EXAMENSARBETE. Sjuksköterskans egenvårdsrådgivning vid övre luftvägsinfektion. En litteraturstudie. Monica Forslund Bodil Gebart-Sandström 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Sjuksköterskans egenvårdsrådgivning vid övre luftvägsinfektion. En litteraturstudie. Monica Forslund Bodil Gebart-Sandström 2013"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Sjuksköterskans egenvårdsrådgivning vid övre luftvägsinfektion En litteraturstudie Monica Forslund Bodil Gebart-Sandström 2013 Filosofie kandidatexamen Omvårdnad Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

2 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Sjuksköterskans egenvårdsrådgivning vid övre luftvägsinfektion En litteraturstudie Nurses advice to self-care for upper respiratory infection A literature review Monica Forslund Bodil Gebart Sandström Kurs: Vetenskapligt arbete 15 hp Vårterminen 2013 Fristående kurs, Omvårdnad C Handledare: Birgitta Lindberg

3 2 Sjuksköterskans egenvårdsrådgivning vid övre luftvägsinfektion En litteraturstudie Monica Forslund Bodil Gebart Sandström Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Abstrakt Övre luftvägsinfektioner (ÖLI) är något som drabbar de flesta människor flera gånger per år. ÖLI är oftast orsakade av virus och självläkande. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskapen om sjuksköterskans egenvårdsrådgivning vid ÖLI. Som metod valdes en systematisk litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Pubmed, Cinahl och Cochrane library och resulterade i 16 vetenskapliga artiklar för analys. Tre områden identifierades i analysen: symtomlindring, förebyggande av smittspridning och utbildning om ÖLI. Resultatet för området symtomlindring visade att NSAID och paracetamol kan rekommenderas för att lindra smärta och feber. För att förebygga smittspridning visade resultatet att god handhygien är den viktigaste åtgärden. För att öka kunskapen om ÖLI hos allmänheten har sjuksköterskan en viktig roll. Sättet som undervisningen ges på påverkar den vårdsökandes förmåga att ta till sig information. För att informationen skall ge ett gott resultat är det viktigt att det finns tillräckligt med tid vid samtalet. Studien är viktig för sjuksköterskor som dagligen möter personer med ÖLI i sina arbeten. Studien ger mer kunskap och belägg för hur sjuksköterskan kan undervisa personer till egenvård vid ÖLI. Fortsatt omvårdnadsforskning behövs för att få fram evidensbaserade egenvårdsråd vid ÖLI. Nyckelord: egenvård, sjuksköterska, övre luftvägsinfektion, rådgivning, systematisk litteraturöversikt.

4 3 En stor del av besöken på hälsocentraler i Sverige utgörs av människor med övre luftvägsinfektioner (ÖLI) (Neumark, Brudin, Engström & Mölstad, 2009) och samtalen mellan sjuksköterska och vårdtagare handlar ofta om egenvård. De övre luftvägarna består av näsan, bihålorna, mellanörat, munhålan, svalget och struphuvudet. De nedre omfattar luftröret, bronkerna och lungorna (Steen & Degré, 2011). En förkylning orsakas av olika virus och den vanligaste är rhinovirus (Simasek & Blandino, 2007). Rhinovirus smittar genom direktkontakt eller genom droppsmitta. Viruset kommer in via näsan eller ögat, förökar sig snabbt och kan leda till en förkylning (Heikkinen, 2003). Vuxna har i genomsnitt 2-4 förkylningar per år, medan barn kan ha 6-8 förkylningar per år. En förkylning medför halsont, sjukdomskänsla och feber. Dessa symtom går över efter ett par dagar och följs av snuva och hosta. Sjukdomsförloppet varar i cirka 7 dagar. Det finns inget botemedel mot förkylning utan man får behandla de symtom som uppkommer (Simasek & Blandino, 2007). Hosta orsakad av virus kan kvarstå 2-3 veckor och ibland längre innan tillfrisknande (Ebell, Lundgren & Youngpairoj, 2013). Vid ÖLI svullnar slemhinnorna vilket kan orsaka nästäppa och trängre andningsvägar än normalt. Feber är ett vanligt symtom och har en gynnsam effekt på virus vid temperatur över 39 grader då nässlemhinnan blir för varm för att de ska trivas där men feber orsakar även sämre allmäntillstånd (Hedberg, Åhnblad & Langius-Eklöf, 2001). De flesta ÖLI är lindriga men kan för vissa grupper få allvarliga konsekvenser, några av dessa grupper är immunsupprimerade, äldre, nyfödda samt lungsjuka människor (Gould & Drey, 2009). Enligt socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2009:6) definieras egenvård som hälsooch sjukvårdsåtgärder som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Sedan 1950 har egenvård som koncept används i studier om omvårdnad. Den tidiga definitionen av egenvård var som en process där en lekman verkar för sitt främjande av hälsa, sjukdomsupptäckt, förebyggande och behandling (Høy, Wagner & Hall, 2007). Att lära ut egenvård är en konst som primärt är sjuksköterskans ansvar. Tanken är att patienten ska åstadkomma sitt eget tillfrisknande med sjuksköterskans assistans. Rehabilitering kan inte göras åt patienten utan göras av patienten (Pryor, 2008). Patienten förväntar sig mer än medicinsk undervisning. För att nå ut med information behövs en helhetssyn av sjuksköterskan och medverkan av patienten. En strävan efter patientcentrering och vårdtillfällen som bygger på att patienten tar kontroll över sin egenvård

5 4 med ökat välbefinnande kallas empowerment. Empowerment ska vara jämlik och ömsesidig och med stor respekt för patientens självbestämmande och en tro på patientens förmåga att ta egna beslut och agera självständigt (Nyatanga & Dann, 2002). Kommunikation och bemötande sker i ett socialt och kulturellt sammanhang. Kommunikation handlar om det verbala uttrycket men även om kroppsspråket. Det kan definieras som något som blir ett ömsesidigt möte, något som går att dela, något som blir gemensamt och göra någon delaktig i. Vårdgivaren har en viktig roll i vad vi kan och vill förmedla. Kraven och förväntningarna på samtalet, mötet, kan vara olika utifrån patientens och vårdgivarens perspektiv. Lyssnandet är basen för kommunikationen. Att lyssna är att kunna ta emot patientens berättelse utan att värdera och bedöma. Att bli mött av förståelse, bli sedd och lyssnad till, respekterad, få kunskaper och tid att begripa ger bra möten och förebygger missförstånd. Betydelsen av kulturell och etnisk mångfald hos patienter och vårdgivare bör beaktas vid mötet (Fossum, 2007). Sjuksköterskan i telefonrådgivning får i stor utsträckning förlita sig på den verbala kommunikationen och då kan samtalsprocessen vara ett stöd. Den består av öppningsfasen, lyssnandefasen, analys- och bedömningsfasen, åtgärdsfasen och avslutningsfasen. I öppningsfasen kan man genom rösten förmedla trygghet och en känsla att det finns tid och intresse att lyssna. Rösten används som ett verktyg genom hela samtalet. I lyssnandefasen lyssnar man aktivt och förutsättningslöst. I analys och bedömningsfasen ringas tänkbara orsaker till symtomet in. Viktigt att tänka brett och inte för snabbt besluta om åtgärd. När sjuksköterskan kommit fram till ett beslut går samtalet in i motivations och åtgärdsfasen. I avslutningsfasen informerar man om vad patienten ska vara observant på, att höra av sig vid försämring och om patienten känner sig nöjd med detta (Holmström, 2008). Sjuksköterskan har en viktig roll att undervisa personer i egenvård vid ÖLI. En trygghet för personerna är att kunna mer om ÖLI och veta att det oftast är en lindrig åkomma som går över av sig självt. För att öka kunskapen och underlätta för personer med ÖLI vill vi undersöka vilka omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan utföra för att öka patientens möjlighet till egenvård vid övre luftvägsinfektioner. Med detta som bakgrund var syftet med denna litteraturstudie att sammanställa kunskapen om sjuksköterskans egenvårdsrådgivning vid ÖLI.

6 5 Metod Utifrån syftet har vi gjort en systematisk vetenskaplig litteraturöversikt. Vår intention var att sammanställa kunskapen som finns beskriven om vad sjuksköterskan ger för egenvårdsråd vid ÖLI. Enligt Holopainen, Hakulinen-Viitanen och Tossavainen (2008) är syftet med en systematisk litteraturöversikt att samla in och kvalitetsgranska forskningsresultat inom ett specifikt område. Metoden kan utföras i fem steg med problemformulering utifrån syftet, litteratursökning, bedömning av de inkluderade studierna, dataanalys och presentation av resultatet. Dessa 5 steg användes i denna studie. Litteratursökning Sökningar har gjorts i Luleå tekniska universitets databaslista inom ämnet medicin och hälsa. Databaserna Cinahl, PubMed och Cochrane library valdes ut eftersom dessa enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) rekommenderas vid omvårdnadsforskning. Sökord som använts är self care, respiratory tract infections och nurse. I Cinahl genomfördes sökningen med trunkering på nurse och respiratory tract infection för att få alla kombinationer av ändelser. I PubMed genomfördes sökningen med mesch term och major topic. Mesch term för att sökningen skulle bli korrekt och major topic för att sökorden skulle vara huvudfyndet. Varje sökord användes enskilt samt tillsammans i olika kombinationer. Booleska sökoperatorer är ord som kombinerar söktermer på olika sätt. De vanligaste är OR, AND och NOT (Willman et al., 2011). Vi använde oss av sökoperatorn AND. Inklusionskriterierna fastställdes till vetenskapligt granskade artiklar, publikationsår 2000 till 2013, engelsk text, fulltext. Ytterligare en sökning gjordes i Cinahl med sökorden common cold treatment som söktes på både enskilt och i kombination med nurse och selfcare. På nurse genomfördes sökningen med trunkering. Även en sekundärsökning i artiklarnas referenslistor genomfördes (jfr. Friberg, 2012). Urvalet av artiklar gjordes genom att först läsa titeln och sedan abstraktet för att se om de svarade mot vårt syfte. Initialt hade vi 101 artiklar och av dem valdes 16 ut till analysen.

7 6 Kvalitetsgranskning Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av protokoll för kvalitetsbedömning enligt Willman et al. (2011). Granskningsprotokollen var anpassade efter om studierna var kvalitativa, kvantitativa eller systematiska översikter. Granskningsprotokollen för de olika typerna av studier utvärderades och delades in i tre kvalitetsgrader, hög, medel och låg kvalitet. De studier som enligt granskningsprotokollen kunde besvaras med ja på majoriteten av frågeställningarna fick en hög kvalitetsgrad, de som inte uppfyllde kriterierna i granskningsprotokollen för hög kvalitet blev efter författarnas bedömning graderade som medel eller låg kvalitet. En studie med få deltagare men för övrigt väl beskriven bedömdes som medelkvalitet. Studier som höll låg kvalitet uteslöts för vidare analys. Författarna kvalitetsgranskade artiklarna var och en för sig och sedan jämfördes och diskuterades det fram ett gemensamt beslut om kvalitet. Slutligen valde vi ut 16 artiklar där 11 var av hög kvalitet och 5 var av medel kvalitet. De som valdes bort svarade inte mot syftet eller hade låg kvalitet. Tabell 1: Översikt litteratursökning Cinahl Söknr *) Sökterm Antal träffar Antal utvalda 1 FT Upper respiratory 84 tract infection* 2 FT Respiratory tract 369 infection* 3 FT Nurse* FT Self care CH 2 AND CH 2 AND Cinahl Söknr *) Sökterm Antal träffar Antal utvalda 1 FT Common cold 40 5 treatment 2 CH Nurse AND 2 0 Common cold treatment 3 CH Self Care AND 23 1 Common cold treatment Pubmed Söknr *) Sökord Antal träffar Antal valda 1 MSH Respiratory tract 7910 infections 2 MSH Self care MSH nurses AND AND *MSH- Mesh term i databasen PubMed, CH- CINAHL headings i databasen CINAHL, FT- fritext sökning.

8 7 Tabell 2: Översikt av vetenskapliga artiklar i analysen (n=16) Författare/ år/land Alder et al. (2010) USA Typ av studie Deltagare Metod/ Datains/ analys Kvantitativ studie 12 kommuner i staterna Utah och Idaho, USA Interventionsstudie/ strukturerade intervjuer/fler nivå analys Huvudfynd En egenvårdsguide vid ÖLI som hjälpmedel för att påverka hälsobeteendet och därigenom minska onödigt användande av antibiotika. Kvalitet Hög Butler et al. (2001) UK Kvantitativ studie 132 patienter träffade specialist ssk träffade dr. Interventionsstudie/ journalgenomgång/ statistisk analys Mottagningsbesök hos sjuksköterskan ökar patientens självförtroende till sin egenvårdskunskap vid ÖLI. Vilket leder till ökad kunskap och minskad antibiotika utskrivning. Hög Chaudhry et al.(2006) USA Kvantitativ studie 212 vuxna RCT/ telefonprotokoll/ statistisk analys Användning av protokoll med behandlingsriktlinjer för ÖLI via telefon vid sköterskekonsultation kan minska onödig antibiotikaförskrivning. Medel Eccles et al. (2003) UK Kvantitativ studie 272 RCT/frågeformulär/ statistisk analys ASA gav en bra smärtlindring vid halsont och feber vid ÖLI Hög Eccles et al. (2006) UK Systematisk översikt Litteraturstudie/ databassökning/ Innehållsanalys Inga övertygande skillnader finns i effekten mellan de olika analgetika vid behandling av smärta och feber orsakat av ÖLI. Hög Eskiimir et al. (2010)Turkiet Kvantitativ studie 30 Interventionsstudie/ nässpray och mätning av effekt /statistisk analys Jämförelsen mellan två receptfria nässprayer visar på god och jämförbar effekt. Medel Guppy et al. (2011) UK Systematisk översikt Litteraturstudie/ databassökning/ statistiskanalys Inga RCT studier funna angående rådet att öka vätskeintaget vid ÖLI inom primärvården. RCT studier bör genomföras för att få evidens för rådet. Hög

9 8 Forts. Tabell 2: Översikt av vetenskapliga artiklar i analysen (n=16) Författare/ år/land Hayward et al. (2012) UK Jefferson et al.(2009) Italien Typ av studie Deltagare Metod/Datains/ analys Systematisk översikt Systematisk översikt Litteraturstudie/ databassökning/ berättande beskrivning i stället för metaanalys Litteraturstudie/ databassökning/ metaanalys. Huvudfynd För få och små studier är gjorda för att kunna bevisa nyttan av kortison nässpray vid ÖLI. Sammanställer studier över interventioner för att hindra smittspridningen av ÖLI. Kvalitet Hög Hög Kim et al. (2011) Sydkorea Systematisk översikt 1069 Litteraturstudie/ databassökning/ metaanalys NSAID har viss effekt på smärta och obehag vid ÖLI men inga klara bevis för lindring av hosta och nysningar Hög Larsson (2006) USA Systematisk översikt Litteraturstudie/ databassökning/ metaanalys Sjuksköterskan kan använda flera strategier för förebyggande av smittspridning vid ÖLI och influensa. Hög Márquezserrano et al. (2012) Mexico Kvantitativ studie 10 Interventionsstudie/ frågeformulär och observationsstudie/ statistisk analys Interventionen ledde till ökad kunskap bland de medverkande om smittspridning av ÖLI. Men kunskapen ökade inte i samhället. Medel Reis (2001) USA Kvantitativ studie 297 Interventionsstudie/ enkätstudie/ statistiskanalys Interventionen ledde till ökad förståelse till egenvård, när och hur det skulle användas. Medel Rowbotham et al. (2012) UK Kvalitativ studie 36 Intervju och fokusgrupper/ kvalitativ innehållsanalys I studien kommer de fram till strategier för sjuksköterskan vid ÖLI konsultation. Som kan stärka beslut om att inte skriva ut antibiotika. Hög Smith et al. (2012) Irland Systematisk översikt 4037 Litteraturstudie/ databassökning/ metaanalys kunde ej genomföras Inga starka bevis för el emot OTC hostmedicin pga bristande kvalitet på genomförda studier Hög Turnberg et al. (2008) USA Kvantitativ studie 630 Multicenter, 5st/ Enkätstudie/ statistisk analys Tar upp hur man kan förebygga smittspridning av ÖLI på sjukvårdsinstitutioner. Och visar på att guidlines inte följs i den utsträckning de borde. Medel

10 9 Analys De 16 utvalda artiklarna hade olika metodologiska ansatser och därför valdes analysmetod enligt Whittemore och Knafl (2005) för integrerade översikter. Det innebär att data organiseras, kodas, kategoriseras och sammanfattas till en integrerad slutsats angående forskningsfrågan. Artiklarna lästes igenom flera gånger för att få en djupare förståelse av innehållet. Huvudfynden i artiklarna sammanfattades och översattes till svenska. Textenheter i artiklarna som svarade an mot syftet markerades och kondenserades utan att textinnehållet förändrades. De kondenserade textenheterna som liknade varandra sammanfördes i grupper. Grupperna diskuterades och jämfördes. Slutligen framkom tre kategorier som svarade an mot syftet. Diskussioner mellan författarna genomfördes flera gånger i analysprocessen för att stärka trovärdigheten. Resultat I analysen framkom det tre kategorier: Symtomlindring, förebyggande av smittspridning, utbildning av ÖLI. Kategorierna redovisas i tabell 3. Tabell 3: Redovisning av resultatets kategorier Kategorier Artiklar Symtomlindring Eccles et al., 2003 Eccles, 2006 Eskiimir et al., 2010 Guppy et al., 2011 Hayward et al., 2012 Kim et al., 2011 Smith et al., 2012 Förebyggande av smittspridning Jeffersson et al., 2009 Larsson, 2006 Márques-Serrano et al., 2012 Turnberg et al., 2008 Utbildning av ÖLI Alder et al., 2010 Butler et al., 2000 Chaudhry et al., 2006 Márques-Serrano et al., 2012 Reis, 2001 Rowbotham et al., 2012 Symtomlindring Sju studier (Eccles, Loose, Jawad & Nyman, 2003; Eccles, 2006; Eskiimir, Hirçin, Özyurt & Ünlü, 2011; Guppy, Mickan, Del Mar, Thorning & Rack, 2011; Hayward et al., 2012; Kim,

11 10 Cho, Hwang, Moon & Chang, 2011; Smith, Schroeder & Fahey, 2012) berörde symtomlindrande råd som sjuksköterskan kan ge till en person med ÖLI. Studien av Guppy et al.(2011) undersökte om det fanns evidens till rådet om ökat vätskeintag som ges av sjuksköterskor för att lindra symtom vid ÖLI. Rådet är ofta ospecifikt i fråga om kvantitet. Fördelar respektive eventuella nackdelar med rådet att öka vätskeintaget vid luftvägsinfektioner undersöktes. I studien framkom att det saknas RTC studier inom primärvården. I en litteraturöversikt av Smith et al.( 2012) undersöktes rådet sjuksköterskor ger om receptfria hostmediciner för att lindra symtom. I studien undersöktes effekten av receptfria hostmediciner eftersom det ännu inte finns tillräckligt med evidens för dessa. Den hostdämpande och slemlösande effekten undersöktes bland annat, men det var tveksamma resultat. För få försök var gjorda som randomiserade kontrollerade studier och kvaliteten på utförda studier var låg. Sjuksköterskor ger ibland rådet att använda nässpray för att lindra symtom vid ÖLI. Rådgivningen att använda sig av kortisonnässpray undersökte Hayward et al.(2012) i en litteraturstudie. I studien undersöktes om kortisonets inflammationshämmande egenskaper gjorde någon nytta vid ÖLI hos barn och vuxna. Översikten kunde inte finna någon evidens för nytta av kortison nässpray vid förkylning. Eskiimir et al.(2011) jämförde effekten av två nässprayer på friska vuxna människor. Oximetazolin (Nezeril) och xylometazolin (Otrivin), de två vanligaste nässprayerna jämfördes och resultatet blev att de båda har en god och avsvällande effekt på nästäppa. Resultatet är enligt författarna applicerbart på de med nästäppa orsakat av ÖLI. Rådet att använda NSAID vid symtom på förkylning undersökte Kim et al.(2011). Slutsatsen blev att den smärtlindrande effekten hos NSAID är relativt god vid symtom på förkylning, däremot fann man ingen evidens att NSAID lindrar hosta och nysning vilket har framkommit i några tidigare studier. Eccles, Loose, Jawad och Nyman (2003) studerade effekten av NSAID vid svalgsmärta och andra symtom vid ÖLI i en dubbelblind placebo kontroll studie. Den grupp som fick NSAID fick betydande lindring av svalgsmärta, huvudvärk och muskelvärk. I en studie av Eccles (2006) studerades dokumentation om användandet av analgetika vid lindring av förkylning och influensa. Där framkom att Paracetamol är i många

12 11 fall ett förstahandsval vid behandling av feber och smärta. Paracetamol har jämförts med placebo och visat sig lindra vid feber, halsont och huvudvärk. Även Ibuprofen har visat sig ha god effekt vid huvudvärk, öronvärk, muskel/ledvärk samt febernedsättande. Både Paracetamol och Ibuprofen har biverkan som måste beaktas vid rekommendationer. Sammanfattningsvis är paracetamol och NSAID vid smärta och feber de enda symtomlindrande egenvårdsråd med evidens som sjuksköterskan kan ge vid ÖLI. Förebyggande av smittspridning Fyra artiklar (Jeffersson et al., 2009; Larsson, 2006; Márques-Serrano, González-Juarez, Castillo-Castillo, González-González, & Idrovo, 2012; Turnberg et al., 2008) tog upp hur sjuksköterskan kan påverka minskandet av smittspridning. I en av artiklarna (Márques-Serrano et al., 2012) gjordes en interventionsstudie där äldre personer undervisades om ÖLI. Studien gick ut på att de äldre fick lära sig vad ÖLI är, hur de kunde utföra egenvård samt hur ÖLI smittar. De som deltog i studien fick lära sig vikten av god handhygien, att tvätta händerna med rätt teknik och hålla för munnen när de hostar eller nyser. De fick även lära sig hur ett munskydd ska användas för att skydda mot smitta. Resultatet av studien blev ökad medvetenhet om smittspridning. Fyra strategier för att minska smittspridningen av ÖLI i hemmet tas upp i Larsson (2006). Dessa strategier är vaccination, utbildning, hygien, örter och receptfria läkemedels terapier. Vaccinationer har ingen effekt på vanliga förkylningar utan riktar sig till influensa. ÖLI smittar från person till person genom droppsmitta och direktkontakt. Sjuksköterskans uppgift för att minska smittspridningen är att ge råd om god handhygien, använda handsprit, hålla sig borta från infekterad familjemedlem, rengöring av leksaker eller annan utrustning som används av flera, vaccination till riskgrupper, hålla för munnen vid hostning eller nysning. God handhygien kan minska smittspridningen med 16 procent. Turnberg et al.(2008) tar i sin studie upp de nya guidelines som The Centers for disease control and prevention utvecklade 2004 för att minska smittspridningen vid luftvägsinfektioner. Dessa guidelines inkluderar rekommendationer för hur man ska bete sig i väntrum, hygien, hostetikett inkluderat användande av munskydd, separation av infekterad person och droppsmittkontroll. Sjukvårdspersonal som träffade på luftvägsinfekterade

13 12 patienter informerade i stor utsträckning (76 %) patienterna hur de skulle förhindra smittspridning. Informationen som gavs var god handhygien och att använda munskydd vid hosta eller delvis isolering (1 meter från närmaste granne i väntrummet). Enligt undersökningen där det jämfördes vilken yrkeskategori som i störst utsträckning informerade om smittspridningen låg sjuksköterskan i topp. Enligt Jefferson et al.(2009) skulle handtvättning mer än 10 gånger per dag, bära munskydd, handskar eller förkläde var och en för sig eller tillsammans minska smittspridningen av ÖLI. Fysiska interventioner är hög effektiva mot spridningen av ÖLI. De fysiska interventionerna är effektiva, säkra, universellt applicerbara och relativt billiga. Ett problem med dessa interventioner är dålig följsamhet, speciellt när det är lågsäsong för ÖLI. Sammanfattningsvis kan sjuksköterskan ge råd om att god hygien, framförallt handtvätt minskar smittspridningen av ÖLI. Utbildning om ÖLI Sex artiklar (Alder et al., 2010; Butler, Rees, Kinnersley, Rollnick & Hood, 2000; Chaudhry, Stroebel, McLeod, Van Houten, Naessens, Jaeger & Scheitel, 2006; Márques-Serrano et al., 2012; Reis, 2001; Rowbotham et al., 2012) handlade om sjuksköterskans roll att undervisa om ÖLI. Rowbotham et al. (2012) beskriver att många patienter som söker sjukvård på grund av ÖLI vill ha en snabb förbättring och tror att antibiotika skulle ge dem det. Detta visar på en bristande kunskap om egenvård, trolig orsak till symtom, hur antibiotika fungerar och skillnaden mellan en bakteriell och virusutlöst infektion. Sjuksköterskans undervisande roll är en viktig del av professionen. Artikeln beskriver två problem vid konsultation av ÖLI. Det första är att ÖLI konsultationer är tidskrävande och komplicerade eftersom sjuksköterskorna ska hantera patientens oro och förväntningar samtidigt som de ska informera om orsaken till ÖLI och hur patienterna kan utföra egenvård. Det andra är svårigheten att diagnostisera ÖLI på grund av likheten mellan en bakteriell och en virusutlöst infektion. Sjuksköterskorna ansåg att utbildning om egenvård var en viktig uppgift för dem och såg det som ett tillfälle att förebygga att patienten söker vård igen på grund av liknande symtom. Patienten har behov av bekräftelse att de handlar rätt i sin egenvård. De vill ha klarhet i att det inte är en bakteriell

14 13 infektion de har och att det kommer gå över av sig självt. Sjukdomsbekräftelse och empati var extra viktigt när antibiotika inte skrevs ut. En studie (Butler et al., 2000) beskriver effekterna av en specialutbildad sjuksköterska för att behandla ÖLI. I studien görs en jämförelse mellan att träffa den specialutbildade sjuksköterskan och träffa läkare. Patienter upplever att sjuksköterskan ger mer information och råd om egenvård än läkaren. Sjuksköterskan har en längre konsultationstid och framhäver sin förståelse för sjukdomen och lyfter fram egenvården. Den längre konsultationen kan ses som en investering i framtiden med tanke på utbildningen om egenvård och ändrade sökbeteenden. Den specialutbildade sjuksköterskan skriver ut antibiotika mindre ofta än läkaren men patienten söker vård för samma bekymmer igen lika många gånger oberoende av vem de hade träffat. Studien resulterar i att sjuksköterskor som hanterar ÖLI minskar tröskeln för läkemedelsutskrivning samt har en positiv inverkan på sökbeteendet. Márques-Serrano et al. (2012) undersökte användbarheten av det sociala nätverket vid utbildning fokuserat på egenvård av äldre. I utvecklingsländer, där det inte finns tillräckligt med distriktssjuksköterskor är det sociala nätverket viktigt för att nå ut med kunskap till hela samhället. Sjuksköterskans interventioner för att sprida kunskap är effektiva för att öka egenvårdskunskap, ändra osunda beteenden och minska antalet sjukdomar. Studien gick ut på att utbilda de äldre om ÖLI, hur de kan utföra egenvård samt minska smittspridningen. Detta ledde till att denna interventionsstudie gav resultat på de som deltog, men hade ingen påverkan på samhället i stort. En grupp studenter blev undervisade i egenvård vid ÖLI i en studie utförd av Reis (2001). Först utvärderades kunskaperna om egenvård vid ÖLI sedan blev studenterna undervisade om egenvårdsråd. En vecka senare utvärderades deras kunskap om ÖLI igen. Majoriteten av studenterna tyckte att utbildningen de fått om egenvård hade ökat deras kunskap om egenvård och ändrade deras vilja att söka sjukvård för ÖLI. Ökad resistensutveckling hos bakterier var anledningen till ett projekt kallat IMPART i staterna Utah och Idaho i USA (Alder et al., 2010). Man ville minska onödig antibiotikabehandling genom att förändra människors sätt att förhålla sig till lindriga tillstånd av ÖLI och ge strategier för att kunna känna sig trygg i att ÖLI i de flesta fall självläker. Kunskap i form av broschyrer, egenvårdsguider och samtal spreds i kommuner på flera olika

15 14 sätt för att så många som möjligt skulle nås. Den rekommenderade egenvården presenterades på ett positivt sätt, hur man kunde göra istället för hur man inte skulle göra för att nå ett mer långsiktigt resultat. Man kom fram till att en egenvårdsguide var ett bra hjälpmedel för allmänheten när de skulle ta beslut om att göra egenvård eller besöka primärvårdsmottagning. Genom att sprida kunskap om i detta fall ÖLI kunde man påverka människors hälsobeteende i en positiv riktning. I en studie av Chaudhry et al. (2006) ville man bedöma effekten av telefonkonsultation mellan sjuksköterska och patient i primärvården. Målgrupp var patienter med ÖLI eller bihåleinflammation. Som underlag vid konsultationen följde sjuksköterskan en evidensbaserad behandlingsriktlinje. Man var även intresserad av patienternas upplevelse av telefonkonsultationen. Resultatet visade att en behandlingsriktlinje för ÖLI och bihåleinflammation är ett bra stöd i telefonrådgivning och adekvat behandling blir rekommenderad. Patienterna i telefongruppen var inte lika nöjda som kontrollgruppen där man fick traditionell vård på mottagningen eller via telefon. Vad det berodde på kom inte fram i denna studie. Man konstaterade att ytterligare studier med fler deltagare skulle öka möjligheten att upptäcka signifikanta skillnader mellan grupperna. Sammanfattningsvis tar dessa artiklar upp sjuksköterskans viktiga roll i att undervisa om egenvård vid ÖLI. Det är viktigt att sjuksköterskan sätter av tillräckligt med samtalstid för att rådgivningen ska bli bra. Att dela ut egenvårdsguider om ÖLI till allmänheten ökar kunskapen och underlättar vid beslut om egenvård. Behandlingsriktlinjer är ett bra stöd för sjuksköterskan i telefonrådgivning. Diskussion Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskapen om sjuksköterskans egenvårdsrådgivning vid ÖLI. Tre områden kunde urskiljas där sjuksköterskan ger råd. Dessa områden var symtomlindring, förebyggande av smittspridning och utbildning. Resultatet i denna litteraturstudie visar få vetenskapliga artiklar angående egenvårdsråd som sjuksköterskan kan ge till patienter med ÖLI för att lindra symtom. Att förebygga smittspridning och hur sjuksköterskan ska utbilda patienterna finns det mer dokumenterat om. Av de få studier som fanns om symtomlindring vid ÖLI är det många som saknar bevis för att åtgärderna ger resultat. ÖLI är en vanlig sjukdom som alla drabbas av och vissa oftare än

16 15 andra, men med tanke på att det är ett övergående och oftast inte så allvarligt tillstånd kanske det är mindre attraktivt att forska om. I litteraturstudiens resultat framkommer att det ospecifika rådet som sjuksköterskor ger om ökat vätskeintag vid ÖLI saknar evidens. Att informera om normalt vätskebehov känns därför viktigt eftersom både för liten och för stor mängd vätska kan leda till rubbningar i vätskebalansen (Fagrell, 2009; Ruxton, 2012). I resultatet framkommer att det finns få studier om receptfria hostmediciner och de som finns har låg kvalitet. I en studie av Shadkam, Mozaffari-Khosravi och Mozayan (2010) framkommer det att som hostlindring verkar honungsdryck lika bra som vissa hostmediciner. Resultatet i litteraturstudien visar att det inte finns någon evidens för de råd om kortisonnässpray som ges av sjuksköterskor till patienter med ÖLI. Rådet att använda avsvällande nässpray kan enligt resultatet sjuksköterskan fortsätta att ge vid ÖLI. Andra alternativ till att lindra nästäppa kan vara att inhalera ånga (Rees et al., 2001). En daglig dos med koksaltspray i näsan förhindrade förkylningsbesvär som nästäppa och snuva signifikant hos en grupp unga militärer i Boden Sverige (Tano, 2004). För att lindra smärta och minska feber framgår det i resultatet att det finns evidens för paracetamol och ibuprofen. Dessa receptfria läkemedel kan sjuksköterskan fortsätta att rekommendera till personer med ÖLI. Resultatet visar att det fattas dokumentation om vad sjuksköterskan kan ge för råd för att lindra symtom vid ÖLI. Alternativa symtomlindrande åtgärder eftersöktes och vi fann olika sätt att hantera ÖLI. Vila medför att immunförsvaret lättare kan bearbeta förkylningen (Rees et al., 2001). Lissiman, Bhasale och Cohen (2012) kom fram till att de som tog vitlök dagligen i tre månader fick färre förkylningar än de som tog placebo, längden på förkylningarna var dock samma. Vitamin C kan däremot minska durationen av en ÖLI men minskar inte motståndskraften mot förkylning (Heimer, Hart & Martin, 2009). På senare tid har intresset för D-vitaminets betydelse ökat kraftigt, det har en understödjande funktion för immunsystemet och skyddar mot virala infektioner (Spitz, 2012). Enligt Fondell, Christensen, Bälter och Bälter (2010) medför 3 frukter/grönsaker per dag 37 procents lägre risk att drabbas av ÖLI än de som äter 1 frukt/grönsak per dag. Dessa studier medför kunskap om hur vi kan lindra symtom med hjälp av naturens resurser men visar också på hur vi kan bli mer motståndskraftiga mot förkylningar.

17 16 I litteraturstudiens resultat framkommer det vilka åtgärder som kan göras för att minska smittspridningen i samhället. Framför allt är det handhygienen som kan förbättras. I en studie (White, Kolble, Carlsson & Lipson, 2005) bland collegestudenter i USA kom man fram till att information om handhygien och tillgång till handsprit minskade insjuknandet i ÖLI och frånvaron från skola och arbete. Resultatet visar att sjuksköterskan har en viktig roll i att undervisa personer som söker vård. Sjusköterskan kan med hjälp av utbildning påverka personers hälsobeteende i en positiv riktning. En positiv rikting är om man kan förhindra att personer insjuknar, exempelvis genom att ändra sin livsstil. Immunförsvaret påverkas enligt Fondell et al. (2011) av olika livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet, stress, sömn och kost. Höga nivåer av fysisk aktivitet (jogga eller cykla en timme per dag samt 3 timmars promenad eller hushållsarbete) medförde 18 procents lägre risk att insjukna i luftvägsinfektioner än låga nivåer av fysisk aktivitet. Sömnen utvärderades också, kort sömn (<7h) medförde högre infektionsparametrar än de som sov 7-9 h. Hög stressnivå medförde också förhöjda infektionsparametrar jämfört med låg stress nivå. Sjuksköterskor arbetar med att förebygga ohälsa och mana till friskvård. Stor nytta finns att hitta i naturens hälsokällor för att lyckas med detta (Hansen-Ketchum, Marck & Reutter, 2009). Den moderna livsstilen med ett högre tempo och en ökad stress kan ha inneburit att människor tappat känslan för betydelsen av naturens resurser och den helande kraften den kan åstadkomma. Kontakterna mellan sjuksköterskan och patienten regleras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) där det står skrivet att vården skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, samt främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. Förhållningssättet sjuksköterskan har till patienten är enligt resultatet viktigt för hur patienten uppfattar och tar till sig undervisningen. Empowerment karakteriseras av sjuksköterskor som ger god omvårdnad med patienten i centrum och visar respekt för patientens förmåga till egenvård. Sjuksköterske empowerment beskrivs som ett tillstånd där sjuksköterskan har kontroll över sin praktik och gör det möjligt för han eller hon att uppfylla sina professionella sjuksköterskeåtaganden. Denna kontroll uppnås när organisationen tillåter ökad delaktighet i beslutsåtaganden. När sjuksköterskor känner att det är dags att agera blir de ofta tillbakahållna av byråkratiska strukturer (Rao, 2012). I resultatet framkommer att tiden är viktig vid konsultationer, men strukturen i sjukvården gör att sjuksköterskan har begränsat

18 17 med tid vid konsultationer och måste prioritera vad som är viktigast att hinna med. Därmed kan möjlighet till god omvårdnad begränsas. Det framkommer i resultatet att personer har behov av bekräftelse att de handlar rätt i sin egenvård från sjuksköterskan för att personen ska fortsätta med sin egenvård. Sjuksköterskan ger då patienten möjlighet till en känsla av sammanhang (KASAM). KASAM består av tre delar, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky, 1991). För att uppnå begriplighet bör personen få utbildning om ÖLI, förstå förlopp och vilka olika symtom som kan uppkomma. För att få hanterbarhet bör personen utbildas i egenvårdsråd och vilka symtomlindrande åtgärder som finns. För att få meningsfullhet bör personens motivation till egenvård byggas upp, genom att bekräfta att personen har gjort rätt i sin egenvård. I resultatet framkommer på vilket sätt sjuksköterskan undervisar och interagerar med sina patienter. Men olika sjuksköterskor ger olika råd på olika sätt beroende på personlighet, kommunikations kunskap, kunskap om sjukdomstillståndet (O Cathain et al., 2004). För att patienter med ÖLI ska få samma råd oavsett vilken sjuksköterska man konsulterar finns olika hjälpmedel för sjuksköterskan. I en studie av Ernesäter, Holmström och Engström (2009) undersökte man telefon-sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med datoriserat beslutstöd. Det datoriserade beslutsstödet ger en ram för sjuksköterskan och ska underlätta i det strukturerade samtalet i telefonrådgivningen. Sjuksköterskorna upplevde bland annat att beslutstödet underlättade deras arbete, kompletterade deras kunskap samt gav trygghet och ökad trovärdighet. I studien av O Cathain et al. (2004) ser sjuksköterskorna det databaserade beslutstödet som en säkerhet både för sjuksköterskan och för patienten. Sjuksköterskor på hälsocentraler har en nyckelroll att informera om förväntat förlopp vid bland annat ÖLI för att öka kunskapen hos den vårdsökande. Den vårdsökande blir då stärkt i tron på sig själv och kan ta ett större ansvar för sin egen hälsa (Wilson, 2010). Majoriteten av människor utför gärna egenvård men om inte besvären går över på några dagar ger man upp eftersom man då tror att symtomen är tecken till något allvarligare tillstånd (Wrixon, 2009). I resultatet tas det upp hur vi ska sprida kunskapen om ÖLI till samhället. I Mexico utfördes en studie med det sociala nätverket som inte fick det resultat som författarna hoppats på. I ett annat samhälle med en annan syn på de äldre, kanske man lättare skulle kunna dra nytta av det sociala nätverkets kunskapsspridning genom de äldre.

19 18 Information om ÖLI och hur personer kan lindra sina symtom finns att läsa på Sjukvårdsrådgivningens hemsida samt de olika apotekens hemsidor. Telefonkonsultation kan allmänheten få på Smittskyddsinstitutet har tagit fram patientinformation om bland annat halsont och bihålebesvär, informationen finns på flera språk. Perez, (2009) tar upp ämnet e-hälsa och användningen av internet i mötet mellan sjuksköterska och vårdtagare. Internet kan ses som ett verktyg för att utrusta vårdtagaren med rätt information om egenvård. Relationen mellan sjuksköterskan och vårdtagaren påverkas och kan bli mer jämlik eftersom vårdtagaren blir mer involverad i sin hälsa. Ett professionellt förhållningssätt av sjuksköterskan och rekommendation om evidensbaserad egenvård vid ÖLI kan stärka den vårdsökandes tro på sin egen förmåga och minska risken att insjukna. Metoddiskussion En systematisk litteraturöversikt valdes som metod eftersom vi ville undersöka den samlade kunskapen om sjuksköterskans egenvårdsrådgivning vid ÖLI. Att söka information är tidskrävande enligt Friberg (2012) så litteratursökningen begränsades till tre av de mest använda databaserna vid omvårdnadsforskning. Genom att välja artiklar på engelska, fulltextdokument samt publiceringsår 2000 till 2013 begränsas sökningen och risken att missa betydelsefulla artiklar finns. Motivering till det valet var att få ett hanterbart sökresultat och så aktuell forskning som möjligt. Ett av kännetecknen på vetenskaplig forskning är att forskaren beskriver tillvägagångssättet så utförligt att andra kan upprepa studien (Nyberg & Tidström, 2012). Vi har beskrivit litteratursökning, metod och analys så utförligt som möjligt för att arbetet ska kunna upprepas, detta ökar trovärdigheten. Att använda översikter kan vara värdefullt för att få en överblick över ett område (Backman, 2008). Några artiklar i analysen var systematiska översikter från Cochrane. Vi såg en fördel med dessa i form av tidsvinst (Willman et al., 2006) samt ökad trovärdighet eftersom författarna genomsökt befintlig litteratur systematiskt och kunde redovisa de senaste resultaten från en mängd artiklar. Det finns alltid en risk för bias i studier och Backman (2008) skriver att även meta-analyser kan ge osäkra resultat eftersom inkluderade studier kan ha publicerat samma data flera

20 19 gånger. För att minska risken för denna bias kontrollerades referenslistorna i översikterna så inte de övriga artiklarna i analysen fanns med där. Vid litteratursökningen hade vi förhoppningar att hitta artiklar från Sverige till analysen men lyckades inte med de sökord vi använde. Vi valde artiklar med engelsk text men eftersom det inte är vårt modersmål finns en risk att det kan bli tolkningsfel vid översättningen. För att minimera risken för feltolkning har vi haft hjälp av varandra i artikelgranskningen. Att vara två som gör ett arbete tillsammans har många fördelar, bland annat att motivera och inspirera varandra. Enligt Willman et al. (2006) bör man använda ett granskningsprotokoll vid kvalitetsgranskning av artiklar och vi använde oss av de exempel på protokoll som fanns som bilaga i deras bok. Vi ändrade inget i protokollens utformning eftersom vi upplevde att de passade vår studie utan omarbetning. Alla inkluderade artiklar hade medel till hög kvalitet enligt vår bedömning. En artikel med endast 30 deltagare togs med i analysen eftersom innehållet bedömdes som intressant. Under arbetets gång har det hållits seminarier där alla kursdeltagare har kunnat ge konstruktiv kritik till varandra. Dessa seminarier har varit utvecklande och en hjälp i det fortsatta arbetet (Nyberg & Tidström, 2012). Slutsats Sjuksköterskans egenvårdsrådgivning vid ÖLI är viktig. Ökad kunskap om ÖLI hos den vårdsökande kan resultera i trygghet och en förhoppning att förkylningen självläker. För att undervisningen om ÖLI ska ge bra resultat är det viktigt med ett bra bemötande och god kommunikation. Det är även viktigt att sjuksköterskan avsätter tillräckligt med konsultationstid. Gemensamma behandlingsriktlinjer och beslutsstöd för sjuksköterskor kan underlätta vid telefonrådgivning. Om samma egenvårdsråd ges oavsett vilken sjukvårdsinrättning man vänder sig till ökar trovärdigheten hos den rådgivande sjuksköterskan. God handhygien minskar smittspridningen av ÖLI. Detta enkla råd kan minska insjuknandet av ÖLI och minska lidandet för många människor. Det finns en brist i dokumentationen om vad sjuksköterskan kan ge för egenvårdsråd vid ÖLI. Mer omvårdnadsforskning från Sverige inom detta område behövs för att sjuksköterskan ska kunna utvärdera och förbättra de egenvårdsråd som ges. Att se egenvårdsråden ur ett

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Förkylningsguide från Apoteket

Förkylningsguide från Apoteket Förkylningsguide från Apoteket Hjälper dig att hitta rätt lindring och undvika verkningslösa behandlingar Vad är en förkylning? Du vet säkert hur det känns när halsen svider, ögonen och näsan rinner och

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden. STRAMA- 2014 lena.runius@jll.se

Sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden. STRAMA- 2014 lena.runius@jll.se STRAMA- 2014 lena.runius@jll.se 1 Lena Runius Leg. sjuksköterska/distriktssköterska Metodutvecklare 2003-2013 Kandidat vårdvetenskap (nov 2012) Kvalitetsutvecklar 1177 Jämtland Runius. L (2012) Beskrivning

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

VAD ÄR EN FÖRKYLNING?

VAD ÄR EN FÖRKYLNING? 1 2 Usch för förkylning! En förkylning gör ingen människa glad. Näsan rinner, halsen och ögonen svider och i värsta fall har du både feber och hosta. Och än värre är det att få influensa. I den här lilla

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Novus har genomfört en undersökning om förkylningar och hur svenskar upplever förkylningsperioden. på totalt 1 223 genomförda intervjuer.

Novus har genomfört en undersökning om förkylningar och hur svenskar upplever förkylningsperioden. på totalt 1 223 genomförda intervjuer. Hösten och vintern är högsäsong för förkylningar. Många blir sjuka när vi återgår till våra arbetsplatser, dagis, skolan eller åker kollektivt. De hundratals virus som ständigt är i omlopp får fritt spelrum

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

En introduktion till Case Management - Inger Anund

En introduktion till Case Management - Inger Anund En introduktion till Case Management - Inger Anund 2009-10-21 Bakgrund Studiebesök på Addenbrooke s universitetssjukhus i Cambridge i början av 1990-talet Utbildning till Case Manager, Johns Hopkins, universitetssjukhuset

Läs mer

Fakta om förkylningar

Fakta om förkylningar Fakta om förkylningar Förkylning beror på virus och kan därför inte botas. Men besvär som en förkylning kan ge kan lindras. Vanligaste besvären är snuva, nästäppa, hosta och feber. Ett annat ord för förkylning

Läs mer

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013!

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Den enda receptfria, anti-inflammatoriska nässprayen godkänd för att lindra besvären vid både bihåleinflammation och allergi På recept sedan

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos vuxna

Apotekets råd om. Förkylning hos vuxna Apotekets råd om Förkylning hos vuxna När man blir förkyld har man fått en virusinfektion. Den brukar ge besvär från de övre luftvägarna som hosta, snuva, ont i halsen eller heshet. Ibland får man feber

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga är då,

Läs mer

Hur vända den negativa vaccinationstrenden?

Hur vända den negativa vaccinationstrenden? Hur vända den negativa vaccinationstrenden? Åke Örtqvist Smittskyddsläkare SLL Sidan 1 Procent Problem Sjunkande vaccinationstäckning/antal hos 65+ Andel pensionärer vaccinerade mot influensa 80 70 60

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Förkylning på vårdcentralen

Förkylning på vårdcentralen Förkylning på vårdcentralen Kartläggning av orsaker till att vuxna patienter med övre luftvägsinfektion/förkylning söker läkare i svensk primärvård och analys av huruvida det finns något samband mellan

Läs mer

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

BARN OCH LÄKEMEDEL. Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar

BARN OCH LÄKEMEDEL. Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar BARN OCH LÄKEMEDEL Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar 1 2 De allra flesta barn får medicin någon gång. Oftast rör det sig om vanliga

Läs mer

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA422 Dnr 196/1-510 23/2-510 Beslutsdatum 1-09-11 2-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa Engelsk benämning Ämne Caring

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Svenska Innebandyförbundet

Svenska Innebandyförbundet Infektion och smitta Bakgrund. De vanligaste infektionerna är förkylning från virus (virala infektioner, t.ex. influensa) och drabbar vuxna ca 2-3 ggr per år (barn 2-5). Det finns mer än 200 olika förkylningsvirus

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga blir då,

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

EXAMENSARBETE. Faktorer som påverkar handhygienen hos hälso- och sjukvårdspersonal. En integrerad litteraturöversikt

EXAMENSARBETE. Faktorer som påverkar handhygienen hos hälso- och sjukvårdspersonal. En integrerad litteraturöversikt EXAMENSARBETE Faktorer som påverkar handhygienen hos hälso- och sjukvårdspersonal En integrerad litteraturöversikt Andreas Pettersson Hedenberg Lisa Samuelsson 2013 Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska Luleå

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Öppen Journal - Hur fungerar det? SFAM-Q nationell kvalitetsdag 2014-11-12

Öppen Journal - Hur fungerar det? SFAM-Q nationell kvalitetsdag 2014-11-12 Öppen Journal - Hur fungerar det? SFAM-Q nationell kvalitetsdag 2014-11-12 Ture Ålander, med dr, allmänläkare Institutionen för folkhälso- och vårdcetenskap, Uppsala Universitet Drivkrafter Ökad patientdelaktighet

Läs mer

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Carl-Erik Flodmark 1 Docent i Pediatrik vid Lunds universitet Barnmedicin Skånes Universitetssjukhus 2015-01-05 Företräder ej Socialstyrelsen eller

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens

13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens 13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens Bakgrund Uppdrag Klinisk bibliotekarie på Hudiksvalls sjukhus sept. 2010 - maj 2011: 22 sjuksköterskor på en kirurgisk vårdavd. deltog en strävan att knyta biblioteket

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA441 Dnr 14/2001-510 146/2003-510 Beslutsdatum 2001-01-24 2003-06-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medicinsk vetenskap psykiatri,

Läs mer

Föreningen för telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård, TRIHS. Kompetensbeskrivning

Föreningen för telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård, TRIHS. Kompetensbeskrivning Föreningen för telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård, TRIHS & svensk sjuksköterskeförening Kompetensbeskrivning För Telefonsjuksköterska Innehåll 3 Förord 4 arbetsprocess 4 arbetsgrupp 5 bakgrund

Läs mer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Otrivin Comp 0,5 mg/ml + 0,6 mg/ml nässpray, lösning 08-07-2014, version 2.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID)

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Martin Kåberg Specialistläkare Infektion Överläkare Psykiatri/beroende Medicinskt ansvarig för sprututbytet Karolinska Universitetssjukhuset/Capio Maria

Läs mer

Implementering av fysisk aktivitet

Implementering av fysisk aktivitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Implementering av fysisk aktivitet Helen Sundberg leg sjukgymnast/fysioterapeut Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning för implementering Johan Faskunger Matti

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Fråga: Påverkas warfarinkontrollen av att patientkontakten skett på olika sätt?

Fråga: Påverkas warfarinkontrollen av att patientkontakten skett på olika sätt? Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder

Läs mer

XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer

XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer 1 (8) Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) Mall för avancerad nivå 2011-03-17/BS Förslag: Reviderad: XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer (Fyll i eng titel i tabellen på sista sidan) 30 högskolepoäng

Läs mer

Evidensbaserad omvårdnad

Evidensbaserad omvårdnad Evidensbaserad omvårdnad Studiematerial för undervisning inom projektet Evidensbaserad omvårdnad ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola Sara Carlsson Maria Eiman Malmö högskola,

Läs mer

Modern krishantering:

Modern krishantering: Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva

Läs mer

Att förebygga smittspridning Hur gör jag? Helene Andersson Infektionskliniken Danderyds sjukhus AB

Att förebygga smittspridning Hur gör jag? Helene Andersson Infektionskliniken Danderyds sjukhus AB Att förebygga smittspridning Hur gör jag? Helene Andersson Infektionskliniken Danderyds sjukhus AB Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso och sjukvården m.m. SOSFS 2007:19 Föreskrifter

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Flera sätt finns att söka fram ett sjukdomstillstånd

Flera sätt finns att söka fram ett sjukdomstillstånd Sökhjälp ändrad 2015-08-25/eld Beslutsstöd för diagnostik och behandling Innehållet är strukturerat i en steg-för-steg process uppbyggt kring patientkonsultationer och omfattar diagnos, prognos, behandling

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer