MATLAB 6 i kursen experimentella metoder. Sten Hellman Fysikum Stockholms Universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MATLAB 6 i kursen experimentella metoder. Sten Hellman Fysikum Stockholms Universitet"

Transkript

1 MATLAB 6 i kursen experimentella metoder Sten Hellman Fysikum Stockholms Universitet

2 2

3 1 INLEDNING 6 2 VAD ÄR MATLAB? 7 3 KONVENTIONER 8 4 PASS 1- KOMMA IGÅNG DE FÖRSTA STEGEN HALLO WORLD LOGGA IN PÅ DATORN STARTA MATLAB MATLABS "SKRIVBORD (DESKTOP) 10 SAY HALLO MATLABS HJÄLPFUNKTION AVSLUTA MATLAB BÖRJA RÄKNA MATLAB SOM EN RÄKNEDOSA OPERATORER VARIABLER KONSTANTER MILJÖN I MATLAB STÄDA UPP KOMMANDOFÖNSTRET: TYST INPUT, FORTSÄTTNINGSRADER FORMAT OCH AVRUNDNING MATLABS "WORKSPACE" PLAY IT AGAIN SAM - ATT UPPREPA KOMMANDON ATT ÅTERKALLA KOMMANDON MATLABS HISTORIEFÖNSTER M-FILER, VAD ÄR DET? LITET OM VEKTORER SKAPA VEKTORER RÄKNA MED VEKTORER ELEMENTVISA OPERATIONER LITET OM MATRISER SKAPA MATRISER RÄKNA MED MATRISER ÖVNINGSUPPGIFTER 27 5 PASS 2 BERÄKNINGAR 28 3

4 5.1 ANPASSA MATLAB EFTER TYCKE OCH SMAK' ATT NAVIGERA PÅ DATORN MINNE OCH HÅRDDISK PÅ EN DATOR VAR SPARAR MATLAB FILER "CURRENT DIRECTORY BROWSER" M-FILER INBYGGDA FUNKTIONER VEKTORER MATRISER 28 6 PASS 4 GRAFIK D GRAFIK UTSKRIFTER AV GRAFIK SPARA GRAFER OCH FLYTTA TILL ANDRA PROGRAM 29 7 PASS 5 - MER BERÄKNINGAR, ANPASSNINGAR 30 8 PASS 6 - PROGRAMMERING ATT PROGRAMMERA SLINGOR FUNKTIONER 31 9 PASS SVAR OCH LÖSNINGAR SVAR TILL AVSNITT SAKREGISTER 34 4

5 5

6 1 Inledning Det här kompendiet är avsett att användas i kursen "Den experimentella metoden" som ingår i första årskursen i fysiklinjen vid Stockholms Universitet. Kompendiet är inte avsett att vara en komplett kurs i matlab utan strävar till att ge en introduktion till programmet, och mer detaljerade kunskaper inom de områden som är nödvändiga inom kursen "Den experimentella metoden". Tonvikten ligger inom två områden: beräkningar för att behandla mätvärden från laborationer, och grafisk presentation av mätdata och resultat, främst då 2D grafik. Detta upplägg innebär att en del oråden inte alls kommer att beröras, som till exempel komplexa tal, 3D grafik och mer avancerade matematik-tillämningar. Vi är dock förvissade om att man efter att ha följt kursen har så goda kunskaper i att använda matlab så att det skall vara relativt enkelt att på egen hand läsa in andra områden vartefter behov av det uppstår. Programmet matlab har en mycket väl utvecklad hjälpfunktion, men som med alla andra program kan det vara svårt att veta vad man skall be om hjälp med innan man har nått en viss kunskapsnivå. Dessutom kan det ibland vara besvärligt att vara hänvisad till engleska termer. För att träna upp det interaktiva hjälpsökandet använder kompendiet flitigt hänvisningar till matlabs egen dokumentation. Kompendiet är skrivet i avsikt att läsas i en följd, många avsnitt bygger direkt på tidigare avsnitt, en hel del av de exempel som ges förutsätter att föregående exempel har körts. Kompendiet bygger mycket på ett kompendium av Hans Mühlen MATLAB som kom i flera upplagor under åren

7 2 Vad är MATLAB? Matlab är ett kommersiellt program, eller snarare programpaket, för matematiska beräkningar och grafisk presentation. Matlab-paketet har en mängd utbyggnadsmöjligheter med färdiga moduler och kan användas för ett stort antal mer eller mindre specialiserade beräknings-och simuleringstyper. I den här kursen, och även i övrigt här på fysikum, använder vi oss av matlab dels för att skriva program för att genomföra beräkningar, till exempel för att bearbeta lab-resultat, dels för att presentera resultat i grafisk form. Som alla andra program har matlab sina styrkor och svagheter. Namnet matlab stod ursrpungligen för MATrix LABoratory, och även om matlab har utvecklats enormt sedan det döptes så är fortfarande matrishanteringen en av de starka sidorna hos matlab, något som kommer att komma till stor användning under den här kursen. Rent allmänt är matlab väldigt förlåtande, man behöver till exempel inte - som i de flesta högnivåspråken för programmering - göra skillnad mellan heltal och decimaltal. Man behöver inte heller i förväg tala om hur stora vektorer skall vara. Det finns gott stöd för att producera grafik, men det kan i början kännas litet avigt att man inte enkelt kan plotta sin(x) mot x, utan först måste konstruera en vektor med x värden och en annan vektor med y värden och sedan plotta dem mot varandra. Vi skall också komma ihåg att matlab är ett matematikprogram, inte ett ordbehandlingsprogram. Vi kommer alltså att behöva komplettera vår arsenal med ett program för att hantera text och figurer för att kunna producera dokuementationen av våra experiement 7

8 3 Konventioner I detta kompendium används endast ett fåtal typografiska konventioner. En är när vi visar exakt hur det ser ut när man skriver in kommandon i matlabs kommandofönster och får output tillbaks till det fönstret. Sådana exempel visas med speciell stil inom en ram: >> Kommandot som skrivs in Respons från matlab Ibland refererar vi till kommandon och variabler i löpande text, och markerar då detta genom att skriva variabelnamnet med annat typsnitt a = sin(x). Referenser till matlabs hjälp-dokument skrivs med initialt? och särskild stil, t.ex.?/matlab/reference/matlab Function Reference/Mathematics/Elementary Math/ hur man använder en sådan referens för att söka ett särskilt avsnitt i dokumentationen beskrivs i avsnitt

9 4 Pass 1- komma igång Efter det första dataövningspasset skall du kunna: Logga in på ditt studentkonto på Fysikums datorer Starta matlab Använda matlab som en enkel mini-räknare Återkalla matlab kommandon från historie-filen. 4.1 De första stegen Hallo World Det finns en slags tradition inom litteraturen om datorprogram och programmeringsspråk enligt vilken den första uppgiften man skall lösa när man ger sig i kast med ett nytt program eller språk är att få programmet att skriva Hallo World på skärmen. Det här kan verka litet fånigt, men det är faktiskt inte så dumt. Visserligen är det vi kräver av själva programmet tämligen trivialt, men för att det hela skall fungera måste vi behärska en hel del saker om den miljö i vilket programmet fungerar: vi måste kunna logga in på den dator där programmet skall köras, hitta och starta programmet, få programmet att acceptera våra instruktioner om vad som skall utföras, köra programmet och till sist få programmet att kommunicera ett resultat, vanligtvis via en bildskärm. Kan vi klara av alla dessa uppgifter så kan vi i fortsättningen koncentrera oss på att få programmet att lösa mer och mer komplicerade uppgifter Logga in på datorn. Hur man loggar in på datorerna på övningslabbet kommer troligen att variera med tiden. Det beror också på vilket operativsystem den dator du skall arbeta vid använder. Här beskrivs hur det går till att logga in på en dator som kör operativsystemet Windows under vårterminen Skulle du misslyckas att komma in på det sätt som beskrivs här kan det bero på att förhållandena ändrats, så fråga en assistent om du är tveksam. I normalfallet kommer datorn att visa upp en inloggningsruta på skärmen där användarnamnet redan är ifyllt som student. Allt du behöver göra är då att klicka på OK så loggas du in, och kan börja arbeta Starta matlab När du är inloggad kan du se ett antal små bilder ikoner på skärmen. Alla dessa ikoner är en symbol för andra objekt som finns på datorn. Det kan vara filer, mappar (kataloger) eller program. Vad som händer när du dubbelklickar på en ikon beror på vad ikonen är en symbol för, är det t ex en symbol för en fil skapad i programmet Microsoft Word kommer programmet Microsoft Word att starta och öppna filen om du dubbelklickar på ikonen. På din skärm Figur 1Matlab symbolen kommer du att ha en ikon som visar matlabs symbol. Den ikonen är länkad direkt till programmet matlab, så genom att dubbelklicka på den startar matlab. En alternativ metod att starta matlab är att klicka på den lilla fyrkanten längst ned, märkt med Windows-symbolen och ordet Start. Då öppnas en meny med ett antal alternativ varav ett är Start programs. Klickar du på den raden så öppnas en mindre meny (det är innebörden av symbolen ), där väljer du matlab 6.1 och på den meny som då öppnas återigen matlab

10 4.1.3 matlabs "skrivbord (desktop) När matlab har startat öppnas ett nytt fönster på din dator som kan se litet olika ut beroende på vilka inställningar som har sparats[sh1], men det blir i alla fall en variant av det som kallas matlabs skrivbord. En variant av skrivbordet ser ut som nedan, men bli alltså inte förskräkt om det inte ser riktigt likadant ut. Figur 2: Matlabs desktop Vi skall snart (REFERENS) ta en litet närmare titt på hur man kan förändra utseendet på det som matlab visar kan anpassas till vad vi vill göra under ett givet arbetspass. Men låt oss börja med en enkel konfiguration för att först bekanta oss litet med matlab: Gå in i menyn View (att gå in i en meny betyder att man klickar på menyns titelord, i det här fallet View. När man gör det visas ett litet fönster (ungefär som i figuren härintill) som kallas rullgardinsmeny (pull-down menu). Genom att klicka på något av de ord som står i menyn kan du utföra vissa kommandon. Dessa menyer har ett särskilt symbolspråk, en liten triangel, som den du kan se efter Desktop Layout anger att du genom att klicka på den raden kan öppna upp ytterligare en meny, en undermeny till Desktop Layout. Symbolen används för variabler som kan slås på och av i menyn. I det exempel som vi visar till höger betyder det att Command Window är påslaget, medan de andra alternativen är avslagna. Eventuellt är fler alternativ påslagna när du startar matlab, slå i så fall av dem genom att klicka på de ord som har Desktop Layout Undock Command Window Command Window Command History Current Directory Workspace Launch Pad Help 10

11 symbolen till vänster om sig så att det ser ut som i figuren. När vi nu lämnar menyn genom att klicka någonstans utanför menyfönstret har vi en enkel matlab-desktop med ett enda fönster kommandofönstret öppet. Kommandofönstret (Command Window) är det fönster genom vilket vi och matlab kommunicerar med varandra, där skriver vi in kommandon och matlab skriver ut resultat Say Hallo Så har vi äntligen kommit fram till den punkt då vi är redo att säga hallå världen. Det som återstår är att instruera matlab att skriva ut Hallo World på skärmen. Det finns fler sätt att instruera matlab att utföra kommandon, det enklaste som vi skall använda först är att helt enkelt skriva in kommandot i kommandofönstret. När vi skriver ett kommanod i kommandofönstret och trycker på return så kontrolleras först att kommandot har en korrekt syntax, dvs att kommandot är skrivet enligt de regler som gäller för matlabs kommandospråk så att programmet kan tolka instruktionen. Om kommandot vi skrivit in är korrekt så utförs det och eventuella resultat visas i kommandofönstret. Det kommando vi skall använda för att säga hallå heter disp() efter engelskans display. Kommandot betyder helt enkelt att matlab skall visa det som står inom parantesen (argumentet) i kommandofönstret på skärmen. Som vi snart kommer att se kan det som står inom parantesen vara en mängd olika storheter, men just nu är vi intresserade av något som kallas för textsträng. En textsträng är en sträng av tecken, omgiven av enkla citationstecken. Matlab behandlar en textsträng som en liten låda som man inte, i alla fall inte utan ganska mycket möda, kan göra något med annat än att spara och ta fram vid behov. Just nu räcker ju detta för våra syften, genom att ge textsträngen Hallo World som argument till kommandot disp ger vi matlab instruktionen att skriva ut strängen på skärmen. Det sista steget blir alltså att ge kommandot disp( Hallo World ) i kommandofönstret, som svar kommer matlab att skriva Hallo World i kommandofönstret, och vi har klarat av vår första matlab uppgift. >> disp( Hallo World ) Hallo World Lägg märke till att under tiden som du skriver strängen så är den lila, och att den skiftar färg till mörkröd när du skriver dit det andra citationstecknet och fullbordar en korrekt sträng. Det här är ett stöd som matlab ger oss för att underlätta att skriva korrekta kommandon. Vi återkommer senare till en genomgång av annan hjälp vi kan få Matlabs hjälpfunktion Matlab har en mycket omfattande on-line dokumentation, och kraftigt stöd för hjälpfunktionen. Det finns fler sätt att hitta information så vi kommer under kursens gång att få lära oss fler olika metoder för att avlocka matlab dess hemligheter. Den första metoden vi skall använda är att öppna och använda hjälp-fönstret. Det gör du genom att i matlabs desktop klicka på? symbolen. Då öpnnas ett nytt fönster Help window, ett fönster som är uppdelat i två panåer genom en vertikal avgränsning. Den vänstra panåen används för att navigera i materialet och finna det avsnitt i dokumentationen som vi är intresserade av, i den högra panån presenteras hjälp-texter. Tittar vi nu först på den vänstra panån så kan vi välja fyra alternativa sätt att navigera genom att klicka på någon av de fyra flikarna högst upp: contents ger oss en innehållsförteckning där ämnena är grupperade i kapitel och underkapitel i olika nivåer ner till enstaka sidor. 11

12 index ger oss tillgång till ett alfabetiskt ämnesregister där vi kan söka om vi vet namnet på det kommando eller det begrepp vi vill veta mer om. search ger oss möjlighet att söka i den samlade dokumentationen. Sökningen kan vara efter såväl enstaka ord som hela fraser. favourites är en sida som vi själva kan bygga upp. Om vi genom att använda någon av de tre metoderna ovan har hittat en sida som vi misstänker att vi kommer att återvända till kan vi genom att clicka på add to favourites ovanför textpanån lägga till ett bokmärke till den sidan. Nästa gång vi startar matlab och går in i hjälpfunktionen kan vi hitta vår favoritsida under den här fliken. Skulle vi vilja ta bort en favorit, eller döpa om den så kan vi göra det genom att klicka på en favorit med den högra musknappen. Lå oss nu ta en närmare titt på vad som möter oss under fliken contents. Grovt schematiskt ser panån under contents ut så här: Boxarna symboliserar avsnitt i hjälpkatalogen. Genom att klicka på någon av textraderna kommer vi till motsvarande avsnitt i hjälpdokumentationen. den lilla fyrkanten med ett + -tecken visar att motsvarande symbol innehåller underavdelningar som vi kan göra synliga genom att klicka på plustecknet. När vi gör det - prova! - så öppnas den avdelningen, och vi kan fortsätt att klicka oss fram tills vi når ner till den nivå vi söker. En underavdelning som är öppnad kan stängas igen: klicka bara på minustecknet så stängs motsvarande nivå. I den här kursen kommer vi nästan uteslutande att hålla oss inom den del av dokumentationen som startar med boxen "MATLAB". Klickar du på den boxen så öppnar sig nästa nivå, här är "Getting started with MATLAB" och "Using MATLAB" de avsnitt vi kommer att behöva mest. I bägge fallen är "Development Environment" det avsnitt som vi kommer att ha mest nytta av. I det här kompendiet används en speciell syntax för att beskriva hur du skall navigera fram till givna avsnitt i hjälpdokumentationen. Låt oss t ex börja med att läsa i dokumentationen hur matlab med hjälp av fägkodning och andra trix hjälper oss att skriva korrekta kommandon i kommando fönstret. Till den sidan når du genom att med början i läget som avbildas i figuren ovan klicka på följande titlar: MATLAB Using MATLAB Development Environment Running MATLAB Functions 12

13 The Command Window Preferences ofr the Command Windown Längst ned på sidan finns en länk "syntax highlightning" som leder oss till den sida som beskriver hur matlab använder färgkoder för att hjälpa till med syntaxen. För att spara utrymmer kommer vi i det här kompendiet att använda en speciell syntax för att beskriva hur vi navigerar i hjälpsystemet. Klickandet ovan skriver vi?/matlab/using!matlab/development!environment/running!matlab!functions/the Command!Window/Preferences ofr the Command Windown När vi har läst färdigt i hjälpfönstret så kan det vara bekvänt att göra sig av med det så att vi lättare kan se kommandofönstret. Enklast gör vi det genom att använda oss av en av symbolerna som visas högst upp till höger i varje fönster (alltså inte bara matlabs) som visas på datorn. De tre symbolerna används för att hantera fönster i Windowsmiljön. Symbolen till vänster avnänds för att förminska fönstret till en "ikon". Prova att klicka på den, och du ser att fönstret försvinner och att vi obehindrat kan se de fönster som tidigare var dolda bakom hjälpfönstret. Det fina i kråksången är att fönstret finns kvar i skepnad av en liten symbol "Help" på listen längst ned på datorskärmen. Genom att klicka på den symbolen återställs fönstret genast. Det här är ett bekvämt sätt att göra det enklare att hitta bland alla sina öppna fönster, de som inte används för tillfället minimerar man bara och de finns fortfarande lätt tillgängliga. Krysset längst till höger avslutar det program som öppnat fönstret, klickar vi på det så avslutas matlabs hjälpfunktion och vi får börja om från början och klicka på om vi vill ha mer hjälp. Den mittersta symbolen slutligen används för att maximera ett fönsters storlek, klickar vi på den så förstoras fönstret så att det täcker hela datorskärmen. Det här kan vara bekvämt om man till exempel vill kunna läsa en hel sida i dokumentationen på skärmen utan att behöva skrolla upp och ner på skärmen. När vi är klara klickar vi bara en gång till på samma symbol och fönstret återtar sin ursprungliga storlek. Ett annat sätt att få hjälp är att i kommandofönstret skriva help subject, där subject är det ämne man söker hjälp om. Detta leder snabbare fram till den informaiton man söker. Svårigheten med att använda det kommandot är bara att man måste ha en första idé om vad det är man vill ha hjälp med så att man har något vettigt att skriva in som "subject" Avsluta matlab Det finns två sätt att avsluta matlab. Du kan antingen gå in i menyn File och där välja exit Matlab eller också trycka på ctrl Q, det betyder att du samtidigt trycker ner tangenten ctrl i nedre vänstra hörnet av tangentbordet och tangenten Q. 4.2 Börja räkna matlab som en räknedosa Enklare matematiska operationer görs precis som på en vanlig räknedosa (med normal, dvs ej omvänd polsk notation à la HP-räknare) med den lilla skillnaden att vi trycker på return i stället för = när vi vill beräkna resultatet. Pröva t ex att beräkna 2+2: 13

14 >> ans = operatorer För aritmetik har matlab de vanliga operatorerna: + Addition - Subtraktion * Multiplikation / Division \ Vänsterdivision beskrivs i avsnitt XXX ^ Exponering Komplex konjugering och transponering ( ) Paranteser för att definiera prioritetsordning Prioritetsordningen mellan operatorerna är den normala variabler I matlab kan man liksom i alla högnivåspråk definiera variabler, och tilldela dessa värden. Detta har två omedelbara fördelar: dels underlättar det arbetet genom att man inte behöver upprepa inmatning av samma värde fler gånger, dels gör det instruktionerna enklare att följa och förstå åtminstone om man väljer namn på konstanterna som är begripliga. Antag som ett exempel att en läskeblask kostar 10 pix, en varmkorv 12 och en kaffe 4. Om då Kalle köper en korv och fyra kaffe, Lisa en läskeblask och två korvar och Ludde tre korvar och två läskeblask, så kan vi räkna ut vad var och en fick betala på följande sätt: 14

15 >> laskeblask = 10 laskeblask = 10 >> korv = 12 korv = 12 >> kaffe = 4 kaffe = 4 >> Kalle = 2*korv + 4*kaffe Kalle = 40 >> Lisa = laskeblask + korv Lisa = 22 >> Ludde = 3*korv + 2 *laskeblask Ludde = 56 I exemplet ovan är laskeblask, korv, kaffe, Kalle, Lisa och Ludde alla variabler. Variabler kan alltså tilldelas värden antingen explicit (uttryckligen) genom t ex korv = 12, eller genom en beräkning som t ex Kalle = 2*korv + 4*kaffe. Observera att man som alltid måste vara noga med syntaxen, eller programmeringsspråkets grammatik. Det går inte att skriva >> Dyrt = 3 korv Prova! Du kommer att få ett prov på hur matlab vänligt, men inte särskilt diskret hjälper en tillrätta när man får syntaxen fel. Glömmer man bort vad en läsk kostar kan vi fråga matlab: >> laskeblask laskeblask = 10 15

16 En fallgrop man får akta sig för är att för variabler vars värde beräknas, som t ex Kalle ovan behåller det värde som variabeln tilldelas senaste gången den beräknas, även om en av de variabler som ingår när man beräknar variabelns värde ändras. Ett exempel: >> kola = 0.5 kola = >> klubba = 2.50 klubba = >> Sune = 20 * kola + 4 * klubba Sune = 20 >> klubba = 5.00 >> Sune klubba = Sune = 20 Värdet på variabeln Sune ändras alltså inte när värdet på klubba ändras, när värdet på Sune beräknades gällde det gamla värdet på klubba och värdet på Sune förblir oförändrat så länge vi inte räknar om det med >> Sune = 20 * kola + 4 * klubba Sune = 30 Variabelnamn i matlab måste börja med en bokstav, följd av en godtycklig combination av bokstäver (ej å, ä eller ö), siffror eller understrykning ( ), ett variabelnamn kan alltså inte innehålla mellanslag. Matlab ser skillnad på stor och liten bokstav, ALLA, Alla och alla är alltså tre olika variabler. Om man vill skapa variabelnamn som är sammansättningar av mer än ett ord finns två konventioner: antingen binder man ihop med ett understrykningstecken, eller också skriver man med små bokstäver, men inleder nya ord med versal. Alltså antingen lagsta_strom eller lagstastrom. Vilket du väljer att göra är godtyckligt, men det är bra om man försöker att hålla sig till ett sätt att skriva. Det är ju enkelt 16

17 att komma ihåg att variabeln är lägsta ström, men om man på vissa ställen skriver lagsta_strom och på andra lagstastrom så kommer man att hänvisa till olika variabler på olika ställen i sin kod. Det är därför klokt att en gång för alla bestämma sig för en konvention och sedan hålla sig till den. Det kan också vara bra att undvika de svenska bokstäverna även om det program man arbetar med stöder dessa. När man skriver många program skaffar man sig vanor, och det är bra om vanorna fungerar i så många olika sammanhang som möjligt konstanter Matlab har ett antal inbyggda konstanter: pi konstanten π = i roten ur -1 j samma som i eps 2-52, den minsta relativa skillnaden mellan två rationella tal, eller uttryckt på annat sätt: det minsta tal man kan addera till 1 och få ett tal som är större än 1 1. realmin , det minsta rationella talet som kan representeras på datorn, realmax (2-eps) 1023, det största rationella talet som kan representeras på datorn. Inf Oändligheten som resultat av en väl definierad matematisk operation, t ex 10/0 NaN Icke definierat (Not a Number), resultatet av en operation där resultate inte är definierat t ex 0/0 eller Inf - Inf ans Resultatet av det senaste kommandot Av dessa kommer vi kanske inte att använda mer än pi i den här kursen, men det är bra att veta att de finns, i vissa lägen kan matlab komma att använda dem i felmeddelanden och då är det bra att veta vad till exempel NaN står för. Vi har här valt att kalla dessa tal för "konstanter" eftersom det är så vi betraktar och använder dem. Rent tekniskt är de dock implementerade som inbyggda funktioner vilket har som en konsekvens att man kan definiera om dem: >> pi pi = >> pi = 4.75 pi = De är dock litet mer stabila än vanliga variabler av typ Kalle som vi själva definierar. En variabel vi har definierat kan tas bort så att matlab inte längre minns något om dem genom att ge commandot clear: 1 Minns att datorer använder en sträng av ettor och nollor för att representera rationella tal. De kontinuerliga talen representeras internt av en serie diskontinuerliga tal vilket är nödvändigt om man vill kunna beskriva talen med ett ändligt antal bitar. Kvoten mellan två på varandra följande tal är (1+ eps). 17

18 >> clear Kalle Gör vi samma sak med en av "konstanterna" i tabellen ovan så återställs värdet till det fördefinierade som visas i tabellen Miljön i matlab Städa upp kommandofönstret: tyst input, fortsättningsrader När man börjar komma igång litet med att använda matlab så tycker man ofta att kommandofönstret blir litet ostrukturerat, alla kommandon man ger upprepas slaviskt, vissa värden ges utan decimaler, andra med en lång radda nollor på slutet. Det finns ett antal kommandon som hjälper en att skräddarsy vad vi ser i kommandofönstret. För att stänga av ekot, det vill säga för att få matlab att avstå från att rapportera resultatet av varje kommando vi skriver in räcker det med att avsluta raden med semikolon. Egentligen är det inte raden, utan kommandot som avslutas med semikolon. Distinktionen är viktig, eftersom användandet av semikolon gör det möjligt att skriva mer än ett kommando på varje rad. Denna finess bör användas med omdöme, driver man det för långt kan det bli nästan omöjligt att se vad man gjort, men rätt använt kan det istället göra det lättare att följa med: >> laskeblask = 10; korv = 12; kaffe = 4; >> Kalle = 2*korv + 4*kaffe Kalle = 40 ser mycket bättre ut än förra gången vi räknade ut Kalles utgifter. Man bör försöka undvika för långa kommandon, men ibland kan man behöva skriva kommandon som inte får plats på en rad, som till exempel: Y = ((3.5*(a+b) c)+sin(phi 2.75*D)/epsil**2+(455 abba**3)/(cos(4+pi) 2.75) om vi behöver dela upp ett kommando på fler rader kan vi göra det, men för att tala om för matlab att kommandot inte är slut när raden är slut, vilket ju är vad matlab normalt antar, så måste den rad som har en fortsättning avslutas med tre punkter omedelbart följda av return: >> Y = ((3.5*(a+b) c)+sin(phi 2.75*D)/epsil**2+ >> (455 abba**3)/(cos(4+pi) 2.75) är alltså ett kommando även om det sträcker sig över mer än en rad Format och avrundning I exemplen vi sett så här långt har matlab genomgående skrivit ut heltal utan decimaler och decimaltal med fyra decimaler. Det senare gäller såväl i de fall där vi har definierat en variabel genom att skriva in bara en decimal som t ex 0.5, som i de fall då matlab visar ett tal med oändligt lång decimalutveckling som pi eller 1/3. Hur matlab skall formattera de tal som visas kan påverkas genom kommandot format. För att se vilka alternativ som finns kan vi gå till help fönstret och söka på?/matlab/getting!started/manipulating!matrices/controlling!command!window!input!and! Output/The!format!Command 18

19 Eller enklare genom att bara skriva >> help format Lägg särskilt märke till kommandot format compact som tar bort alla dessa blanka rader som matlab spottar ur sig. I fortsättningen kommer vi att skriva exemplen på kommandon som om format compact var aktiverat Matlabs "Workspace" Vi har nu sett hur variabler som vi definierar, till exempel laskeblask i avsnitt 4.2.3, "lever kvar". Långt efter det att vi definierat dem kan vi använda dem i nya uttryck, och vi kan se vilka värden de har genom att skriva deras namn i kommandofönstret. Det ställer där dessa variabler lever är en del av datorminnet som matlab reserverar för variabler och som kallas "workspace". Under långa matlab sessioner kan matlabs workspace bli ganska tätbefolkad, man kan lätt samla på sig en stor mängd variabler. Som vi snart kommer att se kan ett variabelnamn beteckna inte bara tal, utan vektorer och matriser med hundratals element.. För att vi lättare skall kunna ha översikt och kontroll över de variabler som lever i workspace finns speciella kommandon och verktyg. Det kanske tydligaste är ytterligare ett fönster som kallas just "workspace". För att öppna det går vi in i "View" menyn och bockar för "Workspace" (det gör du genom att klicka på "Workspace" i menyn). När du gjort det öppnas detta fönster som en panå i matlabs desktop. I detta fönster ser du alla variabler som är definierade i den pågående matlab sessionen. Varje rad innehåller fyra kolumner, den första anger variabelns namn, nästa dess storlek. Denna ges som rader x kolumner och eftersom de variabler vi hitills definierat är tal (skalärer) så är alla variabler av storleken 1 x 1. Nästa kolumn talar om hur många bytes 2 i internminnet som variabeln upptar. Slutligen visas vilken klass variabeln tillhör. I workspace-fönstret kan vi manipulera innehållet i variablerna, och också arbeta med workspace självt. Det är till exempel möjligt att spara hela innehållet i workspace till hårddisken för att sedan läsa in det till workspace igen när vi startar nästa matlab session. Detta är ett sätt att inte behöva skiva in alla data (som t ex priset på en läskeblask och en varmkorv) varje gång vi vill göra en viss typ av beräkningar. Vi kan också studera variablerna närmare genom att dubbelklicka på namnet för en av dem i workspace-fönstret. Gör vi det öppnas ett fönster med värdet på variabeln. För tal är detta fönster inte särskilt upphetsande, men om vi gör motsvarande manöver på en matris kommer vi att få se en snygg representation av matrisen där vi kan gå in och ändra enstaka element. Vi återkommer till de mer avancerade användningarna av workspace fönstret senare (när du har tittat klart på det här fönstret stänger du det - precis som alla andra fönster i Windows - genom att klicka på X i övre högra hörnet), Ett alternativt sätt att se vad som finns i workspace är att i kommandofönstret ge kommandot whos. Vi kan nu ocskå förstå litet bättre vad clear kommandot gör: genom att skriva clear Kalle tar vi helt enkelt bort variabeln Kalle från matlabs workspace, vilket gör att matlab helt glömmer bort att Kalle existerat. Du kan prova detta genom att skriva clear xxx i kommandofönstret för någon av de variabler som syns i workspacefönstret och se vad som händer. 2 En byte (förkortas B) är en vanlig enhet för storlek på det lagringsutrymme som en enhet upptar internt i datorn, t ex i minnet eller på hårddisken. En byte består av 8 bitar (engelska: "bits", förkortas b), dvs ett binärt tal med 8 siffror som kan anta värdena 0 eller 1. 19

20 4.4 Play it again Sam - att upprepa kommandon I Kalle Ankas Julafton finns en film som visar en husvagnstur med Kalle Anka, Musse Pigg och Långben. I en av scenerna sitter Långben och äter en majskolv. När han gör det för han munnen över majskolven, varvid det hörs ett konstigt knattrande ljud. När han kommit till slutet av majskolven hörs ett pling, varvid han flyttar huvudet till andra sidan av majskolven och proceduren börjar om. När mina barn ser det här skrattar dom, men dom har ingen aning om vad det hela anspelar på: förr i tiden fanns det skrivmaskiner! När författaren var ung var skrivmaskiner nånting ganska häftigt, med ganska mycket möda kunde man få ett brev eller ett dokument att se jätteproffsigt ut. Kruxet var bara att skrivmaskiner var fullkomligt skoningslösa skrev man fel var det bara att riva ut pappret och börja om (på hemma-nivå kunde man förstås backa och kryssa över med ett antal XXXX, men det förtog ganska mycket av effekten). Det fanns speciella suddgummin för skrivmaskier, stenhårda skivor som antingen rev sönder pappret i småbitar eller smetade ut skriften över hela pappret. Så småningom kom TipEx, en vit färg man kunde måla över sina misstag med, och sedan skriva ny text ovanpå. Det blev med ens möjligt att hyfsa till dokument om man gjorde något enstaka fel, men riktigt proffssnyggt blev det inte, och man kunde inte heller ändra hela stycken mitt i ett färdigt dokument. De av oss som har upplevt denna period kan till fullo uppskatta vad ankomsten av små billiga datorer betytt för ordbehandlingen: ändringar blir triviala, felstavningar korrigeras enkelt (ibland till och med automatiskt), man kan återanvända gamla dokument, byta ut stycken helt godtycklig aldirg tidigare har så mycket text kunnat produceras med så litet möda! Det vore naturligtvis skönt att kunna få en räknebehandlare som har alla dessa företräden. Har man väl skrivit in Y = ((3.5*(a+b) c)+sin(phi 2.75*D)/epsil**2+(455 abba**3)/(cos(4+pi) 2.75) bara för att komma på att det borde ha varit Y = ((3.5*(a+b) c)+sin(phi 2.75*B)/epsil**2+(455 abba**3)/(cos(4+pi) 2.75) Så kan man bli litet trött, och önska sig att matlab bar sig åt som en ordbehandlare. Om man sedan kommer tillbaks en vecka senare för att räkna om något på en lab-rapport man fått åter på så önskar man verkligen att man kunde trolla tillbaks vad man gjorde förra veckan. Matlab, och andra moderna beräkningsprogram, svarar upp till dessa förväntningar. Dels finns det ett sk historie-fönster där man kan återkalla sina tidigare kommandon och redigera dessa innan man exekverar dem igen. Dessutom kan man spara hela sekvenser av kommandon i så kallade M-filer som man sedan kan återkalla, eventuellt redigera, och köra igen Att återkalla kommandon Det enklaste sättet att få chansen att göra om något vi gjort nyligen är att trycka på upp-pilen på tangentbordet. När vi gör det visas det senast utförda kommandot i kommandofönstret. Trycker vi på pilen en gång till kommer kommandot innan dess och så vidare. När vi knappat oss fram till det kommando vi vill göra om så är det bara att trycka på return så utförs kommandot en gång till. Oftast så återkallar man ju ett kommando för att man gjort något smärre fel som man vill korrigera, vilket är lätt gjort. När man väl klickat fram det kommando man vill göra om kan man sätta flytta sig in i raden genom att trycka på vänster-pil, när man gör det rör sig pekare in över raden. När pekaren står till höger om det man vill ändra kan man radera ut delar av kommandot genom att trycka på deleteknappen. När man suddat det som är fel är det bara att skriva in vad som skall stå i stället. När man är nöjd med den nya skepnaden av raden är det bara att trycka på return. Oavsett om pekaren står mitt i raden så kommer matlab att utföra kommandot som står på hela raden. 20

21 Man kan också ta sig in i raden genom att bara flytta pekaren till något ställe i raden och klicka. Prova genom att t ex skriva >> y = sin (2 * pi) och sedan till exempel ändra 2 till 3 eller sin till cos Matlabs historiefönster Ett annat sätt att se vad man gjort som är litet överskådligare är att öppna matlabs historiefönster, gå till View och välj "View Command History". När du gör det öppnas ytterligare en panå i matlabs desktop. Om du fortfarande har "Workspace" öppen kommer (oftast, detta kan variera litet med hur matlab är inställd) "Command History" och "Workspace" att dela på den vänstra panån, du kan då växla mellan dem genom att klicka på fliken som finns längst ned i denna panå. När "Command History" är aktivt så kan du i det se den senaste historien (default är xxx kommandon, men detta kan ändras, se.yyy). Om du dubbelklickar på en rad i det fönstret så utförs det kommandot en gång till. Du kan också göra mer avancerade operationer genom att klicka en gång på en rad och sedan högerklicka i historiefönstret. Du får då upp en meny som ser ut ungefär som till höger. Vi återkommer till de flesta av alternativen, det vi skall använda nu är "Copy". Klicka på ett kommando i historiefönstret, högerklicka och välj "Copy". Gå därefter till historiefönstret och högerklicka. I den meny som då dyker upp kan du välja "Paste" (klistra in). När du gjort det har du flyttat kommandot från historiefönstret till kommandofönstret. Väl där kan du ändra i det gamla kommandot och sedan utföra det nya modifierade kommandot genom att trycka på return. Det kan tyckas vara ett omständigt sätt att skriva in ett kommando, men om vi minns Y = ((3.5*(a+b) c)+sin(phi 2.75*D)/epsil**2+(455 abba**3)/(cos(4+pi) 2.75) så inser vi att det kan vara mycket enklare och snabbare (och mindre känsligt för nya fel) att kopiera in kommandot från historiefönstret och ändra än att skriva in kommandot från scratch M-filer, vad är det? Copy Evaluate Selection Create M-file Delete Selection Delete to Selection Delete Entire History Det ultimata sättet att återanvända vad man redan gjort en gång är att använda sig av så kallade M- filer. Istället för att skriva sina kommandon i matlabs kommandofönster så skriver man in sina kommandon i en fil som sparas separat. Vi kan sedan få matlab att utföra de kommandon som finns sparade i filen. Det finns i praktiken ingen gräns för hur lång en M-fil kan bli, vi kan därför spara kommandon motsvarande hela den matematiska behandlingen av en laboration i en fil, inklusive kommandon för att producera grafer som används i laborationsrapporten. Skulle vi behöva göra om någon liten detalj, eller ändra en siffra är det bara att gå tillbaks till filen och ändra precis bara det som behövs, resten finns kvar. M-filer är oerhört viktiga för att använda matlab på ett effektivt sätt. I den här kursen skall du i princip spara alla dina beräkningar i M-filer. På så sätt får du ett arkiv med små samlingar av kommandon som du kan återanvända och ändra efter behag. För att kunna använda och spara M-filer måste vi dock först kunna en del om hur data lagras på övningslabs datorer, något som vi skall titta på i nästa pass. Resten av detta pass ägnar vi istället åt att lära oss litet om hur matlab jobbar med vektorer och matriser. 21

22 4.5 Litet om vektorer I matlab definieras vektorer i stort sett som i matematiken: en ordnad följd av tal. Att vi skriver "i stort sett" beror på att en matlab-vektor utöver tal också kan innehålla text-strängar, vi återkommer senare till denna typ av vektorer och koncentrerar oss på vektorer och matriser som endast innehåller tal. När vi talar om vektorer i fysiken så är vi ofta inte så noga med distinktionen mellan radvektor och kolumnvektor (vi använder för det mesta bara radvektorer). I matlab kommer vi att göra skillnad mellan radvektorer och kolumnvektorer, men liksom i fysiken är "standard"-vektorn en radvektor. Kolumn-vektorer skapas genom att transponera en radvektor. Matlab betraktar vektorer som specialfall av matriser, en radvektor med n element är en (1x n) matris, en kolumnvektor är en (n x 1) matris Skapa vektorer Det enklaste sättet att skapa en radvektor är genom direkt tilldelning, kommandot >> x = [ ]; skapar en radvektor med fyra element. och ger dem de angivna värdena. Tecknen [ och ] kallas hakparantes, du skriver dem genom att samtidigt som du trycker ned tangenten "Alt Gr" till höger om mellanslagstangenten trycka ned 8 resp 9. Vill vi se vilka värden vektorn har skriver vi som vanligt bara namnet på vektorn i kommandofönstret. Ett alternativt sätt är att gå till workspace fönstret och klicka på variabeln så att "array"-fönstret öppnas. Prova! Vi kan som vanligt adressera enskilda element i vektorerna genom att ge ett index som pekar på ett av elementen i vektorn, x(1) är första elementet Vektorer kan också tilldelas värden som beräknas >> y = 7.2; >> x = [ y y/2 y+4]; >> x x = Här ser vi två saker, dels hur matlab kan beräkna värden för enskilda vektorelement ur givna uttryck, dels att vi måste vara noga när vi "återanvänder" namn på variabler. I det här exemplet var x redan definierad som en vektor med fyra element. När vi sedan anger nya värden på de tre första elementen i vektorn så finns värdet på x(4) kvar i matlabs workspace. Vill vi vara säkra på att inte oavsiktligt "ärva" gamla variabler måste vi antingen kolla i workspace om namnet är ledigt, eller försäkra oss om att den blir ledig genom att ge commandot clear x innan vi startar tilldelningen. Skulle olyckan ändå vara framme så kan vi ta bort ett element i en vektor genom att tilldela det värdet [ ] ("den tomma matrisen", skrivs med två hakparanteser omedelbart efter varandra, i texten har vi lagt in ett mellanslag för att det inte skall se ut som en liten fyrkant: [], men mellanslaget skall alltså inte vara med när vi ger kommandot till matlab). Vill vi skapa en kolumnvektor så gör vi det genom att transponera en radvektor med operatorn '. 3 3 Det finns två snarlika tecken på tangentbordet, akut accent och enkelt citationstecken. Operatorn vi skall använda är det senare tecknet, som delar tangent med * nära return-tangenten. 22

23 >> a = [ 1 2 4] a = >> b = a' b = Alternativt kan man ge transponeringsoperatorn direkt i tilldelningssatsen: a = [ ] ' markerar direkt att a skall vara en radvektor Räkna med vektorer Vektoralgebran i matlab fungerar som vi är vana vid från matematiken: >> a = [1 2 5]; >> b = [2-1 3]; >> 3*a >> a + b ans = ans = >> c = a(3) - 7*b(2) ans = 12 Matlab klarar också av skalärpodukt av vektorer, under förutsättning att man ställer upp det som en matrismultiplikation, det vill säga som en multiplikation av en (1 x n) matris med en (n x 1) matris för att få en (1 x 1) matris: 23

24 >> c = a * b' c = 15 En annan litet speciell egenskap är att vi kan applicera vissa standardfunktioner på en vektor och få en ny vektor: >> x = [ 0 pi/2 pi 3*pi/2 ]; >> y = sin(x) y = Elementvisa operationer Ett begrepp som är nytt relativt matematikens vektoralgebra är de elementvisa operationerna. Detta är normala matematiska operationer som utförs på varje element i vektorn i stället för på vektorn själv. Ett exempel är kvadrering, om a är en vektor så betecknar a 2 skalärprodukten av vektorn med sig själv. Många gånger vill vi dock göra saker som att från en vektor med x-värden skapa en vektor med motsvarande x 2 -värden. Det vi vill göra är ju då inte att ta kvadraten av vektorn x, utan kvadraten av varje element i vektorn x och skapa en ny vektor med dessa som element. Detta gör man genom att använda elementvis exponentiering. Vi kan också utföra till exempel elementvis multiplikation mellan två vektorer. En sådan produkt är inte detsamma som skalärprodukten av vektorerna, utan en ny vektor där varje element består av produkten av motsvarande element i de två ursprungliga vektorerna. Elementvisa operatorer har samma symbol som de vanliga föregånget av en punkt. Vi har t.ex. 24

25 >> clear x; >> x = [ ]; >> y = x.^2 y = >> x.* y ans = >> a = [ ]; >> a./ y ans = >> 1./ x ans = Litet om matriser Matlab har en väl utvecklad uppsättning specialfunktioner för matris-algebra. Vi kommer snart att återvända till det nu börjar vi med att lära oss att skapa matriser och göra några enkla beräkningar med dem Skapa matriser Det enklaste (men ofta långt ifrån minst arbetskrävande sättet att skapa en matris är att skriva in data rad för rad, med hakparantes i början och slutet: 25

26 >> A = [ ] A = (Glöm inte bort att titta i workspace hur matriser representeras!). Ett enklare sätt att skriva in samma sak är att avgränsa rader med semikolon: >> a = [1 2 4 ; ; 2-1 0]; ger exakt samma resultat. Man kan också skapa matriser ur vektorer: >> a1 = [1 2 4]; a2 = [1 0 3]; a3 = [2-1 0]; >> A = [ a1 ; a2; a3 ] A = Räkna med matriser Normal matrisalgebra fungerar i matlab, dessutom har vi tillgång till de elementvisa operatorerna och vi kan också applicera en mängd standard funktioner som till exempel cos(x) också på matriser. Några exempel: 26

27 >> clear all >> a = [1 2 5 ; ]; >> b = [ 2-1; 5 2; -1 0]; >> a * b ans = >> 1./a ans = >> b.^2 ans = Övningsuppgifter 1. Konstruera tre radvektorer: är (2 3 1) och skapa en matris med hjälp av dessa, vars första rad

28 5 Pass 2 Beräkningar 5.1 Anpassa matlab efter tycke och smak' 5.2 Att navigera på datorn Minne och hårddisk på en dator Var sparar matlab filer "Current directory browser" 5.3 M-filer 5.4 Inbyggda funktioner 5.5 Vektorer assignments vektor-aritmetik elementvisa operationer transponering vektor algebra 5.6 Matriser 28

29 6 Pass 4 Grafik D grafik 6.2 Utskrifter av grafik 6.3 Spara grafer och flytta till andra program 29

30 7 Pass 5 - Mer beräkningar, anpassningar 30

31 8 Pass 6 - Programmering 8.1 Att programmera 8.2 Slingor 8.3 funktioner 31

32 9 Pass 7 32

33 10 Svar och lösningar 10.1 Svar till avsnitt 4 33

34 11 Sakregister C M clear, 15 compact, 16 disp, 8 D matriser, 23 semikolon, 15 skalärpodukt, 22 S E T Elementvisa operationer, 22 transponera, 21 F W Format, 16 help, 11 historiefönster, 19 H whos, 17 Workspace, 16 återkalla kommandon, 18 Å 34

MATLAB 7 i kursen experimentella metoder

MATLAB 7 i kursen experimentella metoder MATLAB 7 i kursen experimentella metoder av Sten Hellman med Introduktion till Microsoft Word av Jonas Strandberg Övningsuppgifter av Sten Hellman, Max Karlovini, Teresia Månson & Jonas Strandberg ii 3:a

Läs mer

MATLAB 6 i kursen experimentella metoder Sten Hellman

MATLAB 6 i kursen experimentella metoder Sten Hellman Utkast 1.1 21.08 03-03-10 MATLAB 6 i kursen experimentella metoder Sten Hellman Introduktion till MicroSoft Word av Jonas Strandberg Övningsuppgifter av Max Karlovini, Teresia Månsson & Jonas Strandberg

Läs mer

ComsolScript 1.2 i kursen experimentella metoder

ComsolScript 1.2 i kursen experimentella metoder ComsolScript 1.2 i kursen experimentella metoder av Sten Hellman Övningsuppgifter av Elin Bergeås, Sten Hellman, Max Karlovini, Teresia Månson, Jonas Strandberg & Linda Östman ii 3:e upplagan, Stockholm

Läs mer

MATLAB 6 i kursen experimentella metoder

MATLAB 6 i kursen experimentella metoder MATLAB 6 i kursen experimentella metoder Sten Hellman Fysikum Stockholms Universitet Övningsuppgifter av Max Karlovini, Theresia Månsson & Jonas Strandberg 1 2 1 INLEDNING 7 2 VAD ÄR MATLAB? 8 3 KONVENTIONER

Läs mer

Laboration: Grunderna i Matlab

Laboration: Grunderna i Matlab Laboration: Grunderna i Matlab Att arbeta i kommandofönstret och enkel grafik Den här delen av laborationen handlar om hur man arbetar med kommandon direkt i Matlabs kommandofönster. Det kan liknas vid

Läs mer

ComsolScript 3.2 i kursen experimentella metoder

ComsolScript 3.2 i kursen experimentella metoder ComsolScript 3.2 i kursen experimentella metoder av Sten Hellman Övningsuppgifter av Sten Hellman, Max Karlovini, Teresia Månson & Jonas Strandberg ii 1:a upplagan, Stockholm 2065. c Sten Hellman, Stockholms

Läs mer

Introduktion till Matlab

Introduktion till Matlab CTH/GU 2015/2016 Matematiska vetenskaper Introduktion till Matlab 1 Inledning Matlab är både en interaktiv matematikmiljö och ett programspråk, som används på många tekniska högskolor och universitet runt

Läs mer

Introduktion till Matlab

Introduktion till Matlab Introduktion till Matlab Inledande matematik, I1, ht10 1 Inledning Detta är en koncis beskrivning av de viktigaste delarna av Matlab. Till en början är det enkla beräkningar och grafik som intresserar

Läs mer

Instruktion för laboration 1

Instruktion för laboration 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för matematisk statistik MD, ANL, TB (rev. JM, OE) SANNOLIKHETSTEORI I Instruktion för laboration 1 De skriftliga laborationsrapporterna skall vara

Läs mer

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och...

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och... Allt du behöver veta om MATLAB: Industristandard för numeriska beräkningar och simulationer. Används som ett steg i utvecklingen (rapid prototyping) Har ett syntax Ett teleskopord för «matrix laboratory»

Läs mer

Datorlära 3 Octave Workspace ovh mijlö Skriva text på skärmen Värdesiffror Variabler och typer Strängar Makro Vektorer

Datorlära 3 Octave Workspace ovh mijlö Skriva text på skärmen Värdesiffror Variabler och typer Strängar Makro Vektorer Datorlära 1 Introduktion till datasystemet, epost konto, afs hemkonto Introduktion till datorer och datasalar Open Office Calculator Beräkningar med Open Office Calc Diagram med OO Calc Datorlära 2 Utforma

Läs mer

Laboration: Grunderna i MATLAB

Laboration: Grunderna i MATLAB Laboration: Grunderna i MATLAB 25 augusti 2005 Grunderna i MATLAB Vad är MATLAB? MATLAB är ett interaktivt program för vetenskapliga beräkningar. Som användare ger du enkla kommandon och MATLAB levererar

Läs mer

Resurscentrum för kommunikation Dako 2015. SymWriter 2. Minimanual

Resurscentrum för kommunikation Dako 2015. SymWriter 2. Minimanual Resurscentrum för kommunikation Dako 2015 SymWriter 2 Minimanual Symboler som stöd till det du skriver 2 F9 Byt symbol 2 F11 Skapa nya ord/symboler 3 Spara ändringar i ordlista 4 Specifikationer grammatik

Läs mer

Manual. till. Cantor 2000. Madison Medri

Manual. till. Cantor 2000. Madison Medri Manual till Cantor 2000 Madison Medri 2 InnehÄllsfÅrteckning Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Anpassning fär funktionshindrade Arbeta med Cantor 2000 InstÅllningar Namn Ljud Tangentbord Resultat

Läs mer

Linjär algebra med tillämpningar, lab 1

Linjär algebra med tillämpningar, lab 1 Linjär algebra med tillämpningar, lab 1 Innehåll Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013 Uppgifterna i denna laboration täcker kapitel 1-3 i läroboken. Läs igenom motsvarande kapitel. Sitt

Läs mer

Resurscentrum för kommunikation Dako 2013. SymWriter. Minimanual

Resurscentrum för kommunikation Dako 2013. SymWriter. Minimanual Resurscentrum för kommunikation Dako 2013 SymWriter Minimanual Symboler som stöd till det du skriver 2 F9 - Byt symbol 2 F11 - Skapa nya ord/symboler 3 Spara ändringar i ordlista 4 Specifikationer grammatik

Läs mer

Mikromarc 2 Meddelandecenter

Mikromarc 2 Meddelandecenter Mikromarc 2 Meddelandecenter Version 2.6 och högre Bibliotekscentrum Sverige AB, Växjö, september 2006 Bibliotekscentrum Sverige AB - 0470-532 530 - www.bibliotekscentrum.se Sida 1 av 59 Innehållsförteckning

Läs mer

InPrint. Grunderna för hur du kommer igång och arbetar med Communicate: InPrint. Habilitering & Hjälpmedel

InPrint. Grunderna för hur du kommer igång och arbetar med Communicate: InPrint. Habilitering & Hjälpmedel InPrint Grunderna för hur du kommer igång och arbetar med Communicate: InPrint Habilitering & Hjälpmedel Förord Communicate InPrint är ett program du använder för att skapa material för utskrift. Du kan

Läs mer

1284_omslag.qxd 2005-10-11 11:13 Sida 1 ECDL START OFFICE 2003 Allmän IT Windows XP Word 2003 Outlook 2003

1284_omslag.qxd 2005-10-11 11:13 Sida 1 ECDL START OFFICE 2003 Allmän IT Windows XP Word 2003 Outlook 2003 ECDL START OFFICE 2003 Allmän IT Windows XP Word 2003 Outlook 2003 5 Arbeta med mappar och filer I Windows finns det två sätt att arbeta med de olika enheterna i systemet. Vilket du väljer beror på personligt

Läs mer

E-POST3 Ett lättanvänt e-postprogram med stöd för talsyntes

E-POST3 Ett lättanvänt e-postprogram med stöd för talsyntes E-POST3 Ett lättanvänt e-postprogram med stöd för talsyntes Sida 2 av 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 REKOMMENDERAD UTRUSTNING...5 INSTALLATION...5 ANVÄNDARLÄGE I E-POST3...6 STARTSIDA...7

Läs mer

Färgklövern. Färgklövern är gjord 1998 i samarbete mellan Datateket i Linköping och Hargdata AB i Linköping.

Färgklövern. Färgklövern är gjord 1998 i samarbete mellan Datateket i Linköping och Hargdata AB i Linköping. Färgklövern I Färgklövern kan du leka med färger, på lite olika sätt i de olika delprogrammen. Bestäm själv vilka och hur många färger du vill färglägga med. Alla dina målade bilder kan även skrivas ut

Läs mer

Funktioner och grafritning i Matlab

Funktioner och grafritning i Matlab CTH/GU LABORATION 3 MVE11-212/213 Matematiska vetenskaper 1 Inledning Funktioner och grafritning i Matlab Först skall vi se lite på (elementära) matematiska funktioner i Matlab, som sinus och cosinus.

Läs mer

Microsoft Windows 8 Grunder

Microsoft Windows 8 Grunder WINDOWS 8 GRUNDER Inledning Mål och förkunskaper...5 Pedagogiken...5 Hämta övningsfiler...6 Del 1 1 Introduktion till Windows Grundläggande om operativsystem...7 Starta och avsluta Windows 8...8 Välja

Läs mer

Microsoft Windows 10 Grunder

Microsoft Windows 10 Grunder WINDOWS 10 Grunder INLEDNING Mål och förkunskaper...5 Pedagogiken...5 Hämta övningsfiler...6 1 INTRODUKTION TILL WINDOWS Grundläggande om operativsystem...7 Starta och avsluta Windows 10...8 Välja kommandon...10

Läs mer

Kom igång med Windows 8.1

Kom igång med Windows 8.1 Kom igång med Windows 8.1 www.datautb.se DATAUTB MORIN AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING Grunderna i Windows.... 1 Miljön i Windows 8... 1 Startskärmen... 1 Zooma... 2 Snabbknappar... 2 Sök... 3 Dela... 3 Start...

Läs mer

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,

Läs mer

Mer om Outlook. Extratexter till kapitel 4 Mejla. I avsnittet lär du dig: vad Outlook idag är och kan användas till

Mer om Outlook. Extratexter till kapitel 4 Mejla. I avsnittet lär du dig: vad Outlook idag är och kan användas till B Mer om Outlook Extratexter till kapitel Mejla B 8 I avsnittet lär du dig: vad Outlook idag är och kan användas till hur Kalendern är uppbyggd och fungerar att använda funktionen Uppgifter hur du kan

Läs mer

Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1. Laboration nr 5: Mer om FrameMaker

Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1. Laboration nr 5: Mer om FrameMaker Sid 1 Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1 http://www.etek.chalmers.se/~hallgren/eda/ : Mer om FrameMaker 1996, 1997 Magnus Bondesson 1998 och 99-09-22 Thomas Hallgren 1 Introduktion I Laboration

Läs mer

Matematisk Modellering

Matematisk Modellering Matematisk Modellering Föreläsning 1 Anders Heyden Matematikcentrum Lunds Universitet Matematisk Modellering p.1/37 Denna föreläsning (läsvecka 1) Vad handlar kursen om, mål, kurskrav, ide. Matematisk

Läs mer

MMA132: Laboration 1 Introduktion till MATLAB

MMA132: Laboration 1 Introduktion till MATLAB MMA132: Laboration 1 Introduktion till MATLAB De flesta numeriska metoder låter oss få en tillräckligt bra lösning på ett matematiskt problem genom att byta ut komplexa matematiska operationer med kombinationer

Läs mer

En handledning för studerande på Högskolan Kristianstad

En handledning för studerande på Högskolan Kristianstad Använda kurskonferenser i FirstClass En handledning för studerande på Åsa Kronkvist, augusti 2005 Innehåll Introduktion...3 Webbklient eller FirstClassklient?...3 Allt ligger online...3 Hitta rätt...4

Läs mer

Introduktion till Matlab

Introduktion till Matlab CTH/GU LABORATION 1 MVE011-2012/2013 Matematiska vetenskaper 1 Inledning Introduktion till Matlab Matlab är både en interaktiv matematikmiljö och ett programspråk, som används på de flesta tekniska högskolor

Läs mer

1700 - talets Piteå. En CD-skiva utgiven till Carina Bäckströms minne

1700 - talets Piteå. En CD-skiva utgiven till Carina Bäckströms minne 1700 - talets Piteå En CD-skiva utgiven till Carina Bäckströms minne Carina Bäckström (1960-1998) var under många år en hängiven släktforskare. Efter att från början gjort släktutredningar om sin egen

Läs mer

Referens till. WeavePoint 6 Mini

Referens till. WeavePoint 6 Mini Referens till WeavePoint 6 Mini Arkiv Öppna Välj Arkiv Öppna eller klicka på snabbknappen Öppna för att komma till dialogrutan Öppna. Du kan öppna ett av de senaste mönstren du arbetat med genom att klicka

Läs mer

Grunderna i stegkodsprogrammering

Grunderna i stegkodsprogrammering Kapitel 1 Grunderna i stegkodsprogrammering Följande bilaga innehåller grunderna i stegkodsprogrammering i den form som används under kursen. Vi kommer att kort diskutera olika datatyper, villkor, operationer

Läs mer

Får jag be om ordet!

Får jag be om ordet! Får jag be om ordet! Får jag be om ordet är ett datorprogram för läs- och skrivutveckling, utvecklat av logoped Bitte Rydeman. Det innehåller åtta olika delprogram, där man på olika sätt arbetar med ordbilder,

Läs mer

Migrera till Word 2010

Migrera till Word 2010 I den här guiden Microsoft Microsoft Word 2010 skiljer sig rent utseendemässigt mycket, så vi har skapat den här guiden för att hjälpa dig att snabbare lära dig programmet. Här kan du läsa om de viktigaste

Läs mer

ViTex snabbguide. 1. Inläsning till ViTex från scanner eller PDF Läs in text via scanner Läs in text från en JPEG-bild eller ett PDF-dokument

ViTex snabbguide. 1. Inläsning till ViTex från scanner eller PDF Läs in text via scanner Läs in text från en JPEG-bild eller ett PDF-dokument ViTex snabbguide 1. Inläsning till ViTex från scanner eller PDF Läs in text via scanner Läs in text från en JPEG-bild eller ett PDF-dokument 2. Uppläsning i ViTex Ikoner för uppläsning Läs upp enstaka

Läs mer

WINDOWS 8.1. Grunder

WINDOWS 8.1. Grunder WINDOWS 8.1 Grunder EXCEL 2013 Grunder INLEDNING Mål och förkunskaper...5 Pedagogiken...5 Hämta övningsfiler...6 1 INTRODUKTION TILL WINDOWS Grundläggande om operativsystem...7 Starta och avsluta Windows

Läs mer

En guide till FirstClass

En guide till FirstClass En guide till FirstClass En guide till FirstClass Grundläggande funktioner Logga in i FirstClass (Windows) Starta programmet FirstClass på vanligt sätt, t.ex. genom skrivbordsgenväg eller Startmenyn/Startskärmen.

Läs mer

Kapitel 15: Data/Matrix Editor

Kapitel 15: Data/Matrix Editor Kapitel 15: Data/Matrix Editor 15 Översikt över Data/Matrix Editor... 226 Översikt över list-, data- och matrisvariabler... 227 Starta en Data/Matrix Editor-session... 229 Mata in och visa cellvärden...

Läs mer

Användarmanual för Hemsida

Användarmanual för Hemsida Användarmanual för Hemsida Sida 1 av 44 Inledning Detta dokument är en användarmanual för redigerbara hemsidor utvecklade av. Du kan själv, i ett wordliknande gränssnitt, enkelt uppdatera din egen hemsida

Läs mer

Uppgift 1 - programmet, Uppg6.m, visade jag på föreläsning 1. Luftmotståndet på ett objekt som färdas genom luft ges av formeln

Uppgift 1 - programmet, Uppg6.m, visade jag på föreläsning 1. Luftmotståndet på ett objekt som färdas genom luft ges av formeln Matlab-föreläsning (4), 10 september, 015 Innehåll m-filer (script) - fortsättning från föreläsning 1 In- och utmatning Sekvenser, vektorer och matriser Upprepning med for-slingor (inledning) Matlab-script

Läs mer

RödGrön-spelet Av: Jonas Hall. Högstadiet. Tid: 40-120 minuter beroende på variant Material: TI-82/83/84 samt tärningar

RödGrön-spelet Av: Jonas Hall. Högstadiet. Tid: 40-120 minuter beroende på variant Material: TI-82/83/84 samt tärningar Aktivitetsbeskrivning Denna aktivitet är utformat som ett spel som spelas av en grupp elever. En elev i taget agerar Gömmare och de andra är Gissare. Den som är gömmare lagrar (gömmer) tal i några av räknarens

Läs mer

KPP053, HT2015 MATLAB, Föreläsning 1. Introduktion till MATLAB Skript Inläsning och utskrift av variabler Ekvationssystem Anonyma funktioner

KPP053, HT2015 MATLAB, Föreläsning 1. Introduktion till MATLAB Skript Inläsning och utskrift av variabler Ekvationssystem Anonyma funktioner KPP053, HT2015 MATLAB, Föreläsning 1 Introduktion till MATLAB Skript Inläsning och utskrift av variabler Ekvationssystem Anonyma funktioner MATLAB Väletablerat Mycket omfattande program GNU OCTAVE Öppen

Läs mer

Matriser och Inbyggda funktioner i Matlab

Matriser och Inbyggda funktioner i Matlab Matematiska vetenskaper 2010/2011 Matriser och Inbyggda funktioner i Matlab 1 Inledning Vi skall denna vecka se på matriser och funktioner som är inbyggda i Matlab, dels (elementära) matematiska funktioner

Läs mer

Snabbguide AlphaSmart NEO2

Snabbguide AlphaSmart NEO2 Snabbguide AlphaSmart NEO2 Vers 110815 Följande nio punkter bör du behärska för att få nytta av din AlphaSmart NEO 1. Sätt in tre AA batterier. Använd medföljande skruv till att sätta fast batteriluckan.

Läs mer

Kapitel 2 Vägg/golv... 3

Kapitel 2 Vägg/golv... 3 2014.02.21 1 Vägg/golv Kapitel 2 Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 2 Vägg/golv... 3 Yttervägg... 3 Golv... 8 Anpassa vägg till platta på mark... 12 Innervägg... 14 Hur ser väggarna ut?... 19 Ångra/göra

Läs mer

Ladok. Introduktion för användare i Ladok. Att Logga in i Ladok 2. Arbetsfält att känna igen 3. Snabbkommandon 4. Ladok utan mus 5.

Ladok. Introduktion för användare i Ladok. Att Logga in i Ladok 2. Arbetsfält att känna igen 3. Snabbkommandon 4. Ladok utan mus 5. Ladok Introduktion för användare i Ladok Att Logga in i Ladok 2 Arbetsfält att känna igen 3 Snabbkommandon 4 Ladok utan mus 5 Utskrifter mm 5 Ordförklaringar 7 Sida 1 av 8 Introduktion för användare i

Läs mer

Handbok KDE:s Menyeditor. Milos Prudek Anne-Marie Mahfouf Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok KDE:s Menyeditor. Milos Prudek Anne-Marie Mahfouf Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll Milos Prudek Anne-Marie Mahfouf Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Användarfall......................................... 6 1.1.1 Anpassa en användares meny...........................

Läs mer

Innehåll. Vad är MATLAB? Grunderna i MATLAB. Informationsteknologi. Informationsteknologi.

Innehåll. Vad är MATLAB? Grunderna i MATLAB. Informationsteknologi. Informationsteknologi. Grunderna i MATLAB stefan@it.uu.se Innehåll Vad är MATLAB? Användningsområden MATLAB-miljön Variabler i MATLAB Funktioner i MATLAB Exempel och smakprov: Grafik Beräkningar Bilder GUI Vad är MATLAB? Utvecklat

Läs mer

Software Translator 6.1 Manual

Software Translator 6.1 Manual Software Translator 6.1 Manual 1 Innehåll Sidan Inledning 3 Installation 4 Auktorisation 4 Översikt Programfönster 5 Menyer Arkiv 5 Visa 6 Språk 6 Verktyg 7 Hjälp 7 Handhavande Att lägga till ett program

Läs mer

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Administrativt. Viktiga datum. Kort introduktion till matlab. Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E32)

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Administrativt. Viktiga datum. Kort introduktion till matlab. Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E32) Programmeringsteknik och Matlab Övning Dagens program Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E2) Johannes Hjorth hjorth@nada.kth.se Rum 458 på plan 5 i D-huset 08-790 69 02 Kurshemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d2

Läs mer

Introduktion till Matlab

Introduktion till Matlab CTH/GU LABORATION 1 TMV157-2014/2015 Matematiska vetenskaper 1 Inledning Introduktion till Matlab Matlab är både en interaktiv matematikmiljö och ett programspråk, som används på många tekniska högskolor

Läs mer

Skapa ett register över din grupp/klass

Skapa ett register över din grupp/klass SYDSOL Handledning CW 2000-02-23 Skapa ett register över din grupp/klass Syfte: Att göra ett register i ClarisWorks och hantera olika informationer om en grupp/klass Pedagogens viktigaste uppgift är att

Läs mer

ADAD-net. Användarmanual INDIVIDEN. Råbe och Kobberstad Februari 2010

ADAD-net. Användarmanual INDIVIDEN. Råbe och Kobberstad Februari 2010 ADAD-net Användarmanual INDIVIDEN Råbe och Kobberstad Februari 2010 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLOGGNING OCH BEHÖRIGHETER... 2 STARTA PROGRAMMET OCH LOGGA IN... 2 BEHÖRIGHETSSYSTEM...

Läs mer

SymWriter. Lathund kring hur du arbetar med programmet SymWriter med de absolut vanligaste grunderna. Habilitering & Hjälpmedel

SymWriter. Lathund kring hur du arbetar med programmet SymWriter med de absolut vanligaste grunderna. Habilitering & Hjälpmedel SymWriter Lathund kring hur du arbetar med programmet SymWriter med de absolut vanligaste grunderna. Habilitering & Hjälpmedel Vad är SymWriter? Symwriter ingår i en serie som heter Communicate och riktar

Läs mer

Handicom. Symbol for Windows. Blisseditor. Version 3.4

Handicom. Symbol for Windows. Blisseditor. Version 3.4 Handicom Symbol for Windows Version 3.4 Handicom, Nederländerna/Frölunda Data AB 2009 Innehåll Installation och licenser...2 1. Inledning...2 2. ns huvudfönster...2 2.1 Verktygsfältet...2 2.2 Matris...2

Läs mer

Programmeringsteknik med C och Matlab

Programmeringsteknik med C och Matlab Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 2: C-programmeringens grunder Henrik Björklund Umeå universitet Björklund (UmU) Programmeringsteknik 1 / 32 Mer organisatoriskt Imorgon: Datorintro i lab Logga

Läs mer

Laboration: Att inhägna ett rektangulärt område

Laboration: Att inhägna ett rektangulärt område Laboration: Att inhägna ett rektangulärt område Du har tillgång till ett hoprullat staket som är 30 m långt. Med detta vill du inhägna ett område och använda allt staket. Du vill göra inhägnaden rektangelformad.

Läs mer

MATLAB 6 i kursen experimentella metoder

MATLAB 6 i kursen experimentella metoder MATLAB 6 i kursen experimentella metoder av Sten Hellman med Introduktion till Microsoft Word av Jonas Strandberg Övningsuppgifter av Sten Hellman, Max Karlovini, Teresia Månson & Jonas Strandberg ii 2:a

Läs mer

Beräkningsvetenskap föreläsning 2

Beräkningsvetenskap föreläsning 2 Beräkningsvetenskap föreläsning 2 19/01 2010 - Per Wahlund if-satser if x > 0 y = 2 + log(x); else y = -1 If-satsen skall alltid ha ett villkor, samt en då det som skall hända är skrivet. Mellan dessa

Läs mer

Sidor i boken 110-113, 68-69 2, 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom

Sidor i boken 110-113, 68-69 2, 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom Sidor i boken 110-113, 68-69 Räkning med polynom Faktorisering av heltal. Att primtalsfaktorisera ett heltal innebär att uppdela heltalet i faktorer, där varje faktor är ett primtal. Ett primtal är ett

Läs mer

Nallelek Lärarvägledning

Nallelek Lärarvägledning NALLELEK - LÄRA MERA PROGRAM AB Nallelek Lärarvägledning NALLELEK... 2 1.1 Programmet... 2 1.2 Övningar som stärker förmågan att iaktta bilder och se detaljer... 3 1.2.1 Pedagogiska tips... 3 1.3 Kategorisering

Läs mer

Vem är vem på kursen. Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Kursbok Cay Horstmann: Big Java 3rd edition.

Vem är vem på kursen. Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Kursbok Cay Horstmann: Big Java 3rd edition. Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Vem är vem på kursen Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Kursansvarig : Katarina Blom, tel 772 10 60 Rum: 6126 (E-huset)

Läs mer

Ordbehandling för PM och uppsatsskrivning med Word xp

Ordbehandling för PM och uppsatsskrivning med Word xp Ver 4.0 2004-09-03 Ordbehandling för PM och uppsatsskrivning med Word xp av Anders Avdic Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1 2 GRUNDERNA I ORDBEHANDLING 1 2.1 Öppna ett nytt dokument 1 2.2 Markera text

Läs mer

QlikView - Lathund för Flödesmodellen bas

QlikView - Lathund för Flödesmodellen bas QlikView - Lathund för Flödesmodellen bas För att komma åt en applikation i QlikView (hädanefter QV) krävs QV-pluginlicens samt behörighet till applikationen. Beställning av både licens och behörighet

Läs mer

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab Datorlektion 2. Villkor och Repetition 1 Logiska uttryck Uppgift 1.1 Låt a=3 och b=6 Vad blir resultatet av testerna ab? Uppgift 1.2 Låt a, b,

Läs mer

Tentaupplägg denna gång

Tentaupplägg denna gång Några tips på vägen kanske kan vara bra. Tentaupplägg denna gång TIPS 1: Läs igenom ALLA uppgifterna och välj den du känner att det är den lättaste först. Det kan gärna ta 10-20 minuter. Försök skriva

Läs mer

FLEXILAGER Ett hjälpmedel för anpassad lagerhantering. Original -version

FLEXILAGER Ett hjälpmedel för anpassad lagerhantering. Original -version Beskrivning av FLEXILAGER Ett hjälpmedel för anpassad lagerhantering. Original -version Flexénita Sunnerstavägen 58 186 70 Brottby tel: 08 512 41803 FLEXILAGER 2 Innehållsförteckning INTRODUKTION.....3

Läs mer

Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2014/15. Föreläsning 1 Unix. Operativsystem. Unix

Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2014/15. Föreläsning 1 Unix. Operativsystem. Unix Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2014/15 Per Holm Per.Holm@cs.lth.se Unix 2 (lab 1) Lågnivåprogrammering 23 (lab 2) Datorns hårdvara 45 L A TEX 69 (lab 3) Internet 98 (lab 4) Operativsystem 117

Läs mer

Läs detta innan du fortsätter, eller skriv ut det, klicka runt lite och läs samtidigt.

Läs detta innan du fortsätter, eller skriv ut det, klicka runt lite och läs samtidigt. Bruksanvisning Installera CubeBiz... 2 Välj språk... 2 När du vill köra testversionen i 15 dagar... 3 När du köper en CubeBiz-licens... 3 Registrera en giltig licensnyckel... 3 Starta ett nytt projekt...

Läs mer

Snabbgenomgång. Windows Live Movie Maker

Snabbgenomgång. Windows Live Movie Maker Snabbgenomgång Windows Live Movie Maker Inledning Den här snabbgenomgången är tänkt att användas av dig som är nybörjare på att arbeta i Windows Live Movie Maker. Den är inte tänkt som en omfattande guide

Läs mer

Introduktion till Matlab

Introduktion till Matlab CTH/GU STUDIO 1 LMA515b - 2016/2017 Matematiska vetenskaper 1 Inledning Introduktion till Matlab Matlab är både en interaktiv matematikmiljö och ett programspråk, som används på många tekniska högskolor

Läs mer

Skapa mapp. * Gör så här: Det finns många sätt att skapa mappar, men det enklaste sättet brukar vara följande.

Skapa mapp. * Gör så här: Det finns många sätt att skapa mappar, men det enklaste sättet brukar vara följande. Ideell IT-förening där äldre lär äldre Skapa mapp Det finns många sätt att skapa mappar, men det enklaste sättet brukar vara följande. * Gör så här: 1. Se till att du befinner dig på den plats i datorn

Läs mer

namn, inklusive katalogtillhörigheten. Den andra saken vi måste förstå är något som kallas "den atlab

namn, inklusive katalogtillhörigheten. Den andra saken vi måste förstå är något som kallas den atlab 5 Pass 2 Datorer, filnam och mer beräkningar I det här passet skall vi lära oss litet allmänt om hur datorprogram fungerar och hur de hanterar data på hårddisk och i minnet. Men framför allt skall vi lära

Läs mer

E-post för nybörjare

E-post för nybörjare E-post för nybörjare Innehåll: Inledning 1 E-post 2 Att skapa ett e-postkonto 3 Skicka och ta emot e-post 5 Övningar 7 Söderköpings stadsbibliotek sep. 2012 2 Inledning Välkommen till Nyfiken på nätet

Läs mer

UNIX. Laborations-PM Anders Egneus, Henrik Lindgren, 2004, 2006. Raphael Corsoski, 2005. Erik Eliasson, 2007. Christian von Schultz, 2008.

UNIX. Laborations-PM Anders Egneus, Henrik Lindgren, 2004, 2006. Raphael Corsoski, 2005. Erik Eliasson, 2007. Christian von Schultz, 2008. 1 Introduktion UNIX Laborations-PM Anders Egneus, Henrik Lindgren, 2004, 2006. Raphael Corsoski, 2005. Erik Eliasson, 2007. Christian von Schultz, 2008. Det övergripande syftet med dessa laborationer är

Läs mer

Innehållsförteckning. Manual WebCT

Innehållsförteckning. Manual WebCT Innehållsförteckning Introduktion. 3 Inloggning 4 Översiktssida...5 Lösenordsbyte..6 Kursens startsida..8 Kalender...9 Webblektion 10 Diskussionsforum...11 Privat post.. 14 Chatt...16 Meny 2007 2 Introduktion

Läs mer

MATLAB övningar, del1 Inledande Matematik

MATLAB övningar, del1 Inledande Matematik MATLAB övningar, del1 Inledande Matematik Övningarna på de två första sidorna är avsedda att ge Dig en bild av hur miljön ser ut när Du arbetar med MATLAB. På de följande sidorna följer uppgifter som behandlar

Läs mer

Datorlära 6. Arbeta med strängar Inmatning med tangentbordet Bygga ett program med inmatning, funktioner, osv

Datorlära 6. Arbeta med strängar Inmatning med tangentbordet Bygga ett program med inmatning, funktioner, osv Datorlära 6 Arbeta med strängar Inmatning med tangentbordet Bygga ett program med inmatning, funktioner, osv 1 Arbeta med Strängar Strängar skapas med text inom citattecken, enkla eller dubbla.!>> str=

Läs mer

Flexibel meny i Studentportalen

Flexibel meny i Studentportalen Guide Flexibel meny i Studentportalen Via en flexibel meny kan lärare och administratörer skapa en menystruktur som består av menyblock och funktioner i valfri ordning. På så sätt kan menyn spegla kursens

Läs mer

För support videos, webinstruktioner och mer information besök oss på www.thinksmartbox.com

För support videos, webinstruktioner och mer information besök oss på www.thinksmartbox.com Komma igång Grid 3 Svensk översättning av Leena Öberg på Picomed (www.picomed.se) För support videos, webinstruktioner och mer information besök oss på www.thinksmartbox.com Välkommen till Grid 3 ger dig

Läs mer

Att komma igång med FirstClass (FC)!

Att komma igång med FirstClass (FC)! Att komma igång med FirstClass (FC)! Vi har tillgång till FC genom vårt samarbete med folkhögskolor och därigenom med Folkbildningsnätet. FC kan användas på en dator på två sätt (dessutom kan du använda

Läs mer

FC-kurs Röbäcks skolområde, åk 5-6

FC-kurs Röbäcks skolområde, åk 5-6 FC-kurs Röbäcks skolområde, åk 5-6 En kortfattad manual för följande funktioner: 1. Hur det ser ut i FC (repetition) 2. Hur man skickar och läser mail i FC (repetition) 3. Att skicka och ta emot en bilaga

Läs mer

Lathund för överföring av rapporter och ljudfiler

Lathund för överföring av rapporter och ljudfiler Lathund för överföring av rapporter och ljudfiler I den här lathunden finns detaljerade instruktioner om hur du gör för att skicka rapporter och ljudfiler till din handledare. Först kommer en beskrivning

Läs mer

2. Komma igång Skapa grupper och elever Skriv också ut sidan 13 så att eleverna har en snabbguide till programmet.

2. Komma igång Skapa grupper och elever Skriv också ut sidan 13 så att eleverna har en snabbguide till programmet. 2. Komma igång Skapa grupper och elever Börja med att läsa texten nedan om hur man börjar jobba med programmet efter installationen. Skriv gärna ut sidan och ha bredvid dig tills du känner att du behärskar

Läs mer

Att skriva på datorn

Att skriva på datorn Att skriva på datorn Innehåll: Inledning 1 Tangentbordet 2 Att skriva i Word 4 Att skriva på Internet 7 Övningar 8 2 Inledning Välkommen till steg 2 av Internetkursen för nybörjare! Vid detta kurstillfälle

Läs mer

Editering, Kompilering och Exekvering av Javaprogram

Editering, Kompilering och Exekvering av Javaprogram UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för informatik B.1, Programmeringens grunder, 5 poäng Editering, Kompilering och Exekvering av Javaprogram Introduktion Syftet med kursmomentet Programmeringens grunder (B.1)

Läs mer

Introduktion till MATLAB Föreläsning 1

Introduktion till MATLAB Föreläsning 1 Introduktion till MATLAB Föreläsning 1 FY021G Ingenjörsvetenskap Magnus.Eriksson@miun.se Reviderad 2007-09-23 1 Dagens agenda MATLAB - vad ska det vara bra för? Arrayer, matriser och vektorer Manipulation

Läs mer

Elisabeth Bejefalk IT-Assistent Avesta kommun

Elisabeth Bejefalk IT-Assistent Avesta kommun Elisabeth Bejefalk IT-Assistent Avesta kommun Du ska nu få lära dig hur du enkelt kan göra ett bildspel i PowerPoint. Utifrån det du snart har lärt dig kan du sen göra mer avancerade bildspel genom att

Läs mer

1 Ändra kolumnbredd och radhöjd

1 Ändra kolumnbredd och radhöjd 330 1 Ändra kolumnbredd och radhöjd När en cell innehåller mycket data så är det lämpligt att öka kolumnbredden eller radhöjden för att informationen ska bli lättare att läsa. Det finns också tillfällen

Läs mer

I högskolans nätverk hittar du programmet PowerPoint genom Startmenyn, Huvudmeny XP, Kontorsprogram, Microsoft Office, Microsoft PowerPoint.

I högskolans nätverk hittar du programmet PowerPoint genom Startmenyn, Huvudmeny XP, Kontorsprogram, Microsoft Office, Microsoft PowerPoint. Microsoft PowerPoint I högskolans nätverk hittar du programmet PowerPoint genom Startmenyn, Huvudmeny XP, Kontorsprogram, Microsoft Office, Microsoft PowerPoint. Allmänt Det första du ser i programmet

Läs mer

Kom igång. Version 3

Kom igång. Version 3 Kom igång Version 3 Installation & Inställningar Om du läser den här filen, har du troligtvis redan tagit dig igenom installationsprocessen hos PMView Pro. Den här sektionen är tänkt att guida dig genom

Läs mer

16 Programmering TI -86 F1 F2 F3 F4 F5 M1 M2 M3 M4 M5

16 Programmering TI -86 F1 F2 F3 F4 F5 M1 M2 M3 M4 M5 16 Programmering Skriva program till TI-86... 214 Köra program... 221 Arbeta med program... 223 Hämta och köra assemblerprogram... 226 Arbeta med strängar... 227 TI -86 M1 M2 M3 M4 M5 F1 F2 F3 F4 F5 214

Läs mer

2016-03-18.kl.14-19. Tentaupplägg

2016-03-18.kl.14-19. Tentaupplägg Tentaupplägg TIPS 1: Läs igenom ALLA uppgifterna. Välj den du känner är lättast först. Det kan gärna ta 10-20 minuter. Försök skriva saker som kan vara problem i uppgifterna. Är det något du absolut kommer

Läs mer

Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic

Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Inledning Starta Microsoft Visual Studio 2005. Välj create Project Välj VB + Vindows Application och välj ett nytt

Läs mer

Föreningarnas nya sidmall. Version 4, 12.4.2016

Föreningarnas nya sidmall. Version 4, 12.4.2016 Föreningarnas nya sidmall Version 4, 12.4.2016 Innehållsförteckning Föreningarnas nya sidmall... 1 Introduktion... 3 Sammanfattning... 3 Sidmallar och sidornas uppbyggnad... 4 Gamla sidmallen... 4 Nya

Läs mer

Kom igång med. Windows 8. www.datautb.se DATAUTB MORIN AB

Kom igång med. Windows 8. www.datautb.se DATAUTB MORIN AB Kom igång med Windows 8 www.datautb.se DATAUTB MORIN AB Innehållsförteckning Grunderna i Windows.... 1 Miljön i Windows 8... 2 Startskärmen... 2 Zooma... 2 Snabbknappar... 3 Sök... 4 Dela... 4 Start...

Läs mer

Laboration 1 Introduktion till Visual Basic 6.0

Laboration 1 Introduktion till Visual Basic 6.0 Laboration 1 Introduktion till Visual Basic 6.0 Förberedelse Förbered dig genom att läsa föreläsningsanteckningar och de kapitel som gåtts igenom på föreläsningarna. Läs även igenom laborationen i förväg.

Läs mer