BYGGNADSMATERIALS BIDRAG AV FÖRORENINGAR TILL DAGVATTEN

Transkript

1 BYGGNADSMATERIALS BIDRAG AV FÖRORENINGAR TILL DAGVATTEN Alexandra Müller Doktorand, VA-teknik

2 DAGVATTEN: EN KOMPLEX COCKTAIL Komplex blandning av organiska och oorganiska ämnen Varierar kraftigt mellan olika platser, tidpunkter och årstider Vissa biotillgängliga och giftiga, t ex lösta, andra mindre aktiva i sediment

3 HUR BIDRAR BYGGNADSMATERIAL TILL DAGVATTENFÖRORENING? Yta där föroreningar samlas sköljs av vid regn Nötning av material partiklar Urlakning lösta ämnen

4 VAD VET VI IDAG? Metalliska byggnadsmaterial är en av de största källorna till metaller i dagvatten Faktorer som regnintensitet, ph, materialets ålder och temperatur kan påverka urlakning av ämnen Olika typer av målade ytor kan bidra med metaller (ex Pb), biocider, PCB etc. Organiska föroreningar (ex ftalater och nonylfenol) förekommer i dagvatten och byggnadsmaterial är en viktig källa

5 VAD VET VI IDAG? Byggnadsmaterial Galvaniserad och svetsad plåt Zn, Ni, Cr, Al med flera Kopparplåt Cu Zinkplåt Zn Ytbehandlad plåt Zn Tak- och fasadfärger Metaller (Pb, Cr med flera), ftalater, alkylfenoler, pesticider, PCB Bitumen (asfaltsmassa) PAH:er, nonylfenol PVC och övriga plaster Ftalater, nonylfenol Betong Nonylfenol, partiklar, Cr Från SVU-rapporten , Kunskapssammanställning Dagvattenkvalitet

6 Byggnadsmaterials bidrag av föroreningar till dagvatten är högst relevant för planeringsarbete, riskbedömningar m.m. Foto: Alexandra Müller och Heléne Österlund, VA-teknik, LTU

7 VAD BEHÖVER VI VETA MER OM? Hur påverkas bidraget av föroreningar till dagvatten av yttre faktorer, såsom temperatur eller materialålder? Organiska föroreningar: vilka är de viktigaste föroreningsgrupperna och vilka är de viktigaste källorna?

8 VAD GÖR VI MED KUNSKAPEN? Utvecklar nya material och tekniker Formulerar bedömningskriterier för byggmaterial t ex Byggvarubedömningen, Svanenmärkning. Historiska exempel: Pb i bensin Prioriterar de viktiga källorna Utvecklar och implementerar reningstekniker där de behövs

9 LABBSKALEFÖRSÖK PÅ TAKMATERIAL Första screening för att välja ut material att studera vidare Lakning av vanligt förekommande takmaterial Analys av metaller, PAH:er, ftalater, diuron, nonylfenoler och -etoxilater

10 LABBSKALEFÖRSÖK SLUTSATSER Flera av de studerade takmaterialen visade potential att bidra med föroreningar till dagvatten Störst antal föroreningar släpptes från shingel (Cd, Cu, Ni, PAH och nonylfenol) Likvärdiga takmaterial uppvisade betydande skillnader i lakningsbeteende Flera av materialen ej troliga bidragare av de studerade föroreningarna Rostfritt stål, ytbelagd betong, tegel samt en takpapp

11 ANONYMA KÄLLOR: IDENTIFIERING OCH KARAKTERISERING AV KÄLLOR TILL DIFFUS FÖRORENINGSSPRIDNING MED URBANT DAGVATTEN

12 PILOTSKALEFÖRSÖK BYGGNADSMATERIAL 10 st vanligt förekommande byggnadsmaterial Kontrollmaterial: Rostfritt stål bidraget från omgivande miljö Triplikat Uppsamling i teflonpåsar

13 PILOTSKALEFÖRSÖK BYGGNADSMATERIAL Takduk PVC: två olika fabrikat Bitumen takshingel Bitumen takpapp Kopparplåt Zinkplåt (TiZn) Galvaniserat stål (varmförzinkad) Corténstål Ytbelagd och korrugerad plåtprofil Ytbelagd/lackad zinkplåt Rostfri plåt (kontrollmaterial)

14 PILOTSKALEFÖRSÖK BYGGNADSMATERIAL Analys av metaller, nonylfenol och ftalater Metaller: alla material total och <0,45 µm Ftalater och nonylfenol: baserat på lakförsök och en testprovtagning

15 PILOTSKALEFÖRSÖK RESULTAT Variationer mellan nederbördstillfällen Främst löst Zn Andra potentiella källor till Zn: ytbelagd plåtprofil, lackad zinkplåt, shingel

16 PILOTSKALEFÖRSÖK RESULTAT Variationer mellan nederbördstillfällen Främst löst Cu Annan potentiell källa: bitumen takpapp

17 PILOTSKALEFÖRSÖK RESULTAT Ftalater förekom i avrinningen från PVC-duk (upp till 455 µg/l DINP i medelkoncentration) Nonylfenol förekom främst i avrinningen från PVC-duk (upp till 26 µg/l i medelkoncentration) Höga jämfört med uppmätta koncentrationer i dagvatten

18 PILOTSKALEFÖRSÖK RESULTAT Påverkande faktorer svåra att särskilja från varandra Typ av material styr utsläpp av ämnen Utsläpp från mjuka, flexibla material verkar vara temperaturberoende

19 PILOTSKALEFÖRSÖK BYGGNADSMATERIAL Provtagningen fortgår för att kunna urskilja utsläppsmönster och förändringar över tid Provtagningsresultat kopplas till relevanta väderdata Flera av de studerade takmaterialen visade potential att bidra med föroreningar till dagvatten Likvärdiga takmaterial uppvisade betydande skillnader i lakningsbeteende

20 TACK! Kontakt: