RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om tillämpningen av bilaga XI och artikel 66a i tjänsteföreskrifterna

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2018) 830 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om tillämpningen av bilaga XI och artikel 66a i tjänsteföreskrifterna SV SV

2 INTERIMSRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om tillämpningen av bilaga XI och artikel 66a i tjänsteföreskrifterna 1. INLEDNING Enligt artikel 15.4 i tjänsteföreskrifterna som senast ändrades anges att kommissionen vid utgången av 2018 ska överlämna en interimsrapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av bilaga XI och artikel 66a i tjänsteföreskrifterna. I den här interimsrapporten tillämpas tidigare nämnda bestämmelse för att beskriva förfarandet för och resultatet av tillämpningen av reglerna för uppdatering av lönerna och pensionerna enligt bilaga XI till tjänsteföreskrifterna (nedan kallat metoden) samt solidaritetsavgiften enligt artikel 66a för perioden METODENS GRUNDLÄGGANDE MÅL OCH PRINCIPER SOM ANTOGS 2013 Bestämmelserna 2 för den nuvarande metoden för att uppdatera löner och pensioner antogs som en del av reformen av EU:s tjänsteföreskrifter De gäller från den 1 januari 2014 till åtminstone den 31 december För att metoden ska fungera väl baseras den på följande grundläggande principer som bekräftades på nytt 2013: - Principen om parallell utveckling av köpkraften för EU:s tjänstemän och nationella tjänstemän i centrala statsförvaltningar (artikel 65 och bilaga XI i tjänsteföreskrifterna). - Principen om likvärdighet i köpkraften för EU:s tjänstemän på olika tjänstgöringsorter (artikel 64 och bilaga XI i tjänsteföreskrifterna) Principen om parallell utveckling Principen om parallell utveckling av köpkraften innebär att köpkraften för EU:s tjänstemän följer utvecklingen, både uppåt och nedåt, för den genomsnittliga köpkraften hos civila tjänstemän i nationella centrala statsförvaltningar. Därför överensstämmer uppdateringen av löner och pensioner enligt artikel 65.1 i tjänsteföreskrifterna med den årliga utvecklingen mellan den 1 juli föregående år och den 1 juli innevarande år 3 för följande: - Reallönerna för tjänstemän i central statsförvaltning i elva av medlemsstaterna 4 utgör minst 75 % av EU:s bruttonationalprodukt. För var och en av dessa medlemsstater beräknas den årliga förändringen av reallönerna på ett netto av inflationen och kallas då för den särskilda indikatorn. Den övergripande 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1023/2013 av den 22 oktober De omfattar främst artikel 64, 65 och 65a i tjänsteföreskrifterna och tillhörande bilaga XI. 3 Metoden baseras på jämförelse av observationer av det nationella lönesystemet i en medlemsstat under juli månad innevarande år med motsvarande observationer i samma medlemsstat i juli månad föregående år. 4 Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Polen, Sverige och Förenade kungariket. 1

3 särskilda indikatorn är genomsnittet för alla särskilda indikatorer som viktats efter BNP. - Den årliga inflationen i Bryssel och Luxemburg (som motsvarar fördelningen av EU-personal mellan städerna). Den här delen kallas för gemensamt index. Den särskilda indikatorn multipliceras med det gemensamma indexet för att beräkna värdet som ska uppdateras. Värdet som ska uppdateras uttrycks i procent och fastställs som ett nettovärde i form av en enhetlig procentsats för nettolöner och nettopensioner för all EUpersonal från och med den 1 juli 5. Det är i detta sammanhang viktigt att betona att metoden inte tillåter dubbelräkning av inflationen, men att den garanterar en parallell inflationsrensad löneutveckling för EUpersonal och nationella statstjänstemän i medlemsstaterna. Därmed beräknas den övergripande särskilda indikatorn först med inflationsrensning i de elva medlemsstaterna kan sedan kombineras med det gemensamma indexet. Detaljerad information om utvecklingen av den övergripande särskilda indikatorn och gemensamt index finns i del 3 och Särskilda ändringar i principen om parallell utveckling som beslutades 2013: frysning av löner och solidaritetsavgiften Metoden fastställdes 2013 som en följd av förhandlingar mellan EU:s institutioner, respektive administrationsavdelningar och personalrepresentanter. I enlighet med artikel 336 i FEUF inkluderade det ordinarie lagstiftningsförfarandet för ändring av tjänsteföreskrifterna kommissionen med sin initiativrätt och Europaparlamentet och rådet som medlagstiftare, efter samråd med övriga berörda institutioner och deras administrationer, särskilt domstolen och revisionsrätten. Före kommissionens förslag genomfördes omfattande samråd med företrädare för personalen från samtliga institutioner. Under det ordinarie lagstiftningsförfarandet genomförde rådet även sitt förfarande för samråd med företrädare för personalen. För att beakta de särskilt svåra ekonomiska och sociala förhållandena i unionen under perioden och som en följd av Europeiska rådets slutsatser som antogs i februari 2013 beslutades även följande som en del av reformen: - Uppdateringen av löner och pension för all personal i unionens institutioner, andra organ och byråer genom metoden skulle upphöra under 2013 och 2014 (se del om frysningen av löner under två år). - De eventuella fördelarna för tjänstemän och andra anställda i Europeiska unionen vid tillämpningen av metoden skulle balanseras av återinförandet av systemet med en solidaritetsavgift som dras av från EU-personalens löner i ökad takt från och med den 1 januari 2014 (se del om solidaritetsavgift). 5 För att kompensera för väsentliga förändringar av levnadskostnaderna i Bryssel och Luxemburg kan en mellanliggande uppdatering genomföras den 1 januari enligt artiklarna 4 7 i bilaga XI till tjänsteföreskrifterna. Tröskelvärdet som avses i dessa bestämmelser har inte uppnåtts i Bryssel och Luxemburg efter det att metoden trädde i kraft

4 Allmänna ändringar av principen om parallell utveckling: ändrings- och undantagsklausuler Genom undantag från den allmänna principen om parallell utveckling av köpkraft begränsar en ändringsklausul stora ökningar av köpkraften samt eventuella stora förluster i inköpskraft under ett visst år. Om den beräknade ökningen i köpkraft (den övergripande särskilda indikatorn) överstiger två procent eller om köpkraften minskar med mer än två procent begränsas ökningen av köpkraften för EU-tjänstemän till två procent. Andelen ökad eller minskad köpkraft som överstiger två procent träder i kraft nio månader senaste, från den 1 april följande år. Undantagsklausulen begränsar ökningen av köpkraften för EU-personal vid ekonomisk nedgång i unionen. Om en minskning av EU:s BNP förutspås och det sker en ökning av köpkraften som mäts med den särskilda indikatorn kan, beroende på hur omfattande minskningen av BNP är, en del av den ökade köpkraften senareläggas till följande år enligt tabellen nedan: Bruttonationalprodukt Konsekvenserna av att den övergripande särskilda indikatorn uppdelas Datum för utbetalning av den andra delen [-0,1 % ; -1 %] 33 % ; 67 % 1 april år n + 1 [-1 % ; -3 %] 0 %; 100 % 1 april år n + 1 under - 3 % 0 % - Om EU:s BNP minskar med mer än tre procent garanteras den ökade köpkraften genom metoden när EU:s ekonomi återhämtar sig, dvs. när EU:s bruttonationalprodukt når nivåerna före nedgången (återhämtningsklausulen). Om kommissionens slutliga uppgifter om unionens BNP skiljer sig från prognosen i den utsträckningen att de påverkar effekterna av hur krisklausulen tillämpas, görs de korrigeringar som krävas, inklusive retroaktiva korrigeringar, både positiva och negativa Principen om likvärdighet i köpkraften för EU:s tjänstemän korrigeringskoefficienter Med korrigeringskoefficienten tillämpas den allmänna principen om likabehandling som i detta särskilda fall rör likvärdighet i köpkraft mellan all personal vid EU:s institutioner, byråer och myndigheter oavsett anställningsort. 6 Arbetsgruppen för artiklarna 64 och 65 i tjänsteföreskrifterna beslutade att de slutliga uppgifterna som presenterades av kommissionen om EU:s BNP för ett visst år skulle tolkas på samma sätt som uppgifterna som fanns tillgängliga den 30 september föregående år. Förtydligandet ansågs vara nödvändigt eftersom uppgifter om BNP ofta kan revideras många år efter referensåret. 3

5 Samtidigt som samma lönetabeller och basbelopp tillämpas för all EU-personal gäller korrigeringskoefficienter för personal som tjänstgör utanför Bryssel och Luxemburg, som varken ska vara till nackdel på grund av högre levnadskostnader på arbetsorten eller vara till fördel på grund av lägre levnadskostnader. Korrigeringskoefficienterna används därför som en procentjustering av lönen för att kompensera för skillnaden (positiv eller negativ) i levnadskostnader på varje tjänstgöringsort. Korrigeringskoefficienten tillämpas enligt följande formel: Lön i Bryssel (i euro) Korrigeringskoeffic ient Växelkurs X (= ekonomisk X (=1 för euroländer) = paritet/växelkurs) Lön på arbetsort (i euro för euroländer) Korrigeringskoefficienterna uppdateras minst en gång per år och träder i kraft från och med den 1 juli 7. Den detaljerade utvecklingen av korrigeringskoefficienten under referensperioden anges i del Rättslig ram för årlig tillämpning av metoden som antogs Förfarande för metodens genomförande arbetsflöde för uppdateringen I artikel 65 i tjänsteföreskrifterna anges att den årliga uppdateringen av löner och pensioner ska ske före årets slut på grundval av en rapport som bygger på statistiska uppgifter som utarbetats av Eurostat. De belopp och koefficienter (korrigeringskoefficienter) som avses i artikel 64 och artikel 65.1 ska uppfattas som belopp och koefficienter vilkas värde när som helst kan uppdateras utan att någon annan rättsakt om detta föreligger. Kommissionen ska, inom två veckor efter uppdateringen, offentliggöra de uppdaterade beloppen i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning i informationssyfte. I bilaga XI till tjänsteföreskrifterna anges även detaljerade bestämmelser om beräkningen av uppdateringen samt Eurostats och nationella statistikkontors uppgift att övervaka kvaliteten på de grundläggande uppgifterna och de statistiska metoder som används. När man läser de båda bestämmelserna ovan tillsammans, som bekräftas i skälen till förordning nr 1023/2013, fastställs att uppdateringen betraktas som en automatisk eller mekanisk händelse, som sker utan någon beslutsprocess inom EU:s institutioner och baseras på en strikt definierad metod för att bearbeta relevanta statistiska uppgifter när det gäller beräkningen av belopp och koefficienter. Kommissionen har för förfarandet definierat ett internt administrativt arbetsflöde för flera av kommissionens avdelningar, för att säkerställa korrekt tillämpning av uppdateringen när den bakomliggande statistiska informationen beräknas och överförs av Eurostat. De främsta målen med arbetsflödet är att inrätta kvalitetskontroller så att kommissionen kan skapa den budgetsamordning som krävs samt tillhandahålla aktuell information för EU:s institutioner, byråer och myndigheter. Sedan 2014 har kommissionens avdelningar tillämpat detta arbetsflöde på ett välfungerande sätt. Det har även inneburit att den tekniska tillämpningen av metoden underlättats väsentligt. Betalningar och återkrav från uppdateringarna som påverkade lönerna och 7 En mellanliggande uppdatering kan genomföras den 1 januari om det uppstår väsentliga förändringar i levnadskostnaderna mellan juni och december. 4

6 pensionerna för personal i EU:s institutioner och byråer genomfördes inom den lagstadgade tidsramen Strikta rapporteringsskyldigheter Den årliga uppdateringen kräver inte att någon rättsakt tillämpas men medlagstiftarna har däremot presenterat strikta rapporteringsskyldigheter: - Enligt artikel 65.1 i tjänsteföreskrifterna ska kommissionen varje år överlämna en rapport 8 till Europaparlamentet och rådet med uppgifter om hur lönerna och pensionerna för unionens tjänstemän påverkar budgeten. - Enligt artikel 15 i bilaga XI till tjänsteföreskrifterna ska interimsrapporten överlämnas till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av bilaga XI och artikel 66a i tjänsteföreskrifterna under Enligt artikel 15 i bilaga XI till tjänsteföreskrifterna ska även kommissionen före den 31 mars 2022 lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet. I rapporten ska det bedömas framför allt om köpkraftsutvecklingen för EUtjänstemännens löner och pensioner överensstämmer med förändringarna i köpkraften för lönerna för nationella tjänstemän i central statsförvaltning. Utgående från denna rapport ska kommissionen vid behov lägga fram ett förslag om ändring av bilaga XI samt av artikel 66a i tjänsteföreskrifterna på grundval av artikel 336 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 3. SÄRSKILDA INDIKATORER De särskilda indikatorerna anger ändringar i köpkraften för tjänstemän i medlemsstaternas centrala statsförvaltning Utvecklingen för den särskilda indikatorn för enskilda medlemsstater Beräkningar och siffror som gäller särskilda indikatorer baseras på de uppgifter som tillhandahålls och valideras av medlemsstaternas ansvariga statistiska myndigheter. För detta ändamål har en årlig löneenkät skapats som uppdateras regelbundet. Landsspecifika metodanvisningar och bedömningsrapporter finns också tillgängliga för att öka transparensen 9. I tabell 1 sammanställs de tillgängliga uppgifterna för varje medlemsstat under perioden tillsammans med ett enkelt aritmetiskt medelvärde för perioden. I tabell 2 visas samma uppgifter uttryckta som ett kumulativt index (2012=100). 8 COM(2015) 597 final, COM(2016) 717 final, COM(2017) 699 final. 9 Den allmänna metodanvisningen för att beräkna särskilda indikatorer finns på Eurostats webbplats. Utöver detta har 13 landsspecifika bedömningar redan publicerats sent under 2018 och arbetet fortgår hos de övriga nationella myndigheterna för att öka antalet publicerade bedömningar (se länken: 5

7 3.2. Utvecklingen för den övergripande särskilda indikatorn som den anges i metoden för 2013 I den metod som antogs 2013 beräknas den övergripande särskilda indikatorn för 2015 genom ett urval av elva medlemsstater (viktade efter BNP): Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Polen, Sverige och Förenade kungariket. Årliga och kumulativa data från medlemsstaterna i urvalet I tabell 3 visas tidsserierna sedan 2015 för de särskilda indikatorerna för urvalet av elva medlemsstater och ett enkelt aritmetiskt medelvärde för perioden. I tabell 4 visas samma uppgifter uttryckta som ett kumulativt index (2014=100). Övergripande särskild indikator för urvalet Den kumulativa effekten av den övergripande särskilda indikatorn sedan 2015 anges i diagram 5. Detta motsvarar utvecklingen av köpkraften för medlemsstaternas tjänstemän i urvalet av elva medlemsstater under perioden (viktad efter BNP uttryckt i köpkraftsstandard). Enligt principen om parallell utveckling (se del 2.1.1) följde köpkraften hos EU-personal samma utveckling. I diagram 6 visas tidsserierna sedan 2015 för den övergripande särskilda indikatorn, tillsammans med det gemensamma indexet och den därav följande årliga uppdateringen av lönerna för EU-personal. I tabell 7 redovisas dessa tidsserier uttryckta som ett kumulativt index för perioden. Den övergripande allmänna indikatorn, som beräknats som ett enkelt medelvärde för fyraårsperioden, är 100,5, och den kumulativa effekten fram till juli 2014 (2014=100) är 102,1. Den genomsnittliga årliga inflationen som överensstämmer med det gemensamma indexet för Bryssel och Luxemburg under perioden var 101,5 och den kumulativa effekten är 105,9. Den genomsnittliga årliga uppdateringen av löner och pensioner var 102,2 och den kumulativa effekten är 109, Den övergripande särskilda indikatorn som den definierats i tidigare metoder Lagstiftaren har inte alltid använt ett urval av medlemsstater för att beräkna den övergripande särskilda indikatorn. Före 2004 beräknades den övergripande särskilda indikatorn utifrån referensvärden från samtliga medlemsstaters statistiska uppgifter (dvs. 15 medlemsstater 2003). Under förhandlingarna som ledde fram till reformen 2004 beslutade rådet att använda referensvärden från ett urval av åtta medlemsstater. Beslutet motiverades av en retrospektiv dataanalys där man föreslog att utvecklingar av urvalet skulle spegla samtliga medlemsstaters genomsnittliga utveckling. Det ska emellertid noteras att en efterföljande analys visade att den faktiska utvecklingen av köpkraften i urvalet efter 2004 var lägre än genomsnittet för samtliga medlemsstater. Under 2013 bibehöll medlagstiftaren principen om urval av medlemsstater men ökade antalet från åtta till elva. Med urvalet av åtta medlemsstater som användes under föregående metod ( ) skulle medelvärdet av den årliga övergripande särskilda indikatorn för perioden bli 100,7 och den kumulativa effekten (2014=100) skulle då vara 102,5. Med samtliga 28 medlemsstater skulle medelvärdet av den årliga övergripande särskilda indikatorn för perioden bli 101,4 och den kumulativa effekten (2014=100) skulle då vara 105,4. 6

8 3.4. Avvikelse från den allmänna principen om parallell utveckling Utebliven löneuppdatering under två år ( ) Som en del av reformen av tjänsteföreskrifterna 2013 föreslog Europeiska rådet att justering av löner och pensioner för samtliga anställda i unionens institutioner skulle utebli under två år. Varken löner eller pensioner uppdaterades under 2013 och och därför kunde inte någon övergripande särskild indikator beräknas för perioden enligt den tydliga texten i tjänsteföreskrifterna. Samtidigt som den uteblivna uppdateringen innebar att principen om parallell utveckling inte kunde tillämpas under perioden fortsatte man att uppdatera korrigeringskoefficienterna för att säkerställa likvärdighet i köpkraften på olika tjänstgöringsorter Effekten av EU:s solidaritetsavgift Solidaritetsavgiften är ett avdrag från EU-personalens löner som återinfördes på en högre nivå den 1 januari Solidaritetsavgiften som tillämpas enligt beräkningsgrunden som anges i artikel 66a.3 i tjänsteföreskrifterna är sex procent. Den ökar till sju procent för personal i tjänstegrupp AD 15, steg 2 och uppåt. I utkastet till budgeten för förväntas intäkterna från solidaritetsavgiften uppgå till 93 miljoner euro. I diagram 8 visas utvecklingen av dessa intäkter sedan Tillämpning av ändrings- och undantagsklausuler Mellan 2015 och 2018 verifierade Eurostat siffrorna i uppdateringarna mot villkoren för ändrings- och undantagsklausuler enligt artikel 10 och 11 i bilaga XI till tjänsteföreskrifterna. Den övergripande särskilda indikatorn översteg inte den övre gränsen på + 2 % eller den lägre gränsen på - 2 % (se diagram 5). Därför gällde inte ändringsklausulen. Den årliga tillväxtprognosen för EU:s BNP som lämnas tillsammans med årets rapport från Eurostat var positiv. Därför gäller inte undantagsklausulen enligt artikel 11.1 i bilaga XI till tjänsteföreskrifterna. De slutliga uppgifterna om EU:s BNP-tillväxt var positiva. Därför gjordes ingen korrigering enligt artikel 11.2 i bilaga XI till tjänsteföreskrifterna. 4. DET GEMENSAMMA INDEXET Det gemensamma indexet mäter ändringar i levnadskostnader i Belgien och Luxemburg för EU-tjänstemän enligt fördelningen av personal i dessa två medlemsstater, mot bakgrund av harmoniserat index för konsumentpriser när det gäller Belgien (HIKP) och konsumentprisindex (KPI) när det gäller Luxemburg, enligt artikel 1 i bilaga XI till tjänsteföreskrifterna. På grund av särskilda konsumtionsviktningar som används för att sammanställa det gemensamma indexet 12, kan det finnas begränsade skillnader mellan utvecklingen och 10 Enligt artikel 65.4 i tjänsteföreskrifterna. 11 COM(2018) Jämfört med normal viktning som används för prisstatistik är den huvudsakliga skillnaden för att sammanställa ett gemensamt index att man använder viktning för hyror som inkluderar bostadsägare (istället för endast hyresgäster). 7

9 utvecklingsmönstren för harmoniserat index för konsumentpriser för Belgien och konsumentprisindex för Luxemburg 13 för ett visst år. I diagram 9 visas tidsserier för det gemensamma indexet (årlig ökning under perioden juni till juni i förhållande till det föregående året), tillsammans med jämförbar information för harmoniserat index för konsumentpriser för Belgien och konsumentprisindex för Luxemburg. Det genomsnittliga gemensamma indexet för perioden har varit 101,5. Kumulativt index för hela perioden till juni 2018 (juni 2014 = 100) är 105,9. Som jämförelse var det genomsnittliga harmoniserade indexet för konsumentpriser i Belgien under perioden 101,7 och det totala kumulativa indexet 107,0. Genomsnittligt konsumentprisindex i Luxemburg under perioden var 100,8 och kumulativt totalt index 103,0. 5. KORRIGERINGSKOEFFICIENTER Enligt artikel 64 i tjänsteföreskrifterna uttrycks lönerna för tjänstemän som tjänstgör på anställningsorter utanför Bryssel och Luxemburg i euro. De justeras med en korrigeringskoefficient för orten som fastställs över, under eller lika med 100 %. Syftet med korrigeringskoefficienter är att köpkraften på en anställningsort ska motsvara situationen i Bryssel. Korrigeringskoefficienter är matematiska faktorer som när de tillämpas på ett belopp uttryckt i euro tillsammans med den officiella växelkursen för euron (t.ex. för en särskild tjänstgöringsort) fastställer den ekonomiska pariteten. Pariteten är ett statistiskt värde som avspeglar skillnaden i levnadskostnader (t.ex. mellan tjänstgöringsorten och Bryssel) och motsvarar det genomsnittliga förhållandet mellan priser. Det speglar följaktligen det belopp i nationell valuta på en särskild ort som behövs för att köpa samma mängd varor och tjänster som man kan köpa i Bryssel för en euro. Metoden för att beräkna korrigeringskoefficienter fastställs och förbättras regelbundet av Eurostat i samarbete med de nationella statistikkontoren. För den aktuella perioden är det viktigt att nämna följande utveckling: - Genomförande av en mer utvecklad metod för att jämföra kostnader för hälsooch sjukvård mellan medlemsstaterna. - Ett ökande antal organisationer som är villiga att samarbeta med Eurostat 14 och att använda uppgifterna från Eurostat i olika syften (t.ex. så beslutade Förenta nationerna sig nyligen för att använda uppgifterna om korrigeringskoefficienter för att justera lönerna för den personal som arbetar i EU baserat på levnadskostnaderna) Korrigeringskoefficienternas utveckling I tabell 10 visas korrigeringskoefficienterna för olika tjänstgöringsorter i EU 15 för perioden Värdena som visas gäller det totala samlade indexet. De faktiska beräkningarna sker på detaljnivå. 14 Till exempel har undersökningar om familjernas budget som genomförts för att fastställa att konsumtionsviktningen har harmoniserats till fullo med de samordnade organisationerna (dvs. OECD, Europarådet) och Förenta nationerna. 15 Enligt artikel 12 och 13 i bilaga XI till tjänsteföreskrifterna kan även särskilda viktningar (korrigeringskoefficienter) användas för lönerna för personal med placering utanför EU. Det 8

10 Informationen i den här tabellen visar tydligt att korrigeringskoefficienterna för de olika orterna har haft en varierande utveckling under perioden. På 19 orter har de minskat under perioden, medan det har skett en ökning på 12 orter. Det bör noteras att sedan den ändrade bilagan XI till tjänsteföreskrifterna trädde i kraft har ett nytt förfarande för att skapa eller dra tillbaka korrigeringskoefficienter som har varit giltiga, enligt artikel 9 i bilagan 17. Under perioden har ingen formell begäran lämnats in till kommissionen och förteckningen över tillämpliga korrigeringskoefficienter har varit oförändrad Frågor som kommissionen ställs inför om korrigeringskoefficienter Korrigeringskoefficienter uppfattas som något som påverkar köpkraften och attraktionskraften hos EU:s offentliga förvaltning negativt Korrigeringskoefficienterna misstas ofta för att vara en drivkraft för att minska köpkraften hos EU-personalen och kommissionens administrationsavdelningar får ofta frågan om hur korrigeringskoefficienter fungerar och vilken metod som används för beräkningen av dem. Sådana frågor kommer från aktörer, inklusive personal, företrädare för personal, företrädare för värdstater etc. Frågan uppkommer ofta i ärenden som rör personal där anställningsorten har en korrigeringskoefficient som ligger under 100, särskilt när koefficienten uppdateras med sänkningar. Syftet med korrigeringskoefficienter är endast att bibehålla en likvärdig köpkraft hos personal i olika medlemsstater och personal i Bryssel över tid. Däremot är syftet med korrigeringskoefficienter inte att bibehålla köpkraften på en viss nivå. Eftersom köpkraften hos personalen i Bryssel minskade (en minskning med 10,5 % mellan 2004 och 2018) minskade även köpkraften hos personalen på samtliga anställningsorter med samma siffra. Samtidigt är uppfattningen av korrigeringskoefficienterna ovan en fråga som även gäller attraktionskraften hos EU:s tjänstemannakår i vissa medlemsstater. Flera EU-byråer har rapporterat till kommissionen att man upplevt en märkbar negativ inverkan på sin förmåga att rekrytera och behålla högkvalificerad personal med jämn geografisk spridning Utgifter utanför anställningsorten räknas inte in Den befintliga metoden som utvecklats av Eurostat tillsammans med nationella statistikkontor baseras på antagandet att de anställda endast har utgifter på anställningsorten. Den här förenklingen har lett till frågor eftersom den inte tar hänsyn till det övergripande konsumtionsmönstret hos personalen, som även omfattar utgifter utanför anställningsorten. Eurostat och de nationella statistikkontoren har inlett diskussioner för att undersöka möjligheten att uppdatera den statistiska metoden för beräkning av korrigeringskoefficienten så att den även inkluderar utgifter utanför anställningsorten. uppdaterade värdet efter viktningen bifogas de årliga rapporterna som antas av kommissionen om uppgifter som tillhör de uppdateringar som påverkar budgeten. En särskild metod har utvecklats av Eurostat i samarbete med de nationella statistiska myndigheterna. 16 I tabell 12 presenteras endast korrigeringskoefficienter från flera årliga uppdateringar. Mellanliggande uppdateringar som träder i kraft den 1 januari presenteras ej. 17 Detta förfarande inkluderar särskilt kommissionens antagande av en delegerad akt efter att en formell begäran har lämnats in av de berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter, administrationen för en av unionens institutioner eller unionens företrädare för tjänstemännen på en viss anställningsort. 9

11 Levnadskostnader i Luxemburg Vid den senaste reformen av tjänsteföreskrifterna bibehöll medlagstiftarna den långvariga rättsliga lösningen att ingen korrigeringskoefficient ska tillämpas för lönerna för personal i Bryssel och Luxemburg, med hänsyn till att dessa anställningsorter fungerar som referenspunkt eftersom de flesta av EU:s institutioner finns här. Samtidigt fattade medlagstiftarna beslutet att räkna in inflationen i Luxemburg genom att skapa det gemensamma indexet (se del 4). Den här rättsliga lösningen har kritiserats av vissa anställda med placering i Luxemburg som anser att den inte speglar de påstådda skillnaderna i levnadskostnader mellan Bryssel och Luxemburg på ett korrekt sätt. Nyligen lyfte personalen fram Europeiska frihandelssammanslutningens införande av en särskild korrigeringskoefficient för Luxemburg som ett exempel där man tillämpar egna personalregler. Avsaknaden av en korrigeringskoefficient för Luxemburg i tjänsteföreskrifterna har även lett till att talan har väckts vid EU:s domstolar. Mot bakgrund av den senaste domen i tribunalen i oktober 2018 bekräftas den rättsliga lösningen 18 så länge som tjänsteföreskrifterna med ändringarna som gjordes 2013 gäller. 6. SLUTSATSER Sedan bilaga XI och artikel 66a i tjänsteföreskrifterna infördes 2014 har de tillämpats med framgång av kommissionen. Metoden för att uppdatera löner och pensioner i tjänsteföreskrifterna som fastställts av Europaparlamentet och rådet har visat sig fungera väl under de fem årscykler som den har tillämpats ( ). Man har uppnått målen för metoden samtidigt som man har kunnat lägga spänningarna mellan institutionerna och tidigare domstolsärenden åt sidan. Följande slutsatser kan därigenom dras mot bakgrund av tillämpningen av bilaga XI och artikel 66a i tjänsteföreskrifterna för perioden : (1) Under 2013 och 2014 var EU-tjänstemännens löner och pensioner frysta i nominella termer. Detta skedde efter en begränsad lönejustering 2012 (0,8 %) och utebliven lönejustering (2) Från och med den 1 januari 2014 återinfördes en högre solidaritetsavgift. Solidaritetsåtgärden ledde till att EU-tjänstemännen i större utsträckning bidrog till EU:s allmänna budget i efterdyningarna av den ekonomiska krisen. Bidraget har växt under perioden samtidigt som unionens ekonomiska och sociala situation har förbättrats avsevärt. (3) Sedan 2015 har nationella statstjänstemän från elva referensmedlemsstater fått en ökad köpkraft genom en löneökning på 2,1 %. Ett resultat av tillämpningen av principen om parallell utveckling som är nära kopplad till metoden är att EU-tjänstemännens köpkraft sedan 2015 har ökat parallellt med köpkraften för nationella statstjänstemän i de elva referensmedlemsstaterna. Om uppgifter från samtliga 28 medlemsstater använts skulle detta emellertid visa andra siffror (+ 5,4 %). (4) Efter den inledande fasen med ökningen som var större än genomsnittet 2015 och 2016 och som kan beskrivas som en upphämtningseffekt i 18 I tribunalens dom av den 4 oktober 2018 i mål T-546/16 Marina Tataram mot Europeiska kommissionen avvisades ärendet som ogiltigt. 10

12 medlemsstaterna efter den ekonomiska och sociala krisen har åtgärderna under 2017 och 2018 lett till måttliga nominella löneökningar. (5) I nettovärden för 2018 innebar metoden att EU-personalens köpkraft minskade med 0,4 %. (6) Problemen med tillämpningen av föregående metoder åtgärdades genom att metoden innehåller en automatisk årlig uppdatering och automatiska krisklausuler. Samtidigt kontrollerades metoden hela tiden av Europaparlamentet och rådet genom årliga rapporter från kommissionen. (7) Metoden fick även genomgå rättslig kontroll inför Europadomstolen i ett fåtal enskilda ärenden. Sociala spänningar kunde undvikas eftersom inga omfattande strejker genomfördes inom institutionerna under perioden. (8) När det gäller att tillämpa principen om likvärdighet i köpkraften för EUpersonal på olika tjänstgöringsorter fullt ut genom systemet med korrektionskoefficienter har ett fåtal frågor identifierats som ska följas upp noggrant under nästa genomförandeperiod. 11

13 BILAGA TABELL 1: Årlig särskild indikator - Samtliga medlemsstater [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13] [14] [15] [16] [17] [18] [19] [20] [21] [22] [23] [24] [25] [26] [27] [28] BE BG CZ DK DE EE IE EL ES FR HR IT CY LV LT LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK ,3 100,6 104,4 99,3 100,9 124,3 98,8 94,6 95,1 100,0 100,0 100,0 94,1 100,3 101,2 100,3 99,3 102,6 100,5 99,8 102,8 98,7 114,4 102,4 105,0 101,1 101,9 100, ,2 98,5 101,7 105,0 100,9 105,1 100,5 100,0 107,9 101,6 100,0 101,4 94,3 110,5 105,2 102,0 101,5 102,1 102,8 101,8 99,9 112,7 106,8 98,0 106,3 99,5 102,6 102, ,5 101,2 102,1 100,1 103,0 105,7 101,3 100,0 101,2 100,6 100,0 100,6 100,0 109,6 102,2 101,7 101,3 102,2 101,2 101,7 101,1 97,5 103,8 99,9 100,9 100,1 102,3 100, ,0 103,9 134,8 100,8 101,0 113,3 103,7 100,0 104,9 100,4 102,3 100,0 100,0 105,7 103,1 98,8 101,8 102,8 106,0 104,9 107,3 102,6 111,9 102,0 107,7 100,6 104,1 101, ,0 103,6 109,5 101,4 103,7 101,8 103,1 100,0 100,9 102,3 103,5 100,7 101,2 97,9 102,8 103,8 111,3 102,1 98,5 101,1 103,0 102,0 111,8 101,4 110,3 100,0 100,4 101, ,8 120,8 113,4 103,1 102,8 104,4 103,4 99,9 99,0 99,8 111,1 103,8 101,7 106,5 102,8 101,0 103,7 104,2 103,0 101,9 100,6 101,2 114,3 100,9 116,8 101,1 102,7 101,1 nkelt medelvärde 101,6 104,8 111,0 101,6 102,1 109,1 101,8 99,1 101,5 100,8 102,8 101,1 98,6 105,1 102,9 101,3 103,2 102,7 102,0 101,9 102,5 102,5 110,5 100,8 107,8 100,4 102,3 101,1 TABELL 2: Årlig särskild indikator - Samtliga medlemsstater (kumulativa data: 2012=100) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13] [14] [15] [16] [17] [18] [19] [20] [21] [22] [23] [24] [25] [26] [27] [28] BE BG CZ DK DE EE IE EL ES FR HR IT CY LV LT LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK ,3 100,6 104,4 99,3 100,9 124,3 98,8 94,6 95,1 100,0 100,0 100,0 94,1 100,3 101,2 100,3 99,3 102,6 100,5 99,8 102,8 98,7 114,4 102,4 105,0 101,1 101,9 100, ,5 99,1 106,2 104,3 101,8 130,6 99,3 94,6 102,6 101,6 100,0 101,4 88,7 110,8 106,5 102,3 100,8 104,8 103,3 101,6 102,7 111,2 122,2 100,4 111,6 100,6 104,5 102, ,0 100,3 108,4 104,4 104,9 138,0 100,6 94,6 103,8 102,2 100,0 102,0 88,7 121,4 108,8 104,0 102,1 107,1 104,5 103,3 103,8 108,4 126,8 100,3 112,6 100,7 106,9 102, ,1 104,2 146,1 105,2 105,9 156,4 104,3 94,6 108,9 102,6 102,3 102,0 88,7 128,3 112,2 102,8 103,9 110,1 110,8 108,4 111,4 111,2 141,9 102,3 121,3 101,3 111,3 103, ,2 108,0 160,0 106,7 109,8 159,2 107,5 94,6 109,9 105,0 105,9 102,7 89,8 125,6 115,3 106,7 115,6 112,4 109,1 109,6 114,7 113,4 158,6 103,7 133,8 101,3 111,7 105, ,1 130,5 181,4 110,0 112,9 166,2 111,2 94,5 108,8 104,8 117,7 106,6 91,3 133,8 118,5 107,8 119,9 117,1 112,4 111,7 115,4 114,8 181,3 104,6 156,3 102,4 114,7 106,6 SV 12 SV

14 TABELL 3: Årlig särskild indikator - Urval av elva medlemsstater [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] BE DE ES FR IT LU NL AT PL SE UK ,5 103,0 101,2 100,6 100,6 101,7 101,2 101,7 101,1 102,3 100, ,0 101,0 104,9 100,4 100,0 98,8 106,0 104,9 107,3 104,1 101, ,0 103,7 100,9 102,3 100,7 103,8 98,5 101,1 103,0 100,4 101, ,8 102,8 99,0 99,8 103,8 101,0 103,0 101,9 100,6 102,7 101,1 enkelt medelvärde 101,8 102,6 101,5 100,8 101,3 101,3 102,2 102,4 103,0 102,4 101,0 TABELL 4: Årlig särskild indikator - Urval av elva medlemsstater (kumulativa data: 2014=100) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] BE DE ES FR IT LU NL AT PL SE UK ,5 103,0 101,2 100,6 100,6 101,7 101,2 101,7 101,1 102,3 100, ,5 104,0 106,2 101,0 100,6 100,5 107,3 106,7 108,5 106,5 101, ,6 107,8 107,2 103,3 101,3 104,3 105,7 107,9 111,8 106,9 103, ,5 110,8 106,1 103,1 105,1 105,3 108,9 110,0 112,5 109,8 104,1 DIAGRAM 5: Övergripande särskild indikator, gemensamt index och årlig uppdatering, , ,2 101,2 102,4 101,9 101,4 100,4 101,1 101,5 99,6 102,1 101,7 GSI JI AU År SV 13 SV

15 ,5 DIAGRAM 6: Övergripande särskild indikator (utveckling av köpkraft), kumulativa data: 2014=100 "GSI (cumulative data)" , , L 7: Övergripande särskild indikator, gemensamt index och årlig upp Övergrip ande särskild kumulati v 2014=100 Gemensa mt index kumulati v 2014=100 Årlig uppdateri ng kumulati v 2014= indikator 100,2 100,2 101,2 101,2 102,4 102, ,9 102,1 101,4 102,6 103,3 105, ,4 102,5 101,1 103,7 101,5 107, ,6 102,1 102,1 105,9 101,7 109,2 Enkelt medelvärd e Enkelt medelvärd e Enkelt medelvärd e ,5 101,5 102, , , , , , , , , , ,00 DIAGRAM 8: Intäkter från särskild avgift/solidaritetsavgift mellan 2012 och SV 14 SV

16 DIAGRAM 9: Gemensamt index Belgien-Luxemburg (=JBLI), harmoniserat index för konsumentpriser för Belgien (=BEhicp) och konsumentprisindex för Luxemburg (=LUcpi) , , , , , ,6 102,1 101,8 101,4 101,2 101,5 101,5 101,4 101,1 100,9 100,5 99, År (juni t, bas juni t-1 = 100) JBLI BEhicp LUcpi SV 15 SV

17 TABELL 10: Korrigeringskoefficienter för alla tjänstgöringsorter i EU mellan 2013 och 2018 Land och tjänstgöringsort BG Sofia 57,5 55,1 52,1 51,1 53,4 55,2 CZ Prag 80,0 75,0 73,4 73,2 78,3 83,0 DK Köpenhamn 134,8 133,0 131,8 133,1 133,9 131,9 DE Berlin 96,8 97,2 96,6 96,1 97,5 99,3 Bonn 94,9 94,6 93,4 92,6 93,9 95,6 Karlsruhe 92,8 95,0 93,8 93,0 94,6 96,7 München 108,2 107,7 106,0 105,5 107,5 110,0 EE Tallinn 78,9 78,6 78,0 77,6 80,3 82,2 IE Dublin 113,0 115,9 116,6 118,3 119,8 117,7 EL Aten 91,2 86,8 79,9 79,3 79,9 81,8 ES Madrid 96,3 94,5 90,2 88,1 88,7 91,7 FR Paris 117,4 116,8 114,6 113,8 114,8 116,7 HR Zagreb 80,0 77,6 74,6 73,5 74,9 76,4 IT Rom 104,4 100,4 99,4 97,9 97,3 96,5 Varese 92,8 93,1 92,2 90,4 90,9 90,9 CY Nicosia 83,7 81,2 77,3 74,3 74,4 77,9 LV Riga 76,1 76,5 74,2 73,0 74,9 77,6 LT Vilnius 71,9 71,4 69,0 69,7 74,3 73,6 HU Budapest 76,1 71,4 69,0 70,0 74,5 71,9 MT Valletta 84,4 83,4 84,5 85,7 86,5 90,2 NL Haag 108,9 107,8 107,8 108,0 108,3 109,9 AT Wien 108,3 107,2 105,9 104,7 106,3 106,3 PL Warszawa 73,0 74,1 71,8 66,7 70,6 68,6 PT Lissabon 83,1 82,2 79,2 80,6 82,4 85,7 RO Bukarest 69,8 69,5 64,8 63,8 63,9 64,0 SI Ljubljana 85,4 84,7 81,2 80,7 81,5 84,6 SK Bratislava 80,2 79,0 76,4 75,7 77,3 78,5 FI Helsingfors 123,7 123,0 119,7 118,6 119,9 118,5 SE Stockholm 132,9 127,5 127,9 127,4 127,9 122,0 UK London 139,2 150,7 166,9 141,8 133,5 134,7 Culham 107,6 116,7 127,7 107,3 100,5 102,6 SV 16 SV