Hälso- och sjukvårdshistorik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälso- och sjukvårdshistorik 1862 1962"

Transkript

1 LANDSTINGET I VÄRMLAND Historik (utkast v. 0.1) Sidan 1 av 16 Hälso- och sjukvårdshistorik Inledning Sjukvården under landstingets första sekel (efter Ett landstingssekel, Manne Ståhl, Karlstad 1962) Före 1862 Landstinget börjar sin verksamhet Somatisk korttidsvård Epidemi- och tuberkulosvård Långtidssjukvård Psykiatri Den öppna vården Sjukvårdens ledning några portalfigurer Läget 1962 utblick mot framtiden

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND Historik (utkast v. 0.1) Sidan 2 av 16 Inledning Sommaren 1862 var sval och blöt i Sverige. Medeltemperaturen låg strax över 10 grader. Nederbörden utanför Stockholm mättes till mellan 12 och 28 tum. Den Kungliga Sundhetskommissionens ansåg detta vara gott och skrev i sin årsrapport att det bekräftar den jemväl tillförene gjorda iakttagelsen, att svala och våta somrar merendels medföra ett tillfredsställande helsotillstånd. Sjukligheten i för riket gängse sjukdomar var förvisso något större än under det föregående året, men detta berodde i huvudsak på mässlingens stora utbredning i hela landet och till en del även på difterin. Tyfösa och gastriska febrar, rödsot och diarré, frossa och påssjuka var något mindre vanliga detta år jämfört med 1861, medan scharlakansfeber, kikhosta och katarrala och inflammatoriska febrar låg på ungefär samma nivåer. Bara några få spridda fall av hjärnfeber, strypsjuka och smittkoppor hade förekommit. Ingen kolera rapporterades detta år. Av alla dessa sjukdomar beskrivs endast mässlingen som allmänt utbredd i Värmland under året, enligt provinsialläkarberättelserna från länet. För övriga sjukdomar noteras enstaka eller spridda fall medan katarralfeber rapporteras som mera allmän. I krassa siffror rapporterades detta jämförelsevis skonsamma år bortemot människor insjuknade i svårare infektionssjukdomar. Av dem dog 110, varav 40 av mässling, och framför allt barn. Infektionssjukdomar förblev sammantaget den vanligaste dödsorsaken i Sverige ända intill slutet av 1930-talet. Många människor i vårt land levde vid mitten av 1800-talet under betingelser som vi får söka oss till världens fattigaste länder för att hitta jämförelser till idag. Ett nyfött barn hade en förväntad genomsnittlig livslängd på strax över fyrtio år. Av nyfödda barn var 140 döda före ett års ålder. Ändå hade det blivit bättre. Befolkningen hade ökat oavbrutet och mycket snabbt efter de svåra krigsåren , trots infektionssjukdomarnas allmänna utbredning och trots en rad särskilt svåra farsoter (dysenteri 1819, 1857, mässling 1829, smittkoppor , kolera 1847, 1853, 1857) och svåra missväxtår (1826, , ). Frossan (malaria) kom och gick, tuberkulosen var utbredd men syns dåligt i statistiken och syfilis kan räknas som en folksjukdom under en stor del av både och 1800-talet. Ändå ökade Värmlands befolkning från till invånare mellan åren 1800 och Befolkningen räddades av freden, vaccinet och potäterna, med Esaias Tegnérs ord. Men med hälso- och sjukvården var det länge skralt. När landstingen bildades efter beslut hos Kunglig Majestät (inte riksdagen!) 1862 var ansvaret för sjukhusvården en av flera uppgifter som de skulle ägna sig åt. I Värmland fanns sjukhus i Filipstad och Karlstad. Lasarettet i Karlstad var ett av de större i landet med 104 vårdplatser, men hade en enda lasarettsläkare och ett upptagningsområde med invånare. Hälften av vårdplatserna upptogs av syfilispatienter. Sjukhuset i Filipstad hade 44 vårdplatser men ingen egen läkare provinsialläkaren tog hand om sjukhuset, förutom sitt stora distrikt. I upptagningsområdet bodde invånare (inklusive del av Närke).

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND Historik (utkast v. 0.1) Sidan 3 av 16 I hela Värmland fanns 6 provinsialläkare och deras distrikt var enorma med dagens mått, särskilt med tanke på dåtidens dåliga eller obefintliga vägar. Enligt en uppskattning fick vid den här tiden bara omkring var tionde döende människa någon form av läkarkontakt före sin död. Vid landstingets allra första lagtima sammanträde i Karlstad september 1863 togs en enda fråga upp som berörde sjukvården under sex dagars förhandlingar. Den gällde en motion som föreslog att landstinget hos Kunglig Majestät skulle begära inrättande av extra provinsialläkartjänster. Motionen avslogs. Beslutet finns inte återgivet i de milt sarkastiska referat som återfinns i Nya Wermlands-Tidningen. De ägnades i stället till största delen åt landstingsmötets diskussioner i formaliafrågor landstingets arbetsordning, tidpunkten för sammanträdena (i den frågan voterades det även om voteringspropositionen), vilken sammanträdeslokal som var lämplig, om handlingarna skulle tryckas inför varje sammanträde eller ej samt frågan om landstinget skulle skicka ett tackbrev till kungen med anledning av den kommande representationsreformen (beslut om tvåkammarriksdagens införande). Trots denna, åtminstone enligt tidningens beskrivning, något trevande start kom landstinget snart att visa handlingskraft och reformiver. En första sjukvårdsplan lades fram 1866 och fastställdes året därpå, vilket ledde till att sex sjukstugor byggdes runt om i länet mellan 1869 och Ytterligare två sjukstugor tillkom ett par decennier senare. Under denna period inrättade kommunerna också epidemisjukhus på sex orter i länet. Det tog tid innan sjukvården vann befolkningens förtroende. Att smittkopporna kunde komma och gå, trots obligatorisk vaccination av alla barn sedan 1815, berodde i hög grad på skepsis mot ympningen. Den var inte helt omotiverad, biverkningar och dödsfall förekom. Lasaretten i Karlstad och Filipstad hade sedan gammalt vacklande eller dåligt rykte. Direktionen för lasarettet i Filipstad konstaterade 1847:... tjänstehjon och arbetsfolk säga sig anse för en lika stor olycka, som själva sjukdomen eller skadan, om de skola vårdas å lazarettet. Allmänt känt är det visserligen att den mindre upplysta delen av allmogen med en viss förskräckelse betrakta alla lazaretten, och med detta ord gärna förenar begreppet om knivar och tortyrinstrumenter. Många vände sig hellre till kunniga gubbar och gummor. På den värmländska landsbygden praktiserades återlåtning på sina håll som universalbehandling till långt in på 1900-talet. De tidiga lasaretten och sjukstugorna var i hög grad inrättningar för jämförelsevis primitiv vård och förvaring, i bästa fall omvårdnad. Före narkosens och lokalbedövningens tid var verkligen operationsrummen något av skräckkammare. Risken att avlida efter operation förblev mycket stor innan sjukvårdshygienen moderniserades genom insikter i bakteriologins mysterier. Med tiden blev också diagnostiken allt säkrare genom tekniska landvinningar, såsom ögonspegeln, cystoskopet, febertermometern och upptäckten av den revolutionerande (men långt ifrån ofarliga) röntgenstrålningen. Samhället utvecklades starkt genom industrialisering och tekniska landvinningar, understödda av stora satsningar på landets infrastruktur landsvägar, järnvägar, kanaler, telegraf, elektrifiering. En fortsatt befolkningsökning gav arbetskraft, trots stor emigration inte minst från Värmland den sammanlagda utvandringen från landskapet var fullt jämförbar med den mera omskrivna från Småland.

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND Historik (utkast v. 0.1) Sidan 4 av 16 I början av 1900-talet var Sverige långt ifrån ett välfärdssamhälle men landet hade i stort sett lämnat den stora nödens och den värsta fattigdomens tid. Den ekonomiska utvecklingen gav möjligheter till fortsatta investeringar i sjukvården. Ett nytt stort lasarett invigdes i Karlstad 1905, och 1916 antog landstinget en långsiktig plan för utbyggnad av lasarett och sjukstugor i hela länet. I sina övergripande drag blev den planen vägledande under närmare trettio år. Från en trevande inledning och med tillgång till mycket begränsade ekonomiska resurser, utvecklades landstinget till en av länets viktigaste samhällsaktörer. Under de kommande decennierna skulle tillgången till sjukvård bli en alltmer självklar del av invånarnas vardag och trygghet. Efter andra världskriget expanderade välfärdsbygget snabbt för att under sextio- och sjuttiotalet byggas ut i dramatisk takt. Den tillväxten beskrivs mera utförligt på annan plats. Den följande beskrivningen av landstingets första århundrade bygger i hög grad på boken Ett landstingssekel av Manne Ståhl (Karlstad 1962). Sjukvården under landstingets första sekel Genom 1862 års landstingsförordning ålades landstingen två fixerade uppgifter: att svara för lasarettsvården och att utse ledamöter i den kommande tvåkammarriksdagens första kammare. Men landstinget fick generellt mycket vida ramar som regional aktör, med rätt att rådslå och besluta om för länet gemensamma angelägenheter, om inte dessa ålagts annan myndighet. Gränserna har inte alltid varit tydliga och de har flyttats många gånger. Kommuner och företag har ibland tagit initiativ till och bidragit till att etablera sjukvårdsinrättningar. Staten och kommunerna har ansvarat för delar av hälso- och sjukvården som senare har blivit landstingets ansvar och omvänt. Landstinget har under sin tillvaro bedrivit ett antal verksamheter som idag kan te sig främmande. Sjukvårdens kostnader uppvisar en starkt stigande kurva genom historien. Detta redovisas närmare i andra delar av landstingets historik, liksom hur sjukvården har finansierats, från ett starkt beroende av inkomster från brännvinsbeskattningen till inkomstbeskattning och statliga bidrag. Före 1862 På och 1600-talen fanns bardskärare, barberare, fältskärer och kirurger sammanslutna i skrån. Fältskärer och kirurger behövdes under krigen men etablerade sig med tiden även som läkare för civilbefolkningen. Om dessa har sagts: Med tiden vann dessa hantverkare i läkekonst icke föraktliga färdigheter. På 1700-talet fanns stadskirurger i länets tre städer, Karlstad, Kristinehamn och Filipstad. I början av 1700-talet fanns endast nio provinsialläkare i hela Sverige. En av dem hade Närke och Värmland som distrikt med Örebro som stationeringsort. Värmland fick sin egen provinsialläkare År 1773 delades Värmland i två provinsialläkardistrikt med Klarälven som skiljegräns och med läkarstationer i Karlstad och i Filipstad. På landsbygden spelade den folkliga läkekonsten en viktig roll. Så kallade kloka gubbar och gummor levde kvar intill sen tid och använde mycket primitiva metoder för att bekämpa sjukdomar.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND Historik (utkast v. 0.1) Sidan 5 av 16 Epidemiska sjukdomar härjade landet i återkommande vågor. Den fruktade rödsoten (dysenteri) finns omnämnd redan på 1400-talet och härjade till långt in på 1800-talet. Under fem år i början av 1800-talet krävde den offer i Värmland, vilket motsvarade var 125:e invånare. Andra vanliga och lika fruktade sjukdomar var frossa (malaria), scharlakansfeber, kolera, smittkoppor och veneriska sjukdomar. Lungtuberkulosen blev senare tiders folksjukdom framför andra, i stort sett fram till mitten av 1900-talet. Den influensaepidemi som fick namnet spanska sjukan efter första världskriget spred skräck i många hem. Behovet av slutna vårdanstalter gjorde att det redan under den katolska tiden, före 1500-talet, inrättades hospital vid en rad kloster i landet. Där omhändertogs fattiga, orkeslösa, krymplingar, sinnessjuka, smittosamt sjuka eller kroppssjuka. De sinnessjuka var i majoritet. Liknande anstalter inrättades så småningom även på platser utan kloster. I Karlstad fanns från 1732 ett hospital på Lagberget, mitt emot domkyrkan, förstört genom brand 1752 men återuppbyggt Nybyggnaden fick 36 vårdplatser och två rum för sinnessjuka. Efter 1832 upphörde hospitalet att hysa sinnessjuka, som flyttades till det av staten drivna centralhospitalet i Vadstena. De flesta av samhällets mentalsjuka fanns ändå på de fattigstugor som så småningom kom till i socknarna (som blev kommuner efter 1862). I Filipstad invigdes ett lasarett Staden hade, tillsammans med Färnebo, Kroppa och Nyeds socknar, vid 1747 års riksdag anhållit att för ortens gruv- och hyttarbetare få inrätta ett sjuk- och fattighus. Initiativtagare till förslaget om lasarettet och dess finansiering var den kraftfulle prosten Bengt Tingberg. Men lasarettet kom inte att tas i bruk förrän 1788, först som följd av penningbrist insamlade medel räckte inte till utrustning och därefter som följd av att staden brann 1775: byggnaden fick användas för nödbostäder. Verksamheten var begränsad även efter 1788 och lasarettet var periodvis stängt. År 1857 utökades antalet vårdplatser till 44. På den tomt i Karlstad där hospitalet låg invigdes 1775 ett litet lasarett med 25 vårdplatser. Hospitalet byggdes om 1832 och blev en del av lasarettet, vars vårdplatser då utökades till 60. Det ersattes 1845 av det nya lasarettet, Gamla brandstationen, på Tyggårdsområdet med 104 vårdplatser. Detta var efter den tidens förhållanden en mönsteranläggning. Generaldirektören för Sundhetskollegium framhöll den i en inspektionsrapport som en modell för nya länslasarett på andra håll i landet. Enligt den gamla förordningen kunde alla som inte var arbetsföra omhändertas på hospital. Så småningom bestämdes att hospitalen skulle ägnas enbart sjuka, frånsett barn som skulle omhändertas på barnhus. Genom länslasaretten, som tillkom successivt från senare delen av 1700-talet, skildes vården av kroppssjuka från hospitalen som förbehölls enbart de sinnessjuka. De veneriskt sjuka hade länge företrädesrätt på sjukhusen. Bara vid överskott av sängplatser kunde de ta hand om andra sjuka. Kroppssjukvården i övrigt sköttes av de fåtaliga provinsialläkarna med deras väldiga distrikt och undermåliga kommunikationer. När landstinget kom till fanns för den slutna sjukvården lasarettet i Karlstad med 104 vårdplatser samt Filipstads lasarett med 44 vårdplatser. Detta lasarett fick dock bara användas av staden, bergslaget och Nyeds härad med sammanlagt knappt personer. För länets övriga närmare invånare fanns endast lasarettet i Karlstad. I mitten av 1800-talet fanns provinsialläkare i Karlstad, Filipstad, Sunne, Silbodal, Arvika och Åtorp i Visnum samt distriktsläkare i Säffle,

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND Historik (utkast v. 0.1) Sidan 6 av 16 Uddeholm, Nysäter och Arvika. Omkring 1860 tillkom läkare i Dalby, Säffle och Torsby. Totalt fanns således då 13 tjänsteläkare. Utöver dessa fanns lasarettsläkaren i Karlstad och fem militärläkare på Trossnäs. Detta är bakgrunden till att de nybildade landstingen, i Värmland liksom i övriga landet, måste inleda sin verksamhet med utredningar av behov och möjliga lösningar för sjukvården. Förslag lades snart fram för att förbättra möjligheterna till vård av det stora antal sjuka som tidigare aldrig kunde erhålla läkarvård, än mindre sjukhusvistelse, på grund av platsbrist, långa avstånd och dåliga kommunikationer. Landstinget börjar sin verksamhet Somatisk korttidsvård Landstingets första sjukvårdsplan antogs 1867 och lade grunden till sjukvårdens fortsatta utveckling i Värmland. I planen konstaterades att länet var delat i två lasaretts- och kurhusområden. Det ena bestod av Filipstad samt Färnebo och Nyeds härader, det andra hela det övriga länet. Filipstads lasarett skulle enligt planen behålla sitt upptagningsområde. Karlstads lasarett borde däremot utgöra centralpunkten för kroppssjukvården. Några ytterligare lasarett skulle inte startas. I stället skulle flera mindre sjukhus sjukstugor inrättas på lämpligt belägna ställen. Sjukstugor föreslogs i Kristinehamn, Arvika, Silbodal (Årjäng), Torsby, Dalby och Uddeholm, med 20 sängar i Kristinehamn och Arvika, 15 vid de övriga. Senare tillkom mindre sjukhus också i Sunne och Säffle. Planen genomfördes enligt följande: Årjäng: beslut 1867, 15 sängar, i drift Dalby: beslut 1867, 15 sängar, i drift Uddeholm: beslut 1867, 15 sängar, i drift Arvika: beslut 1872, 20 sängar, i drift Torsby: beslut 1872, 15 sängar, i drift Kristinehamn: beslut 1876, 20 sängar, i drift Sunne: beslut om bidrag 1891, i drift Landstinget tog över Säffle: beslut om bidrag 1906, 16 sängar, i drift Landstinget tog över Vid lasarettet på Tyggårdsområdet i Karlstad ökades antalet vårdplatser 1876 från 104 till 125. Ett par decennier senare hade tiden hunnit ikapp det tidigare mönsterlasarettet: överbeläggningar och grava anmärkningar från Medicinalstyrelsen ledde till att 1900 års landsting beslutade att köpa landeriet Kristinedal och delar av intilliggande mark för att bygga ett modernt lasarett. Det är samma område där Centralsjukhuset ligger idag. Den 1 juli 1905 invigdes den nya och, som den betecknades, storartade anläggningen. Den fick 175 vårdplatser och 36 anställda, inklusive en lasarettsläkare och en underläkare, länets enda läkare inom den slutna vården. Fem år senare delades lasarettet i en medicinsk och en kirurgisk avdelning, det andra delade lasarettet på den svenska landsorten. Omkring 1910 var grunden lagd för länets sjukvårdsorganisation, med länssjukhuset i Karlstad i centrum och nio mindre sjukhus runt om i länet: i Filipstad, Kristinehamn, Arvika, Säffle, Årjäng, Torsby, Sunne, Uddeholm och Dalby.

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND Historik (utkast v. 0.1) Sidan 7 av 16 Det stod nästan från början klart att det nya sjukhuset i Karlstad var otillräckligt för att svara mot behoven. En utredning tillsattes men ledamöterna kom omgående fram till att sjukhuset i Karlstad inte kunde utredas utan en översyn av hela länets sjukhus. För att modernisera verksamheten och samordna behoven tillsatte landstinget en sjukvårdskommitté med Centralsjukhusets starke man, dr Per Clarholm, som den ledande kraften. Det förslag som presenterades vid 1916 års landsting blev utgångspunkten för en betydande utbyggnad under och 1930-talen. Redan vid andra världskrigets utbrott 1939 visade sig utbyggnaden vara helt otillräcklig vid såväl centrallasarettet som de mindre sjukhusen. En ny omfattande lasarettsutredning under ledning av landstingets ordförande, riksdagsman Albert Ramberg, tillsattes därför Kommittén presenterade sitt förslag För centrallasarettet föreslogs en betydande utvidgning, varför en särskild byggnadskommitté tillsattes. Den fortsatta utvecklingen redovisas kortfattat för varje vårdinrättning. Centrallasarettet i Karlstad. Fortsatta överbeläggningar berodde inte på ökad sjuklighet eller ens enbart på sjukhusets allt större möjligheter till vård, utan kanske i lika hög grad på ett allt starkare förtroende från allmänheten. Sjukhuset byggdes på i flera omgångar. Antalet vårdplatser mer än tredubblades mellan 1905 och Specialistläkarna blev allt fler: för öron-, näs- och halssjukdomar 1918, ögonsjukdomar och röntgenologi 1925, pediatrik (barnsjukvård) 1941 och gynekologi med obstetrik samma år. Beslut om en BB-avdelning fattades Den första röntgenbilden hade tagits redan 1901 i det äldre lasarettet. Trots alla utbyggnader visade sig lasarettet i slutet av 1940-talet vara både för litet och för otidsenligt. Den byggnadskommitté som landstinget hade tillsatt 1950 utarbetade därför ett omfattande och detaljerat förslag som ledde till beslut Detta innebar en mycket stor utbyggnad i två etapper. I ett första steg skulle en ny byggnad uppföras, och därefter skulle en modernisering av den gamla centralbyggnaden genomföras. Den första etappen togs i bruk under andra halvåret 1960 och innehöll många olika verksamheter, inklusive 15 självständiga specialiteter. Antalet nya vårdplatser var 196 och det totala antalet hade därmed ökat till närmare 900 vårdplatser. De sex vårdavdelningarna hade 30 vårdplatser vardera och innehöll bland annat två åttapatientrum. Så här beskrevs sådana salar för femtio år sedan: Den gemenskap som så pass stora sjuksalar som på åtta sängar ger upphov till anses väl kunna förenas med patientens behov av ostörd ro och avspänning. Men utvecklingen hade redan sprungit ifrån planerna för etapp 2 och 1962 uppfyllde de inte längre moderna krav. En särskild kommitté för centrallasarettets fortsatta planering tillsattes därför återigen. Se vidare separat artikel om Centrallasarettet/Centralsjukhuset. Kommer senare! Filipstad. Efter omfattande om- och tillbyggnader i mitten av 1890-talet ökade antalet vårdplatser vid lasarettet i Filipstad från 44 till 50. En utökning till 65 platser beslutades 1915 och då bestämdes även att en tjänst som lasarettsläkare äntligen skulle inrättas. Lasarettläkaren Carl Fredga blev sedan under många år drivande för moderniseringar av lasarettet. Ytterligare förbättringar gjordes successivt, och bland annat tillkom en BB-avdelning hade Filipstad ett odelat lasa-

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND Historik (utkast v. 0.1) Sidan 8 av 16 rett med 75 akut-, 16 BB- och 57 långvårdsplatser samt poliklinik och operationsavdelning. Årjäng. Årjäng hade vunnit En hård tvekamp utkämpades vid 1916 års landsting om var västra Värmlands lasarett skulle uppföras. Årjäng vann striden med 33 röster mot 31 för Arvika. Ett lasarett med 50 vårdplatser öppnades Efter andra världskriget gjordes en grundlig ombyggnad. Vårdavdelningarna moderniserades och en helt ny operations- och mottagningsavdelning tillkom. När 1962 gick till ända fanns även BB-avdelning och en avdelning för långvarigt kroppssjuka. Torsby. Efter 1916 års landstingsbeslut och med visst bistånd från Fryksdalens övre tingslag byggdes 1924 ett odelat lasarett i Torsby med 50 vårdplatser och en läkare. Vårdplatsantalet visade sig snart vara otillräckligt. Det kommittéförslag för länets sjukhus som förelades landstinget 1950 innebar att lasarettet skulle byggas ut till normallasarett, det vill säga delas upp i en kirurgavdelning och en medicinavdelning, därtill en röntgenavdelning. Beslutet dröjde men under tiden utökades lasarettet med en BB-avdelning och 1955 med röntgen. Sjukhusets läkare hade tjänstgöring även i Hagfors. Vid 1959 års landsting fattade landstinget beslut om ytterligare en medicinavdelning i Torsby, men vid 1961 års landsting anmäldes att Medicinalstyrelsen funnit behov av en ny allsidig planering av samtliga sjukvårdsfrågor i norra Värmland. Förvaltningsutskottet fick därför i uppdrag att göra en förutsättningslös utredning. Utredningen skulle väcka stor uppmärksamhet under de närmaste åren. Se vidare separat artikel om sjukhusstriden i norr. Kommer senare! Sunne. Landstinget beslutade 1938 att uppföra en ny sjukstuga i Sunne, med 30 vårdplatser, en BB-avdelning och modern mottagning. Den invigdes 1950 och några år senare, 1959, tillkom en ny byggnad för långvarigt kroppssjuka. Frågan om de mindre BB-avdelningarnas effektivitet och säkerhet samt minskande beläggning gjorde att BB i Sunne lades ner samma år. Detta var det första nedläggningsbeslutet i sitt slag och genomfördes efter en hård strid i landstinget. Beslutet togs med 45 röster mot 26 och kan ses som den första signalen för den specialisering och koncentration som skulle komma. Förlossningsvårdens organisation blev sedan under lång tid en återkommande opinionskänslig fråga. Arvika. Sjukstugan i Arvika togs i drift 1875 och hade länge de 20 vårdplatser som 1867 års landsting fastställt. Efter striden om lasarettet i västra Värmland fick Arvika en helt ny sjukstuga. Den togs i bruk 1924 på en plats som skulle göra framtida expansion möjlig. Beslut om att bygga ut sjukstugan till lasarett togs Det stod klart 1943 och hade då ett sjuttiotal vårdplatser. Ett stycke in på 1950-talet beslutade landstinget att Arvika lasarett skulle byggas ut till normallasarett för både kirurgi och invärtesmedicin, med 173 vårdplatser. Detta krävde omfattande åtgärder. Bland annat behölls sanatoriet som lungavdelning, och det tidigare epidemisjukhuset togs i bruk som infektionsklinik. Av planen återstod 1962 att fullfölja nybygget för kirurgi och röntgen. I det gamla lasarettets lokaler organiserades ett sjuttiotal vårdplatser för långvarigt kroppssjuka.

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND Historik (utkast v. 0.1) Sidan 9 av 16 Kristinehamn. Sjukstugan i Kristinehamn med 20 vårdplatser stod klart Beslut om en om- och tillbyggnad fattades 1920, och antalet vårdplatser kunde utökas till cirka 40. Landstinget beslutade 1944 att sjukstugan skulle utvidgas till ett lasarett, och detta invigdes Åtta år senare beslutade landstinget att lasarettet skulle byggas ut till normallasarett. År 1962 hade lasarettet 130 vårdplatser inom kirurgi och medicin, samt en röntgenavdelning. Säffle. Från 1910 övertog landstinget det fulla ansvaret för sjukstugan, som hade kommit till stånd bland annat tack vare bidrag från Billerud AB. Under och 1930-talet byggdes ett enläkarlasarett. I början av 1950-talet gjordes det dittillsvarande bygdesanatoriet om till en medicinavdelning, samtidigt som röntgenavdelningen och övriga utrymmen moderniserades. År 1955 fick sjukhuset i Säffle status som normallasarett med delade avdelningar för medicin och kirurgi. Till den snabba utbyggnaden bidrog en överenskommelse med Älvsborgs läns landsting, godkänd av landstinget Den innebar att 25 procent av de 120 vårdplatserna fick användas för patienter från norra Dalsland. Uddeholm och Hagfors. Uddeholms sjukstuga tillkom på initiativ av Uddeholms AB men övertogs senare av landstinget och förblev under många år ganska primitiv. Kravet på att ersätta den med en tidsenlig sjukvårdsinrättning i Hagfors växte, och 1944 tog landstinget beslutet men sjukhuset togs i bruk först Hagfors och Norra Råda kommuner bidrog med vardera kronor och Uddeholmsbolaget med kronor för att göra den nya etableringen möjlig. Övre Klarälvdalens sjukvård. Sjukstugan i Dalby togs i bruk 1871 och blev med tiden mycket bristfällig och otillräcklig. Landstinget beslutade därför 1919 om en ny sjukstuga, avsedd även för vård av långvarigt sjuka. En tillbyggnad gjordes 1936, med en modernt utrustad BB-avdelning. Även denna sjukstuga blev snart föråldrad, och 1956 beslutade landstinget om en ny sjukvårdsinrättning på lämplig tomt med 24 vårdplatser för långvarigt kroppssjuka, 6 platser för akutsjuka, en BB-avdelning med 4 platser samt mottagningsavdelningar med utrymmen för två provinsialläkare. Fortfarande 1962 rådde ovisshet om var och när den skulle byggas. Sjuksköterskeskola. I slutet av 1800-talet rekryterade lasarettsläkaren i Karlstad sjuksköterskor genom att kontakta Sofiahemmet i Stockholm. Men 1907 startades en ettårig sjuksköterskeskola på försök vid lasarettet, 1912 utökad till tre år. Behovet av nya sköterskor blev akut genom utökningen av distriktssköterskeorganisationen. En särskild styrelse för centrallasarettets sjuksköterskeskola utsågs En ny byggnad för skolan invigdes Antalet elever utökades 1961 från 60 till 76. Sjuktransporter. Järnvägar byggdes ut och vägarna förbättrades successivt, men det var först med bilens inträde som även avlägset boende fick full möjlighet att nå sjukvårdsinrättningarna. Landstingets två första ambulansbilar köptes Därefter gick utvecklingen snabbt. En motion till 1959 års landsting om en utredning av möjligheten att i länet skaffa ett ambulansplan ledde inte till någon åtgärd. Uppgörelse träffades 1961 med länets droskägarorganisationer om sjuktransporter. Under lång tid sågs verksamheten i första hand som en fråga mer om transporter än om behandling. Beredskapssjukhus. Planläggningen av beredskapssjukhus har varit en udda verksamhet, i stort byggd på direktiv från medicinalstyrelsens beredskapsnämnd.

10 LANDSTINGET I VÄRMLAND Historik (utkast v. 0.1) Sidan 10 av 16 Stommen är främst landstingets egna sjukvårdsinrättningar i fredstid, men för att få ett tillräckligt antal vårdplatser under kristid måste även andra byggnader, i första hand skolor, tas i anspråk. Beredskapssjukhusen skulle detaljplaneras, innefattande bland annat personal och försörjning, vilket var ett ganska omfattande arbete. Det totala antalet vårdplatser vid länets tio beredskapssjukhus uppgick 1962 till Epidemi- och tuberkulosvård Epidemisjukhus. Epidemisjukhus inrättades i Filipstad och Karlstad på talet efter påbud från det statliga Sundhetskollegiet. Detta gjordes utan landstingsfinansiering. De följande decennierna inrättades epidemisjukhus i Kristinehamn, Arvika, Säffle och Sunne. Efter att Karlstad 1913 fått ett nytt epidemisjukhus kom staden och landstinget överens om att epidemisjuka från landsbygden skulle beredas plats där i mån av tillgång anslog landstinget medel för att anställa tio epidemisjuksköterskor i öppen vård, en i varje ordinarie provinsialläkardistrikt samt i Uddeholm beslutade landstinget att ett epidemisjukhus med 80 vårdplatser skulle bygggas i anslutning till centrallasarettet och att mindre epidemisjukhus skulle inrättas i Kristinehamn, Filipstad, Torsby, Säffle, Dalby och Årjäng. Ett sista epidemisjukhus byggdes i Arvika 1945 efter en häftig polioepidemi. Centralepidemisjukhuset i Karlstad togs i bruk 1933 men fick endast 20 procents beläggning. Samma tendens kunde konstateras vid övriga epidemisjukhus. De senare kom helt eller delvis att tas i anspråk för vård av andra patienter, till exempel kroniskt sjuka eller lungtuberkulösa. Centralepidemisjukhuset blev först ett komplement till medicinkliniken, därefter omvandlat till infektionsklinik. I takt med avvecklingen av epidemisjukhusen drogs epidemiskötersketjänsterna in. Tjänsterna inordnades i organisationen för dispensärvård och allmän distriktsvård. Lungsot. Lungtuberkulosen var den svåraste smittsamma sjukdomen under talet. Den har härjat så långt tillbaka som historien når och var under de första decennierna på 1900-talet den verkliga folksjukdomen uppskattades antalet tuberkulossjuka i länet till cirka Landstinget beslutade 1909 att anlägga ett nytt centralsanatorium vid Gate i Arvika, i en första etapp med 102 vårdplatser. Det byggdes sedan ut avsevärt, bland annat med en barnavdelning, och hade mycket stor betydelse för kampen mot tuberkulos i länet. Dess driftige läkare dr Arvid Labatt kom att på sitt område få samma avgörande betydelse som Clarholm för den egentliga kroppssjukvården, heter det i Ett landstingssekel. Bygdesanatorier i Säffle, Kristinehamn, Dalby och Karlstad blev komplement till sanatoriet i Arvika. I slutet av 1940-talet gjordes de om till vårdhem för långvarigt kroppssjuka. Landstinget hyrde i början av 1950-talet Denniketorp utanför Filipstad för vård av tuberkuloskonvalescenter, 1956 ersatt av Björkefors på östra stranden av Övre Fryken. Genom statligt initiativ ordnades skärmbildsundersökningar för att få tuberkulosens omfattning mera exakt klarlagd. I Värmland gjordes detta Under det föregående decenniet hade det visat sig att dödligheten i tuberkulos minskat med 80 procent men sjukligheten endast med 20 procent. Medicinalstyrelsen tog ini-

11 LANDSTINGET I VÄRMLAND Historik (utkast v. 0.1) Sidan 11 av 16 tiativ till en ny undersökning 1962, men med en mer generell hälsokontroll även innefattande urin- och blodundersökningar. Man hoppades därigenom att få en mer allmän bild av hälsotillståndet Vid mitten av 1900-talet hade tuberkulosen förlorat sin karaktär av folksjukdom. Särskilda lungavdelningar blev allt vanligare vid centrallasaretten i landet, och diskussioner började föras om en nedläggning av Arvikasanatoriet. Långtidssjukvård I början av landstingets verksamhet fanns ingen tanke på att vårda de långvarigt kroppssjuka, kronikerna som de kallades. Men vid 1921 års landsting tillsattes en kommitté för att utreda möjligheten till särskilda hem för kroniskt sjuka. Det ledde till långvårdsenheter inom och i anslutning till lasaretten i Arvika och Torsby samt några hyrda platser vid ett ålderdomshem i Karlstad. Kravet på anstalter för kronikervården blev dock allt starkare, och 1945 fick förvaltningsutskottet uppdraget att snarast utreda frågan om behov och organisation inom länet. Slutsatsen blev att det enbart inom Karlstadsområdet krävdes en nybyggnad för cirka 100 vårdplatser. Ett nytt sjukhem med 75 platser i direkt anslutning till centralsjukhuset togs i bruk Redan 1953 kom dessutom landstinget överens med Karlstads stad om att utnyttja ett sjuttiotal vårdplatser för kroniskt sjuka inom före detta Klaraborgs ålderdomshem. Vid 1961 års landsting beslutades att ytterligare en paviljong med cirka 100 vårdplatser skulle uppföras i anslutning till lasarettet. Även i övriga länet inrättades ett antal långvårdsenheter: Sunne: en nybyggnad med 50 vårdplatser. Arvika: först genom provisorier, sedan inom det gamla lasarettet när de nya lasarettsbyggnaderna stod klara. Årjäng: 15 nya platser. Kristinehamn: ett kronikerhem med 30 vårdplatser 1937 som 1953 ökades till 59 platser. Filipstad: utnyttjade förutvarande epidemisjukhuset. Hagfors: 30 vårdplatser. Dalby: en avdelning i sjukstugan för långtidssjukvård. Den minsta tillgången på platser hade Säffle, där utrymmen skulle frigöras när det planerade nya lasarettet kom till stånd. Långtidssjuka vårdades på landstingets bekostnad även vid kommunala vårdhem i länet, bland annat i Nyed, Kroppa och Ekshärad. På 1940-talet stod det klart att det inte skulle gå att genom nybyggnader kunna erbjuda anstaltsvård åt alla långtidssjuka, varför alternativ övervägdes. I en motion till 1948 års landsting skisserades ett förslag om landstingsbidrag för att på ett blygsamt sätt avlöna enskilda personer, hemmafruar eller andra, vilka åtoge sig att svara för vården åt långvarigt sjuka i de sjukas egna hem.

12 LANDSTINGET I VÄRMLAND Historik (utkast v. 0.1) Sidan 12 av 16 Redan året därpå bestämdes att distriktssköterskornas resor för tillsyn av kroniskt sjuka som vårdades i hemmet helt skulle bekostas av landstinget. Landstinget beslöt också att ersätta kostnaden för frivillig arbetskraft som vårdade kroniskt sjuka som inte hade fått någon anstaltsplats på grund av platsbrist. I ömmande fall och efter särskild prövning kunde anhöriga till den sjuke också få ekonomisk ersättning från landstinget. Även frågan om särskilda vårdplatser, särskilt hem, för åldersdementa hade tagits upp i flera motioner. Behovet av insatser är uppenbart, heter det i Ett landstingssekel med tillägget att frågan tagits in i landstingets långtidsplanering. Psykiatri Mentalsjukhusen var 1962 fortfarande statliga. Sinnessjuka från hospitalet i Karlstad fördes 1832 till Vadstena centralhospital. Landstinget ansåg det tidigt angeläget att inte vårda sinnessjuka inom kroppssjukhusen och vädjade 1867, utan resultat, hos Kunglig Majestät om ett centralhospital i Kristinehamn för Värmlands, Örebro och Skaraborgs län. Tjugo år senare, 1887, färdigställdes ändå ett statligt sjukhus på Mariebergsområdet i Kristinehamn. Landstinget lät även uppföra två paviljonger inom området, med tio platser vardera för kvinnor och män. De övertogs av staten En undersökning 1902 visade att antalet psykiskt vårdbehövande i Värmland låg något över riksmedeltalet. Behovet uppskattades till 40 vårdplatser per invånare i Värmland, jämfört med 31 för hela riket. Antalet vårdplatser vid Mariebergs sjukhus räckte inte till. Många psykiskt sjuka vårdades inom landstingets sjukvårdsenheter och på kommunernas ålderdomshem. Kraven på att landstinget skulle agera växte, och 1938 utarbetades en plan för vården av lättskötta sinnessjuka. Under de fem första åren bedrevs denna vård i provisoriska lokaler beslutade landstinget att bygga Stensta vårdhem med 150 vårdplatser, nära Mariebergs sjukhus. Läkare vid Mariebergs sjukhus ansvarade för vården av Stenstas patienter. År 1943 anställde landstinget den sedermera välkände barnpsykiatern Skå- Gustav Jonsson som chef för den psykiatriska barn- och ungdomsvården i länet. Verksamheten drevs från 1946 i en fastighet vid Älvgatan i Karlstad med 12 vårdplatser. Så småningom skapades filialer i Arvika, Filipstad, Hagfors, Kristinehamn, Likenäs, Sunne, Säffle och Årjäng. Allt tyder på att resurserna hittills varit alltför blygsamma. Särskild utredning har ägnats åt de spastiska barnens och ungdomarnas psykiatriska tillstånd. Landstinget skall under 1962 vidta omedelbara åtgärder för effektivisering av bland annat denna vårdform, heter det i Ett landstingssekel. År 1948 beslutade landstinget att inrätta en läkartjänst för vuxenpsykiatrin. Den första tjänsten som länspsykiater inrättades 1951, med mottagning i samma byggnad som den psykiatriska barn- och ungdomsvården i Karlstad. Vårdavdelningen förlades till Klaraborg. I verksamheten ingick abortförebyggande utredningar samt alltmer aktiva insatser för det stigande antalet alkoholsjuka inrättades en underläkartjänst och samma år startades konsultverksamhet i Torsby, Filipstad och Sunne ändrades länspsykiatertjänsten till en tjänst som lasarettspsykiater vid centrallasarettet. Vid 1962 års urtima (extra inkallade) landstingsmöte beslutades att vuxenpsykiatrin skulle flyttas till en ny, samlad avdelning inom det äldre lasarettsutrymmet i Karlstad.

13 LANDSTINGET I VÄRMLAND Historik (utkast v. 0.1) Sidan 13 av 16 Den öppna vården Den öppna vårdens läkare provinsialläkarna och stadsläkarna var statligt anställda och hade länge även ansvar för sjukvården vid de slutna sjukvårdsinrättningarna. Hösten 1961 beslutade riksdagen att landstingen vid halvårsskiftet 1963 skulle ta över ansvaret för provinsialläkarna. Dispensärvården. Då lungsoten bredde ut sig i Värmland bildades en förening mot tuberkulos med uppgift att införa dispensärverksamhet i länet. Till 1914 års landsting anhöll länsföreningen om att landstinget skulle ordna dispensärverksamhet på landsbygden. Ett år senare inrättade landstinget en dispensärnämnd. Friska barn till tuberkulossmittade föräldrar utackorderades i goda hem, och 1916 började en barnkoloniverksamhet i Torsby. Året därpå fanns sju dispensärer och några år senare 12 barnkolonier som drevs med stöd från landstinget tillkom två barnhem för sjukdomshotade barn. År 1926 tillsattes en kommitté med uppgift att samordna dispensärvården och den planerade distriktsvården gavs landstingsbidrag till centraldispensärerna i Arvika och Karlstad och till de 18 distriktsdispensärerna. Landstinget drev då fem av 18 barnkolonier, övriga stod dispensärföreningar för, 1950 hade landstingets ansvar minskat till två kolonier. Från 1947 fanns en centraldispensär även i Hagfors i full verksamhet anställdes en calmettsköterska för att vaccinera alla nyfödda barn på Karlstads BB fanns de tre centraldispensärerna och två distriktsdispensärer kvar. Distriktsbarnmorskor. År 1918 föreslog Medicinalstyrelsen att staten och landstingen skulle ta över ansvaret för kommunernas distriktsbarnmorskor. Landstinget bildade då en barnmorskestyrelse, delade in länet i barnmorskedistrikt och utarbetade en plan som upptog 105 barnmorskor hade landstinget 87 barnmorskor i tjänst, de flesta tidigare kommunalt anställda. Distriktsbarnmorskorna kom alltmer att tas i anspråk som avlösare och vikarier på BB-avdelningarna. Hemförlossningarna minskade för varje år och var 1960 nere i 31. Antalet barnmorskor var då 24. I planen för 1962 fanns bara 21 distriktsbarnmorskor och fyra distriktssköterskor med barnmorskeutbildning upptagna. Distriktssköterskor. När de statliga provinsialläkardistrikten gjordes om 1918 framhöll landstinget att ett väl organiserat distriktssköterskeväsende skulle medföra en väsentlig och välbehövlig förbättring av sjukvården på landsbygden. För distriktssköterskorna erhölls statsbidrag enligt fastställda regler. De kunde vara anställda endera av landstinget eller av en kommun. Det var landstingets uppgift att göra en plan för distriktsvården inom länet, för godkännande av Kunglig Majestät. Chef för sköterskorna var provinsialläkaren i respektive distrikt. Kommunernas intresse för att anställa distriktssköterskor var lågt, främst av ekonomiska skäl. Utöver lönen hade en distriktssköterska naturaförmåner. Verksamheten byggdes upp långsamt. Det samlade ansvaret för organisationen hade landstinget genom sin distriktsvårdsstyrelse. Så slogs organisationen ihop med dispensärvården och 1937 beslutade riksdagen att landstingen ensamma skulle vara huvudmän för distriktssköterskeväsendet alla sköterskor skulle alltså vara anställda av landstinget. Landstingets plan upptog detta år 21 distriktssköterskor och en instruktionssköterska. Antalet skulle växa snabbt, och 1950 hade 62 av planens 92 tjänster ordinarie innehavare.

14 LANDSTINGET I VÄRMLAND Historik (utkast v. 0.1) Sidan 14 av 16 Under 1950-talet förbättrades distriktssköterskornas lokaler. I några fall samlokaliserades de med den förebyggande mödra- och barnavården samt distriktsbarnmorskan, något som pekade framåt. Distriktssköterskornas arbete var intensivt och uppgifterna många: barnavård, skolhälsovård, dispensärvård, sjukvård, ympningar, barnkoloniverksamhet, åldringsvård, hörselmätningar samt biträde till olika kommunala nämnder. Förebyggande mödra- och barnavård. I början av seklet utsattes många barn för vanvård som kunde leda till döden eller men för livet. Orsaken var ibland likgiltighet, ofta fattigdom men framför allt okunnighet. Landstinget lämnade bidrag till kurser i barnavård. En plan för barnavårdscentraler fastställdes 1939, och Karlstads mödravårdscentral kom till. Under 1940-talets första hälft startades barnavårdscentraler i Kristinehamn och Arvika. Gruppresor för mödrar och barn till läkarmottagningarna påbörjades. I början av sextiotalet skötte provinsialläkarna och distriktssköterskorna barnavården på landsbygden. Mödravården hade på flera håll förts över till slutenvårdsenheter med förlossningsverksamhet. De flesta barn i förskoleåldern kontrollerades regelbundet. Blivande mödrar fick mödraundervisning i en del distrikt, och eftervården hade utökats. Sjukvårdens ledning några portalfigurer Ledning. Ledningsorganen för sjukhusen i Värmland kallades direktioner. Självskriven ordförande var landshövdingen ända till I centrallasarettets direktion var landshövdingen ordförande ända fram till den 1 januari 1960, då ny lagstiftning ändrade denna gamla ordning. Värmlands landshövding , Gustaf Nilsson, var den siste landshövding som hade denna post. Omkring 1930 fick direktionerna en sammansättning som i stort avspeglade partiställningen i landstinget, vilket gällde tills direktionerna och deras efterföljare hälso- och sjukvårdsnämnderna avskaffades Direktionernas samspel med den medicinska sakkunskapen var särdeles viktiga. Läkarna hade genom åren ett betydande inflytande på direktionernas ställningstaganden i sakfrågorna. I synnerhet gällde detta den läkare som på respektive sjukhus hade uppdraget som styresman. Portalfigurer. Doktor Arvid Labatts betydelse för länets tuberkulossjukvård berördes ovan. Några lasarettsläkare i Karlstad bör också nämnas i detta sammanhang: Pehr Johan Bergelin förordnades 1821 av Kungl. Serafimergillet till lasarettsläkare i Karlstad och betecknas som den förste läkaren av mera modernt snitt. Jonas Johan Engholm efterträdde Bergelin 1839 och hade under en 40-årig verksamhet ett avgörande inflytande på sjukvårdens utveckling i länet. Per Adolf Eneström kom 1867 till Karlstad som lasaretts- och kurhusläkare. Eneström hade under sina sista år på lasarettet Per Clarholm som underläkare. Clarholm blev snabbt den verklige förgrundsfiguren. Han var bland annat lasarettskommitténs främste expert i planeringen av det nya lasarett som stod färdigt 1905: han mer än någon annan genom kraften i sin vilja och sin personliga utstrålning kom att sätta sin prägel på sjukvårdens utformning och framväxt, främst centralt men även i de perifera delarna av länet. Han kommer för alla tider

15 LANDSTINGET I VÄRMLAND Historik (utkast v. 0.1) Sidan 15 av 16 att framstå som den moderna sjukvårdens genombrottsman och portalfigur i detta län, är omdömet i Ett landstingssekel. Läget 1962 utblick mot framtiden I inledningen till kapitlet om den slutna sjukvården görs följande summering i Ett landstingssekel: Sju lasarett, tre sjukstugor, nio hem för långvarigt sjuka jämte vårdanstalter för mentalsjuka, psykiskt efterblivna och andra vårdbehövande och en driftskostnad per år av 66 miljoner kronor med en nettoutgift för skattebetalarna av 54 miljoner, sådan ter sig i ett nötskal landstingets sjukvårdande verksamhet vid 100- årsjubileet. Enbart centrallasarettet, som troddes vara färdigt efter den stora nybyggnaden 1905, kostar för 1962 års drift 20 miljoner kronor, har 800 vårdplatser och mellan 700 och 800 befattningshavare, därav i det närmaste ett 60-tal läkare. Vilken rent svindlande kontrast ger inte denna bild av dagsläget mot de ytterst torftiga sjukvårdsresurser som i detta län för 100 år sedan stod till de vårdbehövandes hjälp! I slutkapitlet av Ett landstingssekel gör också Manne Ståhl en utblick mot framtiden. I sammanfattning: Många uppgifter tränger på efter de första 100 åren. Landstinget ska överta den öppna vården från staten, vilket kan väntas medföra en avlastning av lasarettens mottagningsavdelningar. Avsikten är att inrätta flerläkarstationer runt om i länet. Det förutsätter dock ganska betydande byggnads- och andra investeringskostnader, och ännu är det en öppen fråga, i vilken takt de kan stampas fram. Mentalsjukvården kommer sannolikt att övertas av landstinget, arbetet har redan startat i några län. Inom långtidssjukvården, inklusive åldersdemensvården, krävs kraftfulla åtgärder. Närmast ligger enheten för långtidssjuka vid centrallasarettet. För Centrallasarettet i Karlstad återstår också etapp II av utbyggnaden. Lasarettet i Arvika ska färdigställas. Med stor sannolikt kommer ett nytt lasarett att uppföras i Säffle. Planeringsarbetet för sjukvårdens organisation i norra Värmland står för dörren och kommer senare att kräva åtgärder. I detta ingår som enheter lasarettet i Torsby, sjukstugan i Hagfors och den nya sjukvårdsinrättningen i Dalby. Allt detta kommer att medföra betydande investeringskostnader och driftskostnader. Genomförande av den planerade regionsjukvården är en fråga för de närmaste åren. Vårdbehövande väntas till största delen remitteras till Örebro men vissa cancerfall sannolikt till jubileumskliniken vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Antalet vårdfall i några specialiteter som var tänkta för regionsjukvården växer dock så snabbt att dessa specialiteter i stället måste förläggas till centrallasarettet i Karlstad. Detta har redan skett vad gäller hudsjukdomar. Patientströmmen är allt starkare till de största och mest välutrustade sjukhusen. Frekvensen vid de perifera förlossningsenheterna blir allt mindre, de blivande mödrarna söker sig till de stora och tekniskt bäst rustade BB-avdelningarna. Den näst intill revolutionerande utvecklingen av nya läkemedel har i en del fall förändrat behandlingen. Effekten har givetvis även blivit ökade kostnader för mediciner. Framför allt medför denna utveckling med dess allt större behov av specialister och alltmer fullkomnad apparatur nya anspråk på omsorgsfull och för framtiden

16 LANDSTINGET I VÄRMLAND Historik (utkast v. 0.1) Sidan 16 av 16 riktig planering av sjukhusen, som tenderar att bli av allt högre kvalitet och därmed färre till antalet. De gamla enkla sjukstugornas och odelade lasarettens tid är givetvis med vissa undantag i stort sett förbi. Medicinalstyrelsen har som generell regel helt tagit ställning för antingen delade s.k. normallasarett eller läkarstationer. I boken ges exempel på hur och varför administrationen har växt. Bland annat pekas på många tecken som tyder på att förstärkningen av den centrala administrationen kommer att fortsätta. Som exempel på vad som leder i den riktningen nämns den nya databehandlingstekniken och planerna på att centralisera all bokföring. Det går också att i den självkritik som framförs i boken ana sig till den ytterligare specialisering och koncentration som skulle komma att prägla de följande femtio åren: det ligger i sakens natur att felbedömningar och stundom en mindre lycklig planering i vissa fall förekommit. Om man t.ex. från början kunnat förutse den moderna sjukvårdens behov av personliga och instrumentella kvalifikationer, skulle kanhända de mindre sjukvårdsanstalterna fått ett blygsammare utrymme i totalplaneringen. När denna väl genomförts kom den också att sätta sin prägel på hela den följande utvecklingen.

ÅLDRINGSVÅRDEN OCH HUVUDMANNAsKAPET

ÅLDRINGSVÅRDEN OCH HUVUDMANNAsKAPET 102 ÅLDRINGSVÅRDEN OCH HUVUDMANNAsKAPET Av direktör JOHN MAGNUS LINDBERG Då åldringsvårdsfrågan diskuterats har frågan om huvudmannaskapet intagit en central roll i diskussionen. I regel har man stannat

Läs mer

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-05-22 p 9 Handläggare: Maria State Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

Socialväsendet i Karlshamn 1664-1997

Socialväsendet i Karlshamn 1664-1997 Socialväsendet i Karlshamn 1664-1997 1698 Till ett hospitals eller fattighus inrättande hade Per Jönsson Rings efterlevande hustru Ingeborg, vanligen kallad Ingeborg Richert den 30 maj 1698 donerat sin

Läs mer

Remissyttrande. Enklare semesterregler (SOU 2008:95) Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Er referens: A2008/3018/ARM

Remissyttrande. Enklare semesterregler (SOU 2008:95) Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Er referens: A2008/3018/ARM Arbetsmarknadsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2008/3018/ARM Stockholm, 2009-02-05 Remissyttrande Enklare semesterregler

Läs mer

* 1968-1976. KSS uppfördes. Rollen för Sjukhuset i Lidköping blev ett länsdelssjukhus istället för tidigare länssjukhus.

* 1968-1976. KSS uppfördes. Rollen för Sjukhuset i Lidköping blev ett länsdelssjukhus istället för tidigare länssjukhus. Sjukhuset i Lidköping - SiL VIKTIGA HÄNDELSER - SJUKHUSET I LIDKÖPING 1968 2009 en sammanfattning. * 1968-1976. KSS uppfördes. Rollen för Sjukhuset i Lidköping blev ett länsdelssjukhus istället för tidigare

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen

Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen SKTFs förbundsmöte Innehåll Förbundsstyrelsens yttrande... 1 Bakgrund... 1 Förslag... 2 Målen SKTF 2012... 5 Övrigt... 5 Förbundsstyrelsens

Läs mer

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) 2012-11-15 Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ytterligare problembeskrivningar och förslag från NSPH med anledning av Psykiatrilagsutredningens

Läs mer

Ambulansdirigering Medhelp

Ambulansdirigering Medhelp LS-LED12-577 Ambulansdirigering Medhelp Maud Ekman (V) har inlämnat en interpellation om vad som krävs för att avtalet med Medhelp om ambulansdirigering inte ska förlängas och vilka alternativ som finns

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för

Läs mer

Centralsjukhuset år för år liten sjukhushistoria

Centralsjukhuset år för år liten sjukhushistoria 1733 På domkyrkans nuvarande plats lät Karl IX uppföra en herrgård, vilken från 1733 blir plats för sinnessjuka personer. Gården ödeläggs vid en brand 1752. Ett nytt hospital i sten i två våningar uppförs

Läs mer

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:103 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:17 av Inger Ros (S) om start av en informationskampanj i syfte att minska spridningen av klamydia Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014?

Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Sjukvårdsvalet 2014 Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Vi kommer omgående att häva anställningsstopp, och sätta stopp för nedskärningarna och ogenomtänkta omorganisationer. Vårdkrisen

Läs mer

De bärande planeringsidéerna för några svenska sjukhus. Föreläsning vid konferens i Oslo 2003-03-27-2003 03 28

De bärande planeringsidéerna för några svenska sjukhus. Föreläsning vid konferens i Oslo 2003-03-27-2003 03 28 1 De bärande planeringsidéerna för några svenska sjukhus. Föreläsning vid konferens i Oslo 2003-03-27-2003 03 28 Tillsammans med Per Lagheim från Locum i Stockholm kommer vi att här redovisa två svenska

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

2011-12-13. Från 2012-01-01 utgör kommunalförbundet även regional kollektivtrafikmyndighet enligt lag om kollektivtrafik (2010:1065)

2011-12-13. Från 2012-01-01 utgör kommunalförbundet även regional kollektivtrafikmyndighet enligt lag om kollektivtrafik (2010:1065) FÖRBUNDSORDNING Region Värmland - kommunalförbund har tillkommit som ett led i ett fördjupat samarbete mellan kommunerna och landstinget i Värmland för att stärka den demokratiska förankringen i utvecklingsarbetet

Läs mer

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-03-22 Rev/10049 Revisorerna Johan Magnusson Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 Tillgänglighet i vården Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra årlig granskning

Läs mer

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:3040 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP) med anledning av skr. 2014/15:72 Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Rapport från uppföljning av sommarens vårdnära service VNS

Rapport från uppföljning av sommarens vårdnära service VNS Rapport från uppföljning av sommarens vårdnära service VNS Bakgrund Vårdnära service är ett koncept som innebär överföring av arbetsuppgifter från vårdpersonal till servicepersonal. Tanken med vårdnära

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

I inledningen till utredningens sammanfattning nämns följande (som även återfinns i såväl den gamla lagtexten som det nya författningsförslaget):

I inledningen till utredningens sammanfattning nämns följande (som även återfinns i såväl den gamla lagtexten som det nya författningsförslaget): Föreningen RSMH-Livets yttrande över Psykiatrilagsutredningens betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Allmänna reflektioner Vi kan till att börja med konstatera,

Läs mer

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN Av sekreterare CARL SWARTZ DEN SAMHÄLLELIGA nykterhetsvården kan sägas ha börjat med 1913 års alkoholistlag, som bl. a. förordnade om tillsättande av kommunala nykterhetsnämnder,

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Vårdnära service. en viktig del i framtidens sjukvård

Vårdnära service. en viktig del i framtidens sjukvård Vårdnära service en viktig del i framtidens sjukvård En viktig del i framtidslösningen Svensk sjukvård är komplex, dynamisk, kunskapsintensiv och spännande. Utvecklingen har varit och är omfattande när

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-15 PVN16-0009-2 Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Yttrande

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Årsredovisning 2007 -en kortversion

Årsredovisning 2007 -en kortversion Årsredovisning 2007 -en kortversion Du håller i din hand kortversionen av landstingets årsredovisning för 2007. Årsredovisningen redovisar verksamheternas resultat utifrån landstingsplanens mål och budget.

Läs mer

Domsagohistorik Kristinehamns tingsrätt

Domsagohistorik Kristinehamns tingsrätt Domsagohistorik Kristinehamns tingsrätt Text Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Kristinehamns tingsrätt

Läs mer

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3383 av Emma Henriksson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-14 LS-LED14-619-3 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott

Läs mer

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan - En enkätundersökning 1 Sammanfattning Elevhälsan är en av de offentliga verksamheter som i hög grad påverkats av det ökande antalet nyanlända barn

Läs mer

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen INNEHÅLL 1. Miljöbalkens historia 2. Miljöbalkens syfte och mål 3. Balkens fem grundstenar 4. Balkens struktur 5. När gäller miljöbalken?

Läs mer

Mötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07

Mötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07 Mötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning samt hälso- och sjukvårdsdirektören hade inbjudit samtliga länsföreningar till

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Promemoria 2013-06-27

Promemoria 2013-06-27 Promemoria 2013-06-27 Uthyrning av bostadsrättslägenheter Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att synen på bostadsrättshavarens skäl för en upplåtelse av lägenheten i andra hand ska

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

ILSBO KOMMUN Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar. se Arbetarsmåbruksnämnden. 2 Arbetslöshetskommittén 3 Barnavårdsnämnden

ILSBO KOMMUN Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar. se Arbetarsmåbruksnämnden. 2 Arbetslöshetskommittén 3 Barnavårdsnämnden Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar Nummer Arkivets namn Anmärkning 1 Arbetarsmåbruksnämnden 2 Arbetslöshetskommittén 3 Barnavårdsnämnden Egnahemskommittén 4 Familjebidragsnämnden

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka

Läs mer

Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015

Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 1 Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 1. INLEDNING sid 2 1.1 Allmänt sid 2 1.2 Styrande dokument sid 2 1.3 Värderingar, attityder och förhållningssätt sid 2 2. MÅLSÄTTNING

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

När ditt konto är klart att använda kommer du att få din PIN-kod och anvisningar från företaget SysTeam som är landstingets samarbetspartner.

När ditt konto är klart att använda kommer du att få din PIN-kod och anvisningar från företaget SysTeam som är landstingets samarbetspartner. Ett eget Vårdkonto Det finns många patienter som i lugn och ro skulle vilja ta del av sina egna data som finns lagrade inom Hälso- och sjukvården. Orsakerna kan vara flera: - Man har glömt vad man fick

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-05--06 Norrlands universitetssjukhus Umeå Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Pia Forsberg, Professor, Infektionskliniken Östergötland,

Läs mer

Från presidiet: Asso Zand (MP), Karlstad, ordförande Kenneth Johannesson (S), Arvika, vice ordförande

Från presidiet: Asso Zand (MP), Karlstad, ordförande Kenneth Johannesson (S), Arvika, vice ordförande Sekretariatet AAj MINNESANTECKNING FRAMTIDSBEREDNINGEN 2012-01-26 LK/120036 Plats Nya landstingshuset, rum 141 F, torsdag 26 januari 2012, kl. 09:00-12:00 Närvarande Från presidiet: Asso Zand (MP), Karlstad,

Läs mer

till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag

till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anders Olsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-01-14 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-02-12, P 20 1 (4) HSN 1210-1271 Yttrande över motion 201:14 av Lars Dahlberg m.fl.

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

Handlingsplan för gynekologi och urologi

Handlingsplan för gynekologi och urologi 1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och

Läs mer

Framtidens hälso- och sjukvård april 2012 Dokumentation från dialogen i Gnesta Datum: 24 april 2012 Tid: 18:00 19:30 Plats: Tingshuset, Gnesta Antal deltagare: 26 personer varav 6 landstingspolitiker,

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Karlstadsregionen

Risk- och sårbarhetsanalys Karlstadsregionen Risk- och sårbarhetsanalys Karlstadsregionen Varje kommun ska genomföra risk- och sårbarhetsanalyser i syfte att kommunen skall ha en god förmåga att hantera krissituationer. Detta följer av Lag (2006:544)

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Kommittédirektiv Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning Dir. 2011:25 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur patientens

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM OBJEKTAVTAL TUNNELBANA FRIDHEMSPLAN-ÄLVSJÖ

RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM OBJEKTAVTAL TUNNELBANA FRIDHEMSPLAN-ÄLVSJÖ RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM OBJEKTAVTAL TUNNELBANA FRIDHEMSPLAN-ÄLVSJÖ RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM OBJEKTAVTAL FÖR TUNNELBANA FRIDHEMSPLAN-ÄLVSJÖ Innehållsförteckning 1. Parter 2. Inledning 3. Objektens

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:62 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motioner 2002:25 av Margareta Cederfelt (m) om stockholmarnas rätt till vård inom EU samt 2003:19 av Christer G Wennerholm m fl (m) om europeisk

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Yttrande över revisionsrapport nr 34/2004, God styrelsesed i nämnder och bolag

Yttrande över revisionsrapport nr 34/2004, God styrelsesed i nämnder och bolag Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-03-17 Landstingsstyrelsen Yttrande över revisionsrapport nr 34/2004, God styrelsesed i nämnder och bolag Ärendet Landstingsrevisorerna

Läs mer

Världens bästa land att åldras i

Världens bästa land att åldras i 2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av avgiftsstrukturen för hälsooch sjukvård, läkemedel, äldre- och handikappomsorg m.m. Dir. 2011:61

Kommittédirektiv. Översyn av avgiftsstrukturen för hälsooch sjukvård, läkemedel, äldre- och handikappomsorg m.m. Dir. 2011:61 Kommittédirektiv Översyn av avgiftsstrukturen för hälsooch sjukvård, läkemedel, äldre- och handikappomsorg m.m. Dir. 2011:61 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011 Sammanfattning En särskild

Läs mer

Stockholms läns sjukvårdsområde som mottagare av somatisk specialistvård inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård

Stockholms läns sjukvårdsområde som mottagare av somatisk specialistvård inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård Stockholms läns landsting 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning Handläggare: Christina Widerberg Söderholm TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 LS 2015-0080 Ägarutskottet Stockholms läns sjukvårdsområde som mottagare

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

RAPPORT Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad 054 19 70 00 Länsstyrelsen Värmland Lex Sarah Värmlands län

RAPPORT Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad 054 19 70 00 Länsstyrelsen Värmland Lex Sarah Värmlands län RAPPORT Länsstyrelsen Värmland, 65 86 Karlstad 54 9 7 Länsstyrelsen Värmland Lex Sarah i Värmlands län En uppföljning av de missförhållanden inom äldre- och handikappomsorgen som anmälts år Sociala enheten

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april

Läs mer

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Diagnos på primärvården i Region Skåne Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska

Läs mer

ABCDE. Stadsdelsförvaltning. Remissvar angående Förslag till mål och riktlinjer för sommarkoloniverksamheten. Förskola, skola fritid och kultur

ABCDE. Stadsdelsförvaltning. Remissvar angående Förslag till mål och riktlinjer för sommarkoloniverksamheten. Förskola, skola fritid och kultur Farsta Stadsdelsförvaltning Förskola, skola fritid och kultur TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2004-04-06 DNR 000334 2004 Handläggare: Lars Lindgren Tfn: 08-508 18 250 Till Farsta stadsdelsnämnd Remissvar angående

Läs mer

ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för omsorg om äldre och funktionshindrade. Hälso- och sjukvårdsansvar för Ängsö äldreboende

ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för omsorg om äldre och funktionshindrade. Hälso- och sjukvårdsansvar för Ängsö äldreboende F ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för omsorg om äldre och funktionshindrade TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (2) 07-09-10 Handläggare: Barbro Trygg Tfn: 08-508 18 122 Farsta stadsdelsnämnd Hälso- och sjukvårdsansvar

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna KUN 2007-11-08, p 14 1 (8) Konstenheten Handläggare: Göran Rosander Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna 1 Förslag till

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den nya politiska organisationen

Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den nya politiska organisationen Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-01-21 LS 1411-1350 Landstingsstyrelsen Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den

Läs mer

Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar

Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar 1 Kapitlets innehåll Detta kapitel beskriver dels bakgrunden till varför en pandemiplanering

Läs mer

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Vi är anhöriga. Är du en av oss? Vi är anhöriga Är du en av oss? Att få vårda en närstående är samma sak som att få ge en gåva till någon man tycker om. Helt naturligt är det också slitsamt att vara anhörigvårdare. Då är det viktigt att

Läs mer

Äldrepolitiskt program för. Upplands-Bro

Äldrepolitiskt program för. Upplands-Bro Kaleva seniorer Äldrepolitiskt program för Upplands-Bro Från halvdålig till mönsterkommun Ett samhälles omsorg om sina allra svagaste invånare är ett bra mått på den kunskap, omsorg, empati som de kommunalpolitiskt

Läs mer

Döda och medellivslängd

Döda och medellivslängd Döda och medellivslängd Under 2010 avled 46 587 kvinnor och 43 900 män. Den äldsta avlidna personen under året var en kvinna som blev 110 år. Bland männen var den äldsta som avled 108 år. Drygt hälften

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen 19.5.2016 Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen De ofta ställda frågorna och svaren handlar

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer