Rösta! En handledning för demokrati.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rösta! En handledning för demokrati."

Transkript

1 Rösta! En handledning för demokrati.

2 2

3 3 Här är ett studiematerial om att göra demokratin mer tillgänglig. ABF är ett studieförbund där människors engagmang och kunskapssökande direkt bidrar att göra en annan värld möjlig. Materialet är framtaget som ett stöd för dig som vill engagera fler i valrörelsearbetet. För de allra flesta är att välja mer än att lägga sin röst på ett parti. Vi väljer för att påverka långsiktigt. Därför måste förenings- och demokratiarbetet i, under och efter valrörelsen utgå från ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. I det korta perspektivet menar vi att det är viktigt att alla får kunskap om att den grundläggande rättigheten är att delta i valet genom att rösta och göra sin röst hörd. I det långsiktiga perspektivet är demokratin mer omfattande och kräver människor och föreningars engemang och vilja att delta aktivt i ett förändringsarbete. ABF har sedan 1912 arbetat genom studiecirklar och mötesverksamhet för att ge människor och föreningar verktyg att förändra. Vi hoppas att detta studiematerial kan ge dig och alla som läser det fortsatt inspiration att arbeta vidare för att utveckla demokratin nära er. Studiematerial 2014

4 4 Inledning De två närmast liggande stora valen är just nu valet till Europaparlamentet i maj 2014, och valen till kommun, landsting och riksdag i september Det här arbets- och aktivitetsmaterialet vänder sig till dig som vill vara med i en process som leder till mer samhällsengagemang bland personer som inte röstar i allmänna val eller på annat sätt inte deltar aktivt i samhällsförändringar. Ett konkret och kortsiktigt mål för aktiviteterna och studierna är att öka röstdeltagandet i allmänna val, men - som du kommer att se längre fram - det handlar också om en förändring på ett djupare och bredare plan. Målet för dialogerna, aktiviteterna och studierna i materialet särskilt i den sista avdelningen - är att varaktigt öka samhällsengagemanget och kunskaperna bland deltagarna, och därmed få en mer representativ och medborgarstyrd demokrati. Ni som ska planera och leda de aktiviteter som föreslås i denna folder måste naturligtvis ha en del grundkunskaper och erfarenheter. Om ni har gått en cirkelledarutbildning är det bra, om inte kan det ordnas via ert lokala ABF. Faktakunskaper om val och politik ingår inte i materialet, men för den som vill uppdatera sig inom området finns mycket information att hämta. Det mest aktuella lär finnas på nätet, och några förslag finns i slutet av foldern. Den intresserade kan säkert hitta fler, inte minst på de politiska partiernas hemsidor. För alla aktiviteter, framförallt studier, dialogtillfällen, möten, föreläsningar och liknande krävs i varierande omfattning praktiska saker som lokaler, mat och dryck, teknisk utrustning och liknande, ibland tryckmöjligheter för affischer, tillgång till internet och telefon. Allt sådan kan ta tid och ibland pengar i anspråk, och behöver oftast ordnas i god tid. Detta berörs bara i förbifarten i denna folder, men det betyder inte att det är oviktigt ibland är det en förutsättning för att man ska lyckas, och det behövs mycket förberedelsearbete innan sådant är löst. Arbetsmaterialet är indelat i tre delar. De två första delarna handlar mest om vad man kan göra på kort sikt för att öka röstetalet i kommande allmänna val. Den tredje delen tar upp hur man kan arbeta på längre sikt, enligt en delvis annan modell, för att medverka i en mer djupgående och bestående förändring. Först kommer en avdelning med vanliga argument mot att rösta över huvud taget, och hur man kan resonera runt det. Rätten att rösta i allmänna val har vunnits efter en lång kamp. Varför vill inte alla använda sig av den? Om vi hade alla svaren på den frågan skulle det vara lättare att höja valdeltagandet. Men genom att lära oss mer om människorna, deras bevekelsegrunder och åsikter, kan vi påverka fler att faktiskt rösta. Alltså: Känn dina medlemmar/deltagare/grannar/kamrater/ landsmän och så vidare, och jobba stenhårt på att övertyga dem om att vi kan påverka samtiden och framtiden ja, till och med att vi alla bör ta chansen! Det finns planeringskalendrar med detta arbetsmaterial, på olika lång tid för att underlätta planeringen av aktiviteter. Till denna avdelning finns också affischunderlag med argument och motargument. Avsikten är att man ska kunna ladda ner, trycka upp dem och använda dem för att provocera fram eftertanke och kanske igenkänning, på offentliga platser där man kan affischera mötesplatser av olika slag, bibliotek, föreningslokaler. Texterna kan bytas ut eller kompletteras med uppgifter om möten, föreläsningar och liknande. Sedan kommer en del med beskrivning av hur man kan gå till väga och med konkreta tips, varav du säkert kommer att känna igen en hel del. Svårigheten med den delen är framför allt att verkligen genomföra aktiviteterna, dialogerna och studierna, för det mesta verkar vara bekant och inte så nytt under solen. Då kan man erinra sig hur folkrörelserna under lång tid faktiskt tillämpat mycket av dessa metoder, och fundera lite på hur mycket det har format det samhälle vi har idag. Sist kommer en avdelning som i bästa fall kan lägga grunden till en långsiktig förändring, där det ökade valdeltagandet bara är en del av resultatet. Den delen behandlar ett bredare samhällsområde, och innehåller

5 5 lite mer omfattande arbete. Samtidigt inbjuder den till att få med fler aktiva människor, så om man lyckas med det blir allting enklare ni är fler som gör jobbet! Den vänder litet på perspektiven om vad som är orsak och verkan, och därmed också på hur man kan gå tillväga för att medverka i en långsiktig förändringsprocess för fler aktiva samhällsmedborgare. Del 1. Varför bry sig? Visst kan man tycka att det är politikerna som borde se till att fler människor röstar. Att de skulle hålla igång en tillräckligt intressant politisk debatt, ta upp frågor som allmänheten är berörda och intresserade av, att de skulle sköta sitt uppdrag så bra att det drar till sig tillräckligt med intresse från dem som ger dem det politiska förtroendet. Och sedan kunde vi alla luta oss tillbaka och tycka att vi själva inte har något ansvar. Eller inte fått tillräcklig information. Eller rätt information, i rätt tid, i rätt form. I de diskussioner och samtal som ni kommer att ha med deltagare, besökare, åhörare kommer det bland annat att komma fram en del åsikter och påståenden som handlar om att det inte är någon mening att ödsla tid eller kraft på att gå och rösta. Påståendena är inte nya eller särskilt originella, och det är inte svårt att lugnt och sansat bemöta dem. Här följer en lista på de vanligaste påståendena och några motargument. Du kan säkert själv komma på minst lika bra argument, och framför allt: föra en dialog istället för en diskussion. 12 argument för att inte rösta och några motargument. 1. Jag orkar inte sätta mig in i politiken! Dålig kunskap är inget argument för att inte rösta! Den som vill veta mer om politik och politiker hittar mycket information på nätet, i foldrar och media. Man måste inte vara någon expert på riksdag, regering, landsting eller kommuner för att få rösta! 2. Det är för krångligt, jag kan inte hålla reda på allt! Man behöver inte ha detaljkunskaper för att kunna lämna en grundad röst på valdagen. Rösta efter vilket parti du upplever delar dina grundläggande värderingar om du inte är insatt i den dagsaktuella debatten! 3. Min röst är ju bara en i den stora mängden, den betyder ingenting. Men det är ju just det den gör! Den betyder exakt lika mycket som alla andras. Den röst som aldrig används är däremot helt meningslös för då bestämmer ju alla andra, och inte du. Ge inte bort din makt till andra! De kanske vill något helt annat än du själv. Marginalen mellan blocken har flera gånger varit små de senaste valen, och några få röster kan ändra på valresultatet, inte minst på det kommunala planet där många av de beslut som berör oss mest fattas. 4. Jag har inte fått någon information! Både politiska partier och myndigheter informerar flitigt, på olika sätt, via flera medier, ofta på många språk. Du har själv ett ansvar att ta del av informationen ingen kommer att ge dig den, du måste vara öppen och ta den till dig på eget initiativ. 5. Jag vet inte vad de politiska partierna tycker Med all den information som finns lättillgänglig i samband med valet är det lätt att ta reda på det. Prata med politikerna på stan, ställ frågor, läs tidningarna, lyssna på radio/tv, prata med arbetskamrater/grannar/vänner. 6. Jag håller inte med något parti. Hittar man inget parti som representerar ens åsikter på ett bra sätt, ja då blir det svårt. Men det går att välja ut en eller flera frågor som man tycker är viktiga, och rösta efter dem.

6 6 7. Jag är bortrest på valdagen. Eller kanske sjuk... Förtidsröstning och röstning med bud är enkelt. Det finns tydliga regler och information om hur det går till. Läs mer på eller i informationen du får hem i brevlådan. 8. Jag gillar inte politik! De flesta väljare är inte politiker eller medlemmar i något parti, och tycker kanske inte att det är så intressant. Men de flesta bryr sig om hur samhället är utformat, vilken vård, skola, omsorg och ekonomiska prioriteringar som görs och då vill man ändå vara med och påverka. Vill inte du det? 9. Ingenting ändras ändå... Att inte rösta förändrar inte heller något. Vad man faktiskt gör är viktigare än vad man inte gör. En aktiv handling påverkar mer än passivitet. Många länder har mycket lågt valdeltagande, men valen räknas som legitima ändå. Vilka är det då som bestämmer i praktiken? 10. Jag bryr mig inte... Jo, det gör du nog om du tänker på allt som beslutas av politiker. Din framtid, dina barns framtid, det samhälle vi alla lever i och som formas av andra, om inte du gör din röst hörd, åtminstone på valdagen. Menar du att du inte bryr dig om din samtid (eller din framtid)? 11. Alla politiker är kass! Inte sant, helt enkelt. Kryssa för en som inte är det! 12. Alla kandidater är likadana! Inte heller sant. Det finns en mängd skillnader ideologiskt, erfarenheter, bakgrund, intressen. Menar du verkligen att till exempel moderater, socialdemokrater, vänsterpartister och sverigedemokrater är likadana? Informera dig! Dessa påståenden och motargument kan komma upp vid flera tillfällen förbered dig på det! Texterna kan också användas på affischer som kan sättas upp på strategiska platser. Underlag för att göra affischerna finns som bilaga till denna folder eller använd den mall som finns att ladda ner på

7 7 Del 2. På kort sikt Valdeltagandet är ojämnt, vi vill att det ska bli högre, särskilt där det idag är lågt. Vad ska vi göra? Aktiviteter som syftar till att fler ska rösta i nästa val. Det är ingen slump att valdeltagandet är ojämnt, eller att det ser ut just så som det gör. Genom undersökningar vet vi att valdeltagandet visserligen har ökat de två senaste allmänna valen, särskilt bland unga och bland utrikes födda (som båda är grupper där valdeltagandet är lägre än genomsnittet). Valdeltagandet är alltså mer jämlikt och jämnare spritt än tidigare. Men skillnaderna är fortfarande stora, och påverkbara. Och det är bra, för det betyder att det vi gör kommer att ge resultat. Så vad kan vi göra för att förändra saker och ting, och få alla i vår omgivning att rösta i valen? Ja, till en del beror det på hur vi ser på dagens situation. Vad är problemet och vad är lösningen? Hur det ser ut idag och hur vi vill att det ska bli? INTRESSE FÖR SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN GÅ MED I EN FÖRENING RÖSTA Resonemang: Alltför många människor som står utanför den demokratiska processen, i meningen att de inte är aktiva i någon fråga eller politisk grupp/parti eller känner att det är någon mening att engagera sig politiskt. Inte ens att rösta i de allmänna valen. Målet med våra aktiviteter är ett ökat valdeltagande genom att lyfta fram aktuella gärna lokala - politiska frågor på ett sätt som får folk intresserade. När vi lyckats väcka intresset för samhällsfrågor, blir steget till att gå med i en fackförening, en annan förening, kanske ett politiskt parti, och att delta i samhällsinriktade aktiviteter av olika slag (nattvandringar, föräldraföreningar, socialt arbete och liknande) inte lika stort längre. Detta är en ganska lång process, och ju tidigare den påbörjas före ett val, desto större chans att många går från att vara passiva åskådare till att bli aktiva samhällsspelare. Med i matchen, helt enkelt. På sikt stärks demokratin och folks känsla av samhörighet och solidaritet.

8 8 Metoderna är folkbildningens: Vi bygger på alla människors önskan och förmåga att lära sig, förstå sin omvärld och samtid och vilja att självständigt forma sitt eget liv. Deltagandet i aktiviteterna ska i möjligaste mån ske på lika villkor, i samspel med både meningsfränder och meningsmotståndare, i dialog och debatt. Vi ska erbjuda arenor för möten mellan människor och idéer, och det är deltagarnas ansvar att ifrågasätta, bilda sig en uppfattning och agera utifrån det. Kontakta den lokala ABF-avdelningen! De ställer upp med utbildning för cirkelledare, stöd när ni ska arrangera något evenemang och hjälp med tryckning och kontakter till nyckelpersoner bland till exempel kulturarbetare och politiker. Se för att nå ABF på din ort! För att veta mer om tillgänglighet ur olika perspektiv, se till exempel Det är en hemsida där det bland annat finns checklistor och information om vad man bör tänka på för att göra evenemang så tillgängliga som möjligt. Viktiga saker att tänka på vad gäller tillgänglighet är inte bara fysisk tillgänglighet (trappor, akustik, toaletter till exempel), utan också tidpunkten (helger, skollov till exempel) och platsen (avstånd, kommunikationer) och andra aspekter. Förberedelser Det behövs dels en planering på sikt, dels en inför varje aktivitet, lång som kort, stor eller liten. Gör en grovplanering av aktiviteter ni vill genomföra över hela den tid ni tänkt vara aktiva. Vilka aktiviteter ska ni genomföra? Vad vill ni uppnå, vilka vill ni nå att rikta sig till alla kan kännas frestande, men är kanske inte så effektivt. Det kan vara bättre att rikta in sig på olika delgrupper inom den stora målgruppen väljare, eller ta upp olika aktuella samhällsfrågor att belysa, den ena efter den andra. På så sätt blir det mer fokuserat, ni ökar chanserna att synas i medier av olika slag och att påverka i den riktning ni vill. Hur bra planering ni än gör låt inte kartan ta över verkligheten! Grovplaneringen kan och ska ses över med jämna mellanrum. Är den rimlig? Har förutsättningarna ändrats sedan sist? Kan vi göra mer? Nya idéer om bra aktiviteter som vi inte tänkte på från början? Måste vi dra ner på ambitionerna? Har vi mer eller mindre resurser än vi räknade med? Erfarenheter vi gjort, folk som tillkommit eller försvunnit, nya samhällsfrågor som dykt upp och kan fånga väljarnas intresse och öka motivationen att FAKTA: I 2010 års riksdagsval var valdeltagandet 84,6 %. Andelen röstande är lägre än genomsnittet bland unga, ensamstående, korttidsutbildade och arbetslösa. Det är högre än genomsnittet bland medelålders, sammanboende, långtidsutbildade och sysselsatta. Skillnaderna har varit liknande under en lång rad av val, men har alltså minskat på senare tid. Men fortfarande är valdeltagandet bland unga och utrikes födda lägre än genomsnittet, även bland dem som har svenskt medborgarskap. Skillnaden mellan inrikes och utrikes födda var vid 2010 års val 14 procentenheter. I det senaste valet till Europaparlamentet låg valdeltagandet i Sverige på 44 %, en ökning från det föregående valet, och något över genomsnittet bland medlemsländerna. Källa: Statistiska Centralbyrån, rösta? Kort sagt, grovplaneringen ska vara realistisk och ett hjälpmedel, inte ett dokument som ska följas slaviskt. Det är inte ett misslyckande att anpassa sig efter verkligheten, inte ens om det skulle innebära att ni får dra ner på ambitionerna. Gör en enkel kartläggning för att få ett grepp om hur det är i området/föreningen/målgruppen. Hur

9 9 många vuxna/barn/röstberättigade - eller vad det nu är för grupp som intresserar er särskilt finns det? Många nyinflyttade, studenter, barnfamiljer? Förstagångsväljare? Invandrare, nyanlända? Finns det aktiva föreningar? Hur ser röstetalet ut? Det är bland annat här som kontakterna med de lokala föreningarna och de dagliga kontakterna i området är viktiga. Vilka är frågorna som berör särskilt? Vad ska vi göra? Hur mycket arbete kan ni ta på er? Sannolikt kommer ni att tycka att det finns massor att göra, många goda idéer att omsätta i praktisk handling och en stark önskan att göra skillnad. Och det stämmer ju är man engagerad vill man att ens arbete ska ge resultat i verkligheten. Men i den aktiva gruppen finns troligen folk med olika förutsättningar, både de som arbetar mycket och har ansvar för familj och annat, och folk som har mer gott om tid hur fördelas arbetsuppgifter, ansvar? Om arbetsbördan blir alltför stor är det lätt att man tröttnar. Dåligt samvete för att man inte hinner med viktiga saker är ingen bra motivation för att fortsätta arbeta ideellt, även om man gärna skulle vilja. Ett öppet klimat i arbetsgruppen är en bra början, och förståelse för att man kan lägga olika mycket tid på uppgifterna. Tänk på att det är bra för gruppen och resultatet om den hela tiden fylls på med fler aktiva, till exempel från de andra föreningar ni samarbetar med. Ett öppet och välkomnande klimat! Gör en tidplan Hur lång tid har ni på er fram till nästa val? Hur ofta vill ni ha någon aktivitet? Ska det vara regelbundet, eller vill ni koncentrera er på en viss tid skollov, semesterperioden, lokala festdagar och få draghjälp av andra evenemang och mycket folk på plats? Alternativen är många, och delvis beroende på era resurser och mål. Tidplanen för den närmaste tiden blir förstås mer konkret och exakt än för aktiviteter som ligger lite längre fram. Låt även tidplanen ses över med jämna mellanrum, och balansera den mot ork, tid och andra resurser. Använd ett eller flera av de scheman som finns i denna folder: Vecko-, månads- eller årsschema. Planera också in möten i den aktiva gruppen, både före och efter aktiviteter. Samtal om hur en aktivitet gått, gör att det blir bättre och lättare ju fler erfarenheter ni gör. Gör en aktivitetsplan. Gör en enkel aktivitetsplan för varje aktivitet som kan se ut så här: AKTIVITETSPLAN FÖR AKTIVITET X den. Och så vidare. För varje planerad aktivitet delar man upp den i mindre delar/uppgifter, och går igenom vad som ska göras, Vad? När? Hur? Vem?

10 10 när det ska vara klart, på vilket sätt det ska genomföras och vem som är ansvarig för vart och ett av momenten. Om det till exempel handlar om att det kommer en politiker för att tala om en aktuell fråga och därmed väcka folks intresse för att påverka genom att gå och rösta i valet, kan deluppgifterna bland annat vara att boka medverkande och boka lokal. Redan detta innebär sannolikt ett antal telefonsamtal och en del tålamod. När ni bokat den medverkande och är överens om datum och temat för föreläsningen/mötet, återstår att boka en lämplig lokal (plats, storlek, teknisk utrustning, hjälpmedel (hörslinga? hiss?), pris med mera). Sedan är det information som ska spridas och inbjudningar som ska göras, man ska prata med folk, kontakta media och lösa allt annat som dyker upp. Eventuella kostnader ska täckas. Även om den medverkande inte får betalt, kan det finnas kostnader för till exempel fika, lokal och teknisk utrustning. Efter varje aktivitet är det bra att ha någon form av återsamling för dem som jobbat med att anordna aktiviteten, antingen i direkt anslutning eller vid ett senare tillfälle. Avsikten med det är att göra en summering och utvärdering av aktiviteten, vad som fungerade bra och vad som eventuellt fungerade mindre bra, och vad man kan påverka eller ändra. Vissa saker kan man inte varken hjälpa eller lastas för. Om det började ösregna under utomhusaktiviteten och hela publiken försvann kan ni knappast klandras för det. Men kanske bestämma er för att göra en aktivitet som inte är lika känslig för vädret. Vilka behövs i den aktiva gruppen för att lyckas? Så brett spektrum som möjligt, förstås. Åldrar, kön, språk, erfarenheter, intressen av olika slag ska ni nå många med budskapet måste ni vara flexibla och breda. Om gruppen blir stor är det praktiskt med en mindre kärna av folk som har tid och förmåga att hålla i trådarna och fördela arbetsuppgifter och ansvar när det hopar sig, till exempel inför en aktivitet. Håll korta och effektiva möten och bara när det behövs, bestäm både start- och sluttid för mötena. Risken är annars att folk tröttnar. Rotera arbetsuppgifter och ansvar om det finns intresse för det, ta vara på folks entusiasm och kunskaper, visa uppskattning för varandra. När ni bestämt er för att genomföra arbetet med att öka valdeltagandet och det är förankrat i arbetsgrupp, styrelse eller liknande, är en av de avgörande inledande punkterna att komma i kontakt med de människor ni vill nå. Hur? Vilka resurser har vi? Kontakta er lokala ABF-avdelning om ni inte redan gjort det! ABF har utbildningar för cirkelledare och styrelser, och ordnar det som behövs för att starta studiecirklar. Ni kan få hjälp med andra saker också; bokningar, tryckning av material, kontakter, lån av lokaler och utrustning, kanske med finansiering ingenting är omöjligt! Andra resurser kan vara den egna föreningens medlemmar och sympatisörer. Och givetvis finns det gott om resurser bland de människor ni vänder er till. De känner till läget i området eller i målgruppen, vilka nyckelpersonerna är, hur man får kontakt med folk, bra lokaler, ja, det mesta, faktiskt. Behövs det tolkar? Fråga bland målgruppen. Informationsmaterial om val och hur det går till finns på Valmyndighetens hemsida, och kommer dessutom hem till hushållen via utskick. Medverkande från politiska partier får ni kontakt med via partiernas hemsidor, bland annat. Använd olika gratiskanaler. Den viktigaste och mest effektiva först: Var på plats i området, i föreningen, på mötesplatsen och var synlig och så känd som möjligt. Ta kontakt med andra, prata om saker som berör, i stort som smått, visa att du är intresserad av andra människor och deras liv.

11 11 Den egna föreningens/mötesplatsens interna kommunikationer möten, ordinarie aktiviteter, medlemsregister, styrelsen, nätverk. Var ute i god tid, upprepa, påminn om aktiviteter ni ska ha, bjud in medlemmar och andra intresserade. (Bra sätt att värva nya medlemmar till den egna organisationen, dessutom.) Har ni närradiosändningar? Föreningar som sänder närradio kan ta med information om era kommande aktiviteter. Inte bara en gång, utan löpande under hela perioden. ABF har dessutom en sida speciellt för radio via internet - pod. Det är billigt och enkelt att spela in pod. Alla med en smartphone kan göra det och ABF hjälper gärna till. Kolla in Hemsidor Har ni tillgång till egen hemsida är det förstås bra. Annars kan ni få med information på andras (välbesökta) hemsidor föreningars, kommunens, politiska partiers, fackföreningars, andra. Facebook & Twitter Om ni är aktiva här, tänk på att verkligen vara aktiva och aktuella. Någon måste få som uppgift att skriva, kommentera och rensa. Gamla inaktuella meddelanden är bara negativt, det ger ett tråkigt intryck och bidrar inte till att få ut ert budskap. Kontakta föreningar i området för att komma på deras (medlems- och/eller styrelse-)möten och berätta om vad ni ska göra. Det finns föreningar överallt, med alla möjliga syften och inriktningar. Deras medlemmar är det viktigt att nå, för de har i sin tur en massa andra kontakter med fler människor. I bästa fall lyckas ni få dem att föra ert budskap vidare. Tänk på att anpassa er efter målgruppen! Engagera personer med stort kontaktnät till att bli ambassadörer och deltagarvärvare till era aktiviteter. I bästa fall är de lätta att hitta, då är halva jobbet gjort. En del kan vara oväntade och kräver fantasi att hitta. Den gemensamma nämnaren är att de har hög trovärdighet bland andra. Kom med i evenemangsfoldrar (tryckta och på nätet eller dagstidningarnas evenemangsinfo) med era aktiviteter. Att synas är att finnas, sägs det. Alla läser inte denna typ av information, men förvånansvärt många gör det. Väl värt att pröva! Tryckt material. Nackdelen är att det kostar pengar och är arbetssamt att sprida. Många medlemmar gillar att dela ut flygblad. Låt dem göra det men bygg intresse i föreningen för flera olika aktiviteter.

12 12 Dela ut tryckt material på offentliga platser, anslagstavlor i området. I brevlådor också, om ni har råd med det. Eller på företag i området inte bara affären, utan frissan, tatueraren, pizzerian och dagiset, till exempel. Gör egna affischer med hjälp av texter och mallar i det här materialet. Annonser om kommande aktiviteter. Dyrt, men ibland effektivt. Formen för informationen tål att tänka på. Räkna med att det finns personer med lässvårigheter (variera uttrycksformerna skrift, tal, på lätt svenska) andra funktionshinder (fysisk tillgänglighet till lokaler) behov av tolkar (annat språk, teckentolk) behov av viss tid och/eller veckodag när möten och andra aktiviteter ska genomföras, och hur långa aktiviteterna kan vara svårigheter på grund av geografiska avstånd och tillgång till allmänna kommunikationer. Kultur/fritidsaktiviteter/idrott Kulturen är givetvis till för alla, och har en given plats i snart sagt alla aktiviteterna. Men särskilt för personer som inte är vana vid (en stor) mängd information på torr prosa kan den vara en bra lösning. Budskapet kan föras fram minst lika bra i form av sång, dans och poesi eller annan kulturform. Engagera barn, ungdomar och vuxna! Ni får en garanterad publik, och når fler och delvis andra. Vad kan man göra då, med fokus på kultur och idrott? Till exempel: En heldag med mycket kultur och flera, korta framträdanden av politiker eller andra personer med ett politiskt/samhällstema. Detta kräver förstås en hel del planering och arbete på förhand. Arrangera tävlingar för barn och ungdomar. Teckningar med förslag på förändringar/förbättringar i lekparker, utsmyckningar, trygghet, fritidsaktiviteter och annat. Begränsade idrotts-/rörelsetävlingar med priser. Samarbeta med kulturföreningar i området. En bra orsak till att knyta nya kontakter med föreningar ni inte kände till tidigare, eller ytterligare stärka ett redan befintligt samarbete. Många etniska föreningar eller föreningar med inriktning på till exempel dans tar gärna chansen att visa upp sig och medverka till något positivt. Och de finns ju redan i området, känner många människor och gör ert sammanlagda nätverk ännu större.

13 13 11 aktiviteter! Stora som små. Det viktiga är att göra dem och att alltid ha nästa aktivitet inom synhåll. Och göra fler. Affischer med argumenten och motargumenten i första delen. Använd mallarna som finns att ladda ner från eller kopiera dem från denna folder. Gör dem i olika format för användning på flera sätt. Sätt upp dem på väl synliga platser. Gör små flyers, lägg dem där det samlas folk (mötesplatser, bibliotek, arbetsplatsen, skolan). Tanken är att få folk att känna igen sig eller någon de känner, tänka efter, diskutera och ifrågasätta. En heldag i kulturens tecken. Planera i god tid, och glöm inte bland annat följande: Vilka ska medverka? Kulturarbetare: Finns det dans/ musikgrupper i området eller i någon förening? Rockband? Poesiförening? Teater? Kolla med dem om de kan/ vill vara med. De flesta vill gärna det, för det är oftast det yttersta målet med verksamheten: att få visa upp sig, visa vad man kan och har lärt sig. FAKTA: Det skiftar vilka som har rösträtt, och i vilken omfattning. För att få rösta måste du ha fyllt 18 år senast på valdagen. Du har rösträtt till riksdagen om du är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige. Du har rösträtt till kommun- och landstingsfullmäktige om du är svensk medborgare och är folkbokförd i kommunen/ landstinget, är medborgare i något av EUs medlemsländer eller medborgare i Island eller Norge och är folkbokförd i kommunen/ landstinget eller är medborgare i något annat land än de som räknats upp ovan och har varit folkbokförd i Sverige i tre år i följd före valdagen. Du har rösträtt till Europaparlamentet om du är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige eller är medborgare i något av EUs medlemsländer och är folkbokförd i Sverige Rösträtt vid val till Europaparlamentet har alltså även medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater. En förutsättning är att de är folkbokförda i Sverige och att de har anmält sig till röstlängden. De får då inte rösta i någon annan medlemsstat. Källa: Politiker eller andra personer med ett politiskt budskap: Tag kontakt och fråga! Om de inte har något annat inbokat kommer de att ställa upp. Och inte bara under valår de flesta politiker är mycket ivriga att få komma och träffa sina väljare, gärna i miljöer där de inte själva har så lätt att få kontakt. Tid, plats. När är det lämpligt? Vilken lokal? Chansa på utomhus? Kostnad? Alternativen är kanske många, och inget är helt säkert allt har fördelar och nackdelar.

14 14 Finansiering. En mycket viktig punkt. Men ta den sist, för annars blir allt beroende av den, och många goda idéer försvinner på vägen. Om ni absolut inte kan finansiera hela er aktivitet får ni ta ett varav till, och se var ni kan kapa kostnader, om möjligt utan att ta bort någon del. Kan någon mer ställa upp gratis? Kan ni sälja något mat, dryck, hantverk? En lagom mix, men med betoning på kulturen. Just den här dagen är det inte ert huvudbudskap som får den största uppmärksamheten. Men det finns förstås med, med infomaterial och korta! - inslag av information och uppmaningar att rösta. Kanske är detta bäst som avslutning på hela perioden. Varför inte dagen innan valet, alltså en lördag i september Informationskväll om lokala frågor Till exempel en serie informationsmöten om en lokal fråga ni vet är viktig för många, eller för en viss grupp (kan vara skolan för barnfamiljer, fritidsaktiviteter för ungdomar och trygghet för de flesta eller något annat angeläget). Bjud in en politiker till varje, för att få en lite mer nära miljö och kontakt. Tänk på att i så fall sprida uppdragen mellan flera partier. Informationen ska förstås vara ömsesidig, så tänk på att ge gott om tid både för den eller de som kommer och informerar/lyssnar och för frågor och dialog därefter. Och be politikern att bland annat ta upp frågan om hur var och en kan påverka den fråga ni behandlar nämligen genom att gå och rösta! Skapande med valinslag Gör en riktad inbjudan till någon del av målgruppen, till exempel till alla äldre i er förening eller i området, och gör någon enkel skapande aktivitet inom hantverk på några timmar. Det kan till exempel vara en introduktion till att lära sig origami (japansk pappersvikning), kallmålning eller stickning. Eller så kan ni baka något gott tillsammans. Naturligtvis finns det ett inslag där ni pratar om valet, hur det går till och vikten av att rösta. Om intresse finns bland de närvarande kan man dessutom bilda en studiecirkel och fortsätta med aktiviteten där. FAKTA: När den så kallade allmänna rösträtten för kvinnor och män beslutades i Sverige 1919, var den inte så allmän. Flera undantag gjordes, politikerna ansåg att medborgarna skulle göra sig förtjänta av rätten att rösta. Vilka fick inte rösta? Den som gjort konkurs, alla dömda, män som inte gjort värnplikten och omyndigförklarade. Den största gruppen utan rösträtt var de fattigaste, det vill säga de som fick hjälp från fattigvården. Den som inte kunde försörja sig skulle inte heller få rösta. I praktiken drabbade detta framför allt äldre personer, som väldigt ofta hade låg pension. Dessutom var rösträttsåldern 23 år. Sammanlagt hade bara 55 % av befolkningen rösträtt. Reglerna reformerades med tiden. Men det var först 1945 som straffade, fattiga och folk som gjort konkurs fick rösta i allmänna val fick alla svenskar över 18 år, och många invandrare, rösträtt. Källa: Statistiska Centralbyrån, Wikipedia med mera.

15 15 En tävling för barn Utlys en teckningstävling för barn upp till en viss ålder, med ett tema som kan omsättas i politiska frågor vid ett senare tillfälle. Temat beror förstås på de lokala förutsättningarna, men kan exempelvis handla om hur man vill att något ska vara jämfört med hur det är idag, förslag på lekplatser, skolmiljö, odlingar eller annat som barnen tycker är viktigt. Fixa bord, stolar, papper och rit-/målargrejer och sätt igång. Så småningom måste ni göra en bedömning av bidragen, utse en eller flera vinnare, kanske med tröstpris till alla. Och givetvis en utställning, kanske i samband med någon större aktivitet med inbjuden politiker. Och där passar ni på att prata om vikten av valet, och att allt det som barnen föreslagit kan tas upp som politiska förslag och bli utgångspunkt för förändringar i samhället och närmiljön. En sportbetonad tävling för barn och ungdomar Något sportbetonat (fotboll eller annan bollsport, som brännboll till exempel), en kort löptävling om ni är väldigt sportiga, eller någon annan sport som har bra förutsättningar att locka deltagare och publik hos er. För det är inte minst publiken ni är intresserade av: information om valet, hur det går till, på vilket sätt ni kan hjälpa till om någon behöver ha hjälp med att förtidsrösta, ta sig till vallokalen på valdagen eller liknande. Dörrknackning Dörrknackning gör man för att på kort tid komma i kontakt med så många personer som möjligt, och i bästa fall få ett samtal, frågor och kunna påverka människor i önskad riktning. En svårighet med dörrknackning är man behöver vara ganska många för att det ska vara effektivt, och att många tycker det känns ovant och till och med obehagligt att ringa på främmande människors dörr och börja prata. Påfluget, och kanske ovälkommet. Vem vet hur det tas emot, folk kanske blir sura och arga. Ja, det är ju inte helt omöjligt, fast inte så troligt. Den som inte vill prata säger antagligen det direkt, och så är det bara att knacka på nästa dörr. Många som har erfarenhet av dörrknackning säger att det var oväntat trevligt och intressant. Den som öppnar dörren kan bli glatt överraskad av att någon vill prata med en, höra ens åsikt. Dörrknackningen ska handla om det kommande valet, varför man ska rösta, hur det går till och liknande frågor. De politiska partierna genomför också ofta dörrknackningskampanjer, med avsikt att prata partipolitik och påverka väljarna. Det är inte syftet här. Här gäller det att upplysa om valet, diskutera varför det är viktigt att gå till valurnorna. Inte diskutera partipolitik, men gärna bjuda in till den kommande aktivitet ni har på gång, förstås. Lägg alltså gärna dörrknackningen i nära anslutning till någon större eller mindre aktivitet ni har på gång, passa på att dela ut inbjudningar och information om den. En familjedag Använd en bra belägen plats, park eller liknande för att göra en heldag som är särskilt gjord för barnfamiljer. En traditionell familjedag, helt enkelt. Hoppborg, fika och grillning från medhavd matsäck, ansiktsmålning, enkla tävlingar (kubb, frisbee, pilkastning), tipspromenad, kanske ett parti boule, med priser ni fått av den

16 16 lokala mataffären eller annan butik. Mitt i alltihop finns ni med information om valet, hur viktigt det är att rösta och alla argumenten för det. Politisk debatt. Bjud in lokala politiker till en debattkväll på något tema: trafiken, omsorgen, skolan, skatterna eller något annat ämne som är aktuellt hos er. Budskapet till publiken är alltid detsamma efter politiska tal och debatter: det här kan du påverka! Bilda dig en uppfattning och rösta i valet! Studiecirkel Bjud in till studiecirkel i valfritt (!) ämne. En studiecirkel kan ha nästan vilket tema som helst. Den pågår under minst tre träffar, med minst tre deltagare. Det viktigaste är att den består av personer som är nyfikna och vill lära sig något nytt. I gruppen finns en cirkelledare, men cirkelns resultat bygger på alla deltagares engagemang och lika ansvar för helheten. Alla deltagares erfarenheter och kunskaper är lika värda, och allt genomförs med demokratiska och jämlika arbetsformer i dialog, med diskussioner och ett gemensamt sökande efter mer kunskap och bildning. Erbjud en studiecirkel - med starttid och plats - efter en debatt eller ett informationsmöte av något slag, i just det ämnet. Eller varför inte en studiecirkel i hur det går till att rösta? Ta kontakt med abf. Arrangera ett provval. Inte ett val för att mäta de politiska krafterna, men för att ovana väljare ska få pröva på hur det går till att rösta, från ax till limpa. Att ta sig hemifrån, komma till vallokalen, och gå igenom hela proceduren där. Den lokala valmyndigheten lånar ut skärmar, ni hittar en lämplig lokal kanske i samarbete med skolan, fritidsgården, en förening med egen lokal och visar hur valet kommer att gå till på valdagen. Det är naturligt att människor känner tveksamhet inför att utsätta sig för situationer där de kan komma att känna sig osäkra. Så om de får bekanta sig med hur det går till på förhand, ökar chansen att de går och röstar på riktigt också. Ta kontakt med ABF i din kommun. Ovanstående aktiviteter är bara en liten del av allt som ni kan göra. De kan förstås upprepas och varieras allt efter lokala förutsättningar.

17 17 Del 3. På lång sikt. En varaktig förändring. Vad är det långsiktiga målet med att få fler att rösta i allmänna val? Nu när ni har gjort ett jättearbete för att få fler att rösta i de allmänna valen är det en berättigad fråga. För kanske är det inte så att förändringen från att vara en passiv åskådare i samhället till att bli en aktiv lagspelare startar med att gå och rösta (så som figuren på sidan 7 visar). Och sedan kommer engagemanget i föreningar, fack och politiska partier, och det leder i sin tur till samhällsengagemang i allmänhet. Det kanske i stället är så att engagemanget måste byggas underifrån, gradvis och i egen takt, oberoende av om det är ett val i faggorna eller inte. Och ur detta nya samhällsintresse kommer det att - som en av flera konsekvenser - bli naturligt och självklart att gå och rösta. Detta är i så fall en annorlunda process. Inte i motsats till den som beskrivits innan i denna folder, men med ett annat perspektiv. Vi kan kalla den FPR-processen: Förändring På Riktigt. Den processen är både längre och svårare att genomföra än insatser för att höja valdeltagandet. Den är långsammare, men har möjlighet att bli varaktig, eftersom den är mer genomgripande, både för individen och för samhället. Samtidigt är den processen mer kontroversiell, för den innehåller och kan leda till en större samhällsförändring än vad som sker enbart vid valtillfället. Det är visserligen sant att det redan i ett ökat valdeltagande ligger en politisk konsekvens, eftersom soffliggarna som grupp röstar mer åt vänster än de flitiga väljarna. Bara genom att höja valdeltagandet kan valresultatet alltså bli helt annorlunda, det är lätt att konstatera. Men den stora förändringen vore att fler människor blir mer engagerade i sin samtid och sin framtid, informerar sig och bildar sig, inser sin roll i hur vår framtid formas och förvaltar och använder sig av de rättigheter andra människor kämpat fram. Rättigheter som fortfarande förvägras alltför många. Vad är då FPR-processen? Det är en förändringsprocess som riktar sig till människor som ännu inte är aktiva i politiska/samhälls-/rättvisefrågor, och där folkbildningen har en central roll. Den kan användas för att få människor att inse att man måste agera, själv och tillsammans med fler, för att åstadkomma förändring. För så gör nämligen andra som vill förändra samhället: lär sig, diskuterar och agerar. Och dessa andra har inte helt sällan åsikter som inte överensstämmer med eller ens liknar ens egna, de vill skapa ett samhälle som vi tycker är sämre än dagens, kallare och mer orättvist. Att inte agera då är också ett val, ett politiskt val, som får konsekvenser för var och en av oss. Maktförhållandena är ojämna, javisst, men de blir ännu mer ojämna ju färre det är som gör sin röst hörd. Hur kan FPR-processen leda till verklig förändring? Förutsättningarna för förändring är kunskap och delaktighet. Det viktiga i den här processen är att man har med sig båda delarna, alltså både kunskap och delaktighet. För utan kunskap står vi oss slätt. Det är klart att vi måste veta vad vi talar om eller konsekvenserna av en försändring som vi vill se. Hur ska vi annars kunna plocka fram kloka förslag och sedan argumentera för deras genomförande? Kunskap gör att man kan bearbeta och förstå samtiden, för att sedan delta i diskussionen om hur framtiden ska bli. Delaktigheten handlar om hur den här processen genomförs. Med folkbildningens metoder studiecirkeln, det demokratiska samtalet mellan jämlikar, att dela med sig av kunskap och erfarenheter, det gemensamma ansvaret, organisera sig finns verktyg för att genomföra processen på individernas villkor, i en takt som man gemensamt bestämmer. Först då blir det en process som går på djupet och som stannar kvar, långt förbi nästa val. När arbetarrörelsen växte sig stark i Sverige för ungefär ett sekel sedan, var oddsen för att det skulle lyckas att förändra samhället i den riktning arbetarrörelsen ville ganska dåliga. Missnöjet med hur vardagen såg ut för det flesta var visserligen stort. Men folket var oorganiserat, många saknade ordentlig utbildning, auk-

18 18 toritetstron var djupt rotad, kyrkan och annan överhet dominerade samhället. Ändå slog de nya tankarna om rättvisa, solidaritet och broderskap rot, och var en av de starkaste förändringskrafterna när Sverige gick från ett vara ett fattigt bondesamhälle till att bli framgångsrikt och modernt. Och metoderna var folkbildningens: organisering, studier utifrån de egna behoven, metodiskt och tålmodigt individuellt och storskaligt förändringsarbete på lång sikt. Ett bättre samhälle för alla. Politiker och politik kommer att vara en del av denna process, på ett annat sätt än i den tidigare beskrivna modellen i denna folder. Politiker får ibland rätt eller orätt kritik från medborgarna att de inte visar sig i bostadsområden, på arbetsplatser, bland väljarna i allmänhet, när det inte är valtider. Om politikernas enda mål med att vara ute bland folk skulle vara att locka röster, vore det kanske naturligt att inte röra sig bland väljarna när det inte är något val på gång. Men om det politikerna och vi vill är att ha en djupare och mer representativ demokrati, då är det enligt FPR-processen vi bör jobba. Hur går det till? Så här: Det finns en fråga som engagerar, och ni är några personer som vill lära er mer om detta. Det kan vara medlemmarna i en förening, några vänner, en grupp föräldrar/ungdomar/pensionärer eller andra. Frågan kan vara stor eller liten, gärna lokal, greppbar och konkret, i bästa fall. Ni bestämmer er för att göra något åt det. Förändra, helt enkelt. På riktigt. Ni träffas. Ni diskuterar, och inser antagligen att ni behöver lära er mer. Träffas fler gånger, skaffa mer information, från olika håll. Ta i det här läget kontakt med ABF, ni har just startat en studiecirkel Av ABF får ni hjälp med det praktiska. Ni gör då bland annat en arbetsplan, där ni på ett enkelt sätt planerar vart ni vill komma, hur och när. Men kunskap är inte det samma som överföring av information. För att information ska leda till kunskap krävs tid och tillfälle för bearbetning. Informationen ska smältas, vridas och vändas på, kompletteras och analyseras i samtal med andra. Det är där delaktigheten i processen kommer in, både under träffarna i cirkeln och i reflekterandet däremellan. Allas erfarenheter, tankar, frågor och ifrågasättande är lika viktiga. Det sker i form av dialoger i gruppen, alltså en samtalsform där den konkreta frågan, och inte personen, står i centrum. I dialogen, till skillnad från i diskussionen, är man ute efter kunskap och lösningar, inte att vinna över den andre. I och med detta händer flera saker: I den enskilda personen, med nya kunskaper, möten med andra i cirkeln, tankar som börjar komma och mogna, tankar om framtiden. Ens egna idéer granskas av andra, får mothugg, blir klarare och bättre. Man drar slutsatser, och nya insikter och argument föds. I gruppen, med deltagare som får en alltmer ökande vana i att föra samtal/dialoger/diskussioner under demokratiska former, med respekt för andras åsikter och erfarenheter, med ett gemensamt mål i sikte. Ett växande behov av att göra något mer med de nya kunskaperna.

19 19 Individen förändras påverkar gruppen Som därmed också förändras Individen För att ge deltagarna i gruppen ännu mer erfarenheter kan man turas om med att ta på sig extra ansvar, även om det känns ovant i början. Passa på att gå en cirkelledarutbildning på ABF! I förvandlingen från information till kunskap är personen aktiv genom att tänka i flera omgångar, ifrågasätta, prata med andra och liknande. Kunskapen blir till i en aktiv handling, till skillnad från att bara få information, där mottagaren är passiv. Informationens innehåll kan glömmas bort ganska fort, om man har otur, medan kunskap är långvarigt och blir en del av personens identitet. Det kan vara en ganska ansträngande process, som kräver både tid och engagemang. Därför är delaktigheten så viktig. Att vara delaktig i en process gör att man vill och orkar vara med på ett helt annat sätt än om man är en passiv mottagare. Deltagarnas idéer, kunskaper, erfarenheter och nyfikenhet tas till vara, och det viktiga är inte att skynda på, utan processen mognar fram med hjälp av allas medverkan. Det finns med andra ord ingen genväg till varaktig förändring. I takt med att deltagarna i studiecirkeln växer sig kunnigare, mognar tanken på att göra något utanför gruppen. I den ursprungliga planen fanns antagligen något om hur ni ska använda era erfarenheter och kunskaper för att påverka och förändra. Gör det! Nu när ni vet och kan (mer än de flesta om ert ämne, antagligen), gå då utanför gruppen och tala om det! Tag plats och höj era röster, i grupp eller enskilt. Då blir det ytterligare ett steg.

20 20 påverkar gruppen som Individen förändrar och påverkar omvärlden Den här processen kan jämföras med mycket av den information myndigheters, politiska partiers, intresseorganisationers - som skickas ut till medborgarna via tryck, eller finns tillgängligt på hemsidor, sociala medier och andra ställen. Även om politiska partier numera har förändrat sitt arbete till att ha fler personliga möten är mycket av den information som kommer enkelriktad, särskilt i valtider. Det handlar om att få ut sin information, och sina svar på utvalda frågor. Medborgarna blir avvaktande, ibland avvisande. Så mycket viktigare då att arbeta med långsiktig förändring och medvetandegörande. Väljarna/medborgarna lär sig en process som kan användas för vilken fråga som helst, och har ett verktyg för att ifrågasätta och påverka kontinuerligt. Man inser att det går att förändra saker och ting, särskilt tillsammans med meningsfränder. Om ni arbetar med att höja valdeltagandet eller med en långsiktig förändringsprocess i ett bostadsområde med många nyanlända, finns det fler barriärer än med svensktalande. Språket, givetvis, inga eller negativa erfarenheter från demokratiska/politiska processer, kanske misstro och misstänksamhet, ointresse för och/ eller oförmåga att sätta sig in i hur samhället fungerar. Det finns samhällsinformation i bred mening på många invandrarspråk, tryckt och på nätet, ibland i muntlig form. Men det är totalt sett bara en bråkdel som finns i denna form. Att inte tala och förstå svenska är ett stort demokratihinder i Sverige idag, för den enskilde och för samhället. Det blir en konsekvens att samhällsdebatten och engagemanget i dessa sammanhang krymps och blir mindre nyansrik än önskvärt. Den situationen kan göra att förändringsprocessen börjar just där, med språket ur olika synvinklar. Våga ta kontakt, prata och visa intresse. Bjud in till studiecirkeln, gå på andras träffar, läs på och diskutera. Ur dessa möten kommer nya kontakter, bredare ytor, fler att påverka och påverkas av. Det blir en skattkista av

21 21 kontakter att ösa ur, när ni går utanför den kända gruppen för att förändra samhället. Genom att bygga på det faktum att ni alla befinner er i Sverige och har intresse för hur framtiden ska vara, blir bakgrund och det förflutna mindre intressant. Ni kan tillsammans påverka och göra skillnad i det enda som går att förändra, nämligen framtiden. Och det är ju så väl ordnat att människor har fötter, inte rötter (som träden), och därför kan vi röra på oss, utvecklas och förändras, hela livet. Även i en sådan här process finns det mycket praktiskt att göra, och bra aktiviteter. Här är förslag på några. Gör fler utifrån era behov och förutsättningar!

22 22 4. långsiktiga aktiviteter för förändring på riktigt Studiecirklar. Många. En oslagbar metod för förändring. Det kan vara nästan vilket ämne som helst, i grupper om minst tre, med minst tre sammankomster. Cirkeln innehåller inte bara tillfällen till mer kunskap, utan förändrar individerna och hela gruppen. Gemenskapen, den praktiska demokratiupplevelsen, möjligheten att växa tillsammans med andra, nya vänner ja, fördelarna är många. Bilda föreningar. Låter det formellt och gammaldags? Glöm det! Föreningar har sprängkraft, drar till sig medlemmar ni inte kände tidigare, gör att er radie ökar och ni kan åstadkomma mer. Det behövs en styrelse, utbildning till den, och en del andra formalia. Föreningen kan ge stadga åt ert förändringsarbete, och bli en tillgång i opinionsarbetet. Och kontakter med andra likasinnade på andra platser, i landet och utanför. Dags att tänka på hemsida? Och gå en studiecirkel i att göra och underhålla en sådan? Föreläsningsserie Inte en föreläsning, utan flera efter varandra. Det ger bland annat fördelen att publiken på en föreläsning kan få ett blad om den kommande direkt i handen när de går hem, och en del av er marknadsföring är redan gjord. Gör ni dessutom flera föreläsningar på liknande tema har ni redan en intresserad publik. Samarbeta med andra; bibliotek, ABF, andra föreningar, myndigheter. För att få en större publik, mer spridning, dela på kostnaderna, få kontakt med fler som kan dela på jobbet före och efter. Rör på er. Besök oväntade platser. Inte bara i geografin, utan utanför de trygga cirklarna, i vardagen och i närheten. Folk från andra länder, kanske med bristfälliga kunskaper i svenska - eller goda kunskaper - med vanor och erfarenheter som inte liknar era egna. Eller liknar, men på ett annat sätt. Hur resonerar de, vad anser de om samtid och framtid? Eller ta kontakt med andra organisationer, fackföreningar utanför den välbekanta gruppen, intresseorganisationer av olika slag, och inte bara de som ligger nära i åsikter. Besök anläggningar av olika slag, lär er ny teknik. Prata. Dialog i stället för diskussion Är vi ett tyst folk? Varför är det ofta knäpptyst i hissar, på bussen och i vårdcentralens väntrum? Det är inte för att vi inte skulle ha något att säga till varandra, helt säkert. För när ett samtal väl kommer igång, är det många som vill delta och har åsikter. Så vi kan fatta beslut om att varje dag i fortsättningen samtala med andra, om riktiga och viktiga saker. Som hur vi vill att samhället omkring oss ska se ut i framtiden, hur våra barn och gamla ska ha det, hur miljöfrågorna ska lösas, hur bostadsbristen ska byggas bort och hur utbildningarna ska vara tillräckliga och bra. Och så kan vi ta arbetslösheten och främlingsfientligheten när vi ändå håller på. Och sedan tar vi. Och det är i samtalet och dialogen vi kommer vidare. Det är lätt hänt att vi i stället hamnar i diskussioner, där vi lägger all energi på att övertyga den andre om vår egen åsikt. Och den andre gör samma sak. I diskussionen tänker vi ofta mer på vad vi ska svara helst dräpa till med! för att vinna. Vi lyssnar inte ordentligt, tänker inte efter. I stället för att lyssna och lära och kanske behålla samma åsikt, men lite klokare koncentrerar vi oss på att hitta luckor i den andres allt mer ivriga argument. Och ingen av oss blev klokare.