Funktionshinder och delaktighet - om SKL s positionspapper.

Transkript

1 1 (8) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Linnea Hedkvist, Välfärd och folkhälsa Minnesanteckningar Funktionshinder och delaktighet - om SKL s positionspapper. Workshop kl , Conventum Örebro. Redovisning gruppdiskussioner eftermiddagen Hur kan vi i länet/kommunen/regionen/civilsamhället bidra till att förbättra livsvillkoren inom området folkhälsa och jämlik hälsa för personer med funktionsnedsättning. Vad ser vi för utmaningar och möjligheter? SISU idrottsutbildarna: Hur får vi fler inom målgruppen in i föreningsidrotten? Det finns bra och positiva saker redan idag, men strukturen inom idrotten kan ibland inte vara så välkomnande. Det kan handla om kunskap hos ledare. Utmaning att ta sig till aktiviteter via färdtjänst etc. Örebro läns Parasportförbund: Parasportförbundet ska egentligen inte behövas. Idrotten borde kunna ta emot alla! Föreningslivet måste stärkas. Man behöver arbeta er med andra organisationer i samhället. Nämnden för funktionshindrade i Örebro kommun och Örebro föreningsråd: Ekonomisk utsatthet hindrar deltagande i föreningsliv och i samhället i stort. Särskilt bland de som inte (ännu) har en god man. Förvaltning för funktionshindrade, Örebro kommun: Möter mycket psykisk ohälsa. Arbetsmarknaden måste vara mer inkluderande. Ekonomin är en stor utmaning. Länsstyrelsen Örebro: Stödja kommuner och regioner i deras planer för funktionshinderpolitiken. Behoven av stöd måste få styra. Prevention av alkohol, narkotika, tobak är en del där länsstyrelsen kan stötta. Jämställdhet, mänskliga rättigheter, integration och brottsförebyggande är andra områden. Utmaning: hur gör vi för att investera i god hälsa? Postadress Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se Besöksadress Eklundavägen 1, Örebro Tel: Organisationsnummer:

2 2 (8) Region Örebro län, Välfärd och folkhälsa: Omvandla de politiska besluten till ett konkret arbete som leder till resultat. Utmaningen är att det främjande arbetet främjar så mycket att det är svårt att mäta. Vi har i vårt län relativt gott om resurser för hälsofrämjande arbete. För att få ett bra resultat måste detta ske i det ordinarie arbetet. Nämnd för psykiatri (även ungdomsvård): Många ungdomar i ungdomsvård har en funktionsnedsättning i botten. En stor utmaning är att få den här gruppen att räknas. Habilitering och hjälpmedel, Region Örebro län: En stor utmaning är den jämlika hälsan. Har bland annat arbetat med sömn (som är en viktig skyddsfaktor). Många med funktionsnedsättning vill inte vara en särskild grupp. Man vill inte ha en specialbehandling. SKL: Utmaningen är att visa på att en bred insats har varit framgångsrik. Svårt att visa på orsak-verkan inom detta område. Lyft fram att alla kan göra något. Kommunalråd i Nora kommun med ansvar för de sociala frågorna (även barnmorska på Ungdomsmottagningarna): Det är klyftor i kommunikation mellan olika organisationer. Svårt att nå ut till varandra. Staben hållbar utveckling: Vi har perspektivträngsel. Många vill gott, men man har fullt upp med det man gör just nu. Även den ekologiska hållbarheten är en viktig förutsättning för social hållbarhet och jämlik hälsa. Hur ser behovet ut i de ordinarie verksamheterna för att vi ska kunna arbeta mer med jämlik hälsa? Ibland kan ramarna vara begränsande och man skulle ibland vara i behov av lite mer flexibilitet. Man behöver hitta bättre samverkansformer mellan kommun och region. Vi kan inte sätta mål och aktiviteter åt varandra. Våra nya folkhälsoöverenskommelser mellan Region Örebro län, länets kommuner, ÖLIF och ÖLBF är ett försök att få mål som är likriktade. Västra Götaland har gemensamma kraftsamlingsområden. Vi kanske borde ha detta vi också? Man kan ta spjärn mot olika styrande dokument där man kan hitta en gemensam riktning. Samverkan är mycket lärorikt och leder (oftast) fram till mycket gott. Medborgardialoger är bra, men det är en stor utmaning att nå de som aldrig kommer på dialogmöten. Man måste arbeta mycket med med uppsökande verksamhet. Man måste bemöda sig att nå de som inte kommer självmant. Vi måste hitta en dialog med den berörda parten. Brukarråd är ofta också samma personer. Hur får vi med dem som det berör? En stor utmaning är att få med de grupper som inte deltar idag? Brukarstyrda revisioner är bra för att få till en förändring.

3 3 (8) Hur gör vi med ideella ledare som inte har samma uppfattning angående inkludering? Svårt att säga till någon som engagerar sig idéellt om de beter sig fel. Även föräldrar kan bete sig dåligt. Positiva krafter: Samverkan Kommunikation (mellan aktörer, aktörer och brukare) Föreningslivet är ett stort kapital (borde kunna utvecklas mer med ganska små medel) Det är viktigt att träffas lokalt där man kan nå människornas i deras vardag Föreningsverksamhet kan ge så mycket tillbaka. Hur sprider vi att det är positivt att engagera sig. Vi diskuterade också utifrån matrisen med Individ-Grupp-Samhälle och Hälsofrämjande-Förebyggande-Åtgärdande: Problemställning: Hur kan livsvillkoren förbättras för personer med funktionshinder? Hälsofrämjande Förebyggande Åtgärder Individnivå Kommunikation- Personcentrerad omsorg Tillgänglighet Grupp- Dialog - söka upp Lokal samverkan organisation passiva - brukar förening Tillgänglighet- Kommunikation Lokal samverkan Samhällsnivå Folkhälsoöverenskommelser region-kommun Tillgänglighet- Kommunikation Länk till verktygslådan: rfolkhalsa.3889.html

4 4 (8) Lyckade exempel: Cykelträning för en liten grupp, men det var mycket positivt Personligt ombud till gruppen med psykisk funktionsnedsättning Förebyggande arbete angående ANT-vanor hos barn och unga Befolkningsundersökningarna vi har i länet är en god grund för samtal och där man kan hitta områden där man har rådighet. Befolkningsundersökningarna bryts ned av ÖLIF så att de kan användas i det lokala sammanhanget. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Arbetsmarknad och egen försörjning, SKL:s positionspapper 18/4. Presentation om projektet "Fler vägar in, breddad rekrytering" (Karlskoga kommun och Örebro kommun är delaktiga i projektet) av Madelene Wennberg SKL. Årligen ger AF ut en rapport om "var finns jobben", och läser man den ser man att det är svårt att rekrytera inom samtliga av välfärdens områden. Enskilda sektorer "skriker" efter arbetskraft, och tittar vi på utbildning så vet vi att vi inte utbildar så många som behövs inom området. Samtidigt har vi grupper som står utanför arbetsmarknaden, och då gäller det främst personer med utländsk bakgrund och personer med funktionsnedsättning. Förstudie under 2015 som resulterade i en forskningsrapport. (Arbete för alla, Södertörn) Viktigaste slutsatsen var att om du inte arbetar med stöd till t.ex. Chefer så kommer dessa personer att komma till korta i rekryteringsprocessen. Handlar till stor del om våra fördomar om vem som kan arbeta på vår arbetsplats. (SKL, Arbetsförmedlingen och MSD - lever vi som vi lär?) Breddad rekrytering - vad menar vi? Att lösa delar av kompetensförsörjningsbehovet genom att: - Utifrån verksamhetens behov ta fram kompletterande tjänster i välfärden - Matcha dessa mot individer som idag finns utanför arbetsmarknaden Målgruppen -Personer med psykiska funktionsnedsättningar som medför långvarig/kronisk intellektuell och/eller kognitiv påverkan - Unga personer som på grund av sitt funktionssätt har liten eller ingen arbetslivserfarenhet Vad vill vi åstadkomma?

5 5 (8) - Bätter möjligheter att tillvarata medarbetares kärnkompetens. - Förutsättningar att matcha välfärdens tjänster till dem som står utanför - System för att se och tillvarata kompetensen hos personer med funktionsnedsättning - Förändrade attityder och värderingar - Hälsofrämjande och inkluderade arbetsplatser Hur kan vi i länet/kommunen/regionen/civilsamhället bidra till att förbättra till att förbättra livsvillkoren inom arbetsmarknad och egen försörjning för personer med funktionsnedsättning? - Våra egna verksamheter har svårt att ta emot personer med psykisk funktionsnedsättning. - Har startat en grupp som arbetare i trädgårdar och på äldreboenden - Handlar mycket om att vi ser dessa personer som "annorlunda" - bemötande - Handlar om brist på kunskap, både hos "oss" och i utbildningen - Arbetsuppgifterna som vi har är många och det finns arbetsuppgifter som andra kan göra (kompletterande arbetsuppgifter) - Jag har reagerat på att dessa personer ofta inte tillåts att bli vuxna, och hur ska man då kunna hävda sig på en arbetsplats - Jag ser att man organiserar sig på ett annat sätt (kommuner) när man tar emot en personer med funktionsnedsättning (särskiljer personerna typ semesterlista, kläder) Det gör man inte i t.ex ett privat företag - Rädsla, t.ex att inte få all info om funktionsnedsättningen istället för att se förmågan - När vi inom politiken för upphandlingar kan vi ställa krav på företagen att ex så här många procent, ska gå till den här målgruppen - Ställ krav på verksamhetsansvariga, att breddad kompetens ger ökad lön - Vi måste återspegla hur samhället ser ut (offentlig sektor) - Civilsamhället har en kompetens att det finns egen erfarenhet av olika funktionsnedsättningar, kan användas vid t.ex föreläsning. Oftast deltar inte tjänstemän och det tror jag vore bra, om man sen ska arbeta med målgruppen - Annonsformuleringar - kan man forma den så att man känner sig inkluderad, utan att diskriminera i rekryteringsförfarandet - En framgångsfaktor kan vara att man får vara en längre period på extern plats, för att sedan ev omvandla till anställning - Viktigt med inkludering på arbetsplatsen, "normalisering" och inte anpassning som särskiljer. Friska arbetsplatser - En kommun (Malmö) där man arbetat med att ha personer med funktionsnedsättning som deltar vid rekryteringsförfarandet

6 6 (8) Hur kan vi i länet/kommunen/regionen/civilsamhället bidra till att förbättra livsvillkoren inom utbildning och livslångt lärande för personer med funktionsnedsättning. Visionär framåtsyftande workshop. Tänk Nationellt pris, SKOLA TILL ARBETE, vad har vi gjort för att förbättra livsvillkoren? Pressen kommer. Vad ska vi säga? Vad har vi gjort? Skapat en bra kommunikation mellan skolan/studieförbund/lss/civilsamhälle/idrottsförbund genom att skapa referensgrupp (Skola/civilsamhälle/företag/LSS/studieförbund/AF/näringsliv/ etc), styrgrupp (beslutsfattare) med långsiktig hållbar satsning på förändring för målgruppen. Kartläggning: Vilka funktionshinder finns, Hur når vi dem, Vilka myndigheter behöver vi nå? Behovsanalys med målgruppen intervjuer Digital kunskapsbank: App till målgruppen för att se vad som finns att tillgå i samhället, alla som är med i appen erbjuds grundutbildning. Certifiering ger ekonomisk kompensation för de som finns i appen. Ledarskapsutbildning i föreningslivet/civilsamhälle etc Skolan 2027 Vad gör vi under skoltiden för att inte skicka ut ungdomar i utanförskap? Elektronisk manual följer med barnet för att underlätta vid överlämning Kontinuerlig uppföljning för elevens studieresultat/närvaro etc Möjlighet till undervisning i mindre grupp Vitessystem av beslutande insatser som inte genomförs. Villkorad skolpeng Hitta styrkor och färdigheter Hitta intresseområden att bygga på i både skola och i kontakten med arbetslivet Fadderföretag med mentorer Individanpassad skolplikt i gymnasiet, mer flexibla utbildningar Anpassad eftergymnasial utbildning Hur kan vi i länet/ kommunen/ regionen/civilsamhället bidra till att förbättra livsvillkoren inom individuellt stöd för personer med funktionsnedsättning? Gruppen hann inte diskutera alla delar som SKL presenterar i sitt positionspapper utifrån området individuellt stöd, utan nedanstående delar berördes i diskussionen.

7 7 (8) Samordnad individuell plan (SIP) Viktigt att bjuda in andra aktörer och hur ska vi få till det med skolan? Susanne informerar om att det redan idag finns en gällande överenskommelse i länet där skolan/elevhälsan är en likvärdig part i arbetet med SIP. De skall delta om de får en kallelse, de har även rätt att kalla andra aktörer till en SIP. SKL föreslår i sitt positionspapper lagändringar så att t.ex Arbetsförmedling, Försäkringskassa, kriminalvård, skola mm ska ha skyldighet att delta i SIP:arbetet. SKL kommer att driva frågan nationellt och påverka genom LSS utredningen. De finns bra exempel på samarbete mellan t.ex skola, Försäkringskassan m.fl. och det finns bra webbutbildningar om hur en SIP går till bl.a på SKL s hemsida. Gruppen är enig om att det vore bra att få till lagstadgade krav på samarbete och SIP för föreslagna myndigheter. Viktigt att beakta barnperspektivet som finns med i barnkonventionen. Anhörigstöd Hur ska stöd ges på bästa sätt till föräldrar och syskon till barn med funktionsnedsättning? Vi hade en diskussion om hur det ser ut i aktuella kommuner och regionen idag och konstaterar att det finns stora förbättringsområden. Föräldrar till barn med funktionsnedsättning får dra ett tungt lass och själva koordinera kontakter och insatser från alla olika myndigheter och instanser och hur skulle de kunna avlastas? Ett förslag som presenterades i gruppen var särskilda Lotsar, en anställd person som alla kontakter går genom och de slussar sen till rätt instans och kan ta kontakter och avlasta föräldrarna en del av samordningen. Ett ex. gavs från Uppsala där kommunen och landstinget arbetar med att samordna insatser för cancersjuka barn och deras föräldrar. Korttidsvård är en form av avlastning som diskuterades och hur många dygn räknas som korttidsvård? Det finns ingen vägledning genom lagstiftningen men det verkar som att max 15 dygn är en vanlig gräns. Gruppen enas om att det viktiga är att fråga föräldrarna själva vilket stöd de behöver och vara mycket flexibel med insatserna. Föräldrar som är personlig assistent åt sitt barn diskuterades även och en svår balansgång där kan vara att få föräldern att inse vikten av barnet/ungdomens frigörelseprocess då hen börjar närma sig vuxenlivet. Gruppen diskuterade även när föräldern/föräldrarna har en funktionsnedsättning och vikten att ge stöd och stärka föräldraförmågan. Sammanfattningsvis kan ett sätt vara att utbilda och stärka hela familjen i just att vara förälder, studiecirklar ges som ett exempel. Nationell kompetenssatsning Viktigt att även personal inom funktionshinderområdet får del av statliga kompetensutvecklingsmedel liknande de satsningar som getts vid flertalet

8 8 (8) tillfällen till personal inom vård och omsorg. Viktigt att öka kompetensen och därmed höja statusen bland personalen. Ett sätt är att validera personals kunskap som arbetat utan erforderlig utbildning, och att behålla de personal som redan finns i verksamheterna. Diskuteras vad lägsta nivå kan vara gällande kompetensen och några delar som framkommer är att kunna språket, kunna dokumentera, bemötandet, alternativ kompletterande kommunikation (AKK), lågaffektivt bemötande, grundläggande värderingar. Vad ger internutbildningar för resultat det behöver följas upp. Det finns många bra webbutbildningar för baspersonalen bl. a på bl.a finns en Introduktionsutbildning för nyanställd personal och Ulrika frågar om den används och de kommunala representanterna svarar ja på frågan. Viktigt att även upprätta kompetensutvecklingsplaner för enheten, inte bara individuella kompetensutvecklingsplaner. LSS utredningen och SKLs ställningstagande om ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Frågan ställs varför SKL tagit ställning till detta? Ulrika menar att dels blir det oroligt för den enskilde med dubbelt huvudmannaskap vem ska man vända sig till i olika frågor? Då ett ärende går till Förvaltningsdomstolen etc. så ska ärendet hanteras hos båda myndigheterna och risken är att bedömningar görs på olika sätt hos två huvudmän. Förhoppningsvis kan arbetssättet i framtiden utgå från Individens behov i centrum (IBIC) och göra det möjligt med mer likvärdiga bedömningar. Ett problem som Ulrika även anger är kommunernas svårigheter att kunna rekrytera LSS handläggare och slår ett slag för den nationella utbildningen som Socialstyrelsen anordnat på 7,5 hp för LSS handläggare och deras chefer.