen barn med låg risk för karies och som har längsta rekommenderade revisionsintervall redovisas. b. Identifierade utvecklingsområden och genomförda eller planerade aktiviteter inom specialisttandvårdens kunskapsöverföringsuppdrag beskrivs. c. Genomförda studier och planerade aktiviteter avseende kvalitetsbristkostnader redovisas. 5. Jämlik tandvård a. Kort redovisning lämnas kring inriktning för könsuppdelad statistik generellt b. Andel EAB i samtliga nämnder och generellt i allmäntandvården redovisas. c. Till följd att barn och ungdomar inte kommer till tandvården har totalt har 320 anmälningar enligt Socialtjänstlagen gjorts i allmäntandvården. d. Jämställdhetsanalyser av två patientgrupper redovisas. e. Resultat till följd av åtgärder inom ortodontin för att nå barn i socioekonomiskt utsatta områden redovisas. 6. Tillgänglig tandvård a. Väntetid till besök, prio A, redovisas för käkkirurgi, pedodonti och sjukhustandvård. b. Väntetid till narkos för barn och ungdomar redovisas. c. Samtliga kliniker i allmäntandvård är anslutna till Tillgänglighetsdatabasen. Anpassning till version TD2 är klar vid årsskiftet 2014/2015. Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

100 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 4(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Säker tandvård 1.1 Journalgranskning Vad ska rapporteras: Granskade journaler: Ja eller nej, med redovisning. Syfte: God och säker vård. Aktiviteten genomförs sedan flera år tillbaka vid varje tandvårdsklinik - i allmänhet under andra halvåret - och redovisas till tandvårdschefen i samband med klinikens årsuppföljning i december månad innevarande verksamhetsår. Syftet är att skapa förutsättningar till en god och säker vård genom jämn och hög kvalitet i journaldokumentationen. Vid granskningstillfället väljs slumpmässigt ett antal journaler ut från varje behandlare. Journalerna granskas enligt en mall av annan behandlare än den som fört journalen. Klinikens sammantagna resultat diskuteras på terapimöten eller arbetsplatsträffar. Under 2014 har möjlighet funnits att ha särskilt fokus på dokumentation inom N-, F- och S-tandvård. Allmäntandvård Inga allvarliga avvikelser är i år hittills rapporterade på grund av aktiviteten. Fortsatt förbättring sker för osignerad status och vård. Avvikelser i dosangivelse vid anestesi, fynd som stödjer behandlingsåtgärder och dokumenterade kostnadsförslag, som tidigare har varit förhållandevis vanliga, är sällan förekommande. Fel inom N-, F- och S-tandvård är vanligen av administrativa tilläggsuppgifter för utbetalning av ersättning till vårdgivaren. Dessa avvikelser berör överhuvudtaget inte patientsäkerhet. Främsta skälet till förbättringar är införande av dokumentationsmallar vid undersökningar och vanliga behandlingar. I sammanhanget bör påpekas att ett stort antal kliniker genomför journalgranskning planerat i november eller december. Tabell 1: Genomförda/planerade journalgranskningar allmäntandvård HSN Genomförda Genomförs kv4/ Planeras inte Antal kliniker till kv3/ * * Totaler Källa: Inrapporterade uppgift OC *) Avser Svenljunga resp. Karlsborg; genomför aktiviteten jan Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

101 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 5(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Specialisttandvård Fram till och med har 50 procent av specialisttandvårdsklinikerna genomfört en strukturerad journalgranskning under innevarande år. Övriga kliniker kommer att genomföra granskning innan året är slut. Under de senaste åren har journalgranskning genomförts på 100 % av specialisttandvårdens kliniker, där detta har varit möjligt. Specialisttandvårdens klinikchefer rapporterar att de bedömer att journalanteckningarna generellt håller en hög kvalitet. Bland årets förbättringsområden som trots detta hittills konstaterats, finns att enstaka klinik noterat att kostnadsförslag inte noterats i journalen. En klinik har rapporterat att ICD 10-koderna inte registrerats enligt överenskommen rutin inom specialiteten. Tabell 2: Genomförda/planerade journalgranskningar specialisttandvård HSN Genomförda Genomförs Planeras till kv3/2014 kv4/ 2014 inte 2014 Antal kliniker 1, 2 och , 11 och * 11 4 och och Skaraborg Totaler Källa: Inrapporterade uppgift KC *Odontologisk radiologi, som inte hanterar journaler, men väl remisser och remissvar. Dessa dubbelgranskas som regel. Specialisttandvårdens klinikchefer påpekar att journalgranskning uppfattas som positivt på klinikerna och medför en kvalitetssäkring av verksamhetens patientdokumentation. Detta bidrar till en säker och god tandvård. 1.2 Avvikelser Vad ska rapporteras: Antal registrerade skador per verksamhet. Syfte: Säker vård. Nedanstående redovisning bygger på de avvikelser som är rapporterade i MedControlPro (MCP). För patientklagomål inkluderas även avvikelser som inkommit till den brevlåda för synpunkter, och som finns på Folktandvårdens externa hemsida. I Folktandvården rapporterades totalt 923 stycken avvikelser under perioden 1 januari 31 oktober 2013, vilket är likvärdigt med motsvarande period föregående år. Orsak till rapporteringen helår framgår av tabell 3 och för mätperioden 2014 av tabell 4. Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

102 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 6(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Tabell 3: Rapporterade avvikelser, orsak och antal; År Vårdskada Arbetsskada Klagomål Övrigt Totalt Källa: MedControlPro ; VUKS/Lars Jorstedt 1120 Tabell 4: Rapporterade avvikelser, orsak och antal; Vårdskada Arbetsskada Klagomål Övrigt Totalt Källa: MedControlPro VUKS/Lars Jorstedt. För klagomål även förekomst via extern brevlåda Vårdskada Rapporter om vårdskada utgör drygt hälften av alla avvikelser. Vårdskada rapporteras som endera Kunnat inträffa (tillbud) eller Har inträffat. Under redovisningsperioden har Folktandvården totalt 433 registrerade avvikelser som rubriceras som vårdskada. Av dessa är drygt 80 procent i allmäntandvård. Knappt 60 procent av dessa, eller 205 fall, är angivna som en vårdskada som har inträffat. Av totalt rapporterade vårdskador under perioden berörde 44 procent pojkar/män och 46 procent flickor/kvinnor. I en del av de rapporterade vårdskadorna som kunnat inträffa, har inte någon patient angivits. I dessa fall är inte kön angivet; motsvarande 10 procent av fallen. Vanligen beror detta på brister i stödfunktioner (IT-system, telefoni, el-avbrott och liknande). Tabell 5: Vårdskada; antal rapporterade vårdskador per verksamhet; Verksamhet Kunnat Har Totaler inträffa inträffat ATV STV FoUU Totaler Källa: MedControlPro ; VUKS/Lars Jorstedt Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

103 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 7(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Tabell 6: Vårdskada; könsfördelning; Andel av listade patienter; % Andel av vårdskador % Man Kvinna Ej angivet - 10 Totaler Källa: MedControlPro ; VUKS/Lars Jorstedt De tio vanligast rapporterade vårdskadorna framgår av tabell 7. Dessa utgör knappt 90 procent av samtliga händelser. Tabell 7: De tio vanligaste vårdskadorna; antal FTV och verksamhet; Vårdskada Totalt ATV STV FoUU Förändring mot 2013 Filfraktur Färre Mjukdelsskada Oförändrat Material, instrument Oförändrat Förväxling Färre Diagnos; fördröjd Färre Förlorat föremål i halsen Oförändrat Dokumentation Fler Kommunikation Färre Rotperforation Fler Medicinsk reaktion Oförändrat Totaler Källa: MedControlPro ; VUKS/Lars Jorstedt Rapportering av filfrakturer minskar. Särskilt tydligt är det på kliniker där riktade informationsinsatser gjorts under året. Ny förvaltningsgemensam rutin är framtagen Inom gruppen mjukdelsskador är den allvarligaste enskilda orsaken brännskada av läpp (sju fall). För materialavvikelser avser 19 fall kvalitetsbrister i cylinderampuller eller injektionssprutor. Förväxling som inneburit behandling av fel patient har inträffat i fem fall. Behandling av fel tand har skett i 15 fall. Förväxling av dokument, ofta i samband med remisser eller röntgenundersökning, har skett i 23 fall. Sammantaget är dock antalet förväxlingsavvikelser färre än föregående år. Fördröjd diagnos domineras av diagnostik i samband med bettavvikelser, totalt 19 fall, varav försenad diagnos vid retinerad permanent hörntand utgör 14 fall. Bland de senare är den främsta orsaken en ofullständig uttolkning av tagna röntgenbilder. Händelser på grund av försenad diagnostik är sammantaget färre än tidigare. En ökning av antalet rapporterade rotperforationer har under året rapporterats från undervisningsklinikerna. Analys pågår. Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

104 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 8(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Åtgärder vidtagna med anledning av rapporterade vårdskador Förutom den analys av avvikelsen som alltid sker lokalt och som följs upp med anpassade åtgärder på den enskilda kliniken har åtgärder satts in övergripande i hela verksamheten. Händelseanalyser görs vid alla allvarliga avvikelser. o Filfrakturer Analyser har genomförts i varje rapporterat fall för att få en bild av enskilda omständigheter. Uppdaterade rekommendationer kring rotbehandling har gått ut till alla kliniker. o Mjukdelsskador Efter flera fall av bränd läpp på grund av överhettade handtag till borrmaskiner har nya rutiner införts för att förebygga nya likande händelser. Rutinerna innebär bland annat att kraven på daglig service och kontroll av maskinerna skärps. o Materialavvikelser Materialfel eller bristande materialkvalitet har uppmärksammats och löpande delgivits alla kliniker, vilket bland annat har underlättat möjligheten att i tid genomföra reklamationer. o Förväxling Samtliga kliniker har påmints om rutiner som ska förhindra förväxling av läkemedel, material och dokumentation. o Fördröjd diagnos Diagnostik vid röntgenundersökning har uppmärksammats. Information om vikten av att fullständigt uttolka varje tagen röntgenbild har gått ut till klinikerna. En översyn av rutinerna kring detta har inletts Arbetsskador Antal fall rapporterade i MCP under perioden är 184. Redovisning, analys och eventuella åtgärder till följd av avvikelserna hanteras av förvaltningens HR-avdelning. Sammanfattande rapportering sker bland annat i förvaltningens årsberättelse Patientklagomål Antal avvikelser rapporterade som patientklagomål är under perioden 144. Av dessa är 60 händelser rapporterade i MCP och 84 mottagna via Folktandvårdens externa hemsida. Drygt 82 procent av dessa kan hänföras till fem olika kategorier av klagomål, vilka framgår av tabell 8. Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

105 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 9(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Tabell 8: De fem vanligaste patientklagomålen; Orsak Antal Bemötande 27 Ekonomi 26 Tillgänglighet 24 Behandling 23 Kallelser och tider 19 Totaler 119 Källa: MedControlPro ; VUKS/Lars Jorstedt Antalet rapporterade patientklagomål är lågt men det finns en stor gråzon. Det har inte varit en helt implementerad rutin att notera klagomål i MCP. Antalet där så har skett, har dock ökat. För en mer fullständig bild sammanställs klagomål såväl från MCP som från den externa hemsidan. 90 procent av de inkomna klagomålen avser allmäntandvård. Hanteringen av klagomålen visar på att information och samråd före behandling är av stor vikt. Det är också viktigt att ta reda på vilken förväntan patienten har om behandlingsresultatet. När det brister i överensstämmelse mellan patientens förväntan och möjligt utfall uppstår ofta problem Anmälan enligt Lex Maria Antalet anmälningar enligt Lex-Maria är under redovisningsperioden åtta stycken. I fem fall har tillsynsmyndigheten lämnat beslut med bedömning om god handläggning. Ingen kritik har lämnats i dessa beslut mot verksamhet eller enskild behandlare. Beskrivning av aktuella anmälningar framgår av tabell 9. Folktandvården har stort fokus på att uppmärksamma alla allvarliga händelser, även de som i strikt mening inte är anmälningspliktiga. Verksamhetsutvecklare med särskild utbildning gör kvalificerade händelseanalyser på alla sådana händelser. Med hänsyn till det stora antal behandlingar som utförs, så bedöms antalet allvarliga händelser som är anmälningspliktiga enligt Lex Maria vara få. Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

106 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 10(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Tabell 9: Lex Maria-anmälningar; Orsak Antal Beslut från IVO Kritik Ej Kritik Ej beslut Försenad diagnos av cysta Försenad diagnos av permanent hörntand Fel tand extraherad Försenad diagnos malign tumör Allvarlig komplikation efter läkemedelsordination Totaler Källa: MedControlPro ; VUKS/Lars Jorstedt Enskilds anmälan om fel i vården till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) Inkomna anmälningar under redovisningsperioden är 20 stycken. Detta är i något lägre antal än motsvarande period föregående år. Anmälan, som mottas av IVO har sin grund i ett missnöje från patienten. Det kan förstås variera vilken saklig grund som finns i ett klagomål. Men varje fall där patienten känner sig manad att göra en anmälan ses som ett misslyckande. Målet är därför att på sikt minska antalet anmälningar. IVO:s bedömning innebär sällan kritik. Anställd behandlare i Folktandvården och som är drabbad av en anmälan erbjuds alltid stöd och hjälp från arbetsgivaren. Under 2014 har IVO som rutin att även inhämta svar från vårdgivaren, vilket innebär ett ökat utredningsarbete för Folktandvården. Tabell 10: Enskild anmälan till SoS eller IVO; Orsak Antal Behandlingsskada 6 Behandling utan samtycke 4 Försenad diagnos 2 Bristande rotbehandling 2 Dåliga proteser 2 Fel tand extraherad 2 Bristande information 1 Övrigt missnöje med behandling 1 Totaler 20 Källa: MedControlPro ; VUKS/Lars Jorstedt Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

107 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 11(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Övriga avvikelser Totalt 162 rapporter rör övriga avvikelser. Knappt 60 procent av dessa är avvikelser under samlingsrubrik IT. De vanligast förkommande IT-avvikelserna rör brister i uppkoppling eller driftstörningar (17 händelser), Romexis (digital röntgen; 16 händelser) och bristande support (8 händelser). Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

108 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 12(41) Dokumenttyp: Rapport: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Kunskapsbaserad och ändamålsenlig tandvård Enligt vårdöverenskommelsen ska Folktandvården ansluta sig och inrapportera indikatorer till kvalitetsregister. 2.1 SKaPA Vad ska rapporteras: Anslutningsmånad och inrapportering till SKaPa. Syfte: Skapa förutsättningar till nationella jämförelser och följsamhet till nationella riktlinjer. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit (SKaPa) startade den 1 januari Registret har genomgått en uppbyggnadsfas om drygt fyra år och den 17 november 2011 övergick projektet SKaPa i förvaltningsfas. Syftet med SKaPa är att medverka till förbättrad munhälsa genom att: o Utveckla vårdens kvalitet och behandlingsresultat för såväl preventiva och sjukdomsbehandlande som reparativa/operativa metoder o Stödja vidareutveckling av nationella riktlinjer o Ge underlag för forskning Femton landsting är nu anslutna till kvalitetsregistret och sex landsting har påbörjat systemanpassningar för anslutning En privatklinik inom Praktikertjänst är ansluten. Anpassningar krävs till Praktikertjänsts nya journalsystem. Folktandvården i Västra Götaland är anslutna till registret och levererar patientdata fortlöpande. Det pågår ett arbete att kvalitetssäkra data från T4-landstingen där en hel del avvikelser rapporterats framför allt när det gäller data från barn- och ungdomstandvård. Av detta skäl finns det en begränsad mängd uppgifter från T4-landstingen i 2013 års rapport, vilken publiceras i november Utvecklarna av SKaPa, T4-leverantören och landstingen arbetar intensivt med att lösa kvalitetsproblemen inför 2014 års rapport, som utkommer i mitten av Hemsida: NQRDI Vad ska rapporteras: Avrapportering kring utvecklingen av NQRDI (Nationellt Kvalitetsregister för Dentala Implantat). Syfte: Skapa förutsättningar till nationella jämförelser och följsamhet till nationella riktlinjer. Syftet med registret är att kartlägga omfattningen av implantatbehandling, samt att registrera patienttillfredsställelse, tuggfunktion, implantatförluster och övriga komplikationer. Genom Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

109 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 13(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin registret är det tänkt att lyckandefrekvensen för nya och modifierade implantattyper ska kunna kartläggas, liksom hur nya och modifierade kirurgiska tekniker påverkar lyckandefrekvensen. Bristfälliga material och metoder kan sorteras ut med hjälp av information från detta kvalitetsregister. Registret har fortfarande begränsad användning, framför allt då det inte är kopplats till journalsystemen utan kräver manuellt införande av allt data. För korrekt uppföljning krävs dessutom att både den som installerar implantatet och den som gör den protetiska konstruktionen för in data i registret. Mot bakgrund av ovan merarbete och osäkerhetsfaktorer, avvaktar Folktandvården i Västra Götaland tills vidare anslutning till registret. Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

110 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 14(41) Dokumenttyp: Rapport: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Patientfokuserad tandvård 3.1 Egenupplevd munhälsa Vad ska rapporteras: Andel som svarat bra/mycket bra i egen upplevelse av sin munhälsa inom allmäntandvård. Måltal: 80 procent. Syfte: Tydliggöra att en god egenupplevd munhälsa är en del av hälsobegreppet. I samband med revisionsundersökning vid allmäntandvården ställs till alla patienter (från 11 år) frågan: Hur bedömer du din munhälsa idag? Avsikten är att få en bild av självskattad hälsa, som i kommande analyser kan ställas i relation till professionens bild av hälsostatus och risk att utveckla sjukdom. Svaren registreras i riskbedömningsverktyget R2. Andel registrerade självskattningar är för närvarande mer än 99 procent av alla undersökningar som utförs. Tabell 11: Egenupplevd munhälsa; andel (%) patienter med svar Bra eller Mycket bra; Nivå Båda kön Kvinnor Män Allmäntandvård HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN Källa: Cognos, En generell bedömning är att det sammantaget en mycket hög andel patienter som upplever sig ha en god munhälsa. Förändringar mellan enstaka år är väldigt liten. I något mindre utsträckning självskattar pojkar/män sin munhälsa som bra eller mycket bra jämfört med flickor/kvinnor. Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

111 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 15(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Patientenkät Vad ska rapporteras: Andel som svarat bra/mycket bra i patientenkäten, avseende upplevelsen om information, delaktighet och bemötande. Måltal: 80 procent. Syfte: Uppmärksamma att patientens upplevelse av vården är en väsentlig del av vårdkvaliteten. Större förvaltningsgemensamma kundenkäter genomförs vartannat år. April-maj 2013 genomfördes den senaste kundenkäten. Nedanstående rapportering är således identisk med den som lämnades i föregående års kvalitetsrapport. Kundindex speglar andel kunder som uppger att de är nöjda med Folktandvården och gärna rekommenderar Folktandvården till bekanta. Resultatet från fem frågor, redovisas separat i tabell 12a-d. I tabell 13 redovisas kundindex Nästa kundenkät genomförs Tabell 12 a-d Andel patienter som är (ganska eller mycket) nöjda med informationen om behandlingen Andel nöjda 2011 Andel nöjda 2013 FTV VGR 90 % 90 % Andel patienter som är (ganska eller mycket) nöjda med bemötandet i receptionen Andel nöjda 2011 Andel nöjda 2013 FTV VGR 91 % 90 % Andel patienter som anser att de är (ganska eller mycket) nöjda med den behandling de fick och rekommenderar Folktandvården till bekanta Andel nöjda 2011 Andel nöjda 2013 FTV VGR 93 % 92 % Andel patienter som är anser att det är (ganska eller mycket) lätt att få kontakt med kliniken Andel nöjda 2011 Andel nöjda 2013 FTV VGR 87 % 86 % Källa: Cognos patientenkät 2011 & ICQ 2013/Agneta Sundman Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

112 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 16(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Tabell 13: Nöjdkundindex 2013 Nivå Index Förvaltning 89 Allmäntandvård 88 HSN 1 89 HSN 2 90 HSN 3 87 HSN 4 88 HSN 5 88 HSN 6 88 HSN 7 87 HSN 8 87 HSN 9 86 HSN HSN HSN Specialisttandvård 93 1, 2 och , 11 och och och och Källa: ICQ 2013/Agneta Sundman Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

113 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 17(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Effektiv tandvård 4.1 Riskanpassat kallelseintervall Vad ska rapporteras: andel patienter med låg risk att utveckla karies och som kallas med månaders revisionsintervall. Måltal: 75 procent. Syfte: Mått på behovsstyrning. Patientens behov av återkommande revisionsundersökningar bör speglas i patientens planerade revisionsintervall. Barn och ungdomar med exempelvis låg risk att utveckla kariessjukdom bör kallas mer sällan som regel var 18.e månad medan de med hög risk bör kallas oftare. Andelen barn och ungdomar med låg kariesrisk bör vara förhållandevis hög i den grupp som kallas med längsta intervall. Målet är att minst 75 procent av de barn och ungdomar som har låg kariesrisk ska ha det längsta rekommenderade kallelseintervallet. I målsättningen har hänsyn tagits till att kallelseintervallet självklart ska behovsanpassas även till andra skäl än kariesrisk. Tabell 14: Andel 3-19-åringar med låg risk att utveckla karies och som har längsta planerade revisionsintervall Nämnd 2013 Andel (%) Källa: Cognos respektive /Eva Svanstedt 2014 Andel (%) HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN Allmäntandvård Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

114 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 18(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Kunskapsöverföring från STV till ATV Vad ska rapporteras: Hur identifierade utvecklingsområden (från 2012 års rapport; Lokal plan för kunskapsöverföring) fortlöper. Syfte: Kompetenshöjning av allmäntandvård och vård på rätt nivå. Genom en planerad kunskapsöverföring stärks möjligheterna att bedriva god tandvård till befolkningen i regionen, vilket innebär en vård som är säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, patientfokuserad, effektiv, jämlik samt i rimlig tid. Vilka aktiviteter som ingår i den planerade kunskapsöverföringen, definieras i lokal plan för ämnesspecifik kunskapsöverföring. Mot bakgrund av analyser som genomfördes under 2011 och 2012, identifierades ett antal utvecklingsområden för , i syfte att säkra en god och ändamålsenlig överföring av kompetens mellan specialisttandvård och Folktandvårdens allmäntandvård samt övriga vårdgivare. Nedan följer en beskrivning av definierade utvecklingsområden, tillsammans med de aktiviteter som fram till 31 oktober 2014 genomförts, eller planeras. 1. Information till behandlare Analysen 2012 visade att alla behandlare inte fått information, eller inte förstått möjligheten till avgiftsfria konsultationer samt annan ämnesspecifik kunskapsöverföring, såsom auskultationer. Slutsatsen blev att aktiviteter behöver vidtas för att öka kännedomen. Aktiviteter: o Kartläggning om kännedom, samt information om möjlighet, till patientrelaterade konsultationer vid remittentenkät. Redovisning aktivitet: Specialisttandvården genomförde under april 2013 en remittentenkät. Enkätens målgrupp var samtliga verksamma allmäntandläkare inom Västra Götalandsregionen och urvalet bestod av Tandvårdsenhetens mailregister om totalt 850 tandläkare. Utfallet från enkäten redovisades i Kvalitetsbilagan o Uppdatering av webbsidor per specialitet, vilka planeras innehålla en ökad och specifik information till övriga vårdgivare, om möjlighet till konsultationer och auskultationer. Redovisning aktivitet: Uppdatering av specialisttandvårdens samtliga klinik- och specialitetssidor pågår och beräknas vara klart under hösten I uppdateringen ingår översyn av text och länkar samt framtagande av ett antal nya fotografier som är speciellt anpassade Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

115 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 19(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Målstyrning utifrån specialisttandvårdens behov. På webbsidorna planeras anpassad information för såväl patient som vårdgivare. För allmäntandläkare skall möjlighet till kunskapsöverföring i form av konsultationer och auskultationer, speciellt finnas beskriven. Analysen visade att samtliga av Folktandvårdens allmäntandvårdskliniker inte bokat in konsultationer 2012, samt att efterfrågan på konsultationer från vissa specialiteter kunde förbättras. Slutsatsen blev att aktiviteter behöver vidtas för att säkerställa dels att alla allmäntandvårdskliniker inom Folktandvården genomför konsultationer, dels att konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring genomförs av samtliga specialiteter. Aktiviteter: o Införande av mål och styrtal i Folktandvårdens styrkort och klinikernas klinikkontrakt avseende patientrelaterade konsultationer, såväl i allmäntandvård som specialisttandvård Redovisning aktivitet: Sedan 2013 finns styrtal om andel kliniker som genomfört budgeterad volym av patientrelaterade konsultationer i såväl Folktandvårdens styrkort som klinikernas verksamhetskontrakt. Aktiviteten redovisades i Kvalitetsbilagan o Framtagande av mall för bättre struktur och planering av bokning för konsultationer i Folktandvårdens allmäntandvård Redovisning aktivitet: I syfte att underlätta bokning och planering av patientrelaterade konsultationer togs inför 2013 ett bokningsschema samt ett regelverk fram, vilken bilades Kvalitetsbilagan Under 2014 har önskemål från allmäntandvårdens kliniker om bokning av konsultationer beaktats. Detta innebär att allmäntandvården har initiativet att boka för dem lämpligt datum i stället för att, som tidigare, bli hänvisade särskild dag. Under oktober har en sammanställning av genomförda och planerade patientrelaterade konsultationstillfällen 2014 inom allmäntandvården genomförts. Totalt beräknas specialisttandvården genomföra ca 200 konsultationer inom Folktandvårdens allmäntandvård under året. Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

116 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 20(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Till detta kommer de patientrelaterade konsultationer som genomförs i privattandvården. Allt fler tandläkare deltar dessutom regelbundet i terapidiskussionerna inom Gerioweb, både från Folktandvårdens och privattandvårdens allmäntandvård inom regionen, men även från Halland. Konsultationstillfällena kan medföra ett minskat remissinflöde till specialisttandvården, men även det motsatta ett ökat remissinflöde. Vid konsultationstillfället ökar dels behandlarens kunskaper om möjliga behandlingar inom specialisttandvårdens gränssnitt, dels kan patientens kunskap och motivation för specialistvård öka. Oavsett hur remissvolymen påverkas, bidrar konsultationer inom allmäntandvård till en tillgänglig vård och att rätt vård utförs på rätt vårdnivå, det vill säga på rätt sida gränssnittet. 3. Uppdatering gränssnitt Analysen 2012 visade att gränssnittet från 2009 för vilken vård som skall utföras i allmän- respektive specialisttandvård är i behov av uppdatering. Aktiviteter: o Uppdatering gränssnitt Redovisning aktivitet: En uppdatering av Folktandvårdens gränssnitt mellan allmän- och specialisttandvård genomfördes under Gränssnittet fastställdes 22 september 2014 som en regional medicinsk riktlinje, se bilaga 1. I plan ingick dessutom följande aktiviteter för 2013/2014: o Utarbetande av förslag på ämnesspecifik uppdatering utifrån genomförd remissanalys Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

117 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 21(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin o Redovisning aktivitet: I de lokala planerna för ämnesspecifik kunskapsöverföring ges specialisttandvården i uppdrag att genomföra en årlig strukturerad analys av remisser som kommer från privattandvårdens och Folktandvårdens allmäntandvård. Syftet med analysen är att, utifrån inkomna remisser, definiera verksamhetens kompetensbehov, vilket är av stor vikt för att säkerställa gränssnittet samt att ytterst tillhandahålla en jämlik och kostnadseffektiv vård i hela regionen. Insatta åtgärder från 2012 och 2013 års remissanalyser redovisas i årsrapporterna till hälso- och sjukvårdsnämnderna genomförs remissanalysen under oktober och november månad. Översyn av antal resurstandläkare per specialitet samt deras geografiska placering utifrån behov och efterfrågan. Folktandvårdens resurstandläkare är ett antal mycket erfarna allmäntandläkare, som verkar inom ett geografiskt upptagningsområde i syfte att klara samtliga behandlingar avseende ett specifikt ämnesområde inom allmäntandvårdens gränssnitt. Genom att erbjuda patienten behandling hos en resurstandläkare, i stället för att remittera allmäntandvård till specialisttandvården, styr bland annat mot en resurseffektiv, tillgänglig och jämlik vård. I dagsläget finns 44 resurstandläkare inom ämnesområdena kirurgi, protetik, endodonti, pedodonti och sjukhustandvård. Av resurstandläkarna har 12 koppling till specialisthuset i Borås, 6 till specialisthuset i Göteborg, 9 till specialisthuset i Mölndal, 8 till specialisthuset i Skövde och 9 till specialisthuset i Uddevalla. Totalt sändes ca remisser från en allmäntandvårdsklinik till en annan allmäntandvårdsklinik med resurstandläkare under perioden 1 januari 31 oktober Akuttandvården i Göteborg är den klinik med resurstandläkare som tar emot flest remisser (763 stycken). Enligt lokal plan för kunskapsöverföring har specialisttandvården i uppdrag att stödja resurstandläkarna med kompetensutveckling två dagar per år och individ. o Översyn av auskultationsprogram för nyutexaminerade tandläkare En särskild rutin för bokning och uppföljning av auskultationer inom STV för nyexaminerade tandläkare finns uppdaterad sedan årsskiftet 2013/2014, och har under året tillämpats. Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

118 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 22(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Kvalitetsbristkostnader Vad ska rapporteras: Årliga analys av kvalitetsbristkostnader och redovisning av metodik. Redovisa utvecklingsområden och insatser med önskad effekt. Syftet med kvalitetsuppföljningen avseende kvalitetsbristkostnader är att verksamheten ska kunna systematiskt analysera kostnader som uppkommer på grund av försenad eller felaktig diagnos och behandling. Det som bland annat ska redovisas är årlig analys av kvalitetsbristkostnader och redovisning av metodik. Folktandvården har valt en bred och långsiktig ansats för metodutveckling som tydliggör kvalitetsbristkostnader. I det ingår ett flertal delmängder: implementering av utvecklingsinriktat ledarskap, registerhållning och datareduktion, metodutveckling och kompetenssäkring i kvalitetsarbete. Strategin är att inte enbart visa kvalitetskostnader, utan också att långsiktigt och systematiskt kunna följa och hantera dem, samt att implementera ledningsprinciper som stödjer utvecklingsinriktning. Folktandvårdens systematiska kvalitetsarbete bedrivs både lokalt på kliniker och centralt i organisationen. Kunskap kring vårdkvalitet samlas i huvudsak in från tre olika källor systemet för vårdavvikelser och patientklagomål (MedControlPro), en datamodell för vårduppföljning (VuF) samt utredningar av frågeställningar genererade inom allmän- och specialisttandvård. Frågeställningarna uppstår inte sällan till följd av systematiskt förbättringsarbete på kliniknivå eller i samband av analyser inom produktions- och kapacitetsplanering. Vid analys av vårdutfall och kvalitet beaktas ett stort antal parametrar, ofta unika för den aktuella frågeställningen. Andra analyser är mer allmängiltiga, exempelvis kvalitetsbristkostnader och hälsoekonomisk utvärdering. Kvalitetsbristkostnader har uppmärksammats alltmer under de senaste åren. Orsaken är framför allt att förvaltningen byggt upp förbättrade system för datainsamling, vilket är en förutsättning för ett effektivt systematiskt kvalitetsarbete. Identifiering av kvalitetsbristkostnader Försenad diagnostik av retinerade hörntänder Som tidigare rapporterats genomförs ett samarbetsprojekt mellan specialisttandvårdens ämnesråd i ortodonti, Institutionen för Odontologi samt enheten för verksamhetsutveckling kring försenad diagnostik av retinerade hörntänder. Projektet initierades som ett resultat av ett trettiotal inkomna avvikelserapporter i MedControlPro. I en inledande fas av projektet beräknades kvalitetsbristkostnader för ett antal olika scenarier. Man fann betydande skillnader i kostnad på individnivå (0-90 tkr) vilket kan förklaras med att behovet av behandlingsinsatser varierar. Den totala kostnaden för förvaltningen har inte kunnat beräknas eftersom uppgifter om prevalensen i populationen saknats och data i den vetenskapliga litteraturen ansetts föråldrad. Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

119 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 23(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin I projektets andra fas kartläggs förekomsten av försenad diagnostik genom att jämföra kronologisk och dental ålder hos patienter som remitterats till specialisttandvårdens pedodontikliniker för kirurgisk friläggning. Dessutom analyseras tändernas position på befintliga röntgen. Under våren 2014 genomfördes en delstudie vid specialistkliniken för pedodonti i Mölndal. 53 patienter (22 män och 31 kvinnor) med totalt 70 retinerade hörntänder analyserades. Den kronologiska medelåldern var 14,6±1,6 år medan den dentala medelåldern var 12,9±1,3 år. Slutsatsen är att trots patienternas relativt höga kronologiska ålder kunde inte diagnoserna betecknas som försenade eftersom även tandutvecklingen var sen. Dessutom betecknades flera eruptionsstörningar vara av den art att de inte kunnat förhindras. De avvikelser som rapporterats kan delvis vara en konsekvens av att behandlarna inte beaktar den dentala åldern. Utvärderingen fortsätter nu hos förvaltningens övriga specialistkliniker för pedodonti. Om trenden håller i sig så är denna analys ett exempel på att höga kvalitetsbristkostnader per individ inte behöver medföra en hög total kostnad eftersom prevalensen av försenad diagnos är låg. Lossade retainers en pilotstudie Fasta retainers används efter avslutad ortodontisk behandling för att minska risken för recidiv. Metoden bygger i huvudsak på att en tråd fästs på baksidan av framtänderna i över- och/eller underkäken. Avsikten är att tråden skall sitta kvar under en längre tidsperiod, men kan lossna och behöver då som regel återplaceras. Om specialistbehandlingen är avslutad så belastar denna kostnad allmäntandvården. Syftet med denna pilotstudie är att kartlägga kostnaden för behandling av patienter med lossnade retainers hos en enstaka ATV-klinik. Totalt identifierades 92 tillfällen då retainers lossnat, fördelat på 22 patienter (median 3,2 per patient) under i genomsnitt 3,2 år efter tidpunkten för den första fastsättningen. Den totala behandlingstiden uppgick till 42,5 timmar, vilket motsvarar en kostnad på ca kr per patient. Detta kan jämföras med den ursprungliga behandlingskostnaden på ca kr 1 per retainer. Kvalitetsbrister skulle kunna definieras som skillnaden mellan förväntat och faktiskt utfall för en viss åtgärd eller behandling. Vi kan förvänta oss att en viss andel av retainers kommer att förloras under de närmaste åren efter avslutad tandreglering. Omfattningen är dock okänd 2. För att kunna bedöma kvalitetsbristkostnaden i samband med lossade retainers måste därför ytterligare kunskap tas fram kring förväntat utfall. 1 Orthodontic retainers. Westerlund et al. HTA-rapport HTA-centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen 2 ibid Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

120 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 24(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin I ett forskningsprojekt 3 inom STV planeras studier av olika ortodontiska retentionsmetoder och dess effekter. Resultaten kommer att kunna användas för att förbättra bedömningen av kvalitetsbristkostnader inom ortodontin. Planerade övriga aktiviteter under 2014/2015 Inom specialisttandvården har medel sedan 2013 anslagits för att stimulera till ett utvidgat systematiskt kvalitetsarbete. Från 2014 får de sökande ta ställning till om kvalitetsbristkostnader kan beräknas i arbetet. Hösten 2014 beslutades att nedan tre projekt skall erhålla medel för ett utvidgat systematiskt kvalitetsarbete. Två av projekten kunde i sina ansökningar analysera möjliga kvalitetsbristkostnader. o Vårduppföljning och kvalitetssäkring av det odontologiska omhändertagandet av patienter som ska genomgå, eller har genomgått. strålbehandling för huvud-halscancer. Analys av kvalitetsbristkostnad ej möjlig i ett initialskede av projektet. o Regelbunden stödbehandling i allmäntandvården efter utförd parodontalbehandling i specialisttandvården. En kartläggning av samarbetet mellan specialist- och allmäntandvårdskliniker. Analys av kvalitetsbristkostnad: En väl fungerande stödbehandling inom allmäntandvården innebär oftast två tre stödbehandlingar per år à ca minuter. Med antagandet att åtgärden har effekt skattas kostnaden som låg per vunnen effekt. Fungerar däremot inte stödbehandlingen tillfredsställande drabbas patienten av sjukdomsrecidiv och återremitteras till en specialistklinik för parodontologi. Behandlingen måste då starta från början och kostnaden blir betydligt högre. o Lyckandefrekvensen av bentransplantationer på patienter födda med LKG samt faktorer som kan påverka resultatet. Analys av kvalitetsbristkostnad: Projektet avser att kartlägga lyckandefrekvensen av bentransplantationer på patienter födda med LKG. Kvalitetsuppföljningen kan ge information om vilka faktorer som påverkar operationsresultatet och därigenom minska behovet av reoperation. I projektansökan har kvalitetsbristkostnad för en ej lyckad bentransplantation beräknats: o o Reoperationskostnader: ca kr per operation Kostnader om lateral går förlorad och måste ersättas med implantat samt benaugmentation med benersättningsmaterial: ca kr per patient o Extra besök hos ortodontist i LKG-teamet (1 preoperativ kontroll och 2 postoperativa): 3 x kr per patient 3 Utvärdering av olika retentionsmetoder I underkäksfronten efter tandregleringsbehandling en kontrollerad långtidsuppföljning. Schütz-Fransson et al. Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

121 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 25(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin o o Extra röntgentagning, CBCT: kr per patient Samhällsekonomisk kostnad för sjukskrivning för patient och målsman i två veckor samt personligt lidande. Utöver dessa aktiviteter har förvaltningen inom allmäntandvården och universitetsklinikerna slutfört ett omfattande projekt som syftar till att implementera ett utvecklingsinriktat ledarskap. Genom att skapa förutsättningar och öka kunskapen om ledningsprinciper och metoder som systematiskt har fokus på kvalitetssäkring och utvecklingsfrågor, skapas förståelse och engagemang bland chefer och medarbetare kring kvalitetsfrågor. I specialisttandvården har ett utvecklingsprojekt startat upp under Projektet består av tre delarbeten: implementering av modeller för (1) produktions- och kapacitetsplanering och (2) systematiskt förbättringsarbete samt (2) ledarutvecklingsprogram för klinikchefer och klinikkoordinatorer. Införandeprojektet, som beskrevs i Kvalitetsbilagan 2013, beräknas pågå under hela 2015 för att därefter gå över i driftsfas. Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

122 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 26(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Jämlik tandvård 5.1 Könsuppdelad statistik Vad ska rapporteras: Individbaserad statistik redovisas könsuppdelat. Syfte: Grund för analys. Jämlik vård. Individbaserad statistik redovisas könsuppdelat i samtliga rapporter, delårsvis och helårsvis. Som regel sker också återföring till verksamheten och nämnderna sedan flera år. Syftet är att säkerställa så att osakliga könsskillnader inte finns i hälsoläge eller utförd vård och behandling. Föreliggande rapport innehåller genusperspektiv i den mån detta funnits enkelt tillgängligt, det vill säga möjligt att snabbt ta fram. I samband med årsredovisningen lämnas vanligen ett mer utförligt underlag, exempelvis avseende ej avhörda barn. 5.2 Ej Avhörda Barn Vad ska rapporteras: Andel barn som inte har tandvårdskontakt. Syfte: Andel bar/ungdomar som inte har tandvårdskontakt ska vara låg. Barn och ungdomar som inte kommer till undersökning efter upprepade och tidsmässigt nära kallelser, benämns Ej Avhörda Barn (EAB). Skälet till EAB varierar, men generellt registreras i journalen från hösten 2012 följande skäl: 1. EAB 18+ Patienten är 18 år och myndig. Anmälningsplikt enligt SoL föreligger inte för gruppen, men de omfattas av rätten till fri tandvård till det kalenderår de fyller 20 år enligt Tandvårdslagen. 2. EAB privat Patienten får sin tandvård hos vårdgivare som inte har vårdavtal med regionen. 3. EAB socialtjänst Patienten har anmälts enligt 4 kap, 1., SoL. 4. EAB STV Patienten får sin undersökning vid specialistklinik. 5. EAB utomlands Patienten bor utomlands och bedöms få sin tandvård där. Anmälan till Skattemyndigheten om utredning av folkbokföring övervägs. 6. EAB annat län Patienten får sin tandvård hos vårdgivare i annat landsting. Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

123 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 27(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin EAB obefintlig Patienten är försvunnen. Samverkan sker med polismyndighet. Allteftersom kallelser och undersökningar genomförs registreras i förekommande fall uppgifter om EAB för barn och ungdomar som är listade hos Folktandvården. Varje enskilt fall hanteras utifrån särskilda rutiner för att så långt detta är möjligt motivera till regelbundna tandvårdsbesök. Tabell 15 beskriver sammanfattande anmälningar till socialtjänsten, EAB-registreringar för 3-17 åringar och 18+ under redovisningsperioden. Redovisningen bygger på gjorda registreringar i T4. Skälet till särredovisning av EAB för åldersgruppen 3-17 år respektive år är att synliggöra den stora andel av EAB som den senare gruppen utgör. Vid misstanke att barn eller ungdomar inte får den tandvård de har rätt till, görs som sista åtgärd en anmälan till socialtjänsten om misstanke att barnet far illa. Rätt tillämpad och i en god dialog med vårdnadshavarna och socialtjänsten är denna åtgärd mycket effektiv för att undvika uteblivande från undersökning och behandling. För äldre ungdomar, som är myndiga, finns inte denna möjlighet, och de som uteblir är svåra att motivera för tandvårdsbesök, såväl av vårdnadshavare eller direkt av tandvården. Sammantaget har dock andelen EAB sänkts avsevärt sedan de nya rutinerna och arbetssätten införts. Tabell 15: EAB; Antal SoL och antal resp. andel 3-17 år och år (18+) Nämnd SoL; antal* Antal 3-17 år Andel 3-17 år Antal 18+; avböjer Andel 18+; avböjer Totalt antal Totalt andel HSN ,06 % 46 3,04 % 52 0,45 % HSN ,06 % 59 5,35 % 63 0,78 % HSN ,08 % 104 3,24 % 122 0,47 % HSN ,04 % 72 2,52 % 81 0,33 % HSN ,09 % % 222 0,68 % HSN ,03 % 97 3,81 % 102 0,48 % HSN ,06 % 102 3,10 % 119 0,40 % HSN % 141 3,30 % 162 0,45 % HSN ,03 % 67 2,43 % 72 0,34 % HSN ,05 % 86 2,71 % 96 0,39 % HSN ,20 % 131 4,68 % % HSN ,45 % ,00 % 426 1,44 % Totaler ,11 % ,09 % ,58 % Källa: Antal registrerade EAB-barn (SoL & 18+) i T4:s kallelsesystem /Agneta Sundman. *) Ackum antal SoL-anmälan /Eva-Karin Bergström Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

124 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 28(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Anmälda barn Vad ska rapporteras: Antal barn som anmäls enligt 14 kap 1 lagen (2010:453) om. socialtjänst. Syfte: Säkra åtgärd från tandvården vid misstanke om barn far illa. Antalet anmälda barn enligt SoL per nämnd framgår av tabell 15. Under året har enstaka barn anmälts av annat skäl än EAB. Dessa anmälningar är inte inkluderade i tabellen. Skälet är att det saknas en särskild åtgärdsstatistik, specifikt för denna situation. Erfarenheter från manuell registrering tidigare år för denna typ av uppföljning, visar att anmälningar av andra skäl än EAB är mycket ovanliga. Särredovisning kan lämnas i samband med årsredovisningen. Under redovisningsperioden har 320 anmälningar gjorts, vilket är en minskning jämfört med tidigare år. Skälet är att de nya rutiner som infördes 2012 sannolikt nu har fått full verkan: Det finns en större medvetenhet bland vårdnadshavare om tandvårdens anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen. Enligt rekommendationer från barnombudsmannen och regionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV), så har tandvården generellt öka sina kunskaper kring bland annat barn som far illa. Kompetenshöjningen rör också kvinnor i utsatthet. Folktandvården har sedan 2012 en nära samverkan med VKV. Här innefattas samverkansprojekt med primärvården (Göteborg och Borås) samt ett flertal utbildningsinsatser riktade till alla kliniker och som ska avrapporteras efter årsskiftet 2014/ Jämställdhetsanalys av två patientgrupper Vad ska rapporteras: Fortsatt arbete med implementering. Syfte: Jämlik vård. I Västra Götalandsregionens budget finns ett tydligt uppdrag till regionens verksamheter att uppmärksamma jämställdhetsfrågor. Arbetet börjar med att uppmärksamma kvinnors och mäns olika villkor. När könsskillnader synliggörs skapas kunskap om faktiska förhållanden. Könsuppdelad statistik lägger grunden för att utveckla verksamheterna efter både kvinnors och mäns behov. Omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas. Enligt 2013/2014 års vårdöverenskommelse skall Folktandvården åta sig att analysera minst två specialiteter/patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga att undersöka om kvinnor och män får likvärdig behandling och bemötande. Med fördel kan analyserna knytas till lokal plan för kunskapsöverföring mellan specialist- och allmäntandvård. Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

125 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 29(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Avseende jämställdhetsanalys av två patientgrupper, omfattar 2014 års kvalitetsbilaga två delar: 1. Sammanställning av de jämställdhetsanalyser som genomförts mellan 2011 och 2014 avseende: a. Uteblivande och hantering av debitering av uteblivande b. Till specialisttandvården skickade remisser 2. Beskrivning av två nya områden 2014 för fortsatt analys av jämställd vård: a. Ortodonti; att likvärdig vård erbjuds oberoende av kön/genus b. Pedodonti; att likvärdig bedömning görs, oberoende av kön/genus, vid urval av de barn som får tandvård under narkos 1. Sammanställning av de jämställdhetsanalyser som genomförts mellan 2011 och 2014 avseende: 1. Uteblivande och hantering av debitering av uteblivande *Till och med Av Folktandvårdens totalt antal listade kunder 2014 är 51 % flickor/kvinnor och 49 % pojkar/män. I gruppen 3-19-åringar är % flickor och % pojkar. Bland de vuxna 20+ år råder det omvända förhållandet där % av listade kunder är kvinnor och % är män. Könsfördelningen varierar inte speciellt mellan åren. Pojkar och män får fler uteblivandeåtgärder registrerade, vilket tyder på att dessa uteblir i större utsträckning än flickor och kvinnor från uppsatta behandlingstider. Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

126 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 30(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin *Till och med Andel 3-19 år som fått en uteblivandeåtgärd registrerad i sin journal, minskade mellan , vilket tros vara en effekt av olika aktiviteter som Folktandvården vidtagit, såsom sms-påminnelser och projektet att identifiera ej avhörda barn. Fram till och med verkar minskningen ha stannat av. Andelen pojkar i åldersgruppen som uteblivit från besök har ökat med en procent, vilket kommer att följas i kommande analyser. För åldersgruppen 20+ är andelen med registrerat uteblivande fram till detsamma som Av de 3-19-åringar som uteblivit under perioden har mellan 41 % - 43 % debiterats. Några genusskillnader kan inte säkerställas. *Till och med Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

127 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 31(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin För gruppen 20+ år ses en trend avseende att fler uteblivande debiteras, både bland kvinnor och bland män. Under perioden har 3 % fler kvinnor debiterats och 3 % män. Att andelen som debiteras är något större bland män än kvinnor, har troligen sin orsak i att fler män uteblir från bokade behandlingstider, än kvinnor. Könsfördelning mottagna remisser Analysen avser andel flickor/kvinnor och pojkar/män som remitterats till specialisttandvården, där jämförelse nu kan göras mellan fyra rapporteringstillfällen: , , och , för att se eventuella skillnader över tid. Genusfördelning barn och ungdomar 3-19 år Analysen visar att andelen flickor (51 % - 52 %) som remitteras till STV är något högre än andelen pojkar (48 % - 49 %) samtliga år. Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

128 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 32(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Analysen visar att specialistklinikerna för pedodonti samt ortodonti Göteborg mottar störst andel remisser i gruppen 3-19 år. Materialet visar också på en andelsmässig ökning av remisser till pedodonti och ortodonti i Göteborg från 2011 till 2014 (från 73 % till 79 %). Andelen remisser till käkkirurgi, protetik och sjukhustandvård har minskat under samma tidsperiod från 24 % av remisserna till 18 %. Antalet remisser i åldersgruppen 3-19 år till specialistklinikerna för endodonti och parodontologi är i jämföre få. Diagrammet visar andelen flickor 3-19 år i, av specialisttandvården mottagna remisser vid tre tillfällen % av remisserna skickas till specialistklinikerna i pedodonti och ortodonti Göteborg. Av remisserna till pedodonti utgörs knappt hälften av flickor ( : 47 %). Andelen flickor som remitterades till ortodontikliniken i Göteborg var % har andelen minskat till 56 %. Bland 3-19-åringar ses en överrepresentation av flickor, framför allt i de remisser som mottagits av bettfysiologi. Även om antalet remisser är lågt, stämmer den höga andelen flickor/kvinnor väl med det vetenskapliga kunskapsläget. Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

129 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 33(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Genusfördelning vuxna 20+ år Analysen visar att andelen kvinnor 20+ år som remitterats till specialisttandvården är högre än andelen män. Genusfördelningen skiljer inte mellan åren Analysen visar att sjukhustandvård, käkkirurgi och endodonti är de tre stora remissmottagarna i specialisttandvården när det gäller patienter 20+. Dessa tre specialiteter tar tillsammans emot > 70 % av alla remisser. Specialistklinikerna för parodontologi, bettfysiologi och oral protetik tar var för sig mot ungefär lika andel remisser (9-10 %) av det totala antalet. Andelsmässigt syns inga större skillnader mellan 2011 och Möjligen minskar andelen remisser till parodontologi något, samtidigt som andelen remisser till protetik ökar svagt. Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

130 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 34(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Diagrammet visar att samtliga specialiteter tar emot fler remisser på kvinnor än män. De specialiteter där kvinnor är mest överrepresenterade är remisser till ortodonti och bettfysiologi. Antalet remisser till ortodonti är lågt. Att andelen kvinnor bland remisserna till bettfysiologi är mycket hög, stämmer väl med det vetenskapliga läget. Genusskillnaderna mellan åren är minst i de största remissgrupperna sjukhustandvård och käkkirurgi. Ortodonti Göteborg och bettfysiologi har minst antal mottagna remisser. För denna klinik/specialitet varierar andelen kvinnor mest under åren Beskrivning av två nya områden 2014 för fortsatt analys av jämställd vård: a. Ortodonti; att likvärdig vård erbjuds oberoende av kön/genus Syfte Syftet med denna analys var att kartlägga och analysera urvalsprocessen för ortodontibehandling med avseende på fördelning mellan flickor och pojkar, för att säkerställa att en likvärdig ortodontivård erbjuds oberoende av kön/genus. Bakgrund Tidigare analyser av patienter som genomgår ortodontisk behandling inom specialisttandvården har påvisat en sned könsfördelning med en övervikt för flickor. Enligt Riktlinjer om Tandvård till barn & ungdomar, skall Bedömningen om erbjudande av tandreglering ha en så hög vetenskaplig förankring som möjligt och präglas av helhetssyn på patienten. Enligt företrädare för både allmäntandvården och specialisttandvården efterföljs dessa riktlinjer. Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

131 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 35(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Situationen med en snedfördelning mellan pojkar och flickor som får ortodontibehandling på specialistklinik är inte unik för Västra Götalandsregionen. Även internationell forskning påvisar en liknande skillnad. Kartläggning och bedömning Arbetsgången vid utredning av ett eventuellt ortodontiskt behandlingsbehov inleds med att allmäntandläkare gör en första bedömning av behovet. Där så anses nödvändigt, konsulteras specialist i ortodonti som avgör om det finns indikation för behandling. Enklare fall behandlas på allmäntandvårdskliniken medan mer komplicerade avvikelser åtgärdas på specialistklinik. I tabell 16 konstateras att fler flickor än pojkar visas för ortodontispecialist. Tabell 16. Könsfördelning mellan patienter som visats av allmäntandläkare för ortodontispecialist inom Folktandvårdens allmäntandvård: Tabell Specialistklinik Flickor % Pojkar % Antal patienter Flickor % Pojkar % Antal patienter Falköping/Skövde 52,3 47, Vänersborg/Trollhättan 54,5 45, , Mölndal 53,2 46, ,2 44, Stenungsund 54,6 45, Medel 54,0 46,0 54, I tabell 17 visas uppgifter som samlats in på Specialistkliniken för ortodonti, Mölndal från november 2013 till och med april Materialet består av bedömningar gjorda i samband med utredning inför behandling på specialistklinik på patienter där det föreligger indikation för behandling, men där den av olika skäl inte har påbörjats. Orsakerna till att en behandling inte påbörjats är sammanställda i fyra olika grupper. Tabell 17. Könsfördelning mellan patienter där indikation för behandling föreligger, men där behandlingen ej genomförts (n=45): Tabell 17: Orsak till ej genomförd behandling Pojkar Flickor Dålig munhygien 14 0 Kariesaktiv 4 2 Inget eget intresse för behandling 17 6 Övrigt 2 0 Totaler 37 8 Innan en tandregleringsbehandling kan påbörjas, ställs vissa krav på patienterna. De patienter Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

132 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 36(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin som uppvisar dålig munhygien eller kariesaktivitet erbjuds behandling först efter framgångsrik förebyggande vård. o Motivation. All vård skall genomföras i samråd med patienten. Om tandregleringsbehandling är indicerad tillfrågas samtliga patienter om de är intresserade av att genomföra behandlingen. Tabell 17 visar att flickor mer sällan tackar nej till behandlingen än pojkar. o Kariessituation. Folktandvårdens rapporter visar att flickor har en längre kariesrisk och är friskare ur kariessynpunkt än pojkar i samma åldersgrupp. I åldern år, som är aktuell ur tandregleringssynpunkt, har 76,5 % av flickorna låg risk att utveckla karies, medan motsvarande siffra för pojkar är 72,6 %. Liknande mönster ses i uppföljningen av nygjorda fyllningar. 47 % av dessa görs på flickor och 53 % på pojkar. Patienter med fastsittande tandställning och som inte har god munhygien och samtidigt är kariesaktiva, riskerar att utveckla karies i anslutning till tandställningen. o Munhygien. I rapporterna kan vi även se att pojkar år har en högre risk att få tandköttsinflammation (gingivit) och tandlossning (parodontit) än flickor. Talen är låga men tendensen är tydlig. 1 % av flickorna i den aktuella åldersgruppen bedöms ha hög risk att utveckla gingivit och parodontit, medan motsvarande andel för pojkarna är 1,6 %. Detta är en indikation på förmågan att sköta sin munhygien. Rapporten bygger på data från unika patienter. o Behandlingstider. Ett annat oavvisligt krav för ortodontibehandling är att patienten skall sköta sina tider och komma på utsatta behandlingar. Rapporter för 2013 visar att pojkarna stod för 57,5 % av all uteblivandetid i allmäntandvården. Tendensen för 2014 är liknande. o Behandlingsbehov. En del studier visar att flickor har ett större behandlingsbehov än pojkar. Vetenskapen är dock inte entydig i detta avseende. Sammanfattning och slutsats Det finns en skillnad i andelen flickor och pojkar, både bland de som visas av allmäntandläkare vid ortodontivisning och bland de som får behandling på specialistklinikerna för ortodonti i Västra Götalandsregionen. I arbetet presenteras ett antal orsaker som kan förklara detta. Den övervägande majoriteten betraktas som beteende- och attitydrelaterade orsaker. b. Pedodonti; att likvärdig bedömning görs, oberoende av kön/genus, vid urval av de barn som får tandvård under narkos Syfte Syftet med denna analys var att kartlägga och analysera urvalsprocessen vid narkosbehandling av barn och ungdom (3-19 år), med avseende på fördelning mellan flickor Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

133 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 37(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin och pojkar, för att säkerställa att en likvärdig bedömning görs av narkosbehov, oberoende av kön/genus. Bakgrund och kartläggning År 2013 behandlades ca 700 barn under narkos vid regionens specialistkliniker för pedodonti, vilket utgör ca 20 % av alla remitterade patienter. Könsfördelningen anges i tabell 18: Tabell 18: Könsfördelning Flickor % Pojkar % Listade patienter 3-19 år i VGR 48,5 51,5 Specialistklinikerna för pedodonti: o Mottagna remisser o Behandlade patienter o Behandling under narkos Bedömning Samtliga specialistkliniker för pedodonti i Västra Götalandsregionen bedömer och kategoriserar mottagna remisser utifrån tretton väldefinierade diagnosgrupper. Dessa diagnosgrupper används i hela riket. De största av dessa grupper är behandlingsproblematik, trauma, eruptionsstörningar, allmänsjukdom och kariesaktivitet. Inom alla tretton diagnosgrupper skiljer sig kvoten pojkar/flickor vilket avspeglas hos de som behandlas under narkos. Tabell 19. Kategorisering av remisser Tabell 19: Diagnosgrupp Flickor % Pojkar % n Behandlingsproblematik/ hög kariesaktivitet Allmänsjukdomar Trauma i.u Eruptionsstörningar Mineraliseringsstörningar I gruppen behandlingsproblematik/hög kariesaktivitet är det en förväntad övervikt av pojkar, då det finns en dokumenterad dominans av pojkar med behandlings-problematik inom barnoch ungdomstandvården. Inom gruppen allmänsjukdomar är det också en förväntad övervikt av pojkar, då diagnoserna autism och neuropsykiatriska diagnoser ryms i denna kategori. Det föreligger kvot på 1:2 mellan flickor och pojkar. När det gäller eruptionsstörningar är förhållandet det omvända med 57 % flickor. I denna grupp ingår de patienter som remitterats från ortodontin för att frilägga tänder som inte bryter fram spontant. Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

134 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 38(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Mineraliseringsstörningar drabbar pojkar och flickor i lika hög grad. Slutsats I det material som granskats framgår att de skillnader som finns i behandling under narkos mellan flickor och pojkar kan förklaras utifrån faktiska skillnader i diagnoser och sjukdomstillstånd. Behandlingen bedöms därför utgå från patientens behov och medicinska status. 5.4 Åtgärder för att nå barn i socioekonomiskt utsatta områden Vad ska rapporteras: Särskilda rutiner framarbetas för patienter inom ortodontin. Syfte: Jämlik vård. I samband med årsrapporten 2011 uppmärksammades att antalet påbörjade ortodontipatienter var påtagligt mycket lägre i HSN 12 jämfört med övriga Göteborgsnämnder. Denna snedfördelning visade sig också i de första delårsrapporterna under 2012 och en åtgärdsplan togs fram på kliniken. Åtgärdsplanen som beskrevs i Kvalitetsbilagan 2013 har visat sig ge fortsatt god balans mellan nämnderna 5, 11 och 12 när det gäller antalet påbörjade ortodontipatienter. Tabell 20: Utfall ackumulerat antal starter mot mål HSN Starter Mål Andel av mål antal antal (1) procent Mål baserat på 10,5 aktiva månader. Juli = 15 % mån. Augusti = 35 % mån. Övriga tio månader = 100 %. Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

135 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 39(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Tillgänglig tandvård 6.1 Väntetid till besök prio A Vad ska rapporteras: väntetid till besök prioritet A inom käkkirurgi, pedodonti och sjukhustandvård. Enligt önskemål i mail från , skall rapporten kompletteras med genusfördelning, om möjligt. Måltal: medelväntetid 90 dagar 1 jan-31 oktober 2014 per specialitet käkkirurgi, pedodonti och sjukhustandvård. Syfte: Säkra tillgänglighet. Tabell 21 Medelväntetid (mån) i Kö A per Specialitet Ort Medelväntetid (mån) Antal i kö Andel flickor/ kvinnor Käkkirurgi Borås 1, % Göteborg 1, % Mölndal 0, % Pedodonti Borås 1, % Göteborg 1, % Mölndal 1, % Skövde 0, % Uddevalla 1, % Sjukhustandvård Borås 1, % Göteborg Oral Medicin 1, % Göteborg SU/Östra 0,5 1 0 % Kungälv 0, % Mölndal 1, % Skövde 1, % Uddevalla/NÄL 1, % % Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

136 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 40(41) Dokumenttyp: Rapport: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Väntetid till narkos för barn och ungdomar Enligt mail från , önskas komplettering med tillgänglighet avseende narkos för barn och ungdomar. Folktandvårdens Specialisttandvård har under 2013/2014 genomfört en narkosutredning, i syfte att ta fram förslag på narkosvolym utifrån befolkningsvolym och vårdbehov samt rutiner för ökad samordning av narkos i regionen. Som ett led i arbetet har rutin tagits fram för registrering och uppföljning av narkoskö. Inom pedodonti finns följande prioritering avseende narkosbehandlingar (fallande prioritering): 1. Infektionssanering på medicinskt allvarligt sjuka barn, exempelvis inför transplantationer och cytostatikabehandling och vid svårt hjärtsjukdom. Gäller behandlingar vid Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus 2. Psykiskt och fysiskt funktionshindrade barn och ungdomar som inte kan behandlas konventionellt 3. Behandlingsomogna barn (< 5 år) med stora behandlingsbehov 4. Barn och ungdomar ( 5 år) med svår tandvårdsrädsla 5. Komplicerade kirurgiska ingrepp på barn och ungdomar Väntetid och antal väntande patienter på specialistklinikerna för pedodonti per 31 oktober: o Borås: ca 9 mån (50 patienter) o Göteborg: ca 13 mån (162 patienter) o SU/Östra: 0 mån (3 patienter) o Mölndal: ca 3-4 mån (24 patienter) o Skövde: ca 8 mån (37 patienter) o Uddevalla: ca 3-4 mån (24 patienter) Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

137 Dnr : Version: Status: Sida: 1,0 41(41) Dokumenttyp: Uppföljningsrapport Allmän- och Specialisttandvård FTV VG Kvalitetsuppföljning God tandvård 2014 Utfärdat av: Datum: Rapport: Anders Ljungné och Ann-Charlotte Sundelin Tillgänglighetsdatabasen (TDB) Vad ska rapporteras: Andel anslutna kliniker per HSN. Måltal: 100 procent. Syfte: Säkra tillgänglighet. Folktandvården har i dag alla kliniker anslutna till tillgänglighetsdatabasen och samtliga är 2014 uppdaterade och därmed anpassat till nya versionen TD2. Publiceringen av den nya inventeringen pågår och ska vara klar till årsskiftet 2014/2015. Arbetet har skett i samverkan med det projekt som drivs regiongemensamt av Rättighetskommitténs kansli. Databasen är tillgänglig på varje kliniks hemsida: Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård och Specialisttandvård FTV VG 2014

138 Ärende C 1 (5) RAPPORT Datum Diarienummer HSNG , HSNV Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Ingegerd Svensson, Berit Karlsson, Lena Ekeroth E-post: hsnk@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av överenskommelser och avtal inom habilitering och rehabilitering 2014 Habilitering & Hälsa Habilitering & Hälsa ger specialistinsatser till personer som har förvärvade eller medfödda varaktiga funktionsnedsättningar. Insatserna är ett komplement till andra insatser från kommuner, primärvård och övrig sjukvård. Habilitering & Hälsas verksamhet består av: Habiliteringen, Hörsel- och dövverksamheten, Synverksamheten och Tolkverksamheten. Aktuella diagnoser: Neuropsykiatriska diagnoser 64 % Kognitiv utvecklingsstörning 23 % Svåra rörelsenedsättning 12 % Förvärvad hjärnskada 1 % Förvaltningen har genomfört en stor omorganisation under 2014,( FFF- Förändring för framtid). Ett av syftena har varit att skapa en mer jämlik vård för alla invånare i VGR oavsett var de är bosatta. Ett exempel på detta är en gemensam remisshantering, som ett viktigt steg för att remisser inom H&H ska bedömas lika. Införandet av ett nytt journalsystem, Asynja Visph, har genomförts inom habiliteringen. Den minskning i produktion som kan ses 2014 jämfört med 2013 kan delges förklaras av detta nya sätt att registrera. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

139 RAPPORT, (5) Tillgängligheten till verksamheterna är god och ekonomin är i balans med ett överskott på 722 tkr. Årets resultat mot budget är + 4,4 mnkr. Fortsatta problem med ökade kostnader för läkemedel, SÄRNÄR (särskilda näringspreparat inklusive tillbehör) och hjälpmedel kvarstår dock. H&H har deltagit i en arbetsgrupp för att ta fram nya medicinska riktlinjer angående ansvarsfördelningen för barn och ungdomar med utvecklingsneurologisk funktionsnedsättning. De nya riktlinjerna kommer att införas under Aktuella patienter Antal aktuella barn Antal aktuella vuxna Med aktuell patient avses patient som varit på besök under året. Hörselrehabiliteringar VGR totalt Göteborg samt södra och mellersta Bohuslän Antal hörselrehabiliteringarna har ökat med nästan 1200 under år Konduktiv pedagogik Avtalen med Move & Walk AB och Bräcke Diakoni omfattar intensivträning enligt konduktiv pedagogik och gäller till och med Syftet med insatserna är att kunna erbjuda personer med cerebral pares och cerebral pares-liknande skador kompletterande träning enligt konduktiv pedagogik för att uppnå förbättrad motorik och reducering av funktionsstörning. Uppdraget avser två målgrupper. Den ena målgruppen är barn och ungdomar upp till och med 19 år med diagnosen cerebral pares, bosatta i Västra Götalandsregionen, och som bedöms kunna tillgodogöra sig träningen. Den andra målgruppen är vuxna (över 20 år) med cerebral pares och cerebral pares-liknande skador, som bedöms kunna tillgodogöra sig träningen. Bräcke Diakoni Under 2014 har Bräcke Diakoni tagit emot 32 barn och ungdomar för intensivträning. Ersättningen under 2014 uppgick till ca 1,1 mnkr. Move & Walk Under 2014 har Move and Walk AB tagit emot 67 barn och ungdomar för intensivträning. Ersättningen under 2014 uppgick till ca 2,6 mnkr.

140 RAPPORT, (5) Mobilitetscenter Avtalet med Mobilitetscenter omfattar utredning av körlämplighet, underlag för körkortstillstånd samt anpassning av bil. Avtalet löper ut den 31 december 2016 Uppdraget omfattar: utredning av medicinsk körlämplighet inför ställningstagande till fortsatt körkortsinnehav efter skada eller sjukdom utredning som underlag för läkarintyg till körkortstillstånd för personer mer kognitiv, fysisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning anpassningsbedömning för personer med fysiska funktionshinder som inte är berättigade till statligt bilstöd Mobilitetscenter har under 2014 utfört 374 utredningar fördelat på 24 procent kvinnor och 76 procent män. Remittenter är framförallt primärvården, men även habilitering och sjukhus. Remisser inkommer från hela Västra Götalandsregionen. Andelen körlämplighetsutredningar som resulterar i avslag är ca 50 procent vilket är en liten ökning från föregående år. Den största diagnosgruppen är demens och stroke. I den diagnosgruppen är andelen med avslag 74 procent. Den andra stora diagnosgruppen är diagnoser inom autismspektrumtillstånd. Ersättningen uppgick år 2014 för VGR totalt till 3,4 mnkr inklusive option om 0,25 mnkr (år 2013: ca 3,5 mnkr inklusive option om 0,5 mnkr). LaSSe Brukarstödcenter Västra Götalandsregionen har tecknat avtal med LaSSe Brukarstödcenter. Avtalet gäller till och med Åtagandet innebär att personer med eget funktionshinder ger stöd till personer med olika funktionsnedsättningar. Stödet innefattar rådgivning kring ekonomi, hjälp i myndighetskontakter och praktiska frågor. Det innebär också gruppaktiviteter och föreläsningar i form av temakvällar. Under 2014 fick 195 personer individuell rådgivning från Lasse Brukarstödcenter, varav 152 var bosatta i Göteborg. Drygt hälften av besökarna var kvinnor. 103 personer var förstagångsbesökare. Det är en liten minskning mot föregående år, vilket är ett resultat av systematiskt arbete att ringa in LaSSes målgrupp. Utöver dessa har ca 110 personer tagit del av telefonrådgivning och ca 300 personer har deltagit i grupp- och informationsaktiviteter. Ersättning uppgick år 2014 ca 2,8 mnkr (år 2013: ca 2,7 mnkr) Vidarkliniken

141 RAPPORT, (5) Mellan Västra Götalandsregionen och Vidarkliniken finns ett avtal avseende somatisk vård och rehabilitering med antroposofisk inriktning. Avtalet gäller för patienter, 18 år och äldre, som är folkbokförda i VGR. Avtalet gäller till och med Rehabilitering erbjuds för patienter med långvariga och svåra somatiska sjukdomar ex cancer, smärttillstånd, stressrelaterade tillstånd och palliativ vård. Under 2014 har 135 patienter ifrån Västra Götalandsregionen vårdats på Vidarkliniken under totalt 2683 vårddygn, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Vidarkliniken ser också en ökning av antalet remisser under Samtliga patienter som varit inneliggande har erbjudits ett uppföljningsbesök med en läkare från Vidarkliniken 1-2 månader efter vistelsen. Mottagning har genomförts i Göteborg och 73 patienter har följts upp. Alla patienter erbjuds också ett uppföljningssamtal med behandlande läkare per telefon. Majoriteten av patienterna är skrivna i Göteborg men 32 av regionens kommuner är representerade. Ersättningen till Vidarkliniken under 2014 uppgick 9,3 mnkr År 2013 var 7,9 mnkr. Habiliteringen Bräcke Habiliteringen Bräcke är ett tvärprofessionellt team med kompetens för specialisthabilitering. Insatserna syftar till att tillvarata och stärka de resurser som en funktionsnedsättning kan innebära. I teamet finns sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska, logoped, psykolog och socionom. Avtalstiden är till och med För närvarande erhåller 9 barn/ungdomar födda mellan habiliteringsinsatser. Under 2014 flyttade tre ungdomar vidare till annat boende. En ungdom avled. De barn och ungdomar som erhåller habilitering genom Habiliteringen Bräcke har olika diagnoser, symtom och flerfunktionsnedsättningar. De flesta har stora medicinska omvårdnadsbehov. Kostnad per helårsplats: 565 tkr/år/individ Nämnd Antal patienter HSN Göteborg 4 HSN Väster 5 Ågrenska stiftelsen

142 RAPPORT, (5) Ågrenska är ett nationellt kompetenscentrum för sällsynta diagnoser och en unik mötesplats för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar och deras familjer. Ågrenska arrangerar familjevistelser på Lilla Amundön varje år. Till vistelserna kommer familjerna med ett eller flera barn med samma sällsynta diagnos. Familjerna kommer ifrån hela Sverige för att få kunskap, utbyta erfarenheter och träffa andra i liknande situationer. Avtalet med Ågrenska gäller from 1 januari 2013 tom 31 december 2015 med möjlighet till förlängning i upp till två år. Under 2014 har 29 familjer från VGR varit på familjevistelser (22 familjer år 2013), varav: 7 (6) familjer kommer ifrån Göteborg och södra Bohuslän Ersättning 529 tkr för VGR totalt. Ersättning inom Göteborg och södra och mellersta Bohuslän 161 tkr Remitterande enheter bekostar vistelsen.

143 Ärende D 1 (9) Rapport Datum Diarienummer HSNG Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Ulla Berggren E-post: ulla.berggren@vgregion.se Till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Uppföljning av överenskommelser mellan Hälsooch sjukvårdsnämnd 5 och Frölunda Specialistsjukhus HELÅR 2014 Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

144 Rapport, (9) Sammanfattning Vårdproduktion Antalet öppenvårdsbesök har ökat jämfört med 2013, samtidigt som sjukhusvårdtillfällen (slutenvård) minskat något. De sammanvägda prestationerna har totalt ökat, samtidigt som de planerade volymerna enligt vårdöverenskommelsen inte uppnåtts för Den överenskomna utökningen av diabetesverksamheten har inte kunnat genomföras som planerat, främst beroende på rekryteringssvårigheter. Det har också funnits läkarvakanser inom andra vårdområden. Remissflödet till röntgentjänster har också minskat under året. Sjukhuset har under 2014 utfört 22 höft- och knäledsplastiker utöver överenskommen volym. Målrelaterad ersättning Sjukhuset uppnådde högsta måltalet för 21 av totalt 25 kvalitetsindikatorer Tillgänglighet - vårdgaranti Under 2014 har sjukhuset haft mycket god tillgänglighet avseende vårdgarantin. Ekonomiskt utfall Frölunda Specialistsjukhus uppnår för 2014 en ekonomi i balans med ett positivt resultat på 2,3 mnkr.

145 Rapport, (9) Vårdens inriktning och omfattning För verksamhetsåret träffades en Överenskommelse om sjukhusvård mellan hälso- och sjukvårdsnämnd 5 och Frölunda Specialistsjukhus. Sjukhuset har under följande övergripande uppdrag: att ge planerad specialistvård till invånarna inom nämndområdet, att vara ett kompetensstöd för primärvården, vara en del av närsjukvården i Väster och se till att vårdgarantin klaras inom överenskommen produktionsvolym och att styra efterfrågan så att den anpassas efter vårdöverenskommelsen. Överenskommelsen följs upp i enlighet med en gemensam uppföljningsplan och denna rapport avser helår Frölunda Specialistsjukhus visar goda resultat under Antalet öppenvårdsbesök har ökat jämfört med 2013, samtidigt som sjukhusvårdtillfällen (slutenvård) minskat något. De sammanvägda prestationerna har totalt ökat med 4,2 procent jämfört med föregående år. Den utomregionala vården har ökat med 15,5 procent jämfört med 2013, vilket motsvarar 144 besök. Sjukhuset har under 2014 utfört 22 höft- och knäledsplastiker utöver överenskommen volym. Samtidigt har de planerade volymerna enligt vårdöverenskommelsen inte uppnåtts för Den överenskomna utökningen av diabetesverksamheten har inte kunnat genomföras som planerat, främst beroende på rekryteringssvårigheter. Det har också funnits läkarvakanser inom andra vårdområden. Remissflödet till röntgentjänster har minskat under året. Åtgärder för att förändra situationen, är påbörjade, med bland annat prisjustering av tjänster, samt ökat samarbete med Kungälvs sjukhus. Det senare för att förbättra patientsäkerheten, samt öka rekryteringsförmågan, genom att tillskapa kollegiala samarbetsmöjligheter. Regionstyrelsens beslut om produktionsstyrning innebär att FSS inte kommer att utföra obesitasoperationer och inte heller på sikt, höft- och knäprotesoperationer. Frågeställningar och ovisshet vad gäller ersättningsuppdrag främst gällande de förändringar som planeras i närtid (2015), har under året varit en viktig fråga. En omställningsplan vad gäller personaltillgång, utbildning med mera är av största vikt för att en produktionsförändring skall kunna göras utan att tillgänglighet och patientsäkerhet påverkas. Sjukhusets framtida inriktning och lokalisering är fortfarande delvis oviss utifrån pågående utredningar inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Under 2015 förväntas ett politiskt inriktningsbeslut tas gällande sjukhusets framtida lokalisering och lokaler, samt sjukhusets eventuella inriktning mot specialistsjukvårdscentrum.

146 Rapport, (9) Verksamheten Medarbetare Den medarbetarenkät som genomfördes 2013 har följts upp under Utifrån enkätens resultat har en sjukhusövergripande handlingsplan tagits fram. Prioriterade insatser har varit medarbetarnas delaktighet och lärande i arbetet. Fokus har även legat på kompetensförsörjning, främst för svårrekryterade grupper, men även för behålla och utveckla sjukhusets befintliga kompetens. Anlitandet av bemanningsföretag har ökat något vad gäller specialistläkare och medicinska sekreterare. Lokaler Status vad gäller lokaler har förbättrats under året. FSS har numera avtal med Västfastigheter för löpande service och underhåll. Sjukhusets entré har renoverats. Sjukhusets lokaler bedöms vara tjänliga till och med Fysisk tillgänglighet Sjukhusets lokaler har inventerats och uppdatering har gjorts i tillgänglighetsdatabasen. För att öka tillgänglighet för fysiskt funktionshindrade har öppettider i huvudentrén utökats. Hälsofrämjande sjukhus Samtliga enheter som remitterar patienter till operation arbetar aktivt med rökstopp inför operation. Information ges av läkare om tobakens negativa effekter och ökning av komplikationsrisk. Patienten erhåller även skriftlig information. Arbetet med att förbättra rutiner för att dokumentera patienters tobaksanamnes fortsätter. För att uppmärksamma riskbruk av alkohol används AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test). 3 av 10 mottagningar använder instrumentet för relevanta patientgrupper. 8 av 10 mottagningar/enheter vid FSS förskriver fysisk aktivitet på recept, FaR. 85 procent av diabetespatienterna har dokumenterad fysisk aktivitet (Regional kvalitetsindikator). GOD VÅRD - Uppföljning av säker vård Patientsäkerhet Alla patienter som opereras följs upp med 30-dagars infektionsregistrering så att infektioner som uppträder såväl under som efter vårdepisoden registreras. För att bibehålla sjukhusets låga infektionsfrekvens bedrivs ett aktivt arbete för att bibehålla och öka följsamheten till klädregler och basala hygienrutiner. Sjukhuset deltar i samtliga nationella punktprevalensmätningar. Handlingsplanen för patientsäkerhetskultur har reviderats under året. Betoning har legat på hantering av avvikelser, samt journalgranskning. Avvikelsesystemet Med Control Pro används och samtliga chefer har utbildats i systemet. Utifrån avvikelserapporteringen har sjukhuset arbetat vidare med händelseanalyser. Här har även patienter och deras närstående inbjudits att medverka. Patientsäkerhetsronder har genomförts på operation, vårdavdelning och kirurgmottagning.

147 Rapport, (9) För att säkra kommunikation och informationsöverföring mellan yrkeskategorier och mellan vårdgivare och patient har metoden Teach Back börjat införas. FSS har under 2014 genomgått en extern revision finansierad av Patientförsäkringen, gällande säker bukkirurgi med mycket goda resultat. Sjukhuset deltar i alla nationella kvalitetsregister som är relevanta för sjukhusets verksamheter och resultaten i dessa register är goda. Utveckling av vårdprocesser Fortsatt utveckling av sjukhusets vårdprocesser har skett under året. Mål för processerna definieras utifrån "God Vård". Kvalitetsindikatorer är identifierade och följs upp fortlöpande. En förutsättning för sjukhusets möjligheter att vidareutveckla vårdprocesser är en välfungerande produktions- och kapacitetsplanering. Målet är att alla patienter ska ges vård i rimlig/rätt tid och inom vårdgarantins gränser. Vårdrelaterade infektioner Andelen vårdrelaterade infektioner 2014 var knappt 2,1 % i sjukhusets interna infektionsuppföljning, huvuddelen är infektioner i operationsområdet och urinvägsinfektioner, vilket är minskat utfall jämfört med SKL gör varje år två så kallade punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner i slutenvården. De mätningar som gjordes under 2014 påvisade ingen infektion vid något av de två mättillfällena. Det görs ca operationer/år på operationsavdelningen varav 20 % i slutenvård och 80 % i dagkirurgi. Alla som opereras får ett formulär med förfrankerat kuvert att fylla i och skicka in 30 dagar efter operationen. Svarsfrekvensen är 80 %, svaren kompletteras vid oklarheter ibland med telefonsamtal. Effektiv vård Sjukhuset samverkar med andra aktörer i vårdkedjan såsom Närhälsan, kommunal hälsooch sjukvård, annan kommunal verksamhet samt andra förvaltningar inom VGR för att definiera gemensamma vårdkedjor, hitta best practice etc. Fyra av de regionala vårdprocesserna har implementerats på sjukhuset. Sjukhusets vårdenhetsöverläkare deltar via respektive sektorsråd i att ta fram mer tydliga riktlinjer mellan primärvård och specialistvård för en ökad samsyn och för att undvika att patienten blir lidande till följd av otydlig gränsdragning. Väsentligt i sjukhusets förbättringsarbete är också samverkan med patienter och närstående samt med patient- och handikapporganisationer för att aktivt ta till vara deras erfarenheter och synpunkter. Uppföljning av två patientgrupper ur ett jämställdshetsperspektiv Allt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården ska innehålla ett normkritiskt perspektiv. Vård ska ges med hänsyn till kvinnors och mäns olika villkor och därmed olika behov av hälso- och sjukvårdande insatser. Resurser ska organiseras och fördelas utifrån båda könens behov.

148 Rapport, (9) Sjukhuset åtar sig att årligen analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, d.v.s. att undersöka om kvinnor och män får likvärdig vård och behandling. Omotiverade skillnader ska analyseras och åtgärdas samt följas upp. Frölunda Specialistsjukhus valde under 2014 att följa upp: 1. Analys av Smärtcentrums patienter i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård 2. Patienter med insulinpumpar könsfördelning och analys Analys av Smärtcentrums patienter i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Syftet med analysen var att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män vad gäller remitteringar, genomförd behandling, typ av behandlingskontakter, och behandlingsresultat, samt att undersöka om eventuella skillnader är medicinskt motiverade eller inte. Undersökningsmaterialet har utgjorts av: - antalet remisser december 2013 november fördelning av patienter mellan MMR och ej MMR, dels utifrån inkomna remisser (december 2013 november 2014) och dels utifrån patienter som avslutat sin behandling under tidsperioden december 2013 november vilka patienter erhöll psykologkontakt - enkätsvar (utfall av behandling) av patienter som avslutat sin behandling mellan november 2013 och december Drygt hälften av patienterna som tas emot på Smärtcentrum deltar i multimodal rehabilitering (MMR), som omfattar i regel 12 veckor. De andra patienterna (ej MMR) får ett individuellt anpassat program. Det nationella kvalitetsregistret Nationellt register över smärtrehabilitering skriver i sin årsrapport från 2014 att kvinnor är överrepresenterade bland patienter som kommer i kontakt med de specialiserade enheterna. Det är således inte förvånande att betydligt fler kvinnor (162) än män (64) har remitterats till Smärtcentrum under På Smärtcentrum fanns det inga könsskillnader avseende andelen remisser som skickades tillbaka eller återsändes för komplettering. Av de inkomna remisserna fördelades 59 procent av patienterna till MMR och 41 procent till ej MMR. Av männen fördelades 67 procent till MMR och 33 procent till ej MMR. Av kvinnorna fördelades 55 procent till MMR och 45 procent till ej MMR. Det var således en relativt stor andel män som påbörjade MMR. Noterbart är att bara 11 procent av männen avslutade MMR, 21 procent av männen avbröt MMR och 68 procent av männen avslutade ej MMR. Hos gruppen kvinnor ses inte denna förskjutning på samma sätt. Frågor som infinner sig är om dessa resultat är en ren slump eller om den ursprungliga fördelningen av MMR respektive ej MMR ändrar sig under behandlingens gång. Finns det skillnader huruvida kvinnor eller män har lika stor nytta av MMR/ ej MMR? Är behandlingsperioden lika lång för kvinnor och män? Av alla patienter som avslutat eller avbrutit MMR och avslutat eller avbrutit ej MMR har 46 procent av kvinnorna haft psykologkontakt. Bara 11 procent, av männen har haft psykologkontakt.

149 Rapport, (9) SBU påpekar att det finns ett starkt samband mellan långvarig smärta och förekomsten av andra diagnoser/symptom såsom depression, ångest och oro. Olika studier har funnit att sambandet är starkare för kvinnor, samtidigt som det har ifrågasatts om dessa skillnader är biologiskt betingade eller mera är ett uttryck sociala och kulturella föreställningar om kvinnor och män. Det har också på senare år mer och mer problematiserats att mäns depressioner riskerar att förbises i hälso- och sjukvården. Finns risk att Smärtcentrum missar att fånga upp och behandla män med psykisk ohälsa? Eller finns det en risk att kvinnors smärta psykologiseras och mäns smärta somatiseras? Dessa frågor behöver analyseras tillsammans med personalen på Smärtcentrum innan några slutsatser kan dras. Enkätsvaren av de patienter som under tidsperioden hade avslutat MMR och ej MMR undersöktes, men några statistiskt hållbara jämförelser kunde inte göras I detta skede har Smärtcentrum tillsammans med Kunskapscentrum för Jämlik vård sammanställt data från december 2013 till november Några skillnader mellan kvinnor och män bedöms vara intressanta för en fördjupad analys. I nästa skede kommer medarbetare från Kunskapscentrum för Jämlik vård att intervjua läkare, sjukgymnast och psykolog på Smärtcentrum för att diskutera hur olika skillnader möjligtvis kan förklaras. Resultaten kommer att presenteras för hela arbetsgruppen. Om omotiverade könsskillnader konstateras kommer Kunskapscentrum för Jämlik vård att erbjuda Smärtcentrum handledning under fortsatt förbättrings- och utvecklingsarbete. Patienter med insulinpumpar könsfördelning och analys Bakgrund: Insulinbehandling med insulinpump (=kontinuerlig tillförsel via subkutan insulininfusion= CSII) är ett värdefullt behandlingsalternativ vid Typ1-diabetes. Pumpbehandlade patienter har lägre HbA1c (långtidsblodsocker) och förefaller enligt färsk forskning ha lägre risk för hjärt-kärlsjukdom. Pumpbehandling är för vissa patienter ett effektivt sätt att förbättra den metabola kontrollen. Enligt Nationella riktlinjer bör 20 % av typ1-diabetikerna behandlas med pump. Behandlingen är dock kostsam och kräver goda kunskaper och följsamhet hos patienten för att fungera. Den passar således inte för alla. Resultat: Data från nationella diabetesregistret (NDR) visar att 272 patienter med typ 1-diabetes registrerades vid vår mottagning under Av dessa hade 59 patienter (21,7%) insulinpump. Av 127 kvinnor med typ1 hade 32st = 25,2% insulinpump. Av 145 män hade 27st = 18,6% insulinpump. Diskussion/analys: Insulintillförsel via pump är således något vanligare hos kvinnor än män vid mottagningen. Orsakerna härtill kan vara flera: Behandlingen är krävande. Risken för ketoacidos (syraförgiftning) är större än vid sedvanlig behandling med sprutor. Det finns risk för allvarlig bukväggsinfektion vid bristande hygien. Patienten måste dagligen genomföra självtester av blodsocker och ketoner. Insulinpumpbehandling erbjuds därför inte till patienter med bristande följsamhet, t.ex. vid missbruk, eller till patienter som uteblir från sina återbesök. Möjligen är missbruk vanligare hos män än hos kvinnor. Patientens eget val av behandlingsmetod är givetvis avgörande.

150 Rapport, (9) Åtgärder: Siffrorna är i nivå med övriga diabetes-mottagningar i VGregion. FSS uppfattning är att skillnaden i behandlingsmetod speglar genusskillnader i följsamhet och eget val av behandlingsmetod och således inte utgör en omotiverad könsskillnad. Genusskillnaden har varit föremål för diskussion i diabetesteamet och kommer att diskuteras återkommande för att säkerställa att behandlingen erbjuds alla patienter som uppfyller kriterierna. Medborgar- och patientperspektiv Den Nationella patientenkäten genomfördes under året. Svarsfrekvensen inom slutenvården var 80,1 procent. FSS har generellt högre värden vad gäller patientupplevd kvalitet än övriga regionen och riket. Svarsfrekvensen inom öppenvården var något lägre än slutenvården (58,7 procent). Styrkor är bemötande av patient och närstående samt ett högt förtroende för sjukhuset. Utvecklingsområde är främst information till patienterna. En fördjupad analys pågår vad gäller informationsområdet och en handlingsplan tas fram. Denna följs upp under Metoden Teach back har införts på vårdavdelning och kirurgmottagningen. Metoden syftar till att säkra kommunikation och informationsöverföring mellan vårdgivare och patient. Genom att be patienten återberätta vilken information de tagit emot, säkerställs att viktig information gått fram. Vårdgaranti- tillgänglighet Sjukhuset klarade vårdgarantin till både mottagning och behandling, 100 % av patienterna fick tid inom 3 månader. Vårdvolymer Prestationer FSS samlade vårdproduktion är något lägre än planerat. Orsaken är främst svårigheter att rekrytera specialistläkare, samt sjukfrånvaro och föräldraledigheter. Den planerade utökningen av diabetesverksamheten har inte kunna genomföras på grund av rekryteringssvårigheter. Remissinflödet för röntgenundersökningar har minskat på grund av prisläge och konkurrens. Öppenvård Antalet öppenvårdsbesök har ökat med 1348 jämfört med 2013, men har inte nått upp till planerade volymer för 2014 (-760 besök). Det faktiska utfallet 2014 är öppenvårdsbesök. Den utom-regionala vården har ökat med 15,5 procent jämfört med föregående år. Slutenvård Sjukhuset budgeterade sjukhusvårdtillfällen till 775 men utfallet blev 625 vilket innebär en budgetavvikelse på Sjukhuset har utöver beställd volym utfört ytterligare 22 knä-och höftledsplastiker.

151 Rapport, (9) Ekonomiskt resultat Frölunda Specialistsjukhus uppnår för 2014 en ekonomi i balans med ett positivt resultat på 2,3 mnkr. Resultatet har framför allt påverkats positivt genom att sjukhuset haft lägre kostnader än budgeterat, samt erhållit extra ersättning för vård utöver beställd volym. Beroende på att den överenskomna utökningen av diabetesvården inte kunna genomföras, samt ett lägre remissinflöde till röntgen, är de totala intäkterna gentemot budget -10,6 mnkr. Av de 25 kvalitetsindikatorer som sjukhuset arbetar med klarade man högsta måltalet hos 21 indikatorer och för detta erhöll sjukhuset 4 737tkr. Om man hade klarat samtliga 25 indikatorer hade ytterligare 675tkr betalats ut.

152 Ärende E Rapport Diarienummer: HSNG HSNV UPPFÖLJNING av överenskommelse om sjukhusvård mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Helt år 2014

153 Sammanfattning... 3 Ekonomiskt utfall... 4 Samverkan... 4 Vård av barn i livets slutskede... 4 Vårdkedjor strokepatienter... 5 Barn med fetma... 5 Säkerställa samverkan PV, BUM och BUP... 5 Överföring av volymer till Angereds Närsjukhus (ANS)... 5 Läns-, region- och rikssjukvård... 6 Vårdvolymer... 6 Kvalitetsindikatorer och måltal Rikssjukvård Transplantationssjukvård Länssjukvård Suicidprevention Läkemedelsanvändning Vården av de sjuka äldre Övergång mellan barnsjukvård och vuxensjukvård Förlossningssjukvård Hälsoundersökningar med mammografi PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom) Allmän psykiatrisk vård på Hisingen Våld i nära relationer Kuratorer och dietister inom ASIH Överbeläggningar Tillgänglighetssatsningar Särskilda insatser IVA utökat antal vårdplatser Tillgänglighet Genusanalys Kommunikation med patienter... 21

154 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Sammanfattning SU har under 2014 redovisat en ökad produktion (2 %) jämfört med 2013 mätt i regionens sammanvägda prestationstal. Den sammanlagda ersättningen från Hälso- och sjukvårdsnämnderna uppgick till mnkr. I vårdöverenskommelsen för 2014 ingår en målrelaterad ersättning motsvarande 200 mnkr vilken betalats ut i sin helhet. SU når inte alla överenskomna måltal men har redovisat handlingsplaner för ett förbättrat utfall. De områden där SU inte når måltalen är bl a njurmedicin, ortopedi och väntetider på akutmottagningarna. Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 har för 2013 och 2014 finansierat nya vårdplatser inom IVA vilka har inrättats enligt plan. För 2014 tillförde hälso- och sjukvårdsnämnderna 50 mnkr för att sjukhuset skulle komma tillrätta med överbeläggningar genom att öka antalet vårdplatser. 48 av planerade 54 vårdplatser har inrättats under SU har inte kunnat leva upp till vårdgarantin vad gäller besök och behandlingar inom 90 dagar. SU klarar däremot vårdgarantin för cancerbehandlingar. Under året har SU redovisat ett antal uppföljningsområden inom ramen för den beslutade uppföljningsplanen. Det har bl a skett i form av dialogmöten med medverkan från den aktuella verksamheten. Resultatet redovisas i denna rapport. Flera av de områden som har följts upp 2014 finns upptagna i uppföljningsplanen för Som exempel på fortsatta uppföljningsområden kan nämnas övergång från barn- till vuxensjukvård, psykiatrisk vård, och vården av sjuka äldre. 3 (22)

155 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 För verksamhetsåren träffades en överenskommelse om sjukhusvård (VÖK) mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) 4, 5, 7, 11, 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Överenskommelsen ska följas upp i enlighet med en gemensam uppföljningsplan och redovisning ska göras för hälso- och sjukvårdsnämnderna löpande under året. Detta är uppföljningsrapport nummer tre för Rapporten följer den beslutade uppföljningsplanens struktur. I och med att denna uppföljningsrapport presenteras i de nytillträdda hälso- och sjukvårdsnämnderna redovisas även tidigare uppföljningsavsnitt. Ekonomiskt utfall I överenskommelsen med SU fanns några definierade områden som, utöver ordinarie prestationsersättning, kunde komma att påverka ersättningens storlek. Särskild framställan innebär att ersättning betalas efter redovisade kostnader. Följande områden har haft inverkan på den totala ersättningen: Förlossningssjukvård: Antalet förlossningar nådde inte upp till fastställd basproduktion. Ingen ytterligare ersättning betalades ut. Transplantationer: Antalet transplantationer var fler än den fastställda basvolymen. Ersättning om 250 tkr har betalats ut. Transsexuell kirurgi: Ersättning utbetalades för kostnader med tkr. Ordnat införande läkemedel, särskild framställan. Av möjliga tkr utbetalades tkr. Ordnat införande behandlingsmetoder, särskild framställan. Av möjlig ersättning tkr utbetalades tkr. Den slutliga ersättningen blev tkr från hälso- och sjukvårdsnämnderna. Därutöver tillkommer regionbidrag samt ersättning från hälso- och sjukvårdsutskottet. Samverkan Vård av barn i livets slutskede SU har i uppdrag att utveckla, implementera och följa upp rutiner kring vård av barn i livets slutskede. Sjukhuset har i samverkan med Göteborgs Stad och Habilitering och Hälsa gjort en genomlysning av hur vården fungerar. Slutsatsen är att samarbetet och ansvarsfördelningen mellan parterna är väl fungerande. Gruppen har också konstaterat att behov av gemensamma rutiner inte finns då varje patientfall uppvisar ett mycket varierande behov i kombination med att berörd vård- och omsorgspersonal uppvisar en flexibilitet och anpassning till varje patient. Gruppen konstaterar dock att det finns ett behov av gemensamma utbildningstillfällen och forum där erfarenheter kan delas. Gruppen har dokumenterat sina slutsatser i ett gemensamt dokument. Frågan har också behandlats i LGS, gruppen barn- och unga. Samarbetet kring målgruppen fungerar bra. Det handlar om ca 10 barn per år där varje fall är unikt med mycket varierande behov. Det har inte genomförts någon gemensam utbildning. Behovet kvarstår dock. Socialstyrelsen har tagit fram ett nationellt kunskapsstöd om vård i livets slutskede. För att 4 (22)

156 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 sprida kunskap om stödet planeras en konferens som kommer att vända sig till politiker och tjänstemän på beslutande nivå. Konferensen planeras under 2015 för att genomföras över hela regionen på delregional nivå. Det finns beslut i arbetsgruppen som planerar konferensen att barnperspektivet ska beaktas. Vårdkedjor strokepatienter SU arbetar enligt modellen tidig understödd hemgång för strokepatienter. Arbetssättet syftar till att vara ett komplement till strokerehabiliteringen inom primärvård och kommun och innebär specialistkompetenta team som vid behov fortsätter rehabiliteringen i hemmet och kan optimera behandlingen i patientens hemmiljö. Det innebär att överlämningen av den fortsatta omvårdnaden och rehabiliteringen sker utan glapp i vårdkedjan. Barn med fetma SU fortsätter sitt arbete för att få barn med fetma att gå ned i vikt. Resultatet av det förebyggande arbetet kan utläsas först under SU arbetar tillsammans med BVC och skolhälsovården och det är därigenom som SU kan se hur arbetet leder till viktminskning i barnpopulationen. SU fortsätter med regiondagar två gånger per år. Det pågår också en revision av VGR s beslutsstöd. En uppdaterad version kan finnas vid årsskiftet 2014/2015. Data från Tillväxtprojektet visade att andelen 5-åringar med fetma är lika hög som tidigare (=4%). Säkerställa samverkan PV, BUM och BUP Sjukhuset har särskilt utsedda kontaktpersoner inom barn- och ungdomspsykiatrin för samverkan med primärvården och barn- och ungdomsmedicin inom respektive geografiskt område Överföring av volymer till Angereds Närsjukhus (ANS) Ett dialogmöte med ANS, SU och HSNK genomfördes i december med syfte att utveckla samverkan mellan sjukhusen på vårdområden. Tre frågor som diskuterades var BUP- Gamlestaden, barn med diabetes och TB- vården. BUP- Gamlestaden gäller eventuell överföring av huvudmannaskapet för verksamheten till ANS. Initiativet att eventuellt flytta huvudmannaskapet kommer från ledningen- och i viss mån personalen på mottagningen. Det finns en styrgrupp som arbetar med frågan med representanter från SU och ANS. Barn med diabetes handlar om överföring av patienter från SU till ANS. ANS kan till exempel göra hembesök i närområdet och erbjuda barnen vård kopplad till en eventuellt svår social situation. ANS och SU är överens om att fortsätta utveckla överföringen av barn med diabetes. TB- vården (Tuberkulos) gäller överföring av patienter från SU till ANS eftersom en stor del av TB- patienterna är bosatta i de nordöstra stadsdelarna, Göteborg. ANS och SU:s representanter var överens om att samarbetet kan förbättras och utvecklas gällande latent TB. Våren 2014 tecknades det en överenskommelse mellan ANS och SU gällande TB- vården i 5 (22)

157 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Göteborg. En utvärdering av överenskommelsen påbörjades vid årsskiftet 2014/2015, initialt av berörda verksamhetschefer och därefter med möte mellan sjukhusdirektörerna. Utvärderingen kommer att vara ett underlag för det fortsatta arbetet med frågan tillsammans med den uppföljning som initierats av Regionkansliet. Läns-, region- och rikssjukvård Vårdvolymer SU har under 2014 producerat 2 % mer är Det redovisade utfallsmåttet för utförda prestationer är i enlighet med VGR s sammanvägda prestationstal. Kvalitetsindikatorer och måltal. Enligt vårdöverenskommelsens uppföljningsplan ska SU redovisa utfall och handlingsplaner för ett antal fastställda kvalitetsindikatorer. För merparten av indikatorerna kopplas en målrelaterad ersättning. Ersättning betalas ut vid uppnått mål alternativt om SU har lämnat en handlingsplan för hur den överenskomna målnivån ska nås. SU har efter redovisning av utfall och handlingsplaner och efter dialogmöte fått ta del av hela den målrelaterade ersättningen. Nedan redovisas utfallet för höstens uppföljning av kvalitetsindikatorer. Där inget annat anges avser utfall och måltal procent. En mer utförlig beskrivning av indikatorer och måltal framgår av bilaga 7 i vårdöverenskommelsen. Diabetes Diabetesområdet omfattar fyra indikatorer med behandlingsmål för blodsockervärde, blodtryck och kolesterolvärde. SU har nått samtliga måltal Diabetes 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 80,6 76,0 62,6 57,3 45,0 46,0 21,2 16,5 Blodsockervärde<52 Blodsockervärde<73 Blodtryck Kolesterolvärde 2014 Måltal Hjärtsjukvård Området hjärtsjukvård omfattar fem indikatorer. Andel reperfusion vid hjärtinfarkt med ST-höjning Andel patienter som behandlats med lipidsänkare efter hjärtinfarkt Andel kranskärlsröntgade patienter 6 (22)

158 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Andel patienter som behandlats med läkemedel för att motverka blodproppsbildning Andel patienter som behandlats med läkemedel som motverkar högt blodtryck SU har nått alla måltal utom måttet för reperfusion vid hjärtinfarkt. Utfallet för 2014 är ngt lägre jämfört med SU har lämnat en handlingsplan för det fortsatta arbetet för att nå ett högre utfall. Hjärtsjukvården är föremål för genomlysning ur ett genusperspektiv vilket beskrivs i slutet av denna rapport. Hjärtsjukvård 100,0 95,0 90,0 85,0 80,0 75,0 70,0 85,0 83,0 96,0 95,0 89,0 80,0 95,0 92,0 90,0 90,0 Reperfusion Lipidsänkare Kranskärlsröntgade Motverka blodproppsbildning Motverkar högt blodtryck 2014 Måltal Njursjukvård Njurmedicin är ett område där SU har haft svårigheter att nå uppställda måltal. Vid värderingen av 2013 års utfall var indikatorn som mäter dialysdos föremål för en dialog med SU där företrädare för verksamheten ifrågasatte relevansen för måltalet. Efter inlämnad HTAanalys 1 pågår en diskussion i sektorsrådet för njurmedicin om måltalet. Det finns även ett nationellt fokus på denna indikator. Utfallet för indikatorn har förbättrats jämfört med 2013 (70 %). När det gäller andelen patienter som får dialys i hemmet finns stora skillnader mellan könen; andelen kvinnor är jämförelsevis lägre. För indikatorn andel hemodialyspatienter med säker access till blodbana har utfallet förbättrats jämfört med föregående mätning (60 %) men når ännu inte det uppsatta måltalet. SU har lämnat en handlingsplan för ett förbättrat utfall. Njurmedicin är ett vårdområde som analyseras ur ett genusperspektiv, vilket beskrivs i slutet av denna rapport. 1 HTA - Health Technology Assessment (HTA) innebär utvärdering av metoder och tekniker i hälso- och sjukvården. 7 (22)

159 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år ,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 65,0 67,0 Andel hemodialyspat med säker access till blodbanan (AV-filstel eller AV-graft) 48,0 Njursjukvård 46,0 Hemodialys. Behandlingsmål för blodtryck 2014 Måltal 73,0 82,0 Hemodialys. Behandlingsmål för dialysdos 31,0 30,0 Behandlingsmål för dialys i hemmet Ortopedi Följande indikatorer ingår i område ortopedi: Indikator Utfall Måltal Väntetid till operation av höftfraktur. Andel opererade 64,0 % 75,0 % inom 24 timmar. Andel omoperationer inom 2 år 1,5 % 2,0 % Täckningsgrad i Riks-höft 100 % 95,0 % SU når inte det fastställda målet på 75 % för indikatorn väntetid till operation. Utfallet har dock förbättrats jämfört med 2013 (61 %). SU har lämnat en handlingsplan som beskriver flera åtgärder för att nå ett bättre resultat. Exempel på åtgärder är bättre produktionsplanering av akuta och planerade operationer, förbättrade rutiner för uppföljning, fortsatt arbete med direktinläggningar på ortopeden. Stroke Område stroke täcks av fyra indikatorer. SU når fastställt måltal för samtliga. 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 88,0 92,0 97,0 85,0 Täckningsgrad Rikssstroke Stroke 56,0 Blodtunnande behandling efter stroke 2014 Måltal 90,0 Andel pat på strokeenhet 11,4 11,0 Andel pat som har fått propplösande behandling 8 (22)

160 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Område/Indikator Utfall Måltal Kärlkirurgi Andel opererade inom 14 dgr vid förträngning av halspulsåder 82 % 70,0 % Öron- näs- och hals Andel operationer som registrerats i Svenskt ÖNH-register Septumplastik saknas SU har inte kunnat leverera något utfall för täckningsgraden i registret för septumplastik. Skälet är att uppgifter saknas då registret har överförts från specialistföreningen till Registercentrum i VGR. Flytten är en önskvärd förändring. Tonsillektomi 89 % 90,0 % Väntetid till behandling av huvudhalstumör 28 dgr 35 dgr Reumatologi Andel patienter med biologiska läkemedel vid reumatoid artrit 33,3 % 20,0 % Gynekologi Andel perinealbristningar vid förlossning 4,9 % 5,7 % Täckningsgrad Gynregister: hysterektomi 100 % 95,0 % Täckningsgrad Gynregister: livmoderframfall 96 % 75,0 % Läkemedel Sömnläkemedel. Andel zopiklon till personer 75 år 61,4 % 55,0 % Intravenös antibiotika 64,2 % 55,0 % Område/indikator Utfall Måltal Ögon Andel patienter med synskärpa < 0,5 vid kataraktoperation 22,8 % 20,0 % SU når inte måltalet. SU har lämnat en handlingsplan för arbetet med att nå ett bättre resultat. Kataraktoperationer är föremål för särskild granskning ur ett genusperspektiv vilket redovisas i denna rapport. Intensivvård Andel patienter som oplanerat återinskrevs inom 72 timmar 2,8 % 3,0 % 9 (22)

161 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Område/indikator Utfall Måltal Psykiatri - vuxen Andel diagnossatt läkarbesök 97,0 % 96,0 % Andel diagnossatta vårdtillfällen 96,0 % 96,0 % Andel patienter med skriftlig vårdplan 74,0 % 50,0 % Psykiatri - barn Andel diagnossatt läkarbesök 100,0 % 96,0 % Andel diagnossatta vårdtillfällen 91,0 % 96,0 % Andel patienter med skriftlig vårdplan 63,0 % 50,0 % Andel patienter med GAF-värde 61,0 % 65,0 % SU når inte måltalet för diagnossatta vårdtillfällen och patienter med GAF-värde. SU har lämnat en handlingsplan för förbättringsarbetet. Hälsofrämjande och sjukdomförebyggande vård Det hälsofrämjande arbetet mäts med fem indikatorer som fokuserar på AUDIT 2, fysisk aktivitet och rökprevention. Indikatorerna infördes 2013 och är under utveckling. Andelen enheter som använder AUDIT har ökat och når måltalet med god marginal. Andelen patienter med dokumenterad fysisk aktivitetsnivå har ökat och måltalet är uppfyllt. Måltalet för andelen relevanta kliniker som använder fysisk aktiviteter på recept (FaR) som metod når ännu inte måltalet 50 %. Utfallet är 48 %. Rökprevention. Utfallet har förbättrats för båda indikatorerna inom området tobaksprevention. Rökstopp inför operation är inte uppställt mål. SU har lämnat handlingsplanerer för det fortsatta arbetet. Akutmottagningar Två indikatorer mäter genomloppstiden på akutmottagningar; tid till läkare (TTL) där målet är att 60 % av patienterna ska träffa en läkare < 1 timma och och total genomloppstid (TGT) med målet att 90 % av patienterna ska ha en genomloppstid under 4 timmar. Utfallet är för TTL 40% vilket är ett förbättrat utfall och för TGT 59 % vilket är en försämring. Genomloppstider på akutmottagningarna är en prioriterad verksamhet vilket framgår av SU verksamhetsplan. Säker vård För hösten kan inte SU leverera någt utfall för vårdrelaterade infektioner. Skälet är att den nationella punktprevalensmätningen inte har genomförts. SU kommer att använda sig av det s k infektionsverktyget som kommer att ge verksamheterna en kontinuerlig och därmed bättre uppföljning av vårdrelaterade infektioner. Verktyget gör det möjligt att koppla resultat till genomförda förändringar. Registrering i nationella register SU redovisar har 100 % täckningsgrad i båda registren Nationella diabetesregister och 2 AUDIT är ett frågeformulär för identifiering av problematiska alkoholvanor 10 (22)

162 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Svenskt intensivvårdsregister. SU registrerar också i psykiatrins kvalitetsregister. Nationell patientenkät Den nationella patientenkäten görs vartannat år. SU arbetar med att förbättra sitt utfall genom ett antal åtgärder som beskrivs i SU:s verksamhetsplan. Område/Indikator Utfall Måltal Somatik slutenvård bemötande delaktighet Somatik öppenvård bemötande delaktighet Psykiatri slutenvård bemötande delaktighet Psykiatri öppenvård bemötande delaktighet Rikssjukvård Transplantationssjukvård SU har ansvaret för regionens donationsenhet som har i uppdrag att öka antalet anmälningar till donationsregistret och därmed antal tillgängliga organ för transplantation. Sjukhuset har också ett regionalt uppdrag att utföra transplantationer. Det är tillgången på organ som styr antalet utförda transplantationer. Sammanställningen nedan visar antalet organtransplantationer per organ som har genomförts under 2014 jämfört med basuppdraget och utfall Antalet transplantationer har ökat jämfört med Det är tillgången på organ som styr produktionen inom transplantationsverksamheten. Organ Basuppdrag 2014 Utfört 2014 Differens mot Utfört 2013 basvolym Hjärta Lunga Njure Lever Flerorgan Summa Källa: SU 11 (22)

163 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 SU ersätts enligt en särskild fastställd ersättningsmodell. Utifrån ersättningsmodellen har SU fått ett nettotillskott motsvarande 0,3 mnkr med anledning av utfallet relaterat till fastställd basvolym. Länssjukvård Suicidprevention Det finns en SU- gemensam rutin för suicidprevention. Rutinen innehåller exempelvis statistiska riskfaktorer för suicid som ger ett underlag för en sammanvägd riskbedömning och intervention när suicidrisk bedöms föreligga. SU arbetar strukturerat för genomförande och dokumentation av suicidriskbedömning inom psykiatrin. Det sker genom upprepade seminarier för all personal och läkargruppen. En basutbildning startar för samtliga medarbetare inom SU- psykiatri, utbildningen har Suicidprevention som första tema. Det finns ett webbaserat regionalt framtaget kunskapsstöd för att hitta suicidfaktorer som är tillgängligt för alla medarbetare i VGR. SPISS (Suicidprevention i Svensk Specialistpsykiatri) är ett webbaserat utbildningsprogram som VGR köpt licenser för, en stor del av användarlicenserna kommer att tilldelas psykiatrin. Läkemedelsanvändning Vårdgivare har ett ansvar att erbjuda patienter läkemedelsgenomgångar för att säkerställa en läkemedelsbehandling som är ändamålsenlig och för att undvika läkemedelsrelaterade problem. Patienter som är 75 år och äldre och patienter som har läkemedelsrelaterade problem eller när det finns misstanke därom, ska erbjudas en läkemedelsgenomgång. Läkemedelsberättelse ska ges till patienter vid utskrivningstillfället. Det är ett komplement till den sammanfattande bedömningen av patientens sjukdomstillstånd. SU redovisar att av utskrivna patienter i åldersgruppen 75 år och äldre (maj augusti 2014) har 34 % fått en läkemedelsberättelse. För att förbättra utfallet har SU tagit beslut om ett antal åtgärder. Fastställda rutiner för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Förbättrad dokumentation av åtgärden i patientadministrativa system Riktat arbete via SU s strategiska råd för läkemedel. Det strategiska rådet har definierat måltal för läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser. Utbildningsinsatser Uppföljning av resultat på alla nivåer och egenkontroll. Vården av de sjuka äldre VGR har antagit en handlingsplan med särskild fokus på de mest sjuka äldre. Planens målområden är sammanhållen vård och omsorg, god läkemedelsbehandling, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom och god vård i livets slutskede. För att genomföra den antagna handlingsplanen pågår ett arbete i samverkansgruppen Temagrupp Äldre inom ramen för Kommun och Sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet i vilken SU ingår. 12 (22)

164 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 SU har presenterat en nulägesbild av äldrevårdsprocessen och arbetet kring de mest sjuka äldre. Rapporten omfattar patienter 75+ som vårdats på SU under perioden februari april Ledtider på akutmottagningar. Äldre patienter som kommer till akutmottagningarna kräver ett snabbt och tvärprofessionellt omhändertagande. För åldersgruppen 75+ visar SU att ledtiderna på akutmottagningarna har förkortats jämfört med 2013; tiden till läkare med 10 minuter, för måttet total genomloppstid med 24 minuter. Den faktiska tiden för respektive mått är 2:04 och 04:40 för gruppen 75+. Omsorgskoordinatorer är sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningarna för att underlätta en sammanhållen vårdprocess från akuten till ordinärt boende. Genom screening identifierar de och tar om hand sårbara, sköra äldre personer på akutmottagningen. Efter genomförd bedömning kommuniceras informationen till läkare, arbetsterapeut och sjukgymnast. Omsorgskoordinatorerna genomför den samordnade vårdplaneringen inför hemkomst. Det finns omsorgskoordinatorer på de vuxensomatiska akutmottagningarna. Bedömningsbil med sjuksköterska. Bedömningsbilen ersätter ambulans på ett patientsäkert sätt. Det är en utryckningsutrustad personbil med en ambulanssjuksköterska som åker på prio 2 och 3 ärenden. Utfallet visar att 55 % av patienterna som hade kontakt med bedömningsbilen var i behov av någon form av sjukhusvård. Majoriteten (41%) bedömdes kunna åka liggande eller sittande sjuktransport och endast en minoritet (knappt 14 %) var i behov av ambulanstransport. 35 % av patienterna behövde inte åka till sjukhus överhuvudtaget utan vårdades färdigt i hemmet. Bedömningsbilen bidrar därmed till en effektivare användning av akutresurser. I och med en utökad ersättning i VÖK 2015 har SU kunnat permanenta verksamheten med två bedömningsbilar. Undvika akutmottagning. Ett mål är att andelen oplanerade inläggningar utan föregående kontakt med akutmottagningen ska öka. SU har ett antal s k fast-trackprocesser som bidrar till att äldre patienter undviker akutmottagningen och istället placeras på korrekt vårdnivå för sina besvär. För gruppen 75+ är det framför allt den specifika äldrevårdsprocessen AMBitiÖS och Höftleden som dominerar Öppen retur till SU:s vårdavdelningar. SU praktiserar öppen retur. Den är oftast inriktad på särskilda diagnoser och inte specifika åldersgrupper. Inom det geriatriska området finns just nu två avdelningar som har infört öppen retur för specifika diagnoser inom hematologi och gastroenterologi. Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar. Ett mått på hur väl sjukhuset lyckas med sin utskrivningsprocess är antalet återinläggningar via akuten 30 dagar efter utskrivning. Jämfört med 2013 har det skett en svag ökning av återinläggningar. En orsak till att återinläggningarna har ökat kan vara att patienter ansetts färdigbehandlade trots ett återstående rehabiliteringsbehov som kommunen inte kan tillgodose. Utskrivningsklara patienter. Ett problem i vårdkedjan är att utskrivningsklara patienter inte kan tas emot i kommunerna. Uppföljningen visar att den tid som patienterna väntar på att skrivas ut varierar mellan SU:s olika enheter. Variationen beror dels på att antalet sköra äldre patienter varierar mellan SU:s enheter beroende på tillgång till geriatrisk rehabilitering, dels på att utvecklingen av den samordnade vårdplaneringen med kommunerna/stadsdelsnämnderna ser olika ut. Målet är att den samordnade vårdplaneringen 13 (22)

165 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 som sker med kommunen ska ske tidigare i processen. SU kommer att se över sin följsamhet till fastställda rutiner när det gäller utskrivningsprocessen. Detta kommer att beskrivas under Uppföljning inom 72 timmar. Den sk webbkollen innebär att patienter rings upp efter sin slutenvårdsvistelse. SU har ambitionen att öka antalet uppföljningar i denna form. Sjukhusbaserad avancerad hemsjukvård finns för patienter med komplexa medicinska behov. Under den undersökta tiden (februari april 2014) registrerades 954 hembesök av läkare inom ASIH. Det var 497 patienter i åldersgruppen 75+ som var inskrivna i ASIH och av dessa fick 318 stycken hem- och jourbesök av läkare. Brukarmedverkan SU samverkar på ett systematiskt sätt med brukare och patienter i utvecklingen av vården. Ett exempel är den samverkan som sker i den värdebaserade vården inom t ex områdena bröstcancer och KOL. Majoriteten av patienter som deltar är äldre patienter. Ett annat exempel är implementering av personcentrerad vård vid verksamhetsområde Medicin Geriatrik Akutmottagning Östra. God vård vid livets slut Palliativregistret är ett stöd för strukturerad vård i livets slutskede. I Svenska Palliativregistret registreras vården för patienter i livets slutskede utifrån ca 30 frågor. Tillsammans med kommunerna kommer SU att fortsätta arbetet med att utveckla och förbättra den palliativa vården. Övergång mellan barnsjukvård och vuxensjukvård En särskild uppföljning har genomförts på SU som avser övergången från barn- och ungdomssjukvård till vuxensjukvård. Fokusområde för uppföljningen 2014 var psykiatri. SU följer den av sjukhuset framtagna riktlinjen för överföring av patienter från BUP och Barnneuropsykiatri (BNK) till vuxenpsykiatri. Huvudregeln är att BUP ansvarar för patienter under 18 år och vuxenpsykiatri (VUP) för patienter över 18 år. Riktlinjen strävar efter större flexibilitet i överföringen så att överenskommelse kan göras att vuxenpsykiatrin tar emot patienter några månader före fyllda 18 år, eller att BUP behåller patienter några månader efter fyllda 18 år om detta bedöms gagna patienten i det enskilda fallet. När BUP har bedömt att patienten behöver fortsatt behandling efter fyllda 18 år skriver ansvarig behandlare och/eller ansvarig läkare en utförlig remiss till vuxenpsykiatrin minst tre månader före 18-årsdagen. Vid eventuell tveksamhet från vuxenpsykiatrin att ta emot en remitterad patient från BUP ska patienten trots detta erbjudas ett bedömningssamtal om inte parterna kommer överens om annat. Remittering mellan BUP och VUP ska ske i enlighet med Västra Götalandsregionens regelverk, Remiss inom hälso- och sjukvård (dnr ). Strävan är att det ska vara ett personligt överlämnande. När det är klart att vuxenpsykiatrin ska ta emot en patient från BUP och behandlare utsetts ska vuxenpsykiatrin bjuda in till ett överlämnandesamtal med patienten och ansvarig BUP behandlare. Förlossningssjukvård Nedanstående tabell visar utfallet för förlossningar 2014 jämfört med fastställt basuppdrag 14 (22)

166 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 och utfall för Antalet förlossningar har minskat de senaste åren. Det beror på variation mellan år men också på att patienter i ökad omfattning väljer att föda på andra sjukhus. SU kommer att analysera utfallet under Avvikelsen påverkar inte sjukhusets ersättning. Basuppdrag 2014 Utför 2014 Utfört 2013 Antal förlossningar Källa: SU Hälsoundersökningar med mammografi SU ansvarar för hälsoundersökningar med mammografi för kvinnor i Askim och Mölndal. Nedanstående tabell visar utfallet för 2014 och Antalet undersökningar är högre för 2014 vilket förklaras av fler kvinnor i aktuell åldersgrupp. Andelen undersökta kvinnor har ökat genom att alla kvinnor som uteblir från undersökning, kallas en andra gång. Utfört 2014 Utfört 2013 Antal undersökningar Andel undersökta av kallade 87 % 85 % Andel kvinnor som får svar inom 97 % 97 % fastställd svarstid (två veckor) Källa: SU PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom) SU har lämnat en rapport utifrån frågeställningen om möjligheter till koncentration av psykiatriresurser för patienter med Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). SUs slutsatser kan sammanfattas med att de bedömer att en koncentration av psykiatriresurser för patienter med PTSD bäst sker genom att skapa ett subspecialiserat omhändertagande på specialistmottagningarna i Gamlestaden, Mölndal, Centrum och Västra Frölunda. SU lyfter fram patienternas höga grad av samsjuklighet med annan psykisk ohälsa som kan omhändertas på en mottagning organiserad i flera specialiserade team. Ett uppföljningsmöte genomfördes i augusti tillsammans med representanter från de aktuella verksamheterna på SU, ett syfte var att följa hur sjukhuset arbetar enligt lämnad rapport. Uppföljningen visade att mottagningarna Affektiva 1 och 2 är olika organiserade gällande det subspecialiserade mottagandet av patienter och hur mottagningarna avgränsar för diagnoser. Båda mottagningarna utgår från ett teambaserat arbetssätt, i Affektiva 1 arbetar fem team avgränsat utifrån specifika diagnoser. I Affektiva 2 är grundmodellen att alla team tar emot aktuella diagnoser för mottagningen. Både Affektiva 1 och 2 följer samma uppdragsbeskrivningar. SU planerar en utvärdering av de två arbetssätten. Allmän psykiatrisk vård på Hisingen Konsekvenserna av förändringen av utbudspunkter inom den öppna psykiatriska vården på Hisingen följs upp enligt tidplan. SU genomförde en patientenkät på öppenvårdsenheterna inom psykiatri Affektiva 2 under veckorna Enkäten syftade till att mäta patientnöjdheten. Resultatet från enkäten redovisades för Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 vid sammanträdet i oktober. I enkäten svarade 18 patienter som hade bytt mottagning från 15 (22)

167 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Hisingen och 31 patienter från Hisingen som inte hade bytt mottagning. Resultatet från enkäten visade att det inte fanns någon större skillnad mellan dessa två kategorier patienter gällande nöjdhet med behandlingen på nuvarande mottagning. Våld i nära relationer Under första halvåret 2014 har ett antal enheter (17) efterfrågat och fått föreläsning/ samtal om bemötande och omhändertagande av människor som har blivit eller är utsatta för våld i nära relation. Föreläsningarna har riktats till olika yrkeskategorier inom SU. Föreläsning har dessutom getts inom interna vårdutbildningar. Föreläsning ges ur ett patient- och medarbetarperspektiv. Rutin för omhändertagande av våldtagna män har tagits fram av Etiskt Forum i samarbete med akutmottagningarna inom SU. Etiskt Forum har efterfrågat samarbete med Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV). Kuratorer och dietister inom ASIH I VÖK 2014 har SU uppdraget att tillhandahålla kurator och dietist i den avancerade sjukvården i hemmet som bedrivs i samverkan med Göteborgs Stad. Uppdraget avser den del som ryms inom regionens ansvar. Kuratorns uppgift är att erbjuda stöd och hjälp till såväl patient som anhörig i en komplex och svår sjukdomssituation. Vid ett dialogmöte tillsammans med representanter för ASIH, SU s ledning och Göteborgs Stad kunde konstateras att tillskottet av kurator och dietist har skapat ett värde för patienter och anhöriga. Överbeläggningar I vårdöverenskommelsen för 2014 har SU fått ett utökat ersättningsutrymme för att komma tillrätta med överbeläggningar. Ersättningen var 50 mnkr och SU lämnade en plan för utökningen av vårdplatser. 48 av planerade 54 vårdplatser inrättades enligt planen (se nedan). Under 2014 har överbeläggningar inom den somatiska vården varierat mellan 2,7 och 5,9 per 100 vårdplatser. Värdet var högst i januari, sommarmånaderna och december då antalet vårdplatser reducerades. Jämfört med 2013 var andelen överbeläggningar lägre under våren men i stort sett oförändrad under hösten. Fyra vårdplatser inom vuxenpsykiatri. SU:s planer för att inrätta fyra vårdplatser inom psykiatri reviderades genom ändrade förutsättningar för lokaler. SU:s styrelse fattade beslut om att inrätta en enhet för anorexivård som innebär en utökning med fyra vårdplatser. Pga renoveringsbehov har starten skjutits fram till halvårsskiftet För att förbättra tillgången till vårdplatser har SU genomfört en effektivare vårdplanering för den bipolära vårdkedjan som inneburit kortare medelvårdtider med positiva effekter för trycket på vårdplatser och beläggningsgraden. Två vårdplatser inom Drottning Silvias Barnsjukhus/ barniva. Inrättandet av två vårdplatser inom barniva har försenats pga att ändamålsenliga lokaler inte funnits tillgängliga. SU har vidtagit åtgärder för att förhindra/minimera överbeläggningar: Ytterligare två vårdplatser har bemannats på andra avdelningar (barnmedicin och barnkardiologi) för att möta behovet av intensivvård. Under sommaren hade barniva öppet två vårdplatser utöver plan för att möta vårdbehovet. Verksamheten har infört en strukturerad produktionsplanering tillsammans med opererande enheter för att få rätt prioritering 16 (22)

168 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 I tabellen nedan redovisas planerade och inrättade vårdplatser under 2014 Område Plan antal Planerat genomförande Inr. vpl Öppna fr o m Kommentar Barnsjukvården/DSBUS Neonatalvård 5 Påbörjas Förläggs till kvinnosjukvård. Barnkirurgi/akut 1 Påbörjas Korttidsavdelningen Barnmedicin och - onkologi 5 Klart våren 2014 Östra sjh Medicin o geriatrik, 14 Påbörjas Mölndals sjh Medicin o geriatrik 9 Påbörjas vpl vpl Sahlgrenska sjh Medicin 9 Påbörjas vpl vpl Lungmedicin 5 Påbörjas Njurmedicin Summa Rekrytering försenade Psykiatri, Östra sjh Affektiva 1 4 Start våren 2014 Ätstörningsvård Högsbo sjh DSBUS Lätt-IVA. 2 Påbörjas An/Op/IVA 17 (22)

169 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Tillgänglighetssatsningar SU har med stöd av tillgänglighetssatsningar i VÖK 2014 (33,4 mnkr)planerat ett antal satsningar för att öka tillgängligheten till vård 2014 inom de mest angelägna områdena. Satsningen är en fortsättning från 2013 då motsvarande medel fanns tillgängliga för tillgänglighetssatsningar. Utfallet för 2014 motsvarade ett värde på 45,1 mnkr. Utöver de avsatta medlen 33,4 mnkr i VÖK finansierades satsningen med ytterligare 5 mnkr från HSN genom beslut i september Utfall 2014: öppenvårdsbesök inom o BUP o Barnlogopedi o Ögon o Hjärtmottagning o Onkologi medicinska undersökningar o radiologi, MR, datortomografi, ultraljud o patologianalyser o klinisk fysiologi, ultraljud av hjärta och vener o gastroskopi o ögonbottenfotografering Förstärkt primärjourslinje akutsjukvård psykiatri Två bedömningsbilar till ambulansverksamheten Särskilda insatser Utveckla arbetet med mobila specialistenheter SU använder sig av hembesök som en viktig arbetsform inom flera vårdområden, nedan följer några exempel från somatisk och psykiatrisk vård. SU har i samverkan med Göteborgs Stad inrättat ett mobilt fältteam som arbetar uppsökande med stöd till personer vid psykisk ohälsa. En av teamets målsättningar är att tidigt identifiera personer med psykisk ohälsa som saknar kontakt med vård- och stödsystem. Kontaktorsakerna varierar inom psykisk ohälsa och stöd på andra livsområden. SU arbetar enligt modellen ACT- team, bland annat inom beroendevården (Nordost samt Hisingen) och psykosvården. Ett utvecklingsarbete pågår tillsammans med Göteborgs Stad för att även starta ACT- team i Göteborg centrum-väster. ACT- team innebär uppsökande team där en Case Manager och resursgrupp ska finnas för varje enskild patient. Målgruppen är personer med komplex problematik och/eller samsjuklighet med psykiska diagnoser/missbruk. Patienterna behöver extra insatser för att klara hålla kontakten med sjukvård och socialtjänst. Läkare och sjuksköterskor gör hembesök till barnpatienter med cancer i terminalt skede och vid behov inom neonatalverksamheten. Inom äldrepsykiatriska mottagningen sker nybesök i form av hembesök om det finns svårigheter att motivera patienten att besöka mottagningen. IVA utökat antal vårdplatser Under 2013 och 2014 har SU utökat antalet vårdplatser inom intensivvården. Utökningen är 18 (22)

170 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 gjord inom central intensivvård (CIVA), intensivvård inom hjärtsjukvården (TIVA), intensivvård barn (BIVA) samt inom neonatalvården Antal År/månad Antal År/månad platser platser CIVA TIVA BIVA Neonatal 5 5 Bemanning av 5+5 platser för att nå IVAstandard I sin utvärdering av tillskottet har SU använt sig av relevanta kvalitetsindikatorer med uppgifter hämtade från Svenskt Intensivvårdsregister (SIR). Jämförelsen är gjord mot läget 12 månader före utökningen. Jämförelsen har gjorts av ett antal utfallsmått som strykningar av operationer, beläggningsgrad, inflöde, vårdtid, vårdtyngd och andel akut och planerat inflöde. SU drar följande slutsatser i sin utvärdering. CIVA TIVA BIVA NEO Vårdtiden ökade något samtidigt som inflödet av patienter minskade. Beläggningsgraden minskade till önskad nivå (80 %). Beläggningsgraden påverkades av minskat inflöde och tillskott av platser. Trenden är att återinläggningar har minskat. Detsamma gäller för strykningar av operation. Tillskottet av platser har gett positiva effekter, bl a minskade strykningar av operationer. Beläggningsgraden är oförändrad vilket delvis kan förklaras av att det totala inflödet av patienter ökade. Beläggningsgraden har inte förändrats vilket kan tala för att inte tillskottet var tillräckligt för att nå önskad nivå. Trenden är ett minskat antal återinläggningar, färre strykningar av operationer och ett ökat inflöde av elektiva patienter vilket innebär en förbättrad tillgänglighet. Positiva effekter är en lägre beläggningsgrad. Inflödet har dock minskat under mätperioden vilket kan ha bidragit. 19 (22)

171 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Tillgänglighet Vårdgaranti till besök och behandling Måluppfyllelse vårdgaranti första besök 2014 Vårdgaranti första besök % 80% 60% 40% 20% 0% Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Källa: Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2014:23 Vårdgarantin för besök innebär att 100 % av de som väntar på ett förstabesök ska väntat högts 90 dagar. Andelen väntande är störst inom ortopedi, ögonsjukvård, handkirurgi och hud/könssjukvård. Sjukhuset gör satsningar genom att maximera antalet mottagningstider, erbjuda kvällmottagningar, ställa högre krav för återbesök, införa mottagningar ledda av sjuksköterskor och förändra vårdkedjor med reducerat antal återbesök. Inom några specialiteter råder brist på läkare vilket påverkar tillgängligheten. Måluppfyllelse operation/behandling 2014 Vårdgaranti operation/behandling % 60% 40% 20% 0% Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Källa: Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2014:23 När det gäller behandlingsgarantin är det främst inom områdena plastikkirurgi, allmänkirurgi, hjärtsjukvård och ortopedi som andelen väntande är störst. SU arbetar med rekrytering av specialistläkare och operationssjuksköterskor. Andra faktorer som påverkar tillgängligheten är operationsutrymme. Canceroperationer prioriteras vilket ger viss undanträngningseffekt för andra planerade operationer. SU anlitar andra sjukhus och externa leverantörer så långt det är möjligt. Vårdgaranti för patienter med välgrundad misstanke om cancer Vid välgrundad misstanke om cancer hos barn ska patienten erbjudas specialistläkarbesök inom två dagar. Det målet uppfyller SU. För vuxna patienter är motsvarande väntetid 14 dagar. Vid mätningen i december klarar SU måltalet inom specialiteterna gynekologi, hudsjukvård, ortopedi och öron-, näs- halssjukvård. Inom allmänkirurgi fick en patient vänta 17 dagar, inom lungmedicin väntade en patient 18 dagar. 20 (22)

172 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Genusanalys I överenskommelsen med SU ingår att sjukhuset åtar sig att årligen analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga att undersöka om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor. En arbetsmetod som ska förbättra kvaliteten på genusanalyserna prövas på SU i samarbete med Kunskapscentrum för jämlik vård. Två viktiga delar i arbetsmetoden innehåller litteratursökning och expertseminarium. Litteratursökningen innebär att Kunskapscentrum för jämlik vård genomför vetenskapliga litteratursökningar för identifierade vårdområden. Kunskapscentrum för jämlik vård handleder de expertseminarier som genomförs. Tre vårdområden där arbetet pågår är Kataraktoperationer, Hjärtinfarkt och Hemdialys. Kataraktoperationer: Två expertseminarier har genomförts på SU med utgångspunkt från tidigare konstaterat att kvinnor hade lägre synskärpa vid operationstillfället jämfört med män. Vid det första seminariet presenterades statistik från 2013 som visade att skillnaden i synskärpa mellan könen vid operationstillfället upphört. Vid ett senare seminarium granskades uppdaterad statistik som visade att kvinnor återigen hade sämre synskärpa vid operationstillfället. Ett tredje expertseminarium är planerat våren 2015 för fortsatt analys och åtgärder. Hjärtinfarkt: Ett expertseminarium har genomförts på Kardiologmottagningen med syftet att genomföra en genusanalys av hur jämställd vården är med särskilt fokus på hjärtinfarkter. Resultat baserat på datamaterial från Swedheart kvalitetsregister (data ) för SU visade att vården för hjärtinfarktpatienter generellt tycks vara jämställd. Det finns resultat som visar på könsskillnader. Tillexempel att kvinnor inte får rekommenderad läkemedelsbehandling i samma utsträckning som män. Det gäller framför allt kvinnor yngre än 60 år som i högre utsträckning än män förskrivs Nitrater i stället för rekommenderade ARB och Betablockerare. Resultatet kommer att analyseras ytterligare, initialt med journalgranskningar. Dialys: Ett expertseminarium har genomförts på Njurmottagningen med utgångspunkt från att fler män än kvinnor behandlas med dialys i hemmet. Ett datamaterial presenterades och en analys påbörjades. Ett ytterligare seminarium är planerat våren 2015 för fortsatt analys och eventuell åtgärd. Strokesjukvård är planerat för analys ur genusperspektiv Kommunikation med patienter Enligt överenskommelsen med SU för ska information finnas tillgänglig enligt VGR- standard och regionens riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation. Rättighetskommitténs kansli har arbetat fram en handledning för tillgänglig information och kommunikation som de lämnat över till kommunikationsavdelningen på regionkansliet för godkännande. Handledningen följer regionens riktlinjer och ska implementeras på SU när den publicerats. 21 (22)

173 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Helt år 2014 Exempel på hur SU genomfört förbättringsarbete under året är ett projekt inom vilket det tagits fram anpassad information på sex olika språk samt teckenspråk till sjukhusets externa hemsida på internet. Kontaktpunkten Kontaktpunkten inrättades på SU för att via telefon hantera remisser, tidbokning, förnyelse av recept/intyg, rådgivning, kunna svara på frågor och ta emot synpunkter. Verksamheten skulle kännetecknas av hög tillgänglighet. Kontaktpunkten består för närvarande av tre enheter. Sjukhusledningen beslutade att granska ändamålsenligheten och effektiviteten för Kontaktpunkten. Ernst & Young (EY) anlitades, EY lämnade en rapport Genomlysning av Kontaktpunkten inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset i mars Rapporten lyfte fram ett antal brister som främst handlade om otydliga verkställighetsbeslut, brister i ledning och i de krav som ställts på verksamheterna avseende överenskommelser och samarbete med Kontaktpunkten. De förslag som EY ger i rapporten handlar till stor del om att fastställa kriterier för servicenivåer inom Kontaktpunkten som kan tecknas mellan Kontaktpunkten och verksamheterna. Det fortsatta arbetet på SU efter EY rapporten har ett fokus på vidareutveckling av samverkan mellan Kontaktpunkten och verksamheterna. Det innebär bland annat att en arbetsgrupp och ledningsgrupp etablerats, tillgänglighetskriterier fastställts och att servicenivåerna gås igenom och förtydligas. De aktuella servicenivåerna går från noll till fyra. En högre servicenivå innebär att Kontaktpunkten hanterar fler aktiviteter för den aktuella verksamheten. Ett exempel är servicenivå ett, som innebär att Kontaktpunkten enbart hanterar remisshantering. Ett annat exempel är servicenivå fyra, som innebär att Kontaktpunkten hanterar remisshantering, receptärenden, intygsärenden, klagomålshantering, information, Mina vårdkontakter, medicinsk rådgivning, bokning/kallelse, av-/ombokning till besök. Om verksamheten inte önskar något stöd från Kontaktpunkten så ska en alternativ lösning för att uppfylla SU s tillgänglighetskriterier redovisas och kontinuerligt följas upp. Kontaktpunkten har kontaktat verksamheterna på SU och kommit överens om önskad servicenivå. Områdescheferna på SU granskar och godkänner valen av servicenivå och den handlingsplan som ska finnas för hur tillgänglighetskriterierna ska nås. Handlingsplaner för samtliga verksamheter ska vara klara maj En särskild redovisning kommer att ske för psykiatrin som innebär att en arbetsgrupp skapas som ska se över samarbetet idag och komma med förbättringsförslag och val av servicenivå. Gruppen ska ha förslaget klart våren (22)

174 Ärende E Uppföljning av Folkhälsoavtal 2014 Lundby Frågorna i uppföljning 2014 utgår från det gemensamt tecknade folkhälsoavtalet mellan kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Om det finns ytterligare dokumentationer som genomförts inom ramen för det lokala folkhälsoarbetet t.ex. projekt, utvärderingar, verksamhetsberättelse så kan dessa skickas in tillsammans med uppföljningen. Maila in uppföljningen till madelene.zwahlen@vgregion.se senast den 25 januari 2015

175 Besvara frågorna kortfattat och undvik att hänvisa till annat medsänt material. 1. Utvecklingsområden utifrån Hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och beställningsunderlag samt avtalet om gemensamma folkhälsoinsatser Vilken roll har folkhälsorådet haft under året och om det är relevant beskriv den lokala processen avseende: a) Föräldrastöd/familjecentraler Folkhälsorådet i Lundby hade sitt sista möte i september Samverkan mellan region och stadsdel gällande folkhälsofrågorna flyttas nu in i NOSAM, där utvecklingsledare folkhälsa kommer att vara adjungerad vid behov. HSN 11 och SDN Lundby hade tom , som en bilaga till lokalt folkhälsoavtal, avtalat om en gemensam processledare för familjecentrerat arbetssätt och uppstart av familjecentral. Familjecentral - Frågor som styrning och ledning, lokaler, finansiering, mödravårdens medverkan tar idag orimligt stort utrymme och kräver stora arbetsinsatser på lokal nivå. Stora delar av dessa frågor behöver lösas på en mer övergripande nivå. Vi behöver tillsammans säkra utveckling, långsiktighet och inriktning inom flera delar av processen med familjecentral och familjecentrerat arbetssätt. b) Välfärdsredovisning/följa hälsoutvecklingen bland befolkningen Välfärdsredovisning har till viss del flyttats in i NOSAM pga. att folkhälsorådet lagts ner. c) Insatser med fokus på livsvillkor och/eller ojämlikhet i hälsa Se ovan. 2. Prioriteringar och mål a) Beskriv kortfattat utgångspunkterna för arbetet t.ex. planer, prioriteringar m.m. Handlingsplanen för det lokala folkhälsoarbetet tillsammans med VGR togs fram under tiden som det fanns ett folkhälsoråd i Lundby. Målen diskuterade fram och har sin utgångspunkt i Lundbys budget med särskilt fokus på de mål som är kopplade till folkhälsoarbetet, mål och inriktningsdokument för HSN 11 samt IoFF s (Idrotts- och föreningsförvaltningen) mål och inriktningsdokument, då även Lundbybadet var representerat i rådet. Fokusområde 1 Främja en god psykisk hälsa för hela befolkningen Fokusområde 2 Förebygga ANDT-användning (alkohol, narkotika, doping och tobak) Särskilt fokus: barn och unga

176 Fokusområde 3 Främja bra mat- och rörelsevanor Fokus: barn, unga och äldre b) Beskriv kortfattat och övergripande rådets insatser under året (kopiera och använd en mall per mål) ange de kommunspecifika målen som verksamhetsplanen har utgått ifrån. Nedan är inte rådets insatser utan de aktiviteter som är kopplade till de målområden som Lundbys folkhälsoråd en gång antog. Stadsdelen har i sitt grunduppdrag att arbeta för målområden och har därtill ett flertal aktiviteter som inte är uppräknade här. Redovisningen anger bara de insatser som skett med stöd av folkhälsoanslaget. Mål: Främja en god psykisk hälsa för hela befolkningen Insatser: Barn och unga: Yoga-kurs till pedagoger, där utövandet sker gentemot barnen i förskolan Cyberbulling konferens med uppföljande arbete Trivselledarprogram (även som insats under mål om att främja bra rörelsevanor) Stöd till förening som arbetar med psykisk ohälsa Kulturplanet gratis sommarläger för barn i socioekonomisk utsatthet Vuxna Befolkningsinriktat arbete i olika form gentemot kvinnor långt från arbetsmarknaden. Arbetet har också haft hälsofrämjande aktiviteter i syfte att stärka psykisk och fysisk hälsa som en del i processen att blir jobb-ready. Äldre: Studiecirklar för äldre Kultur för hälsans skull MI-utbildning för anhörigstödjare Nytt sätt att arbeta på inom anhörigstödet del av utrustning och marknadsföring För alla: Odling som gränsöverskridande mötesplats: Involverade förskola, personer med funktionsnedsättning samt odlarförening Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Arbete för att främja psykisk hälsa hos vuxna ger dubbel effekt. Vuxna med barn upplever att de blivit bättre föräldrar. Ingen ny effekt eller lärdom, men återigen finns vittnesbörd om detta. Aktörer: Förskola, skola, anhörigstödjare, arbetsmarknadscoacher, föreningar, Rädda barnen specifikt under Kulturplanet Mål: Förebygga ANDT-användning (alkohol, narkotika, doping och tobak) Särskilt fokus: barn och unga Insatser: Anordnande av sk Droglägesdag mobiliseringsdag för stadsdel tillsammans med externa samverkansaktörer

177 Materialinköp som samverkar med utbildningsinsats i det cannabisförebyggande arbetet Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Arbetet för att motverka psykisk ohälsa är också en del av det drogförebyggande arbetet. Arbetet beräknas ta mer form och fart under nästa år då stadsdelen ska avdela en samordnare för det drogförebyggande arbetet. Aktörer: Stadsdelens aktörer inom skola, fritidsverksamhet och IFO-FH (individ- och familjeomsorg/funktionshinder) samt externa samverkansaktörer såsom Ungdomsmottagningen, Mini-Maria, föreningar och polis. Mål: Främja bra mat- och rörelsevanor Fokus: barn, unga och äldre Insatser: Stöd till utveckling av utemiljön på två förskolor Inköp av lådcyklar Hälsofrämjande skola Öppet Hus Friskvårdsaktiviteter för alla skola Trivselledare (även som aktivitet under målet för psykisk hälsa) Utegym för alla kostnadsfritt /förening i Flunsåsparken Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? För att jobba och få effekt av målområdet levnadsvanor såsom mat och rörelse behövs medveten kommunikation runt budskapet samt dialog med målgruppen för att hamna rätt i val av insats. Aktörer: Förskola, skola, föreningar

178 3. Ekonomisk redovisning Denna redovisning avser uppföljning av utfall i förhållande till budgetunderlag Budget Utfall Se budget Folkhälsosamordnare - lön (inkl. lönebikostnader) - omkostnader (admin., kostnader, resor, kurser etc.) Folkhälsoinsatser enligt folkhälsoplanen: HSN Kommun Övrigt HSN Kommun Övrigt

179 Mål: Främja en god psykisk hälsa för hela befolkningen Insatser: Barn och unga: Yoga-kurs till pedagoger, men som används gentemot barnen i förskolan Cyberbulling konferens med uppföljande arbete Trivselledarprogram (även som insats under mål om att främja bra rörelsevanor) Stöd till förening som arbetar med psykisk ohälsa på gränsen till suicidprevention Kulturplanet gratis sommarläger för barn i socioekonomisk utsatthet för att kunna få uppleva kultur Kulturinsats fokus självkänsla på fritidsgården 0, , , , Vuxna Befolkningsinriktat arbete i olika form gentemot kvinnor långt från arbetsmarknaden. Arbetet har också haft hälsofrämjande aktiviteter i syfte att stärka psykisk och fysisk hälsa som en del i processen att blir jobb-ready. Äldre: Studiecirklar för äldre Kultur för hälsans skull MI-utbildning för anhörigstödjare Nytt sätt att arbeta på inom anhörigstödet del av utrustning och marknadsföring För alla: Odling som gränsöverskridande mötesplats: Involverade förskola, personer med

180 funktionsnedsättning samt odlarförening Mål: Förebygga ANDT-användning (alkohol, narkotika, doping och tobak) Särskilt fokus: barn och unga Anordnande av sk Droglägesdag mobiliseringsdag för stadsdel tillsammans med externa samverkansaktörer Materialinköp som samverkar med utbildningsinsats i det cannabisförebyggande arbetet Mål: Främja bra mat- och rörelsevanor Fokus: barn, unga och äldre Stöd till utveckling av utemiljön på två förskolor Inköp av lådcyklar Hälsofrämjande skola Öppet Hus Friskvårdsaktiviteter för alla skola Trivselledare (även som aktivitet under målet för psykisk hälsa) Utegym för alla kostnadsfritt /förening SUMMA 4. Övrigt

181 Folkhälsoanslaget har varit till så kallad utlysning under , möjligt att söka för aktörer inom kommun, region och föreningar. Detta har varit bra under en period för att samtala om vad är folkhälsa, folkhälsoarbete och möjliga insatser. Under nästa år 2015 kommer stadsdelen arbeta än mer strukturellt för att minska ojämlikheten i hälsa. Angreppssättet är att lägga samman folkhälsoanslaget till den summa pengar som stadsdelen själva avsatt för målet om att Alla Lundbybor ska ha samma möjligheter till goda livschanser, god hälsa och inflytande oavsett diskrimineringsgrunderna. Insatserna/aktiviteterna kommer att ske i samverkan med VGR samt föreningar, kanske näringsliv och universitet. Om ni har något ytterligare ni vill förmedla som kanske inte passat in under övriga rubriker kan det skrivas här. Hör av er vid frågor!

182 Uppföljning av Folkhälsoavtal 2014 Östra Göteborg Frågorna i uppföljning 2014 utgår från det gemensamt tecknade folkhälsoavtalet mellan kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Om det finns ytterligare dokumentationer som genomförts inom ramen för det lokala folkhälsoarbetet t.ex. projekt, utvärderingar, verksamhetsberättelse så kan dessa skickas in tillsammans med uppföljningen. Maila in uppföljningen till charlotta.s.andersson@vgregion.se senast den 25 januari 2015

183 Besvara frågorna kortfattat och undvik att hänvisa till annat medsänt material. 1. Utvecklingsområden utifrån Hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och beställningsunderlag samt avtalet om gemensamma folkhälsoinsatser Strategiskt folkhälsoarbete Behov av kartläggning Under året har Östra Göteborg med hjälp av en extra personalresurs påbörjat en genomlysning av folkhälsoarbetet i stadsdelen. Det har i samband med detta bland annat identifierats ett behov av en kartläggning av folkhälsoarbetet utifrån den nationella folkhälsopolitikens elva målområden. En lokal kartläggning är under utveckling och är angeläget då det inte genomförts någon sådan sedan sammanslagningen av stadsdelarna. Det är viktigt för att dels kunna följa trender och utvecklingen över tid, och dels kunna ha ett samlat material som grund inför nya långsiktiga planer och prioriteringar. Viss förskjutning i tid för arbetet har skett på grund av att det inväntats resultat från rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Detta för att kartläggningen även är tänkt att kunna användas som en fördjupning av rapportens slutsatser och på så sätt stärka det lokala arbetet. Fortsatt arbete kring detta kommer att prioriteras under Chefsdagar Under året har det i samband med chefsdagar genomförts ett tvärsektoriellt arbete med stadsdelens prioriterade mål. I detta arbete har folkhälsoperspektivet kopplats på för att säkra ett systematiskt och befolkningsinriktat arbete. NOSAM NOSAM är ett viktigt nätverk för folkhälsoarbetet och under året har ett behov för förstärkning inom området synliggjorts. Därav har beslut tagits att genom utvecklingsenheten anställa en samordnare med folkhälsokompetens för NOSAM med start i maj Samverkansplattform forskning och utveckling i Nordost Under året har det avsatts personalresurser för framtagning av förslag för organisering av samverkansplattform (I samarbete med ANS, Folktandvården, Närhälsan, SDF Angered) Hälsolitteracitet Under våren arrangerades en föreläsning om hälsolitteracitet med efterföljande diskussion för nyckelpersoner inom stadsdelen. Det uttrycktes ett behov att hitta metoder för att fortsätta jobba med frågan. Under hösten gjordes därav en upphandling för att ta fram en kort pedagogisk film för yrkesverksam personal med syfte att synliggöra området och visa på metoder för att aktivt arbeta med hälsolitteracitet i mötet med dem vi är till för. (Framtagning av film är ett samarbete med Angereds Närsjukhus och SDF Angered.) Familjecentral Under året har en processamordnare satt samman en arbetsgrupp för uppstart av en familjecentral i Gamlestaden. De har utgått från att hitta en lokal och mycket resurser har

184 lagts till att titta på olika lämpliga platser för denna. Flera lokaler har gåtts igenom men det har av olika skäl visat sig att det inte gått att gå vidare. I slutet av året tittade dock arbetsgruppen på ytterligare en lokal i Gamlestadens fabriker, på våningsplanet direkt ovan Närhälsans vårdcentral. Lokalen har, för stadsdelsförvaltningens del, en viss överyta jämfört med det ursprungliga lokalprogram men stadsdelsförvaltningen tittar nu närmare på om det finns möjlighet att utöka förvaltningens verksamhetsdel inom familjecentralen. 2. Prioriteringar och mål (Målgrupp barn och unga) Mål: Främja fysisk aktivitet och goda matvanor - Barns självupplevda hälsa ska förbättras - Öka andelen normalviktiga Insatser: Hälsoguider Under året har hälsoguider utbildats inom tema fysisk aktivitet och matvanor genom livet för att kunna motivera och informera i sina respektive nätverk. Fem guider har specialutbildat sig till gympaledare. (Läs mer under Hälsoguider) Motiverande Samtal Utbildningsdag i Motiverande Samtal (MI) för skolhälsopersonal Kostnadsfri träning - Geråshallen Stadsdelens ungdomar, mellan år, deltar kostnadsfritt i all gruppträning på Geråshallen. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Fortsatt långsiktigt arbete med bland annat föräldrastöd och hälsolitteracitet i stadsdelen är nödvändig för att få effekt i arbetet. Geråshallens arbete med ungdomar har i dagsläget begränsade möjligheter att expandera då huvudmålgruppen för anläggningen är vuxna. Detta skapar en dubbelhet inför att marknadsföra möjligheten till gratis träning i målgruppen unga. Aktörer: Geråshallen, Hälsoteket, Skolhälsovården Mål: Främja god psykisk hälsa - Barns självupplevda psykiska hälsa ska förbättras - Andelen barn med godkända betyg ska öka Insatser:

185 Feriearbete Som ett led i att öka hälsan och etableringen i samhället för unga har fritidsenheten under sommaren haft 29 ungdomar i olika feriearbete. De har lett andra unga i olika former såsom läger, idrott- och fritidsgårdsverksamhet. De 29 platserna låg utanför kommunens vanliga ferie och sommarjobb. De fyra ungdomar som feriearbetade på Bergsjögården har utbildats utifrån metoden eld, vilket betyder att den unge tillsammans med sin handledare har konturnerliga samtal och avslutas med att handledaren och den unge tillsamman utformar ett kompetensbrev att ha till sitt CV. Familjecentrerat arbetssätt Föräldrastöd I NOSAMs temagrupp Barn och Unga har frågor kring familjecentrerat arbetssätt lyfts och insatser för att öka närvaro i förskola/skola arbetats fram. Under hösten anordnades en gemensam workshop Östra Göteborg och Angered kring tidiga insatser för gruppen barn 0-5 år. Syftet med förmiddagen var att samlas tvärprofessionellt kring konkreta utvecklingsområden för det familjecentrerade arbetet i Nordost för gruppen barn 0-5. ( Workshopen initierades av Kommun och sjukvård i samverkan i Göteborgsområdet och var ett samarbete med SDF Angered) Föräldrastödsmätning Under hösten initierades en mätning av föräldrastödsarbetet i stadsdelen genom en Community Readiness Model. Mätningen utfördes av Social resurs och redovisades i NOSAMs temagrupp för Barn och unga. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Det behövs en tydlig övergripande strategi för hur folkhälsoarbete ska bedrivs inom området, annars riskerar arbetet att dra åt olika håll. I mätningen av föräldrastödet synliggjordes en brist på samordning och en avsaknad av någon som höll i taktpinnen. Workshopen kring familjecentrerat arbetssätt var mycket uppskattad och ansågs i utvärderingarna generera en bättre samsyn inom området. Aktörer: Sektor Kultur och Fritid, NOSAM Barn och Unga, SDF Angered, Social Resurs förvaltning. Mål: Användning av tobak, alkohol och andra droger ska minska - Andelen ungdomar som nyttjar tobak ska minska - Minska andel barn som utsätts för passiv rökning Insatser:

186 Samverkan i NOSAM Samverkan kring tobaksfria dagen då uppdaterat material kring rökavvänjning och erbjudande om fri spirometri uppmärksammades. Hälsoteket Under året har Hälsoteket lyft tobaksfrågor i hälsosamtal och på FAR-samtal. Två tillfällen med fri spirometri har erbjudit och under Hälsomånaden som arrangerades tillsammans med biblioteken hölls en föreläsning kring riskbruk. Hälsoguider Under året har hälsoguider utbildats sig inom tema tobak genom livet. Metoder har utvecklats för att på ett tydligt och enkelt sätt kunna prata om tobak och tobaksstopp i egna nätverk. Bland annat har illustrationer och enkla budskap tagits fram för att användas som så kallade samtalsöppnare. Motiverande Samtal Utbildningsdag i Motiverande Samtal (MI) för skolhälsopersonal Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Det finns behov att se över de hälsofrämjande insatser (utöver hälsoguider och motiverande samtal) på området som sker i stadsdelen, för att kunna arbeta mer strategiskt på ett tidigt skede. Det är viktigt att i forum såsom NOSAM samordna information inom te.x tobaksstopp för att göra det lättare för invånare att tydligt se vart det går att få stöd och råd. Detta är något det behöver arbetas mer med även inom andra områden. Hälsoguider är ett bra sätt att nå ut till befolkningen, då de kommer nära och har förtroende i lokalsamhället. De är mycket viktiga som informationskanaler, genom att guida de som de möter till rätt instanser inom kommun och region och återkoppla lokala behov. Aktörer: NOSAM, Hälsoteket, Hälsoguider, Skolhälsovården

187 (Målgrupp äldre) Mål: Främja fysisk aktivitet -Andelen fallskador ska minska -Andelen fysiskt aktiva äldre ska öka Insatser: Hälsoteket Hälsotekets erbjuder fysisk aktivitet med låg intensitet och för daglediga, vilket gör att majoriteten av de som tar del av utbudet är äldre. Under året har Hälsoteket haft 9221 deltagartillfällen och varit på 24 informationstillfällen för att berätta om verksamheten. Personal från verksamheten har även medverkat på Äldredagen och initierat ett samarbete med Förebyggande enheten för att få igång ett närmare samarbete under Geråshallen + Naturgym Geråshallen besöks av ca 60 pensionärer, som förutom att aktivera sig, ser Geråshallen som en social mötesplats. Träning tre gånger i veckan avslutas med gemensam fika. Under året har det gjorts ett inköp av naturgym för att göra utomhusmiljön runt Geråshallen mer attraktiv för fler i området. Föreningsliv, boende i området, skolor och deltagare på Hälsoteket och Geråshallen är målgrupper för gymmet. Hälsoguider Under året har hälsoguider utbildats inom tema fysisk aktivitet genom livet. Fem hälsoguider har specialutbildat sig till gympaledare. Metoder utvecklats för att på ett tydligt och enkelt sätt kunna prata om fysisk aktivitet i egna nätverk. Bland annat har illustrationer och enkla budskap tagits fram för att användas som så kallade samtalsöppnare. Vidare har hälsoguider startat bowlinggrupper med hälsosamtal, stavgångsgrupper och hållit i över 40 hälsosamtal. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Det finns ett stort behov att fortsätta satsa på Hälsotekets programverksamhet, då det utgör ett viktigt komplement till övrig verksamhet i stadsdelen på området. Aktörer: Hälsoteket, Geråshallen, Hälsoguider Mål: Främja psykisk hälsa -Andelen äldre som upplever psykiskt välbefinnande ska öka Insatser:

188 Hälsoteket Hälsotekets erbjuder aktiviteter för daglediga, vilket gör att majoriteten av de som tar del av utbudet är äldre. Förutom att vara en plats för att stärka sin fysiska hälsa är det även en social mötesplats, där verksamheten bedrivs utifrån en salutogent förhållningssätt. Under året har Hälsoteket haft 9221 deltagartillfällen Geråshallen Geråshallen besöks av ca 60 pensionärer, som förutom att aktivera sig, ser Geråshallen som en social mötesplats. Träning tre gånger i veckan avslutas gemensam fika. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Det är viktigt att fortsätta satsa på Hälsotekets programverksamhet, då det utgör ett viktigt komplement till övrig verksamhet i stadsdelen på området. Geråshallen är en unik mötesplats, där äldre och yngre med olika funktionalitet möts över gränserna. Denna verksamhet har förutsättningar att växa mer som en social mötesplats i Bergsjön. Aktörer: Hälsoteket, Geråshallen TILLÄGGSAVTAL Hälsoteket Mål: Hälsotekets övergripande mål att stärka och förbättra hälsan och välbefinnandet hos invånarna. Insatser: Fysiskt aktivitet kostnadsfri träning på dagtid 9221 deltagartillfällen (ca 15 % män) (ca 15 % nya deltagare) Föreläsningar 24 föreläsningar under kring levnadsvanor såsom kost, tobak, fysisk aktivitet och sömn Utåtriktad verksamhet 24 informationstillfällen för föreningar etc. FAR-samtal + Hälsosamtal Under året har 40 FAR-samtal och 17 hälsosamtal hållts på Hälsoteket. Det är en halvering av samtal från året innan. + Utbildningar, kurser, spirometri, Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna?

189 Det finns ett stort behov av Hälsotekets verksamhet i stadsdelen. Arbetet med hälsoguider har tagit en del tid från ordinarie uppsökande verksamhet men förväntas på längre sikt kunna ge högre måluppfyllelse för hela Hälsoteket. Ihärdigt uppsökande arbete behövs för att nå de grupper i lokalsamhället som verksamheten har svårt att nå, såsom män och unga vuxna. Under året har justering i arbetet med FAR setts över och nya satsningar kommer göras under 215. Aktörer: Hälsoguider Mål: Utveckla en modell för arbetet, rekrytering och utbildning av nya hälsoguider Insatser: Modell för arbetet I början på året certifierades de 22 första hälsoguiderna. Under våren utvärderades utbildningen, samordnaren gick ner på halvtid, och hälsoguiderna provade metoder i respektive nätverk. Under hösten blev det klart att behovet av en fulltidsarbetande samordnare var stort och att utbildningen för hälsoguider skulle delas in i två steg. Detta för att få en bredare grupp hälsoguider att engagera sig utan krav, och att tillfälle ska ges till de som är extra motiverade att gå en vidareutbildning där möjlighet att ta arvoderade uppdrag skulle kunna ges. Rekrytering och utbildning Under hösten har ett flertal föreningar besökt av samordnaren och en Steg 1-utbildning har genomförts med 19 deltagare. 27 personer har anmält sig till vårens Steg 1-utbildning. Under året har ca 12 färdigutbildade hälsoguider varit fortsatt aktiva och bedrivit hälsofrämjande aktiviteter i respektive nätverk. Tre hälsoguider har bemannat ett kvinnogym i Bergsjön och flertal har deltagit på utåtriktade aktiviteter som arrangerats i stadsdel, såsom livsstilsmässa och hälsoföreläsningar. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Arbetet har effektiviserats under året. Besluts och arbetsprocesser fortlöper smidigare. Underhåll av samarbetet och nära relationer med organisationer, nätverk och hälsoguider kräver en regelbunden kontakt med samordnaren. Att hälsoguiderna delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper samt deras fortsatta engagemang och delaktighet i uppdraget är av största vikt för utbildningen och uppdraget ska fortsätta hålla en hög kvalité. Aktörer: Hälsoguider, Hälsoteken i Östra Göteborg och Angered, Angereds Närsjukhus 3. Ekonomisk redovisning Denna redovisning avser uppföljning av utfall i förhållande till budgetunderlag

190 Budget Utfall Folkhälsosamordnare - lön (inkl. lönebikostnader) HSN Kommun Övrigt HSN Kommun Övrigt Ordinarie: Ordinarie: Ordinarie: Ordinarie: Extra resurs: Extra Extra Extra resurs: 125 resurs: resurs: omkostnader (admin., kostnader, resor, kurser etc.) Ordinarie: Extra resurs: Ordinarie: Extra resurs: 0 Ordinarie: Extra resurs: Ordinarie: Extra resurs: 0 Folkhälsoinsatser enligt folkhälsoplanen: Feriearbete Film om hälsolitteracitet SDF Angered ANS Naturgym Geråshallen Samverkansplattform FOU Kurs i Motiverande Samtal SUMMA Film är delfinansierad med ANS + SDF Angered. Totalkostnad: kr

191 Tilläggsavtal: Budget Utfall HSN Kommun Övrigt HSN Kommun Övrigt Hälsoteket Sjukgymnast Hälsoguider SDF Angered Familjecentral/familjecentrerat arbetssätt

192 Uppföljning av folkhälsoavtal 2014 Örgryte-Härlanda Uppföljning av Folkhälsoavtal 2014 Frågorna i uppföljning 2014 utgår från det gemensamt tecknade folkhälsoavtalet mellan kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Om det finns ytterligare dokumentationer som genomförts inom ramen för det lokala folkhälsoarbetet t.ex. projekt, utvärderingar, verksamhetsberättelse så kan dessa skickas in tillsammans med uppföljningen. Maila in uppföljningen till charlotta.s.andersson@vgregion.se senast den 25 januari 2015

193 Besvara frågorna kortfattat och undvik att hänvisa till annat medsänt material. 1. Utvecklingsområden utifrån Hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och beställningsunderlag samt avtalet om gemensamma folkhälsoinsatser Vilken roll har folkhälsorådet haft under året och om det är relevant beskriv den lokala processen avseende: a) Föräldrastöd/familjecentraler Styrgruppen för folkhälsoarbetet har under året följt processen kring såväl generellt föräldrastöd som familjecentrerat arbetssätt/famijlecentral. Familjecentralen har inte kunnat starta än, ett hinder på vägen har varit lokalfrågan. Däremot har stadsdelen utvecklat det familjecentrerade arbetssättet under året, öppna förskolan på Kåken utgör basen för arbetet. Stadsdelen har under året påbörjat implementeringen av generellt föräldrastöd. Såväl föräldrastödet som det familjecentrerade arbetssättet är en del av stadsdelens Barn- och ungdomsplan som följs av styrgruppen för folkhälsoarbetet och där utvecklingsledare folkhälsa finns som ett stöd i arbetet. Under året har det funnits en egen styrgrupp för det familjecentrerade arbetssättet och även där utgör utvecklingsledare folkhälsa ett stöd för arbetet. b) Välfärdsredovisning/följa hälsoutvecklingen bland befolkningen Under året har vi tagit fram och fastställt gemensamma indikatorer för uppföljning av folkhälsoplanen tillsammans med arbetsgrupp och styrgrupp för folkhälsoarbetet. En uppföljning av indikatorerna är gjord och denna har föredragits på styrgruppen för folkhälsoarbetet. Utöver detta har vi vid folkhälsorådet den 13 mars haft en föredragning av drogvaneundersökningen c) Insatser med fokus på livsvillkor och/eller ojämlikhet i hälsa Som en strategi för att minska skillnader i hälsa mellan delar av stadsdelen och grupper av befolkningen har Örgryte-Härlanda SDF och SDN på olika sätt verkat för att främst prioritera de områden som har lägst socioekonomisk status. Grundläggande dokument och viljeinriktning finns framarbetat i stadsdelen. Enligt rådande barn- och ungdomsplan och folkhälsoplan finns mål och strategier samt samverkansorganisation med en styr- och ledningsstruktur, vilket på sikt bör ge resultat i att livsvillkoren kan utjämnas. Vidare har stadsdelen under året påbörjat implementeringen av generellt föräldrastöd och arbetet med familjecentrerat arbetssätt har stärkts ytterligare vilket ökar förutsättningarna för att livsvillkoren på sikt kan utjämnas.

194 2. Prioriteringar och mål a) Beskriv kortfattat utgångspunkterna för arbetet t.ex. planer, prioriteringar m.m. Folkhälsoplan har tagits fram i samverkan med HSN 12 och baseras på en större kartläggning av hela folkhälsoområdet i stadsdelen. I planen identifieras ett antal prioriterade områden, målgrupper och målområden vilka utgör stadsdelens strategi att förbättra folkhälsan och på sikt även minska skillnaderna i hälsa. Trots att Örgryte-Härlanda är en relativt homogen och välmående stadsdel finns skillnader i hälsa mellan de olika områdena och grupper inom stadsdelen. Det är därför viktigt att forma både ordinarie verksamhet och särskilda insatser så att Olskroken, Torpa, Björkekärr och Kallebäck prioriteras. Det är också viktigt att personer med funktionsnedsättning, ensamstående föräldrar samt barn mellan år lyfts fram. Folkhälsoplanen fokuserar på fyra målområden som verkar hälsofrämjande eller förebyggande: - Nolltolerans mot alkohol-, narkotika- och tobaksbruk för alla under 18 år - Förbättra de goda uppväxtvillkoren - Skapa förutsättningar för fysisk aktivitet - Öka det sociala deltagandet Om arbetet i stadsdelen fokuserar på dessa områden, målgrupper och målområden kan skillnader i hälsa på sikt minskas och folkhälsan förbättras. Utöver Folkhälsoplanen har vi en Barn- och ungdomsplan som de tre sektorerna Kultur och fritid, Utbildning samt Individ- och familjeomsorg/funktionshinder tagit fram tillsammans. Planen baseras på en kartläggning kring barn och ungas uppväxtvillkor som gjordes I planen fokuseras sex gemensamma utvecklingsområden: - Ta fram gemensamt förhållningssätt för arbetet med barn och unga - Barnhälsosamverkan - Familjecentral - Förskola/skola som hälsofrämjande arena - Specialteam - Föräldrastödsutbildning

195 b) Beskriv kortfattat och övergripande rådets insatser under året (kopiera och använd en mall per mål) Nedan är inte rådets insatser utan de aktiviteter som är kopplade till målområdena i folkhälsoplanen. Stadsdelen har i sitt grunduppdrag att arbeta för målområdena och har därtill ett flertal aktiviteter som inte är uppräknade här. Redovisningen anger bara de insatser som skett med stöd av folkhälsoanslaget. Mål: Nolltolerans mot alkohol-, narkotika- och tobaksbruk för alla under 18 år. Insatser: Utbildningsdag i ANT-frågor - för fritidspersonal, skolpersonal och socialtjänstpersonal, god uppslutning från fritidspersonal samt socialtjänstpersonal. Arrangera föreläsningar inom ANDT-området för stadsdelens föräldrar en föreläsning har arrangerats under året och fler har planerats till Generellt föräldrastöd se under mål Förbättra de goda uppväxtvillkoren. Tigerns tobaksprogram Ge alla elever i åk. 5 information och kunskap om tobakens olika verkningar. Syfet är att stärka eleverna att våga ta ställning/reflektera kring olika tänkta situationer där de bjuds på cigaretter, snus m.m. Tigern EFFEKT-tobak Forskningsprojekt i syfte att stärka föräldrar i sin föräldraroll och till att vara tydligare i sin gränssättning när det gäller tobak och andra droger. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Vi har haft ett kontinuerligt långsiktigt arbete med tobaksfrågor i stadsdelen genom Hälsoäventyret Tigern. Stadsdelen har en ANT-strategi men implementeringen av denna går trögt. Under 2015 har stadsdelen dock fått i uppdrag från stadsdelsnämnden att implementera ANTstrategin skyndsamt och genomgående så förhoppningen är att detta arbete stärks under året. Aktörer: Utbildningsdag i ANT-frågor Sektorerna Kultur och fritid, Individ- och familjeomsorg/funktionshinder samt Utbildning, Social resursförvaltning Arrangera föreläsningar inom ANDT-området för stadsdelens föräldrar Sektor Individ- och familjeomsorg/funsktionshinder, Social resursförvaltning, Kultur och fritid samt föreningslivet. Generellt föräldrastöd se under mål Förbättra de goda uppväxtvillkoren. Hälsoäventyret Tigerns tobaksprogram Sektor utbildning och Hälsoäventyret Tigern Hälsoäventyret Tigern EFFEKT-tobak Sektor utbildning och Hälsoäventyret Tigern,

196 Mål: Förbättra de goda uppväxtvillkoren. Insatser: Generellt föräldrastöd - Alla barn i centrum, ABC föräldrastöd syftet är att främja barns positiva utveckling genom att stärka relationen mellan föräldrar och barn. ABC består av fyra gruppträffar kring varsitt tema: Visa kärlek, Vara med, Visa vägen och Välja strider. Stödet vänder sig till föräldrar till barn i åldrarna 3-12 år men vi har valt att i ett första steg vända oss till föräldrar till barn i åldrarna 3-6 år. Under året har vi utbildat fyra utbildare och haft tre kurser för föräldrar. - Bokcirkel föräldrastöd i form av bokcirklar utifrån boken Fem gånger mer kärlek. Syftet är att främja barns positiva utveckling genom att stärka relationen mellan föräldrar och barn. - Föreläsningar föreläsningarna är till för att öka kunskapen om viktiga frågor i ett föräldraskap och aktuella frågor som föräldrar möter eller måste ta ställning till. Familjecentral/familjecentrerat arbetssätt förutom det ordinarie arbetet med det familjecentrerade arbetssättet beskrivet ovan, så har det under året genomförts work-shops över staden i syfte att skapa förutsättningar för konkret handling för det fortsatta arbetet i stadsdelarna. Cyberbullying konferens - Fredagskul se under mål Skapa förutsättningar för fysisk aktivitet. Machofabriken - Förebyggande arbete mot våld, med fokus på hur sociala normer för manlighet kan ifrågasättas och förändras. Giftfri förskola utbildning för förskolepersonal i syfte att minska gifter i barns vardag Tigerns program om kroppsuppfattningen hos alla förskolans 5-åringar - Ge barn kunskap i hur de kan stärka sitt skelett och göra hjärtat starkt. Tigerns program om kunskap och förståelse för kostens betydelse, åk.2 - reflekterar över sina matvanor. Samtalar om vilken mat som kroppen behöver och ger oss näring och energi. Tigerns program för att möta alla flickor i åk 6, för att stärka deras kroppskännedom och självkänsla - Ge flickorna trygghet i kommande pubertet genom kunskap och samtal om vad som händer i kroppen under puberteten. Tigerns program för att möta alla pojkar i åk 6, för att stärka deras kroppskännedom och självkänsla - Ge pojkarna trygghet i kommande pubertet genom kunskap och samtal om vad som händer i kroppen under puberteten. Utveckla Tigerns program genom kostprogrammet Sapere för barn och föräldrar - Sapere handlar om att väcka barns nyfikenhet och glädje kring mat genom att låta dem använda sig av alla sina 5 sinnen. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Stadsdelen har under året påbörjat implementeringen av generellt föräldrastöd. Deltagarna har överlag varit positivt inställda till de olika föräldrastödjande aktiviteterna. Den workshop kring familjecentrerat arbetssätt som arrangerades tillsammans med SDF Centrum och SDF Majorna-Linné var mycket uppskattad och ansågs i utvärderingarna generera bättre samsyn inom området. Utvärderingar av Tigerns program görs löpande och visar att de uppskattas av såväl lärare som barn/elever. På sikt ger detta goda förutsättningar för att förbättra

197 de goda uppväxtvillkoren. Dock krävs ett långsiktigt och än mer systematiskt arbete för att detta ska uppnås på befolkningsnivå. Aktörer: Generellt föräldrastöd - ABC föräldrastöd Sektorerna utbildning, kultur och fritid samt individ och familjeomsorg/funktionshinder - Bokcirkel Sektorn kultur och fritid - Föreläsningar Sektorerna Utbildning, Kultur och fritid samt Individ och familjeomsorg/funktionshinder Familjecentral/familjecentrerat arbetssätt Barnhälsovården, mödrahälsovården samt sektorerna Individ- och familjeomsorg/funktionshinder, Kultur och fritid och utbildning Cyberbullying konferens Sektorer utbildning samt individ- och familjeomsorg Fredagskul Kultur och fritid, föreningslivet Giftfri förskola förskola, miljöförvaltningen Machofabriken Sektorerna individ- och familjeomsorg samt utbildning Hälsoäventyret Tigerns program (samtliga program) Sektorerna Kultur och fritid samt utbildning.

198 Mål: Skapa förutsättningar för fysisk aktivitet. Insatser: Uppstartkostnader till GYM på träffpunkt i Kallebäck - Fredagskul aktivitet där barn i åldrarna får prova på olika föreningsaktiviteter. Uppsökande verksamhet Informera om förebyggandeenheten till seniorer som inte känner till verksamheten i syfte att stimulera och motivera till ökad fysisk aktivitet och ökat socialt deltagande. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Runt 45 barn har deltagit i fredagskul och verksamheten har slagit väl igenom och är efterfrågad av såväl barn som föräldrar. Det finns önskemål om utökad verksamhet. Gymverksamheten på Kallebäcks träffpunkt har varit lite trögstartad men antalet besökare ökar undan för undan. För att jobba och få effekt av målområdet levnadsvanor såsom fysisk aktivitet behövs medveten kommunikation runt budskapet samt dialog med målgruppen för att hamna rätt i val av insats. Vi har en hög andel föreningsaktiva i stadsdelen och en hög andel som utövar fysisk aktivitet, ett nästa steg är således att säkra kvalitén på de insatser vi erbjuder och se till att vi når våra prioriterade målgrupper. Aktörer: Uppstartkostnader till GYM på träffpunkt - Förebyggandeenheten, Hälsoteket Fredagskul Kultur och fritid, föreningslivet Förebyggande hembesök Sektor äldreomsorg

199 Mål: Öka det sociala deltagandet. Insatser: HBTQ-vecka för seniorer temaveckan innehåller föreläsningar, samtal, filmvisning och mycket mer kring ämnet HBTQ. Kärleksvecka för seniorer - temaveckan innehåller föreläsningar, samtal, filmvisning och mycket mer kring ämnet kärlek för seniorer. Uppsökande verksamhet Informera om förebyggandeenheten till seniorer som inte känner till verksamheten i syfte att stimulera och motivera till ökad fysisk aktivitet och ökat socialt deltagande. Fredagskul aktivitet där barn i åldrarna år får prova på olika föreningsaktiviteter. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Temaveckorna för seniorer är mycket uppskattade aktiviteter och lockar många av våra yngre seniorer. Den uppsökande verksamheten för att nå de seniorer som är ej är medvetna om förebyggandeenhetens verksamheter var till en början trögt, eftersom det var svårt att lokalisera målgruppen, men har nu kommit igång. Stadsdelen har på det hela ett högt socialt deltagande på såväl mötesplatser som genom föreningslivet. Ett nästa steg är att säkra kvalitén på de insatser vi erbjuder. Aktörer: HBTQ-vecka för seniorer Förebyggandeenheten Kärleksvecka för seniorer Förebyggandeenheten Förebyggande hembesök Förebyggandeenheten Fredagskul Kultur och fritid, föreningslivet

200 3. Ekonomisk redovisning Denna redovisning avser uppföljning av utfall i förhållande till budgetunderlag Budget för lokalt folkhälsoarbete 2014 Lokalt folkhälsoavtal Budget Utfall HSN Kommun Övrigt HSN Kommun Övrigt Överfört från 2013 efter överenskommelse med HSN Extra anslag från HSN Total budget för lokalt folkhälsoarbete Folkhälsosamordnare - lön (inkl. lönebikostnader) - omkostnader (lokal, admin., kostnader, resor, kurser etc.) Folkhälsoinsatser enligt folkhälsoplanen: SUMMA Folkhälsoinsatser enligt folkhälsoplanen, detaljbudget Budget Utfall HSN SDN HSN SDN Familjecentral Föräldrastöd ABC Bokcirkel Föreläsningar ANT-arbete Förebyggandeenheten, temavecka HBTQ

201 Förebyggandeenheten, temavecka Kärlek Utveckla Tigerns program, kostprogram Sapere Skolan som hälsofrämjande arena, Lundenskolan Folkhälsoråd Övriga insatser Uppsökande verksamhet Träffpunkt, redskap till GYM Fredagskul Skolan som hälsofrämjande arena, Torpaskolan Kompetensutveckling cyberbullying konferens giftfri förskola föreläsning machofabriken SUMMA Övrigt Hör av er vid frågor! Charlotta Andersson, Hälso och sjukvårdsnämndernas kansli E-post: charlotta.s.andersson@vgregion.se Telnr: /

202 Uppföljning av Folkhälsoavtal 2014 Majorna-Linné Frågorna i uppföljning 2014 utgår från det gemensamt tecknade folkhälsoavtalet mellan stadsdelen och hälso- och sjukvårdsnämnden, som är 50/50-finansierade. Om det finns ytterligare dokumentationer som genomförts inom ramen för det lokala folkhälsoarbetet t.ex. projekt, utvärderingar, verksamhetsberättelse så kan dessa skickas in tillsammans med uppföljningen. Maila in uppföljningen till lena.ekeroth@vgregion.se senast den 25 januari 2015

203 Besvara frågorna kortfattat och undvik att hänvisa till annat medsänt material. 1. Utvecklingsområden utifrån Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2014 samt avtalet om gemensamma folkhälsoinsatser Beskriv den lokala processen avseende: a) Föräldrastöd/familjecentraler Föräldrastödprogrammen Familjeverkstan, Föräldrakraft för föräldrar till förskolebarn har fortsatt under året med två kurser i båda programmen, vår och höst. Kurserna har nått sammanlagt ca familjer under året. Föräldrarna är nöjda med kurserna och ser samtliga positiva effekter i sin relation med barnen i familjen. Föräldraprogrammen har pågått under ca 10 år i stadsdelen. Viktigt att följa upp och utvärdera långsiktiga effekter av programmet bland deltagande familjer. En styrgrupp för arbetet med föräldrastödsprogram leder arbetet och består av representanter från IFO-FH, förskola och Utvecklingsavdelningen Kungstens Vårdcentral är intresserad av att starta öppen förskola och familjecentral tillsammans med SDF. Nosams arbetsgrupp barn och unga har varit på studiebesök på Hjällbo familjecentral och SDN Majorna-Linné har haft information om familjecentral på Samhällsutvecklingsforum. b) samarbete med ideella organisationer Under året har ett avtal om Idéburet offentligt partnerskap slutits mellan Majornas Samverkansförening och stadsdelsförvaltningens Kultur och fritid, ett pionjärområde. Ett gemensamt uppdrag är att jobba med ungdomar och mot cannabisanvändning. De båda frivilligcentralerna i stadsdelen erhåller bidrag från SDF. Frivilligcentralerna samverkar med bl med äldreomsorg och Hälsolots. Frivilligcentralerna träffar företrädare för SDF två gånger per år. c) motverka missbruk och förbättra folkhälsa med fokus på unga Förvaltningen arbetar sedan 2013 med en 10-årig handlingsplan mot cannabismissbruk. Under året har arbetet fortsatt med information om cannabis på arbetsplatsträffar, utbildning av personal som jobbar med ungdomar, arbete med att begränsa tillgänglighet och tillgång på droger, ett tobaksförebyggande arbete, information till föräldrar, kontaktpoliser på skolor, stöd till familjer och stöd till barn och unga både SSPF- arbete med fokus på ungdomar i riskzonen, fokus på ANTDundervisning i skolan och demokratiarbete med ungdomar. En speciell cannabisrapport från drogvaneundersökningen har sammanställts för stadsdelen. Planering pågår för följeforskning av planen med start hösten Förvaltningen har nära samarbete med Social Resursförvaltning i dessa frågor. d) arbetet med FYSS/FaR med fokus på barn och unga Skolsköterskorna i stadsdelen har kontakt med Fyss Far Barn ansvarig Åse Blomqvist och fått erbjudande om utbildning Far. Det finns en Far samordnare för skolområde Centrum Majorna- Linné. Förskoleenhet Oscar fredrik med personal har fått information om fysisk aktivitet både för barn och för personal. c) Insatser med fokus på livsvillkor och/eller ojämlikhet i hälsa Stadsdelens indelning i mellanområden för att beskriva hälsoklyftor inom stadsdelen, hälsodatablad för Göteborgs stadsdelar

204 Förebyggande hembesök 75+ för Mellanområde Mariaplan, Handlingsplan mot Cannabis, Skolfam och Skolnärvaroprojektet är exempel på tvärsektoriella projekt som skall minska skillnader i hälsa. 2. Prioriteringar och mål Minska fallskador, förebygga psykisk ohälsa bland äldre, mellanområde Mariaplan Minska psykisk ohälsa bland barn och unga Stöd till nyblivna föräldrar och föräldrar till förskolebarn Minska cannabisbruk bland unga Beskriv kortfattat utgångspunkterna för arbetet t.ex. planer, prioriteringar m.m. Plan för ungdomssatsning, hälsoäventyr, plan för bibliotekets insatser till nyblivna föräldrar och seniorer, plan för insatser träffpunkt Sandarnas dagcentral, plan för föräldrastödsprogram b) Beskriv kortfattat och övergripande rådets insatser under året, alternativt insatser inom ramen för folkhälsoavtalet (kopiera och använd en mall per mål). Ange de kommunspecifika målen som verksamhetsplanen har utgått ifrån. Mål: Främja god fysisk och psykisk hälsa hos den vuxna och äldre befolkningen minska antalet fallskador Projekt Förebyggande hembesök (Insatser med fokus på livsvillkor och/eller ojämlikhet i hälsa) Projektet syftar till att minska den psykiska ohälsan och antalet fall per år för personer i målgruppen. Målgruppen är personer över 75 år i ordinärt boende i mellanområde Mariaplan. Målgruppen omfattar ca 545 män och kvinnor varav 90 personer bor på Svaleboskogens äldreboende. Den faktiska målgruppen består av denna anledning av ca 455 personer. Insatser: Förebyggande hembesök. Under 2014, från den 1/3 till och med den 31/12 har 151personer i målgruppen fått erbjudande om hembesök. Under perioden har 37 personer tackat ja till hembesök och blivit besökta. Målgruppen får ett brev med erbjudande om hembesök. De två personer som arbetar operativt med projektet, en äldrekonsulent och en anhörigkonsulent (aktivitetslotsar), ringer upp de som fått erbjudande efter ca två veckor för att boka in hembesök om de önskar. Hembesöken utförs och samtal sker enligt metoden motiverande samtal, MI utifrån ett strukturerat intervjuformulär. Motiverande samtal är en strukturerad, individcentrerat samtalsmetod för att hjälpa individen till en förändring av beteendet. Den grundläggande tanken i motiverande samtal är att hjälpa människor att förstå och göra någonting åt sina problem. Detta genom att den som för samtalet använder ett individanpassat förhållningssätt för att individen ska kunna uttrycka sin ambivalens till att förändras och därigenom hitta sin inre motivation till förändring. Det innebär att den som för samtalet är lösningsfokuserad genom att leda samtalet mot förändring. Intervjun ger en helhetsbild av personens situation och aktivitetslotsarna fångar upp individuella behov och kan utifrån dessa rekommendera aktiviteter och/eller kontakter med andra aktörer. Ett individuellt riktat informationsmaterial delas ut. En telefonuppföljning sker efter ca tre månader

205 för att bedöma om hembesöket varit till nytta och om personen har förändrat något utifrån samtalet. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Det är ännu ett för litet underlag för att se effekter av hembesöken. Under hembesöken har personerna fått rekommendationer efter behov. Det har funnits behov av någon rekommendation eller hänvisning till aktivitet vid alla genomförda hembesök. Utifrån ovanstående är bedömningen att hembesöken verkar vara av betydelse och till nytta för den enskilde individen. Utifrån individens behov kommer verksamheten att kunna forma och utveckla aktiviteter i samverkan med Närhälsan och andra aktörer. En uppföljning har skett av den första omgången (provomgång) utskick då 57 brev skickades ut och 12 personer tackade ja till hembesök och blev besökta. Vid en telefonuppföljning 3-6 månader efter hembesöken svarade 10 personer på frågor utifrån besöket. Av dessa hade sex personer aktivt förändrat något i sin livssituation utifrån rekommendationer av aktivitetslotsen vid hembesöket. Exempel på aktiviteter som genomförts är bostadsanpassning, regelbunden balansträning i hemmet, besök på Sandarnas dagcentral, kontakt med Närhälsan/primärvårdsrehab för hjälpmedel. Två personer mindes inte längre besöket och ytterligare två personer mindes besöket men inte vad som samtalades om. Ytterliga insatser Seniorträffar på biblioteket, sociala aktiviteter på Sandarnas Dagcentral, samarbete äldreomsorg och Hälsolots utbildning av personal i balans och styrka Dietist Ulrika Åhs som ingått i arbetet med senior Alert, frågor om matrutiner på äldreboende Mål: Främja god fysisk och psykisk hälsa hos barn och unga a, minska bruk av alkohol, droger och tobak b, minska psykisk ohälsa c, främja normalvikt Insatser: Föräldrastödsprogram familjeverkstan, Föräldrakraft bebis +fika,möten på biblioteket med nyblivna föräldrar och barn. Arrangemangen har vuxit fram som ett alternativ till öppen förskola, då nyblivna föräldrar har behov att mötas, få nya kunskaper och inspiration samt träffa professionell personal på barnhälsoområdet. Fyss och Far för barn, samarbete med skolhälsovården Projekt Jämvikt har under året samverkat med BVC-sköterskor och projektets dietist kommer att medverka vid utbildning av föräldrar. Hällbart hälsoarbete i förskolan, samverkan med skolsköterskor och kartläggning av elevers kost vanor och vikt, samarbete med lärande hållbara måltider Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Effekter har uppnåtts inom samtliga områden. Insatser för att minska ojämlik hälsa behöver genomföras under ett antal år för att kunna påverka långsiktiga effekter. Insatserna är sårbara både när det gäller personal och ekonomi, då insatserna är beroende av externa medel. Det finns heller inget lagstadgat krav för hälsofrämjande och förebyggande insatser.

206 Aktörer: Vad krävs för ökad måluppfyllelse? Det krävs att SDF under flera år satsar på insatser som minskar skillnader i hälsa och främjar hälsa. Fortsatt gott samarbete med HSN för ett gemensamt utvecklingsarbete. Att stadsdelen får en öppen förskola och en samverkansarena för att stödja föräldrar barn och familj. Ett bättre och systematiskt samarbete i Nosam 3. Ekonomisk redovisning Denna redovisning avser uppföljning av utfall i förhållande till budgetunderlag Budget Utfall Utvecklingsledare i folkhälsa - lön (inkl. lönebikostnader) - omkostnader (admin., kostnader, resor, kurser etc.) Folkhälsoinsatser enligt folkhälsoplanen: HSN Kommun Överskott HSN Kommun Överskott 633tkr - 633tkr Förebyggande hembesök 255 tkr 255 tkr tkr Ungdomssatsning 515tkr 140 tkr 493tkr 140tkr 22tkr Föräldrakurser tkr 30tkr Bebis+fika Sandarnas Dagcentral 80 tkr 240tkr tkr SUMMA 1.310tkr 1028tkr 994, hade ungdomssatsningen ett överskott på 95tkr och folkhälsoavtalet ett överskott på 70tkr Kommentar till insats Sandarnas Dagcentral: En aktivitetspedagog har under året arbetar med hälsofrämjande insatser på Sandarnas Dagcentral med stor framgång. Dock har denna insats finansierats internt under 2014.En större satsning är planerad Tilläggsavtal, Ungdomssatsningen Fem hälsoäventyrsprogram har nått barn i förskolan och skolelever under Tre hälsoäventyrspedagoger har genomfört program samt följt upp dessa program i klassrummet. Lärare har fått stimulans till att fortsätta arbeta med dessa aktuella teman: Följande program har genomförts. Skelettprogrammet (Förskolan F-klass)

207 Skelettets uppbyggnad, rörelsens och vilans betydelse samt den mat som skelettet behöver för att må bra. Digistiva (Åk 2)Om matens väg från tallriken till pottan. Med hjälp av tygtarmen Digistiva får barnen aktivt uppleva matens väg genom matspjälkningskanalen. Maträtt (Åk 4) Tillsammans bygger eleverna norra Europas största Miljö- och hälsopyramid med hjälp av matmodeller. Barnen får sätta ihop en säsongscirkel med mat som passar för de olika årstiderna. Vi pratar om vad de olika miljömärkningarna står för och hur mycket pengar vi skulle kunna spara genom att minska matsvinnet. Tobaksprogrammet (Åk 5) Vad innehåller tobaken för olika ämnen och hur påverkar de kroppen? Var och hur odlas tobaken? Hur påverkas människor och miljön av odling/skövling? Under vilka villkor arbetar människor med tobaksodling? Värderingsövningar där eleverna får reflektera kring olika tänkta situationer de kan hamna i. Kropp & Knopp (Åk 6) Genom samtal, värderingsövningar och anonyma frågor tar vi upp vad som händer i kroppen när man kommer i puberteten. Uppföljningar (F-klass - Åk 6)Uppföljningar genomför vi på alla program. En nyhet på Digestivaprogrammet är att barnen fått använda alla sinnena då de gått igenom hela matcirkeln genom att lukta, känna, smaka, lyssna och se på mat. Viktigaste effekter: Hälsoäventyren har fokuserat på barnkonventionen och artiklar 2, 3, 6 0ch 12. Skolelever och barn ökar förmågan att fatta goda och hälsosamma beslut när det gäller den egna livsstilen. Upplevelsepedagogiken syftar till att skapa frizoner där barn och skolelever känner att de duger, blir bekräftade och sedda. Programmen vänder sig till alla, en strategi för att motverka ojämlikhet och att även elever som inte får stöd i goda livsstilsval i familjen, kan få detta stöd i skolan. Samarbete med elevhälsa, kostpersonal, lärare med flera innebär att arbetssätt och kunskap sprids till många olika yrkesgrupper och stärker samarbetet i skolan. Hälsoäventyrspedagogerna arbetar också i projekt lärande hållbara måltider, där upplevelsepedagogen har visat sig vara ett väldigt bra verktyg även när det gäller Miljömåltider Aktörer: Hälsoäventyren är en del av Röda träden, ett gemensamt program till skolelever med bl.a. Skapande skola, bibliotekets lust att läsa, Örebro Preventionsprogram på föräldramöten årskurs 6. Röda tråden är ett samarbete mellan Sektor Utbildning, Sektor Kultur och fritid samt Utvecklingsavdelningen. Vad krävs för ökad måluppfyllelse Det krävs kontinuitet och uthållighet för att nå våra långsiktiga mål. Insatsen med hälsoäventyr som en del av röda tråden, som innebär samverkan mellan olika yrkesgrupper i skolan för att skapa goda förutsättningar för barn och elever att göra goda livsstilval.

208 Om ni har något ytterligare ni vill förmedla som kanske inte passat in under övriga rubriker kan det skrivas här. Hör av er vid frågor!

209 Uppföljning av Folkhälsoavtal 2014 Norra Hisingen Frågorna i uppföljning 2014 utgår från det gemensamt tecknade folkhälsoavtalet mellan kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Om det finns ytterligare dokumentationer som genomförts inom ramen för det lokala folkhälsoarbetet t.ex. projekt, utvärderingar, verksamhetsberättelse så kan dessa skickas in tillsammans med uppföljningen. Maila in uppföljningen till madelene.zwahlen@vgregion.se senast den 25 januari 2015

210 Besvara frågorna kortfattat och undvik att hänvisa till annat medsänt material. 1. Utvecklingsområden utifrån Hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och beställningsunderlag samt avtalet om gemensamma folkhälsoinsatser Vilken roll har folkhälsorådet haft under året och om det är relevant beskriv den lokala processen avseende: Folkhälsorådet lades under våren 2014 ned för att istället säkerställa det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom ramen för NOSAM. a) Föräldrastöd/familjecentraler Före detta rådet bestämde att en kartläggning av föräldrastöd skulle göras. Därav ABC-utbildningen som genomförs just nu, se nedan. b) Välfärdsredovisning/följa hälsoutvecklingen bland befolkningen Har delvis flyttats till NOSAM, där UL folkhälsa deltar vid behov. c) Insatser med fokus på livsvillkor och/eller ojämlikhet i hälsa Se ovan. a) Prioriteringar och mål a) Beskriv kortfattat utgångspunkterna för arbetet t.ex. planer, prioriteringar m.m. Norra Hisingens lokala handlingsplan för folkhälsoarbetet har inriktat sig på fyra prioriteringsområden, vilka har tagits fram i samarbete med tidigare Folkhälsoråd och Folkhälsopolitiskt dialogforum. b) Beskriv kortfattat och övergripande rådets insatser under året (kopiera och använd en mall per mål) ange de kommunspecifika målen som verksamhetsplanen har utgått ifrån. Mål: Det övergripande paraplymålet är att skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och delar av Norra Hisingen ska minska. Insatser: Aktiviteterna under delmålen nedan är prioriterade och anpassade efter de områden och grupper som har sämst hälsa i stadsdelen, med syftet att sträva mot det övergripande målet. Nedan beskrivna aktiviteter är dock inte en helhetsbild av de aktiviteter som utförs i stadsdelen, endast de som anses vara viktigast att prioritera och som finansieras med folkhälsomedel. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Aktörer: Norra Hisingens Stadsdelsnämnd och Hälso- och sjukvårdsnämnd 11.

211 Mål: Höja utbildningsnivån bland Norra Hisingens invånare. Insatser: Folkhögskoleprojektet är ett samarbete mellan SDF Norra Hisingen och Göteborgs folkhögskola. Syftet är att höja utbildningsnivån, men också att få fler personer i arbete och självförsörjning. Tre utbildningar ingår i projektet; personlig assistans, studiemotiverande folkhögskolekurs samt en ny utbildning från och med HT -14, måltidsbiträde och lokalvårdare. Den studiemotiverande kursen uteblev i höstas på grund av för få anmälda. Men genom ett samarbete mellan närpolis, KoF och fältare rekryterades unga vuxna utan sysselsättning och en kurs kunde starta 1 december. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? De allra flesta har fått någon form av arbete, många redan innan de gått klart utbildningen. Praktiken som är inkluderad i utbildningarna har varit, och är, definitivt ett viktigt inslag för att eleverna ska få erfarenhet och kontakter ute i arbetslivet. Aktörer: Göteborgs folkhögskola, Kultur och Fritid, fältare, närpolisen i Backa. Mål: Främja barn och ungas psykiska hälsa. Insatser: - Det har under hösten 2014 rekryterats lämpliga personer som våren 2015 ska utbildas till gruppledare i föräldrastödsprogrammet ABC. - En förstudie om att öppna ytterligare en familjecentral i stadsdelen har inletts. Familjecentralen är tänkt att vara placerad i anslutning till Selma Lagerlöfs torg i samband med ombyggnationen (ej finansierat med folkhälsomedel). - Att starta upp en social mötesplats för kvinnor och barn i Backa Röd. Den syftar till att stötta kvinnorna i deras föräldraskap, att bryta sitt utanförskap och komma närmare sysselsättning. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? - Tanken är att stadsdelen kommer att kunna starta upp och implementera ABC-föräldragrupper som en del i den ordinarie verksamheten. - Familjecentralen kommer att ge förbättrade möjligheter att arbeta familjecentrerat, samverkan blir lättare med fler aktörer på samma fysiska plats. - Den sociala mötesplatsen för kvinnor och barn i Backa Röd hade precis startat och skulle på riktigt ha kommit igång under året, men tyvärr blev inte det av på grund av en dödsskjutning som ägde rum i våras i den tänkta lokalen. Detta är något som på nytt ska arbetas med mer under 2015 då det har tillsatts en (snart två) utvecklingsledartjänster för bland annat detta ändamål. Aktörer: Öppen förskola, skola, aktörer från stadsdelen

212 Mål: Främja äldres psykiska hälsa. Insatser: - Uppstartande av Livslots, en hälsofrämjande kurs för seniorer på fyra tillfällen med olika teman varje gång (sjukgymnast, sjuksköterska, kommunrepresentant och arbetsterapeut). Hälsokursen har hållits tre gånger under 2014, en under våren och två under hösten. Varje kurs har plats för åtta deltagare. - Fem träffpunkter för seniorer runt om i stadsdelen, alla med olika aktiviteter (ej finansierat med folkhälsomedel under 2014). Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Det viktigaste är den sociala gemenskapen, alla deltagare skulle rekommendera Livslots till andra. De flesta anser att det är viktig information som ges på tillfällena, men att de ofta inte gör någon förändring utifrån vad de har lärt sig. Detta kan bero på att de som deltar redan är medvetna om informationen som ges och att vi bör tänka om för att hitta dem som verkligen behöver den. Aktörer: Stadsdelens aktörer inom Förebyggande och hälsofrämjandeenheten, Hälso- och sjukvårdsenheten, Bistånd och Selmas Läkarhus.

213 b) Ekonomisk redovisning I och med att finansieringen från kommunens och HSN:s sida enligt avtalet sker 50/50 och därför klumpas ihop till en pott har jag redovisat på samma sätt. Jag kan alltså inte säga vad som är bekostat av kommunen respektive HSN. Denna redovisning avser uppföljning av utfall i förhållande till budgetunderlag. BUDGET HSN/SDN UTFALL HSN/SDN Folkhälsosamordnare - lön (inkl. lönebikostnader) 520,000 kr 520,000 kr - omkostnader (admin., kostnader, resor, kurser etc.) Folkhälsoinsatser enligt folkhälsoplanen: Folkhögskoleprojektet 240,000 kr (lokalhyra, elevdatorer, marknadsföring, övrigt) Livslots 90,000 kr (personal, marknadsföring, material, fika) Föräldrastöd 60,000 kr (10 tkr/gruppledare, vikariekostnad, lokal, lunch, fika, tågresor för utbildaren) Social mötesplats 30,000 kr (Språkcafé, kurs i föreningskunskap, studiebesök) 10,000 kr Folkhögskoleprojektet 173,347 kr (110,000 kr lokalhyra 15,327 kr för elevdatorer 18,900 kr marknadsföring 29,120 kr belysning, bredband, projektor, övrigt) Livslots 40,460 kr (27,600 kr personal 7,960 kr marknadsföring 1,900 kr material 3,000 kr fika, övrigt) Föräldrastöd - Social mötesplats 20,000 kr (språkcafé, övrigt) SUMMA 940,000 kr 763,807 kr

214 c) Övrigt För det första är det så att ett missförstånd har skett gentemot personen som tar emot mina fakturor och konterar dem. De skulle ha märkts med en aktivitetskod, vilket tyvärr har missats. Därför har jag fått ringa runt och försökt få fram de lite större kostnaderna, men många småkostnader har tyvärr försvunnit i mängden av alla andra, så som exempelvis kostnader för fika till deltagare, viss marknadsföring osv. Elevdatorerna kopplade till Folkhögskoleprojektet har hyrts in och vi har fått kostnaderna uppdelade på tre år, alltså behövde vi inte lägga ut hela kostnaden år 2014 (45,980 kr). Gällande föräldrastödet skulle det ha kommit igång i höstas, men på grund av ett längre glapp då tjänsten som utvecklingsledare folkhälsa varit helt tom har det fallit mellan stolarna. Utbildning av gruppledare som ska hålla föräldragrupper har istället kommit igång i januari 2015, och därför har inga pengar använts till detta 2014 som det först var tänkt.

215 Uppföljning pföljning av Folkhälsoavtal 2014 Frågorna i uppföljning 2014 utgår från det gemensamt tecknade folkhälsoavtalet mellan kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Om det finns ytterligare dokumentationer som genomförts inom ramen för det lokala folkhälsoarbetet t.ex. projekt, utvärderingar, verksamhetsberättelse så kan dessa skickas in tillsammans med uppföljningen. Maila in uppföljningen till madelene.zwahlen@vgregion.se senast den 25 januari 2015

216 Besvara frågorna kortfattat och undvik att hänvisa till annat medsänt material. 1. Utvecklingsområden utifrån Hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och beställningsunderlag samt avtalet om gemensamma folkhälsoinsatser Vilken roll har folkhälsorådet haft under året och om det är relevant beskriv den lokala processen avseende: a) Föräldrastöd/familjecentraler Under hösten 2013 la vi ner Folkhälsorådet i Västra Hisingen. Samverkan kring denna fråga sker under andra former, t.ex. finns det en samordnare för familjecentral och familjecentrerat samarbete i Biskopsgården, med en tillhörande styrgrupp med representanter från både hälso- och sjukvården och stadsdelsförvaltningen. I Torslandadelen pågår just nu en kartläggning om hur man arbetar med familjecentrerat arbetssätt idag. Ansvarig för denna är utvecklingsledare ledare folkhälsa och regelbundna avstämningar görs med NOSAM. b) Välfärdsredovisning/följa följa hälsoutvecklingen bland befolkningen Detta är ett löpande arbete, där underlag tas fram vid behov. I Göteborgs Stad har vi precis gjort en stadenövergripande kartläggning över skillnader i hälsa och livsvillkor i befolkningen. Denna kunskap sprids nu lokalt och i olika samverkansforum, bl.a. NOSAM och med hjälp av utvecklingsledare folkhälsa. c) Insatser med fokus på livsvillkor och/eller ojämlikhet i hälsa Eftersom Folkhälsorådet inte finns längre, använder vi andra samverkansforum för att föra in detta perspektiv. Detta mål finns tydligt uttalat både från nämnden och som ett mål i vår handlingsplan om samverkan med hälso- och sjukvården enligt folkhälsoavtalet, så detta perspektiv har genomsyrat flera av de insatser som prioriterats under året. 2. Prioriteringar och mål a) Beskriv kortfattat utgångspunkterna för arbetet t.ex. planer, prioriteringar m.m. Vårt övergripande mål, enligt handlingsplanen för , är att Öka jämlikheten i hälsa och utjämna invånarnas skillnader i livschanser och livsvillkor. Detta har legat till grund för de insatser som har prioriterats under året. Framförallt har prioriteringarna styrt utvecklingsledare folkhälsas arbetsuppgifter och perspektiv in i olika samverkansforum beroende på fråga, se mer detaljerat vad nedan. b) Beskriv kortfattat och övergripande rådets insatser under året (kopiera och använd en mall per mål) ange de kommunspecifika målen som verksamhetsplanen har utgått ifrån. Mål: Goda uppväxtvillkor och goda livsvillkor Insatser:

217 1. Kartläggning över stadsdelens drogförebyggande arbete och en tillhörande ANT-handlingsplan med aktiviteter och ansvarsfördelning. 2. Påbörjat kartläggning över vilket föräldrastöd stadsdelen erbjuder 3. Påbörjat kartläggning kring hur man arbetar familjecentrerat i Torslanda 4. Erbjudit utbildning i drogförebyggande arbete till föreningar, i syfte att nå föräldrar. 5. Arbete för att öka valdeltagande i Biskopsgården 6. Deltagit i aktiviteter kopplat till Fattigdomsprojektet/Utjämna livschanser på Hisingen, t.ex. genomfört medborgardialoger och deltagit i workshop med nyckelpersoner. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? 1. En samlad och gemensam bild över hur vi arbetar ANT-förebyggande, samt en plan för fortsättning, inkl. ett förslag till tydlig ansvarsfördelning och prioriteringar inom ANT-området. 2. En ansats till att få mer likvärdig service och utbud till alla våra invånare, efter behov, när det gäller föräldrastöd, 3. samt ett familjecentrerat arbetssätt (se punkt 2). 4. Höjd medvetenhet bland föreningarna kring droger, dess effekter på hälsa och ekonomi och vad de kan göra för att förebygga droganvändning i sin förening. 5. Ökat valdeltagandet i vissa områden och vissa grupper, samt bidragit till en större insyn i den lokala a demokratin och en minskad förtroendeklyfta mellan invånare och politiker/stadsdelsförvaltningen. 6. Lyssnat in invånarnas synpunkter utifrån projektets teman, vilket ligger till grund för framtida arbete och prioriteringar. Aktörer: 1. Chefer på olika nivåer inom stadsdelsförvaltningen 2. Utvecklingsledare folkhälsa 3. Utvecklingsledare folkhälsa och NOSAM 4. Föreningar och föreningskonsulent 5. Invånare, föreningar, svenska kyrkan, hyresgästföreningen, olika verksamheter in om stadsdelsförvaltningen 6. De tre SDN på Hisingen och HSN 11, invånare

218 3. Ekonomisk redovisning Denna redovisning avser uppföljning av utfall i förhållande till budgetunderlag Budget Utfall i tkr Folkhälsosamordnare - lön (inkl. lönebikostnader) - omkostnader (admin., kostnader, resor, kurser etc.) Folkhälsoinsatser enligt folkhälsoplanen: Fattigdomsprojektet/Utjämna livschanser på Hisingen Ökat valdeltagande Verksamhet i övrigt, t.ex. drogutbildning och familjecentrerat arbetssätt RUN SUMMA (i tkr) HSN Kommun Övrigt/totalt HSN 269,5 212 Kommun Total 269, Övrigt Om ni har något ytterligare ni vill förmedla som kanske inte passat in under övriga rubriker kan det skrivas här. Vi kommer att fortsätta att utveckla hur vi kan använda folkhälsomedlen på mest effektivt sätt, för att de ska kunna bidra till det övergripande målet under Vi kommer också att fortsätta utveckla våra former för dialog kring folkhälsofrågorna, både med politiker och med andra nyckelpersoner inom och utanför förvaltningen, samt synka arbetet med Göteborgs Stads pågående arbete angående Hela staden socialt hållbar. Hör av er vid frågor!

219 Gemensamma folkhälsoinsatser under 2014 PSYNK projektet i Angered som finansierats av SKL, och som nu är avslutat, hade som mål att öka andelen barn med godkända betyg, men även att barn och unga upplever att de har möjlighet påverka. Resultat: Andelen barn med godkända betyg har ökat och barn/unga har fått lärdom om samhälle och politik Projekt Hälsoguider är gemensamt för SDF Angered och SDF Östra Göteborg. Projektet har varit mycket lyckat och kommer fortsättningsvis att drivas av SDF Angered och Östra Göteborg I Angered har det under året gjorts satsning på att öka simkunnigheten med fokus på de yngre barnen Två Familjecentraler har etablerats SDF Angered, Östra Göteborg och ANS har ett en gemensam insats med syfte att stärka befolkningens hälsolitteracitet. Gemensamt har vi också finansierat en film för att lättare kunna åskådliggöra människors svårigheter att alltid förstå vad läkaren säger vid ett besök. I Angered fortsätter arbetet med att öka kunskapen i sektorerna om barnets rättigheter. Kultur och Fritid har fokus på att främja delaktighet och inflytande på riktigt för barn och unga. Hälsoteket i Angered flyttade till större och mer ändamålsenlig lokal under hösten 2014

220 SDF Askim-Frölunda-Högsbo Folkhälsorapport Av Allan Dale, utvecklingsledare folkhälsa Foto: Allan Dale 0

221 SDF Askim-Frölunda-Högsbo/ Folkhälsorapport Stadsdelsförvaltningen Askim-Frölunda-Högsbo arbetar utifrån avtalet mellan Hälso- och sjukvårdnämnd 5 (HSN 5) och stadsdelsnämnden (SDN) för att förbättra invånarnas hälsa och minska ojämlikhet i hälsa i stadsdelen. Avtalet fokuserar på två målgrupper: barn/unga och äldre. Fokusområden riktade till barn/unga: familjecentrerat arbete öka normal vikt och psykisk hälsa minska användning av alkohol, tobak och narkotika Fokusområden riktade till äldre: Inflytande och delaktighet Välbefinnande Minska fallskador Stadsdelens folkhälsoarbete under 2014 finansierades av SDN och HSN 5. I följande tabell finns en lista med de olika avtalen mellan SDN och HSN 5. 1

222 Organisation/Avtal HSN 5 SDN Askim-Frölunda-Högsbo SLK Centralt folkhälsoavtal HSN Lokala folkhälsoavtal SDN Specifika folkhälsoavtal FYSS/FaR -vuxna -barn/unga Fluor Hälsoteket i Väster Familjecentralen Familjehuset Trädet Ungdomsmottagningen i Väst Utbildning Uppföljning: -Presidiemöte -Folkhälsoråd -UR2 + Årsrapport NOSAM (Närområdesplan BVC-förskola) RUN-projekt Jämvikt projekt IFO/FH Kultur/fritid ÄO/HS Stadsdelens strategiska folkhälsoarbete Folkhälsoarbetet i stadsdelen har utformats utifrån följande perspektiv: Befolkningens behov. Analys av hälsobestämmande faktorer (livsvillkor) på primärområdesnivå har visat att barn och familjer i området runt Frölunda Torg har sämre livsvillkor än de som bor i stadsdelens södra del. Analys av resultat från drogvaneundersökningen visade att unga i stadsdelens södra del hade större problem med tobak och narkotika. Data från enkäten Hälsa på lika villkor har också visat att det finns stora skillnader i hälsa mellan vuxna i de olika mellanområdena i stadsdelen. Tvärsektoriellt samt sektorsintegrerat arbete Familjecentrerat arbete (fokus på barn/unga och deras familj samt äldre och deras anhöriga) Börja tidigt = tidiga åldrar och hälsofrämjande 2

223 Utvecklingsområden utifrån Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2014 samt avtalet om gemensamma folkhälsoinsatser. a) Föräldrastöd Vi har gjort en inventering av kompetens, av vilka insatser som görs på universell nivå samt av vilket riktat stöd som ges till föräldrar i åldergrupperna (0-5 år, 6-12 år och år). Det finns olika typer av utbildning till föräldrar (bl.a. COPE till föräldrar med tonåringar och till föräldrar med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Inventeringen visar bland annat att alla föräldrar som har deltagit har fått bättre självförtroende i sitt föräldraskap och att det är mindre konflikter hemma. Det finns utbildade medarbetare i Family check-up. Stadsdelens program revideras med syfte att utveckla ett brett och bättre program utifrån målgruppens behov. b) Familjecentralen och familjecentrerat arbete I stadsdelen finns en väl fungerade familjecentral riktad till gravida kvinnor och till barn upp till och med 5 år (Barnmorskemottagning (BMM), BVC, öppen förskola och IFO). Den ligger nära Frölunda Torg, det geografiska område som har stor andel svaga familjer. Det finns ytterligare en öppen förskola i stadsdelen, den ligger vid Axel Dahlströms Torg och har ett gott samarbete med Högsbo vårdcentral och biblioteket. Under november 2013 startade ett samarbete mellan förskola-bvc-ifo i området runt Frölunda Torg. I nuläget finns ett bra samarbete mellan dessa aktörer i hela stadsdelen eftersom diskussion sker regelbundet i NOSAM barn och unga. c) Samarbete med ideella organisationer SDF har bra samarbete med de lokala frivilligcentralerna, kyrkor och andra ideella organisationer för att främja folkhälsa i stadsdelen. Under året skapades ett föreningsnätverk (Fokus Frölunda) för att stimulera en aktiv fritid för alla barn och unga som bor i området kring Frölunda Torg. Det är ett samarbete mellan SDF i både Askim-Frölunda- Högsbo och Västra Göteborg, Idrotts- och föreningsförvaltningen och cirka 10 föreningar. d) Motverka missbruk och förbättra folkhälsa med fokus på unga Under november 2013 startade ett drogförebyggande arbete riktat till föräldrar i stadsdelens södra del eftersom drogvanundersökningen på skolnivå visade att det var unga där som hade störst problem i stadsdelen. Samarbetet mellan föräldrar, skola, polis, fritid och ideella organisationer behöver utvecklas vidare. e) Arbetet med FYSS/FaR med fokus på barn och unga Det finns ett bra samarbete mellan SDF och FYS/FaR med fokus på barn och unga på både stadsdelsnivå och på lokal nivå, särskilt när det gäller insatser riktade till de som bor i området runt Frölunda Torg. 3

224 f) Insatser med fokus på livsvillkor och/eller ojämlikhet i hälsa Stadsdelens folkhälsoråd har varit ett nyckelforum mellan SDN, SDF, HSN och olika lokala aktörer och som resultat har det lokala samarbetet för att främja hälsa och minska ojämlikhet i hälsa i stadsdelen ökat. Stadsdelen har skapat ett tvärsektoriellt arbete riktat till de primärområden som idag har sämst livsvillkor och hälsa i stadsdelen. Prioriteringar och mål Stadsdelsnämndens vision är att Askim-Frölunda-Högsbo ska vara en stadsdel där invånarna lever och utvecklas i en hälsosam miljö. Eftersom det finns ett samband mellan livsvillkor och hälsa har stadsdelsförvaltningen prioriterat att minska antalet barn som bor i hushåll med långvarigt försörjningsstöd (över 10 månader) samt att vidareutveckla det tvärsektoriella arbetet riktat till barn, unga och äldre och deras anhöriga (familjecentrerat arbete). Här redovisas insatser, effekter och lärdomar från respektive mål i stadsdelens gemensamma handlingsplan mellan SDN Askim-Frölunda-Högsbo och HSN 5. Det finns ett övergripande mål (minska ojämlikhet i hälsa), samt 3 specifika mål riktade till barn och unga och 3 mål riktade till äldre. Övergripande mål: Minska ojämlikhet i hälsa i stadsdelen Insatser: Folkhälsoråd (4 gånger per år). Under året har vi diskuterat följande ämnen: flyktingsmottagande, psykisk hälsa, Closing the gap och föräldrastödsprogram. Årets rådskonferens (möte mellan de olika råden i stadsdelen) fokuserade på Gör Göteborg jämlikt Frölunda Future. Tvärsektoriellt arbete för att förbättra uppväxtvillkor till barn som bor i området runt Frölunda Torg. Analys av data gällande barn med särskilt fokus på statistik om barn som lever i hushåll med långvarigt försörjningsstöd Utveckling av riktade insatser till föräldrar som lever med långvarigt försörjningsstöd, för att minska antalet barn som lever i fattigdomen i stadsdelen Utveckling av hälsofrämjande och förebyggande familjecentrerat arbete riktat till barn 0-5 år. Bl.a. NOSAM-barn och unga, leder detta arbete och under hösten genomfördes ett seminarium tillsammans med Västra Göteborg och VGRs temagrupp Barn och Unga Stöd till Fokus Frölunda - ett föreningsnätverk för att öka aktiv fritid för barn och unga som bor i området runt Frölunda Torg. Simundervisning riktad till barn i hushåll med låga inkomster. Riskbedömning enligt verktyg från Senior alert. Detta har varit ett viktigt instrument för att bedöma risker för ohälsa och rikta insatser efter behov. Utveckling av hälsodata på lägre nivå än stadsdelsnivå. Samarbete mellan utvecklingsledare folkhälsa, Stadsledningskontorets analysenhet och Västra Götalandsregionens statistikenhet. 4

225 Övergripande mål: Minska ojämlikhet i hälsa i stadsdelen (forts.) Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Förståelse för att det finns stora skillnader i livsvillkor och hälsa i staden och i stadsdelen, samt att det finns ett samband mellan livsvillkor och hälsa, har ökat hos SDN, SDF och hos andra lokala aktörer. Förståelse för att det behövs extra riktade insatser i området runt Frölunda Torg på grund av att det är där de sämsta socioekonomiska förutsättningarna finns, har ökat Diskussioner på Folkhälsorådet och Rådskonferensen har bidragit till ett vidareutvecklat samarbete mellan HSN-SDN och de olika lokala aktörerna. Samarbete mellan förskolan och BVC, samt mellan förskola och IFO, har ökat. Riktade insatser till grupper som behöver mest (de som bor runt Frölunda Torg och de som har långvarigt försörjningsstöd) i stadsdelen, har ökat. Data om hälsa på lägre nivå än stadsdelsnivå har vidareutvecklats. Aktörer: Politiker från HSN-5 och SDN Askim-Frölunda-Högsbo Chefer och medarbetare från stadsdelsförvaltningens olika verksamheter Chefer och medarbetare från vårdcentraler och folktandvård Ungdomsmottagning Väst Hälsoteket i Väster NOSAM Ideella organisationer, bl.a. Svenska kyrkan Vad krävs för ökad måluppfyllelse? Fortsatt bra dialog mellan HSN-SDN-SDF och de lokala aktörerna. Fortsatt gemensam finansiering av folkhälsoinsatser HSN - SDN Ökade insatser riktade till förskolebarn och deras familjer för att ge en bra start i livet till alla barn, särskilt i de mest mångkulturella förskolorna Vidareutvecklad samverkan/samarbete mellan hälso- och sjukvård och stadsdelens verksamheter i det riktade hälsofrämjande och förebyggande arbetet God grundbemanning i verksamheterna. I arbetet med att utjämna skillnader krävs kontinuitet och långsiktighet, därför är en god grundbemanning mycket viktigare än tillfälliga satsningar. Strukturella insatser mot barnfattigdom och särskilda satsningar på barn och föräldrar. Särskilda insatser för att nå de vi inte nå idag, bl.a. en del etniska grupper samt personer med funktionsnedsättning Vidareutveckling av hälsoindikatorer på lägre nivå än stadsdelsnivå, särskilt data från BMM, BVC och elevhälsa, för att bättre kunna följa upp resultat i folkhälsoarbetet. 5

226 6

227 Mål: Utveckla familjecentrerat arbete riktat till barn och unga Insatser: Regelbunden diskussion gällande utveckling av familjecentrerat arbete sker inom SDF och i NOSAM -barn och unga Seminarium för vidare utveckling av familjecentrerat arbete riktat till barn 0-12 år i området runt Frölunda Torg, genomfördes under hösten tillsammans med VGRs team Barn och unga Spridning av IDEFICS foldrar i alla förskolor som stöd till föräldrar och pedagoger för att främja barns levnadsvanor och för att öka samarbete mellan förskola-bvc. Dialog i stadsdelens södra del mellan skola, fritid, polis, mini-maria och föräldrar för att utveckla det drogförebyggande arbetet Utveckling av familjecentrerat arbetsätt riktat till barn i Frölunda- och Flatåsskolan med stöd från projekt JÄMVIKT (förebyggande arbete mot övervikt och fetma) Kompetensutveckling riktad till personal som arbetar på Familjecentralen/ Familjehuset Trädet Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Det ansvar som deltagare i NOSAM barn och unga har tagit när det gäller utvecklingen av familjecentrerat arbete, har varit en viktig framgångsfaktor Samarbete mellan förskolor och BVC, har ökat Samarbete mellan nyckelaktörer i det lokalt drogförebyggande arbetet, har ökat Aktörer: NOSAM barn och unga Stadsdelsförvaltningens verksamheter Förskola, Skola, IFO/FH, Kultur & fritid Hälsoteket i Väster Välkomsten (introduktion för nyanlända barn och deras familj) Hälso- och sjukvårdens verksamheter - BUM, BUP, BMM, BVC, FaR barn och unga Göteborgs universitet med projekt JÄMVIKT Vad krävs för ökad måluppfyllelse? Fortsatt bra dialog mellan HSN-SDN-SDF och lokala aktörer. Fortsatt gemensam finansiering av folkhälsoinsatser HSN - SDN Fortsatt involvering av olika aktörer i arbetet - särskilt BMM för att börja tidigt och tandvården pga. dålig tandhälsa hos förskolebarn i mellanområdet Nya Frölunda. Förbättrad samverkan mellan stadsdelens verksamheter och hälso- och sjukvårdsverksamheter (t.ex. genom Västbus och SIP samordnad individuell planering) 7

228 Mål: Öka normal vikt och psykisk hälsa hos barn och unga Insatser: Subventionerade fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter för alla barn och unga fr.o.m. 10 år, samt utveckling av aktiviteter i Positivparken, Frölunda kulturhus, Axelhuset, fritidsgårdar och i olika föreningar. Utbildning i Motiverande Samtal för skolsköterskor, fritidsledare och socialsekreterare Trivselledarutbildning i 6 skolor i stadsdelen Informationsinsatser till föräldrar och pedagoger för att främja barns levnadsvanor. Simundervisning riktad till barn och unga som inte kan simma Stöd till Fokus Frölunda - föreningsnätverk för att öka en aktiv fritid för barn och unga som bor i området runt Frölunda Torg. Utveckling av skolhälsodata så varje skola kan få bättre underlag för prioritering av hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Samarbete mellan olika nyckelaktörer har ökat Antal simkunniga barn i mellanstadiet och högstadiet har ökat Aktörer: Föräldrar Stadsdelens verksamheter (Skola, Socialtjänst, Kultur och fritid) Frölundabadet Ideella organisationer Göteborgs universitet med projekt JÄMVIKT NOSAM barn och unga FaR barn och unga Vad krävs för ökad måluppfyllelse? Fortsatt bra dialog mellan HSN-SDN-SDF och lokala aktörer. Fortsatt gemensam finansiering av folkhälsoinsatser HSN - SDN Vidareutveckling av Fokus Frölunda (ett nytt nätverk av föreningar som vill öka en aktiv fritid för barn och unga i området runt Frölunda Torg) Vidareutveckling av BVC-data och skolhälsodata för att få bättre underlag gällande barnhälsa på en lägre nivå än stadsdelsnivå. 8

229 Mål: Minska användning av alkohol, tobak och narkotika hos barn och unga Insatser: Analys och spridning av resultat från drogvanundersökningen Hälsofrämjande insatser riktade till högstadiebarn för att minska grupptryck och öka självförtroende, respekt och tolerans Dialog mellan skola, fritid, polis, ungdomsmottagning, mini Maria och föräldrar om drogförebyggande arbete i stadsdelens södra del Tobaksundervisning riktad till barn i högstadiet via Hälsoäventyret Stöd och utbildning riktad till föräldrar med tonåringar SSPF samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och fritid Spridning av information angående SPICE Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Användning av alkohol, tobak och narkotika har minskat hos 15 åriga flickor och pojkar i stadsdelen Dialogen mellan föräldrar, skola, polis och andra lokala aktörer med kunskap om droger är betydelsefull Aktörer: Föräldrar Stadsdelens verksamheter (skola, fritidsledare, ungdomskonsulenter, IFO:s förebyggande enhet) Ungdomsmottagning i Väst Mini Maria Polis Ideella organisationer Vad krävs för ökad måluppfyllelse? Fortsatt bra dialog mellan HSN-SDN-SDF och lokala aktörer. Fortsatt gemensam finansiering av folkhälsoinsatser HSN - SDN Vidareutveckling av skolan som viktig arena för förebyggande arbete Vidareutveckling av familjecentrerad arbetsätt med fokus på drogförebyggande, riktat till tonåringar och deras föräldrar särskilt i stadsdelens södra del. Insatser för att öka andelen barn och unga som deltar i meningsfulla fritidsaktiviteter 9

230 Mål: Öka äldres inflytande och delaktighet Insatser: Kompetensutveckling i Ett självständigt liv (ELS). Utbildning syfte är förbättra inflyttande, delaktighet och hälsa hos personer med psykisk funktionsnedsättning Brukareråd i varje träffpunkt och äldreboende i stadsdelen Reflekterande arbetsätt. En metod för medarbetare som ger möjligheter att förbättra tjänsten till omsorgstagarna. Kommunala hälso- och sjukvårdpersonal kontinuerlig tillfrågar patienter om hur dem upplever insatser riktade till dem Nya typer av insatser planeras efter kundens önskemål (t.ex. besök tid, dans, teater besök, utflykt mm) Inflytande i stadsplanering Stöd till anhöriga Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Äldres inflytande i lokala planeringar (från aktiviteterna i äldreboende och träffpunkter till stadsplanering) har ökat i stadsdelen Äldres möjligheter för att delta i sociala aktiviteter har ökat Aktörer: Hälso- och sjukvårds personal Förebyggande enheten i Äldre Omsorg Äldrekonsulenter Anhörigcenter Utvecklingsledare stadsplanering Personal i äldreboende och träffpunkter Ideella organisationer Personal i hemtjänsten och fixartjänsten Vad krävs för ökad måluppfyllelse? Fortsatt bra dialog mellan HSN-SDN-SDF och lokala aktörer. Fortsatt gemensam finansiering av folkhälsoinsatser HSN - SDN Utveckling av samarbetet mellan kommunal hälso- och sjukvårdspersonal och personal från både sjukvård och vårdcentraler Ökad kulturkompetens hos personal som träffar äldre för att nå de som vi inte nå idag, särskilt äldre utlandsfödda Ökat samarbete mellan stadsdelsförvaltningen och ideella organisationer och fastighetsägare 10

231 Mål: Öka äldres hälsa och välbefinnande Insatser: Brett program av föreläsningar och aktiviteter (utflykt, dans, gympa, stickning) riktat till äldre och deras anhöriga via biblioteket, träffpunkter, frivilligcentraler, Hälsoteket och föreningar Utveckling av generationsöverskridande mötesplatser Reflekterande arbetsätt. En metod för medarbetare som ger möjligheter att förbättra tjänsten till omsorgstagarna. Aktivt arbete med hygienfrågor Utbildning om rätt läkemedel för äldre och bedömningsinstrument. Strategiskt arbete med kvalitetsregister framförallt, Senior alert Beslut för att tidssätta hembesök av läkare inom 3 timmar Äldres rapport. Utvecklingsledare folkhälsa har skrivit en rapport om livsvillkor och hälsa hos äldre som komplement till rapporten Gör Göteborg jämlikt. Stöd till anhöriga Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Aktivt arbete med hygienfrågor vilket bidragit till att utbrotten av vinterkräksjuka varit få Kommunala sjuksköterskor upplever att läkarens hembesök har förbättrat hälsa och välbefinnande hos äldre Genom ökad informationsspridning och samverkan med primärvården ger vi äldre i stadsdelen större möjlighet att delta i sociala aktiviteter. Äldre i stadsdelen lever längre och de med svåra sjukdomar ökar och därmed kostnaderna Aktörer: Hälso- och sjukvårds personal Äldre Omsorg, förebyggande enheten Personal från träffpunkter och äldreboende Anhörigcenter NOSAM - äldre Hälsoteket i Väster Frivilligcentraler 11

232 Mål: Öka äldres hälsa och välbefinnande (forts.) Vad krävs för ökad måluppfyllelse? Fortsatt bra dialog mellan HSN-SDN-SDF och lokala aktörer. Fortsatt gemensam finansiering av folkhälsoinsatser Utveckling av samarbetet mellan kommunal hälso- och sjukvårdspersonal och personal från både sjukhus och vårdcentraler Vidareutveckling av samarbetet med folktandvården Primärvårdens möjligheter till ökat antal hembesök är mycket viktigt. SDF behöver arbeta vidare med hur vi ska nå den del av den äldre befolkningen som ännu inte nyttjar våra verksamheter ur ett främjande och förebyggande perspektiv. Tvärprofessionellt teamarbete måste utvecklas För att säkra att leva längre med livskvalitet krävs högre finansiering och samarbete När staden ska kompletteras med nya bostäder är det viktigt att prioritera och etablera nya former av mellanboenden för äldre personer. Det behövs attraktiva bostäder för äldre i varierade prislägen på många olika platser i staden. Gruppen äldre är inte en homogen grupp utan det behövs en stor variation i utbudet av bostäder. När äldre personer erbjuds trygga och tillgängliga bostäder att flytta till ökar möjligheten att kunna leva ett självständigt liv längre Mål: Minska fallskador hos äldre Insatser: Läkemedelsgenomgångar och utbildning om rätt läkemedel för äldre Strategiskt arbete med kvalitetsregister fram för allt, Senior alert Kompetensutveckling för att minska oro hos äldre (t.ex. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) Vidare utveckla växhuset (rehabiliterings platsen) Brett program med föreläsningar riktat till äldre och deras anhöriga Brett program av fysiska aktiviteter för att öka balans och styrka hos äldre Hälsokontroll till alla 65+ via samarbete mellan vården och kommunala verksamheter Stöd till anhöriga Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Kompetens om läkemedelsanvändning har ökat hos personalen som jobbar hos äldre Kompetens om metoder för att minska oro hos äldre har ökat hos personalen som jobbar hos äldre Arbetet för att förebygga fallskador hos äldre har vidareutvecklats Samarbete mellan vården och kommunala verksamheter har ökat 12

233 Mål: Minska fallskador hos äldre (forts.) Aktörer: Hälso- och sjukvårds personal Äldreomsorg, förebyggandeenheten Personal från träffpunkter och äldreboenden Hälsoteket i Väster Anhörigcenter NOSAM - äldre Vad krävs för ökad måluppfyllelse? Fortsatt bra dialog och utveckling av samarbetet mellan HSN-SDN-SDF och de lokala aktörerna. Fortsatt gemensam finansiering av folkhälsoinsatser HSN - SDN Primärvårdens möjligheter till ökat antal hembesök måste utvecklas. Tvärprofessionellt teamarbete måste utvecklas Arbete för att minska användning av onödiga läkemedel och för att minska oro hos äldre behöv utvecklas vidare och följas upp Vidareutveckling av NOSAM- äldre 13

234 Ekonomisk redovisning Budget Utfall Utvecklingsledare folkhälsa - lön (inkl. lönebikostnader) - omkostnader (admin., kostnader, resor, kurser etc.) Folkhälsoinsatser enligt folkhälsoplanen: HSN Kommun Övrigt HSN Kommun Övrigt SUMMA Övrigt I denna rapport redovisas utvecklingsarbete inom ramen för det gemensamma avtalet om folkhälsoinsatser, mellan SDN och HSN-5 samt ungdomssatsningen (inkl. Hälsoäventyret). Det finns inom stadsdelens många kärnverksamheter omfattande arbete med inriktning på att minska ojämlikhet i hälsa, både med inriktning på barn och unga och med inriktning på äldre. 14

235 Uppföljningsmall föreningsbidrag 2014 Föreningens namn: Västra Frölunda IF Kontaktperson: Susanne Nyqvist Uppföljningen avser följande tidsperiod: Uppföljningen ska endast innehålla den del av föreningens arbete som omfattas av ersättning från berörd hälso- och sjukvårdsnämnd/er. Beskriv kortfattat arbetet under året: Vi bedriver fysisk aktivitet 1-2 gånger varje vecka för 4:e klassare i skolor ute i väster. Vi har prova på utflykter kostnadsfritt för klasserna ca var 5:e vecka. Vi informerar föräldrar om de aktiviteter eleverna fått prova på och hjälper eleverna att hitta en fritids aktivitet om de inte redan har någon. Vi har haft kostteori med alla 19 klasserna under höstterminen och kommer att ha motions teori under vårterminen. Redogör för hur många personer som har omfattats (könsfördelat och gärna om möjligt åldersuppdelat) av insatsen: Vi har 433 st 10 åringar i RUN projektet. 228 st flickor och 205 st pojkar Redogör för om ni har gjort någon satsning för att nå grupper som har varit svåra att nå: Alla elever i klassen deltar på lektionerna om de inte är sjuka eller skadade. Det är obligatorisk närvaro då RUN sker på lektionstid. Vi har samarbete med skolsköterskorna på skolorna vad det gäller de överviktiga barnen. Vi samarbetar även med Far teamet för Unga i väster. Redogör för resultat av insatsen: Resultat av enkäter och tester kommer i årsrapporten 30/6-15. Vi har mkt god närvaro då 16 av 19 klasser har över 90% närvaro på RUN lektionerna under höstterminen

236 Redogör för vilka verksamheter ni samverkat med: Vi har återkommande samverkansmöten med RIK, BK Häcken och Gunnilse som också jobbar med RUN. Sitter även med i kostnätverksgruppen i väster och deltar på skolsköterskornas samverkans möten. Redogör för om ni gjort ytterligare utvärdering av insatsen, exempelvis enkät riktat till deltagare: Vi gör alltid en enkät med eleverna första gången vi träffas och en utvärderande enkät sista veckan vi ses. Resultatet av denna redovisas i årsrapporten i juni. Övriga reflektioner kring det gångna året som ni vill förmedla: Jag tycker mig se färre överviktiga elever i mina klasser i år jämfört med förra läsåret. Detta framförallt i Långedrag och i Frölunda. Ekonomisk redovisning: Se bifogad ekonomi rapport. Uppföljningen ska vara hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli tillhanda senast den 25 januari Om uppföljningen ska ligga till grund för ny ansökan kommer föreningen överens med handläggare om tidpunkt för inlämning. Vid frågor ta kontakt med er kontaktperson på Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli.

237 Plan för folkhälsoinsatser 2014 i Stadsdelen Centrum Blå text = vet ej Grön text = genomfört eller pågår Röd text = ej genomfört ännu Mål 2014 Insatser 2014 Resultat och analys 2014 Motverka användning av tobak, alkohol, narkotika och droger särskilt riktat mot barn och unga. Utbildning: Alla elever i årskurs 5 deltar i ett hälsoäventyr om tobak. Införa Effekt på föräldramöten 1/g år på högstadiet Genomfört på ett föräldramöte Delmål: Minska användandet av narkotika och andra droger bland ungdomar rmed särskilt fokus på cannabis Minska riskabla alkoholvanor bland ungdomar Generellt och riktat föräldrastöd Insatser mot skolmisslyckanden Hälsolots och Mini-Maria arrangerar 2 föräldraföreläsningar om cannabis samt genomför en föräldrakurs under hösten Samverkan med Social Resurs. Kultur och Fritid: bemannar Actionpark för att öka tryggheten i parken och för att kunna erbjuda en mer strukturerad fritidsverksamhet. Pågår en samverkansprocess för att förbättra tryggheten och miljön i Burgårdsparken. Ifo/funktionshinder: efter yttrande från polis vid påverkan och innehav kallas ungdomen med föräldrar till samtal och hänvisar därefter till Mini-Maria. Riktat föräldrastöd Ungdomsmottagningen: Skall utveckla samarbetet med Mini-Maria. UM uppmärksammar riskoch missbruk och tar ett gemensamt ansvar för att motivera till behandling. Föräldrakursen inställd pga för få anmälningar Park och Natur har tagit fram en plan för ett Trygg och Vacker projekt och arbetet har startat så smått Förbättra den psykiska och fysiska hälsan hos barn och unga. Utbildning: En processledare arbetar med startandet av familjecentral Arbetar också i samverkan med Nosam med familjecentrerat arbetssätt. Hälsoäventyr för årskurs 2 samt killar i årskurs 6 Arbetar med programmen SET och Stegvis i förskolor och skolor 1

238 Förbättra den psykiska och fysiska hälsan hos barn och unga. Delmål: Starta familjecentral Exempel på inriktningar: Motverka övervikt och öka fysisk aktivitet bland barn och unga Utveckla undervisningen i sex och samlevnad i skolorna Vidareutveckla föräldrastöd Projektet RUN i skolorna,(år 5) Följa upp Trivsel, trygghet och bemötande (Nöjd Elevindex) samt huvudvärk, magont, trötthet och övervikt. (skolhälsovårdens årsrapport) i skolorna och sammanställa en rapport som visar utvecklingen. Resultaten analyseras av en grupp bestående av kuratorer, skolsköterskor, socialsekreterare som även föreslår angreppsätt. Undersöker möjligheterna till att införa mer fysisk aktivitet i skolorna Undersöka om någon förskola eller skola vill vara pilot rörande Hälsoraketen metoden. Öppna förskolan Spira erbjuder öppen verksamhet samt riktade föräldrastödjande insatser och föräldrautbildningar. Kulturskolan har dans och kör i högstadiet för nybörjare. Ifo/Funktionshinder Alla omhändertagna barn får genomgå en gedigen hälsoundersökning/utredning Öppna förskolan Spira erbjuder riktade föräldrastödjande insatser och föräldrautbildningar.. Ungdomsmottagningen: Sex och samlevnadsundervisning, fortsätta och utveckla samarbetet med grundskolan och nå nya grupper till exempel ungdomar med olika funktionsnedsättningar och annan etnisk tillhörighet. UM skall tillsammans med UM Väst och UM Öster, utveckla det utåtriktade arbetet mot gymnasieskolorna som ligger i stadsdelen Centrum. UM utvecklar arbetet med FaR unga (fysisk aktivitet på recept). Detta görs i samverkan med VGR, HSN 5. UM utvecklar samverkan med primärvården i syfte att ge unga rätt hjälp, gäller både fysisk och psykisk hälsa. Samarbete mellan IFO-FH och Utbildning som rör barn och unga i riskzonen där man skapar en gemensam identifiering för att hitta dessa barn för att kunna erbjuda tidiga insatser. En förskola har anmält intresse för Hälsoraketen 2

239 Äldres inflytande över sin vardag skall öka Exempel på inriktningar: Skapa medborgardialog på äldres villkor. Minska antalet fallskador. Vidareutveckla befintliga mötesplatser och utveckla nya ( åldersintegrerade) Äldreomsorgen: Seniorliv-samverkan med vårdcentralerna tex rörande hälsosamtal och seniorträffar. Livslots-seniorträffar för de som ej har hemtjänst Utveckla och skapa mötesplatser som är generationsövergripande. Detta arbete ska ske i nära samarbete med föreningar och andra frivilliga. Generationsmöten på olika sätt ute i verksamheterna bland annat i förskola och skola. Forskning rörande vad som sker mellan yngre och äldre och vad uppnår man med mötet? Öka utbildningsnivån hos medarbetarna i bland annat värdegrundfrågor för att skapa bättre förutsättningar för inflytande. Följer upp den upplevda delaktigheten i en årlig enkät samt utföra en utvärdering av delaktighet och effekter av verksamheten. Det sker en fortlöpande utveckling av de mötesplaser som redan finns idag Pågår Träffpunkterna samverkar med Hälsolots rörande fysisk aktivitet för besökarna. Varje träffpunkt har minst en fysisk aktivitet som också finns med i aktivitetskatalogen Hälsolots ordnar en utbildning för personal på mötesplatser, hemtjänst samt anhöriga om hur man leder och inspirerar till enkel gymnastik för den/de äldre. Gibraltargatans vårdcentral: Seniorliv- kallar alla ,80 åringar till ett hälsosamtal. Samverkan med kommunen. Allemanshälsans vårdcentral: Personer över 75 år som är listade på Allemanshälsans VC och inte regelbundet har kontakt med Vårdcentralen erbjuds en systematisk hälsoundersökning en gång per år. 3

240 4

241 Uppföljning Hälsolots 2014 Mål och inriktning Mål Sträva efter jämlikhet i hälsa skillnader mellan olika socioekonomiska grupper och delområden i SDN Centrum och SDN Majorna-Linné ska minska Hur Förlägger aktiviteterna under dagtid för att i första hand nå de grupper som är daglediga (arbetslösa, sjukskrivna, föräldralediga eller pensionärer) och på så vis utjämnar vi medvetet skillnaderna/ förutsättningarna i hälsa bland befolkningen. Sedan 2011 pågår en jämställdhetsintegrering av informationsflödet (det tryckta materialet och webbsidan) och arbetet kommer i samarbete med en jämställdhetsutvecklare att fortsätta under Förlägga fler aktiviteter eller samverka med verksamheter i eller nära områden med störst behov som t. ex Landala i Centrum och Mariaplan i Majorna-Linné där vi når flest socioekonomiskt svaga grupper. Resultat Samtliga aktiviteter är förlagda dagtid och deltagarna är ofta sjukskrivna, arbetslösa, föräldralediga eller pensionärer. Alla aktiviteter är dessutom kostnadsfria vilket framgår tydligt i samtal med deltagarna är en viktig förutsättning för deras deltagande. Under verksamhetsåret har Hälsolots, tillsammans med genuspedagog, genomlyst den nya webbsidan och det tryckta programmet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Särskild vikt har lagts vid bildhantering och hur vi tilltalar besökare/deltagare. Baserat på statistiska underlag har behoven fått styra vart de olika aktiviteterna har blivit förlagda. Exempelvis så har sömnproblematiken visat sig vara större i Majorna-Linné och därför förlades Sömnkursen i höst via samverkan med Sandarnas Dagcentral. Likaså med den ökade problematiken kring Cannabisanvändning bland ungdomar i Centrum, därför arrangerades Föräldrautbildningen i Cannabiskunskap via samverkan med Anhörigcenter i Landala.

242 Skapa möjligheter för människor att ta ett större eget ansvar för sin hälsa Hur Genom information och dialog (t.ex. kurser, föreläsningar och webbsida) som utgår från invånarnas behov. Resultat Sömnkurserna samt kursen i Cannabiskunskap är två exempel på aktiviteter som svarar på den hälsostatistik som finns tillgänglig för våra stadsdelar. Utifrån tidigare års utvärderingar vet vi att medborgarna efterfrågar mer kring avslappningstekniker, andning och mindfulness. Därför är detta något som återkommit i Hälsolots utbud. Det har även efterfrågats promenader och fler aktiviteter med social karaktär vilket också har satsats på under Under året har Hälsolots arrangerat tio öppna föreläsningar och fyra kurser. Genom att stimulera till aktivitet får deltagarna redskap som ger möjlighet att uppnå en bättre psykisk och fysisk hälsa, t. ex via gruppträning och temapromenader. Informationen om Hälsolots olika aktiviteter har marknadsförts i flera olika sammanhang så som mittuppslag i två omgångar av gratistidningen Tidningen Centrum, instagram och facebook med länk till webbsidan och exemplar av höst- och vårprogram. Hälsolots har bl.a. arrangerat två fristående föreläsningsserier där deltagarna fått verktyg från flera olika professioner för att på egen hand fortsättningsvis kunna ta ansvar för sin egen hälsa. Hälsolots har anpassat innehållet på föreläsningarna till både den psykiska hälsan (ex. andningstekniker, att hantera smärta, MediYoga) och till den fysiska hälsan (ex. kroppen och hälsan efter graviditet och rörelse).

243 Inriktningar Vad Hur Resultat Samordna lokal hälsoinformation och göra den känd via Hälsolots webbsida och via social medier. Länkar till olika verksamheter, hälsoinformation samt publicering av valda delar av samverkansparternas aktivitetsutbud i Hälsolotskalendariet. Målsättningen är att öka innehållet/utbudet på webbsidan och därmed öka intresset för Hälsolots hos potentiella deltagare och samverkansparter. Utvärdering av trafiken på webbsidan görs med hjälp av Google Analytics. Under året har webbsidan utvidgats till att även inkludera områdena Mänskliga Rättigheter, Sexuell Hälsa samt Ny i Sverige. Webbsidan har under året fyllts på med alltmer externa aktiviteter som samverkansparter eller andra verksamheter erbjuder och som kan gynna våra medborgare. Under 2014 har webbsidan i snitt haft 1300 besökare varje månad, varav 60 % av dessa är unika besökare. De flesta hittar till webbsidan via google, men även via direkta sökningar, facebook och goteborg.se förekommer. Arrangera aktiviteter i egen regi. Totalt antal tillfällen/pass under två terminer 2014 inom parantes: 1. MediYoga - Medicinsk Yoga (20) 2. Träning för dig med ont i kroppen (29) 3. Barnvagnspromenad Lätt (28) 4. Barnvagnspromenad Medel (28) 5. Promenera mera Lätt (3) Hälsolots facebook-sida har ökat med närmare 100 följare från 367 (jan 2014) till 463 (dec 2014). Alla aktiviteter utvärderas utifrån antal deltagare, kön, ålder, geografisk hemvist, deltagarnas upplevda nytta av aktiviteten, betygsättning på 6-gradig skala samt utifrån övriga kommentarer (se bilaga). Fler kvinnor än män deltar vid Hälsolots aktiviteter.

244 Sträva efter att omfatta grupper som vanligtvis är svåra att nå, genom att bland annat genomföra riktade insatser i samverkan med avtalsparternas verksamheter. 6. Promenera mera Medel (3) 7. Mindfulnesspromenader (3) 8. Föreläsningar (10) med olika inriktningar som t. ex träning efter graviditet, smärta, cannabis 9. Sömnkurser (3 st. á 4 tillfällen) 10. Gå i Grupp Lätt (6) 11. Gå i Grupp Medel (6) 12. Avspänningsträning (12) 13. Starta Upp (11) 14. Föräldrautbildning Cannabiskunskap (1) Genom att erbjuda olika aktiviteter med avseende på innehåll och nivå kan alla hitta något som passar. Alla aktiviteter utvärderas, främst utifrån deltagarnas upplevda nytta av aktiviteten. Utbildning av äldreomsorgspersonal och anhöriga för att de skall kunna leda och/eller inspirera till fysisk aktivitet bland äldre på boenden, inom hemtjänsten och på mötesplatser. Föreläsningar och informationstillfällen efter behov i verksamheterna. Det är ganska jämn fördelning mellan deltagarna ifrån Centrum respektive Majorna-Linné, något fler från det sistnämnda. Majoriteten av de svarande på utvärderingen svarar att de kommer ha nytta av aktiviteterna. I regel ger Hälsolots deltagare aktiviteterna och ledarna höga betyg, ofta 5:or och 6:or. Under våren hade aktiviteterna totalt sett ett snitt på 5,3 i betyg där 6 är det högsta betyget. Totalt sett deltog 28 personer under två heldagar i äldresatsningen Balans och Styrka på äldre dár ett liv i rörelse. 16 deltagare från Centrum och 12 deltagare från Majorna-Linné. Majoriteten var kvinnor (25 pers) och kom från dagverksamheter och träffpunkter för seniorer. Hälsolots lyckades dock inte nå någon inom hemtjänsten denna gång. Utbildningen fick högsta betyg (5,5 poäng av 6) och alla som svarade uppgav att de hade stor nytta av utbildningen. De flesta uppger att de fått med sig ett annat tänk kring fysisk aktivitet för äldre. Flera uppger att de kommer att

245 Förstärka informationen om Hälsolots bland avtalsparternas verksamheter. Stärka samarbetet med olika för uppdraget relevanta aktörer samt ideella organisationer. Hälsolots personal uppsöker vårdenheter och kommunala verksamheter som t. ex sektorledningsgrupper. Hälsolots nätverksgrupp ger lokala aktörer möjlighet att påverka och aktivt delta i verksamheten. Via nätverket kan befintlig samverkan förstärkas och nå ut med informationen till allt fler på ett effektivt sätt. Nätverket fungerar också som ett viktigt forum för att skapa ny samverkan samt ventilera behovet av olika satsningar bland befolkningen, personal- och organisationsförändringar eller liknande. sprida vidare den information de fått och att de ska fortsätta framhålla vikten av fysisk aktivitet och försöka motivera de äldre de möter i sina verksamheter till att röra på sig mer vid olika tillfällen. Hälsolots har deltagit vid ca 25 samverkansmöten med bl.a. FaR-center, Förebyggande hembesök, Folkhälsoprojekt Jämvikt, Samordningsförbundet, Sandarnas Dagcentral m.fl. Vid ca 15 tillfällen har Hälsolots personal presenterat och föreläst om hälsa/verksamheten i olika sammanhang för bl.a. Vuxenutbildningen Studium, Sektorsfördjupning i Majorna, Förskolan Spira, FaR-nätverket m.fl. Hälsolots har även deltagit vid 5 olika utbildningsdagar b.la. konferensen Gör Göteborg Jämlikt, Samordningsförbundets dag samt FaRdagen. Två nätverksmöten har skett under 2014 varav sammanlagt ca 15 organisationer och verksamheter har deltagit. Samverkan kring bibliotekens folkhälsosatsning Bebis+fika har utökats. Aktiviteter som arrangeras av samverkansparterna i nätverket har marknadsförts via webbsidan i större utsträckning, t.ex. FaR-centers aktiviteter.

246 Statistik- se även bilaga Antal deltagare Antal deltagare totalt totalt¹ Antal deltagare basprogram² 2014 Antal deltagare riktade satsningar³ 2014 Antal besökare på Hälsolots webbsida % nya besökare 38 % återvändande ¹ Avser deltagare i Hälsolots basprogram samt riktade satsningar ² Avser deltagare på aktiviteter i det tryckta programmet ³ Avser deltagare i Hälsolots riktade föreläsningar, Bebis+fika samt Balans och Styrka på äldre dár. Antal svarande på utvärderingarna 2014 Antal svarande Majorna Linné 2014 Antal svarande Centrum 2014 Antal svarande övriga stadsdelar Styrning och ledning 2014 Verksamheten ska ledas av en styrgrupp bestående av avtalsparterna samt, efter beslut av parterna, representanter för andra nyckelverksamheter. Styrgruppen ska fortlöpande leda verksamheten och ansvara för att budget och verksamhetsplaner upprättas varje år och att mätbara mål formuleras. Kontaktperson gentemot HSN 5 är utvecklingsledare för folkhälsa i SDN Centrum, som också är sammankallande för styrgruppen. En verksamhetsberättelse inklusive ekonomisk redovisning ska lämnas årligen, senast 31 januari, till respektive nämnd. Styrgruppen Följande verksamheter ingår: SDF Majorna-Linné UL Folkhälsa, SDF Centrum UL Folkhälsa och arbetsledare Hälsolots, chef Närhälsan Majorna och Gibraltar Rehabmottagning verksamhetsutvecklare FaR- Primärvård, representant för Hälso- och sjukvårdskansliet, Primärvården, samt bibliotekschef. Mötesformer Styrgruppen har träffats vid sex tillfällen under Rollerna som ordförande och sekreterare har under året utförts av stadsdelsförvaltningarna. Personal inom Hälsolots (hälsoinformatör + projektsamordnare) är adjungerade och har deltagit i alla möten.

247 Arbetsledning Hälsolots är placerat inom SDF Centrum, Utbildning fr.o.m Enhetschef inom (Sektor Utbildning) är arbetsledare för hälsoinformatör och projektsamordnare. Ekonomisk redogörelse 2014 Inkomster Utgifter Rest Personalkostnader 530 HSN5 530 Övriga främmande tjänster (aktörer) 376 SDF Centrum 265 Annonsering och trycksaker 93 SDF Majorna -Linné 265 IT-kommunikation (Webb) 18 Hyra lokaler (aktiviteter) 44 Övrigt 28 Summa 1324 Summa 1089 Kvarstående rest från

248 Andel (%) Bilaga till Uppföljning Hälsolots 2014 Sammanfattning av Hälsolots aktiviteter 2014 Hälsolots aktivitetsprogram 1. Antal deltagare samt könsfördelning Totalt sett har 2786 personer deltagit i Hälsolots aktiviteter under verksamhetsåret 2014, varav 346 personer i riktade satsningar. Samma personer kan ha återkommit vid flera tillfällen och i flera olika aktiviteter vilket innebär att detta inte är unika individer. De aktiviteter som dragit flest deltagare är gruppträningarna (MediYoga, Träning för dig med ont i kroppen och Avspänningsträning) samt barnvagnspromenaderna. Männen är fortfarande i minoritet på alla Hälsolots aktiviteter, trots att gruppträningarna lockade fler än tidigare Män Kvinnor Totalt *Gäller promenera Mera Lätt+Medel samt Gå i Grupp ¹ Avser vårterminen ² Avser höstterminen 2. Åldersfördelning Varje termin samlar Hälsolots in utvärderingar från varje aktivitet som genomförts. Under verksamhetsåret 2014 svarade 360 personer på utvärderingarna. Utifrån svaren i utvärderingarna har flest varit i åldrarna år (29 %), följt av åldern år (18 %) och åldern år (16 %). Ålder ,3 18,3 7,5 13, , år år år år år 71 år- 1

249 Bilaga till Uppföljning Hälsolots Fördelning utifrån stadsdel Utvärderingarna visar att Hälsolots deltagare främst kommer från stadsdelarna Centrum (37 %) och Majorna-Linné (39 %). Övriga deltagare kommer främst från stadsdelarna Hisingen (6 %) och Askim-Frölunda-Högsbo (7 %) Hemvist 4. Var hittade deltagarna information om aktiviteterna? Enligt utvärderingarna är det vanligaste sättet att hitta information om Hälsolots aktiviteter via en bekant, Tidningen Centrum eller via Hälsolots webbsida. Vanligt är också alternativet Annat sätt där deltagarna uppger främst Arbetsförmedlingen, rehabmottagning, olika träffpunkter för seniorer, Medborgarskolan samt BVC som informationskälla. Ett nytt alternativ i årets utvärderingar var Sociala medier, vilket är den informationskälla som verkar nå minst deltagare. Informationskälla Annat sätt* Via bekant Bibliotek Vårdcentral Sociala medier Hälsolots webbsida Tidningen Centrum

250 Bilaga till Uppföljning Hälsolots Betyg och nytta av aktiviteterna Hälsolots deltagare ger sammantaget ett mycket gott betyg till alla aktiviteterna. Utvärderingarna visar att Hälsolots aktiviteter i snitt få 5,3 poäng i betyg (på en skala från 1-6), vilket är mycket glädjande. Högst betyg får Träning för dig med ont i kroppen (6), MediYoga (5,7) samt Barnvagnspromenad Medel (5,8). Lägst betyg får sömnkurserna (5,1). Sammantaget får samtliga aktiviteter ett väldigt gott snittbetyg. I stort sett samtliga deltagare som svarat på frågan huruvida de kommer ha nytta av aktiviteten svarar ja på denna fråga Snittbetyg 3

251 Bilaga till Uppföljning Hälsolots Synpunkter om aktiviteterna Nedan följer en sammanställning av positiva och negativa omdömen på årets aktiviteter som framkommit i utvärderingarna. MEDIYOGA PASS Positivt: Jättebra ledare, fantastiskt verktyg för kroppen, lugnande, stärkande och ångestdämpande. Negativt: Kall lokal (Forum). TRÄNING FÖR DIG MED ONT I KROPPEN Positivt: Entusiasmerande och pedagogisk ledare. Negativt: Inga negativa omdömen. BARNVAGNSPROMENADER LÄTT + MEDEL Positivt: Bra för att komma igång, fyller också ett socialt behov, bra tips på rörelser och övningar, bra ledare, bra varierad träning. Negativt: Inga negativa omdömen. PROMENERA MERA LÄTT + MEDEL Positivt: Jättebra ledare, trevligt och välgörande för hälsan. Negativt: Inga negativa omdömen. MINDFULNESSPROMENADER Positivt: Behagligt och rofyllt, helande, givande, bra ledare. Negativt: Inga negativa omdömen. AVSPÄNNINGSTRÄNING: Positivt: Härliga och kompetenta ledare, bra lokal. Värdefull verksamhet. Negativt: Många önskar fler pass i veckan STARTA UPP: Positivt: Mycket duktig ledare, många önskar fler pass Negativt: Önskar börja tidigare på terminen, fler tillfällen. FÖRELÄSNING MEDIYOGA Positivt: Kunnig, engagerad och pedagogisk föreläsare, jättebra föreläsning. Negativt: Inga negativa omdömen. FÖRELÄSNINGAR CANNABISKUNSKAP Positivt: Tydliga föreläsare. Negativt: Inga negativa omdömen. 4

252 Bilaga till Uppföljning Hälsolots 2014 FÖRELÄSNINGAR SÖMN Positivt: Bra information, kunnig och tydlig föreläsare. Negativt: Saknar information om risker med sömnbrist. FÖRELÄSNINGAR KROPPEN OCH HÄLSAN EFTER GRAVIDITETEN Positivt: Bra och informativ föreläsning. Negativt: Inga negativa omdömen. FÖRELÄSNING ATT LEVA MED SMÄRTA Positivt: Bra föreläsning. Negativt: Inga negativa omdömen. FÖRELÄSNING ANDNING Positivt: Underbart föredrag. Mer kring detta tema. Nyttig föreläsning. Negativt: Inga negativa omdömen. FÖRELÄSNING RÖRELSE Positivt: Bra med tips på praktiska övningar. Negativt: Inga negativa omdömen. SÖMNKURSER Positivt: Lärorikt, bra tips om hur sömnen kan förbättras. Negativt: Inga negativa omdömen. ÖVRIGT Positivt: Bra att Hälsolots aktiviteter är kostnadsfria och drop in. Negativt: Deltagarna saknar aktiviteter på kvällstid. 7. Aktiviteter som önskas i framtiden De ämnen som önskas av flest deltagare är yoga (framför allt medicinsk yoga), mindfulness samt kost. Deltagarna ger flera exempel på teman för kurser och föreläsningar om kost, så som kost för barn, vegetarisk kost, information om vad maten innehåller samt information om nyttig mat. Bland flitigast önskade aktiviteter hamnar även stadsvandringar samt föreläsningar och kurser om sömn och om smärtlindring. Väldigt många önskar aktiviteter som har med psykisk hälsa att göra så som meditation, qigong, tai chi, stresshantering, basal kroppskännedom, avslappning/avspänning och mindfulnesspromenader. Några deltagare önskar kulturella aktiviteter så som körsång, fotografering, film, språk, konst, hantverk samt fågelskådning. 5

253 Bilaga till Uppföljning Hälsolots 2014 Ytterligare en kategori handlar om föräldraskap, främst om träning och hälsa under och efter graviditet samt om barns hälsa så som exempelvis babygympa, babymassage, första hjälpen för småbarn samt kost och sömn för barn. Även fler barnvagnspromenader önskas flitigt. Vad gäller fysisk aktivitet önskas dans, promenader, mjuk/lätt gympa samt träning för den som har ont i kroppen. Riktad insats Balans och styrka på äldre da r - Ett liv i rörelse Under våren 2014 har Hälsolots som riktad insats valt att satsa på äldres hälsa. Äldresatsningen fick namnet Balans och styrka på äldre dár Ett liv i rörelse och har genomförts i samverkan med Närhälsan Gibraltar Rehabmottagning och FaR (Fysisk aktivitet på Recept). Inbjudna till denna riktade insats har varit personal, volontärer och intresserade anhöriga på t.ex. träffpunkter, mötesplatser och inom hemtjänsten. Vi har träffats vid två tillfällen i Centrum (Framnäsgården) och vid två tillfällen i Majorna-Linné (Gråberget). Sjukgymnast Sabine Vesting från Närhälsan Gibraltar Rehabmottagning satte ihop en teoretisk och en praktisk omgång. Syftet har varit att alla som kommer i kontakt med äldre skall känna att de har kunskap om varför det är viktigt att röra på sig, vilka positiva effekter som uppnås och hur det går att få in mer fysisk aktivitet i de äldres liv. Syftet är också att de som deltagit i kursen skall känna till och behärska några exempel på dagliga övningar för styrka och balans som de kan hjälpa de äldre med. De äldre behöver inte gå på gym, ha några speciella kläder eller någon speciell utrustning. En stol med armstöd, ett lakan, en gammal fylld pet-flaska, en boll eller en gammal cykelslang är bara några exempel som räcker långt. Förslagen på alternativ träningsutrustning som alla delat med sig av har varit många. FaR-teamet har hjälpt Hälsolots med framtagningen av en liten broschyr (Ett liv i rörelse) och en affisch (Dagliga övningar för balans och styrka). Hälsolots riktade insats lockade sammanlagt 28 personer (3 män och 25 kvinnor). Den utvärdering som gjordes i samband med utbildningens sista tillfälle visar att deltagarna varit väldigt nöjda med de två utbildningstillfällena. Vi får högt betyg (5,5 av 6) och samtliga svarande uppger att de kommer ha nytta av det de lärt sig framöver i sina verksamheter. Utbildningen som helhet samt Sabine som föreläsare upplevs som väldigt positivt och flera av deltagarna uppger att de kommer att arbeta vidare i sina verksamheter, främst genom att skapa nya träningspass för äldre samt genom att ha med sig träningstips vid hembesök hos äldre. För en utförligare sammanställning av utvärderingarna för vårens riktade insats, kontakta Hälsolots. 6

254 Bilaga till Uppföljning Hälsolots 2014 Samverkan - och informationstillfällen Under året har Hälsolots deltagit i olika utbildningar, nätverk och samverkansmöten samt hållit i presentationer och föreläsningar och på så sätt utvecklat och spridit information om verksamheten. Dessa tillfällen är följande: Presentationer och föreläsningar Föreläsning för blivande undersköterskor Studium Vuxenutbildning (3 tillfällen) FaR-samordnarmöte (1 tillfälle) Sektorfördjupning (politiker) Kultur och Fritid (1 tillfälle) Sektorsfördjupning (politiker) Äldreomsorg (1 tillfälle) Lokala Pensionärsrådet i Majorna-Linné (1 tillfälle) Föreläsning för SFI-studenter på Studium Vuxenutbildning (2 tillfällen) Föreläsning/samtal i gruppverksamhet Öppna Förskolan Spira (2 tillfällen) FaR-nätverket (8 tillfällen) Bebis+fika (4 tillfällen) Föreläsning för deltagare AR-steget Samordningsförbundet (1 tillfälle) Samverkansutvecklingsmöten Sandarnas Dagcentral (3 tillfällen) FaR och Hälsolotsgemensam webbsida (2 tillfällen) Öster Om Heden- Bostadsbolagets Trygghetsboende (1 tillfälle) Slottsskogsvallens idrottscentrum (1 tillfälle) FaR-teamet (2 tillfällen) Konstepidemin (1 tillfälle) Linnestadens och Majornas bibliotek (2 tillfällen) Biblioterapi - Bibliotekschef Helena Jannert (1 tillfälle) Biblioterapi - Kultur i Väst/ Gunnar Südow (1 tillfälle) Biblioterapi - forskare, Kultur i Väst och Länsbibliotekarier (1 tillfälle) Folkhälsoprojekt Jämvikt (1 tillfälle) Förebyggande hembesök Majorna (1 tillfälle) Hälsonav Alingsås (1 tillfälle) Anhörigföreningen Göteborg (1 tillfälle) Samordningsförbundet/AKTIV (1 tillfälle) Nätverksmöten Hälsolots nätverksmöte (2 tillfällen) Hälsotekens nätverksmöte (2 tillfällen) Utbildning/utveckling av verksamheten FaR-samordnarutbildning (1 halvdag) Konferens Gör Göteborg Jämlikt (1 heldag) Jämställdshetsintegrering med genuspedagog Monika Johansson (2 tillfällen) 7

255 Verksamhetsplan för Ungdomssatsningen i SDF Centrum 2014 Uppdraget är att stärka barn och ungdomars hälsa genom lokalt hälsoinriktat arbete riktat till målgruppen. Målgruppen är barn och unga upp till 16 år med tonvikt på skolåldern. Huvudfokus ligger på att: - förbättra den psykiska och fysiska hälsan hos barn och unga - motverka användning av tobak, alkohol, narkotika och droger, särskilt riktat mot barn och unga. Grön text = genomfört eller pågår Röd text = ej genomfört ännu Blå text = vet ej Inriktning Metoder Målgrupp Uppföljning-resultat Stärka barn och ungas sociala och emotionella kompetens Pedagogiska insatser riktade till barn och unga Föräldrastödjande insatser Samarbete med elevhälsan SET(social emotionell träning) Stegvis Öppna förskolans verksamhet både generell och riktad. Dans Kör Rörelseprojekt Hälsoäventyr Öppna förskolans verksamhet Föreläsningar om tex nätmobbning och ANTD Skriftlig information som tex broschyrer Effekt(ÖPP) HLR, barnsäkerhet Öppna förskolans verksamhet både generell och riktad Föreläsningar om IT-säkerhet och ANTD Skriftlig information som tex broschyrer Analysgrupp ser på Centrums resultat när det gäller psykisk hälsa för barn och unga och ger förslag till åtgärder. LoM Förskolan+LoM Föräldrar och förskolebarn Högstadiet Högstadiet Förskolan Förskolan + LoM Barn Högstadiet Högstadiet Föräldrar/vårdnadshavare Skolsköterskor, kuratorer, psykologer och speciallärare från förebyggarenhet på IFO och resursenhet på Utbildning

256

257 Ekonomi Folkhälsoavtal 2014 Centrum Verksamhet/projekt Budgeterad kostnad (tkr) Kostnad (Utfall, tkr) Differens (tkr) Utvecklingsledare folkhälsa Folkhälsoråd Verksamhet : Aktiviteter Utbildning Material Totalt

258 Ekonomisk redovisning 2014 Ungdomssatning Budget och kostnader Centrum tkr Budget 427 Hälsoutvecklare 151 Verksamhet: Set/stegvis Effekt Hälsoäventyr Hälsofrukost Föräldrastöd Utbildning Kostnader totalt Resultat 427 tkr 0 tkr

259 Uppföljning av Folkhälsoavtal 2014 Västra Göteborg Frågorna i uppföljning 2014 utgår från det gemensamt tecknade folkhälsoavtalet mellan stadsdelen och hälso- och sjukvårdsnämnden, som är 50/50-finansierade. Om det finns ytterligare dokumentationer som genomförts inom ramen för det lokala folkhälsoarbetet t.ex. projekt, utvärderingar, verksamhetsberättelse så kan dessa skickas in tillsammans med uppföljningen. Maila in uppföljningen till lena.ekeroth@vgregion.se senast den 25 januari 2015

260 Besvara frågorna kortfattat och undvik att hänvisa till annat medsänt material. 1. Utvecklingsområden utifrån Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2014 samt avtalet om gemensamma folkhälsoinsatser Beskriv den lokala processen avseende: a) Föräldrastöd/familjecentraler Arbetet med att utveckla det familjecentrerade arbetssättet pågår med stöd av processledare. Barnhälsoteam kommit igång. En ny familjecentral kommer att etableras på Opaltorget. Arbetet har förstärkts mot de mer socioekonomiskt utsatta områdena och är en del i stadsdelens arbete med att utjämna hälsoskillnaderna. Vägen dit är namnet på detta arbete. Föräldrautbildningar pågår, både generella och riktade. ABC utbildning för ledare har startat och utbildningsinsatser startar i vår. Detta är en ny föräldrautbildning för stadsdelen. En workshop har hållits med personal inom kommunen och regionen för att utveckla det familjecentrerade arbetssättet. b) Samarbete med ideella organisationer RUN (rörlig-ungdom-nu) är ett samarbete med Västra Frölunda IF för att motverka övervikt och inaktivitet, särskilt riktat till årskurs 4. Utifrån arbetet med Vägen dit har sektorn social ekonomi lyfts fram, vilket förhoppningsvis bidrar till att öka ideella organisationers medverkan. c) Motverka missbruk och förbättra folkhälsa med fokus på unga Med stöd av sociala resursförvaltningen har en sk Community Readiness undersökning gjorts i Västra Göteborg utifrån frågeställningen Hur arbetar man drogförebyggande (ANDT = alkohol, narkotika, droger, tobak) bland unga i Västra Göteborg?. Resultatet visar att det pågår ett bra arbete i stadsdelen och det finns en medvetenhet kring frågan. Ett bättre samlat grepp kan tas för att ANDTarbetet ska bli tydligt för alla och öka kännedomen om vad som pågår. Samverkan med Ungdomsmottagningen och Mini-Maria är viktiga delar, liksom elevhälsans roll. d) Arbetet med FYSS/FaR med fokus på barn och unga Jämviktsprojektet, RUN, Hälsoäventyret och Far-Bu har träffats vid flera tillfällen för att samordna sitt arbete och utbyta erfarenheter. e) Insatser med fokus på livsvillkor och/eller ojämlikhet i hälsa Vägen dit är namnet på Västra Göteborgs arbete för att utjämna livsvillkoren i stadsdelen och öka allas chanser att leva ett gott liv. I Vägen dit prövas nya arbetssätt ihop med andra organisationer, civilsamhället, högskolan och inte minst invånarna. Arbetet är riktat mot det mellanområde som kallas Centrala Tynnered. 2. Prioriteringar och mål Beskriv kortfattat utgångspunkterna för arbetet t.ex. planer, prioriteringar m.m. a) Generellt är hälsan god i Västra Göteborg och andelen som upplever sig ha en god psykisk hälsa har ökat. Skillnaderna inom stadsdelen är däremot stora och det blir tydligt när vi ser till medellivslängden. Betydande skillnader finns inom stadsdelen. I södra skärgården är medellivslängden för kvinnor 88 år medan den är 83 år i Centrala Tynnered (mellanområde). För män gäller att längst lever männen i södra skärgården, 83 år, medan medellivslängden är 77 år för män i Centrala Tynnered. Medellivslängden ökar också med högre utbildning.

261 Tandhälsan är ett annat mått på hälsotillståndet. En jämförelse mellan mellanområdena visar att andelen kariesfria 6-åringar varierar mellan de tre mellanområdena. 88 procent av 6-åringarna är kariesfria i Södra Skärgården och Södra Västkusten medan endast 63 procent är kariesfria i Centrala Tynnered. Den ekonomiska utvecklingen utgör en grundläggande förutsättning för barns och deras familjers uppväxtvillkor. Sambanden mellan hälsa, utbildning och ekonomi är tydliga. Skillnaderna mellan olika primärområden har ökat sedan 1992, vilket delrapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg visar och där samma utveckling syns i Västra Göteborg. När det gäller det drogförebyggande arbetet visar Göteborgs stads rapport om skolungdomars drogvanor att bland elever i årskurs 9 så sker fortsatt en minskning av alkoholdrickande och att alkoholdebuten sker senare. Andelen elever som röker dagligen i årskurs 9 är 5 procent och i gymnasiets årskurs 2 13 procent. När det gäller de äldre i stadsdelen pågår ett arbete med att dels kartlägga boendesituationen och dels få en bild av framtida boendeönskemål för denna grupp. Skillnaderna i medelinkomst mellan män och kvinnor blir särskilt tydliga inom denna grupp, vilket påverkar både möjligheten att välja boende och sociala aktiviteter. De olika mötesplatser som träffpunkter, Hälsotek med flera spelar en viktig roll när det gäller att erbjuda deltagande i kostnadsfria aktiviteter. När det gäller fallskador bland äldre så har andelen fall inte ökat i relation till antal äldre, däremot blir antalet fler ju fler äldre det blir i stadsdelen. Arbetet med att utveckla det familjecentrerade arbetssättet och skapa en familjecentral har fördjupat samarbetet mellan stadsdelsförvaltningens verksamheter och regionens. Samverkan kring föräldrastödsinsatser och Barnhälsoteam är andra exempel på insatser, som långsiktigt ger effekt. En rapport om Äldres hälsa har tagits fram under året som ett komplement till rapporten Gör Göteborg jämlikt, som inte tar upp den äldre gruppen. Utifrån ovanstående och analys av socioekonomisk data, hälsa på lika villkor mm har arbetet med att utjämna hälsoskillnaderna i stadsdelen fått ett tydligt fokus. Ett projekt och en arbetsplan har arbetats fram med namnet Vägen dit. b) Beskriv kortfattat och övergripande rådets insatser under året, alternativt insatser inom ramen för folkhälsoavtalet (kopiera och använd en mall per mål). Ange de kommunspecifika målen som verksamhetsplanen har utgått ifrån. Samhällsutvecklingsrådet har under året fokuserats på äldres boende och livsvillkor och barn och unga psykiska hälsa. Mål: Öka äldres inflytande över sin vardag Främja äldres välbefinnande Minska antalet fallskador Insatser: När det gäller äldres hälsa har det en kartläggning av äldres boende gjorts tillsammans med fastighetskontoret, en rapport om äldres hälsa för hela staden, en bomässa, fokus på äldres hälsa tillsammans med vårdcentralerna. Trygghets- och tillgänglighetsvandringar har genomförts runt Frölunda torg och Saltholmens resecenter. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna?

262 Samverkan mellan olika aktörer inom staden har varit och är betydelsefulla för att lyckas liksom det tvärsektoriella arbetet. Kartläggning och fördjupningsrapporten om äldres hälsa har lyft fram beprövade metoder och arbetssätt. Aktörer: Fastighetskontoret, Bostadsbolag, Vårdcentraler, Sektor äldre, Pensionärsföreningar mfl. Vad krävs för ökad måluppfyllelse? för äldre och särskilt kvinnor, behövs fortsatt satsning på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. systematiskt arbete med att förebygga fall och äldresäkerhet behöver stärkas ytterligare i samverkan med andra aktörer som fastighetsägare, Västtrafik, trafikkontor, polis, föreningar med flera. Mål: Öka andelen normalviktiga barn Förbättra den psykiska och fysiska hälsan hos barn och unga Utveckla ett familjecentrerat arbetsätt med mål att starta en familjecentral Motverka användning av ANDT Insatser: Utveckling av familjecentrerat arbetssätt med stöd av processledare, planering av en familjecentral, barnhälsoteam, samtalsmottagning, Ungdomsforum mm. Ett pilotprojekt för upptäckt av tidiga insatser har startat i Opalområdet. Detta är en samverkan mellan regionen (BVC, barnmedicin, förskolan, individ- och familjeomsorgen mfl.) Kartläggning av stadsdelens alla insatser utifrån den sk psynktrappen. Indikatorer för att kunna göra uppföljningar av familjecentralens arbete har arbetats fram. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Samverkan mellan olika aktörer inom stadsdelen och regionen. Aktörer: Mödravård, BVC, IFO, Förskola, skola, Kultur och fritid, föreningar mfl Vad krävs för ökad måluppfyllelse? fortsatt fördjupad analys av de strukturella faktorerna betydelse för hälsan som del i arbetet med Vägen dit. riktade, tvärsektoriella insatser för att minska den sociala oron och otryggheten riktade insatser för att förbättra barns och ungas livsvillkor, tex det famljecentrerade arbetssättet riktade insatser för att ge alla barn och unga tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter och utveckling av elevhälsan oavsett skolform. ta fram konkreta åtgärder

263 3. Ekonomisk redovisning Denna redovisning avser uppföljning av utfall i förhållande till budgetunderlag Budget Utfall Utvecklingsledare i folkhälsa - lön (inkl. lönebikostnader) - omkostnader - samhällsutvecklingsråd (admin., kostnader, resor, kurser etc.) Folkhälsoinsatser enligt folkhälsoplanen: HSN Kommun Övrigt HSN Kommun Övrigt 480 tkr 480 tkr 257 tkr 257 tkr 17 tkr 17 tkr 150 tkr 300 tkr Utbildningsinsatser, stöd till sektorerna (barn, unga och äldre) utifrån de priomål vi har gemensamt i HSN-avtalet Ungdomssatsningen: Gemensamt avtal -Västra Göteborg och A/F/H Separat uppföljning Familjecentrerat arbetssätt Avser 50/50 finansiering av tjänst Avtalsperiod 2 år 200 tkr 200 tkr 600 tkr 600 tkr RUN Rörlig Ungdom Nu (gemensamt avtal med A/F/H och Västra Frölunda IF) Höstterminen Vårterminen tkr 212 tkr/stadsdel Separat uppföljning kommer under våren

264 Hälsotek gemensamt avtal med Västra Göteborg och A/F/H Separat uppföljning kommer under våren SUMMA 4. Övrigt Om ni har något ytterligare ni vill förmedla som kanske inte passat in under övriga rubriker kan det skrivas här. Hör av er vid frågor!

265 Hälsoteket i Väster Verksamhetsberättelse 2014

266 BAKGRUND OCH MARKNADSFÖRING Hälsoteket i Väster arbetar enligt ett avtal (giltigt ) mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 i Västra Götalandsregionen och de två stadsdelsnämnderna Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg. Målsättningen är att stärka och förbättra hälsa och välbefinnande hos invånarna och att minska risken för livsstilsrelaterade symptom och sjukdomar. I enlighet med avtalet har Hälsoteket i Väster erbjudit öppen verksamhet i form av rådgivning, föredrag, kurser och gruppverksamheter. Under verksamhetsåret har programmet utvecklats och expanderat i dialog med samverkanspartners, med hjälp av folkhälsostatistik och utvärderingar. Bland annat används nationella och regionala studier som underlag samt enkäter vid föreläsningar och kurser för att öka medborgarnas delaktighet. Hälsoteket marknadsförs genom många kanaler. Under 2013 skapades en ny hemsida för att medborgarna enklare ska hitta Hälsoteket och eventuella ändringar i programmet. Under verksamhetsåret har hemsidan besökts cirka gånger och under kommande år fortsätter arbetet med att utveckla hemsidan. Ett annat sätt att sprida verksamheten är genom olika samarbeten. Hälsoteket har ett väl inarbetat samarbete med bland annat Frölunda Kulturhus, Anhörigcenter Väst och FaRteamet. Under året har nätverket med samverkanspartners utökats och även det arbetet fortsätter under kommande verksamhetsår. Hälsotekets medverkan i det lokala Folkhälsorådet, annonsering i lokalpress, affischerig, annonser i lokala guider och evenemangskalendrar är ytterligare exempel på informationskanaler. Åtgången av Hälsotekets tryckta broschyr är en annan indikator på intresset för verksamheten och cirka exemplar har gått åt under vår- och höstterminen. Programmen sprids bland annat via vårdcentraler, bibliotek, föreningar och kommunala enheter. Det är viktigt att sprida verksamheten via fler och nya kanaler för att nå ut till alla målgrupper och det arbetet måste fortsätta att utvecklas.

267 FÖRELÄSNINGAR Hälsotekets aktiviteter används av personer ifrån stora delar av Göteborg med omnejd och framför allt ifrån de sydvästra delarna av Göteborg. Invånarna i Västra Göteborg deltar i mindre utsträckning i Hälsotekets aktiviteter än invånarna i Askim- Frölunda-Högsbo, där en möjlig anledning kan vara verksamhetens fysiska plats. Detsamma gäller även för Hälsotekets föreläsningar. Det finns alltså likväl områden som målgrupper som varit svårare att nå varför extra resurser har lagts på att synliggöra Hälsoteket. Till exempel arrangerades två föreläsningar om smärta utöver ordinarie program på Styrsö i samarrangemang med Närhälsan Styrsö vårdcentral. En föreläsning för föräldrar tillsammans med Axelhuset i Högsbo och en föreläsning om mat tillsammans med Medborgarkontoret är andra satsningar. Föredrag Annan 38% AFH 40% Västra Gbg 22% Fördelning av åhörare vid öppna föredrag under Cirka åhörare. Annan kommer främst ifrån Göteborgs övriga stadsdelar och kranskommuner så som Mölndal och Kungsbacka. Under hösten gjordes också en äldresatsning tillsammans med FaR. Ett tiotal föreläsningar om rörelse arrangerades bland annat på stadsdelarnas träffpunkter, dels för besökare dels för personal, totalt cirka 120 deltagare. I samband med detta togs även informationsmaterialet Ett liv i rörelse! fram.

268 Under året har föredragen bland annat handlat om mat, att leva med smärta, föräldraskap, sömn och mindfulness. Majoriteten av föredragen har varit välbesökta, fullt vid flera tillfällen, och enligt utvärderingarna är åhörarna nöjda. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 83% Instämmer helt Föreläsningens innehåll var relevant och givande 13% Instämmer nästan helt 3% 1% 0% Tveksam Instämmer inte alls Vet ej Sammanställning av alla föredrag Cirka 1300 åhörare. Majoriteten av Hälsotekets deltagare är kvinnor. Via Släktforskning och Göteborgshistoria, Kom-igång-gympa för män samt vissa föreläsningar har antalet män som deltar i Hälsotekets aktiviteter ökat något sedan föregående verksamhetsår. Nya möjligheter att nå fler män diskuteras bland annat med övriga Hälsotek och Hälsodiskar i Göteborg, vilka har samma utmaning. Annat 1% Kön Man 16% Kvinna 83% Könsfördelning vid föreläsningar 2014, ej verksamhetens totala andelar.

269 BARN OCH UNGA Barn och unga är sedan 2013 en tydligare målgrupp för Hälsoteket i Väster. Under 2014 har olika initiativ tagits för att främja hälsan hos dessa målgrupper. Ett angreppssätt har varit att rikta insatser till föräldrar och andra vuxna med barn och unga i sin närhet. För detta har ett nytt nätverk etablerats vid namn Viktiga Vuxna där Hälsoteket i Väster ingår tillsammans med Rädda Barnen, Västra Frölunda bibliotek, Västra Frölunda kyrka, FaR-teamet och stadsdelens fritidsverksamhet. Programmet har bestått av tematräffar för småbarnsföräldrar och föreläsningar riktade till föräldrar och andra vuxna med barn och unga i sin närhet med teman så som ungdomssituationen i väster och ungas nätanvändande. Föreläsningarna har i stort varit välbesökta. Utöver detta arrangerades under hösten också två inspirationsföreläsningar kring fysisk aktivitet och motorik för förskolepersonal. Insatser riktade direkt till målgrupperna har främst gjorts genom POINT och genom ett samarbete med Ungdomsmottagningen Väst. POINT är ett samarbete mellan Västra Frölunda bibliotek, Frölunda Kulturhus och Ungdomens Hus 1200 kvadrat (Ungdomssatsningen i Väster), där arrangemang skapas för och med ungdomar år. Bland annat arrangerades under våren en hiphopgala, ett breakdanceevent, en graffiti-workshop och en klädbytardag med totalt cirka 300 medverkande ungdomar. I samverkan med Ungdomsmottagningen Väst anordnandes under höstlovet hälsoveckan Health Out West (HOW) med föreläsningar, workshops och prova-på-aktiviteter under tre dagar. Ungdomar och ungdomsarbetare bjöds in och insatsen fick mycket gott omdöme men få ungdomar deltog. Då målgruppen fortfarande är ganska ny för Hälsoteket krävs det nya sätt att arbeta och marknadsföra insatserna, särskilt för de aktiviteter som riktar sig direkt till barn och ungdomar. Detta är ett utvecklingsområde där Hälsoteket måste hitta bra samarbeten och både fler och nya kommunikationsvägar för en större spridning.

270 FYSISK AKTIVITET OCH KURSER Under vårterminen gjordes en kartläggning av tre av verksamhetens fysiska aktiviteter. Resultatet visar att en övervägande majoritet av deltagarna är kvinnor och att medelåldern ligger runt pensionsålder trots stor åldersspridning på de undersökta aktiviteterna. Kartläggningen visade också det som aktivitetsledarna tidigare uttryckt, det är många nya deltagare men samtidigt har flera deltagare varit i verksamheten under lång tid. På de olika aktiviteterna kan det variera mellan att cirka 50 % är nya och har deltagit enstaka pass/en termin, till att cirka 45 % har deltagit i aktiviteten i tre år eller mer. Resultaten från kartläggningen kan troligtvis överföras på verksamhetens övriga drop-in aktiviteter och kurser och som tidigare känt är det alltså eftersträvansvärt för Hälsoteket att nå fler män, yngre och att ha ett bra flöde av deltagare. Hälsotekets fysiska aktiviteter och kurser är välbesökta. Alla planerade kurser har startat och majoriteten av kurserna har varit fulla, med reservlistor. Flera gånger under terminen har det hänt att olika drop-in aktiviteter blivit fulla och deltagare har fått återkomma nästa vecka. Det är viktigt att ha en genomströmning av deltagare bland Hälsotekets aktiviteter och under året har ett mer strukturerat arbete med att slussa deltagare vidare till andra verksamheter påbörjats men detta behöver etableras i ännu större utsträckning. Att hålla en låg ansträngningsnivå på de fysiska aktiviteterna är också viktigt för att deltagarna själva ska söka sig vidare men också för att nå rätt målgrupp. Om antalet deltagare fortsätter att öka får möjligheten att utöka utbudet ses över.

271 På de fysiska aktiviteterna är det vanligt med deltagare som fått fysisk aktivitet på recept (FaR) och personer som fortsätter sin egen rehabiliteringsträning när de är klara inom sjukvården. Både samverkanspartners och deltagare uppskattar verksamhetens program. Ni ska veta att vi sjuksköterskor har stor nytta av att kunna erbjuda era aktiviteter, framförallt vid FaR-förskrivning. Läkarna tycker också det är bra för bl.a. sömn/stress/smärta samt även vid FaR. Distriktssköterska på en vårdcentral i Västra Göteborg. Om det inte hade varit för Hälsotekets Bålstabilitetspass hade jag mått mycket sämre, jag har den att tacka för att jag mår så här bra Deltagare med reumatism och artros. Positivparken i Frölunda är ett positivt tillskott som ökar möjligheterna till utomhusaktiviteter. Hälsoteket har bland annat använt parken vid sommarens utegympa, till stavgångsgrupperna och arrangerat visning av parkens utegym. Planer är lagda för fler aktiviteter i Positivparken under kommande verksamhetsår. Fördelning av deltagare vid drop-in motion samt kurser under Drop-in motion cirka 2500 deltagare, mätt 1 gång/månad. Uppskattat totalt deltagarantal vid fysisk aktivitet 2014, cirka deltagare, ej unika besökare. 165 kursdeltagare.