If you believe I have the right to a life, come and sit with me

Transkript

1 Statsvetenskapliga institutionen If you believe I have the right to a life, come and sit with me En kvalitativ fallstudie om sociala rörelsen Ung i Sveriges mobiliseringsprocess Självständigt arbete, 7,5 HP Statsvetenskap II (30 HP) Höstterminen 2018 Författare: Felicia Monteverde Holmgren & Karin Meiton Handledare: Björn Ottosson Antal ord (inklusive allt): 6480

2 Abstract The aim of this essay is to study the social movement Ung i Sverige and to clarify how their success of mobilization can be explained from the theory of framing. As modern society offer new ways to speak out and communicate, it is interesting to study how the movement was able to motivate to political engagement and participation. The study has focused on analysing the content of the movement s social media accounts to examine how they framed their political message. By conducting a qualitative case study and content analysis, the empirical material was sorted by a coding schema, with thematic themes. These themes describes the diagnostic-, prognostic- and motivational framing of the movement. The result revealed that the movement s framed messages changed and developed throughout the process of mobilization. The conclusion is that there are several factors in the movement s framing that can be possible explanations to the success of their mobilization. Nyckelord Ung i Sverige, mobilisering, sociala rörelser, inramningsteori, kollektiv inramning 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund och problemformulering Syfte och frågeställning Teori och tidigare forskning Definition av social rörelse Inramningsteorin Kollektiv inramning (Collective action frames) Inramningens logik och trovärdighet Tidigare forskning Metod och material Metod Urval och omfång Material Analys och resultat Diagnostisk inramning Prognostisk inramning Motiverande inramning Slutsats och diskussion Slutsats Framtida forskning Referenslista Empiriskt material Litteratur Elektroniska källor Muntliga källor Bilagor/appendix...27 Bilaga 1. Intervjuguide Bilaga 2. Transkribering av intervju 3

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund och problemformulering Under 2015 anländer flyktingar till Sverige som följd av krig och konflikter i världen. Läget betraktas som en flyktingkris och riksdagen antar därför mer restriktiva migrationslagar för att minska antalet asylsökande. Under 2016 införs gränskontroller och istället för permanenta- blir tillfälliga uppehållstillstånd standard (Regeringskansliet 2015a). Samtidigt pågår en intensiv debatt om Sveriges flyktingansvar. Politiker som tidigare talat om öppna gränser beskriver nu tillståndet som en nationell kris (Regeringskansliet 2015a; Regeringskansliet 2015b). Antalet högerextrema aktioner och hatbrott mot etniska minoriteter ökar (Dalbro 2018). I ett rättsligt uttalande bedömer Migrationsverket säkerhetsläget i Afghanistan som inte säkert, men gör bedömningen att olika provinser fortfarande kan betraktas som trygga (Migrationsverket 2017). För de asylsökande från Afghanistan följer konsekvensen att uppehållstillstånd blir svårare att få (Bouvin 2017). Den 6 augusti 2017 sätter sig ett tiotal ungdomar på Mynttorget utanför riksdagen i centrala Stockholm. De vill stoppa utvisningarna av asylsökande till Afghanistan och kräver att fler ska få uppehållstillstånd i Sverige. De som organiserar sittstrejken tillhör varken en organisation, förening eller något parti utan den nystartade sociala rörelsen Ung i Sverige. På torg och i media kritiserar de att människor utvisas till Afghanistan trots att det pågår en konflikt i landet (Kullving 2017). Rörelsen uppmanar makthavare att agera och vill att samhället ska beakta deras kravlista. I ett uttalande vädjar de till Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik att komma och tala med demonstranterna. Till Ribbenvik skriver de att du kan stoppa utvisningarna till Afghanistan (Hej Mikael Ribbenvik! 2017). Syftet är att direkt påverka Migrationsverket att upphöra med utvisningarna och ge amnesti till de asylsökande. Några dagar senare flyttas manifestationen till Medborgarplatsen i Stockholm och har nu tusentals deltagare. Sittstrejken sprider sig till fler städer i Sverige. Torg och mötesplatser fylls med supportrar, andra organisationer och sympatiserande politiker. Förutom den stora uppslutningen i Stockholm på Mynttorget, Medborgarplatsen och Norra Bantorget får rörelsen stort medialt utrymme. Migrationsverkets generaldirektör Ribbenvik svarar på Ung i Sveriges uttalande (Bouvin 2017), och den nytillträdda socialdemokratiska migrationsministern 4

5 Heléne Fritzon besöker strejken på Medborgarplatsen (Migrationsminister! #Ungisverige 2017). Genom sittstrejken lyckades de tiotal ungdomarna som startade på Mynttorget att mobilisera tusentals deltagare runt om i Sverige. Detta väcker frågan om hur en rörelse, som till synes saknar materiella, sociala eller ekonomiska resurser, under en kort tidsperiod lyckades mobilisera så starkt stöd och politiskt engagemang. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den sociala rörelsen Ung i Sverige lyckades mobilisera och politiskt engagera tusentals människor under en kort tidsperiod. Vi kommer genomföra en kvalitativ fallstudie och studien baseras på en kvalitativ innehållsanalys av texter, bilder och ljudinspelningar från framförallt rörelsens egna sociala medier. Denna uppsats ämnar bidra till forskningsfältet om sociala rörelser och mobilisering av deltagare genom att studera hur rörelsens gestaltning av samhället kunde engagera olika individer. Detta är särskilt intressant att studera eftersom den teknologiska utvecklingen öppnat för nya och kraftfulla tillvägagångssätt att kommunicera på genom sociala medier, vilket inte kräver att deltagarna har några särskilda materiella resurser (Dahlgren 2009). Fallet kommer undersökas med hjälp av inramningsteorin för att analysera rörelsens mobiliseringsframgångar. Det har utförts ett flertal tidigare studier om sociala rörelsers mobilisering baserat på denna teoribildning. Vi strävar efter att bidra med en fallstudie av ett nutida fall där fokus ligger på empiriskt material insamlat från främst sociala medier. Frågeställningen och studiens syfte följer som en röd tråd genom uppsatsens disposition. Inledningsvis presenteras teoridelen framför kapitlet om metod för att ge en teoretisk bakgrund, presentation av tidigare forskning och begreppsdefinitioner. Utifrån uppsatsens syfte har en frågeställning formulerats: - Hur kan den framgångsrika mobiliseringen i Ung i Sverige förklaras utifrån teorin om kollektiv inramning? 5

6 2. Teori och tidigare forskning 2.1 Definition av social rörelse Begreppet social rörelse syftar på en kollektiv organisering av lösa nätverk, såväl som grupperingar vilka har uppstått utifrån en gemensam upplevelse och erfarenhet av omgivning, miljö, sociala problem eller konflikter. En social rörelse innefattar deltagare vilka vanligtvis är utan officiell auktoritet men som engagerar sig och agerar i civilsamhället. Genom ett enat kollektivt agerande, utifrån de uppfattade bristerna i den etablerade makten och samhället, eftersträvar deltagarna att omforma sin omgivning och miljö. På detta vis genereras en kollektiv identitet, som uppstår genom en delad världssyn, gruppsolidaritet och en kritik mot makthavare i den etablerade strukturen (Wettergren & Jamison 2006, s.10). Ung i Sverige kan betraktas vara en social rörelse eftersom de organiserat sitt motstånd utanför den etablerade makten. Deltagarna bär en solidaritet gentemot varandra och delar sin uppfattning om de brister som existerar i det etablerade systemet, i detta fall deltagarnas rätt till att få stanna i Sverige. 2.2 Inramningsteorin Sociala rörelser har i inramningsteorin kommit att bli ett centralt studieobjekt. Genom teorin studeras hur rörelser aktivt formulerar och konstruerar mening om upplevda problem i samhället och att det har en betydande roll för hur de lyckas mobilisera deltagare. Inom samhällsvetenskaplig forskningstradition innebär ram [frame] eller inramning [framing] flera olika teoretiska och konceptuella perspektiv som fokuserar på framställning av en händelse eller situation och hur individer, grupper eller organisationer uppfattar gestaltningen. Genom att skapa mening i sociala fenomen och händelser i omvärlden kan sociala rörelser, politiker, organisationer eller media påverka eller rama in hur individen förstår en situation. Beroende på vilken kontext problemet relateras till, vilka orsaker som nämns eller hur det värderas kan individer uppfatta problem olika (Goffman 1974; Snow & Benford 2000; Gamson 1982, Jämte 2013). Exempelvis skulle detta kunna beskrivas genom frågan: 600 personer har en livsfarlig sjukdom, vilken behandling väljer du? Dina svarsalternativ är antingen att 200 räddas (positiv ram) eller att 400 dör (negativ ram). Hur en individ tolkar en framställning beror på dennes mentala scheman eller filter. Detta innebär att individen omedvetet identifierar, uppfattar och kategoriserar händelser i samhället och världen i stort utifrån sina kulturella och historiska erfarenheter. På så sätt skapas en ram/ramverk som förenklar och kondenserar upplevelser för individer. Genom ramarna kan 6

7 individen förstå vad som händer i världen runt omkring dem, organisera erfarenheter och vägledas till vilket agerande som är lämpligt (Snow & Benford 2000, s. 613). På samma sätt som individer skapar tolkningsramar för att förstå händelser i samhället kan sociala rörelser forma gemensamma, kollektiva tolkningsramar/förståelseramar. Skillnaden mellan individuella- och kollektiva ramar är att det sistnämnda skapas i en aktiv och medveten process för att mobilisera deltagare och supportrar. Den kollektiva ramen är utkomsten av en process där en rörelse formulerat en gemensam förståelse av ett problem, vad som orsakat problemet och hur rörelsen ska motivera deltagarna att agera. Utkomsten av denna process kallas kollektiv inramning [Collective action frames] (Snow & Benford 2000, s. 614). Enligt inramningsteorin har en social rörelses förmåga att gestalta en händelse en avgörande roll för hur rörelsen växer fram, lyckas mobilisera stöd och om det kommer nå sina mål med framgång (Snow & Benford 1988, s. 198). 2.3 Kollektiv inramning (Collective action frames) Genom att formulera en gemensam verklighetsuppfattning fungerar den kollektiva inramningen som en metod för att mobilisera potentiella deltagare, åskådare och observatörer (Snow & Benford 2000, s. 614). En framgångsrik mobilisering kan uppnås genom att rörelsen skapar en gemensam mening om (1) vad problemet är och vem som är skyldig till att ha orsakat problematiken, (2) en gemensam eller alternativ lösning, strategi eller taktik för hur problemet ska lösas. Vidare bör den sociala rörelsen ha (3) en argumentation baserad på rationella och emotionella förklaringar till varför andra ska agera för en förändring i linje med rörelsens agenda. Dessa tre delar utgör de grundläggande beståndsdelarna i en social rörelses kollektiva inramning och definieras som diagnostisk, prognostisk och motiverande inramning. Diagnostisk inramning (1) Diagnostisk inramning refererar till hur en social rörelse identifierar ett problem och vilka som faller offer för orättvisan i en händelse eller situation. Detta innefattar en förklaring om hur problemet uppstått och vilka som bör betraktas som skyldiga. När en social rörelse skapar en diagnostisk inramningen framkallas en kollektiv identitet inom rörelsen eftersom de tillsammans definierar vad problemet är och vilka som är offer. Följaktligen genereras en gemensam uppfattning och sammanhållning i gruppen eftersom den också definierat en delad fiende. Denna process kan betecknas som boundary framing. Detta avser hur en rörelse beskriver skillnaden mellan vi och dem för att på så sätt skapa inramningens protagonister och antagonister. 7

8 Olika rörelser kan ha samma formulering av ett problem, men ha olika förklaringar på vad eller vem som orsakat det (Snow & Benford 2000, s. 616). Den process där rörelsen pekar ut ansvariga ger ofta upphov till en förenklad bild av verkligheten eftersom vissa problem eller aktörer kommer ges större eller mindre utrymme för att göra rörelsens definition och kollektiva inramning greppbar för potentiella deltagare. Denna problemformulering och gemensamma uppfattning om vem som orsakat problemet är förutsättningen för att individer kan mobiliseras till ett enat vi under den sociala rörelsen och på så sätt delta i ett kollektivt agerande (Jämte 2013, s. 81). En social rörelses aktivitet kan också ge upphov till vad som refereras till begreppet counter framing. Vilket syftar till hur olika motståndsgrupper som agerar mot rörelsens agenda försöker ifrågasätta rörelsens problembild och verklighetsbeskrivning (Snow & Benford 2000, s. 626). Prognostisk inramning (2) I prognostisk inramningen fastställer rörelsen en plan och lösning på det diagnostiserade problemet. Vem som ska göra vad och hur problemet ska lösas bestäms genom att rörelsen antar en strategi och taktik (Jämte 2013, s. 82). Prognostisk inramning beskrivs av Snow och Benford (2000, s. 616) som the articulation of a proposed solution to the problem, or at least a plan of attack, and the strategies for carrying out the plan. Perspektivet innehåller också en målsättning och en riktlinje för deltagarna att följa. Det här innebär att den prognostiska inramningen verkar efter ett, av aktören, förbestämt och uttänkt samhällsideal (Snow & Benford 2000, s. 616). Denna aspekt av inramningen fokuserar på att nå konsensus gällande de handlingsstrategier, taktiker och visioner som rörelse-aktören förespråkar för att visa på legitimitet, effektivitet och trovärdighet för den sociala rörelsens deltagare och potentiella anhängare. Även om en social rörelse lyckas skapa gemensamma lösningsförslag betyder det inte att deltagarna engageras till att faktiskt agera, för detta krävs att rörelsen formar en motiverande inramning. Motiverande inramning (3) Den motiverande inramningen innefattar en förklaring och motivering om varför deltagarna ska gå samman och agera för den sociala rörelsens sak. Detta inrymmer rationella och emotionella argument som ger individer skäl att engagera sig och förändra de problem och förverkliga den vision den sociala rörelsen definierat. Den motiverande inramningen syftar framförallt till att nå den grupp av individer som redan sympatiserar med rörelsen för att få dessa att gå från att vara anhängare till deltagare (Snow & Benford 2000, s. 617). 8

9 2.4 Inramningens logik och trovärdighet Inom inramningsteorin har det även utvecklats tre kriterier för hur olika kollektiva inramningar kan bedömas som mer eller mindre effektiva eller framgångsrika i en mobiliseringsprocess. Dessa kriterier definieras som frame consistency, empirical credability och credability of the frame articulators or claimmakers (Snow & Benford 2000, s ). I denna uppsats kommer dessa översättas till inramningens logik, inramningens trovärdighet och deltagarnas trovärdighet. Att rama in en aspekt av en händelse logiskt handlar om rörelsens utsagor faktiskt stämmer överens med dess agerande. Det vill säga om det finns någon motsägelse i vad en rörelse säger och hur den agerar. Inramningens trovärdighet handlar om det finns verkliga händelser eller observationer som styrker och bekräftar de problem samt lösningar som rörelse beskriver i sin diagnostiska- och prognostiska inramning. Finns det något i samhället eller världen som pekar på att det kan vara som rörelsen beskriver? Desto mer trovärdig en rörelses verklighetsbeskrivning uppfattas, desto större är sannolikheten att mobiliseringen kommer lyckas. Deltagarnas trovärdighet refererar till hur trovärdiga talespersoner eller rörelsens deltagare uppfattas, det vill säga om dem uppfattas som sanningsenliga och pålitliga (Snow & Benford 2000, s ). Den kritik som riktats mot inramningsteorin pekar framförallt på att hur en rörelse gestaltar och ramar in en händelse får för mycket fokus. Kritiken bygger på att skapandet av ramar inte alltid är medveten och således inte kan ses som helt rationell eller strategisk. Detta bör därför inte ses som den viktigaste delen som påverkar en rörelses mobilisering. Baserat på denna kritik finns också en aspekt av att teorin förbiser emotionella och känslomässiga aspekter som kommer att forma en rörelses inramning av ett problem. Sociala rörelser kan agera i affekt innan de hittar logiska argument. Förespråkare för inramningsteorin menar dock att rörelser som vidhåller sig vid emotionella argument och inte skapar en diagnostisk inramning sällan lyckas mobilisera och behålla engagerade deltagare (Jämte 2013, s ). Det finns således flera aspekter som kan förklara hur en social rörelse lyckas mobilisera anhängare. Kollektiva inramningens utgångspunkt är att en social rörelses mobilisering kan förklaras av dess förmåga att tolka och formulera ett upplevt problem för att på så sätt nå ut till potentiella anhängare. Rörelsen Ung i Sverige var inte en del av en etablerad organisation och kan därmed antas haft få ekonomiska och materiella resurser. Inramningsperspektivet ger oss därför möjlighet att studera andra faktorer som kan ha påverkat rörelsens framgång. 9

10 2.5 Tidigare forskning Tidigare forskning om mobilisering och politiskt deltagande av sociala rörelser är omfångsrik. Utifrån inramningsperspektivet har det studerats på vilket sätt sociala rörelser gestaltat eller ramat in händelser. En händelse kan beskrivas på många sätt och inom det psykologiska fältet har Eyerman (2002) belyst den kognitiva vinklingen, dvs. vilka mentala filter som legat till grund för människor att organiseras i en enad grupp. Eyerman menar att en inramning aktualiseras genom att den uttrycks i ett offentligt framförande. På så vis har de förkroppsligande och offentliga aktionerna en stor betydelse för en rörelses möjlighet att beröra och nå allmänheten effektivt. Statsvetaren Jämte (2013) undersöker hur tre olika antirasistiska rörelser, som varit aktiva under 1980-, och början på 2000-talet, ramat in sin verklighetsbeskrivning för att få igenom antirasistiska värderingar. Genom att undersöka förhållandet mellan sociala rörelser och inramningsteorin tydliggör Jämte för hur den sociala konstruktionen av en verklighetsbeskrivning är av stor vikt för att mobilisera stöd och deltagare. Utifrån konkretisering av inramningsteorin har vår studie, likt Jämtes (2013) forskning, koncentrerat på innehållet i inramningsprocessen och vilken betydelse det har i mobiliseringen av Ung i Sverige. Entman (1993) utforskar, å andra sidan, kommunikationsperspektivet och inramning. På det sättet belyser han hur en inramning kan välja en synvinkel av en händelse och belysa denna mer än andra synvinklar för att bidra till en viss problemdefinition, orsaksförklaring, moralisk värdering eller åtgärd och lösning. Snow & Benford (1988) studerar, teoretiskt och empiriskt, teorin om inramning genom begreppet kollektiv inramning. De fokuserar på hur sociala rörelser genom att formulera ett upplyft problem når ut till den enskilda individen och därmed har en viktig roll i skapandet och upprätthållandet av hur individer förstår händelser. Hur väl en social rörelse lyckas rama in en händelse och formulerar innehållet i sin kollektiva inramning har därför en avgörande betydelse för hur rörelsen växer fram, lyckas mobilisera stöd och om det kommer nå sina mål med framgång. Ovannämnda vetenskapliga studier behandlar ett omfattande forskningsområde. Denna uppsats tar del av dessa perspektiv. En stor del av forskningen utgår från förståelsen om sociala rörelser i relation till mobilisering. För att förstå hur deltagandet i Ung i Sverige tillkallade stöd mot utvisningarna till Afghanistan undersöker vi hur den kollektiva inramningen tar sig uttryck. 10

11 3. Metod och material 3.1 Metod Denna uppsats bygger på är en kvalitativ fallstudie där Ung i Sverige och dess mobilisering av deltagare studeras. En fallstudie undersöker djupgående och detaljerat ett fenomen med fokus på att avgränsa studien till dess verkliga kontext. Fallstudiedesign förknippas ofta med kvalitativ forskning eftersom man vill göra en detaljerad undersökning av ett fall (Bryman 2018, s ). Denna forskningsdesign används dessutom ofta då forskaren har en förklarande eller beskrivande frågeställning (Yin 2007, s. 22, 157). Således passar sig detta angreppssätt väl eftersom denna uppsats har en deskriptiv ansats. Fallstudier kan motiveras av antingen teori eller empiri. Det empiriska materialet i denna uppsats har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys och tematisk kodning. Grunden i kvalitativa forskningsmetoder är förståelsen av den sociala verkligheten som något föränderligt och tolkningsbart. Hur individer och grupper upplever och förstår samhället och verkligheten skapas i ett samspel mellan människor och omgivning. Det är den studerade aktörernas upplevelser, perspektiv och tolkning av verkligheten som är av intresse (Bryman 2018, s. 487). Fokus ligger därmed på Ung i Sveriges egna förklaringar och formuleringar. Ansatsen för denna studie är därför inte att beskriva större skeenden eller hur något objektivt betraktas. En kvalitativ innehållsanalys undersöker de bakomliggande betydelserna eller olika teman i ett insamlat empiriskt material (Bryman 2018, s. 678). Vad som sägs eller inte sägs för att skapa en förståelse av den valda aktörens uppfattning om samhället eller verkligheten är centralt (Bryman 2018, s. 455). Denna studie är genomförd med en tematisk analys. Det innebär att materialet har kodats utifrån olika teman som är kopplade till studiens syfte och frågeställning. Detta tillvägagångssätt är vanligt förekommande och används ofta inom kvalitativ innehållsanalys (Bryman 2018, s. 702).. Metodiken i denna studie utgår delvis från vad som kallas kartläggningsmetoden. Det innebär att huvudkategorier eller teman skapas baserat på de teoretiska begrepp som ämnas att studeras. Under dessa teman sorteras och kategoriseras materialet till dess en teoretisk mättnad uppnåtts. Detta är uppnått när inga nya fynd som kan besvara forskningens frågeställningar kan hittas i det bearbetade empiriska materialet (Jämte 2013, s ). 11

12 Eftersom syftet med denna undersökning är att studera hur Ung i Sverige mobiliserade till politiskt deltagande genom sin kollektiva inramning, har det empiriska materialet delats upp och kategoriserats utifrån koder. Dessa koder har utformats från inramningsteorins begrepp om kollektiv inramning. Här har diagnos, prognos och motiv används som huvudkategorier. Vidare har kodningsschemat upprättats utifrån innebörden i dessa begrepp (se tabell 1). Utifrån det utarbetade kodningsschemat har materialet bearbetats för att kunna identifiera innehållet i Ung i Sveriges kollektiva inramning och på så sätt undersöka den studerade rörelsens mobiliseringsprocess. Tabell 1. Kodningsschema Huvudkategori Underkategori Kod Diagnos (Diagnostisk inramning) Prognos (Prognostisk inramning) Motiv (Motiverande inramning) Identifiering och diagnostisering av ett problem. Vilka som faller offer för problemet. Vem eller vilka som bör betraktas som skyldiga för problemet. Fastställning av plan och lösning på problemet. Vilken strategi den sociala rörelsen har för att genomföra planen. Uttänkt samhällsideal. Förklaring och motivering till varför deltagarna ska agera i sociala rörelsens sak. Rationella- och emotionella argument. Problem Orsak Offer Ansvarig fiende Plan Lösning Strategi Vision Mål Motivering Budskap 3.2 Urval och omfång Denna studie har avgränsats till Ung i Sveriges sittstrejk som pågick mellan den 6 augusti och den 2 oktober Det var under denna period som rörelsen startade och fick som mest uppmärksamhet från medier och politiker samt hade som flest deltagare vid sina manifestationer. Vi menar därför att denna period utgör en relevant avgränsning för att studera hur Ung i Sverige mobiliserat deltagare och stöd. 12

13 Urvalet av materialet har baserats på fyra bedömningskriterier: autenticitet, trovärdighet, meningsfullhet och representativitet (Bryman 2018, s. 657). Eftersom materialet består av rörelsens egna dokument som kommer från deras officiella kanaler bedömer vi det med hög meningsfullhet, autenticitet och trovärdighet. Vad gäller trovärdighet kan det också bedömas som giltigt eftersom det handlar om rörelsens kollektiva uppfattningar. Representativitet kan betraktas som mindre betydelsefullt eftersom uppsatsen inte har som ansats att göra generaliserande slutsatser om sociala rörelser i stort, utan fokuserar på hur Ung i Sveriges formulerar sin kollektiva inramning. I det empiriska materialet används primärkällor som kommer från Ung i Sveriges egna officiella kanaler. Eftersom det centrala är rörelsens egna beskrivningar har vi avstått från att använda sekundärkällor som exempelvis artiklar eller reportage från massmedia. Materialet som använts återfinns på internet vilket ställer en del krav på etiska överväganden. Här har dock endast bilder, texter och videoklipp tagna från öppna konton som inte kräver lösenord använts. Materialet är därför etiskt försvarbart enligt de kriterier som Bryman (2018, s ) utarbetat. 3.3 Material Källmaterialet har samlats in genom Ung i Sveriges offentliga pressmeddelanden, presskonferenser och kommunikation på Instagram- och Facebook. Vidare har även en intervju med en representant för rörelsen genomförts. Instagram och Facebook Ung i Sverige startade sitt den 14 augusti 2017 och fram till och med den 2 oktober 2017 publicerades 60 bilder. På Ung i Sveriges facebooksida skapades totalt sju evenemang som rör sittstrejken. Totalt publicerades även 183 videoklipp där bland annat presskonferenser streamades. Utmaningen med att använda sociala medier som material kan vara att det ofta genererar ett stort urval (Bryman 2018, s ). Uppsatsen har därför avgränsats till en tidsperiod och urvalet har baserats på detta, dock gjordes ytterligare en uppdelning eftersom materialet under denna tidsperiod var stort. Vi har använt ett teoretiskt urval som innebär att data samlats in tills dess att en teoretisk mättnad har uppnåtts (Bryman 2018, s. 499). I denna uppsats har vi således tagit ett stort urval i beaktning men under analysen brutit ned materialet för att ta fram det som svarar mot uppsatsens frågeställning. 13

14 Intervju En semistrukturerad intervju genomfördes där fokus låg på intervjupersonens egna förklaringar av upplevda händelser. Intervjuguiden innehöll öppna frågor som var tydligt kopplade till undersökningens frågeställning. Intervjun genomfördes med en av talespersonerna för Ung i Sverige. Eftersom endast en intervju genomfördes anses detta material som kompletterande för att bekräfta påståenden och formuleringar som hittades i materialet från sociala medier. 14

15 4. Analys och resultat 4.1 Diagnostisk inramning Ung i Sveriges sittstrejk påbörjades som en protest mot att människor deporterade till ett land i krig och konflikt. Rörelsen fokuserade på situationen för ungdomar från Afghanistan, eftersom de enligt rörelsen själv, var den grupp som hårdast drabbades av Sveriges asylpolitik 1. I de olika videoklippen som publicerades under de första dagarna förklarade representanterna att de ville stoppa utvisningar till osäkra länder och framförallt till Afghanistan. Den 14 augusti 2017 publiceras den första bilden på rörelsens med texten: Man väljer inte att fly, att bli jagad av Talibaner eller att vara nära att mista livet på medelhavet. Resan har varit mycket svår från början. Att växa upp som utsatt i Afghanistan, att tvingas fly på farliga vägar och att komma hit och inse att vi inte är välkomna trots allt (Ung i Sverige 2017). Ung i Sverige utgår från en konkret politisk fråga som de vill förändra men genom sin beskrivning av problemet, ramar de in och kopplar problemformuleringen till att handla om allmänmänskliga frågor såsom en människas värde. Under sittstrejken användes slogans som If you believe I have the right to a life come and sit with me, och på den första instagrambilden skriver de även Vi är unga i Sverige med hopp om att få en framtid (Ung i Sverige 2017). På detta vis kan den diagnostiska inramningen av problemet betraktas som ett sätt att skapa värderingar och en gemensam nämnare som olika individer kan relatera till. Jämte (2013) bedömer detta angreppssätt som ett skolboksexempel för att skapa mobiliseringskapacitet. Han studerade den sociala rörelsen Stoppa Rasismen som på 1980-talet, på ett liknande sätt, ramade in problemet med den växande rasismen genom att skapa en agenda baserad på gemensamma nämnare. Genom att formulera och skära ned budskapet till att handla om gemensamma värden som kan delas av olika personer, skapas också ett tydligt vi. Delar du denna uppfattning kan du vara med att strejka för att stoppa utvisningarna. De som engagerade sig i rörelsen behöver alltså inte enbart vara flyktingar själva utan även andra personer som står för mänskliga rättigheter och ett tryggt liv. Samtidigt kan man identifiera två kategorier av vad som kan betraktas som ett vi. Dels de som rörelsen identifierar som offer, vilka är de individer som drabbas av den svenska asylpolitiken. Detta kan exemplifieras med flera videor på rörelsens Facebooksida: Vi 1 Rezaie, Mahmood. Talesperson Ung i Sverige. Intervju

16 är oskyldiga unga som har fötts i krig och hat och vuxit upp som utsatta från start. Vi är dom oskyldiga unga som inte kunde bestämma över vårt liv, identitet, språk eller vårt land (Vi har börjat sittstrejka mot utvisningarna till DÖDEN! På Mynttorget, Stockholm! Stötta oss! 2017). Bild från Ung i Sveriges Instagram 21 augusti 2017 Den andra gruppen är de som stöttar rörelsens arbete men som inte drabbas av det upplevda problemet. Bilden ovan visar anhängare och i bildtexten skriver rörelsen Vi har varit ensamma länge, men vi är inte ensamma längre. #ungisverige (Ung i Sverige 2017). Detta kan betraktas som att rörelsen gör en tydlig distinktion mellan vilka som faktiskt drabbas, och att det är deras berättelse som ska stå i centrum. Ser man dock till det sätt rörelsen identifierar offer och ansvariga breddas vi :et till att inkludera de båda kategorierna. Här har rörelsen skapat en tydlig boundary framing, och på så sätt beskrivit skillnaden mellan gott och ont för att skapa ett tydligt vi och dem - perspektiv. Antagonisten och ansvariga som rörelsen pekar ut kan också ses som en bred grupp av makthavare. Till en början riktar sig rörelsen specifikt mot Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik: 16

17 Hej Mikael Ribbenvik. Hoppas du mår bra och har det så bra med dina kära och nära. När du läser det här mailet sitter vi här över hundra unga på Mynttorget och vi väntar på dig. Vi väntar på dig för att du är den som kan ge oss unga människor en chans att leva. Du kan rädda tusentals människors liv som har flytt från krig, våld, hat och från döden. Du kan stoppa utvisningarna till Afghanistan (Brev till Migrationsverket 2017). Desto längre sittstrejken pågår inkluderas och identifieras fler ansvariga aktörer som ansvariga för problematiken. Dessa är främst partier, och det genomgående temat för de ansvariga kan betecknas som politiska makthavare: Såklart kan politiker besluta att låta oss att stanna, de leder det här landet (Ung i Sverige 2017). Förutom Sverigedemokraterna ställer Ung i Sverige alla riksdagspartier till svars i ett uttalande: Facebookinlägg publicerat av Ung i Sverige

18 Sammantaget kan vi konstatera att Ung i Sverige ramat in händelserna i den svenska politiken men även konflikten i Afghanistan som kränkande av mänskliga rättigheter. De som faller offer för problematiken är framförallt rörelsens deltagande, de unga från Afghanistan. Vem som är skyldig och ansvarig för problematiken är däremot svårare att klargöra eftersom det i olika skeenden av rörelsens utveckling beskrivs som olika makthavare. 4.2 Prognostisk inramning De lösningar som presenterades av det upplevda problemet var till en början tydligt och rak. Här kopplades utpekade ansvariga aktörer ihop med vem som kan lösa problemet. I rörelsens första inlägg på Instagram skriver de: Vi vet att Migrationsverket kan stoppa utvisningarna genom sin rättschef Fredrik Beijer. Han kan ta rättsliga ställningstaganden om säkerhetsläget i ett land som skulle stoppa utvisningarna. Det har gjorts förut och det bör göras igen (Ung i Sverige 2017). Lösning presenteras på ett konkret sätt. Oavsett om detta betraktas som politisk realistiskt eller inte, pekar rörelsen på att Migrationsverket har givit amnesti tidigare och bör göra det igen. I samma inlägg menar de även att politikerna kan lösa problemet: Såklart kan politikerna besluta att låta oss stanna (Ung i Sverige 2017). Här presenteras alltså flera lösningar på problemet som kopplas till de olika ansvariga aktörerna. Eftersom det inte tydligt framgått vem eller vad som orsakat problemet kommunicerar Ung i Sverige på ett sätt att de håller många makthavare ansvariga att lösa situationen. Följden av detta skulle kunna vara att rörelsen därmed skapar förutsättningar för sina motståndare att undvika att ta ansvar då de kan hänvisa till varandras olika ansvar: (..)att Migrationsverket, dem personerna som jobbar på Migrationsverket, dem säger att vi kan inte göra någonting, det är politikerna men när vi pratar med politikerna så säger dem nej, det är inte vi som kan göra någonting, det är Migrationsverket 2. Utmärkande för Ung i Sveriges strategiska plan för att mobilisera är på det sätt rörelsen bemötte vad som inom inramningsteorin definieras som counter framing. Under Ung i Sveriges sittstrejk blev de attackerade av den nazistiska organisationen Nordisk Ungdom och när strejken flyttade till Medborgarplatsen arrangerades en motdemonstration under parollen Stå upp för Sverige (Gustavsson 2017). Samma retorik fick gruppen bemöta på Instagram och Facebook där 2 Rezaie, Mahmood. Talesperson Ung i Sverige. Intervju

19 motståndare skrev rasistiska kommentarer: Aha, var tydligen ett riktigt barn där. De enda som jag har sett är de skäggiga (Ung i Sverige 2017). Ung i Sverige bemötte detta genom att hålla sig lugna och betona gemenskap och kärlek i sin kommunikation. Detta uttrycks bland annat i den Kärleksmanifestation som genomfördes på Medborgarplatsen där deltagarna höll upp bilder med röda hjärtan (Ung i Sverige 2017). Anledningen beskrivs av en utav medlemmarna från Ung i Sverige: För vi kan inte bemöta dem med våld för att dem flesta anser att flyktingar, eller dem som kommer från andra länder, dom är lite våldsamma 3. Bild från Kärleksmanifestationen på Medborgarplatsen, september 2017 Ung i Sverige antog en plan som bestod av fredliga manifestationer där budskap om allas lika värde framfördes. Denna inramning finns också tydligt representerad i de lösningar gruppen framförde. De ville att politiker och migrationsverkets generaldirektör skulle komma och prata med ungdomarna för att de skulle få se deras verklighet: Vi väntar på dig på Mynttorget. Välkommen hit Mikael Ribbenvik. (Brev till Migrationsverket 2017). Detta hänger på många sätt ihop med hur rörelsen ramat in sitt problem och fått det att handla om allmänmänskliga frågor som allas rätt till ett tryggt liv. På detta vis kan man även betrakta den diagnostiska och 3 Rezaie, Mahmood. Talesperson Ung i Sverige. Intervju

20 prognostiska inramningen som enhetlig och med en stark sammanhållen logik. Det finns ingen motsägelse i vad gruppen säger och hur den faktiskt agerar. Ytterligare en strategisk plan som rörelsen antog var valet av talesperson. I denna process valde rörelsen strategiskt ut Fatemeh Khavari som en av talespersonerna. [..]vi valde henne för att hon är en tjej från Afghanistan och i Afghanistan är det inte så många tjejer som vågar prata om det här. Så vi valde henne att kunna visa till Sverige att vi har tjejer som faktiskt bryr sig om och kan om de vill 4. Under sittstrejken publicerades flera reportage i de stora nyhetsmedierna i Sverige som fokuserade just på Fatemeh Khavaris ledarskap. I Nöjesguiden användes rubriken FATEMEH KHAVARI IKON PÅ EN MÅNAD (Nordlander 2017). En screenshot av omslagsbilden till reportaget publicerades dessutom på rörelsens Instagram. Detta strategiska val av talesperson, samt rörelsens enade kommunikation kan ses som en förklarande faktor till att rörelsen lyckades skapa en enad och sammanhållen inramning. 4.3 Motiverande inramning Ung i Sveriges motiverande inramning baseras främst på emotionella argument. På Facebook streamas videoklipp live från sittstrejken. Här blandas tal från talespersoner som berättar om varför de är där och uppmanar genom känslomässiga affektion att få folk att komma och delta i manifestationen. I rörelsens första videoklipp från sittstrejken filmas olika deltagare. Den som håller i filmkameran frågar om deltagarna om de vill bjuda in sina kompisar till sittstrejken, en av deltagarna svarar: alla borde komma hit. [...] alla som tror på att alla människor är lika och förtjänar att få ha det tryggt (Sittstrejk på Mynttorget för att stoppa utvisningar till DÖDEN! 2017). Kommunikationen på Instagram används på annat sätt, men även här används emotionella argument. Under en period av strejken publiceras framtagna bilder på blodiga barn och ungdomar från Medborgarplatsen, samtliga bilder har hashtagen #ungisverige. Bilderna kan enligt oss betraktas som ett sätt att appellera till emotionella argument för att, dels väcka en känslomässig reaktion genom att visa på konsekvenserna av en utvisning till Afghanistan. 4 Rezaie, Mahmood. Talesperson Ung i Sverige. Intervju

21 Instagrambild från Stockholm, 27 augusti 2017 Desto längre sittstrejken pågick var det möjligt att se en utveckling av den motiverade inramningen. Denna del kan ses som att fokus lades på en framtida visionär agenda som man ville att människor skulle delta i. Representativt för denna motiverande inramning var evenemanget Vi bygger Landet som höll på Norra bantorget den 2 och 12 september Evenemangsbeskrivningen löd: Överallt demonstrerar alla de som far illa av regeringspolitiken och som vill skapa en bättre framtid med oss och stoppa utvisningarna till Afghanistan.. Evenemanget innehöll även parollerna: Höj Pensionerna! Stötta BBockupationen! Höj LSS-stödet! Stoppa utvisningarna till Afghanistan! (Vi Bygger Landet - manifestation 2017). Genom att inkludera fler protestfrågor kan rörelsen motivera fler grupper att delta då de sätter frågan om utvisningarna till Afghanistan i en större politisk kontext. 21

22 5. Slutsats och diskussion 5.1. Slutsats Utifrån vår beskrivning av hur Ung i Sveriges kollektiva inramning sett ut under den studerade perioden ska vi sammanfattningsvis redogöra för de faktorer som lett till rörelsens mobiliseringsframgång. Vi har noterat att inramningen hade flera styrkor men också en del svagheter. Baserat på inramningsteorins tre kriterier för hur en kollektiv inramning kan betraktas som mer eller mindre effektiv i en mobiliseringsprocess, kan vi konstatera att det finns ett antal primära faktorer som kan förklara rörelsens framgång. Under Ung i Sveriges sittstrejk noterade vi att den diagnostiska- och prognostiska inramningen förändrades över tid. De tiotal som organiserat manifestationen hade från början en uttalad och genomtänkt problemformulering, strategi och plan. Via sina sociala medier lyckades rörelsen sprida sitt budskap och fler människor, främst andra unga asylsökande, slöt sig samman och började delta i sittstrejken. Alltefter att dagarna gick fick dem svårare att klargöra vem som var ansvarig att ha orsakat problemet. Migrationsverket generaldirektör hade besvarat gruppen genom att hänvisa till att det var politikernas ansvar att hjälpa dem. En majoritet av riksdagens politiker förhöll sig passiva till rörelsens kravlista vilket försvårade arbetet att definiera en gemensam fiende. Under sittstrejkens gång kan man notera att rörelsens idé om vem och vad som var skyldigt till problematiken breddades. Från att ha varit en tydlig person, Migrationsverkets generaldirektör, kom rörelsen att fokusera på politiska makthavare i allmänhet. Vidare kom inramningen kring ansvariga aktörer och rörelsens upplevda problem att sättas i en större politisk kontext. I denna inkluderas fler proteströrelser, och alla som upplevde att de missgynnades av den rådande politiken uppmanades att delta. Problemet ramades in, med ett budskap som kan betraktas som positivt laddat, exempelvis genom evenemang med titeln Vi bygger Landet (Vi Bygger Landet - manifestation 2017). Under denna period lyckas rörelsen mobilisera en bredare grupp av individer, inte bara de som direkt påverkas av Ung i Sveriges problem. Denna framgång skulle kunna förklaras med att rörelsen kunde koppla samman flera samhällsfenomen, såsom ojämlik fördelning av resurser för pensionärer, män och kvinnor och olika funktionsvariationer. Detta ledde till en inramning som kom att handla om ett större politiskt problem och genom detta kunde de också bredda möjliga observationer och empiriska exempel som kan bekräfta att de problem som Ung i Sverige formulerat faktiskt stämmer. 22

23 En annan primär faktor som kan förklara rörelsens framgång kan vara den sammanhängande logik som rörelsen lyckades skapa i och med den diagnostiska och prognostiska inramningen. Trots att dessa breddades under sittstrejkens gång förändrades inte relationen mellan vad rörelsen sa och hur de agerade. Budskapet genomsyrades av en betoning på allas rätt till ett tryggt liv, samtidigt som rörelsen genomförde fredliga manifestationer och uppmanade till dialog. Dessa grundläggande värderingar kom också att förstärkas i och med det motstånd som rörelsen tvingades förhålla sig till. I och med attacken från nazister och motdemonstranternas retorik kan man säga att Ung i Sverige, i motsats till deras motståndare, kunde representera dessa värden på ett konkret sätt. Detta motstånd kan också ha bidragit till de empiriska observationer som stärker trovärdigheten i rörelsens verklighetsbeskrivning. Trovärdigheten för rörelsens diagnostiska-, prognostiska- och motiverande inramning kan även ha påverkats av att rörelsen i hög grad var representerad av de personer som drabbas av de problem som formulerats. Detta visades både på de bilder som publicerades på Instagram och Facebook, samt att rörelsens talespersoner hade erfarenhet av att vara asylsökande. Vi finner en tydlig svaghet i Ung i Sveriges motiverande inramning. Här läggs främst fokus på emotionella argument och att anhängare ska delta i sittstrejken. Denna svaghet visas främst i hur deltagandet sjönk i och med sittstrejkens slut. Rörelsen har fortsatt med aktioner efter oktober 2017, men inte lyckats mobilisera på samma sätt. Detta kan bero på att den motiverande inramningen var bristfällig på det sätt att det inte gav logiska argument som gav anhängare anledningar till att fortsätta delta. Slutligen kan konstateras att rörelsens talespersoner, och framförallt Fatemeh Khavari, kom att få en framträdande roll. Den mediala uppmärksamhet som rörelsen fick kretsade i hög grad kring Khavaris ledarskap. Det strategiska valet av att ha en kvinnlig talesperson kan ha bidragit till upplevelsen av rörelsen som trovärdig. Tanken bakom valet var att bemöta fördomar om afghanska kvinnor. Den mediala uppmärksamheten rörelsen fick kan tolkas som att de lyckades tilltala en politisk kultur i den samhälleliga kontexten de befann sig i. Denna aspekt kan, enligt inramningsteorins kriterier om deltagarnas trovärdighet, vara en förklarande faktor för rörelsens mobiliseringsframgång under sittstrejken

24 5.2. Framtida forskning Framtida forskning kan komplettera denna studie genom att undersöka rörelsen från dess uppkomst till idag. Genom att studera Ung i Sverige ur ett längre historiskt perspektiv, kan man uppnå andra resultat för rörelsens mobiliseringsprocess och framgång. Det skulle också kunna bidra med en djupare förståelse för inramningens eventuella betydelse för långvarig och hållbar framgång. En fortsatt forskning kan dessutom sätta Ung i Sverige i relation till andra, samtida sociala rörelser som verkar inom samma fält. En komparativ studie mellan flera fall skulle kunna validera forskningsresultatet men också bidra med fler förklarande faktorer för en framgångsrik mobilisering. 24

25 6. Referenslista 6.1 Empiriskt material Ung i Sverige. (2017). Sittstrejk på Mynttorget för att stoppa utvisningar till DÖDEN! [Video]. [ ] Ung i Sverige. (2017). Hej Mikael Ribbenvik! [Video]. [ ] Ung i Sverige. (2017). Migrationsminister! #Ungisverige [Video]. Ung i Sverige. [ ] Ung i Sverige. (2017). Vi är Ung i Sverige följer oss #ungisverige. [Fotografi] [ ] Ung i Sverige. (2017). Vi har börjat sittstrejka mot utvisningarna till DÖDEN! På Mynttorget, Stockholm! Stötta oss!. [Video] [ ] Ung i Sverige. (2017). Vi är Ung i Sverige följer oss #ungisverige. [Fotografi] [ ] Ung i Sverige. (2017). Vi har varit ensamma länge, men vi är inte ensamma längre. #ungisverige. [Fotografi] [ ] Ung i Sverige. (2017). Brev till Migrationsverket. [Video] [ ] Ung i Sverige. (2017). Presskonferens med officiellt uttalande av Ung i Sverige som svar till politikerna och Migrationsverket. [Video] [ ] Ung i Sverige. (2017). #ungisverige. [Fotografi] RlTkY/?utm_source=ig_web_copy_link [ ] ا م ر و ز د و ب ا ر ه ح م ا س ھ ا ف ر ی ن ی م ی ک ن ی م و ع د ه م ا س ا ع ت پ ن ج و ن ی م د ر م د ب و ر ی ا ر ه پ لا س ن.(2017) Sverige. Ung i [Fotografi] د و س ت ھ ا ی س و ی د ن ی ت ا ن ر ا ب ا خ و د ت ا ن ب ی ا و ر ی د [ ] Ung i Sverige. (2017). #UngiSverige. [Fotografi] ZAvSa/?utm_source=ig_web_copy_link [ ] Ung i Sverige. (2017) Vi Bygger Landet - manifestation. [ ] 25

26 6.2 Litteratur Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3 Stockholm: Liber Dahlgren, Peter (2009). Media and political engagement: citizens, communication, and democracy. New York: Cambridge University Press Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur: Lund Entman, R.M. (1993). Framing: Toward clarification of a fractured paradigm. Journal of Communication, 43 (4), s doi: /j tb01304.x. Eyerman, R. (2006). Att framföra opposition, eller hur sociala rörelser (be)rör. I Wettergren, Å. & Jamison, A. (red.) Sociala rörelser: politik och kultur. Lund: Studentlitteratur, s Goffman, Erving (1974). Frame analysis: an essay on the organization of experience. 1. Harper Colophon ed New York: Harper & Row Gamson, William A., Fireman, Bruce & Rytina, Steven (1982). Encounters with unjust authority. Homewood: Dorsey Jämte, Jan (2013). Antirasismens många ansikten. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2013 doi: Snow, D. & Benford, R (1988). Ideology, frame resonance and participant mobilization. I Klandermans, B. Kriesi, H. & Tarrow, S. (red.) International social movement research, vol.1: From structure to action: comparing movement participation across cultures, Greenwich: JAI Press, s Snow, D. & Benford, R (2000). Framing Processes and Social Movements: An Overview and Assessment. Annual Review of Sociology, (26), s doi: Wettergren, Åsa & Jamison, Andrew (red.) (2006). Sociala rörelser: politik och kultur. Lund: Studentlitteratur Yin, Robert K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. 1. uppl. Malmö: Liber 6.3 Elektroniska källor Bouvin, E. (2017). Det räcker inte att visa sitt stöd man måste göra något. Dagens Nyheter, 19 augusti. [ ] 26

27 Dalsbro, A. (2018). Nyrekrytering bakom rekordmånga nazistiska aktiviteter. Expo, 25 april. [ ] Gustavsson, M. (2017). Därför är 17-åriga Fatemeh Khavari beredd att höja rösten. Dagens Nyheter, 20 september. [ ] Kullving, C-J. (2017). Ung i Sverige: Lagförslaget är inte tillräckligt bra. Dagens Nyheter, 27 november. [ ] Migrationsverket. (2017). Rättsligt ställningstagande angående säkerhetsläget i Afghanistan. Malmö: Migrationsverket. [ ] Nordlander, J. (2017). Fatemeh Khavari - ikon på en månad. Nöjesguiden, 8 september. [ ] Regeringskansliet (2015a). Insatser med anledning av flyktingkrisen. [ ] Regeringskansliet (2015b). Tal av statsminister Stefan Löfven vid manifestationen för flyktingar. [ ] 6.4 Muntliga källor Rezaie, Mahmood. Talesperson Ung i Sverige. Intervju Bilagor/appendix Bilaga 1. Intervjuguide Bilaga 2. Transkribering av intervju 27