Gulahalan 2 Kapitel 2 Fördjupning

Transkript

1 1 Gulahalan 2 Kapitel 2 Fördjupning Att ha/inte ha Sus lea dállu. Sus ii leat dállu. Lea go sus dállu? Mii sus lea? Hon har ett hus. Hon har inte ett hus. Har hon ett hus? Vad har hon? Ánnes leat beatnagat. Ánnes eai leat beatnagat. Leat go Ánnes beatnagat? Mat Ánnes leat? Ánne har hundar. Ánne har inte hundar. Har Ánne hundar? Vad har Ánne? Girstes lea gosahat. Girstes ii leat gosahat. Lea go Girstes gosahat? Mii Girstes lea? Girste har hosta. Girste har inte hosta. Har Girste hosta? Vad har Girste? 1. Översätt följande meningar till samiska. a) Har du pengar?.. b) Jag har renar... c) Farmor har många barn... d) Har du en bil?.. e) Vad har du i ryggsäcken?.. f) Biera har inte barn... g) Hunden har en svans... h) Jag har inte en bil... i) Hon har byxor... j) Har du systrar?.. k) Har du smör?.. Frågor Konstruera frågor som du frågar någon samisktalande muntligt. Komihåg att du kan använda både frågeord (Mii gullo?) eller verb (Lea go dus oabbá?) (se pdf gulahalan1 kapitel 8). Substantiv pluralis - nominativ Substantiv pluralis i nominativ är t ex beatnagat Mus leat beatnagat. Böjningsmönster för substantiv i pluralis hittar du i liten grammatik (s ). 2. Böj följande substantiv i nominativ pluralis. heargi rgg dolla l juolgi lgg čuovga vgg bálggis bálgágeres gerres- jurdda jurdagmuitalus ss s mánná n eallin eallimnjuolggusvuohta đ suohpan

2 2 3. Översätt följande meningar till samiska. a) Hundarna skäller... b) Barnen kommer imorgon... c) Du har systrar... d) Ljusen brinner... e) Renarna springer... Personliga pronomen mon don son jag du han/hon moai doai soai vi två ni två de två mii dii sii vi (tre el fler) ni (tre el fler) de (tre el fler 4. Skriv in rätt personligt pronomen. a) lohká aviissa. b) boahtit du lusa bearjadaga. c) áigu vuolgit ruoktot. d) Vuolggát go Romsii otne? e) borrabehtet guoli. f) Viežžaba go áhku gávppis? g) ean gille dan dahkat. Verb pluralis 5. De jämnstaviga verben i lådan är böjda i olika pluralisformer. Ange vilken form de är böjda i och också ordets infintivform (grundform). t ex: oaidnibehtet 2:a person pluralis(dii) grundform oaidnit 6. Du kan också använda orden i lådan för att konstruera meningar. t ex: Dii oaidnibehtet mu. oaidnibehtet čállet boahtibehtet gullet diehtibehtet derpet jearrat geahččabehtet čužžot čállit sáhttet cillet gokčabehtet ellet dihtet orrot buktit gullat johtit čuožžubehtet guoskabehtet buktibehtet jerret johtibehtet oidnet

3 3 Negation 7. Gör själv meningar med verben nedan, både muntligt och skriftligt. Tänk på att negeringsverbet ii böjs efter person, men att huvudverbet har en och samma form (infinit indikativ) i alla personer, t ex gille. Ange verbens indikativ infinitform. In gille Mon in gille Don it gille Son ii gille Moai ean gille Doai eahppi gille Soai eaba gille Mii eat gille Dii ehpet gille Sii eai gille De mii nealgut, go ii oktage gille málistit biepmu. Nils-Aslak Valkeapää Här följer Nils-Aslak Valkeapääs dikt om våren med översättning från boken Vidderna inom mig. 8. Försök först själv att förstå innehållet i dikten med hjälp av ordlistan på webben, sedan kan du kika på översättningen om du behöver hjälp. Här är det väldigt viktigt att du är uppmärksam på hur orden är böjda, det gör mycket av dikten då bara ett tjugotal olika ord är använda (se nedan). Det är ett utmärkt tillfälle att träna olika böjningsformer och få in dem i ett sammanhang. váibmu ealli luohti buollit cahkat čuovga oaidnit miella áigi beaivváš jurdda giđđa ligget dolla dál fuobmát eallin liekkas

4 4 Giđđaáiggi čuovggat bullet Giđa áiggi, čuovgga áiggi giđđadolat, čuovggat bullet Miela ligge váimmu ligge Buollá liegga miellajurdda váimmu jurdda liegga jurdda Giđa čuovggat giđa dolat váimmu liegga giđđadolat Oainnátgo dál fuobmátgo dál eallima čuovggaid Beaivváža luohti eallima luohti Giđđa go dolla cahká ja buollá Giđđa, giđđa luonddu, váimmu ealli dolla Vårtidens ljus brinner Vårens tid, ljusets tid våreldar, ljus brinner Värmer sinnet värmer hjärtat Tänder känslor hjärtats tanke varm tanke Vårens ljus vårens eldar hjärtats varma våreldar Ser du nu märker du nu livets ljus Solens jojk livets jojk Våren när elden tänds och brinner Våren, våren naturens, hjärtats levande eld övers. John E Utsi, Kristina Utsi, Mia Berner Här följer en av Nils-Aslak Valkeapääs mest kända dikter. 9. a) Med hjälp av ordlistan kan du översätta den så att du förstår innehållet, men börja med att: b) Markera alla substantiv och verb på två olika sätt. Nils-Aslak Valkeapää Ruoktu váimmus Mu ruoktu lea mu váimmus ja dat johtá mu mielde Mu ruovttus eallá luohti gullo mánáid illudeapmi Biellut skállet doppe beatnagat cillet suohpan njurggasta Mu ruovttus šlivggodit láđđegávtti healmmit sámi nieiddažiid biddojuolggit liegga modji Mu ruoktu lea mu váimmus ja dat johtá mu mielde Don dieđát dan viellja don ipmirdat oabbá muhto maid dajan daidda apmasiidda geat gokčet dan visot maid dajan sin jearaldagaide geat bohtet eará máilmmis

5 5 Mot sáhttá čilget ahte ii oro gostege dehege orru gal muhto mun orun buohkain dáin duoddariin ja don čuoččut mu seaŋggas mu hivsset lea duoid miestagiid duohkin beaivi lea mu lámpu jávri lávgunlihtti Mot čilget ahte váibmu lea mu ruoktu ja dat sirdása mu mielde Mot čilget ahte doppe orrot maiddái earát mu vieljat ja oappát Maid mun dajan viellja maid mun dajan oabbá Dat bohtet ja jerret gos du ruoktu lea Dat buktet báhpiriid ja dadjet dát ii leat gean ge dát lea Riikka eanan Riikka visot Dat ohcet assás duolva girjjiid ja dadjet dá lea láhka ja dát guoská dunai Maid mun dajan oabbá Maid mun dajan viellja Don dieđát dan viellja don ipmirdat oabbá Muhto go dat jerret gos lea du ruoktu dajatgo don ahte dát visot Skuolfedievás mii lávostalaimet* giđđajohtolat áigge Čáppavuomis mis lei* goahti ragatáigge Min geasseorohat lea Ittunjárga ja dálvet min bohccot leat Dálvadasa guovlluin Don dieđát dan oabbá don ipmirdat viellja Min máddarat leat dolastallan* Allaorddas Stuorajeakke balssain Viiddesčearus Áddjárohkki hohkai* vuonas guollebivddus Áhkkováidni lávii* suidnet Šelgesrođus Áhčči riegádii* Finjubávtti vuollái boaldi buollašii Ja vel dat jerret gos lea du ruoktu Dat bohtet mu lusa ja čájehit girjjiid Láhkagirjjiid

6 6 maid sii leat ieža čállán* Dá lea láhka ja dát guoská dunai Geahča Muhto in mun geahča viellja in geahča oabbá in jienát maidige in sáhte Čájehan fal duoddariidda Ja mun oainnán min duoddariid min orohagaid ja gulan váimmu dearpame* dát lea mu ruoktu visot dat Ja mun guottán dan iežan siste váimmustan * böjningsformer som vi ännu inte tagit upp: lávostalaimet, lei, hohkai, lávii, riegádii preteritum (dåtid) leat dolastallan, leat čállán perfekt (har) dearpame håller på att slå

7 7 ahte amas assái áddjárohkki áhčči áhkkováidni áigi balsa bábir beaivi beana biddojuolgi biellu boahtit boaldi boazu buktit buohkat buolaš ciellat čájehit čállit čilget čuožžut dadjat dálvi dearpat dehege diehtit dolastallat doppe duohkin duolvvas duottar eallit eanan eará gal geahččat geasseorohat giđđajohtolat girji goahti gokčat gos gostege gullat gullot guoddit guollebivdu guoskat guovlu healbmi att främmande tjock avliden morfar/farfar pappa avliden mormor/farmor tid pals papper sol, dag hund ben med bellingholk renskälla komma brännande ren komma med alla kyla skälla visa skriva förklara stå säga vinter slå eller veta ha eld där bakom smutsig fjäll bo land andra, annan nog titta sommarboplats flyttväg på våren bok kåta täcka var ingenstans, någonstans höra höras bära fiske röra område nedersta delen av t ex en kolt hivsset hohkkat ieža illudeapmi ipmirdit jávri jearaldat jearrat jienádit johtit láđđegákti láhka láhkagirji lámpu lávet lávgunlihtti lávostallat liekkas luohti maidige maiddái máilbmi mánná máttar mielde miestta modji mot muhto nieiddaš njurggastit oabbá oaidnit ohcat orohat orrut ragatáigi riegádit Riika ruoktu sáhttit sápmi seaŋga sirdásit siste skállat šlivggodit suidnet suohpan váibmu viellja visot vuollái vuotna toalett drunkna andra glädje, lek förstå sjö fråga fråga yttra sig flytta klädeskolt lag lagbok lampa bruka badbalja använda lávvu (tältkåta) varm jojk(text) ingenting också värld barn stam, förfader med buske leende hur men liten flicka vissla syster se söka boplats, bostad bo brunsttid födas stat, rike hem kan (om möjlighet) same säng bli flyttad inne i klinga vifta el slänga med något ta skohö lasso hjärta bror allt under fjord

8 8 Sudoku Det japanska sifferpusslet i ny skepnad. Istället för siffror är det här personliga pronomen. Gör så här: Fyll i de tomma rutorna så att alla personliga pronomen i nominativ finns i varje lodrät och varje vågrät rad samt i varje låda med 9 rutor. De personliga pronomena är: mon jag don du son han/hon moai vi två doai ni två soai de två mii vi (tre el fler) dii ni (tre el fler) sii de (tre el fler) 10. don sii mon son doai soai sii don moai don soai moai mon son doai dii mon doai moai don sii moai don son soai son dii soai mon sii don dii don soai son