Giellaoahpaš Liten grammatik

Transkript

1 1 Giellaoahpaš Liten grammatik INNEHÅLL FONOLOGI (ljudlära) 2 Diftonger 2 Stavelser, tryck och stamkonsonanter 2 Stamkonsonanter och stadieväxling 4 Stavelsetyper 7 MORFOLOGI (formlära) 9 Nomen 9 - Substantiv 9 - Räkneord 14 - Adjektiv 15 - Pronomen 16 Verb 18 - Presens 19 - Preteritum 20 - Imperativ 22 - Sammansatta fraser 22 Adverb 23 Partiklar 23 Post- och prepositioner 24 Konjunktioner 24 Interjektioner 24 I detta lilla grammatikhäfte kan du få hjälp till övningarna och lära dig mer om nordsamisk grammatik. Det är inte heltäckande, men tar upp de viktigaste delarna och du kan använda det som ett litet uppslagsverk. Här är några förslag om du vill läsa mera om samisk grammatik: Nickel. K-P Samisk grammatikk. Davvi Girji. Kárášjohka Pope. K o Sárá M Eatnigiella-giellaoahpu váldogirji. Davvi Girji. Kárášjohka Svonni. M o Vinka. M Nordsamisk grammatik. Sámi dutkan, Umeå Universitet. Umeå Böckerna är skrivna på norska, nordsamiska och svenska.

2 2 FONOLOGI (ljudlära) Diftonger En diftong är två vokalljud som glider in i varandra. I nordsamiskan finns fyra så kallade diftonger: ea, ie, oa och uo. I vissa böjningsformer förenklas de och blir till en enkelvokal. Första delen av diftongen står då kvar. Några exempel på omljud (diftongförenkling): ea e eallit elle att leva vi två lever ie i fierbmi firpmiid nät - näten oa o goarrut gorro att sy vi två syr uo u guolli guliide fisk till fiskarna Stavelser, tryck och stamkonsonanter Ord består av en eller flera stavelser. I varje stavelse finns en vokal eller en diftong. I nordsamiska har vanligtvis den första stavelsen större tryck än den andra stavelsen (undantag kan finnas i t ex låneord). Varannan stavelse är mer eller mindre tryckstark och varannan mer eller mindre trycksvag. Varje udda stavelse har alltså ett starkare tryck än jämn stavelse. Enstaviga ord är korta och har bara en vokal eller en diftong: mu du lea mon ja mii lean leat I ord som består av flera stavelser ligger alltså trycket på första stavelsen. Den följs av en eller två trycksvaga stavelser (fast den tredje har starkare tryck än den andra). Vid uttalet av ord som har flera stavelser, hörs en liten paus mellan stavelserna. Stavelse med vokalen (eller diftongen) markerad med fet stil är tryckstark: nam-ma beai-vi buor-re Mihk-kal gie-la-laš la-si-hit sá-ga-stit Ord med fler än tre stavelser har tryck på flera stavelser (huvudtrycket ligger på den första): čil-ge- hu-sat oah-pa-head-dji da-jal-da-gat ál-fa-beh-ta-lač-čat I sammansatta ord böjs bara den sista delen. Markeringen / används för att visa hur ordet är sammansatt. Guov-da/geaid-nu bo-ra-dan/báik-kis skuv-len/reai-su Ká-ráš/joh-ka mo-bii-la/num-mar leav-ga/beai-vi

3 3 Vokaler och konsonanter i tvåstaviga ord I första stavelsen finns en tryckstark vokal/diftong, och i andra stavelsen en trycksvag vokal. Mellan vokalen/diftongen i första stavelsen och vokalen i andra stavelsen finner vi en eller flera stamkonsonanter. Stamkonsonanterna är väldigt viktiga när vi böjer orden, då de förändras och växlar stadium mellan stark- och svagstadium. Det är detta vi kallar stadieväxling. Stadieväxlingen påverkar också tryckstyrkan. Vi måste alltid ha dessa tre delar i tvåstaviga samiska ord: 1. Tryckstark vokal eller diftong i första stavelsen 2. Konsonant eller konsonanter (stamkonsonant(er)) 3. Trycksvag vokal i andra stavelsen I exemplen nedan har vi satt bindestreck mellan första och andra stavelsen. orru, indelat i stavelser: o r- r u Tryckstark vokal eller diftong i första stavelsen Konsonant eller konsonanter (stamkonsonant(er)) Trycksvag vokal i andra stavelsen Framför vokalen eller diftongen i första stavelsen kan vi ha en eller flera konsonanter: beaivi, indelat i stavelser: b e a i-v i Tryckstark vokal eller diftong i första stavelsen Konsonant eller konsonanter (stamkonsonant(er)). Lägg märke till att i ordet beaivi är i inne i ordet ett j-ljud. Trycksvag vokal i andra stavelsen. I slutet av ord kan vi också ha en enkelkonsonant: orun, indelat i stavelser o-r u n Tryckstark vokal eller diftong i första stavelsen Konsonant eller konsonanter (stamkonsonant(er)) Trycksvag vokal i andra stavelsen.

4 4 Stamkonsonanter och stadieväxling När man böjer ord i nordsamiskan förändras stamkonsonanterna, alltså de konsonanter som står i mitten av ordet. Detta kallas för stadieväxling och är kanske bland det svåraste att förstå och höra när man börjar lära sig samiska men också bland det viktigaste. När ordet förändras, eller byter stadium, så förändras ju också innebörden av ordet, man talar om svagt och starkt stadium. Det viktigaste är att lyssna och lära in hur orden förändras när de uttalas och skrivs. Exempel på stadieväxling: oabbá - oappát bb - pp syster- systrar viellja vieljat llj - lj bror - bröder biergu - bierggu rg - rgg kött - köttets láibi láibbi ib - ibb bröd brödets Sammanställning av stamkonsonanternas stadieväxling 1 x:x xx I x starkstadium svag/starkstadium I svagstadium betydelse đđ đđ đ oađđi sovande oađđit oađán sova jag sover ff ff f stáffu stáffut båtlänning båtlänningar gáffe gáfes kaffe i kaffet hll hll hl cuhlli mumlande cuhllat cuhlai mumla han mumlade hrr hrr hr skuhrri mullrande skuhrrat skuhrai mullra den mullrade ll ll l golli gollis guld i guldet guolli guolit fisk fiskar llj lj viellja vieljat bror bröder mm mm m cumma cummat kyss kyssar namma namas namn av namnet nn nn n peanna peannat penna pennor mánná mánás barn hos barnet nnj nnj nj ránnjá ránnját granne grannar mannji manjit svärdotter svärdöttrar ŋŋ ŋŋ ŋ haŋŋá haŋŋát alfågel alfåglar maŋnái maŋis (komma) efter (vara efter) rr rr r hearrá hearrát herre herrar borrat boran äta jag äter ss ss s guossi guossit gäst gäster gussa gusat ko kor šš šš š duššat duššai omkomma han omkom vašši vašis hat av hat ŧŧ ŧŧ ŧ muoŧŧá muoŧás moster av moster vv vv v duvvá duvvát duva duvor govva govat bild bilder 2 x:z xz starkstadium svag/starkstadium betydelse đg đgg geađgi geađggit sten stenar ib ibb láibi láibbiin bröd med brödet ic icc gáica gáiccat get getter id idd áidi áiddi staket staketets if iff riifu riiffut snigel sniglar ig igg áigi áiggit tid tider ihl ihll máihli máihlli sav savens

5 ihm ihmm duihmi duihmmit dumbom dumbommar ihn ihnn čáihni čáihnnit hackspett hackspettar ik ikk čuoika čuoikkat mygga myggor il ill biila biillat bil bilar ip ipp fáiput fáippui vifta hon viftade ir irr áiru áirrut åra åror is iss gáisi gáissit fjälltopp fjälltoppar it itt áiti áitti magasin magasinets iv ivv goaivu goaivvut spade spadar lb lbb gálbi gálbbit kalv kalvar ld ldd áldu álddut vaja vajor lf lff skuolfi skuolffit fjälluggla fjällugglor lg lgg bealgi bealggit tumme tummar lj ljj olju oljjus olja i oljan lk lkk bealkit belkkii skälla ut han skällde ut lp lpp vielpá vielppis valpens valp ls lss molsut molssui byta han bytte lt ltt sálti sáltti salt saltets lv lvv balva balvva moln molnets mb mbb bumbá bumbbát kista kistor mp mpp lámpu lámpput lampa lampor ms mss rimsu rimssut trasa trasor nc ncc vuoncá vuonccis hönans höna nč nčč rinči rinččit halvnaken halvnakna nd ndd gánda gánddat pojke pojkar ns nss prinsa prinssat prins prinsar nt ntt gonte gonttes kont i konten nž nžž stánži stánžži gyttja gyttjans ŋg ŋgg seaŋga seaŋggat säng sängar ŋk ŋkk báŋku báŋkkus bank på banken rb rbb árbi árbbi arv arvets rc rcc bircu birccut tärning tärningar rč rčč hárči hárččis skrev i skrevet rd rdd sirdit sirddii flytta han flyttade rf rff márfi márffit korv korvar rg rgg bargat barggai arbeta hon arbetade rj rjj girji girjjit bok böcker rk rkk mearka mearkkat märke märken rp rpp árpu árpput tråd trådar rs rss vársi várssi föl fölets rt rtt bárti bárttis trångmål i trångmål rv rvv arvi arvvis regn i regnet rž ržž gárži gáržžit trång trängre sk skk osku oskku tro trons sm smm leasmi leasmmi gikt giktens st stt baste basttet sked skedar šk škk huškut huškkui slå han slog šm šmm šušmi šušmmi häl hälens št štt kušta kušttat borste borstar tk tkk mátki mátkkis resa på resan tm tmm fátmi fátmmis famn i famnen vd vdd dávda dávddat sjukdom sjukdomar vg vgg leavga leavggat flagga flaggor vj vjj čoavji čoavjjit mage magar vk vkk lávka lávkkas ryggsäck i ryggsäcken vhl vhll guvhli guvhllit bula bulor vl vll fávli fávllis djup i djupet vp vpp gávpi gávppis affär i affären vr vrr jávri jávrrit sjö sjöar vz vzz sávza sávzza får fårets vž vžž guovža guovžžat björn björnar 5

6 6 3 x:zw xzw starkstadium svag/starkstadium betydelse ibm imm áibmu áimmus luft i luften idn inn seaidni seainnis vägg på väggen igŋ iŋŋ vuoigŋa vuoiŋŋa ande andens isk iskk ráiski ráiskki rovdjur rovdjurets ist istt máistit máisttii smaka han smakade lbm lmm čalbmi čalmmit öga ögon ldn lnn suoldni suolnnis dagg i daggen lgŋ lŋŋ jalgŋát jalŋŋis trästubbar trästubbe mšk mškk rámškut rámškkui flaxa han flaxade nsk nskk fránska fránskkas franska i franska nst nstt goansta goanstta knep knepets rbm rpm guorbmi guorpmi last lastens rdn rtn girdnu girtnu (smör)kärna (smör)kärnans rgŋ rkŋ goargŋut goarkŋui klättra han klättrade rsk rskk hersko herskkot godsak godsaker rst rstt Girste Girsttes Girste hos Girste vdn vnn gávdnat gávnnai hitta hon hittade vdnj vnnj lavdnji lavnnji torv torvens vsk vskk hávski hávskki nöje nöjets vst vstt návstu návsttu skjul skjulets 4 h:x hx I X starkstadium svag/starkstadium I svagstadium betydelse hcc hc z fáhcca fáhcat vante vantar ohcat ozan söka jag söker hčč hč ž áhčči áhčis pappa hos pappa báhčit bážán skjuta jag skjuter hkk hk g áhkku áhkus mormor hos mormor johka jogas jokk i jokken hpp hp b báhppa báhpat präst präster gohpi gobit grop gropar htt ht đ bihttá bihtát stycke stycken goahti goađit kåta kåtor 5 xx XX I z starkstadium svag/starkstadium I svagstadium betydelse bb pp spábba spáppa boll bollens dd tt báddi bátti band bandets ddj dj j áddjá ádjás far/morfar hos far/morfar vuodja vuoja smör smörets gg kk vuogga vuokkas krok på kroken zz cc vázzit váccán gå jag går žž čč viežžat vieččan hämta jag hämtar 6 xz Xz I z starkstadium svag/starkstadium I svagstadium betydelse bm pm m biebmu biepmus mat i maten sápmi sámit same samer dn tn n eadni eatnis mamma hos mamma sátni sáni ord ordets dnj tnj nj boadnji boatnjis make hos maken botnjat bonjan vrida jag vrider gŋ kŋ ŋ duogŋat duokŋan laga (hål) jag lagar jiekŋa jieŋa is isens

7 7 7 k:z(w) vz(w) starkstadium svag/starkstadium betydelse kc vcc lákca lávcca grädde gräddens kč včč gokčat govččan täcka jag täcker ks vss oaksi oavssit gren grenar kst vstt teaksta teavsttat text texter kš všš dikšut divššun sköta jag sköter kt vtt gákti gávttit kolt koltar Stavelsetyper I nordsamiskan finns jämnstaviga, uddastaviga och sammandragna ordstammar. Det är viktigt att kunna skilja de olika typerna åt för att kunna böja ord, eftersom de olika typerna av ord böjs på olika sätt. Nedan tas olika verbtyper och typer av nomen upp. Nomen är ett samlingsord för substantiv, adjektiv, pronomen och räkneord. Verbtyper Det finns tre olika typer av verb: 1. Jämnstaviga verb jämnt antal stavelser grundformen (infinitiv) slutar på -at, -it, -ut stadieväxling 2. Uddastaviga verb udda antal stavelser (tre stavelser som slutar på it, förutom hjälpverbet leat och negeringsverbet i-) ingen stadieväxling 3. Sammandragna verb två stavelser grundformen slutar på -át, -et, -ot ingen stadieväxling 1. Jämnstaviga verb -at bargat rgg att arbeta -it boahtit đ att komma -ut goarrut r att sy 2. Uddastaviga verb tre stavelser -it muitalit att berätta leat, i- leat att vara 3. Sammandragna verb -át vuoddját att börja köra -et fertet måste -ot gullot att höras

8 8 Typer av nomen Det är svårare att bestämma typen hos nomen än hos verb, bla därför att man måste böja ordet (i genitiv singularis) för att veta vilken typ det är. Det finns tre olika typer av nomen (substantiv, adjektiv, pronomen och räkneord): 1. Jämnstaviga nomen jämnt antal stavelser (i genitiv singularis) stadieväxling (nästan alltid) slutar på vokal -a,-á,-e,-i,-o,-u 2. Uddastaviga nomen udda antal stavelser (i genitiv singularis) och jämnt antal stavelser i grundformen (nominativ) slutar på vokal eller konsonant i nominativ både med stadieväxling och utan, både med stark- och svagstadium i nominativ 3. Sammandragna nomen jämnt antal stavelser svagstadium i grundformen växlar med extra starkt stadium 1. Jämnstaviga nomen -a deadja j te -á biigá igg piga -e reive ivv brev -i áhčči hč pappa -o reŋko ŋkk sågbock -u biebmu pm mat 2. Uddastaviga nomen svag, vokal, stadieväxl beana beatnag- hund svag, kons, stadieväxl fanas fatnas- båt svag, kons, ej stadieväxl guovddáš guovddaž- centrum 3. Sammandragna nomen boazu bohcco- ren

9 9 MORFOLOGI (formlära) Nomen Till nomen hör: Substantiv namn på saker och företeelser; áhčči, beana pappa, hund Räkneord grundtal, ordningstal; okta, nubbi ett, andra Adjektiv beskriver hur någon eller något är eller ser ut; čáppat, alit vacker, blå Pronomen bl.a ersättningsord för substantiv; doai, muinna ni två, med mig Nomen böjs både i kasus och enligt de antal personer eller saker som berörs av handlingen, tex: nominativ áhkku viehká farmor springer lokativ áhkus lea dállu farmor har ett hus singularis áhkku viehká farmor springer dualis soai boahtiba de två kommer pluralis doppe leat ollu áhkut därborta är det många tanter Substantiv Hur böjs substantiv? De böjs i: - ental (singularis) och flertal (pluralis) - sju olika former som kallas kasus - nominativ (grundform) - ackusativ (som objekt) - genitiv (ägande) - lokativ (i, från) - illativ (till) - komitativ (med) - essiv (som) Substantiven delas också in i tre olika grupper beroende på om de är: jämnstaviga, uddastaviga eller sammandragna. Läs mer under stavelsetyper sid 6-7. Se böjningsschema för substantiv på sidan 12. Nominativ är grundformen av ordet och det ord man söker på i ordlistor. Nominativ används om den som gör något eller är något (subjektet). Nominativ kan man hitta i en mening om man frågar: Mii/Gii/Mat/Geat + vearba? - Vad/Vem/Vilka + verb? Mii gullo? Luohti gullo. Gii boahtá? Áhčči boahtá. Geat vihket? Mánát vihket. Vad hörs? Jojk hörs. Vem kommer? Pappa kommer. Vilka springer? Barnen springer. I samiskan står det någon har i nominativ: Máhtes lea beana. Máhtte har en hund. Hos Máhtte är en hund. Nominativens ändelser: i singularis: många olika i pluralis: - t

10 10 Ackusativ har funktion som objekt och betecknar ofta föremålet för handlingen. Ackusativformen hittar man om man frågar: Maid/Man/Gean/Geaid? - Vad/Vem? Maid don borat? Mon boran márffi. Maid son sihtá? Son sihtá čázi. Maid Gáren oaidná? Gáren oaidná bohccuid. Gean oainnát? Oainnán Máhte. Vad äter du? Jag äter korv. Vad vill han ha? Han vill ha vatten. Vad ser Gáren? Gáren ser renar. Vem ser du? Jag ser Máhtte. Ackusativens ändelser: i singularis: många olika i pluralis: -id Genitiv har samma form som ackusativ men dessa två former används på olika sätt. Genitiv används bland annat för att uttrycka ägandeförhållanden eller tillhörighet: Genitiv kan man hitta om man frågar: Gean? - Vems? Gean biila dát lea? Dát lea áhči biila. Vems bil är det här? Det här är pappas bil. áhčči pappa skuvla skola Dovle lea áhči biila. Skuvlla ivdni lea fiskat. áhči - pappas skuvlla skolans Där borta är pappas bil. Skolans färg är gul. Genitivformen används också: - efter grundtal från 2 och uppåt: Lean 25 jagi boaris. jahki-jagi Jag är 25 år gammal. Dus leat guokte láibbi. láibi-láibbi Du har två bröd. - vid postpositioner: Mon manan áhku lusa. áhkku-áhku Jag går till farmor/mormor. Ánne muitala su birra. son-su Ánne berättar om henne. Eadni lea ádjá luhtte. áddjá-ádjá Mamma är hos farfar/morfar. - vid tidsangivelser, för att uttrycka när någonting sker: Mon boađán boahtte bearjadaga. bearjadat-bearjadaga Jag kommer nästa fredag. Genitivens ändelser: i singularis: många olika i pluralis: -id

11 11 Lokativ är en form av substantivet som berättar: - var något eller någon är: Áhčči lea ruovttus. - varifrån något eller någon kommer: Mon boađán Gironis. - att något eller någon besöker en plats: Mon manan hivssegis. Pappa är hemma. Jag kommer från Giron. Jag går på toaletten. - att någon har något eller att en sak består av något: Áhčis lea beana. Pappa har en hund. Báiddis leat ollu ivnnit. Tröjan har många färger. Man kan hitta lokativformen genom att fråga: Gos/Geas? Var/Varifrån/Vem har? Gos don boađát? - Mon boađán Gironis. Geas lea beana? - Áhčis lea beana. Varifrån kommer du? - Jag kommer från Giron. Vem har en hund? - Pappa har en hund. Lokativens ändelser: i singularis: -s i pluralis: -in Illativ På svenska används orden till eller in i för att uttrycka platsen man ska till. På samiska uttrycks detta med kasusformen illativ. Om man vill hitta illativformen kan man fråga: Gosa/Geasa + vearba? Vart/Till vem + verb? Gosa son manná? - Son manná áhku vissui. Geasa boahtá guossi? - Eadnái boahtá guossi. Vart går hon? - Hon går till farmors hus. Till vem kommer en gäst? - Till mor kommer en gäst. I illativ har man också diftongförenkling: giehta gihtii hand till handen viessu vissui hus till huset boazu bohccui ren till renen Illativens ändelser: i singularis: -i i pluralis: - ide, -idda Ändelsen blir ide när ordet har två eller fyra stavelser; boh-ccui-de Ändelsen blir idda när ordet har tre eller fem stavelser; beat-na-gii-dda För att komma ihåg illativ kan man tänka så här: illativ = tillativ!

12 12 Komitativ På samiska är med inbakat i substantivet. Observera att komitativens singularändelser sammanfaller med lokativens pluraländelser. komitativ singular Biillain son vujii badjel geainnu. Hon körde av vägen med bilen. lokativ plural Biillain leat máŋggalágan ivnnit. Bilarna har många slags färger. Komitativformen har också betydelsen tillsammans med ; Vuolggát go muinna ja Bierain guoli bivdit? Gea, dovle lea Biera beatnagiin! Far du tillsammans med mig och Biera för att fiska? Se, där är Biera tillsammans med hunden! Komitativens ändelser: i singularis: - in, -iin i pluralis: - iguin Essiv Essivformen är lika i singularis och pluralis. Används ibland istället för svenskans som: Mon barggan oahpaheaddjin. Mánnán son orui Gironis. Jag arbetar som lärare. Som barn bodde hon i Giron. - När man, i vissa fall, ska förklara var något är: Beana lea olgun. Hunden är ute. Mii orrut davvin geasset. Vi bor i väster (i norr) om sommaren. - Essiv kan också användas när man ska förklara vissa naturföreteelser, men även i andra sammanhang. Arvin vulgiime bivdit. I regnet for vi två för att jaga. Essivens ändelse är: i singularis och pluralis: -n

13 13 Böjningschema för substantiven i singularis och pluralis Jämnstaviga stammar singularis deadja j biigá igg reive ivv áhčči hč reŋko ŋkk biebmu pm nominativ deadja biigá reive áhčči reŋko biebmu ack/gen deaja biiggá reivve áhči reŋkko biepmu lokativ deajas biiggás reivves áhčis reŋkkos biepmus illativ dedjii biigái reivii áhččái reŋkui bibmui komitativ deajain biiggáin reivviin áhčiin reŋkkuin biepmuin essiv deadjan biigán reiven áhččin reŋkon biebmun pluralis nominativ deajat biiggát reivvet áhčit reŋkkot biepmut ack/gen deajaid biiggáid reivviid áhčiid reŋkkuid biepmuid lokativ deajain biiggáin reivviin áhčiin reŋkkuin biepmuin illativ deajaide biiggáide reivviide áhčiide reŋkkuide biepmuide komitativ deajaiguin biiggáiguin reivviiguin áhčiiguin reŋkkuiguin biepmuiguin essiv deadjan biigán reiven áhččin reŋkon biebmun Uddastaviga stammar Sammandragna stammar singularis singularis beana beatnagfanas fatnasguovddáš guovddažboazu bohcconominativ beana fanas guovddáš nominativ boazu ack/gen beatnaga fatnasa guovddáža ackusativ bohcco lokativ beatnagis fatnasis guovddážis lokativ bohccos illativ beatnagii fatnasii guovddážii illativ bohccui komitativ beatnagiin fatnasiin guovddážiin komitativ bohccuin essiv beanan fanasin guovddášin essiv boazun pluralis pluralis nominativ beatnagat fatnasat guovddážat nominativ bohccot ack/gen beatnagiid fatnasiid guovddážiid ackusativ bohccuid lokativ beatnagiin fatnasiin guovddážiin lokativ bohccuin illativ beatnagiidda fatnasiidda guovddážiidda illativ bohccuide komitativ beatnagiiguin fatnasiiguin guovddážiiguin komitativ bohccuiguin essiv beanan fanasin guovddášin essiv boazun

14 14 Räkneord Räkneord är ord som svarar på frågorna: galle/gallát/gallis? - hur många/vilken i ordningen/hur många personer? Räkneorden indelas i : 1. bestämda tal 2. ungefärliga tal 3. frågeord 1. Bestämda tal grundtal ordningstal samlingstal (används om personer) berättar hur många det är berättar om ordningen berättar hur många personer det rör sig om 0 nolla 1 okta vuosttaš (första) 2 guokte nubbi (andra etc.) guovttis 3 golbma goalmmát golmmas 4 njeallje njealját njealjis 5 vihtta viđát viđas 6 guhtta guđát guđas 7 čieža čihččet čiežas 8 gávcci gávccát gávccis 9 ovcci ovccát ovccis 10 logi logát logis 11 oktanuppelohkái oktanuppelogát oktanuppelogis 21 guoktelogiokta guoktelogivuosttaš guoktelogiovttas 90 ovccilogi ovccilogát ovccilogis 100 čuođi, čuohti čuođát čuođis 2. Ungefärliga tal grundtal ordningstal samlingstal moadde (några) moattis (några personer) máŋga (många) máŋggas (många personer) 3. Frågeord grundtal ordningstal samlingstal galle? (hur många?) gallát? (vilken i ordningen?) gallis? (hur många personer?) Böjning av räkneord grundtal grundtal + substantiv nominativ okta guokte nominativ okta guolli guokte guoli ackusativ ovtta guokte ackusativ ovtta guoli guokte guoli genitiv ovtta guovtti genitiv ovtta guoli guovtti guoli lokativ oktii guoktái lokativ ovtta guolis guovtti guolis illativ ovttas guovttis illativ ovtta guollái guovtti guollái komitativ ovttain guvttiin komitativ ovttain guliin guvttiin guliin essiv oktan guoktin essiv oktan guollin guoktin guollin Övriga räkneord böjs som guokte

15 15 Adjektiv Adjektiv berättar hurdant något eller någon är. Adjektivet böjs olika beroende på om det står före eller efter det ord som skall förklaras (predikat eller attribut). Adjektiv förekommer också i olika komparationsformer (tex. ung, yngre, yngst). Vissa adjektiv kan fungera som substantiv (tex. de rika) och har då samma böjningsmönster som substantiven. Predikat-attribut Predikat när adjektivet står efter huvudordet: Dállu lea ruoksat. Huset är rött. Dálut leat ruoksadat Husen är röda. Nieida lea čáppat. Flickan är vacker. Nieiddat leat čábbát. Flickorna är vackra. Attribut kallas det när adjektivet står före huvudordet: Rukses dállu. Ett rött hus. Rukses dálut. Röda hus. Čáppa nieida. En vacker flicka. Čáppa nieiddat. Vackra flickor. Attributet böjs inte, men predikatet böjs i singularis-pluralis. Komparation Adjektiv förekommer i tre olika komparationsformer (jämförelseformer): 1) positiv: nuorra, buorre, álki ung, bra, lätt 2) komparativ: nuorat, buoret, álkibut yngre, bättre, lättare 3) superlativ: nuoramus, buoremus, álkimus yngst, bäst, lättast Som substantiv Vissa adjektiv kan även fungera som substantiv och följer då samma böjningsmönster som substantiven (tex. de rika, de unga, de fattiga). Se böjningsmönster på sidan 12. Tex: Ackusativ pluralis: Oidnen nuoraid. Jag såg de unga. Illativ pluralis: Atte dán nuoraide! Ge den här till de unga!

16 16 Pronomen Pronomen är småord som används istället för substantiv. De följer samma böjningsmönster som substantiven och böjs alltså efter kasus och numerus (antal). I samiskan finns många olika pronomen t.ex: Personliga pronomen singularis dualis pluralis 1p nominativ mon (jag) moai (vi två) mii (vi - flertal) ack/gen mu munno min lokativ mus munnos mis illativ munnje munnuide midjiide komitativ muinna munnuin minguin essiv munin munnon minin 2p nominativ don (du) doai (ni två) dii (ni flertal) ack/gen du dudno din lokativ dus dudnos dis illativ dutnje dudnuide didjiide komitativ duinna dudnuin dinguin essiv dunin dunin dinin 3p nominativ son (han/hon) soai (de två) sii (de flertal) ack/gen su sudno sin lokativ sus sudnos sis illativ sutnje sudnuide sidjiide komitativ suinna sudnuin singuin essiv sunin sunin sinin Böjs på samma sätt som substantiv, men böjs dessutom i dualis (tvåtal). Formerna i essiv används sällan. Fråge- och relativa pronomen Frågepronomen kan vara tex: Mii du namma lea? (mii -nom sing) Vad heter du? (Vad är ditt namn?) Gean dat lea? (gean - gen sing) Vems är det? Mat diet leat diŋggaid? (mat - nom plur) Vad är det där för saker? Relativa pronomen kan vara tex: Biera, geasa don liikot, lea Ánne viellja. (ill sing) Biera som du tycker om, är Ánnes bror. In ipmir, maid don dajat. (ack sing) Jag förstår inte vad du säger. Bohccot mat ledje doppe eai lean min. (nom plur) Renarna som var där var inte våra.

17 17 Böjning av mii och gii singularis pluralis nominativ mii gii nominativ mat geat ackusativ man (vilken) gean ackusativ maid geaid maid (vad, som) genitiv man gean genitiv maid geaid lokativ mas geas lokativ main geain illativ masa geasa illativ maidda geaidda komitativ mainna geainna komitativ maiguin geaiguin essiv manin geanin essiv manin geanin Demonstrativa pronomen dat dát diet duot dot den/det den/det här den/det där närmare dig/er den/det där borta den/det där långt borta Dat ii leat du. (nom sing) Den är inte din. Čohkket duosa! (ill sing) Sätt dig där borta! Átte munnje dien! (ack sing) Ge mig den där! singularis pluralis nominativ dat dat ack/gen dan daid lokativ das dain illativ dasa daidda komitativ dainna daiguin essiv danin danin Reciproka pronomen 1. nubbi nuppi 2. goabbat guoibmi/guhtet guoibmi Används i meningar som: Soai liikoba nubbi nubbái. Moai dovde goabbat guoibmáme. Dii oahppabehtet guhtet guimmiineattet. De två tycker om varandra. Vi två känner varandra. Ni lär av varandra. Reflexiva pronomen är olika böjningar av pronomenet ieš själv Indefinita pronomen eller obestämda pronomen är tex ord som: buohkat, juohke, moadde, veahá alla, varje, några, lite

18 18 Verb Verbet berättar om vad som händer, vad som hände igår och vad som ännu inte har hänt. Det berättar också om vad substantivet gör. Samiskan kallas ibland för ett verbspråk eftersom en så stor del av språket är uppbyggt av verb med en massa olika böjningar och avledningar. Verben är indelade i tre typer som böjs lite olika, se under stavelsetyper sidan 6. Verben delas in i finita (böjs efter person mm) och infinita (böjs ej efter person mm) former. De finita formerna böjs efter: Modus: Indikativ viehká han/hon springer Konditionalis viegašin jag skulle springa om.. Potensialis viegažan jag springer möjligen Imperativ Viega! Spring! Tempus: Presens (nutid) viegan jag springer (tid) Preteritum (dåtid) vihken jag sprang Perfekt lean viehkan jag har sprungit Pluskvamperfekt ledjen viehkan jag hade sprungit Person: Antal: 1. person (1p) 2. person (2p) 3. person (3p) Singularis (ental) Dualis (tvåtal) Pluralis (flertal) Infinita verb böjs inte efter person mm, de har alltså inte personändelser. Tex: Son ii čiero. ii = finit (böjs efter person) čiero = infinit (böjs ej efter person) Mon lean viehkan. lean = finit viehkan = infinit

19 19 Presens (nutid) Jämnstaviga verb singularis bargat -at (arbeta) boahtit it (komma) goarrut ut (sy) 1p mon barggan boađán goarun 2p don barggat boađát goarut 3p son bargá boahtá goarru dualis 1p moai barge bohte gorro 2p doai bargabeahtti boahtibeahtti goarrubeahtti 3p soai bargaba boahtiba goarruba pluralis 1p mii bargat boahtit goarrut 2p dii bargabehtet boahtibehtet goarrubehtet 3p sii barget bohtet gorrot Jämnstaviga verb har stadieväxling samt diftongförenkling. Svagt stadium: 1p singularis barggan boađán goarun 2p singularis barggat boađát goarut Starkt stadium: Övriga Diftongförenkling: 1p dualis oa o bohte gorro 3p pluralis bohtet gorrot Uddastaviga verb singularis leat (vara) muitalit it (berätta) negeringsverbet 1p mon lean muitalan in 2p don leat muitalat it 3p son lea muitala ii dualis 1p moai letne muitale(tne) ean 2p doai leahppi muitaleahppi eahppi 3p soai leaba muitaleaba eaba pluralis 1p mii leat muitalit eat 2p dii lehpet muitalehpet ehpet 3p sii leat muitalit eai Uddastaviga verb har ingen stadieväxling. De står i svagt stadium.

20 20 Sammandragna verb singularis vuoddját át (köra iväg) fertet et (vara tvungen) gullot ot (höras) 1p mon vuoddján ferten gullon 2p don vuoddját fertet gullot 3p son vuoddjá ferte gullo dualis 1p moai vuoddjáje(tne) ferteje(tne) gulloje(tne) 2p doai vuoddjábeahtti fertebeahtti gullobeahtti 3p soai vuoddjába ferteba gulloba pluralis 1p mii vuoddját fertet gullot 2p dii vuoddjábehtet fertebehtet gullobehtet 3p sii vuoddjájit fertejit gullojit Sammandragna verb har ingen stadieväxling. De står i starkt stadium. De böjs på samma sätt som uddastaviga verb förutom att de har ett j- inskjutet i: 1p dualis vuoddjáje(tne) ferteje(tne) gulloje(tne) 3p pluralis vuoddjájit fertejit gullojit Preteritum (dåtid) Jämnstaviga verb singularis bargat -at boahtit it goarrut ut 1p mon bargen bohten gorron 2p don barget bohtet gorrot 3p son barggai bođii goarui dualis 1p moai barggaime bođiime goaruime 2p doai barggaide bođiide goaruide 3p soai barggaiga bođiiga goaruiga pluralis 1p mii barggaimet bođiimet goaruimet 2p dii barggaidet bođiidet goaruidet 3p sii barge bohte gorro Även i preteritum har jämnstaviga verb stadieväxling samt diftongförenkling. Starkt stadium: 1p sg bargen bohten gorron 2p sg barget bohtet gorrot 3p pl barge bohte gorro Svagt stadium: Övriga Diftongförenkling: -at 1p sing, 2p sing, 3p plur -it alla -ut 1p sing, 2p sing, 3p plur

21 21 Uddastaviga verb singularis leat muitalit -it 1p mon ledjen muitalin 2p don ledjet muitalit 3p son leai muitalii dualis 1p moai leimme muitaleimme 2p doai leidde muitaleidde 3p soai leigga muitaleigga pluralis 1p mii leimmet muitaleimmet 2p dii leiddet muitaleiddet 3p sii ledje muitale(dje) Uddastaviga verb har ingen stadieväxling. De står i svagt stadium. Sammandragna verb singularis vuoddját -át fertet -et gullot -ot 1p mon vuoddjájin fertejin gullojin 2p don vuoddjájit fertejit gullojit 3p son vuoddjái fertii gullui dualis 1p moai vuoddjáime fertiime gulluime 2p doai vuoddjáide fertiide gulluide 3p soai vuoddjáiga fertiiga gulluiga pluralis 1p mii vuoddjáimet fertiimet gulluimet 2p dii vuoddjáidet fertiidet gulluidet 3p sii vuoddjáje(dje) ferteje(dje) gulloje(dje) Sammandragna verb har ingen stadieväxling. De står alla i starkt stadium. De böjs på ungefär samma sätt som uddastaviga verb förutom att de har ett j- inskjutet i: 1p sg vuoddjájin fertejin gullojin 2p sg vuoddjájit fertejit gullojit 3p pl vuoddjáje(dje) ferteje(dje) gulloje(dje)

22 22 Imperativ är en uppmaningsform av verbet men den kan också användas för att uttrycka en önskan om någonting. Alla former kommer inte att redovisas här utan bara de allra vanligaste som används när man uppmanar andra att göra något. 2p singularis 2p dualis 2p pluralis Jämnstaviga -at bargga bargi barget jobba! -it boađe boahtti bohtet kom! -ut goaro goarru gorrot sy! Uddastaviga -it muital muitaleahkki muitalehket berätta! leat leage leahkki lehket var (snäll)! neg ale alli allet (gå) inte! Sammandragna -át vuoddjá vuoddjájeahkki vuoddjájehket kör iväg! -et riŋge riŋgejeahkki riŋgejehket ring! -ot dulko dulkojeahkki dulkojehket tolka! Vuolgge! Leahkki jaska! Eale dearvan! Ale dan daga! Mannet ruoktot! Far! (till en person) Var snäll och var tyst! (till två personer) Lev väl! (till en person) Gör inte det! (till en person) Gå hem! (till flera personer) Sammansatta fraser Negation En nekande sats är alltid en sammansatt fras. Negeringsverbet (in, it, ii osv) böjs efter person, medan huvudverbet har samma form i alla personer. För att bilda presens kallas formen infinit indikativ (tex bargga) och för att bilda preteritum kallas formen perfekt particip (tex bargan). Presens: Mon in bargga. Jag arbetar inte. Moai ean muital. Vi två berättar inte. Mii eat ferte. Vi är inte tvungna. Preteritum: Mon in bargan. Jag arbetade inte. Moai ean muitalan. Vi två berättade inte. Mii eat ferten. Vi var inte tvungna. singularis negeringsverb infinit indikativ perfekt particip 1p in 2p it 3p ii dualis 1p ean I bargga, boađe, goaro I bargan, boahtán, gorron 2p eahppi leat, muital lean, muitalan 3p eaba vuoddjá, ferte, gullo vuoddján, ferten, gullon pluralis 1p eat 2p ehpet 3p eai

23 23 Perfekt och pluskvamperfekt Perfekt och pluskvamperfekt bildas tillsammans med hjälpverben har och hade. Hjälpverbet leat böjs efter person och antal medan huvudverbet (te x boahtán) alltid står i samma form, perfekt particip. Perfekt: hjälpverbet i presens + perfekt particip Pluskvamperfekt: hjälpverbet i preteritum + perfekt particip Perfekt: Son lea boahtán. Han har kommit. Mii leat muitalan. Vi har berättat. Pluskvamperfekt: Sii ledje mannan. De hade rest/åkt. Mon ledjen gorron. Jag hade sytt. singularis hjälpverb presens hjälpverb i preteritum perfekt particip 1p lean ledjen 2p leat ledjet 3p lea leai dualis 1p letne leimme I bargan, boahtán, gorron 2p leahppi leidde lean, muitalan 3p leaba leigga vuoddján, ferten, gullon pluralis 1p leat leimmet 2p lehpet leiddet 3p leat ledje Adverb Adverb beskriver var, när och hur något sker eller äger rum. Adverb används som bestämningar till verb, adjektiv, andra adverb eller hela meningar. Adverb står som adverbial i satser (meningar). Man delar in adverbet i olika grupper t. ex: 1. Platsadverb: siste, olgun, doppe inne, ute, därborta 2. Tidsadverb: ihttin, odne, mannan vahkus imorgon, idag, i förra veckan 3. Sättsadverb: jođánit, bures, dávjá snabbt, bra,ofta 4. Gradadverb: oalle, hui, menddo ganska, väldigt, alltför Partiklar Partiklar är småord som ger en extra tyngd till ett ord eller en mening. Vissa kan inte stå själva utan måste stå tillsammans med ett annat ord, andra är mer självständiga. Lea go dat jur duohta? Är det alldeles sant? Mon gal máhtán juoigat. Nog kan jag jojka. Doppe lei goit somá. Där var det iallafall kul.

24 24 Post- och prepositioner Postpositioner är småord som står efter nomenet/substantivet och anger t. ex; en plats; Son lea áhku ja ádjá luhtte. Han är hos farfar och farmor. Viellja lea dálu siste. Brodern är inne i huset. Mana fal áhku lusa! Gå du bara till mormor! eller en tid; Mánnodaga maŋŋil lea disdat. Efter måndag är det tisdag. Kom ihåg att substantivet alltid står i genitiv när en postposition används! På samiska används oftast postpositioner (post = efter): Son lea áhku ja ádjá luhtte. dvs. postpositionen står efter nomenet/substantivet. På svenska används prepositioner (pre = före) istället: Han är hos mormor och morfar. dvs. prepositionen står före nomenet/substantivet. Prepositioner används mer sällan i samiska. Konjunktioner Konjunktioner används för att binda samman ord eller meningar t.ex: Biete ja Elle Mon orun sihke Gironis ja Gárasavvonis Biete och Elle Jag bor både i Giron och Gárasavvon. Interjektioner Interjektioner är utropsord som t. ex hej, svisch osv. Interjektioner kan delas in i tre grupper: 1. Ord som uttrycker känslor : hei, hei-hei! (förundran) ho-hoi! (trötthet) vuoi! (smärta, glädje, förundran och liknande) 2. Ord som används för att påkalla uppmärksamhet: ce! (lockord för hunden) ená! (ord för att lugna tamrenen) gul! (hör!) 3. Ljudhärmande ord (finns få i samiskan): beavgga-beavgga-bea (ripans ljud) njáv (mjau)