F olkbildningsrådet utvärderar. Cirkelledarskapet. No Eva Andersson. En intervju- och enkätstudie med cirkelledare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "F olkbildningsrådet utvärderar. Cirkelledarskapet. No 2 2001. Eva Andersson. En intervju- och enkätstudie med cirkelledare"

Transkript

1 F olkbildningsrådet utvärderar No Eva Andersson En intervju- och enkätstudie med cirkelledare

2 En intervju- och enkätstudie med cirkelledare 1

3 En intervju- och enkätstudie med cirkelledare Eva Andersson Folkbildningsrådet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Internet: Studien är genomförd vid Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik Box Göteborg Tel: Grafisk form: Thomas Östlund Produktion AB Omslag: Gunnar Falk Tryck: Norra Skåne Offset, Hässleholm Stockholm, april 2000 ISBN:

4 Eva Andersson En intervju- och enkätstudie med cirkelledare F O L K B I L D N I N G S R Å D E T 3

5 4

6 Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ge en bild av cirkelledarskapet, så som det kommer till uttryck av cirkelledarna själva. Studien har brutits ner till fem frågeställningar: (1) Vad har cirkelledarna för bakgrund, hur rekryterades de till ledarskapet, vilken relation har ledarskapet till andra verksamheter som cirkelledarna är engagerade i? (2) Vad har cirkelledarna för syn på cirkelledarskapet och sitt eget bidrag till cirklarna och vad tror de att studieförbunden respektive cirkeldeltagarna förväntar sig av dem? (3) Hur ser cirkelledarna på ledarskapet i relation till cirklarnas innehåll och uppläggning? (4) Hur menar cirkelledarna att ledarskapet formas? (5) Vilken syn har cirkelledarna på cirklarnas relation till (lokal)samhället? Det empiriska materialet består av två delar. I en första datainsamling, som ägde rum under våren 1997, genomfördes observationer och intervjuer med 20 cirkelledare i Trollhättan. Den andra datainsamlingen skedde med hjälp av en nationell enkät som skickades ut under våren 1998 till ett slumpmässigt urval av cirkelledare i Sverige. Enkäten föregicks av en provenkät som gavs till samtliga cirkelledare i Trollhättan som hade haft cirklar under våren Resultaten visar att cirkelledarna liknade de svenska medborgarna mer än vad andra grupper av utbildare kan antas göra. Könsfördelningen var ganska jämn, spridningen av åldrar var mycket stor och likaså spridningen av utbildningsbakgrund. Drygt hälften hade ett yrkesarbete som sin huvudsakliga sysselsättning, 28% var pensionärer, 11% studerade och 9% var arbetslösa. 43% fick ett arvode för sitt ledarskap. Hela 77% hade själva varit deltagare i någon studiecirkel innan de påbörjade ledarskapet. De flesta hade rekryterats genom att de hade blivit tillfrågade, antingen av studieförbundet eller av någon bekant. En mindre grupp cirkelledare visade sig inte ha kännedom om att de var cirkelledare eller att de verkade inom ramen för ett studieförbund. visade sig betyda många olika saker för ledarna. Exempelvis kände en mycket stor andel att de hade någonting att lära ut, att de själva utvecklades genom ledarskapet, att de tyckte att det var betydelsefullt 5

7 att få arbeta med människor och att uppskattning från deltagarna var en viktig anledning till att de fortsatte som ledare. Även då cirkelledarna oftast uppgav flera olika saker som ledarskapet betydde för dem, kunde olika huvudfokus urskiljas. Detta var antingen inriktat mot ledarskapets innehållsliga och metodiska aspekter, mot ideella och kollektiva samhällsaspekter eller mot sociala aspekter. En del ledare betonade inte alls ledarskapet utan såg sig som enbart en i gruppen. Cirkelledarnas beskrivningar av cirklarna visade att dessa kunde se ut på olika sätt. Gemensamt för de allra flesta var dock att samtalen i cirklarna framförallt handlade om ämnet och att man skrattade ofta i cirklarna. En del cirklar hade karaktären av ledarcentrerade undervisningscirklar och dessa kännetecknades av att ledarna hade genomgångar inför gruppen varje gång, att de följde uppläggningen i studiematerialet och att de såg som sin huvudsakliga uppgift att förmedla kunskaper till deltagarna. Det fanns också ledarcentrerade mer kollektivt inriktade cirklar där den mesta tiden ägnades åt att gemensamt öva på någon aktivitet eller åt att tillsammans skapa och/eller tillverka något. En tredje grupp av ledarcentrerade cirklar var individuellt inriktade och där var ledarens uppgift huvudsakligen att gå runt och hjälpa deltagarna var och en medan de arbetade med olika arbeten. Andra cirklar var mer deltagarcentrerade och dessa utmärkte sig genom att planeringen av cirkelträffarna skedde gemensamt i gruppen. En del sådana cirklar var inriktade mot ett skapande innehåll medan andra var av mer allmän karaktär. Det som enligt ledarna främst påverkade arbetsformerna i cirklarna var ämnets karaktär. Därefter kom deltagarnas förväntningar och på tredje plats deltagarnas erfarenheter. Däremot ansåg ledarna inte att deltagande i cirkelledarutbildning, samtal med andra cirkelledare eller studieförbundets förväntningar hade någon större betydelse för cirklarnas uppläggning. En del ledare hänvisade till erfarenheter av ledarskap som de fått i något annat sammanhang eller till sina erfarenheter från att själva ha varit cirkeldeltagare. De statliga målen för folkbildningen lyfter framförallt fram olika samhällsfunktioner som verksamheten skall sträva efter att fylla. Cirkelledarna var dock ofta försiktiga i sina uttalanden om cirklarnas relation till samhället. Det visade sig också att knappt hälften av ledarna kände sig helt eller delvis bekanta med de statliga målen och att en femtedel av dem inte alls ansåg sig känna till dessa mål. De aspekter som ledarna främst lyfte fram var att cirklarna stärker deltagarna som grupp, att de leder till sociala nätverk mellan deltagarna och att de är en mötesplats för erfarenhetsutbyte och åsiktsbildning. Anmärkningsvärt var att endast 35% av ledarna ansåg att deras cirklar bidrog till att kunskapsklyftorna i samhället minskar och endast 29% menade att cirklarna leder till mer kritiska samhällsmedborgare. De cirkelledare som genomgått någon form av cirkelledarutbildning skil- 6

8 de sig väsentligen i sina svar från de som inte hade gjort det. De ledarutbildade ledarna var mer nöjda med hur studieförbunden värderade dem som cirkelledarna och de kände sig också mer bekanta med målen för folkbildningen. Dessa ledare föreföll mer medvetna om sin egen betydelse för cirklarna, men hade samtidigt större krav på sig själva när det gällde den egna insatsen. De ansåg t ex i högre utsträckning att de borde ha stora kunskaper i ämnet och att deras huvudsakliga uppgift var att förmedla kunskaper till deltagarna. De ledare som hade genomgått cirkelledarutbildning poängterade oftare cirklarnas sociala värde, både för deltagarna och för dem själva, liksom cirklarnas värde för samhället. Det var stora skillnader mellan cirkelledarna när det gällde hur väl förankrat cirkelledarskapet var i deras personliga identiteter, allt ifrån att de inte kände till att de var cirkelledare till att ledarskapet var ett närmast självklart inslag i livet. Någon kollektiv identitet, eller cirkelledarkultur, gick inte att finna. Språkbruket varierade kraftigt mellan ledarna och några förgivet tagna värden om studiecirklar var svåra att upptäcka. En möjlig förklaring kan vara att cirklarna och cirkelledarna var relativt isolerade från varandra. Detta kan också vara en anledning till att cirkelledarna ibland hade svårt att få en överblick och se sin del av cirkelverksamheten i ett större sammanhang. 7

9 8

10 Innehåll Förord 1. en inledning Syfte och frågeställningar Tidigare forskning och andra aspekter på cirkelledarskapet i handledningar och ledarutbildningsmaterial Rapportens disposition Studiens uppläggning Observationer och intervjuer Urval av cirklar och cirkelledare Genomförande av observations- och intervjustudien Bearbetning och analys Resultat från observationer och intervjuer Enkäter Urvalet i Trollhättan Genomförande av enkätstudien i Trollhättan Svarsfrekvenser och bortfall Vad bortfallet i Trollhättan kan ha berott på och hur det kan ha påverkat resultaten Den nationella enkäten Urval till den nationella enkäten Genomförande av den nationella enkäten Bortfall och bortfallsanalys Bearbetning och analyser Cirkelledarna och studieförbunden 53 9

11 3.1. Studieförbundens verksamhet så som den framträder i verksamhetsberättelserna Arbetarnas bildningsförbund (ABF) Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV) Medborgarskolan (Mbsk) Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Folkuniversitetet (FU) Studiefrämjandet (Stfr) Sveriges Idrottsstudieförbund (SISU) Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV) Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS) Frikyrkliga studieförbundet (FS) KFUK-KFUMs studieförbund Kommentar 3.2. Cirkelledarna och studieförbunden Information från studieförbunden till cirkelledarna Cirkelledarnas värdering av den information och den hjälp de får från studieförbunden Cirkelledarnas syn på studieförbundens förväntningar 3.3. Sammanfattning Cirkelledarna Rekrytering till cirkelledarskapet Cirkelledarna blev tillfrågade Cirkelledarna utsågs i samråd med deltagarna Cirkelledarna sökte själva upp studieförbunden Cirkelledarna svarade på en annons Rekrytering i förhållande till studieförbund i relation till andra verksamheter Ledarskapet som relaterat till yrkeslivet Ledarskapet som del i ett föreningsengagemang Ledarskapet som del i en hobby Ledarskapet sammanbinder yrkesarbete och fritidsintresse Sammanfattning Fokus i ledarskapet Fokus på ledarskapets innehållsliga och metodiska aspekter Fokus på ledarskapets ideella och kollektiva samhällsaspekter

12 Fokus på ledarskapets sociala sidor Inget fokus på ledarskapet Hinder i förverkligandet av det önskade ledarskapet Sammanfattning Ledarskapet i relation till cirkelns innehåll och uppläggning Olika typer av cirklar Ledarcentrerade undervisningscirklar Ledarcentrerade kollektivt inriktade cirklar Ledarcentrerade individuellt inriktade cirklar Deltagarcentrerade cirklar med ett skapande innehåll Allmänt deltagarcentrerade cirklar Sammanfattning Ledarskapet formas formas Ledare som anser att arbetsformerna i cirkeln påverkas av yttre förväntningar Ledare som anser att arbetsformerna är ett resultat av deras egna erfarenheter Ledare som anser att arbetsformerna är ett resultat av hur deltagargruppen ser ut Ledare som anser att arbetsformerna är ett resultat av cirkelns inre karaktär Sammanfattning Ledarnas syn på cirklarnas relation till samhället Cirkelledarna och målen för verksamheten Cirkelledarna om cirklarnas relation till samhället Olika typer av samhällsrelatering Cirklar som syftar till samhällsaktiva medborgare Cirklar som syftar till att förbättra individernas livssituation Cirklar för likasinnade Cirklar som bidrar till samhällets kulturliv Sammanfattning Diskussion Identiteten i cirkelledarskapet och den personliga identiteten

13 Avsaknaden av kollektiv identitet eller cirkelledarkultur Cirkelledarnas pedagogiska och metodologiska utgångspunkter Cirkelledarna en demokratiresurs Den bristande kännedomen om målen Demokratiaspekter i cirklarna en möjlighet att som amatör utöva ett organiserat ledarskap i ett pedagogiskt sammanhang Cirkelledarutbildningarnas betydelse Slutord 240 Referenser 242 Bilagor Bilaga 1: Brev till cirkelledare 246 Bilaga 2: Intervjuformulär 247 Bilaga 3: Enkätformulär, nationell enkät 249 Bilaga 4: Enkätmissiv till provenkäten i Trollhättan 259 Bilaga 5: Påminnelse om enkät, Trollhättan 260 Bilaga 6: Urval av kommuner 261 Bilaga 7: Brev till studieförbundens riksorganisationer 262 Bilaga 8: Brev till lokalavdelningar 264 Bilaga 9: Enkätmissiv, nationell enkät 266 Bilaga 10: Påminnelse Bilaga 11: Påminnelse Bilaga 12: Resultat från faktoranalyser 270 Bilaga 13: Sammanfattande statistik Bilaga 14: Ämnesområden 277 Utvärderingar från Folkbildningsrådet

14 Förord Idén till en studie av cirkelledarskapet föddes i samband med arbetet i ett tidigare projekt, Cirkelsamhället, som behandlade studiecirklars betydelser för deltagare och lokalsamhälle. Ledarnas och ledarskapets bidrag till cirklarna, liksom ledarskapets betydelse för ledarna själva, berördes däremot inte i den studien, varför det sågs som ett angeläget forskningsområde. Den viktigaste förutsättningen för att ett projekt av det här slaget skall kunna genomföras är att det finns cirkelledare som är villiga att dela med sig av sina erfarenheter och sina tankar kring den egna verksamheten. Ett stort tack till alla er som låtit mig vara med vid intressanta cirkelträffar, som låtit er intervjuas eller som besvarat min enkät. Folkbildningsrådet har på flera sätt stöttat studien, dels genom att finansiera projektet, dels genom att ta initiativ till en referensgrupp vars deltagare Christer Almqvist (TBV), Hans-Inge Sältenberg (SV), Stig Prytz (NBV), Bodil Svanberg (SKS), Gunnel Hultin och Björn Magnusson (ABF), Pirkko Ilenius (SISU), Ulla Hammarén (FU), liksom Sanna Palomaa, Tomas Aronsson och Anne-Christine Utterström (Folkbildningsrådet) förtjänar ett speciellt tack för sina insatser med att löpande läsa, diskutera och komma med synpunkter på projektets innehåll och genomförande. Folkbildningsrådets seminarier och information om folkbildningsforskningen har också varit mycket värdefulla. Professor Staffan Larsson vid institutionen för beteendevetenskap (IBV) i Linköping har varit en ovärderlig rådgivare i alla delar av projektet. Stort stöd har jag även fått från de övriga medarbetarna i Cirkelsamhället, lektor Ann-Marie Laginder vid IBV och professor Gunnar Sundgren vid Mälardalens högskola i Eskilstuna. Vid utformandet och analyserna av enkäten har jag fått mycket värdefull hjälp av adjunkt Monica Larson vid institutionen för pedagogik och didaktik i Göteborg, som också fungerat som entusiastisk diskussionspartner under hela arbetets gång. Ett varmt tack också till Jenny Gustavsson som har skrivit ut intervjuerna, matat in data från enkäterna samt haft telefonkontakt med ett stort antal cirkelledare i samband med bortfalls- 13

15 analysen. Vid inmatningen av enkätdata gjorde också Annica Bergström en viktig insats. Göteborg i april 2001 Eva Andersson 14

16 1. en inledning Studiecirklar uppvisar en stor variation i innehåll och uppläggning. Vi skall ta och titta in i några olika typer av cirklar och höra vad cirkelledarna har att säga om sin verksamhet. Det första exemplet är hämtat från en cirkel i textiltryck. Cirkeln består av sju deltagare, alla kvinnor, samt ledaren. Inför den stundande påsken målas dukar, paradhanddukar och förkläden med tygfärg. Några deltagare har köpt färdigtryckta dukar, som egentligen är tänka för broderi, att måla på. Andra har med sig, eller får av ledaren, ett mönster som först ritas upp på ett smörpapper med en särskild penna och sedan stryks på tyget med hjälp av ett strykjärn. Mönstret målas därefter på med tygfärg och akvarellpensel. Det får torka och fixeras sedan på baksidan genom att tyget återigen stryks. Under arbetets gång är det ganska tyst i cirkeln. Alla är koncentrerade på uppgiften. Det gäller att ta lagom mycket färg och måla innanför linjerna. Ledaren arbetar inte med något eget handarbete utan går runt och hjälper deltagarna med olika moment, stryker på mönster på tygerna, delar ut färger, visar pärmar med mönster osv. En deltagare målar porslin istället för tyg. Det går bra eftersom ledaren även har cirklar i porslinsmålning. Samtalet i cirkeln är lågmält och handlar nästan uteslutande om hantverket. Deltagarna och ledaren ger varandra tips på mönster och tekniker inom textiltryck och näraliggande textila hantverk. Under kaffepausen diskuteras olika hantverkscirklar som deltagarna deltagit i. Därefter fortsätter arbetet på samma sätt som före pausen. (Obs 1) 1 1 Obs 1 står för observation nummer 1. Texten är hämtad ur observationsanteckningarna. 15

17 Den här cirkeln utgår inte från någon studiebok, men man använder olika böcker och tidskrifter till att slå upp i. Ledaren menar att studiematerialen ofta är för svåra för nybörjarcirklarna: För att förstå vad som står i de böckerna så behöver du nästan gå ett par terminer. För det är så mycket faktauttryck och sånt och det vet de ju inte de vad det är. (...) 2 Så man kan ju inte säga att man skall köra en bok en termin, det går inte. (...) Då tror jag att de skulle försvinna allihopa. De går helt enkelt för att de vill ha avkoppling och stressa av och samtidigt lära sig någonting. Det är ju inte som i skolan. Där är det ju mera att man skall lära sig. (...) Och jag tycker att det är fel att man skall tvinga folk till att göra saker som de inte tycker är roligt. (I 1) 3 På frågan om vad som driver henne att fortsätta som ledare och vad hon får ut av ledarskapet för egen del, svarar cirkelledaren. Det är ju mitt brinnande intresse, det är det ju. Den första cirkeln jag hade, det var ju landskapssömmar. Då var jag så inne i det här med landskapssömmar. Jag kunde aldrig få nog liksom. (...) Jag tycker det är roligt, det tycker jag. (...) För det är ju min hobby egentligen och det är roligt att jobba med en hobby. (...) Jag tar gärna cirklar för jag, ja jag tycker faktiskt det är stimulerande... både för mig själv, och även för andra också hoppas jag ju då. Men det är ju väldigt stimulerande... och man kopplar av... det gör man... (I 1) Nästa exempel är taget från en cirkel i matematik för arbetslösa invandrare. Cirkeln har 19 deltagare från flera olika länder. Ledaren börjar med ett upprop och prickar av vilka som är där. Därefter delas förra veckans provresultat ut. Ledaren går igenom provsvaren på tavlan och förklarar de olika stegen i talen. Cirkeln utgår från en kursbok och idag skall det handla om procent. Ledaren förklarar bokens exempel och visar flera alternativa sätt att räkna ut tal av det här slaget. En deltagare ställer en fråga och ledaren förklarar. Var och en räknar ut en övningsuppgift som ledaren sedan går igenom på tavlan. Det blir en diskussion om vilken av två beräkningsmetoder som är lättast att använda. Deltagarna har olika åsikter om detta. Man fortsätter 2 Tecknet (...) innebär att någonting i intervjun har hoppats över. 3 I 1 står för intervju nummer 1. En förteckning över de intervjuade cirkelledarna finns på sidan

18 med att omväxlande lösa övningsuppgifter och gå igenom dem på tavlan. (Obs 11) Cirkelledaren berättar hur han tänker kring cirkeln: Det här är ju mer som en skola, matteundervisning va. Det är ju inte direkt någon cirkelträff. Man kallas ju för cirkelledare när man jobbar i ett studieförbund. ( ) Kurs snarare, en kurs som då skall ta upp dem på grundskolenivå så att de blir färdiga för gymnasiestudier. Det är en klarare målsättning med en kurs tycker jag. En cirkel är mera gemytlig samvaro, skulle jag se det som. (I 11) Om sin planering säger cirkelledaren: Jag bläddrar igenom lite dagen före, vad vi skall hinna ungefär, så jag har förberett det. För jag tycker inte att man skall komma hit och säga vad skall vi göra idag?, inte när det gäller matte. Det är så lätt att man helt tappar styrseln i en grupp så den flyter ut fullständigt. Men jag vill ju ha en dialog. Nu har vi boken här, är det några kapitel vi skall hoppa över eller något vi skall lägga tyngdpunkten på? Sen sammanställer man lite tester när kapitlet är klart. Annars är det ingen planering, jag håller mig ju strikt till matte. (I 11) Cirkelledaren berättar hur det kom sig att han blev cirkelledare och vad han får ut av ledarskapet: Grunden var ju det att jag blevavtalspensionerad som lite drygt sextioåring och jag har arbetat som projektledare så jag har lite erfarenhet av att både styra och leda en verksamhet och ungdomar. Och jag har en viss lust för det, att hjälpa sådana som behöver det. Jag sökte ganska friskt, och skrev brev till olika studieförbund. (...) Jag har timarvode, 130 kronor i timman. Och det föraktar jag inte heller, för avtalspension det innebär 75%, och 75% av en vanlig tjänstemannalön det blir inte så mycket. Men sen tycker jag, för mig själv, det håller hjärnan fräsch, så man inte gror igen i huvudet. Och sen att hålla på med yngre människor. Jag tycker att det är trevligt och stimulerande. Och dessutom så får man ju sig till livs en massa livserfarenheter från dem. (I 11) Den tredje cirkeln som vi skall stifta bekantskap med heter Rörelse och vila och handlar om frikyrkan, dess trådar bakåt och förhållande till framtiden. Cirkeln utgår från ett studiematerial som just heter Rörelse och vila. 17

19 Dagens kapitel handlar om diakoniverksamheten. Cirkelledaren, tillika pastorn i församlingen, läser ett stycke ur bibeln om de första diakonerna. Deltagarna har läst texten i studieboken hemma och kommer med olika funderingar. Det diskuteras vad som skulle kunna räknas till diakoniverksamheten nuförtiden. Pastorn skriver upp förslagen på en whiteboard. Diskussionen kommer in på de sociala nedskärningarna i samhället, om kyrkan kan kompensera för detta på något vis, svårigheterna med att rekrytera personer med sociala problem till kyrkan och vad en kristen medborgare kan göra för att hjälpa andra människor. Alla deltar i samtalet. Cirkeln avslutas med bön. (Obs 8) Cirkelledaren får frågan vad cirkeln tillför det vanliga församlingsarbetet: Att få tid att ägna sig åt ett ämne. För att folk är ju väldigt splittrade nu och alla har så ont om tid. Men får man folk då till en studiecirkel, så kommer man åtminstone några gånger. Det blir fokuserat på ett ämne och man väljer det frivilligt. Och jag tror på den idén. Just mötet med människor tror jag betyder så mycket. Och även med studiematerialet, det skall man inte förneka. (I 8) Cirkelledaren menar att han själv också lär sig mycket genom att hålla i cirkeln: Man lär sig ju väldigt mycket av sina medmänniskor. Och alltid är det ju nya infallsvinklar som olika cirkeldeltagare har. (...) T ex den här Israel-cirkeln. Den gav mig en anledning att studera Israel och bibeln också. Så den cirkeln gav mig mycket möda för egen del. (I 8) Ibland kan det vara ett problem att deltagarna kommer till cirkeln med andra förväntningar än de som cirkelledaren har: Jag tror ibland att man förväntar sig att få svar. Så är det ju också i själavård. Om någon kommer i kris och ställer frågan hur skall jag göra och man fordrar då att själavårdaren skall ge svar, att man skall lösa allting. Men, svaret har ju egentligen den som kommer och söker. (I 8) Som framgår av exemplen varierar cirkelledarskapet från cirkel till cirkel. Det gäller dels hur ledarskapet bedrivs och vad cirkelledarna får ut av sitt ledarskap, men också hur cirklarna läggs upp, varifrån cirkelledarna hämtar inspi- 18

20 ration och hur de resonerar om cirklarnas relation till samhället. Det är frågor som dessa som vi skall titta närmare på i den här rapporten Syfte och frågeställningar Den undersökning som här kommer att beskrivas syftar till att ge en bild av cirkelledarskapet, så som det kommer till uttryck av cirkelledarna själva. Tre perspektiv har anlagts, ett individrelaterat, ett cirkelrelaterat och ett samhällsrelaterat. (1) Hur relateras ledarskapet till den egna personliga bakgrunden? (2) Hur relateras ledarskapet till cirklarnas innehåll och uppläggning? (3) Hur relateras ledarskapet till det omgivande samhället och till demokratin? Studien har brutits ner till fem delområden eller frågeställningar: (1) Vad har cirkelledarna för bakgrund, hur rekryterades de till ledarskapet, vilken relation har ledarskapet till andra verksamheter som cirkelledarna är engagerade i? (2) Vad har cirkelledarna för syn på cirkelledarskapet och sitt eget bidrag till cirklarna och vad tror de att studieförbunden respektive cirkeldeltagarna förväntar sig av dem? (3) Hur ser cirkelledarna på ledarskapet i relation till cirklarnas innehåll och uppläggning? (4) Hur menar cirkelledarna att ledarskapet formas? (5) Vilken syn har cirkelledarna på cirklarnas relation till (lokal)samhället? Frågeställningarna är delvis framsprungna ur ett tidigare projekt, Cirkelsamhället, där cirkeldeltagare intervjuades om vad cirklarna betydde för dem. 4 Det visade sig att cirklarna kom in i deltagarnas liv på väldigt många olika sätt. Det förefaller troligt att också cirkelledarskapet uppvisar en sådan mångfald i betydelser för cirkelledarna. Studiecirklar kan se ut på många olika sätt, såväl när det gäller innehåll som uppläggning. De vänder sig till olika målgrupper och har skilda huvudmän. För deltagarna betyder också cirklarna en rad olika saker. Exemplen i inledningen ovan visar att även cirkelledarskapet ser olika ut från cirkel till cirkel. Cirkelledarna resonerar på skilda sätt kring syftet med sina cirklar och 4 Andersson, Laginder, Larsson & Sundgren (1996). Cirkelsamhället är en del av den statliga utvärderingen av folkbildningen (SUFO 96) och hade som syfte att belysa studiecirklars betydelser för deltagare och lokalsamhälle. Tre samhällen studerades: Norberg, Nyköping och Gunnared (stadsdel i Göteborg) och 63 cirkeldeltagare, ca 20 från vardera orten, intervjuades. 19

21 de har olika tankar om hur cirklarna skall planeras, vilken vikt som skall läggas vid ett eventuellt studiematerial och hur relationen till deltagarna skall se ut. Själva rollen som cirkelledare är komplex. Å ena sidan finns ett folkbildningsideal om det perfekta ledarskapet, å andra sidan realiteter i form av ramar för verksamheten och förväntningar från olika håll. Man kan tänka sig att ledarskapet formas genom cirkelledarnas försök att skapa en balans mellan vad de ser som önskvärt och vad som är möjligt att genomföra. kan antas vara präglat av en rad olika förhållanden, såsom den egna bakgrunden och det sammanhang i vilket cirkelledarskapet kommer in i den egna livssituationen, cirkelinnehållet och den egna kompetensen i förhållande till detta, vad man uppfattar som huvudpoängen med cirkelstudier och vad man anser att man som cirkelledare bidrar med till cirkeln. Likaså kan den interna cirkelledarkulturen, cirkelledarnas tidigare egna erfarenheter av att leda cirklar, samt krav och förväntningar från omgivningen ha en betydelse för hur cirkelledarskapet kommer att utveckla sig. Ledarnas civila och sociala situation, yrkeserfarenhet, fritidsintressen etc är en del av den personliga bakgrund som kan antas påverka cirkelledarskapet. Likaså det sammanhang i vilket ledarskapet påbörjades. Ledarens kompetens i förhållande till ämnet kan också tänkas spela en roll för hur cirkeln utvecklar sig. Man kan förmoda att vissa ämnen som exempelvis foto, konsthantverk (vävning, keramik, träslöjd, akvarell etc), data, språk etc ställer andra krav på ledarens kompetens i ämnet än cirklar av bildningskaraktär (att dokumentera sin hembygd, läsecirklar etc). I de senare kan ledarrollen antas vara mer inriktad på att leda diskussionerna, fördela ordet, få gruppen att fungera tillsammans osv. När det gäller cirkelledarnas uppfattningar av huvudpoängen med cirkelstudier kan man ta utgångspunkt i en fundering som Cirkelsamhället gav upphov till och som gäller ledarnas betydelse för den interna demokratin i cirklarna och för huruvida cirklarna riktar sig utåt mot lokalsamhället. I jämförelse med målen, som mycket tydligt fokuserar studieförbundens roll för demokratin och för att stärka människors möjlighet att påverka sina livsvillkor, fann vi att deltagarna endast i liten utsträckning och indirekt tog upp denna aspekt. 5 Istället var det andra värden som deltagarna betonade som centrala, framförallt möjligheterna till intressefördjupning, lärande och gemenskap. Det kan finnas ett flertal förklaringar till detta resultat, t ex att uppläggningen av undersökningen inte fångade vad som pågick i cirklarna utan en- 5 Jämförelsen gällde målen så som de formuleras i förordningstexten (SFS 1991:977) och i den statliga propositionen 1990/91:82. Däremot gav deltagarna uttryck för en rad indirekta medborgarvärden som förbättrat självförtronde, att våga uttrycka sig etc. 20

22 bart deltagarnas utsagor om dem. Tidigare studier har visat att deltagarna pratar om näraliggande politiska frågor, exempelvis vid de kaffepauser som förekommer vid de flesta cirkelträffar. 6 Men man kan ändå fråga sig i vilken mån och hur demokratifrågorna tas upp till diskussion i cirklarna och vilket värde cirkelledarna tillmäter den speciella cirkelformen ur demokratihänseende. En annan aspekt på studiecirklarnas relation till demokratin är att vi genom cirklarna får ett stort antal personer med erfarenhet av att leda en grupp. Cirkelledarna tvingas bli initiativrika, ansvarstagande, kunskapssökande medmänniskor, dvs människor med förutsättningar att ta tillvara sina möjligheter och rättigheter som medborgare i en demokrati. De kan argumentera för en åsikt, ringa upp myndigheter, formulera sig i skrift och tala inför en grupp. Det stora antalet cirkelledare gör att dessa kan betraktas som en viktig grupp ur demokratisynpunkt. Ledare som återkommer termin efter termin går, genom rekrytering, intern utbildning, själva ledarskapet och de erfarenheter som görs i samband med detta, igenom en socialisationsprocess. Leder denna process till att det utvecklas en speciell cirkelledarkultur med ett eget språk och egna traditioner, normer och värderingar? Forskning om läraryrket har visat att socialiseringen ofta sker i form av en sorts individuell självsocialisation och därför varierar från lärare till lärare. 7 Hur beskriver cirkelledare denna process? Vid intervjuerna med deltagarna i Cirkelsamhället framkom då och då (utan att vi direkt frågade om det) synpunkter på ledarna och ledarskapet. Det kunde gälla allt från krav på kompetens i det ämne som cirkeln behandlade, till krav på en sakorienterad hållning och på att ingen deltagare skulle tillåtas dominera. Cirkelledarna förväntades se till att cirkelns grammatik upprätthölls. Frågan blir hur ledarna förhåller sig till dessa förväntningar och vilken betydelse de får för hur cirkelledarskapet utförs. Likaså kan ledarna vara styrda av krav från studieförbund och medlemsorganisationer, krav som ibland, efter vad man kan läsa sig till i handledningar för cirkelledare, dessutom kan stå i motsättning till deltagarnas förväntningar. Vad gör man som cirkelledare när deltagarna vill bli undervisade och studieförbundet vill att man skall arbeta deltagarorienterat? Förväntningar och krav kan också komma från företrädare för lokalsamhället eller från staten via målen för folkbildningen. I Gunnared, som var ett av undersökningsområdena i Cirkelsamhället, uttalade lokalpolitiker och förvaltningstjänstemän långt gående krav på att föreningar och studieförbund skulle vara med och ta ansvar för att den sociala ordningen i stadsdelen upprätthölls. Är det en uppgift som cirkelledarna vill ta på sig? 6 Waldén (1994). 7 Lortie (1975). 21

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring

Läs mer

Att göra en studieplan

Att göra en studieplan 1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

[Titel på arbetsplan]

[Titel på arbetsplan] [Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926 Foto: Marit Jorsäter Vuxenutbildning Studieförbund 372 I över hundra år har människor i Sverige samlats för att tillsammans

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling.

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling. Inledning Röda Korsets humanitära uppdrag och den stora utmaningen för hela rödakorsrörelsen är att förbättra situationen för och tillsammans med de mest utsatta. Röda Korsets kompetens speglas av förmågan

Läs mer

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken

Läs mer

Studieplan till Föreningsguide 1

Studieplan till Föreningsguide 1 Studieplan till Föreningsguide 1 Föreningsguide 1 är ett material från SISU Idrottsböcker som ger grundläggande och nödvändiga kunskaper om hur en idrottsförening fungerar. I häftet tas några av de saker

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och

Läs mer

Mall för studiecirkelns arbetsplan

Mall för studiecirkelns arbetsplan 1 Mall för studiecirkelns arbetsplan Grundtanken i allt folkbildningsarbete är att det ska vara fritt och frivilligt. Med det menas att deltagarna själva väljer att delta. De väljer dessutom själva de

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete. Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om barnfattigdom. Syftet är att öka

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:

Läs mer

18 Studieförbunden. Innehåll. List of tables

18 Studieförbunden. Innehåll. List of tables Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Studieförbunden 18 Studieförbunden Innehåll Fakta om statistiken... 394 Kommentarer till statistiken... 396 18.1 Studiecirklar under 2011. Fördelade efter studieförbund,

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

ANTIRASISM STUDIEPLAN

ANTIRASISM STUDIEPLAN POSITIV ANTIRASISM STUDIEPLAN EXPO NÅGOT ATT TÄNKA PÅ: * Ta fram era egna erfarenheter i samtalet * Se till att alla är aktiva i samtalet och att ingen dominerar det * Se till att era frågor och analyser

Läs mer

Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH HÄLSOFARLIGA VAROR 12.1

Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH HÄLSOFARLIGA VAROR 12.1 N A L P E I D U T S Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH 12.1 HÄLSOFARLIGA VAROR En studieplan av Helena Wannberg Layout Johanna Nyström Grafisk Form Utgiven av NBV copyright NBV 2015 www.nbv.se 2 Studieplan till

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2011 Text och utformning: Jim Gustafsson (Baserad på Cirkelledare

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Utredning om deltagande i folkbildning Dir. 2003:6 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Kreativ COACHING när det snurrar i bollen PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Lärgruppsplan Kreativ coaching Inledning Nästan alla barn och ungdomar i vårt land är under någon period av sitt liv med i idrotten.

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med studiecirkeln är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Enkät till skolledare

Enkät till skolledare Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer

Cirkelledarutbildningar hösten 2011

Cirkelledarutbildningar hösten 2011 ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland Cirkelledarutbildningar hösten 2011 Välkommen till Cirkelledarutveckling i höst! Temadagarna Skrattet i studiecirkeln motivation och lust att lära Hur hänger

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor och med hänsyn till miljön.

Vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor och med hänsyn till miljön. Studiehandledning SVs värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och rättigheter. Vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor och med

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Att minnas migrationen

Att minnas migrationen Att minnas migrationen EN STUDIEHANDLEDNING FÖR CIRKELLEDARE www.abf.se 2 Att minnas migrationen_om studiematerialet Att minnas migrationen Denna studiehandledning vänder sig till dig som ska hålla en

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet

Läs mer

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10 Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Verksamhetsformer Det finns tre olika verksamhetsformer: studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva SISU Idrottsutbildarna är lokal anordnare av all studieverksamhet som rapporteras som statsanslagsberättigad. Föreningen är arrangör och samverkanspart.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna!

Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Kompetensloggboken Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Att använda din kompetensloggbok Under hela din studietid kommer du att samla på dig en mängd värdefull kompetens i form av

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutvecklingsrådet 2007-05-14 KompetensutvPvFyrbodalVer2.doc Skapat den 2007-08-09 13:50:00 Inledning Behöver du som chef något att luta dig mot vid utvecklingssamtalen

Läs mer

VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR!

VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR! VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF)

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET Badverksamhet BKF200 Eleven planerar och leder badverksamhet och simundervisning i grupp så att deltagare stimuleras till aktivitet

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Cirkelledarutbildningar hösten 2010. ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland

Cirkelledarutbildningar hösten 2010. ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland Cirkelledarutbildningar hösten 2010 ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland 1 Välkommen till Cirkelledarutveckling i höst Temadagarna Cirkelledare i praktiken hur gör jag? berör alla studiecirkelområden.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Avdelning Svanen Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer