F olkbildningsrådet utvärderar. Cirkelledarskapet. No Eva Andersson. En intervju- och enkätstudie med cirkelledare

Transkript

1 F olkbildningsrådet utvärderar No Eva Andersson En intervju- och enkätstudie med cirkelledare

2 En intervju- och enkätstudie med cirkelledare 1

3 En intervju- och enkätstudie med cirkelledare Eva Andersson Folkbildningsrådet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Internet: Studien är genomförd vid Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik Box Göteborg Tel: Grafisk form: Thomas Östlund Produktion AB Omslag: Gunnar Falk Tryck: Norra Skåne Offset, Hässleholm Stockholm, april 2000 ISBN:

4 Eva Andersson En intervju- och enkätstudie med cirkelledare F O L K B I L D N I N G S R Å D E T 3

5 4

6 Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ge en bild av cirkelledarskapet, så som det kommer till uttryck av cirkelledarna själva. Studien har brutits ner till fem frågeställningar: (1) Vad har cirkelledarna för bakgrund, hur rekryterades de till ledarskapet, vilken relation har ledarskapet till andra verksamheter som cirkelledarna är engagerade i? (2) Vad har cirkelledarna för syn på cirkelledarskapet och sitt eget bidrag till cirklarna och vad tror de att studieförbunden respektive cirkeldeltagarna förväntar sig av dem? (3) Hur ser cirkelledarna på ledarskapet i relation till cirklarnas innehåll och uppläggning? (4) Hur menar cirkelledarna att ledarskapet formas? (5) Vilken syn har cirkelledarna på cirklarnas relation till (lokal)samhället? Det empiriska materialet består av två delar. I en första datainsamling, som ägde rum under våren 1997, genomfördes observationer och intervjuer med 20 cirkelledare i Trollhättan. Den andra datainsamlingen skedde med hjälp av en nationell enkät som skickades ut under våren 1998 till ett slumpmässigt urval av cirkelledare i Sverige. Enkäten föregicks av en provenkät som gavs till samtliga cirkelledare i Trollhättan som hade haft cirklar under våren Resultaten visar att cirkelledarna liknade de svenska medborgarna mer än vad andra grupper av utbildare kan antas göra. Könsfördelningen var ganska jämn, spridningen av åldrar var mycket stor och likaså spridningen av utbildningsbakgrund. Drygt hälften hade ett yrkesarbete som sin huvudsakliga sysselsättning, 28% var pensionärer, 11% studerade och 9% var arbetslösa. 43% fick ett arvode för sitt ledarskap. Hela 77% hade själva varit deltagare i någon studiecirkel innan de påbörjade ledarskapet. De flesta hade rekryterats genom att de hade blivit tillfrågade, antingen av studieförbundet eller av någon bekant. En mindre grupp cirkelledare visade sig inte ha kännedom om att de var cirkelledare eller att de verkade inom ramen för ett studieförbund. visade sig betyda många olika saker för ledarna. Exempelvis kände en mycket stor andel att de hade någonting att lära ut, att de själva utvecklades genom ledarskapet, att de tyckte att det var betydelsefullt 5

7 att få arbeta med människor och att uppskattning från deltagarna var en viktig anledning till att de fortsatte som ledare. Även då cirkelledarna oftast uppgav flera olika saker som ledarskapet betydde för dem, kunde olika huvudfokus urskiljas. Detta var antingen inriktat mot ledarskapets innehållsliga och metodiska aspekter, mot ideella och kollektiva samhällsaspekter eller mot sociala aspekter. En del ledare betonade inte alls ledarskapet utan såg sig som enbart en i gruppen. Cirkelledarnas beskrivningar av cirklarna visade att dessa kunde se ut på olika sätt. Gemensamt för de allra flesta var dock att samtalen i cirklarna framförallt handlade om ämnet och att man skrattade ofta i cirklarna. En del cirklar hade karaktären av ledarcentrerade undervisningscirklar och dessa kännetecknades av att ledarna hade genomgångar inför gruppen varje gång, att de följde uppläggningen i studiematerialet och att de såg som sin huvudsakliga uppgift att förmedla kunskaper till deltagarna. Det fanns också ledarcentrerade mer kollektivt inriktade cirklar där den mesta tiden ägnades åt att gemensamt öva på någon aktivitet eller åt att tillsammans skapa och/eller tillverka något. En tredje grupp av ledarcentrerade cirklar var individuellt inriktade och där var ledarens uppgift huvudsakligen att gå runt och hjälpa deltagarna var och en medan de arbetade med olika arbeten. Andra cirklar var mer deltagarcentrerade och dessa utmärkte sig genom att planeringen av cirkelträffarna skedde gemensamt i gruppen. En del sådana cirklar var inriktade mot ett skapande innehåll medan andra var av mer allmän karaktär. Det som enligt ledarna främst påverkade arbetsformerna i cirklarna var ämnets karaktär. Därefter kom deltagarnas förväntningar och på tredje plats deltagarnas erfarenheter. Däremot ansåg ledarna inte att deltagande i cirkelledarutbildning, samtal med andra cirkelledare eller studieförbundets förväntningar hade någon större betydelse för cirklarnas uppläggning. En del ledare hänvisade till erfarenheter av ledarskap som de fått i något annat sammanhang eller till sina erfarenheter från att själva ha varit cirkeldeltagare. De statliga målen för folkbildningen lyfter framförallt fram olika samhällsfunktioner som verksamheten skall sträva efter att fylla. Cirkelledarna var dock ofta försiktiga i sina uttalanden om cirklarnas relation till samhället. Det visade sig också att knappt hälften av ledarna kände sig helt eller delvis bekanta med de statliga målen och att en femtedel av dem inte alls ansåg sig känna till dessa mål. De aspekter som ledarna främst lyfte fram var att cirklarna stärker deltagarna som grupp, att de leder till sociala nätverk mellan deltagarna och att de är en mötesplats för erfarenhetsutbyte och åsiktsbildning. Anmärkningsvärt var att endast 35% av ledarna ansåg att deras cirklar bidrog till att kunskapsklyftorna i samhället minskar och endast 29% menade att cirklarna leder till mer kritiska samhällsmedborgare. De cirkelledare som genomgått någon form av cirkelledarutbildning skil- 6

8 de sig väsentligen i sina svar från de som inte hade gjort det. De ledarutbildade ledarna var mer nöjda med hur studieförbunden värderade dem som cirkelledarna och de kände sig också mer bekanta med målen för folkbildningen. Dessa ledare föreföll mer medvetna om sin egen betydelse för cirklarna, men hade samtidigt större krav på sig själva när det gällde den egna insatsen. De ansåg t ex i högre utsträckning att de borde ha stora kunskaper i ämnet och att deras huvudsakliga uppgift var att förmedla kunskaper till deltagarna. De ledare som hade genomgått cirkelledarutbildning poängterade oftare cirklarnas sociala värde, både för deltagarna och för dem själva, liksom cirklarnas värde för samhället. Det var stora skillnader mellan cirkelledarna när det gällde hur väl förankrat cirkelledarskapet var i deras personliga identiteter, allt ifrån att de inte kände till att de var cirkelledare till att ledarskapet var ett närmast självklart inslag i livet. Någon kollektiv identitet, eller cirkelledarkultur, gick inte att finna. Språkbruket varierade kraftigt mellan ledarna och några förgivet tagna värden om studiecirklar var svåra att upptäcka. En möjlig förklaring kan vara att cirklarna och cirkelledarna var relativt isolerade från varandra. Detta kan också vara en anledning till att cirkelledarna ibland hade svårt att få en överblick och se sin del av cirkelverksamheten i ett större sammanhang. 7

9 8

10 Innehåll Förord 1. en inledning Syfte och frågeställningar Tidigare forskning och andra aspekter på cirkelledarskapet i handledningar och ledarutbildningsmaterial Rapportens disposition Studiens uppläggning Observationer och intervjuer Urval av cirklar och cirkelledare Genomförande av observations- och intervjustudien Bearbetning och analys Resultat från observationer och intervjuer Enkäter Urvalet i Trollhättan Genomförande av enkätstudien i Trollhättan Svarsfrekvenser och bortfall Vad bortfallet i Trollhättan kan ha berott på och hur det kan ha påverkat resultaten Den nationella enkäten Urval till den nationella enkäten Genomförande av den nationella enkäten Bortfall och bortfallsanalys Bearbetning och analyser Cirkelledarna och studieförbunden 53 9

11 3.1. Studieförbundens verksamhet så som den framträder i verksamhetsberättelserna Arbetarnas bildningsförbund (ABF) Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV) Medborgarskolan (Mbsk) Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Folkuniversitetet (FU) Studiefrämjandet (Stfr) Sveriges Idrottsstudieförbund (SISU) Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV) Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS) Frikyrkliga studieförbundet (FS) KFUK-KFUMs studieförbund Kommentar 3.2. Cirkelledarna och studieförbunden Information från studieförbunden till cirkelledarna Cirkelledarnas värdering av den information och den hjälp de får från studieförbunden Cirkelledarnas syn på studieförbundens förväntningar 3.3. Sammanfattning Cirkelledarna Rekrytering till cirkelledarskapet Cirkelledarna blev tillfrågade Cirkelledarna utsågs i samråd med deltagarna Cirkelledarna sökte själva upp studieförbunden Cirkelledarna svarade på en annons Rekrytering i förhållande till studieförbund i relation till andra verksamheter Ledarskapet som relaterat till yrkeslivet Ledarskapet som del i ett föreningsengagemang Ledarskapet som del i en hobby Ledarskapet sammanbinder yrkesarbete och fritidsintresse Sammanfattning Fokus i ledarskapet Fokus på ledarskapets innehållsliga och metodiska aspekter Fokus på ledarskapets ideella och kollektiva samhällsaspekter

12 Fokus på ledarskapets sociala sidor Inget fokus på ledarskapet Hinder i förverkligandet av det önskade ledarskapet Sammanfattning Ledarskapet i relation till cirkelns innehåll och uppläggning Olika typer av cirklar Ledarcentrerade undervisningscirklar Ledarcentrerade kollektivt inriktade cirklar Ledarcentrerade individuellt inriktade cirklar Deltagarcentrerade cirklar med ett skapande innehåll Allmänt deltagarcentrerade cirklar Sammanfattning Ledarskapet formas formas Ledare som anser att arbetsformerna i cirkeln påverkas av yttre förväntningar Ledare som anser att arbetsformerna är ett resultat av deras egna erfarenheter Ledare som anser att arbetsformerna är ett resultat av hur deltagargruppen ser ut Ledare som anser att arbetsformerna är ett resultat av cirkelns inre karaktär Sammanfattning Ledarnas syn på cirklarnas relation till samhället Cirkelledarna och målen för verksamheten Cirkelledarna om cirklarnas relation till samhället Olika typer av samhällsrelatering Cirklar som syftar till samhällsaktiva medborgare Cirklar som syftar till att förbättra individernas livssituation Cirklar för likasinnade Cirklar som bidrar till samhällets kulturliv Sammanfattning Diskussion Identiteten i cirkelledarskapet och den personliga identiteten

13 Avsaknaden av kollektiv identitet eller cirkelledarkultur Cirkelledarnas pedagogiska och metodologiska utgångspunkter Cirkelledarna en demokratiresurs Den bristande kännedomen om målen Demokratiaspekter i cirklarna en möjlighet att som amatör utöva ett organiserat ledarskap i ett pedagogiskt sammanhang Cirkelledarutbildningarnas betydelse Slutord 240 Referenser 242 Bilagor Bilaga 1: Brev till cirkelledare 246 Bilaga 2: Intervjuformulär 247 Bilaga 3: Enkätformulär, nationell enkät 249 Bilaga 4: Enkätmissiv till provenkäten i Trollhättan 259 Bilaga 5: Påminnelse om enkät, Trollhättan 260 Bilaga 6: Urval av kommuner 261 Bilaga 7: Brev till studieförbundens riksorganisationer 262 Bilaga 8: Brev till lokalavdelningar 264 Bilaga 9: Enkätmissiv, nationell enkät 266 Bilaga 10: Påminnelse Bilaga 11: Påminnelse Bilaga 12: Resultat från faktoranalyser 270 Bilaga 13: Sammanfattande statistik Bilaga 14: Ämnesområden 277 Utvärderingar från Folkbildningsrådet

14 Förord Idén till en studie av cirkelledarskapet föddes i samband med arbetet i ett tidigare projekt, Cirkelsamhället, som behandlade studiecirklars betydelser för deltagare och lokalsamhälle. Ledarnas och ledarskapets bidrag till cirklarna, liksom ledarskapets betydelse för ledarna själva, berördes däremot inte i den studien, varför det sågs som ett angeläget forskningsområde. Den viktigaste förutsättningen för att ett projekt av det här slaget skall kunna genomföras är att det finns cirkelledare som är villiga att dela med sig av sina erfarenheter och sina tankar kring den egna verksamheten. Ett stort tack till alla er som låtit mig vara med vid intressanta cirkelträffar, som låtit er intervjuas eller som besvarat min enkät. Folkbildningsrådet har på flera sätt stöttat studien, dels genom att finansiera projektet, dels genom att ta initiativ till en referensgrupp vars deltagare Christer Almqvist (TBV), Hans-Inge Sältenberg (SV), Stig Prytz (NBV), Bodil Svanberg (SKS), Gunnel Hultin och Björn Magnusson (ABF), Pirkko Ilenius (SISU), Ulla Hammarén (FU), liksom Sanna Palomaa, Tomas Aronsson och Anne-Christine Utterström (Folkbildningsrådet) förtjänar ett speciellt tack för sina insatser med att löpande läsa, diskutera och komma med synpunkter på projektets innehåll och genomförande. Folkbildningsrådets seminarier och information om folkbildningsforskningen har också varit mycket värdefulla. Professor Staffan Larsson vid institutionen för beteendevetenskap (IBV) i Linköping har varit en ovärderlig rådgivare i alla delar av projektet. Stort stöd har jag även fått från de övriga medarbetarna i Cirkelsamhället, lektor Ann-Marie Laginder vid IBV och professor Gunnar Sundgren vid Mälardalens högskola i Eskilstuna. Vid utformandet och analyserna av enkäten har jag fått mycket värdefull hjälp av adjunkt Monica Larson vid institutionen för pedagogik och didaktik i Göteborg, som också fungerat som entusiastisk diskussionspartner under hela arbetets gång. Ett varmt tack också till Jenny Gustavsson som har skrivit ut intervjuerna, matat in data från enkäterna samt haft telefonkontakt med ett stort antal cirkelledare i samband med bortfalls- 13

15 analysen. Vid inmatningen av enkätdata gjorde också Annica Bergström en viktig insats. Göteborg i april 2001 Eva Andersson 14

16 1. en inledning Studiecirklar uppvisar en stor variation i innehåll och uppläggning. Vi skall ta och titta in i några olika typer av cirklar och höra vad cirkelledarna har att säga om sin verksamhet. Det första exemplet är hämtat från en cirkel i textiltryck. Cirkeln består av sju deltagare, alla kvinnor, samt ledaren. Inför den stundande påsken målas dukar, paradhanddukar och förkläden med tygfärg. Några deltagare har köpt färdigtryckta dukar, som egentligen är tänka för broderi, att måla på. Andra har med sig, eller får av ledaren, ett mönster som först ritas upp på ett smörpapper med en särskild penna och sedan stryks på tyget med hjälp av ett strykjärn. Mönstret målas därefter på med tygfärg och akvarellpensel. Det får torka och fixeras sedan på baksidan genom att tyget återigen stryks. Under arbetets gång är det ganska tyst i cirkeln. Alla är koncentrerade på uppgiften. Det gäller att ta lagom mycket färg och måla innanför linjerna. Ledaren arbetar inte med något eget handarbete utan går runt och hjälper deltagarna med olika moment, stryker på mönster på tygerna, delar ut färger, visar pärmar med mönster osv. En deltagare målar porslin istället för tyg. Det går bra eftersom ledaren även har cirklar i porslinsmålning. Samtalet i cirkeln är lågmält och handlar nästan uteslutande om hantverket. Deltagarna och ledaren ger varandra tips på mönster och tekniker inom textiltryck och näraliggande textila hantverk. Under kaffepausen diskuteras olika hantverkscirklar som deltagarna deltagit i. Därefter fortsätter arbetet på samma sätt som före pausen. (Obs 1) 1 1 Obs 1 står för observation nummer 1. Texten är hämtad ur observationsanteckningarna. 15

17 Den här cirkeln utgår inte från någon studiebok, men man använder olika böcker och tidskrifter till att slå upp i. Ledaren menar att studiematerialen ofta är för svåra för nybörjarcirklarna: För att förstå vad som står i de böckerna så behöver du nästan gå ett par terminer. För det är så mycket faktauttryck och sånt och det vet de ju inte de vad det är. (...) 2 Så man kan ju inte säga att man skall köra en bok en termin, det går inte. (...) Då tror jag att de skulle försvinna allihopa. De går helt enkelt för att de vill ha avkoppling och stressa av och samtidigt lära sig någonting. Det är ju inte som i skolan. Där är det ju mera att man skall lära sig. (...) Och jag tycker att det är fel att man skall tvinga folk till att göra saker som de inte tycker är roligt. (I 1) 3 På frågan om vad som driver henne att fortsätta som ledare och vad hon får ut av ledarskapet för egen del, svarar cirkelledaren. Det är ju mitt brinnande intresse, det är det ju. Den första cirkeln jag hade, det var ju landskapssömmar. Då var jag så inne i det här med landskapssömmar. Jag kunde aldrig få nog liksom. (...) Jag tycker det är roligt, det tycker jag. (...) För det är ju min hobby egentligen och det är roligt att jobba med en hobby. (...) Jag tar gärna cirklar för jag, ja jag tycker faktiskt det är stimulerande... både för mig själv, och även för andra också hoppas jag ju då. Men det är ju väldigt stimulerande... och man kopplar av... det gör man... (I 1) Nästa exempel är taget från en cirkel i matematik för arbetslösa invandrare. Cirkeln har 19 deltagare från flera olika länder. Ledaren börjar med ett upprop och prickar av vilka som är där. Därefter delas förra veckans provresultat ut. Ledaren går igenom provsvaren på tavlan och förklarar de olika stegen i talen. Cirkeln utgår från en kursbok och idag skall det handla om procent. Ledaren förklarar bokens exempel och visar flera alternativa sätt att räkna ut tal av det här slaget. En deltagare ställer en fråga och ledaren förklarar. Var och en räknar ut en övningsuppgift som ledaren sedan går igenom på tavlan. Det blir en diskussion om vilken av två beräkningsmetoder som är lättast att använda. Deltagarna har olika åsikter om detta. Man fortsätter 2 Tecknet (...) innebär att någonting i intervjun har hoppats över. 3 I 1 står för intervju nummer 1. En förteckning över de intervjuade cirkelledarna finns på sidan

18 med att omväxlande lösa övningsuppgifter och gå igenom dem på tavlan. (Obs 11) Cirkelledaren berättar hur han tänker kring cirkeln: Det här är ju mer som en skola, matteundervisning va. Det är ju inte direkt någon cirkelträff. Man kallas ju för cirkelledare när man jobbar i ett studieförbund. ( ) Kurs snarare, en kurs som då skall ta upp dem på grundskolenivå så att de blir färdiga för gymnasiestudier. Det är en klarare målsättning med en kurs tycker jag. En cirkel är mera gemytlig samvaro, skulle jag se det som. (I 11) Om sin planering säger cirkelledaren: Jag bläddrar igenom lite dagen före, vad vi skall hinna ungefär, så jag har förberett det. För jag tycker inte att man skall komma hit och säga vad skall vi göra idag?, inte när det gäller matte. Det är så lätt att man helt tappar styrseln i en grupp så den flyter ut fullständigt. Men jag vill ju ha en dialog. Nu har vi boken här, är det några kapitel vi skall hoppa över eller något vi skall lägga tyngdpunkten på? Sen sammanställer man lite tester när kapitlet är klart. Annars är det ingen planering, jag håller mig ju strikt till matte. (I 11) Cirkelledaren berättar hur det kom sig att han blev cirkelledare och vad han får ut av ledarskapet: Grunden var ju det att jag blevavtalspensionerad som lite drygt sextioåring och jag har arbetat som projektledare så jag har lite erfarenhet av att både styra och leda en verksamhet och ungdomar. Och jag har en viss lust för det, att hjälpa sådana som behöver det. Jag sökte ganska friskt, och skrev brev till olika studieförbund. (...) Jag har timarvode, 130 kronor i timman. Och det föraktar jag inte heller, för avtalspension det innebär 75%, och 75% av en vanlig tjänstemannalön det blir inte så mycket. Men sen tycker jag, för mig själv, det håller hjärnan fräsch, så man inte gror igen i huvudet. Och sen att hålla på med yngre människor. Jag tycker att det är trevligt och stimulerande. Och dessutom så får man ju sig till livs en massa livserfarenheter från dem. (I 11) Den tredje cirkeln som vi skall stifta bekantskap med heter Rörelse och vila och handlar om frikyrkan, dess trådar bakåt och förhållande till framtiden. Cirkeln utgår från ett studiematerial som just heter Rörelse och vila. 17

19 Dagens kapitel handlar om diakoniverksamheten. Cirkelledaren, tillika pastorn i församlingen, läser ett stycke ur bibeln om de första diakonerna. Deltagarna har läst texten i studieboken hemma och kommer med olika funderingar. Det diskuteras vad som skulle kunna räknas till diakoniverksamheten nuförtiden. Pastorn skriver upp förslagen på en whiteboard. Diskussionen kommer in på de sociala nedskärningarna i samhället, om kyrkan kan kompensera för detta på något vis, svårigheterna med att rekrytera personer med sociala problem till kyrkan och vad en kristen medborgare kan göra för att hjälpa andra människor. Alla deltar i samtalet. Cirkeln avslutas med bön. (Obs 8) Cirkelledaren får frågan vad cirkeln tillför det vanliga församlingsarbetet: Att få tid att ägna sig åt ett ämne. För att folk är ju väldigt splittrade nu och alla har så ont om tid. Men får man folk då till en studiecirkel, så kommer man åtminstone några gånger. Det blir fokuserat på ett ämne och man väljer det frivilligt. Och jag tror på den idén. Just mötet med människor tror jag betyder så mycket. Och även med studiematerialet, det skall man inte förneka. (I 8) Cirkelledaren menar att han själv också lär sig mycket genom att hålla i cirkeln: Man lär sig ju väldigt mycket av sina medmänniskor. Och alltid är det ju nya infallsvinklar som olika cirkeldeltagare har. (...) T ex den här Israel-cirkeln. Den gav mig en anledning att studera Israel och bibeln också. Så den cirkeln gav mig mycket möda för egen del. (I 8) Ibland kan det vara ett problem att deltagarna kommer till cirkeln med andra förväntningar än de som cirkelledaren har: Jag tror ibland att man förväntar sig att få svar. Så är det ju också i själavård. Om någon kommer i kris och ställer frågan hur skall jag göra och man fordrar då att själavårdaren skall ge svar, att man skall lösa allting. Men, svaret har ju egentligen den som kommer och söker. (I 8) Som framgår av exemplen varierar cirkelledarskapet från cirkel till cirkel. Det gäller dels hur ledarskapet bedrivs och vad cirkelledarna får ut av sitt ledarskap, men också hur cirklarna läggs upp, varifrån cirkelledarna hämtar inspi- 18

20 ration och hur de resonerar om cirklarnas relation till samhället. Det är frågor som dessa som vi skall titta närmare på i den här rapporten Syfte och frågeställningar Den undersökning som här kommer att beskrivas syftar till att ge en bild av cirkelledarskapet, så som det kommer till uttryck av cirkelledarna själva. Tre perspektiv har anlagts, ett individrelaterat, ett cirkelrelaterat och ett samhällsrelaterat. (1) Hur relateras ledarskapet till den egna personliga bakgrunden? (2) Hur relateras ledarskapet till cirklarnas innehåll och uppläggning? (3) Hur relateras ledarskapet till det omgivande samhället och till demokratin? Studien har brutits ner till fem delområden eller frågeställningar: (1) Vad har cirkelledarna för bakgrund, hur rekryterades de till ledarskapet, vilken relation har ledarskapet till andra verksamheter som cirkelledarna är engagerade i? (2) Vad har cirkelledarna för syn på cirkelledarskapet och sitt eget bidrag till cirklarna och vad tror de att studieförbunden respektive cirkeldeltagarna förväntar sig av dem? (3) Hur ser cirkelledarna på ledarskapet i relation till cirklarnas innehåll och uppläggning? (4) Hur menar cirkelledarna att ledarskapet formas? (5) Vilken syn har cirkelledarna på cirklarnas relation till (lokal)samhället? Frågeställningarna är delvis framsprungna ur ett tidigare projekt, Cirkelsamhället, där cirkeldeltagare intervjuades om vad cirklarna betydde för dem. 4 Det visade sig att cirklarna kom in i deltagarnas liv på väldigt många olika sätt. Det förefaller troligt att också cirkelledarskapet uppvisar en sådan mångfald i betydelser för cirkelledarna. Studiecirklar kan se ut på många olika sätt, såväl när det gäller innehåll som uppläggning. De vänder sig till olika målgrupper och har skilda huvudmän. För deltagarna betyder också cirklarna en rad olika saker. Exemplen i inledningen ovan visar att även cirkelledarskapet ser olika ut från cirkel till cirkel. Cirkelledarna resonerar på skilda sätt kring syftet med sina cirklar och 4 Andersson, Laginder, Larsson & Sundgren (1996). Cirkelsamhället är en del av den statliga utvärderingen av folkbildningen (SUFO 96) och hade som syfte att belysa studiecirklars betydelser för deltagare och lokalsamhälle. Tre samhällen studerades: Norberg, Nyköping och Gunnared (stadsdel i Göteborg) och 63 cirkeldeltagare, ca 20 från vardera orten, intervjuades. 19

21 de har olika tankar om hur cirklarna skall planeras, vilken vikt som skall läggas vid ett eventuellt studiematerial och hur relationen till deltagarna skall se ut. Själva rollen som cirkelledare är komplex. Å ena sidan finns ett folkbildningsideal om det perfekta ledarskapet, å andra sidan realiteter i form av ramar för verksamheten och förväntningar från olika håll. Man kan tänka sig att ledarskapet formas genom cirkelledarnas försök att skapa en balans mellan vad de ser som önskvärt och vad som är möjligt att genomföra. kan antas vara präglat av en rad olika förhållanden, såsom den egna bakgrunden och det sammanhang i vilket cirkelledarskapet kommer in i den egna livssituationen, cirkelinnehållet och den egna kompetensen i förhållande till detta, vad man uppfattar som huvudpoängen med cirkelstudier och vad man anser att man som cirkelledare bidrar med till cirkeln. Likaså kan den interna cirkelledarkulturen, cirkelledarnas tidigare egna erfarenheter av att leda cirklar, samt krav och förväntningar från omgivningen ha en betydelse för hur cirkelledarskapet kommer att utveckla sig. Ledarnas civila och sociala situation, yrkeserfarenhet, fritidsintressen etc är en del av den personliga bakgrund som kan antas påverka cirkelledarskapet. Likaså det sammanhang i vilket ledarskapet påbörjades. Ledarens kompetens i förhållande till ämnet kan också tänkas spela en roll för hur cirkeln utvecklar sig. Man kan förmoda att vissa ämnen som exempelvis foto, konsthantverk (vävning, keramik, träslöjd, akvarell etc), data, språk etc ställer andra krav på ledarens kompetens i ämnet än cirklar av bildningskaraktär (att dokumentera sin hembygd, läsecirklar etc). I de senare kan ledarrollen antas vara mer inriktad på att leda diskussionerna, fördela ordet, få gruppen att fungera tillsammans osv. När det gäller cirkelledarnas uppfattningar av huvudpoängen med cirkelstudier kan man ta utgångspunkt i en fundering som Cirkelsamhället gav upphov till och som gäller ledarnas betydelse för den interna demokratin i cirklarna och för huruvida cirklarna riktar sig utåt mot lokalsamhället. I jämförelse med målen, som mycket tydligt fokuserar studieförbundens roll för demokratin och för att stärka människors möjlighet att påverka sina livsvillkor, fann vi att deltagarna endast i liten utsträckning och indirekt tog upp denna aspekt. 5 Istället var det andra värden som deltagarna betonade som centrala, framförallt möjligheterna till intressefördjupning, lärande och gemenskap. Det kan finnas ett flertal förklaringar till detta resultat, t ex att uppläggningen av undersökningen inte fångade vad som pågick i cirklarna utan en- 5 Jämförelsen gällde målen så som de formuleras i förordningstexten (SFS 1991:977) och i den statliga propositionen 1990/91:82. Däremot gav deltagarna uttryck för en rad indirekta medborgarvärden som förbättrat självförtronde, att våga uttrycka sig etc. 20

22 bart deltagarnas utsagor om dem. Tidigare studier har visat att deltagarna pratar om näraliggande politiska frågor, exempelvis vid de kaffepauser som förekommer vid de flesta cirkelträffar. 6 Men man kan ändå fråga sig i vilken mån och hur demokratifrågorna tas upp till diskussion i cirklarna och vilket värde cirkelledarna tillmäter den speciella cirkelformen ur demokratihänseende. En annan aspekt på studiecirklarnas relation till demokratin är att vi genom cirklarna får ett stort antal personer med erfarenhet av att leda en grupp. Cirkelledarna tvingas bli initiativrika, ansvarstagande, kunskapssökande medmänniskor, dvs människor med förutsättningar att ta tillvara sina möjligheter och rättigheter som medborgare i en demokrati. De kan argumentera för en åsikt, ringa upp myndigheter, formulera sig i skrift och tala inför en grupp. Det stora antalet cirkelledare gör att dessa kan betraktas som en viktig grupp ur demokratisynpunkt. Ledare som återkommer termin efter termin går, genom rekrytering, intern utbildning, själva ledarskapet och de erfarenheter som görs i samband med detta, igenom en socialisationsprocess. Leder denna process till att det utvecklas en speciell cirkelledarkultur med ett eget språk och egna traditioner, normer och värderingar? Forskning om läraryrket har visat att socialiseringen ofta sker i form av en sorts individuell självsocialisation och därför varierar från lärare till lärare. 7 Hur beskriver cirkelledare denna process? Vid intervjuerna med deltagarna i Cirkelsamhället framkom då och då (utan att vi direkt frågade om det) synpunkter på ledarna och ledarskapet. Det kunde gälla allt från krav på kompetens i det ämne som cirkeln behandlade, till krav på en sakorienterad hållning och på att ingen deltagare skulle tillåtas dominera. Cirkelledarna förväntades se till att cirkelns grammatik upprätthölls. Frågan blir hur ledarna förhåller sig till dessa förväntningar och vilken betydelse de får för hur cirkelledarskapet utförs. Likaså kan ledarna vara styrda av krav från studieförbund och medlemsorganisationer, krav som ibland, efter vad man kan läsa sig till i handledningar för cirkelledare, dessutom kan stå i motsättning till deltagarnas förväntningar. Vad gör man som cirkelledare när deltagarna vill bli undervisade och studieförbundet vill att man skall arbeta deltagarorienterat? Förväntningar och krav kan också komma från företrädare för lokalsamhället eller från staten via målen för folkbildningen. I Gunnared, som var ett av undersökningsområdena i Cirkelsamhället, uttalade lokalpolitiker och förvaltningstjänstemän långt gående krav på att föreningar och studieförbund skulle vara med och ta ansvar för att den sociala ordningen i stadsdelen upprätthölls. Är det en uppgift som cirkelledarna vill ta på sig? 6 Waldén (1994). 7 Lortie (1975). 21