LM-Nytt. Nyhetsblad från Laboratoriemedicinska rådet. Nr 3 Maj 2007

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LM-Nytt. Nyhetsblad från Laboratoriemedicinska rådet. Nr 3 Maj 2007"

Transkript

1 LM-Nytt Nyhetsblad från Laboratoriemedicinska rådet Nr 3 Maj 2007 I det Laboratoriemedicinska rådet ingår läkare och laborerande personal från primärvården inom NUsjukvårdens upptagningsområde samt Ale kommun, representanter för Laboratoriemedicin Klinisk kemi och Klinisk mikrobiologi. Kontaktpersoner: Eivor Hellström, Klinisk kemi NÄL, Elisabeth Galle-Österdahl Klinisk kemi Uddevalla, Ingrid Johansson Klinisk mikrobiologi Uddevalla. LM-rådet sammanträdde den 2 maj 2007 i Uddevalla. Närvarande vid mötet var Jan Alvång, Lena Börjesson, Ann-Marie Dahlander, Jan-Erik Elverby, Eivor Ernebro, Eivor Hellström, Britta Ivarsson, Bo Johansson, Ingrid Johansson, Eva Johannesson, Maria Lagrell, Lennart Nilsson, Ingela Petersson, Marianne Reimertz, Gunilla Rådberg, Elisabeth Galle-Österdahl. Tidpunkt för nästa LM-rådsmöte är satt till onsdagen den 7 november 2007, alternativt onsdagen den 14 november Om ni har frågor som ni önskar att rådet skall behandla ta då kontakt med någon av kontaktpersonerna. Klinisk mikrobiologi Telefonsvar gällande fynd av hemolytiska streptokocker grupp A i svalgodling Fr o m kommer Klinisk mikrobiologi inte längre att telefonmeddela fynd av hemolytiska streptokocker grupp A till vårdcentraler som får svar via EDI. EDI-svar sänds från Klinisk mikrobiologi vid fyra tillfällen/dag: ca kl: 9.15, 12.30, och Vårdcentraler som idag får papperssvar kommer även i fortsättningen att få telefonsvar vid fynd av streptokocker i svalgodling. Mycoplasma är en grupp små bakterier som saknar cellvägg. De är därför alltid resistenta mot penicillin och andra cellväggsantibiotika men de flesta mykoplasma-arter är känsliga för erytromycin och/eller tetracyklin. Bakterien har ett mycket litet sannolikt ett minimum för frilevande bakterier. De kan odlas på speciella medier men tekniken är besvärlig och inte tillämpbar i kliniskt bruk. Mycoplasma pneumoniae orsakar luftvägsinfektion av varierande svårighetsgrad. Mycoplasmainfektioner förekommer sporadiskt året om, men oftare under vinterhalvåret och som utbrott inom familjen eller i andra grupper med tät kontakt. Ålder vid insjuknande är vanligen 5 20 år men andra åldersgrupper drabbas också och man kan få mykoplasmainfektion upprepade gånger. Av alla samhällsförvärvade pneumonier har man i olika undersökningar beräknat att c a % orsakas av M. pneumoniae. Barn under 3 år får oftast övre luftvägsinfektion medan äldre barn och ungdomar får bronkit eller pneumoni. Av de som infekterats med mykoplasma pneumoniae får troligen bara 5 10% pneumoni. 1

2 Inkubationstid är 2 3 veckor. Spridning sker som droppinfektion genom hosta. Vid undersökning kan man ofta se lätt faryngitbild, det är ofta diskrepans mellan lungröntgen bild (spridda infiltrat i flera lober) och fynd vid auskultation (inga eller diskreta biljud). I enstaka fall kan pneumonin vara så svåra att det krävs respiratorbehandling. Bärarskap förekommer också, dvs bakterien koloniserar slemhinnan utan att orsaka infektion. Insjuknandet är ofta smygande med huvudvärk, muskelvärk, trötthet och måttlig feber, torrhosta tilltar efterhand. Labmässigt är antal leukocyter och CRP ofta normalt eller endast lätt förhöjda medan SR kan vara högre. Komplikationer från olika organsystem är ovanliga men förekommer; från hjärtat i form av arytmi, bröstsmärtor och patologiskt EKG från CNS i form av aseptisk meningit, hjärnstamsengagemang, tvärsnittsmyelit, perifer neuropathi, Guillain-Barré. Symptomen är vanligen reversibla. Förmågan att fästa till ytor är viktig för mykoplasmas benägenhet att invadera slemhinnor och orsaka sjukdom. Bindning till och upptag i en värdcell sker via ospecifika och specifika ytstrukturer b l a det så kallade P1 proteinet. Mykoplasma kan inte själv bilda alla de näringsämnen som är nödvändiga för överlevnad och tillväxt utan måste ta upp puriner, pyrimidiner och vissa steroler från omgivningen Diagnostik av M. pneumoniae har f f a byggt på kliniska fynd och serologisk undersökning med påvisande av antikroppar i patientserum. Blodprovet ska tas i rör med rödsvart propp utan tillsats eller i rör med rödgul propp som innehåller en gel som gör att serum separeras från blodkropparna. Tolkningen av resultatet av serologisk undersökning är dock inte alltid lätt. Eftersom antikroppar kvarstår under lång tid kan man ibland inte säkert avgöra huruvida antikropparna beror på aktuell inf-ektion eller kvarstår från en tidigare eller nyss genomgången infektion. För att säk-rare avgöra om infektionen är aktuell skulle det behövas både akutserum och konvalecentserum och att resultatet visar signifikant titerstegring vid jämförelse mellan de båda proven. Låga titrar i ett enstaka prov kan också vara uttryck för ospecifik reaktion. Dessutom finns nu molekylärbiologiska metoder (PCR) där M. pneumoniae påvisas genom att man söker efter en för bakterien specifik gensekvens i luftvägsprov. Fördelen med PCR metoden är att vid positivt test i kombination med typiska symptom så bör man kunna utgå ifrån att infektionen är aktuell. Provtagningen är viktig, eftersom bakterien finns intracellulärt måste provet innehålla celler från luftvägsepitelet. Man rekommenderar prov från bakre pharynx (eller ev nasopharynxsekret), som ska tas med en särskild pinne för PCR. Metoden finns i bruk på mikrobiologen i Göteborg och håller för närvarande på att prövas i Uddevalla. Borrelia Borrelia är spiralformade bakterier, s k spiroketer som överförs till människa via fästingar. Reservoir för bakterien är olika djur f f a smågnagare och fåglar. I fästingen lever bakterien i tarmepitelet. När fästingen dricker blod aktiveras bakterien och vandrar till fästingens spottkörtlar och via saliven injiceras den vidare in i värden. I samband med detta sker även en genetisk omställning av spiroketen så att den b l a uppvisar en annan uppsättning ytantigen och patogenicitet. Den processen tar ca ett dygn, därför minskar risken för borrelios om man avlägsnar fästingar samma dag som man fått dem. Infektion kallas borrelios (eller Lyme borrelios efter det distrikt i USA där den upptäcktes i början av 1980-talet). Den vanligaste manifestationen är en lokal hudinfektion, erythema migrans, en rodnad oftast minst 5 cm i diameter som kvarstår minst en vecka efter bettet. Man kan räkna med att c a hälften av fallen av erythema migrans inte ger något serologiskt svar. Erythema migrans är därför fortfarande en klinisk diagnos. I vissa fall blir hudinfektionen kronisk, oftast drabbar det äldre individer och vanligast på fötter och underben. Infektionen utvecklas över år, först som blålila hudförändringar e v lätt svullna sen utvecklas hudatrofi ibland 2

3 med perifer neuropathi och sensibilitetsrubbningar. Laboratoriemässigt har de patienterna höga IgG nivåer mot Borrelia. En annan hudmanifestation är lymfocytom där det uppkommer en lymfocytansamling i lucker vävnad som örsnibb eller mamill. Detta syns som en ofta blålila tumörliknande hudförändring. Ibland hittas ingen primär hudmanifestation utan infektionen är primärt spridd till andra organ, ofta centrala nervsystemet eftersom bakterien har en uttalad neurotropism. Borrelia kan ge upphov till både meningitbild och radikuliter. Meningit brukar vara av mildare typ och ger monocytär pleocytos i likvor. Radikuliterna kan vara både sensoriska med neuralgisk smärta och motoriska med pareser som följd, (då vanligen facialispares, hemi- och tetrapares förekommer men är sällsynt). Den sensoriska radikuliten kan beroende på lokalisation, likna många andra tillstånd som lumbago, gallstensanfall m m. Observera att vid misstänkt neuroborrelios rekommenderas analys av både serum och liquroprov som ska tas vid samma tillfälle, negativ borreliaserologi på perifert blod utesluter inte neuroborrelios. Borrelia kan ge myocardit som ofta yttrar sig som rytmrubbningar. Borreliaarthrit drabbar ofta stor led, t e x knäled, monoarthrit och går i skov med c a 1 månad mellan skoven. Laboratoriemässigt är borreliaserologi positiv oftast med hög IgG nivå men relativt liten påverkan på CRP och SR. (Enstaka laboratorier i Sverige gör även PCR på ledvätska eller synovialbiopsi som komplement till serologi, sådan PCR undersökning anges ha god sensitivitet, däremot är PCR avseende borrelia på liquorprov inte lika sensitiv och används f n sällan). Odling av Borrelia är komplicerat och inte möjligt i klinisk rutindiagnostik. Borreliaserologi har under åren utvecklats och och baseras nu på s k in vivo antigen d v s bakterieantigen som uttrycks mer specifikt i samband med infektion (ofta kallade VLSE). Trots det är borreliaserologi fortfarande ibland problematisk p g a flera saker; - de antigen som bakterierna uppvisar är heterogena, - den immunologiska reaktionen kan vara ofullständig hos patienter ff a vid tidiga och vid lokala manifestationer, - både IgM och IgG antikroppar kvarstår länge och dessutom är prevalensen av antikroppar hög i befolkningen, - svårighet att standardisera diagnostiska reagens, m m Viktigt att komma ihåg vid begäran om borreliaserologi är att tolkning av resultat måste baseras på anamnes, alltså måste kliniska upplysningar fyllas i på remissen. Enligt rekommendation ifrån Infektionskliniken så sänds f r o m i år alla prov från NÄL och Uddevalla sjukhus som gäller borreliaserologi, till ett och samma laboratorium nämligen Mikrobiologiska Laboratoriet i Borås, Borås lasarett. Tolkningen av resultat blir enklare om alla prov analyseras med samma rutin och därför rekommenderas att borreliaserologi prov även från primärvården sänds till laboratoriet i Borås. Dipslide rekommenderas inte längre för patientnära diagnostik av urinvägsinfektion. Dipslide började införas i Sverige på talet, för diagnostik av urinvägsinfektioner. De kriterier som användes då, för diagnostik av urinvägsinfektion med urinodling skiljer sig från de kriterier som rekommenderas i- dag. Tidigare var bakteriekoncentration över 10 8 CFU/L den gräns som ansågs viktig och bedömning med hänsyn till patientens symptom, typ av isolerad bakterieart och provtyp var inte så tydligt definierad som i nuvarande rekommendationer. Dessa skillnader kan förklara att resultatet av utvärderingen av dipslide-metoden då den infördes blev ett annat än om man gör samma utvärdering idag. EQUALIS har under många år tillhandahållit ett externt kvalitetssäkringsprogram för laboratorier som använder dipslide. Under 2001 infördes nya svarsalternativ för dipslide. Dessa var anpassade till de nya kriterierna för bedömning av urinodling. En genomgång av resultaten från EQUALIS dipslide-program under dessa år visar på stora problem med metoden. Framför allt är 3

4 det svårt att bedöma växt av blandflora med E. coli med metoden, men även andra felaktigheter förekommer. Bristerna hos dipslidemetoden förklaras delvis av tekniska faktorer hos metoden: en stor volym urin per ytenhet agar, gör det svårare att upptäcka blandflora eftersom man ofta inte ser enskilda bakteriekolonier utan kolonier växer ihop. En annan viktig faktor är att kvalitetssäkring av dipslidemetoden kräver stora och kontinuerliga utbildningsinsatser. Detta förutsätter bl a en tillräckligt stort antal analyser per laboratorium och ett samarbetsprogram med ett mikrobiologiskt laboratorium. En annan orsak är ökande antibiotikaresistens, bakterieväxt i urinodling följs alltid av resistensbestämning om fyndet bedöms relevant. Med hänsyn till urinodlingsfyndet kan dels behandlingen korrigeras om den är overksam/ ej idicerad, dels ger det en bättre kännedom om det lokala antibiotikaresistensläget. Mot den bakgrunden har referensgruppen för bakteriologi aviserat att man kommer att rekommendera att dipslide ersätts av urinodling. Flera landsting har redan nu slutat att rekommenderar dipslide för patientnära diagnostik av UVI. Vid LM rådet hade majoriteten av ledamöter ingen invändning varför detta beslut nu även gäller i NU sjukvården. Gunilla Rådberg Klinisk kemi PSA-kvot Några primärvårdsläkare har inkommit med önskemål om att sätta upp metoden för kvoten mellan fritt och totalt PSA i serum (PSA-kvot). Lennart Nilsson redogjorde kortfattat för PSA och PSA-kvoten, PSA-screening samt nya Nationella riktlinjer för prostata-cancer från Socialstyrelsen som offentlig-gjordes i april Dessa går att hämta från socialstyrelsens hemsida för den intresserade. Förfrågan har vidarebefordrats till urologkliniken, men vi har trots påtryckning inte erhållit något skriftligt svar på om det finns ett utbrett intresse för detta bland urologerna. Som parantes kan nämnas att inom VGregionen har samtliga laboratorier utom NUsjukvården PSA-kvot på sin analysmeny. Det är framför allt Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala, Primärvården i Örebro och laboratorierna i region Skåne som marknadsför PSA-kvot som ett hjälpmedel vid diagnostiken av prostatacancer i de fall då total S/P-PSA ligger inom gråzonen, dvs inom det åldersrelaterade referensintervallet 2,5 10 µg/l. Referensintervallet för PSAkvoten är vanligtvis > 0,18 (beroende på laboratorium). Det saknas koncensus om vilken kvot som skall anges som den rätta cut off nivån. Akademiska Universitetssjukhuset anger en medicinsk beslutsgräns vid en PSA-kvot på 0,21 och anger utifrån denna att det går att undvika upp till 20 40% av biopsierna inom den specificerade gråzonen för totalt PSA utan att äventyra cancerdiagnostiken. Laboratoriemedicin har bara ett referensintervall, < 3 µg/l och gäller endast för unga män. Allmän prostatascreening diskuterades också och trots att det finns ett stort antal studier om dess vara eller inte vara så är den allmänna uppfattningen i Sverige för närvarande att det inte finns indikation för att införa en allmän PSA-screening. Motivationen till detta är att det inte finns övertygande bevis (evidens) för att mortaliteten i prostatacancer minskar vid tidig upptäckt med hjälp av uppmätt PSAvärde. Det överhängande problemet är att godartad prostataförstoring även går med förhöjt PSA-nivå. Upplysningsvis finns det två stora internationella randomiserade och populationsbaserade screeningstudier i åldersgruppen år och som förhoppningsvis ger svar på huruvida PSA-screening är motiverat. En av dessa studier görs i Europa (ERSPC) 4

5 och den andra i USA (PLCO) och man räknar med att få resultaten från dessa någon gång omkring år Jan Alvång på vårdcentralen Källstorp i Trollhättan lovade återkomma om PSA-kvot vid kommande LM-råd efter att han rådgjort med urologerna inom NU-sjukvården. Proteinfraktionering / elektrofores Bakgrund Längre tillbaka i tiden fanns som bekant en särskild remiss enbart för proteinfraktionering och då fanns heller inte möjligheten till selektiva beställningar. När beställningsblanketter ersatte den gamla remissen infördes möjlighet till att göra selektiva beställningar av specifika serumproteiner, men även möjlighet till beställning av en förvald kombination av specifika serumproteiner som täcker upp en generell frågeställning som t.ex. inflammatorisk aktivitet etc. Avsikten med att låta beställaren avgöra huruvida selektiv beställning av specifika S-proteiner, alternativt att en beställning med en specifik frågeställning skall göras med hjälp av förvalda kombinationer av specifika S-proteiner är att underlätta rutinerna för både beställaren och laboratoriet. Sedan den dubbelsidiga beställningsblanketten togs i bruk ersattes rutan med rubriken Anamnes / frågeställning med Övrigt. Konsekvensen av ovanstående förändringar resulterade i att uppgifter om patientens anamnes och läkarens frågeställning tunnades ut efter hand. Tanken bakom förenklingen enligt ovan var givetvis inte den att anamnes / frågeställning är ointressant för den labläkare som gör bedömningen. Stickprovsundersökning av hur utfallet av olika beställningsmönster ser ut Under januari månad 2007 gjordes en granskning av samtliga elektroforesundersökningar som beställts inom primärvården i syfte att studera de olika beställningsmönstren och i vilken omfattning det lämnas uppgifter om anamnes / frågeställning. Utfallet kan studeras i Tabell 1. Totalt gjordes 140 elektroforesbeställningar under januari månad 2007 inom primärvården i NU-sjukvårdens upptagningsområde. Andelen beställningar med anamnes uppgick till knappt 30%, medan den totala andelen selektiva beställningar uppgick till 41%. Att notera är att andelen selektiva beställningar med information om anamnes uppgick till ca 20%. Ingen undergruppering gjordes beträffande de selektiva beställningarna p.g.a. att materialet var för litet för att bearbeta. Flertalet selektiva beställningar följer dock ofta ett bestämt mönster, som innebär att antingen kryssas samtliga möjliga alternativ i eller så utförs någon / några av de förvalda beställningar och som motsvarar någon av de specifika frågeställningarna Inflammatorisk aktivitet, Immunglobuliner eller kombinationer av dessa. En relativt vanlig selektiv beställning är att ett kryss görs i rutan för Protein, övrigt åtföljt av kommentaren elektrofores. Ofta kryssas då även rutorna i för samtliga specifika serumproteiner. Detta ses totalt i upp till 15% av fallen och förekommer i 9 fall av 41 fall, även då anamnes finns angiven på beställningsblanketten. Den vanligaste selektiva frågeställningen är Inflammation, antingen som separat frågeställning (ca 18%) eller i kombination med frågeställning Immunglobuliner (7%), Immunglobuliner + M-komponent (5%) eller i kombination med frågeställningen M-komponent (5%). Selektiv beställning av specifika serumproteiner åtföljt av en specifik frågeställning, är en kombination som inte bör förväntas, men förekommer trots allt och återfinns i ca 7% av fallen. 5

6 Tabell 1. Utfall av olika beställnings-mönster inom primärvården under januari 2007 Typ av Anamnes beställning Finns Saknas Totalt * Selektiv (41,4) Selektivt (1,4) Inflam Selektivt + M (5,7) komp Inflam (17,9) Inflam + Ig (5,0) Inflam + Ig + M (3,6) komp Inflam + M (3,6) komp M-komp (2,9) M-komp (känd) (2,1) M-komp + Ig (0,7) Elfores (15,0) Ig + komplement (0,7) Summa * 41 (29,3) 99 (70,7) 140 (100) *den procentuella andel av totala antalet (140) beställningar anges inom parantes Frågan har kommit upp om när och vad som skall beställas under rubriken Protein, övrigt. Tanken är att beställningar kan göras av specifika serumproteiner som inte ingår i det allmänna proteinpaketet t.ex. S-Ceruloplasmin vid frågeställningen Wilson s sjukdom eller IgG-subklasser vid sjukdomar som kan orsakas av IgG-subklassbrist. Slutsats och rekommendationer För att beställaren skall få bättre gensvar är det önskvärt att beställningsblanketten åtföljs av en kortfattad anamnes, i kombination med en specifik frågeställning. Fram för allt i de fall då en elektroforesundersökning ingår i en utredning där inte patienten har en tidigare och känd diagnos och där ingen föregående elektroforesundersökning finns tillgänglig. Är diagnosen redan känd och där elektroforesundersökningen görs i uppföljande syfte behövs givetvis ingen utförligare anamnes. I vissa fall där endast selektiv beställning av enstaka serumproteiner efterfrågas och där beställningen görs enbart i syfte att följa upp en behandlingseffekt erfordras inte någon anamnes och då åtföljs inte sällan svarsrapporten av någon bedömning. Bedömning av fp-glukos vid Glukos- / Laktos-belastningar Peroral glukosbelastning (OGTT) utförs om fasteblodglukos varierar, visar gränsvärden eller då diagnosen diabetes mellitus av annan orsak är osäker. Indikationen för OGTT är relativt begränsad utom vid graviditet, då undersökningen har stort kliniskt värde. Diagnosen diabetes mellitus definieras enligt WHO som antingen ett patologiskt förhöjt 2- timmars värde av kp-glukos 12,2 mmol/l (vp-glukos 11,1 mmol/l) efter OGTT, alternativt som fp-glukos 7,0 mmol/l vid två olika provtagningstillfällen. Sporadiskt uppmätta kp-glukos som är 12,2 mmol/l (ej fastande) i kombination med symptom på hyperglykemi är också tillräckligt för diagnos (WHO 1998). OBS! Andra regler gäller för diagnos av graviditetsdiabetes. Om det uppmäts ett fp-glukos som är 7,0 mmol/l i anslutning till en glukosbelastning utförs inte belastningen eftersom diagnosen diabetes mellitus per definition då är uppfylld. Det förutsätts att glukosbelastningen beställts under premisserna att åtminstone ett förhöjt fp-glukosvärde har uppmäts tidigare. Beträffande laktosbelastning och förhöjt fp- Glukos ( 7,0 mmol/l) görs bedömningen att det är mer angeläget att säkerställa diagnosen diabetes innan misstanke om laktosintolerans utreds vidare med laktosbelastning. Dessutom är undersökningen vid diabetes svårbedömt och saknar referensvärden. Det bedöms därför mer angeläget att säkerställa och behandla en diabetes innan fortsatt utredning görs avseende misstanke om samtidig laktosintolerans. 6

7 Beställaren meddelas i båda fallen via den ordinarie svarsrapporteringen om fyndet av förhöjt fp-glukos och att undersökningen inte har genomförts av de skäl som anges enligt ovan. Samtliga overheadbilder från Lennarts anförande bifogas LM-Nytt. Lennart Nilsson Clearview Simplify D-Dimerer Detta nya patientnära test, som marknadsförs av Orion Diagnostica AB, diskuterades på LM-Rådsmötet i höstas och beskrevs i LM-Nytt nr 2, Clearview Simpify D- Dimer -test utförs på en testbricka, provmaterialet är helblod eller plasma, svar erhålls efter 10 min som positivt eller negativt. Kostnaden är ca 80 kr/test. I höstas gjordes en liten studie på Klinisk kemi, NÄL med inte helt överensstämmande resultat med laboratoriets metod. Flera förfrågningar har kommit om testet från vårdcentraler i vårt område under vintern. Därför har en ny mindre studie gjorts men inte heller denna gång erhölls tillfredställande resultat. Firman undersöker nu om man kan finna någon förklaring till de erhållna resultaten. Under vintern har Orion Diagnostica dessutom varit tvungna att dra tillbaka en tillverkningsserie (lot) av reagens p g a sjunkande känslighet. LM-Rådet beslutade att avvakta svar från Orion Diagnostica AB angående utprovningsresultaten och var eniga om att skall D- dimer-testet utföras i primärvården skall analysen vara tillförlitlig. Eivor Hellström Med anledning av att vissa vårdcentraler har fått information från företagen om Genefec och Chempac XBC tas dessa upp enligt önskemål Genefec DNA-test för tidig diagnostik av colorectal cancer Genefec säljs av det norska företaget NorDiag ASA. Testet har funnits på den norska marknaden sedan 2002 och på den svenska sedan slutet av Prov tas på feces och skickas till Capio Diagnostik i Stockholm. Analysen påvisar förekomst av specifika genetiska mutationer (Ki-ras och p53) i celler som avstötts från tarmen och därigenom kan förstadier till tarmcancer upptäckas. Analysen kostar 2550 kr. LM-Rådet ansåg att för närvarande finns inte behov av detta test. Eivor Hellström Nytt patientnära instrument Chempac XBC Ett system för Hb-mätning, kvantitativ bestämning av vita blodkroppar: total-lpk, och 3-partsdiff - uppdelning av leukocyter i lymfocyter, monocyter och granulocyter. Reagenset finns i engångskassetter som också fungerar som provtagningskuvett. 20 µl blod åtgår för analys. Instrumentet inklusive skrivare kostar ca kr, provkassett 66 kronor/styck. Jämförs med ett blodstatus som skickas till laboratoriet till en kostnad av 35 kronor. Instrumentet har genomgått SKUP-test (Skandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården) Kraven för SKUP-testen uppfylldes inte helt, ex instrumentlarm för omogna celler var otillfredsställande. Instrumentet larmade senare än vad andra instrument gör när det gäller omogna celler. LM-Rådet ansåg att det inte finns något behov av detta instrument i primärvården. Elisabeth Galle-Österdahl 7

8 Övrig information Vad är på gång inom primärvården? Distriktsläkarna i LM-Rådet var eniga om att belastningen inom primärvården är mycket hög, många vikarierande läkare och svårt att få tjänster tillsatta. Sammanfattning prestera mer till mindre resurser Transportlådor Nuvarande transportlådor har varit ibruk i ca 12 år och är i dåligt skick, dessa behöver bytas ut. Laboratoriemedicin står för kostnaderna av de nya Noax-lådorna som är 675 kr/låda. Nyheter med transportlådan: lådan har ett fast lock märkt enligt regler för vägtransport med UN 3373 Biological Substance Category B. packas enligt regler för sekundärförpackning på lådan finns två hållare med kort. Fortsättningsvis behöver inga kort på lådorna vändas. Inrättningen ansvarar för att förbrukningsmaterialet byts ut och att lådan hålls ren och snygg. Ang beställningsblanketter och remisser på Bohussidan. Remisser till Klinisk mikrobiologi läggs i liten plastficka som placeras inuti transportlådan. Beställningsblanketter till Klinisk kemi eller laboratorium utanför NU-sjukvården läggs ej i lådan. Dessa blanketter placeras i särskilda större plastmappar märkta med inrättningens namn och skickas med turbilen samtidigt som transportlådan. På Älvsborgssidan har detta förfaringssätt används sedan en lång tid tillbaka. Ett laboratoriemeddelande har skickats ut med de nya lådorna. Adress till hemsidan för Laboratoriemedicin Ni hittar den i nederkanten av beställningsblanketten För Er som inte har tillgång till NU-sjukvårdens intranät hittar laboratoriemedicins analyslista på följande adress cin Nästa LM-rådsmöte Nästa möte planeras till onsdagen den 7 november 2007 på Laboratoriemedicin Klinisk kemi NÄL, Trollhättan. Alternativ dag onsdagen den 14 november Bilaga: Lennart Nilssons anförande i LM- Rådet 8

9 9

Neuroborrelios och sinuit

Neuroborrelios och sinuit Neuroborrelios och sinuit Överdiagnostik och överbehandling 4 februari 2015 Gunnar Jacobsson Terapigrupp Infektion Spiralformad bakterie, Borrelia burgdorferi sensu lato, Sprids med fästingar mars november

Läs mer

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS BORRELIA En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS Bakgrund Borrelia en av de mest frekventa serologierna

Läs mer

Meddelande 3/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi. Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis.

Meddelande 3/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi. Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis. Datum 2010-03-19 Meddelande 3/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis. Under april månad kommer ett nytt system för analys av

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Meddelande 1/2013. U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m 2012-02-13

Meddelande 1/2013. U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m 2012-02-13 Datum 2013-01-28 Meddelande 1/2013 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m 2012-02-13 U-Proteinprofil är, liksom den hittills använda

Läs mer

GLUKOSBELASTNING, PERORAL

GLUKOSBELASTNING, PERORAL GLUKOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Glukosbelastning kan användas som stöd vid fastställandet av nedsatt glukostolerans, diagnosen Diabetes Mellitus samt ibland i samband med

Läs mer

Borrelios och anaplasmos klinik, diagnostik och behandling

Borrelios och anaplasmos klinik, diagnostik och behandling Borrelios och anaplasmos klinik, diagnostik och behandling Anna J Henningsson Överläkare klinisk mikrobiologi Specialistläkare infektionsmedicin Humanpatogener i fästingar: Borrelia spp Lyme borrelios

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Borrelia infektion. Volkan Özenci, Överläkare, Docent Klinisk Mikrobiologi,Karolinska Universitetslaboratoriet

Borrelia infektion. Volkan Özenci, Överläkare, Docent Klinisk Mikrobiologi,Karolinska Universitetslaboratoriet Borrelia infektion Volkan Özenci, Överläkare, Docent Klinisk Mikrobiologi,Karolinska Universitetslaboratoriet Borrelia burgdorferi (sensu lato) Spirocheter cystform och L-form Rörlig (endoflagella) Willy

Läs mer

Meddelande 3/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi

Meddelande 3/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Datum 2013-05-28 Meddelande 3/2013 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Ny provtagningsanvisning för Clostridium difficile i Sörmland Sedan ett par veckor har mikrobiologen i

Läs mer

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Detektion av Borrelia burgdorferi IgG med hjälp av ELISA Årskull: Laborationsrapport i immunologi termin 3 Laborationsdatum: Inlämnad: Godkänd: Handledare:

Läs mer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR

Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Dugganummer 1 (5) Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge 11 maj 2010, kl 09.00 11.30 För er som gör omdugga: Gick kursen år mån Skrivningen består av 10 kortsvarsfrågor.

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2012

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2012 Landstinget Dalarna 1(8) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson

Läs mer

Är din häst frisk? Bra uppföljningsmöjligheter

Är din häst frisk? Bra uppföljningsmöjligheter Be sure. Vi hjälper dig som är veterinär eller jobbar professionellt med hästar att ta reda på om hästen är frisk enkelt, snabbt och prisvärt. Du slipper oroa dig för smygande inflammationer. Är din häst

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 SEPTEMBER 2013

Landstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 SEPTEMBER 2013 Landstinget Dalarna 1(10) Labnytt KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT

Läs mer

Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna

Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna Mycket kan förstås gå fel så att resultatet blir missvisande: Patienten Variation dag till dag Förberedelser Han kanske inte

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

7/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m. 2016-06-08

7/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m. 2016-06-08 Datum 2016-05-23 Meddelande 7/201 2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m. 2016-06-08 Klinisk kemi S-Zink, nytt referensintervall Referensintervallet ändras till 8-14 µmol/l vilket

Läs mer

LAKTOSBELASTNING, PERORAL

LAKTOSBELASTNING, PERORAL LAKTOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Mjölksocker, disackariden laktos består av en molekyl vardera av glukos och galaktos, vilka är kemiskt bundna till varandra. Laktos spjälkas

Läs mer

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion

Läs mer

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär 2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har

Läs mer

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning: MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha

Läs mer

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE PROSTATACANCERSTUDIE Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN Avdelningen för urologi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hemsida: www.g2screening.se E-post:g2@gu.se

Läs mer

/2012. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-11-28 (om inget annat datum anges)

/2012. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-11-28 (om inget annat datum anges) Datum 2012-11-06 Meddelande 6/20 /2012 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-11-28 (om inget annat datum anges) Kundtjänst informerar Ny medicinsk artikel - Alkoholmarkören

Läs mer

Datum 2016-05-25 /2016. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08

Datum 2016-05-25 /2016. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08 Datum 2016-05-25 Meddelande 4/20 /2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08 Klinisk kemi S-Zink, nytt referensintervall fr.o.m. 2016-06-08 Referensintervallet ändras till

Läs mer

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka

Läs mer

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24 Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping bildomtentamen 2011-08-26 KOD Läkarprogrammet stadiii 1(10)

Hälsouniversitetet i Linköping bildomtentamen 2011-08-26 KOD Läkarprogrammet stadiii 1(10) 1(10) Roland Esitance, 36 år, kommer till öronmottagningen för bedömning av en ordentligt besvärlig vänstersidig nästäppa. Hans kompis Mats Oideus från KTH Mätteknik har redan mätt upp nedanstående diagram

Läs mer

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Glukoselimination, per os, venöst provtagning. 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)

Läs mer

Ny analyskatalog 14 oktober 2015

Ny analyskatalog 14 oktober 2015 1 (9) 2015-10-07 Till TakeCare-användare CSTC katalog 14 oktober 2015 Nedanstående förändringar från Karolinska Universitetslaboratoriet införs den 14 oktober i analyskatalog för elektroniska beställningar

Läs mer

vid inflammatorisk tarmsjukdom

vid inflammatorisk tarmsjukdom BEHANDLING MED ADACOLUMN vid inflammatorisk tarmsjukdom www.adacolumn.net INNEHÅLL Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12 Behandling

Läs mer

Koagulationsanalyser. Serumanalyser, används endast i undantagsfall inom landstinget Dalarna.

Koagulationsanalyser. Serumanalyser, används endast i undantagsfall inom landstinget Dalarna. 1(6) Rör för venprovtagning Alla rör ska vändas 5-10 gånger efter provtagning. Rörtyp Ljusblå propp, svart ring Blodvolym/ dragvolym 3 ml Användning Koagulationsanalyser Vfn varukatalog/ Mediq Anmärkning

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2009

Landstinget Dalarna 1(7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2009 Landstinget Dalarna 1(7) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: AKTUELLT FRÅN LABORATORIEMEDICIN

Läs mer

Kronisk fästingburen borrelios

Kronisk fästingburen borrelios Kronisk fästingburen borrelios Sven Bergström Professor i mikrobiologi I denna presentation kommer jag att redogöra för ihärdiga infektioner som är relaterade till Borrelia-bakterier, dvs. kronisk fästingburen

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, stadiumiiitentamen Omtentamen i bild 2010-01-28 ht-09 Kod

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, stadiumiiitentamen Omtentamen i bild 2010-01-28 ht-09 Kod 1 65 årig man, icke rökare söker på grund av andfåddhet vid ansträngning sen ett par veckor. Ingen hosta, ingen smärta i thorax. Lungauskultation påvisar nedsatt andningsljud över höger lungas bas, perkutorisk

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2010

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2010 Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

CSV proteiner. Equalis 25:e mars 2010

CSV proteiner. Equalis 25:e mars 2010 CSV proteiner Niklas Mattsson, Mölndal Equalis 25:e mars 2010 Innehåll 1. Resultat från provutskick 2009 48 och 2010 07 2. Diagnostik av subarachnoidalblödning (SAB) Kvinna född 1948. Myelopati. Provutskick

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje

Läs mer

Riktlinjer vid exposition av mässling

Riktlinjer vid exposition av mässling 1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7 Fall 2: Karin, 45 år Du är jourhavande på infektionsakuten 090830. Du tar emot patient Karin 45 år. Patienten är tidigare frisk, ingen kronisk medicinering, inga allergier. Patienten insjuknade initialt

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2010. EQUALIS-representanter Eva Burman, Karin Dahlin-Robertsson och Keng-Ling Wallin.

Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2010. EQUALIS-representanter Eva Burman, Karin Dahlin-Robertsson och Keng-Ling Wallin. Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2010 Kåre Bondesson Uppsala Maria Brytting Stockholm (SMI) Eva Hedvall Malmö Torbjörn Kjerstadius Karlstad Ilona Lewensohn-Fuchs Stockholm Inger Ljungström Stockholm

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011 2011-03-30 DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

U-Testremsa Multistix på Clinitek Status+, maskinell avläsning Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet

U-Testremsa Multistix på Clinitek Status+, maskinell avläsning Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet 1(6) U-Testremsa Multistix på Clinitek Status+, maskinell avläsning Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet Vid användning av avläsaren Clinitek Status + kan testremsa Multistix 7, Multistix 5 och

Läs mer

PROVTAGNINGSANVISNINGAR

PROVTAGNINGSANVISNINGAR PROVTAGNINGSANVISNINGAR Dessa anvisningar ersätter tidigare utgåva, daterad 2007-12-18. Provförteckning Se www.skane.se/usil/klingen För vårdgivare Analyser och tjänster som utförs av Genetiska kliniken.

Läs mer

Provtagningsrutin. Berörda enheter. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör

Provtagningsrutin. Berörda enheter. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör Provtagningsrutin Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör Blst + ev diff Kemlab, SY Lila rör CRP Na, K, Krea, Urea, Ca, Alb Asat, Alat,,

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20 Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 Mars 2012 1 (6) Smittskyddsläkaren TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 2 (6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län Bakgrund Varje år drabbas

Läs mer

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Biobanken - Sommaruppehåll Biobanken. 3 Klinisk kemi - Revidering av kemi-remisser - Metodbyte S-Gastrin

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Biobanken - Sommaruppehåll Biobanken. 3 Klinisk kemi - Revidering av kemi-remisser - Metodbyte S-Gastrin 1 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 6, juni 2015 Innehåll: 2 Biobanken - Sommaruppehåll Biobanken 3 Klinisk kemi - Revidering av kemi-remisser - Metodbyte S-Gastrin 4 Klinisk Mikrobiologi - Nätbaserad

Läs mer

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA December 2013 Nr 2 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Influensa Särskild vaccinationsinsats mot polio Tetanus Reviderade smittskyddsblad - hiv Folkhälsomyndighet 2014 Säsongsinfluensan

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 8 DECEMBER 2014

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 8 DECEMBER 2014 Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål

Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten Information om hur förebyggande åtgärder mot tuberkulos ska genomföras i Västerbotten. Rekommendationerna vänder sig till personal som utför hälsoundersökningar

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Erbitux 2 mg/ml infusionsvätska, lösning Cetuximab

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Erbitux 2 mg/ml infusionsvätska, lösning Cetuximab BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Erbitux 2 mg/ml infusionsvätska, lösning Cetuximab Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Spara denna information, du kan behöva

Läs mer

Celiaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran.

Celiaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran. Celiaki, vårdprogram 1(5) Celiaki - Vårdprogram Definition: Immunologiskt medierad intolerans mot gluten, som ger typiska histologiska förändringar i tarmslemhinnan och som medför att tarmen inte fungerar

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp. Cancer i urinvägar

Standardiserat vårdförlopp. Cancer i urinvägar Standardiserat vårdförlopp Cancer i urinvägar Blåscancer I Sverige upptäcks ca 2400 nya fall av tumör i urinblåsan/år. Ca 250 fall av tumör i övriga urinvägar (njurbäcken, uretär, uretra). Inom VGR ca

Läs mer

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1 PREANALYTISKA FAKTORER PREANALYS = FÖRE F ANALYS Faktorer som påverkar p provsvaret, från n beslut om provtagning till dess att analysen av provet påbörjasp rjas PROVSVAR FRÅN N LABORATORIERNA Vägledning

Läs mer

Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material

Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material Giltighet Tills vidare. Målgrupp Tandvårdspersonal Ansvarig för dokumentet Planeringsenheten, Beställarenheten för tandvård

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-15 PVN16-0009-2 Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Yttrande

Läs mer

BORRELIAINFEKTIONER. Dokumenttyp: Medicinskt PM Giltig fr o m: Giltigt t o m: Diarienummer: BKC

BORRELIAINFEKTIONER. Dokumenttyp: Medicinskt PM Giltig fr o m: Giltigt t o m: Diarienummer: BKC - och kvinnocentrum, verksamhetschef, bitr verksamhetschef BORRELIAINFEKTIONER Bakgrund Borreliaspiroketen överföres till människan genom bett av fästing, som är den enda kända vektorn. Risken att drabbas

Läs mer

Familjära thorakala aortasjukdomar

Familjära thorakala aortasjukdomar Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,

Läs mer

Upphäver / Ändrar Jord- och skogsbruksministeriets cirkulär nr 199 av den 14 maj 1982 om bakteriologisk undersökning vid köttbesiktning

Upphäver / Ändrar Jord- och skogsbruksministeriets cirkulär nr 199 av den 14 maj 1982 om bakteriologisk undersökning vid köttbesiktning J 56 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET BESLUT nr 1/VLA/2000 Datum 4.2.2000 Dnr 932/00-99 Ikraftträdelse- och giltighetstid 14.2.2000 - tillsvidare Upphäver / Ändrar Jord- och skogsbruksministeriets cirkulär

Läs mer

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter

Läs mer

Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium

Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium Lena Dillner Verksamhetschef Klinisk mikrobiologi Labmedicin Skåne Labmedicin Skåne Ny organisation från 1/1 2009 All laboratoriemedicin i samma

Läs mer

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-14 LS-LED14-619-3 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott

Läs mer

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms

Läs mer

Delexamen 4 Infektion 2014-02-28 FACIT

Delexamen 4 Infektion 2014-02-28 FACIT MEQ-fråga 1 Sida 1 (5) Man 55 år Du är vikarierande underläkare under sommaren på infektionsakuten. Där träffar du en 55- årig man som söker den 5 augusti vid lunchtid för svår huvudvärk och feber. Han

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

CRF för SAMS 2.1.1. Version 140309

CRF för SAMS 2.1.1. Version 140309 CRF för SAMS 2.1.1 CRF vid inklusion Version 140309 1a) Inklusion SAMS-ObsQoL Används vid ett tillfälle, när patienten inkluderas. Efter inklusion ska även CRF2 fyllas i. 1b) Inklusion SAMS-FU med randomisering

Läs mer

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet (tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras

Läs mer

Handläggning av antibiotikaallergi

Handläggning av antibiotikaallergi VO INFEKTIONSSJUKDOMAR Dokumenttyp: Medicinskt PM Titel: Antibiotikaallergi Dokumentansvarig: Simon Werner, Malmö Malin Inghammar, Lund Godkänt av: Peter Lanbeck Publicerat av: Irene Silfver Reviderad

Läs mer

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan

Läs mer

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor Huvudbudskap I Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer