Att dirigera solister

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att dirigera solister"

Transkript

1 Utvärderingsenheten Rapport nr 99:208 LUNDS UNIVERSITET Att dirigera solister Om ledning och ledarskap vid Lunds universitet Lars Haikola 1

2 Utvärderingsenheten Lunds universitet Box LUND Tel: Fax: ISSN X 2

3 Innehåll Inledning...7 Sju teser om ledning och ledarskap vid universitetet Nya och högre krav Lärare, forskare, ledare Ledarskap och lärande Genus och ledarskap Strategiska mål Mångfald och motsatser Lärarens autonomi...10 Åtgärdsprogram...12 Rekrytering...12 Inriktning på ledning och ledarskap...12 Utbildning och utveckling...13 Övriga åtgärder Ledarskap och ledningskulturer...15 Terminologi...15 Lunds universitets ledningsorganisation...16 Historia...18 Modeller för ledarskap...20 Ledarskap som personliga egenskaper...21 Ledarskap som beteendemönster...22 Ledarskap som betonar kontext och situation, contingencytheories...23 Ledarskap som makt och inflytande...24 Ledarskap som meningsskapande...26 Ledarskap som socialt attribut...26 Komplexitet och tendenser Ledarskap vid universitetet...28 Statsmakternas ledningsideologi...28 Låg status...29 Det akademiska lärarrollen. Envar sin egen ledare!...30 Det akademiska ledarskapet...33 Tre ledningslinjer...34 Akademikern som ledare Omvärldsförändringar och nya krav på universitetet...38 Universitet och högskolor skall göra allt mer för allt mindre medel...38 Den offentliga andelen av finansieringen av högre utbildning minskar...38 Statsmakternas krav ökar...39 Universitet och högskolor blir större, viktigare och mer uppmärksammade

4 Universitetens uppgifter blir fler...39 Konkurrerande utbildningsanordnare...40 Globaliseringen ökar...40 Forskningsprojekten blir större och dyrare...41 Ännu fler studenter utbildas i framtiden. Rekrytering istället för urval kommer i fokus...41 Kraven på universitetslärarna ökar...41 Terminstider och campus, tid och rum, minskar i betydelse...42 Utbildningens former förändras...42 Från Humboldtstudent till utbildningskonsument Kritik mot det akademiska lärarskapet Kritik mot det akademiska ledarskapet...46 Ledare av en slump...46 Dubbelt mandat otydligt mandat...47 Förankring uppåt eller nedåt...47 Svagt ledarskap...48 Den kollegiala styrningen Prefektskapet...52 Prefektens ansvar och arbetsuppgifter...52 Prefektens sorger...54 Prefektens glädjeämnen...54 Att leda genom bred och tidig information Vad kan ledas?...56 Givna faktorer...56 Informella ledare...57 Ledarskapet är inte allt...57 Den oförutsägbara forskningen Universitetets mångfald...59 Den problematiska visionen...59 Mångfald och anarki...60 Visionens nödvändighet Storinstitutioner och mikroorganisationer...62 Storinstitutioner...62 Externfinansierade forskargrupper...63 Mikroorganisationer...64 De forskningstunga områdenas utveckling...65 Akademisk frihet kontra ledning, igen...65 Ledning av institutionen...67 Ledning av mikroorganisationen Ledarskap och lärande...68 Fem teser om ledarskap och lärande

5 Individuell utveckling...69 Utveckling i samspel med andra Genus och ledarskap...71 Det manliga ledarskapet...71 Varför behövs kvinnor som ledare?...72 Likhet och särart...73 Likhet...74 Särart...74 Bortom likhet och särart...76 Ad utrumque paratus och rättviseargumentet Vad göra? Professionalisera det akademiska ledarskapet!...80 Problemläget...80 Utgå från läraren och forskaren!...82 Identitet som lärare och forskare...82 Prefektens motiv...83 Auktoritet...84 Internationellt...84 Samlat ansvar...85 Uppdrag...85 Tydliggör och förstärk den akademiska ledaren!...86 Utbilda och utveckla akademiska ledare!...86 Strategisk ledning...88 Operativ ledning...88 Administrativt stöd och prioriteringar...89 Tydliggör!...89 Explicera villkoren!...90 Stärk förankringen uppåt!...90 Skapa nätverk!...91 Ge prefekten instrument!...91 Markera vikten av ledning och ledarskap!...92 Gör växelbruk möjligt!...92 Litteratur- och källförteckning...94 Beslut och rapporter

6 6

7 Endast ett fåtal människor är födda till pedagoger och ledare. De flesta måste bibringas både tekniken, metoderna och det rätta sinnelaget Archibald Douglas, generallöjtnant, kavallerist 1 Inledning Rektor gav mig under hösten 1998 i uppdrag att utveckla en policy för ledning och ledarskap vid Lunds universitet. Bakgrunden står att finna i den ökade vikt som måste läggas vid lednings- och ledarskapsfrågor i samband med att fler och tyngre uppgifter läggs på universitetet och att universitetet som organisation förändras med avreglering och decentralisering. Uppdraget har genomförts i tre steg. Det första steget består i en traditionell forskningsöversikt över ledning och ledarskap inom universitetsvärlden. Med denna utredning som grund formuleras, i ett andra steg, en policy. I ett tredje steg konkretiseras detta i ett åtgärdsprogram. Framställningen följer dock en annan ordning. Forskningsöversikten utgör den största delen och omfattar kapitel Policydelen formuleras i kapitel 12 Vad göra? Professionalisera det akademiska ledarskapet och sammanfattas i det inledande avsnittet Sju teser om ledning och ledarskap vid universitetet medan åtgärdsprogrammet fokuseras i avsnittet Åtgärdsprogram och förbereds i avslutningskapitlet 12. Trestegsmodellen illustrerar den grundläggande idén för arbetet: kunskapsbas policy handling. Det ingår i universitetets mytvärld att lärare och forskare inte behöver ledare och att akademiker är förändringsresistenta. Samtidigt ingår det i lärar- och forskarvärlden att lyssna på och vara mottaglig för forskningsresultat och väl underbyggda fakta. Det är därför klokt att starta i en genomgång av den kunskap som finns om ledning och ledarskap, även om denna aldrig är entydig, för att åstadkomma förändring inom ett område som lärare och forskare traditionellt förhåller sig skeptiska till. Först därefter kan man våga göra normativa överväganden på denna grund. Därmed är det självklara utsagt att policyn kan diskuteras och att åtgärdsprogrammet är att betrakta som förslag. Den policy som detta dokument vill ge uttryck för kan beskrivas som en balansakt mellan, å ena sidan, traditionella akademiska värden och, å andra sidan, behov av ett kraftfullare ledarskap: Universitetet bör utgå ifrån lärarens och forskarens starka professionella drivkrafter men också förstärka och tydliggöra lednings- och ledarskapsfunktionen! 1 Citerat efter Chefen & Ledarskapet (1986) sid 7 7

8 8

9 Sju teser om ledning och ledarskap vid universitetet 1 Nya och högre krav Decentralisering och avreglering inom svensk högskola ställer högre krav på ledning och ledarskap. Statsmakterna har ökat prestationskraven på utbildning och forskning liksom kraven på effektivitet och redovisning samtidigt som resurserna stagnerat. Omvärlden kräver att universitetet ska utföra fler uppgifter åt samhället samt bredda och fördjupa samverkan med olika intressenter utanför högskolan. Forskningsprojekten blir större, mer kostsamma och kräver alltmer av nationell och internationell finansieringssamverkan. Den offentliga finansieringsandelen minskar. De anställda kräver tydligare ledarskap och studenterna kräver bättre och effektivare utbildning. För att möta de nya kraven måste universitetet förstärka och tydliggöra lednings- och ledarskapsfunktionerna. 2 Lärare, forskare, ledare I en förstärkning av ledning och ledarskap bör universitetet utgå ifrån det akademiska ledarskapet. Universitetet bör bygga vidare på de starka professionella drivkrafter som läraren och forskaren besitter. Lärarens och forskarens professionella roller utgör grunden också för en klok ledning och ett klokt ledarskap. Akademiska ledare skall rekryteras bland lärare och forskare. Den auktoritet och legitimitet dessa har är nödvändig för att leda vid universitetet. Akademiskt ledarskap bör utgå från den auktoritet som ligger i lärarens och forskarens professionalism. 3 Ledarskap och lärande Goda ledaregenskaper är i hög utsträckning desamma som utmärker en klok människa. Ledarskap är ingen medfödd förmåga även om olika fallenhet för att vara ledare kan föreligga. Ledarskap kan läras. Utbildning och utveckling för ledning och ledarskap skall vara det främsta instrumentet för att förstärka och tydliggöra lednings- och ledarskapsfunktionerna vid universitetet. Universitet bör förstärka utvecklingsinsatserna för akademiska ledare. 9

10 4 Genus och ledarskap Ledarskap är av tradition ett utpräglat manligt område som behöver kompletteras med kvinnliga ledare. Såväl män som kvinnor bör tillägna sig den dubbelkompetens det innebär att behärska både manliga och kvinnliga ledningsinstrument. Det är ett självklart rättvise- och demokratikrav att fler kvinnor intar ledningspositioner. Blandade ledningsgrupper ger alltid en sundare arbetsgemenskap. Universitet bör verka för fler kvinnor i ledningsposition. 5 Strategiska mål Kraven på samverkan med det nationella och internationella samhället ökar och i begreppen multiversitet och omniversitet speglas att universitetets uppgifter idag är flerfaldiga. I ett målstyrt system är det nödvändigt att prioritera och ställa upp strategiska mål för universitetet, fakulteten eller institutionen. När det decentraliserade universitet lägger alltfler uppgifter på ledaren måste det strategiska ledarskapet prioriteras. Oklarhet kring strategiska mål leder till att den administrativa ledningslinjen dominerar. Strategisk ledning är ett viktigt instrument för att förstärka och tydliggöra lednings- och ledarskapsfunktionerna vid universitetet. Ett effektivt ledningsarbete vid universitetet måste präglas av långsiktiga mål och strategiskt ledarskap på alla nivåer. 6 Mångfald och motsatser Universitet är mångsidigt, komplext och lever med en mängd tysta förutsättningar och mål som ibland står i motsättning till varandra. Innovativ forskning och undervisning är inte planeringsbar i alla delar. Universitetet bör ge ett utrymme för det okända och inte ha som ideal att undanröja alla motsättningar. Det akademiska ledarskapet måste kunna hantera ett visst mått av kaos. Kravet på strategiska mål måste balanseras mot universitetets kultur av mångfald och inneboende motsatser. Ledare vid universitetet måste kunna hantera, och ibland uppmuntra, komplexitet, motsättningar och kaos. 7 Lärarens autonomi I universitetsvärlden tillämpas en långtgående decentralisering av beslut och ansvar för all verksamhet. I en decentraliserad organisation är det ett övergripande mål att ge alla anställda förutsättningar för att styra sig själva. Lä- 10

11 rare och forskare vid universitetet besitter en hög grad av kompetens och professionalism. Ledare vid universitetet skall utnyttja lärarnas och forskarnas, liksom övriga anställdas, självständiga förmåga att utföra sitt arbete inom utbildning, forskning och andra arbetsuppgifter. Ledning och ledarskap vid universitetet förutsätter den enskilde lärarens och forskarens förmåga till utveckling av sig själv och sitt ämnesområde i samarbete med kolleger, övriga anställda och studenter. 11

12 Åtgärdsprogram I detta avsnitt konkretiseras vilka handlingar som faktiskt kan utföras för att förbättra ledning och ledarskap vid Lunds universitet. Ett handlingsprogram är till del exemplifierande och ej heltäckande. En överordnad idé för hur ledning och ledarskap skall genomsyra Lunds universitet möjliggör kompletteringar efterhand. Åtgärderna faller inom tre olika grupper, rekrytering av ledare, förändrad inriktning på ledarskapet och utbildning/utvecklingsinsatser och därutöver några övriga åtgärder. 2 Rekrytering Rekrytering av akademiska ledare skall ske inom professionen. Detta hindrar inte att rekrytering kan ske utanför den egna institutionen, fakulteten eller universitetet. Det är tveksamt om regelsystemet vid Lunds universitet idag tillåter detta då det anges att prefekt respektive dekan skall vara lärare vid Lunds universitet. Dock anges ej närmare när man skall ha uppnått denna status. Extern rekrytering kan innebära en förstärkning av det akademiska ledarskapet. Vid val och tillsättning av akademiska ledare, fr.a. prefekter och dekaner, bör förankringen till den högre nivån vara starkare. Den är idag oftast formell. Vid rekrytering och val av prefekt bör dekan och områdesnivån aktivt deltaga i institutionens valberedningsarbete. På motsvarande sätt bör vid val av fakultetsledning rektor aktivt involveras i processen. Kandidater till akademiska ledningspositioner bör inför berörda anställda eller valförsamling redogöra för mål och visioner med ledarskapet. Inför rekrytering av ledare skall villkoren för ledningsuppdraget göras klart vad avser uppdragets uppgifter, tidsomfattning, inriktning, längd, nedsättningar, belöningar. Vid tillsättningen bör detta regleras skriftligt. Inriktning på ledning och ledarskap Akademiska ledare vid Lunds universitet har det samlade ansvaret för all verksamhet vid arbetsenheten. Spänningen mellan det akademiska och 2 Föreslagna åtgärder överensstämmer till stor del med dels Rapport från den institutionsadministrativa arbetsgruppen, Lunds universitet , och dels Kjällquist (1999) 12

13 det administrativa ledarskapet kommer därför att finnas kvar. En strävan skall vara att få dessa två ledningslinjer att samspela och stödja varandra. - Prefekter skall frigöras för strategisk ledning. - Det administrativa stödet till prefekter bör utvidgas. - Utbildning och utvecklingsinsatser av administrativ personal bör förstärkas. - Delegationen av administrativa uppgifter till administrativ personal bör utökas. Varje arbetsenhet måste tydliggöra långsiktiga mål. Detta bör ske inom ramen för kvalitetsutvecklingsarbetet. Den akademiske ledarens uppgift är att vara drivande, ledande, förankrande och uppföljande. Ansvarsuppdelningen mellan, å ena sidan, prefekten och, å andra sidan, projektledare och andra ledare för subgrupper inom institutionen bör klargöras. Instruktionen för prefekter bör omarbetas och utvidgas så att det strategiska ledarskapet tydligt framstår som den viktigaste uppgiften. Instruktion för projektledare bör övervägas. Den akademiske ledarens engagemang bör tydligt utökas från att gälla enbart den egna institutionen respektive området/fakulteten. Prefekten bör mer aktivt engageras i den helhet i vilken institutionen ingår, området/fakulteten såväl som universitetet. Fora och former för att ta del av helheten bör förstärkas. Ledningsgrupper bör i ökad utsträckning användas för att minska arbetsbördan för enskilda ledare, och för att bredda insyn och engagemang. Härigenom uppnås också att en ledarskapspool skapas. Utbildning och utveckling Utbildning och utvecklingsinsatser för akademiska ledare bör kraftigt förstärkas. Den bör i ökad utsträckning avse strategiska frågor. Utbildning och utvecklingsinsatser kan ske i form av regelrätta kurser, seminarier och erfarenhetsutbyte i nätverk. Det kan också ske genom väl förberedda, tematiskt upplagda resor för att skapa möjlighet till internationell jämförelse och utbyte. Den bör också omfatta ren ledarskapsutbildning och erbjudas ledaren som personlig handledning. 13

14 Utbildning och utvecklingsinsatser skall riktas också mot projektledare, motsv., för de nya och tyngre uppgifter som projektledarskap innebär. Utbildning och utvecklingsinsatser skall riktas särskilt mot kvinnliga lärare och forskare. En ledarskapspool av kvinnor måste tillskapas för högre ledningspositioner. All ledarskapsutbildning och alla utvecklingsinsatser måste planeras och genomföras i intim samverkan med dem som skall ta del av utbildningen. Utgångspunkten skall tas i deltagarnas ledningsproblem. Tid för planering och genomförande av utbildning och utvecklingsinsatser måste avsättas i all verksamhetsplanering. Varje akademisk ledare bör upprätta en egen ledarutvecklingsplan och få stöd till denna från sin ledare. I denna bör återkommande utvecklingssamtal ingå. Utbildning och utvecklingsinsatser bör också riktas mot teknisk och administrativ personal i t.ex. ekonomi- och personalfrågor som ett stöd för prefekten. Utbildning och utvecklingsinsatser bör också inriktas mot ledningsgrupper och grupperingar inom institution eller fakultet. Ledarskapsutbildning bör erbjudas även dem som inte står inför en omedelbar ledningsfunktion. På detta sätt uppmuntras fler till ledningsuppgifter och rekryteringsunderlaget vidgas. Övriga åtgärder Kunskapen om vad ledning vid Lunds universitet innebär måste förbättras. Det nära sambandet mellan forskning, undervisning och ledarskap bör tydliggöras t.ex. i samband med personalutbildning och ledningsinformation. Ledningserfarenhet bör ges ett tydligare meritvärde i tillsättningsärenden. Detta ansvar utövas i första hand av lärarförslagsnämnderna. Det måste ges förbättrade möjligheter för ledare att växla mellan de olika huvuduppgifterna; undervisning, forskning och administration/ledning. Efter studentbarometer, lärarbarometer och doktorandbarometer bör en ledarbarometer genomföras vid Lunds universitet. 14

15 1. Ledarskap och ledningskulturer Terminologi Ledning och ledarskap förutsätter någon att leda. Ledaren är rent definitoriskt inte ensam. Om det finns en ledare så finns det också någon som ledes; följare. När ledningen eller ledarskapet är systematiskt så ingår agenterna i någon typ av organisation som hålls samman av en explicit eller implicit målsättning. Grundläggande komponenter är alltså åtminstone ledare, följare och organisation. Termen följare måste förstås i sin polaritet mot ledare men upplevs trots detta som pejorativ i nästan alla organisationer idag. Jag skall ibland synonymt använda termen medarbetare. Med ledarskap avses här den direkta relationen mellan ledare och följare medan ledning ofta är indirekt. Ledarskapet sker öga mot öga och ofta med ledarens personlighet som redskap. Ledning omfattar ett vidare spektrum av uppgifter; även sådana administrativa, ekonomiska och representativa uppgifter som mer är av karaktären att de skapar förutsättningar för att organisationens mål uppnås. För ledning måste en ledare utnyttja och behärska en stor verktygsarsenal. Såväl ledning som ledarskap är nödvändiga verksamheter i en stor organisation som ett universitet. 3 Begreppen ledning och ledarskap är synnerligen mångtydiga. Det kommer att framgå att de kan avse allt från processer och beteenden till en- och tvåställiga relationer. Vad man skall mena med ledarskap och ledning får i första hand framgå av det följande. Dock är det viktigt att redan från början slå fast att att leda är en reciprok relation; att leda är att påverka och att påverkas. Denna framställning fokuseras på den enskilde ledaren mer än ledning genom styrelser och nämnder. Detta är en begränsning av arbetsekonomisk karaktär men kan också motiveras med att det är det individuella ledarskapet som i första hand behöver belysas inom ett universitet. Leadership utgör ett större problem inom universitetet än governance. Ibland nyttjas en distinktion mellan chef och ledare. 4 Med chef betonas den formella positionen i en hierarki varför chefskapet kan kallas för det formaliserade ledarskapet. 5 Chef blir man genom att utses till detta av en högre chef eller styrelse och med chefskapet följer vissa maktinstrument. Ledare, däremot, blir man genom att följarna ger detta förtroende. Ledaren får 3 Jmf SOU1992:15 (Söderström) och Ramström et al (1980) 4 Se t.ex. Hagström (1990) sid och 60-62, SOU 1997:135 sid 2-3, Chefen & Ledarskapet (1986) sid 9 11, Prefekten, en lathund kring det administrativa (1998) sid 7 5 Thylefors (1996) sid 10 15

16 folk med sig och ett informellt ledarskap uppstår. Distinktionen chef ledare uppvisar stora likheter med det som nedan kommer att kallas den administrativa respektive den akademiska ledningslinjen. I själva verket kommer en stor del av de problem som förknippas med ledning och ledarskap vid ett universitet idag att analyseras utifrån den dubbelhet och ambivalens det innebär att vara rektor, dekan och prefekt. Den akademiske ledaren är både formell chef, tillsatt för att utöva en viss myndighetsfunktion, och samtidigt primus inter pares, av kollegerna förtroendevald ledare, men i grunden en kollega. Detta karakteriserar ledning och ledarskap i universitets- och högskolevärlden varför distinktionen chef ledare blir olika aspekter av det problematiska ledarskapet. Att terminologiskt upprätthålla distinktionen blir därför i detta sammanhang inte meningsfullt. Den person som är rektor, dekan eller prefekt är ju samtidigt chef och ledare. Genomgående kommer det akademiska ledarskapet att stå för såväl chefsaspekter som ledaraspekter. Terminologin kring universitet och högskola är i Sverige besvärlig. Eftersom det kan hävdas att just ledning och ledarskap skiljer sig mellan universitet och högskolor så används termerna här ej synonymt. Med universitet avses här enbart universitet i den formella meningen (flera fakulteter, utbyggd forskningsorganisation, full forskarutbildning) och med högskola avses högskola (ingen eller en fakultet, svag forskningsorganisation, begränsad eller ingen forskarutbildning). När risken för oklarhet är minimal används dock stundtals uttryck som den svenska högskolan eller högskolan i bestämd form varmed avses såväl universitet som högskolor i Sverige. Lunds universitets ledningsorganisation Ledningsorganisationen vid Lunds universitet fastställdes i en serie beslut 1993 och Den kan grovt beskrivas som en treplans linjeorganisation. Styrelse ordförande + rektor Områdesstyrelse dekan Institutionsstyrelser prefekter 6 Information om beslut. Universitetsstyrelsens beslut avseende den institutionella organisationen vid Lunds universitet från den 1 juli 1993, Dnr A /92, Beslut. Ansvars- och arbetsfördelningen inom Lunds universitet , Dnr I A /93 och Beslut. Fördelning av beslutsbefogenheter inom Lunds universitet , Dnr I A /93 16

17 Den enkla modellen kompliceras något av att ordförande i universitetsstyrelsen numera ej sammanfaller med rektor. Matrisorganisationer läggs ovanpå den enkla modellen fr.a. vad gäller utbildningsprogram och forskningsprogram. Inom denna organisation tillämpas en avreglering och långtgående decentralisering av beslut från universitetsstyrelse till områdesstyrelse och vidare till institutionsstyrelse. Decentraliseringen tar sig utryck i en delegering avseende frågor inom utbildning och forskning, organisation och administration, ekonomi, byggnader, lokaler och utrustning samt personal. 7 Delegationsordningen leder till att alla nivåer blir viktiga i något avseende. - Universitetsnivån är den enhet som har ansvaret i juridisk och formell mening. Lunds universitet utgör myndigheten. Det är också universitetet som framträder mest synligt i omvärlden. - Område/fakultet är den enhet som genom delegation fått ett mycket stort ansvar för att utföra universitetets uppgifter. I själva verket utgör området ett slags miniuniversitet och dekanerna är ett slags minirektorer. Flera områden är större än en mindre högskola. - Institutioner är de operativa enheterna; nivån där undervisningen och forskningen äger rum. Det operativa ansvaret har i hög utsträckning flyttats till prefekterna. Med denna ordning blir det svårt hävda att någon ledningsnivå är viktigare än någon annan. Alla nivåer är i olika avseenden vitala. (Därtill kommer att idag växer en fjärde nivå fram i form av mikroorganisationer inom institutionen. Se Storinstitutioner och mikroorganisationer nedan.) Med ledare avses här rektor, dekan och prefekt samt deras ställföreträdare. Det finns fler ledningsfunktioner vid Lunds universitet. Studierektorer, liksom avdelningsföreståndare och andra personer med uppgifter som liknar prefektens, ligger i allt väsentligt inom relevansramen för denna framställning. Ledare inom förvaltning och administration är berörda bara i begränsad mån. Projekt- och forskningsledare, en allt viktigare grupp, berörs i många avseenden men ej alla. De olika nivåerna med respektive ledningsperson är berörda i olika grad. Högst är relevansen för institutionsnivån och prefekten, som begåvats med ett eget kapitel, mycket mindre området/fakulteten och ännu något mindre 7 Beslut. Fördelning av beslutsbefogenheter inom Lunds universitet , Dnr I A /93 17

18 universitetsstyrelse, dess ordförande och rektor. Skälet till det sistnämnda är att detta ligger utanför uppdraget. Skälet till att områdes/fakultetsnivån med dekaner berörs mindre utförligt är att denna nivå har uppmärksammats ganska lite inom forskningsområdet. Det finns undersökningar om och modeller för rektorer och prefekter men mycket få om och för dekaner. I brist på modell för dekaner måste man snegla mer på rektorsnivån än på prefektnivån. Dekanen är, som ovan angetts, mer av en minirektor än en maxiprefekt. Även om relevansen för vad som här sägs är tydligast för prefekter så är avsikten att de grundläggande tankar om ledning och ledarskap som uttryckes skall vara giltiga inom hela Lunds universitet. Historia 8 Historiskt har två organisationer som tjänat som mall för många offentliga och icke-offentliga organisationer; kyrka och krigsmakt. Båda var, och är, stora organisationer där det med nödvändighet måste utvecklas ledare och tänkande kring ledning. När de första statliga verken (kammarkollegium, postverk, etc.) bildades under 1600-talet så var förebilden krigsmakten. Själva den inre organisationen var militärt hierarkisk, titlarna var ibland halvmilitära och det är inte alltför länge sedan statliga verksanställda bar uniform med gradbeteckningar. Verksamheten reglerades också intill modern tid av tjänstereglementen av militär typ. När de första generationerna av företag och bruk byggdes upp i Sverige så kom också, i brist på annat, krigsmakten att tjäna som förebild för dessa företag. Statsförvaltning och industri följde alltså krigsmakten som organisationsmodell. Kyrkan blev modell för en rad andra områden som hade med skolan, barnomsorgen, fattigvården, socialvården och sjukvården att göra. De äldsta skolorna, katedralskolorna, växte upp inom kyrkans hägn. Kyrkan hade mycket länge en inspektionsroll i skolan och i läroverken levde detta in på 60-talet. I den tidiga folkskolan var det ofta församlingens klockare som var lärare och kyrkoherden var ofta rektor och senare, författningsmässigt, skolstyrelsens ordförande. De första sjukhusen (asyler, lasarett) tillkom inom kyrkan. Fattigvård och barnhem (diakoni) hörde också till kyrkans ansvarsområde och i många länder är detta fortfarande fallet. 8 Framställningen bygger i huvudsak på Söderströms ovan anförda rapport till Högskoleutredningen, SOU1992:15 18

19 Krigsmakt och kyrka 9 utvecklade olika ledningsfilosofier beroende på sina olika verksamheter. Krigsmakten tillämpar ett storskaligt tänkande, likformigt handlande, enhetligt beslutsfattande, hierarkisk fördelning av uppgifter och ansvar. För detta utformas detaljerade styrsystem, systematisk officers/ledarutbildning och långsiktiga karriärsystem. Men individen, den enskilda människan, blir inte särskilt viktig i en organisation där det är den kollektiva kraften som räknas. Den enskilde blir utbytbar och värdefull i huvudsak som medlem i en organisation. I en kyrklig organisation finns basen för ledarskapet i kontinuiteten och den sociala kontrollen. Prästen är självskriven ledare med uppgift att förkunna, vägleda, hjälpa och övervaka. Prästen möter sina församlingsmedlemmar från dop, konfirmation, husförhör, bikt, bröllop till begravning. Här finns ett individinriktat budskap som den bärande tanken. Prästen möter alla inom organisationen personligen. Den bibliska ledarmetaforen är fåraherden som vallar sina får och vårdar dem. Men social kontroll, konformism och enhetlighet, är viktiga begrepp också i denna ledningsmodell. Den tidiga industrin tog alltså sin förebild i krigsmakten med dess storskalighet, stordrift, standardproduktion, centralstyrning, enhetlighet. Ju större företag, desto större likheter. Individen vid det löpande bandet var helt utbytbar. Liksom i den militära hierarkiska organisationen behövdes chefer på flera nivåer för att leda företaget. Man lade stor vikt vid att rekrytera och utbilda rätt chefer. Duktiga ledare var viktiga för hela organisationens funktion. Inom de organisationer som haft kyrkan som ideal har inte storskalighet och standardisering prioriterats. Arbetsprocesser som vård, undervisning, behandling, vägledning, handledning kräver närhet och individuell anpassning. Detta medför att ledarskap överhuvud inte premierats inom denna organisationsform. Vårdarna och lärarna har inte utvecklat något ledarskapsideal utan snarare ett slags antiideal som består i att ledare inte behövs i deras organisationer. I modern tid har skola, sjukvård, barnomsorg och socialtjänst vuxit till sin omfattning så att det i sin storskalighet har kommit nära industrins. Framför allt skola och sjukvård är idag stora och komplexa verksamheter som därför måste ges rationella organisationsformer och ledningsprinciper. En 9 Bilden av krigsmakt resp. kyrka utgör naturligtvis schabloner. Krigsmakten har efterhand övergivit den storskaliga och likformande modellen, i själva verket skedde detta redan efter napoleonkrigen, och kyrkan utvecklade tidigt vissa massrörelse- och storskalighetssyndrom parallellt med närhetsidealet. 19

20 del av problemen inom den offentliga vården och skolan idag kan bero på att man saknar en egen ledningstradition för storskaliga förhållanden. Och det är bara alltför frestande att hämta denna från industrin. Universitet och högskola tillhör samma organisationsvärld som skola och vård. 10 Det traditionella sättet att styra universitet har alltid varit det kollegiala med svag lednings- och ledarskapsfunktion. Inställningen till ledning är i bästa fall sval och i sämsta fall direkt fientlig. Ett sätt att beskriva krisen inom skola och vård är att ta fasta på att detta är organisationer som bygger på närhet och småskalighet och som i storskaliga versioner saknar adekvat ledningssystem. När nu universitet och högskola också växer ut till att bli storskaliga organisationer så uppstår samma spänningar som inom skola och vård. Universitet och högskola kan därför utvecklas till en krisbransch liknande skola och vård just för att ledningssystemet är obsolet. Modeller för ledarskap Det finns en väl utvecklad litteraturflora kring ledning och ledarskap. I en standardbok från 1990 identifierar Bass mer än 7000 studier. 11 En stor del av denna litteratur är grund, harmoniserande och oproblematiserande. Inom fr.a. den närliggande managementlitteraturen är man snabb till enkla lösningar. Lärare och forskare upplever ofta genren som osympatisk och direkt skadlig. Ledarskap har mest studerats inom företagsvärlden och mot denna bakgrund har de flesta modellerna utvecklats. Efterhand som det blivit uppenbart att dessa modeller ej äger generell giltighet har även andra organisationer analyserats. Den svenska högskolan utgör en del av offentlig förvaltning och dess ledarskap har ägnats betydande uppmärksamhet av relevans även för universitet och högskola. 12 Vårdsamhället uppvisar väsentliga likheter med högskolan genom den höga andelen professionella aktörer inom respektive organisationer. Det finns stora likheter mellan ledarskap inom vård och ledarskap inom högskolan. 13 Under senare år har Non-Governmental Organizations vuxit i antal, storlek och betydelse. Non-Governmental Organizations (ideella organisationer, välgörenhetsorganisationer, frivilligorganisationer, etc.) drivs av gemensamma ideal, ett ethos, som för- 10 Söderströms framställning kan problematiseras då det också finns tidiga drag av en myndighetstradition inom universitetsvärlden liksom inom skolvärlden. Se Blomqvist (1992) 11 Bass (1990) 12 Se t.ex. Hagström (1990) 13 Se t.ex. Thylefors (1996) 20

Ledarskap inom universitetsvärlden

Ledarskap inom universitetsvärlden Ledarskap inom universitetsvärlden Universitet kommer från ordet sammanslutning. Sammanslutning mellan lärare, studenter samt studenter emellan. Just att samlas kring idéer och kunskap av ett gemensamt

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Chefspolicy vid Stockholms universitet

Chefspolicy vid Stockholms universitet Chefspolicy vid Stockholms universitet Produktion: Personalavdelningen vid Stockholms universitet och Matador kommunikation. Illustrationer: Stina Wirsén. Tryck: Edita Västra Aros AB, 2013. Inledning Stockholms

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Ledare och ledda. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskapets historia. Management Leadership. Goda ledare Hur märks det?

Ledare och ledda. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskapets historia. Management Leadership. Goda ledare Hur märks det? Ledare och ledda Ledarskapets historia TGTU04 26 okt 2011 Rune Olsson, PIE, IEI, LiU. Tre föreläsningar med Rune 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder din tid. 14 nov Stilar. Modernt

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Ledarskapets 5 utmaningar

Ledarskapets 5 utmaningar Ledarskapets 5 utmaningar Den ledarskapsmodell som fram till dags dato varit underlag för flest vetenskapliga studier och som erhållit starkast och mest konsekvent vetenskapligt stöd är den så kallade

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

En grupp. varandra. gruppen, normer

En grupp. varandra. gruppen, normer En grupp en samling individer som står i dynamiskt samspel med varandra - Ett eller flera gemensamma syften med sin existens - Mer eller mindre uttalad organisation där olika deltagare fyller olika funktioner

Läs mer

P",C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I "l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l

P,C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l P",C [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l 1I "l (-I. Il Uppdraget 3 Bakgrund och revisionsfråga 3 Metod 3 Inledande resonemang kring rektors roll och uppgift 4 Hur har skolnämnden definierat

Läs mer

Projektledare vs ScrumMaster

Projektledare vs ScrumMaster Projektledare vs ScrumMaster Finns det rum för den klassiske projektledaren i en agil värld? Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Lite om mig själv Carina Meurlinger Konsult på Agero sedan 2005

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar Eva Åkesson och Anders Malmberg Eva Åkesson - bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner, energi

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

HANDLEDNING FÖR REKRYTERING AV FRG-LEDARE.

HANDLEDNING FÖR REKRYTERING AV FRG-LEDARE. 2007-02-06 HANDLEDNING FÖR REKRYTERING AV FRG-LEDARE. INLEDNING. Ledningen av Frivilliga resursgrupper, FRG, hanteras förslagsvis av två funktioner: En FRG-ansvarig som sköter alla kontakter med kommunen,

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Rapport 141031 Dnr: 2014/54-1.2 Karin Lundhgren Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Så gjordes uppföljningen I februari 2014 beslutade rektor att den nya organisationen som trädde i

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för tredje coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Page 1 SÄRART OCH MERVÄRDE Om idéburna organisationer över tid

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238 Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Innehållsförteckning

Läs mer

ATT UTVECKLA LEDNINGSGRUPPENS ARBETE

ATT UTVECKLA LEDNINGSGRUPPENS ARBETE ATT UTVECKLA LEDNINGSGRUPPENS ARBETE SYFTEN SAMMANSÄTTNING NIVÅER UTMANINGAR FUNKTION OCH VILLKOR ÅTGÄRDER HÅKAN JÖNSSON Psykolog, konsult HÅKAN JÖNSSON KONSULT AB www.hakanjonsson.com info@hakanjonsson.com

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP TEAM OCH TEAMLEDARSKAP Susanna Bihari Axelsson Docent, Universitetslektor Grupp Två eller flera individer, som interagerar med varandra och där det finns en psykologisk relation mellan dem. (Wilson & Rosenfeld,

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap

Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap En del föreställningar inom beteendevetenskapen är välmenade, men faller platt till marken. De ger dig en del goda idéer att tänka på, men de ger dig inte

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688 Revisionsrapport Malmö Högskola 205 06 Malmö Datum Dnr 2012-05-22 32-2011-0688 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011 Riksrevisionen har som ett led

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Rektor i korstrycket. Skolledarkonferens Tylösand 27 28 sept. 2012

Rektor i korstrycket. Skolledarkonferens Tylösand 27 28 sept. 2012 Rektor i korstrycket. Skolledarkonferens Tylösand 27 28 sept. 2012 Gunnar Berg, Mittuniversitetet, gunnar.berg@miun.se Blogg: http://www.miun.se/blogg/gunnar Berg STAT KOMMUN MARKNAD FÖRÄLDRAR VÅRDNADS-

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Intern styrning och kontroll

Intern styrning och kontroll Intern styrning och kontroll Fastställd av rektor 2014-02-04 Innehållsförteckning Inledning 3 1 Processen för intern styrning och kontroll 3 1.1 Riskanalyser 4 1.1.1 Riskidentifikation 4 1.1.2 Riskvärdering

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Ledningsgruppsutveckling

Ledningsgruppsutveckling Ledningsgruppsutveckling Ni skapar samsyn och en gemensam strategi!! Två dagars ledningsgruppsutveckling med coaching och rådgivning från seniora experter! Vi får människor att samlas kring affären på

Läs mer

Professionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Definitioner och begrepp inom kvalitetsområdet Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Institutionen för fysik KVALITETSSYSTEMET Handläggare: Magnus Cedergren Fastställt

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Rektorskapets komplexitet; rektor som resultatoch verksamhetsansvarig

Rektorskapets komplexitet; rektor som resultatoch verksamhetsansvarig komplexitet; rektor som resultatoch verksamhetsansvarig Rektorsprogrammets introduktionsdagar Västerås 18-19 nov 2009 Gunnar Berg, Mittuniversitetet, gunnar.berg@miun.se Skylt på Sätergläntans kursgård,

Läs mer

Hur du skapar medarbetarengagemang i små och mellanstora företag

Hur du skapar medarbetarengagemang i små och mellanstora företag Hur du skapar medarbetarengagemang i små och mellanstora Dale Carnegie Training Whitepaper www.dalecarnegie.se Copyright 2014 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. small_business_101414_wp_sw

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer