Arkeologisk utredning. inom Växjö 13 35, Växjö socken och kommun, Kronobergs län

Transkript

1 Arkeologisk utredning inom Växjö 13 35, Växjö socken och kommun, Kronobergs län Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger 2007

2

3 Arkeologisk utredning inom Växjö 13 35, Växjö socken och kommun, Kronobergs län Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger 2007 JÄMTARKEOLOGI 28 Skrifter utgivna av Arkeologicentrum i Skandinavien AB

4 Län: Kronobergs län Landskap: Småland Kommun: Växjö kn Socken: Växjö sn Fastighet: Växjö Ek. kartblad: 5E 0h Bergunda SÖ RAÄ-nummer: 33, 212, 213, 214, 215, 269, , 374, 375, 376, 377, 378, 379, 380, 381, 382, 383, 384, 385, 386. JÄMTARKEOLOGI 28 Skrifter utgivna av Arkeologicentrum i Skandinavien AB Arkeologisk utredning inom Växjö 13:35, Växjö socken och kommun, Kronobergs län Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger år 2007, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Brunflo, samt Växjö kommun, Växjö. Kartutsnitt ur allmänna kartor lantmäteriverket, Gävle. Medgivande I 2006/2166. Omslagsbilden visar ett flyttblock med en skålgrop, RAÄ 213:1, Växjö sn. I bakgrunden den fossila åkern AC 103. Foto: AC200635G0032, Britta Wennstedt Edvinger, ISSN ISBN

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... vi Bakgrund... 1 Syfte... 1 Utredningsområdet... 1 Områdesbeskrivning... 1 Landskapsförändringar... 3 Ortnamn och bebyggelse... 3 Fasta fornlämningar... 3 Lösfynd... 3 Tidigare undersökningar... 4 Utredningens genomförande... 4 Byråinventering... 4 Fältinventering... 6 Utredningsgrävning... 7 Dokumentation... 7 Resultat... 7 Kulturvärdesbedömning... 7 Torp Ekonomibyggnader Kolmila Stenbrott och täkter Skålgropar Fossila åkrar med röjningsrösen Förhistoriska gravar Förhistoriska boplatser Åtgärdsförslag Förundersökning Bevarande och skyltning Ingen ytterligare antikvarisk åtgärd Referenser Bilagor Bilaga 1 Administrativa och tekniska uppgifter Bilaga 2 Beskrivningar Bilaga 3 Fotografier Bilaga 4 Schaktbeskrivningar Bilaga 5 Schaktplaner Bilaga 6 Sammanfattning - åtgärdsförslag

6 Sammanfattning Växjö kommun planerar ett nytt bostadsområde vid Södra Bergundasjön strax söder om Växjö i Kronobergs län. Området är ca 500 hektar stort och rymmer flera kända fornlämningar, bl.a. ett röse, två stensättningar, en hällkista i stensättning och flera skålgropslokaler (FMIS). Arkeologicentrum har genomfört en arkeologisk utredning i det berörda området. Utredningen gjordes i två etapper under perioden oktober till november I den första etappen, som omfattade byrå- och fältinventering, framkom kulturminnen i form av husgrunder, torplämningar och spår efter brytnings- och täktverksamhet. Dessutom kunde flera möjliga boplatser i gynnsamma topografiska lägen identifieras. Dessa föreslogs bli föremål för sökschaktning i en påföljande utredningsetapp. Sökschaktning under etapp 2 gjordes med traktorgrävare. Vid sökschaktningen framkom härdar i tre av de fyra utpekade områdena. I det fjärde området visade sig de iakttagna möjliga boplatsindikationerna i stället vara spår efter skogsbrand. Sammanlagt kunde 14 lokaler med lämningar registreras inom ramen för utredningen. Av dessa har fyra bedömts utgöra fasta fornlämningar och de övriga utgöra s.k. övriga kulturhistoriska lämningar. Tre av de nyregistrerade övriga kulturhistoriska lämningarna, lämningarna efter torpen Dresden, Vikaholm och Johanneshus, ligger utanför eller tangerar utredningsområdet och berörs därför främst indirekt av planerna på bostadsområdet. Utredningens resultat sammantagna med FMIS information visar att det inom utredningsområdet finns elva lokaler med fasta fornlämningar och åtta lokaler med övriga kulturhistoriska lämningar. Arkeologicentrum föreslår följande fortsatta åtgärder: Tre delområden kräver ytterligare antikvariska åtgärder. Två lokaler, AC 103 fossil åker och AC 114 boplats, föreslås förundersökas i syfte att fastställa art, karaktär, utbredning och ålder som underlag för länsstyrelsens beslut angående eventuellt bevarande eller villkor för borttagande. Två enstaka härdar utan meningsfull kontext, AC 113 och AC 116, har vi bedömt som fasta fornlämningar men vi föreslår trots det inte några ytterligare åtgärder för dem. Det beror dels på att det saknas ytterligare boplatsindikationer i dessas närhet och dels, i ena fallet (AC 116), på att bevarandegraden är låg. Härden AC 113 har en ålderdomlig karaktär men kan vara tämligen sentida (ca 1800). Övriga fasta fornlämningar de tidigare registrerade RAÄ-lokalerna (RAÄ 33, RAÄ 214, RAÄ 215:1 och 215:2 gravar samt RAÄ 212, RAÄ 213, RAÄ 269 och RAÄ 270 skålgropar) har ett högt upplevelsevärde och föreslås ligga kvar i det blivande bostadsområdet, skyltade och omgivna av väldefinierade fornlämningsområden. Dessa fasta fornlämningar är inte av en sådan art att de inte skulle kunna tas bort efter föregående arkeologisk undersökning, men undersökning medför höga kostnader för exploatören och berövar bostadsområdet dess förhistoriska minnesmärken. Förslagen om bevarande och skyltning gäller också några av de övriga kulturhistoriska lämningarna, AC102 (kolbotten), AC 107 (husgrund), AC 108 (stenbrott), samt lämningarna efter torpen Dresden (AC109), Vikaholm (AC 110) och Johanneshus (AC 111). För övriga lämningar i utredningsområdet (AC 104, AC 105, AC 106 och AC 112) föreslår vi ingen ytterligare antikvarisk åtgärd.

7 Bakgrund Växjö kommun i Kronobergs län planerar ett nytt bostadsområde vid Södra Bergundasjön i Växjös södra utkant. Det aktuella området är ca 500 hektar stort och där finns en rad sedan tidigare kända fornlämningar. De flesta är förhistoriska gravar och skålgropsförekomster (FMIS). Växjö kommun har beställt en arkeologisk utredning av Arkeologicentrum. Den genomfördes i två etapper under oktober och november 2006, etapp 1 omfattade byråinventering och fältinventering, och etapp 2 omfattade sökschaktning med traktorgrävare. Resultaten redovisas i denna rapport. Syfte En arkeologisk utredning har till syfte att fastställa om fasta fornlämningar berörs av ett arbetsföretag (KML 2 kap. 11 SFS 1988:950). Denna utredning har syftat till att lokalisera och översiktligt dokumentera tidigare inte registrerade fasta fornlämningar i kulturminneslagens mening, men också övriga kulturhistoriska lämningar och annat som har betydelse vid bedömning av områdets kulturvärde och för länsstyrelsens kommande handläggning av ärendet. Utredningsområdet Figur 1. Växjö i Småland. Områdesbeskrivning Utredningsområdet ligger vid stranden av Södra Bergundasjön, i Växjö socken och kommun, Smålands landskap och Kronobergs län (figur 1 och 2). Regionen tillhör den boreonemorala zonen och ingår i sydöstra Smålands skog- och sjörika slättområden (NR 1984: 116). Dessa präglas av sitt läge ovanför högsta kustlinjen men under 200-meterslinjen över havet. Berggrunden utgörs av granit och porfyr, och det lösa jordtäcket av morän med svag podsolering. Den svaga podsoleringen hänger i hög grad samman med de stora arealerna fossil åkermark i dagens skogsmark (Angelstam 1997:158). Hällmark och sedimentmark är ovanliga. Inom regionen finns omfattande torvmarksområden och vegetationen domineras av barrblandskogar. Topografin är flack. (NR 1984:116 ff.) Södra Bergundasjön ligger på 160,2 m.ö.h. Nivåerna i utredningsområdet varierar mellan 160 och 176 m.ö.h. Jordarten i utredningsområdet är morän med ett utdikat, smärre torvmarksområde centralt i området. 1

8 Arkeologicentrum AB Figur 2. Utredningsområdets belägenhet i utkanten av Växjö, Kronobergs län. (Gröna kartan 5E SO Växjö. Lantmäteriet, Gävle.) Skala 1:

9 Utredningsområdet utgörs till största delen av skogsmark. Öppna ytor är beteshagar som utgör f.d. åkermark till flera av Teleborgs-torpen som ligger på rad vid östra stranden av Södra Bergundasjön. Ingen åkermark brukas idag för odling, men flera av hagarna används som beten för hästar. Landskapsförändringar Flera händelser och processer har påverkat landskapets utformning och miljön i utredningsområdet. Södra Bergundasjön är sänkt med mellan 1 och 1,5 m. Det skedde under senare delen av 1800-talet. Ett våtmarksområde centralt i utredningsområdet har dikats ut. En skogsbrand i tämligen sen tid har lämnat tydliga spår efter sig i form av sot och kol i botten av mårlagret (jfr bilaga 4) men inga brandljud på träd. Den kan därför uppskattningsvis placeras i tid före år Ortnamn och bebyggelse Inom utredningsområdet finns bara en befintlig byggnad, torpet Sallhagen (bilaga 3). Sammanlagt finns fyra torp i eller nära utredningsområdet, men de övriga tre Dresden, Vikaholm och Johanneshus består enbart av lämningar. Torpen är kända från husförhörslängder från början och mitten av 1800-talet, vilket innebär att flertalet av dem etablerats senast under denna tid. Mot slutet av 1800-talet kom flertalet av torpen att tillhöra Teleborg, som lade under sig de övriga gårdarna i området. Några av torpen fick då också byta namn till bl.a. Paris, Lybeck och Hamburg (Hyltén-Cavallius 1966:96 f.). I utredningsområdet finns många vägar och stigar som används flitigt av motionärer, hundägare, svampplockare, skolklasser m. fl. Fasta fornlämningar Området fornminnesinventerades av riksantikvarieämbetet (RAÄ) för den ekonomiska kartan första gången år När revideringsinventering blev aktuell kom den att delfinansieras av Växjö kommun och kunde därför genomföras med avsevärt högre ambitionsnivå än normalt. Det tog sig uttryck i att man inte bara registrerade fornlämningar och kulturminnen, utan också noterade områden utan synliga lämningar som bedömdes kunna härbärgera boplatser (Holmgren 2006). Inga övriga kulturhistoriska lämningar kom att registreras inom utredningsområdet, men sju fasta fornlämningar utöver det vid förstagångsinventeringen registrerade röset RAÄ 33 tillfördes det dåvarande fornminnesregistret. Materialet är redovisat på underlag av ekonomiska kartan och vi refererar till dessa resultat under beteckningen Fördjupad fornminnesinventering Lösfynd Statens historiska museum (SHM) redovisar fynd bara från tre platser i Telestad, Vallen (SHM 32527, RAÄ 175), Vittingagård (SHM 9410), samt Västra/ Östra Telestad (SHM 31642, RAÄ 174) och Teleborg (SHM 32243, RAÄ 174). Fyndsamlingarna utgör huvudsakligen boplatsfynd från stenåldern. Ingen av dem härrör från utredningsområdet. 3

10 Tabell 1. Registrerade fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i utredningsområdet före utredning (FMIS ). RAÄnr lämningstyp typ antikvarisk bedömning 33 grav röse R anm. 212 hällristning skålgrop R SV om väg = utanför men nära utredningsområde 213 hällristning skålgrop R 214 grav stensättning R 215:1 gravgrupp stenkammargrav R (hällkista) 215:2 gravgrupp stensättning R 269 hällristning skålgrop R SV om väg = utanför men nära utredningsområde 270 hällristning skålgrop R R = fast fornlämning Tidigare undersökningar Med undantag av tidigare beskrivna fornminnesinventeringar har ingen egentlig antikvarisk aktivitet försiggått i utredningsområdet. En stenkammargrav (hällkista i stensättning), RAÄ 215:1, har emellertid omfattats av länsstyrelsens återställning av stormskadade fornlämningar år Utredningens genomförande Denna arkeologiska utredning har genomförts enligt de utredningsplaner vi upprättat till Växjö kommun (etapp 1) och (etapp 2). Den har omfattat byråinventering, fältinventering och utredningsgrävning i form av sökschaktning med traktorgrävare. Byråinventering Förberedelserna för fältinventeringen omfattade genomgång av material i riksantikvarieämbetets och Språk- och folkminnesinstitutets databaser (FMIS och SOFI). De omfattade kontroll av uppgifter om arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museum (SHM). Vidare studerade vi allmänt kartmaterial och historiska kartor i lantmäteriets karttjänster (LMV). Dessutom gjorde vi en översiktlig genomgång av hembygdslitteratur och andra relevanta skrifter vid biblioteket i Växjö. 4

11 Figur 3. Utredningsområdet (svart begränsningslinje) vid Södra Bergundasjön, Växjö 13:35, Växjö socken och kommun, med tidigare registrerade fornlämningar redovisade. Bokstavsbeteckningar refererar till schakt- och anläggningsplaner i bilaga 5. Underlag: kommunal primärkarta. 5

12 Fältinventering Fältinventering skedde den oktober 2006 under goda besiktnings- och väderleksförhållanden. Fältinventeringen omfattade en systematisk genomgång av området och kontroll i fält av de uppgifter som kommit fram vid byråinventeringen. Tabell 2. Sökschakt vid utredningsgrävning. Växjö 13:35, Växjö sn och kn, Kronobergs län. S-nr Yta längd m anl. fynd anm. 1 A 21 A1 härd glaserat A1 = AC 113 rödgods 2 A A A Sot och kol i botten av mårlagret och ytligt i A-horisonten i NNV delen 5 A Spår av två brunna trädrötter i schaktbotten 6 A A D D 15, D Ställvis rikligt med träkol i botten av mårlagret. Sotiga rötter i schaktbotten. 11 D Rikligt med sot och kol under mårlagret. 12 D Rikligt med sot och kol under mårlagret. 13 D D Sot i botten av mårlagret. 15 D Sot i botten av mårlagret. 16 D Sot i botten av mårlagret. 17 B 18 A2 sotkoncentration - Tveksam anläggning under matjordslager. 18 B B 26 A3 härd - Under matjordslager. Spridda skärvstenar i schaktbotten. 20 B 33 A4 härd - Under matjordslager. I VSV delen ett dike 0,5 m br. 21 B B 29 A5 härd - Under matjordslager. 23 B B C 19,5 A6 härd - A6 = AC 116, rest av härd under matjordslager. 26 C Spår av brunnen trädrot i ÖNÖ delen. 27 C 37, C 29 A7 nedgrävning - A7 troligen sentida. Heterogen fyllning. 6

13 Utredningsgrävning Utredningsgrävning genomförde vi i form av sökschaktning med traktorgrävare den november Sökschaktningen genomfördes enligt det åtgärdsförslag som utredningens första etapp resulterat i. Fyra delområden blev föremål för sökschaktning, Yta A - D (figur 3). Sammanlagt drog vi 744,5 längdmeter sökschakt på en bredd av 1-4 m, vanligen 2 m. Sökschakten beskrivs närmare i bilaga 4. Dokumentation Påträffade lämningar dokumenterade vi översiktligt med kartinprickning och beskrivning enligt FMIS:s mönster. Inmätning gjordes under etapp 1 med GPS och noggrannheten beräknas till ± 10 m. Inmätning under etapp 2 gjordes med totalstation, men referenspunkter var inmätta med GPS. Precisionen är god men noggrannheten inte större än i fallet med GPS-inmätningarna under föregående etapp. Resultat Inom ramen för denna utredning har sammanlagt 22 olika kulturhistoriska lämningar påträffats och kunnat knytas till särskilda platser inom och nära utredningsområdet. Av dessa är 14 nyfynd eller nyregistreringar och åtta lämningar tidigare registrerade i FMIS. Resultaten redovisas i bilaga 2, tabell 3 och figur 4. Kulturvärdesbedömning Vid bedömning av påträffade lämningars kulturhistoriska värde (kulturvärdesbedömning) utgår vi från lagens om kulturminnen m.m. (KML SFS 1988:950) skrivningar och de principer som tillämpas i FMIS (RAÄ dnr ). De viktigaste kriterierna för värdering av fornlämningar och kulturlämningar är dessas preparatsvärde, d.v.s. vetenskapliga värde, och upplevelsevärde, d.v.s. det pedagogiskt-sociala värdet. Preparatsvärdekriteriet är överordnat upplevelsevärdekriteriet. Ytterligare värderingskriterier som vi beaktar är förekomst eller frekvens är lämningen vanlig eller sällsynt? förekomst av kompletterande källor finns det historiska kartor, skriftliga källor, fotografier som minskar lämningens värde som kunskapskälla? samt miljön som helhet hur förhåller sig lämningen till andra lämningar, har den en stark eller svag förankring till miljön, återfinns den i en ursprunglig eller starkt förändrad miljö? I sällsynta fall kan man också värdera lämningar utifrån ett märklighetskriterium, d.v.s. om en enstaka lämning har en särskilt märklig bakgrund, historia, konstruktion etc. 7

14 Tabell 3. Resultat av arkeologisk utredning år Lämningar inom utredningsområdet, Växjö 13:35, Växjö sn och kn, Kronobergs län. ID AC 101 lämningstyp RAÄ vakant antikvarisk bedömning underlag anm. AC 102 kolningsanläggning, ökhl fördj. fornminnes- 1 inventering 1993 AC 103 fossil åker, 1 R fältinventering 2006 AC 104 fossil åker, 1 ökhl fördj. fornminnesinventering 1993 AC 105 fossil åker, 1 ökhl fördj. fornminnesinventering 1993 AC 106 husgrund, historisk tid, 1 ökhl fältinventering 2006 ek. karta 1950 ladugårdsgrund till torpet Sallhagen AC 107 husgrund, ökhl fältinventering 2006 vid torpet Sallhagen historisk tid, 1 AC 108 brott/täkt, 1 ökhl fältinventering 2006 litet stenbrott AC 109 lägenhetsbebyggelse, ökhl ek. karta 1950 torpet Dresden 1 AC 110 lägenhetsbebyggelse, ökhl ek. karta 1950 torpet Vikaholm 1 gen.stabskarta 1869 AC 111 lägenhetsbebyggelse, ökhl fältinventering torpet Johanneshus 1 ek.karta 1950 (namn) AC 112 brott/täkt, 8 ökhl fältinventering 2006 täktgropar AC 113 härd, 1 R utredningsgrävning 2006 AC 114 boplats, 1 R utredningsgrävning 2006 AC 115 vakant 3 härdar AC 116 härd, 1 R utredningsgräv- rest av ning 2006 RAÄ 33 röse, 1 R FMIS med jordkällare RAÄ 212 hällristning, 25 R FMIS skålgropar RAÄ 213 hällristning, 1 R FMIS skålgrop RAÄ 214 stensättning, 1 R FMIS RAÄ 215:1 stenkammargrav, R FMIS hällkista i 1 stensättning RAÄ 215:2 stensättning, 1 R FMIS RAÄ 269 hällristning, 1 R FMIS skålgrop RAÄ 270 hällristning, 4 R FMIS skålgropar R= fast fornlämning, skyddad i KML ökhl = övrig kulturhistorisk lämning, inget särskilt skydd i KML 8

15 Figur 6. Resultat av arkeologisk utredning år Lämningar inom utredningsområdet, Växjö 13:35, Växjö sn och kn, Kronobergs län. Skala 1:

16 Torp På äldre kartor, ekonomiska kartan, generalstabskartan och lantmäterikartor, redovisas i och nära utredningsområdet flera torp med namn eller byggnader. Sankt Petersburg (ej registrerat) ligger strax norr om utredningsområdet. Sallhagen (ej registrerad) ligger inne i utredningsområdet, men i ett delområde som i kommunens preliminära planering undantagits exploatering. Dresden, Vikaholm och Johanneshus är torplämningar som tangerar utredningsområdet i söder. Samtliga torp har kunnat återfinnas i fält. De tre torplämningarna i söder (Dresden AC 109, Vikaholm AC 110, Johanneshus AC 111) har registrerats inom ramen för utredningen eftersom de är värdefulla för förståelsen av miljön som helhet. Anläggningstiden för torpen är okänd, troligen sent 1700-tal och senare. De har använts långt fram i tiden, vilket de sentida konstruktionsdetaljerna i husgrunderna avslöjar. Torplämningar räknas som fasta fornlämningar om de är belagda under 1700-talet eller tidigare. Sentida torplämningar utgör inte fasta fornlämningar och saknar vetenskapligt intresse. Upplevelsevärdet kan emellertid vara mycket högt. Ekonomibyggnader Vid det befintliga torpet Sallhagen (se figur 2) finns två husgrunder, AC 106 och AC 107. AC 106 är en ladugårdsgrund som rivits efter ekonomiska kartans utgivning år AC 107 utgör möjligen en kombinerad bostad och ladugård det finns ett osäkert spismursröse i mitten av husgrunden och skulle kunna utgöra den första bebyggelsen i Sallhagen. Den är inte redovisad på äldre kartor. Det betyder att den kan ha tämligen hög ålder. Ladugårds- och husgrunder från historisk tid bedöms i regel inte som fasta fornlämningar. De anses generellt ha ett lågt vetenskapligt värde. Husgrunder har emellertid ofta ett högt upplevelsevärde, vilket kan uppmuntra till aktsamhet. Kolmila I utredningsområdet östra del finns spår efter kolning i form av en kolbotten efter en resmila (AC 102). Kolbottnen påträffades vid 1993 års fördjupade fornminnesinventering. Sentida kolningsplatser utgör inte fasta fornlämningar och anses bara i undantagsfall ha ett vetenskapligt värde. Deras synlighet i terrängen ger dem ett pedagogiskt värde. Stenbrott och täkter Flera områden med täktgropar har påträffats i utredningsområdet. Ett av den har vi registrerat som AC 112, eftersom groparna gav intryck av att kunna vara stybb- eller provgropar. Några kolbottnar framkom emellertid inte i närheten. Övriga täkter i utredningsområdet har inte registrerats. Ett litet stenbrott på ett flyttblock i utredningsområdets västra del har 10

17 registrerats som AC 109. Det är ett typiskt exempel på husbehovsbrytning och material härifrån har säkert använts i konstruktioner på Sallhagen eller Sankt Petersburg. Stenbrott från historisk tid och täktgropar utgör inte fasta fornlämningar och saknar generellt vetenskapligt intresse. Täktgropar har inget pedagogiskt värde som motiverar att de sparas, men ett litet stenbrott kan belysa hur man anskaffat byggnadsmaterial i äldre tid och har därför ett pedagogiskt värde. Skålgropar Inga nyfynd av hällristningar (skålgropar) gjordes under utredningen. Sedan tidigare fanns fyra lokaler registrerade med 1 25 skålgropar vardera, samtliga på eller nära högsta punkten på flyttblock, RAÄ 212, RAÄ 213, RAÄ 269 och RAÄ 270. Skålgropar utgör alltid fasta fornlämningar och har både vetenskapligt och pedagogiskt värde. Fossila åkrar med röjningsrösen Extensivt småskaligt jordbruk i regionen under förhistorisk och historisk tid har resulterat i otaliga fossila åkrar brukade med äldre tekniker. I utredningsområdet finns spår efter odling under många olika perioder. Tre lämningar har vi registrerat som fossila åkrar, AC 103, AC 104 och AC 105. Av dessa är det bara AC 103 som har en förhistorisk karaktär, små och låga röjningsrösen och ett tunt matjordslager. Den har vi bedömt som fast fornlämning. De övriga två är brukade under senare tid och bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar. Fossil åkermark är ganska ofta undersökt i växjötrakten. AC 103 är inte första hand intressant som åker, utan för den eventuella boplats som kan finnas i dess närhet. Förhistoriska gravar FMIS omfattar fyra förhistoriska gravar inom utredningsområdet, två stensättningar (RAÄ 214 och RAÄ 215:2), ett röse (RAÄ 33) och en stenkammargrav (hällkista i stensättning) (RAÄ 215:1). Inga nyfynd av gravar gjordes under utredningen. Förhistoriska gravar utgör alltid fast fornlämning och deras vetenskapliga och pedagogiska värde är högt. Förhistoriska boplatser Vid sökschaktning under utredningens andra etapp framkom boplatsspår på flera platser. AC 113 och AC 116 är enstaka härdar utan ytterligare boplatsindikationer i omgivningen. AC 114 är ett område med tre konstaterade härdar, A3 A5, och enstaka skärvstenar i sökschakten. Boplatsindikationerna är sparsamma men otvetydiga. Bristen på boplatsmaterial kan ha flera orsaker, t.ex. på metodvalet (sökschaktning utan sållning), på att boplatsen använts under kort tid eller på att den har en datering till järnålder. Inga rester av redskapstillverkning eller keramik iakttogs. Härdarna är skadade av jordbruk i äldre tid. 11

18 Inom Yta D hade vi iakttagit kol, sot och spruckna stenar under utredningens första etapp. Sökschaktningen visade att indikationerna var spår efter skogsbrand och inte efter förhistorisk bosättning. Härdar och andra boplatsindikationer räknas som fasta fornlämningar och har ett högt vetenskapligt värde. De är i regel inte synliga ovan jord varför upplevelsevärdet är ringa. Åtgärdsförslag För tre delområden inom utredningsområdet föreslår vi ytterligare åtgärder, men övriga ytor saknar antikvariskt intresse (tabell 4, figur 7 8, bilaga 6). Förundersökning Av de tre områden där härdar framkom under sökschaktningen, AC 113, AC 114 och AC 116, är det endast AC 114 som utan tvekan föreslås som förundersökningsområde. AC 113 och AC 116 innefattar endast en härd vardera. Trots flera sökschakt i närheten framkom inga ytterligare anläggningar. Härden AC 113 är från historisk tid. Av härden AC 116 är bara botten kvar. Inga skärvstenar iakttogs. Ensamliggande härdar med de ovan angivna bristerna har ett begränsat vetenskapligt värde. Boplatsen AC 114 har under utredningen uppvisat ett sparsamt boplatsmaterial. Det är möjligt att boplatsen använts under kort tid och att där inte heller funnits några regelrätta hus, eftersom inga stolphål påträffades under utredningen. Vi föreslår att AC 114 förundersöks och att förundersökningsområdet definieras som boplatsens f.n. kända utbredning med en omgivande buffertzon på ca 25 m. Det är möjligt att boplatsen bara omfattar spridda härdar, och att dessa i så fall kan dokumenteras under förundersökningen. Förundersökningen bör därför hålla en tillräckligt hög ambitionsnivå för att en sådan dokumentation skall kunna genomföras på ett nöjaktigt sätt. Tre områden med fossil åker (röjningsrösen) finns inom utredningsområdet, AC 103, AC 104 och AC 105. Av dessa tre är endast AC 103 att betrakta som fast fornlämning. Vi föreslår därför en förundersökning inom detta område med inriktning på boplatslämningar. En förnyad bedömning av topografin inom och nära boplatsen behöver göras i syfte att identifiera möjliga synliga boplatslämningar eller -lägen. Förundersökningsområdet bör därför omfatta den fossila åkerns utbredning samt en buffertzon på upp emot 50 m. Bevarande och skyltning De förhistoriska gravarna RAÄ 33 (röse), RAÄ 214 (stensättning), RAÄ 215:1 (hällkista) och RAÄ 215:2 (stensättning) och skålgropslokalerna, RAÄ 212, RAÄ 213, RAÄ 269 och RAÄ 270, låts ligga kvar med ett fornlämningsområde vars storlek beslutas av länsstyrelsen. Vårt förslag är att fornlämningsområdet inte ges mindre radie än 25 m från lämningens mittpunkt. Lämningarna förses 12

19 med informationsskyltar. Om det blir aktuellt att ta bort lämningarna kan de sannolikt gå till slutundersökning utan föregående förundersökning, eftersom typerna är kända till art och karaktär och kan dateras preliminärt. Bevarandegraden kan uppskattas. RAÄ 212 och 269 ligger strax utanför utredningsområdet. Om de alls berörs beror på planerna för den närliggande grusvägen. Om den blir föremål för exempelvis breddning berörs fornlämningarna, och bör undersökas. Vi föreslår också skyltning av några andra lämningar. De fyra torpen som finns i och i anslutning till utredningsområdet, AC 109 (Dresden), AC 110 (Vikaholm), AC 111 (Johanneshus) och Sallhagen (fortfarande bebyggt), ligger utanför utredningsområdet men bör uppmärksammas genom skyltning och genom att ortnamnen revitaliseras genom att tas i bruk. Ladugårdsgrunden till Vikaholm (AC 110) ligger innanför utredningsområdet men kräver ingen ytterligare antikvarisk åtgärd. Om möjligt låts också husgrunden AC 107 vid Sallhagen, stenbrottet AC 108 vid Sallhagen och kolbottnen AC 102 i östra delen av utredningsområdet ligga kvar med informationsskyltar. Ingen ytterligare antikvarisk åtgärd För följande övriga kulturhistoriska lämningar föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder: AC 104 (fossil åker), AC 105 (fossil åker), AC 106 (husgrund) och AC 112 (brott/täkt). Följande fasta fornlämningar har vi ansett ha ett så litet kulturvärde att vi inte föreslår några ytterligare antikvariska åtgärder för dem: AC 113 (härd) och AC 116 (härdrest). Tabell 4. Kulturvärdesbedömning och åtgärdsförslag. Växjö 13:35, Växjö sn och kn, Kronobergs län. AC-nr AC 101 AC 102 AC 103 AC 104 AC 105 AC 106 AC 107 fossil åker, 1 fossil åker, 1 husgrund, historisk tid, 1 husgrund, historisk ant. bed. ökhl R ökhl ökhl ökhl ökhl lämningstyp vakant kolningsanläggning, 1 fossil åker, 1 kulturvärdesbedömning Lågt vetenskapligt värde, högt pedagogiskt värde. Visst vetenskapligt värde, visst pedagogiskt värde. Lågt vetenskapligt värde, visst pedagogiskt värde. Lågt vetenskapligt värde, visst pedagogiskt värde. Lågt vetenskapligt värde, högt pedagogiskt värde. Lågt vetenskapligt värde, högt peda- åtgärdsförslag Hänsyn. Bevaras och skyltas om möjligt. Förundersöks. Ingen antikvarisk åtgärd. Ingen antikvarisk åtgärd. Ingen antikvarisk åtgärd. Hänsyn. Bevaras och skyltas om anm. Välbevarad (dock rotvältor). Boplats? Brukad i senare tid. Liten omfattning. Ej kartlagd i äldre lantmäteriakter. 13

20 AC 108 AC 109 AC 110 AC 111 AC 112 tid, 1 gogiskt värde. möjligt. brott/täkt, ökhl Lågt vetenskapligt Hänsyn. Bevaras 1 värde, högt peda- och skyltas om lägenhetsbebyggelse, 1 lägenhetsbebyggelse, 1 lägenhetsbebyggelse, 1 brott/täkt, 8 ökhl ökhl ökhl ökhl gogiskt värde. Lågt vetenskapligt värde, högt pedagogiskt värde. Lågt vetenskapligt värde, högt pedagogiskt värde. Lågt vetenskapligt värde, visst pedagogiskt värde. Lågt vetenskapligt värde, lågt pedagogiskt värde. AC 113 härd, 1 R Ringa vetenskapligt värde, ringa pedagogiskt värde. AC 114 boplats, 1 R Högt vetenskapligt värde, lågt pedagogiskt värde AC 115 vakant AC 116 härd R Lågt vetenskapligt värde, ringa pedagogiskt värde. RAÄ 33 röse, 1 R Högt vetenskapligt värde, visst pedagogiskt värde RAÄ 212 RAÄ 213 RAÄ 214 RAÄ 215:1 RAÄ 215:2 RAÄ 269 RAÄ 270 skålgrop, 1 skålgrop, 1 stensättning, 1 hällkista, 1 stensättning, 1 skålgrop, 1 skålgrop, 4 R R R R R R R Högt vetenskapligt värde, högt pedagogiskt värde. Högt vetenskapligt värde, högt pedagogiskt värde. Högt vetenskapligt värde, visst pedagogiskt värde. Högt vetenskapligt värde, högt pedagogiskt värde. Högt vetenskapligt värde, visst pedagogiskt värde. Visst vetenskapligt värde, ringa pedagogiskt värde. Högt vetenskapligt värde, högt pedagogiskt värde. R = fast fornlämning; ökhl = övrig kulturhistorisk lämning möjligt. Hänsyn. Bevaras och skyltas om möjligt. Hänsyn. Bevaras och skyltas om möjligt. Hänsyn. Bevaras och skyltas om möjligt. Ingen antikvarisk åtgärd. Ingen antikvarisk åtgärd. Förundersöks. Ingen antikvarisk åtgärd. Bevaras (fornlämningsområde) och skyltas. Bevaras (fornlämningsområde) och skyltas. Bevaras (fornlämningsområde) och skyltas. Bevaras (fornlämningsområde) och skyltas. Bevaras (fornlämningsområde) och skyltas. Bevaras (fornlämningsområde) och skyltas. Bevaras (fornlämningsområde) och skyltas. Bevaras (fornlämningsområde) och skyltas. Typiskt stenbrott till torp. SV om väg, utanför uo, berörs ej men viktig i miljön plus ortnamn. Delvis utanför uo, berörs delvis; ladugårdsgrunden ligger inom uo men kan tas bort. Torpgrund viktig i miljön plus ortnamn. Delvis utanför uo, berörs ej. Viktig i miljön plus ortnamn. Liten kunskapspotential. Härdrest. Liten kunskapspotential. Skador minskar det pedagogiska värdet; ligger utanför planerat exploateringsområde. Utanför uo men nära väg (7 m) vars breddning ev. inkräktar i fornlämningsområdet. Ligger utanför planerat exploateringsområde. Otydlig, omrörd p.g.a. närhet till torp. Mycket otydlig. Utanför uo vid vägkant, tål ej breddning; synlig endast i släpljus. 14

21 Figur 7. Åtgärdsförslag för lämningar i västra delen av utredningsområdet. Växjö 13:35, Växjö sn och kn, Kronobergs län. Skala 1:

22 Figur 8. Åtgärdsförslag för lämningar i östra delen av utredningsområdet. Växjö 13:35, Växjö sn och kn, Kronobergs län. Skala 1:

23 Referenser Publikationer och rapporter Angelstam, Per, et al., Marken i skogslandskapet. (Skogsstyrelsen.) Jönköping. Hyltén-Cavallius, Nils, Gamla Växjö berättar. Växjö. KML Kulturminneslagen (SFS 1988:950. Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Larsson, Lars-Olof, Växjö genom 1000 år. Växjö. Allmänna kartor och specialkartor Gröna kartan E SO Växjö. Skala 1: (Lantmäteriverket.) Gävle. Historiskt kartmaterial Ekonomiska kartan Kartbladet 5E 0h Bergunda (skala 1:10 000). (Lantmäteriverket.) Stockholm. Generalstabskartan Vislanda. (Skala 1: ) (Rikets allmänna kartverk.) Stockholm. Lantmäterikarta. Akt F88-14:4 Telestad nr 1-10, Växjö socken, år Storskifte på utmarker/utägor (Frans Girolla). Övrigt otryckt material Arkeologicentrum, utredningsplan etapp 1. P2006:35 G, Arkeologicentrum, utredningsplan etapp 2. P2006:35 G, RAÄ dnr Antikvarisk bedömning vid registrering i riksantikvarieämbetets fornminnesregister. (Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen.) Stockholm. 17

24 Internet FMIS riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem för Kronobergs län LMV Lantmäteriets historiska karttjänst SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänst SHM Statens historiska museums översiktsdatabas SOFI Språk- och folkminnesinstitutets internettjänst Muntliga uppgifter Holmgren, Per, arkeolog, Skogsstyrelsen, Växjö

25 Bilaga 1 Administrativa och tekniska uppgifter Uppdrag Arkeologisk utredning inför planerat bostadsområde vid Vikaholm, Växjö kommun, Kronobergs län Diarie- och projektnummer Länsstyrelsens dnr - Beställarens dnr 2006KS Arkeologicentrums projektnr P2006:35 G AU Vikaholm Beställare Växjö kommun, Stadsbyggnadskontoret, Box 1222, Växjö Utförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Box 1, Brunflo Projektpersonal: Kjell Edvinger, Britta Wennstedt Edvinger Projekttid AU 1 fältarbete , 3,5 dvn AU 2 fältarbete, , 5 dvn Belägenhet Län: Kronobergs län Landskap: Småland Kommun: Växjö Socken: Växjö Trakt: Telestad Fastighet: Växjö 13:35 Kartblad: 5E 0h Bergunda SÖ Utredningsområde Yta: 500 hektar Undantagna ytor: inga. Längdmeter sökschakt: 744,5 m Area sökschakt: ca m 2 RAÄ-nummer Nyfunna lämningar har tilldelats RAÄ-nummer enligt följande: AC102 = RAÄ 386, AC 103 = RAÄ 384, AC 104 = RAÄ 374, AC 105 = RAÄ 376, AC 106 = RAÄ 385, AC 107 = RAÄ 383, AC 108 = RAÄ 381, AC 109 = RAÄ 382, AC 110 = RAÄ 380, AC 111 = RAÄ 379, AC 112 = RAÄ 378, AC 113 = RAÄ 377, AC 114 = RAÄ 375, AC 116 = RAÄ 373.

26 Kartreferens RT90 2,5 gon V, RH00 Inmätning Mätning under AU1 har skett med GPS. Mätning under AU2 har skett med totalstation men referenspunkterna inmättes med GPS. Noggrannheten är därför inte högre än ± 10 m. Inga mätfiler har sparats. Kartering Programvara: ArcGIS 8.3 och ArcView 3.2. (ESRI) samt GPStoGIS (Cartesia). Fynd Inga fynd har tillvaratagits. Arkivmaterial Inget arkivmaterial har producerats. Foton Digitala fotografier (jfr tabell) är samtliga återgivna i denna rapport och förvaras på CDR vid Arkeologicentrum samt i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Stockholm. nr ID-nr bildnr motiv mot datum fotograf 1 AC200635G 0020 Torpet Sallhagen NNÖ B. W. Edvinger 2 AC200635G 0021 Röset RAÄ 33 med jordkällare NNÖ B. W. Edvinger 3 AC200635G 0022 Husgrund AC 107 NNV B. W. Edvinger 4 AC200635G 0023 Jordkällare vid Johanneshus AC ÖSÖ B. W. Edvinger AC200635G 0024 Spismursrest(?) vid Johanneshus NÖ B. W. Edvinger 6 AC200635G 0025 Hällkista RAÄ 215:1 SSV B. W. Edvinger 7 AC200635G 0026 Hällkista RAÄ 215:1 ÖNÖ B. W. Edvinger 8 AC200635G 0027 Hällkista RAÄ 215:1 NNV B. W. Edvinger 9 AC200635G 0028 Skålgropar RAÄ 270 på flyttblock ÖSÖ B. W. Edvinger 10 AC200635G 0029 Torplämningen Vikaholm SSV B. W. Edvinger 11 AC200635G 0030 Skålgropar RAÄ 212 Ö B. W. Edvinger AC200635G 0031 vakant 12 AC200635G 0032 Skålgropslokal RAÄ 213 på krönet NV B. W. Edvinger av flyttblock 13 AC200635G 0033 Översikt fossil åker AC 104 med VSV B. W. Edvinger röjningsröse RR 019 i förgrunden 14 AC200635G 0034 Röjningsröset RR005 i fossil åker NV B. W. Edvinger AC AC200635G 0035 Röjningsröset RR006 i fossil åker ÖSÖ B. W. Edvinger AC AC200635G 0036 A1 Härd (AC 113) i Schakt 1, Yta A, med skärvstenar och glaserat rödgods, delvis framrensad. SSÖ B. W. Edvinger

27 Bilaga 2 Beskrivningar AC 101 vakant AC 102 Lämningstyp: Kolningsanläggning Kolbotten, närmast rund, 15 m diam och 0,3 m h. Omges av stybbgropar, 1,5 8 m l, 1 1,5 m br och 0,8 m dj. Vid provstick med sond framkom rikligt med kol. Beväxt med högstubbar, lövsly och kruståtel. Skadad av ett flertal rotvältor i stybbgroparna och 2 i kolbottnen. H.ö.h: 165 m Terräng: Svagt S-sluttande moränmark. Skogsmark (stormfälld barrskog). Referenser, kartor: Fördjupad fornminnesinventering 1993 Skadestatus: Skadad Undersökningsstatus: ej undersökt Läge: ursprungligt läge Noggrannhet: - Kartunderlag: kommunal primärkarta 1: Mätmetod: GPS, koordinater X Y Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning, Kjell Edvinger AC 103 Lämningstyp: Fossil åker Egenskapstyp: Profil Egenskapsvärde: Plan Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Röjningsröseområde Röjningsröseområde, 100 x 50 m (NV-SÖ), bestående av 9 röjningsrösen, runda, 3-5 m diam och 0,1 0,3 m h, av vanligen 0,2 0,3 m st stenar, och ett matjordslager, 0,07 m tj. H.ö.h: 160 m Terräng: Småkuperad moränmark vid sjö. Skogsmark (granskog). Referenser, kartor: - Skadestatus: välbevarad Undersökningsstatus: ej undersökt Läge: ursprungligt läge Noggrannhet: Kartunderlag: kommunal primärkarta 1: Mätmetod: GPS, koordinater X Y (mittpunkt) Antikvarisk bedömning: Fast fornlämning, Kjell Edvinger Antikvarisk kommentar: Ansluter till AC104 med särredovisas p.g.a. den förhistoriska karaktären.

28 AC 104 Lämningstyp: Fossil åker Egenskapstyp: Profil Egenskapsvärde: Plan Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Röjningsröseområde Röjningsröseområde, 145 x 115 m (NV-SÖ), bestående av ett tjugotal röjningsrösen, vanligen ovala eller runda, 4 16 x 2,5 4,5 m (varierande riktningar) och 0,6 0,8 m h, och ett matjordslager, 0,07 0,4 m tj. Flera röjningsrösen är anlagda vid block. H.ö.h: 160 m Terräng: Småkuperad moränmark vid sjö. Skogsmark (granskog). Referenser, kartor: Fördjupad fornminnesinventering Skadestatus: skadad Undersökningsstatus: ej undersökt Läge: ursprungligt läge Noggrannhet: Kartunderlag: kommunal primärkarta 1: Mätmetod: GPS, koordinater X Y (mittpunkt) Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning, Kjell Edvinger Antikvarisk kommentar: Skålgropslokalen RAÄ 213 är belägen inom området. AC 105 Lämningstyp: Fossil åker Egenskapstyp: Profil Egenskapsvärde: Plan Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Röjningsröseområde Röjningsröseområde, 80 x 45 m (VNV-ÖSÖ). Inom angivet område skall enligt tidigare anteckningar finnas enstaka röjningsrösen. Vid utredningstillfället år 2006 påträffades 1 röjningsröse, närmast runt, 4 m diam och 0,2 m h, av 0,2 0,4 m st stenar, samt ett 0,2 m tj matjordslager. I området finns ytterligare svaga förhöjningar, men dessa kunde vid provstick/-grävning inte bekräftas utgöra röjningsrösen. H.ö.h: 170 m Terräng: Flack moränmark på höjdrygg. Skogsmark (granskog) angränsande till tomtmark (villaområde). Referenser, kartor: Fördjupad fornminnesinventering Skadestatus: välbevarad Undersökningsstatus: ej undersökt Läge: ursprungligt läge Noggrannhet: Kartunderlag: kommunal primärkarta 1: Mätmetod: GPS, koordinater X Y (mittpunkt) Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning, Kjell Edvinger

29 AC 106 Lämningstyp: Husgrund, historisk tid Egenskapstyp: Verksamhet Egenskapsvärde: Jordbruk Egenskapstyp: Typ Ladugårdsgrund, 20 x 7-9 m ( gon) och 0,1 0,5 m h, bestående av huggna stenar, 0,5 0,8 m st, och cement. Överlagras i NÖ delvis av sentida parkeringsplats. Beväxt med gräs och örter. Ladugårdsgrunden redovisas som byggnad på 1950 års ekonomiska karta. Tillhör torpet Sallhagen. H.ö.h: 170 m Terräng: SV-sluttande moränmark. Tomtmark (torp). Referenser, kartor: ekonomiska kartan 5E 0h Bergunda (1950) Skadestatus: skadad Undersökningsstatus: ej undersökt Läge: ursprungligt läge Noggrannhet: Kartunderlag: kommunal primärkarta 1: Mätmetod: GPS, koordinater X Y (mittpunkt) Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning, Kjell Edvinger AC 107 Lämningstyp: Husgrund, historisk tid Egenskapstyp: Verksamhet Egenskapsvärde: Jordbruk Egenskapstyp: Typ Ladugårdsgrund, 18 x 6 m ( gon) och 0,2 0,4 m h, bestående av naturstenar, 0,5 1,5 m st. Centralt i husgrundens SV del är en stensamling, närmast kvadratisk, 2 x 2 m (ÖNÖ-VSV) och 0,3 m h, av vanligen 0,3 m st stenar. Eventuellt spismursröse. I NV delen är en försänkning, 9 x 6 m ( gon) och 0,5 m dj. Beväxt med 1 bok. H.ö.h: 170 m Terräng: Avsats i kraftigt SV-sluttande moränmark. Tomtmark angränsande till åkermark. Referenser, kartor: - Skadestatus: välbevarad Undersökningsstatus: ej undersökt Läge: ursprungligt läge Noggrannhet: Kartunderlag: kommunal primärkarta 1: Mätmetod: GPS, koordinater X Y Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning, Kjell Edvinger

30 AC 108 Lämningstyp: Brott/täkt Egenskapstyp: Material Egenskapsvärde: Övrigt Stenbrott, 9 x 5 m (NNÖ-SSV gon), bestående av ett flyttblock, 4 x 1,8 m ( gon) och 2,5 m h, med borrspår, samt ett tiotal bortsprängda stenar, 0,5 2 m st. Beväxt med 1 gran. 6 m SÖ om stenbrottet är ett sentida röjningsröse, 10 x 1 3,5 m (NÖ-SV) och 0,6 0,8 m h. H.ö.h: 160 m Terräng: NV-sluttande moränmark. Skogsmark (blandskog). Skadestatus: välbevarad Undersökningsstatus: ej undersökt Läge: ursprungligt läge Noggrannhet: Kartunderlag: kommunal primärkarta 1: Mätmetod: GPS, koordinater X Y Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning, Kjell Edvinger AC 109 Lämningstyp: Lägenhetsbebyggelse Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Torp Torplämning, 110 x 60 m (NNV-SSÖ). Inom angivet område låg enligt tidigare anteckningar torpet Dresden. Vid utredningstillfället år 2006 påträffades enstaka grundstenar till torpstuga, 1 syrenberså, 1 köksträdgård, 1 ladugårdsgrund och 1 vattenhål. Grundstenarna till torpstugan återfanns i syrenbersån i områdets N del. Köksträdgården syns som en svag förhöjning, rektangulär, 30 x 6,6 m (NÖ-SV) och 0,1 m h. Ladugårdsgrunden är rektangulär, 20 x 6 m (NÖ- SV) och 0,1 0,2 m h, av huggna stenar, 0,8 1,5 m st. I SV är en försänkning, 0,5 m dj. I NÖ utgörs grunden av 0,5 m st syllstenar. Beväxt med 2 rönnar. 5 m 60 gon om ladugårdsgrunden är ett vattenhål, 6 x 4 m (NNV-SSÖ) och 0,7 m dj. H.ö.h: 165 m Terräng: Flack moränmark. Hagmark. Referenser, kartor: ek. karta 5E 0h Bergunda (1950) Skadestatus: skadad Undersökningsstatus: ej undersökt Läge: ursprungligt läge Noggrannhet: Kartunderlag: kommunal primärkarta 1: Mätmetod: GPS, koordinater X Y Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning, Kjell Edvinger Namn: Dresden

31 AC 110 Lämningstyp: Lägenhetsbebyggelse Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Torp Torplämning, 90 x 50 m (VSV-ÖNÖ), bestående av en 1 husgrund och 1 ladugårdsgrund. Husgrunden är 12 x 5 m ( gon) och 0,1 0,2 m h av huggna stenar, 0,6 0,9 m st. Den NNV delen utgör den äldsta delen och är 5 x 5 m ( gon), av huggen sten och naturstenar, 0,4 0,6 m st. I SSÖ delen är en sentida tillbyggnad av betongblock, 7 x 5 m ( gon). Beväxt med gräs. Ladugårdsgrunden är belägen på NÖ sida väg, rektangulär, 9 x 6 m ( gon) och 0,1 0,2 m h, av betong och naturstenar, vanligen 0,4 m st. Beväxt med gräs och örter, och belamrad med 1 block, 1,2 m st. H.ö.h: 165 m Terräng: Flack moränmark. Hagmark. Referenser, kartor: ek. karta 5E 0h Bergunda (1950), generalstabskarta Vislanda (1869) Skadestatus: välbevarad Undersökningsstatus: ej undersökt Läge: ursprungligt läge Noggrannhet: Kartunderlag: kommunal primärkarta 1: Mätmetod: GPS, koordinater X Y Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning, Kjell Edvinger Orientering: ladugårdsgrunden är 1 m Ö om vägkant. Namn: Vikaholm AC 111 Lämningstyp: Lägenhetsbebyggelse Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Torp Torplämning, 55 x 30 m (N-S), bestående av en 1 jordkällare och 1 stensamling. Jordkällaren är oval, 8 x 5 m (Ö-V) och 0,8 m h. I mitten är en kallmurad källargrop, rektangulär, 2,5 x 2 m (Ö-V) och 0,7 m dj, av 0,05 0,2 m st stenar. Ingång i V, 3 m l (Ö-V) och 0,6 m bred. Stensamlingen är oval, 4 x 2,5 m ( gon) och 0,5 m h, och består av skärviga stenar, 0,1 0,3 m st, samt tegelfragment. Troligt spismursröse. Inga rester av en husgrund iakttogs. H.ö.h: 165 m Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (stormfälld barrskog). Referenser, kartor: ek. karta 5E 0h Bergunda (1950), endast namnet utsatt, ingen bebyggelse. Skadestatus: välbevarad Undersökningsstatus: ej undersökt

32 Läge: ursprungligt läge Noggrannhet: Kartunderlag: kommunal primärkarta 1: Mätmetod: GPS, koordinater X Y Orientering: Stensamlingen är 38 m S om Y-korsning. Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning, Kjell Edvinger Namn: Johanneshus AC 112 Lämningstyp: Brott/täkt Egenskapstyp: Material Egenskapsvärde: Sand/grus Område med täktgropar, 25 x 20, (N-S). Inom angivet område är 8 gropar, vanligen kvadratiska, 2 x 2 m (varierande riktningar) och 0,6 0,7 m dj. Täktgropar (eller stybbgropar). H.ö.h: 165 m Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog). Skadestatus: välbevarad Undersökningsstatus: ej undersökt Läge: ursprungligt läge Noggrannhet: Kartunderlag: kommunal primärkarta 1: Mätmetod: GPS, koordinater X Y (mittpunkt) Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning, Kjell Edvinger AC 113 Lämningstyp: Härd Egenskapstyp: Form Egenskapsvärde: Oval Egenskapstyp: Fyllning Egenskapsvärde: Ofylld Härd, oval, 1,2 x 0,75 m (ÖNÖ-VSV), och 0,1 m m dj (provstick med sond), bestående av sot, kol och, i N delen, sparsamt med skärvstenar, mindre än 0,1 m st, vilken framkom vid sökschaktning. Vid framrensning iakttogs i N delen ett spjälkat fragment av glaserat rödgods. H.ö.h: 163 m Terräng: V-sluttande moränmark vid sjö. Skogsmark (stormfälld barrskog). Skadestatus: - Undersökningsstatus: ej undersökt Läge: - Noggrannhet: Kartunderlag: kommunal primärkarta 1: Mätmetod: GPS, koordinater X Y

33 Antikvarisk bedömning: Fast fornlämning, Britta Wennstedt Edvinger Antikvarisk kommentar: Ålderdomlig karaktär men rödgodsfyndet kan innebära sen tid. R-as med viss tvekan. AC 114 Lämningstyp: Boplatsområde Boplats, 50 x 18 m (NNV-SSÖ), bestående av 3 härdar och sparsamt med skärvstenar som framkom vid sökschaktning. En härd är rund, 0,8 m diam, bestående av sot och kol samt ett tiotal synliga skärvstenar, 0,05 0,1 m st. De ovala härdarna är 0,65 x 0,5 m (Ö-V) resp 1,15 x 0,8 m (Ö-V), bestående av sot och kol samt 5 resp ett tiotal skärvstenar synliga i ytan, 0,05 0,1 m st. Framkom vid sökschaktning under 0,2 m matjord (f.d. åkermark). 42 m SSÖ om den sydligaste härden framkom i ett sökschakt en sotfläck, rund, 0,3 m diam och 0,1 m dj (provstick med sond), med en 0,1 m st sten i V delen. H.ö.h: m Terräng: Svagt V-sluttande moränmark. Skogsmark (granskog stormfälld granskog). Skadestatus: - Undersökningsstatus: ej undersökt Läge: - Noggrannhet: Kartunderlag: kommunal primärkarta 1: Mätmetod: GPS, koordinater X Y (mittpunkt) Antikvarisk bedömning: Fast fornlämning, Britta Wennstedt Edvinger AC 115 vakant AC 116 Lämningstyp: Härd Egenskapstyp: Form Egenskapsvärde: Oval Egenskapstyp: Fyllning Egenskapsvärde: Ofylld Härd, rest av, oval, 0,8 x 0,6 m (NÖ-SV) och 0,1 m dj (provstick med sond), bestående av sot och kol. Inga synliga skärvstenar. Framkom vid sökschaktning under 0,25 m matjord. H.ö.h: 169 m Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog). Skadestatus: - Undersökningsstatus: ej undersökt Läge: - Noggrannhet:

34 Kartunderlag: kommunal primärkarta 1: Mätmetod: GPS, koordinater X Y Antikvarisk bedömning: Fast fornlämning, Britta Wennstedt Edvinger Antikvarisk kommentar: Tveksam bedömning då endast botten syns vara kvar.

35 Bilaga 3 Fotografier AC200635G0020 Torpet Sallhagen AC200635G0023 Jordkällare vid Johanneshus AC 111 AC200635G0021 Jordkällare i röset RAÄ 33 AC200635G0024 Spismursrester(?) Johanneshus AC200635G0022 Husgrunden AC 107 AC200635G0025 Hällkistan RAÄ 215:1

36

37 AC200635G0026 Hällkistan RAÄ 215: G0029 Torplämningen Vikaholm AC 110 AC200635G0027 Hällkistan RAÄ 215:1 AC200635G0030 Skålgropar RAÄ 212 AC200635G0028 Skålgropar RAÄ 270 AC200635G0032 Skålgropslokal RAÄ 213

38

39 AC200635G0033 Fossil åker AC 104 AC200635G0036 Delvis framrensad härd A1 (=AC 113) AC200635G0034 Röjningsröse i fossil åker AC 103 AC200635G0035 Röjningsröse i fossil åker AC 103

40

41 S-nr Yta längd m Bilaga 4 Schaktbeskrivningar riktning bredd m djup m varav matjord m jordart horisont btn anl. fynd anm. 1 A 21 VSV-ÖNÖ 2 0,2-0,4 0 sandig - grusig morän B A1 glaserat A1 = AC 113 härd rödgods 2 A 43 NNÖ-SSV ,2-0,3 0 sandig morän B - - m, ÖNÖ-VSV 23 m 3 A 17 NNÖ-SSV 2 0,2-0,35 0 sandig morän B A 44 NNV-SSÖ 2 0,3 0 sandig morän B - - Sot och kol i botten av mårlagret och ytligt i A-horisonten i NNV delen 5 A 35 NV-SÖ 2 0,25-0,4 0 sandig morän B - - Spår av två brunna trädrötter i schaktbotten 6 A 26 NÖ-SV 2 0,3 0 sandig morän B A 20 VSV-ÖNÖ ,25-0,3 0 sandig - moig morän B - - m, Ö-V 8 m 8 D 46 VNV-ÖSÖ 2 0,2-0,3 0 mjälig morän B D 15.5 VSV-ÖNÖ 2-3 0,25-0 mjälig morän B-C - - 0,35 10 D 26 Ö-V 2-3 0,25-0,3 0 mjälig morän B - - Ställvis rikligt med träkol i botten av mårlagret. Sotiga rötter i schaktbotten. 11 D 40 VSV-ÖNÖ 16 m, VNV-ÖSÖ 2 0,2-0,35 0 mjälig morän A-B - - Rikligt med sot och kol under mårlagret. 24 m 12 D 27 VSV-ÖNÖ 2 0,15-0,25 0 mjälig morän B - - Rikligt med sot och kol under mårlagret. 13 D 23 VSV-ÖNÖ 1,3-2 0,15-0 mjälig morän B - - 0,25 14 D 19 NÖ-SV 1,5-2 0,2-0,4 0 mjälig morän B-C - - Sot i botten av mårlagret. 15 D 36 VSV-ÖNÖ 1,3-4 0,2-0,25 0 mjälig morän B - - Sot i botten av mårlagret. 16 D 7 VSV-ÖNÖ 1,5-2 0,15-0 mjälig morän B - - Sot i botten av mårlagret. 0,25 17 B 18 VSV-ÖNÖ 2 0,4 0,2 moig morän B A2 - Tveksam anläggning. sotkoncentration 18 B 21 NÖ-SV 2 0,35-0,4 0,2 moig morän B B 26 Ö-V 2 0,3-0,4 0,2 moig morän, B A3 - Spridda skärvstenar i schaktbotten. blockfattig härd 20 B 33 VSV-ÖNÖ 2 0,2-0,4 0,2 moig morän B A4 - I VSV delen ett dike 0,5 m br. härd 21 B 26 VSV-ÖNÖ 1-2 0,2-0,4 0,2 moig morän B 22 B 29 VSV-ÖNÖ 1-1,5 0,2-0,45 0,2 moig morän B - C A5 - härd 23 B gon 2 0,25-0,3 0,2 moig - mjälig morän B B 20 Ö-V 2 0,25 0,2 moig - mjälig morän B C 19.5 NÖ-SV 2 0,3 0,25 moig morän B A6 härd, - A6 = AC 116, rest av härd under matjordslager. rest av 26 C 26 VSV-ÖNÖ 2 0,25-0,5 0,2 moig morän, blockrik (B-)C - - Spår av brunnen trädrot i ÖNÖ delen. i ÖNÖ 27 C 37.5 VNV-ÖSÖ ,25-0,4 0,25 moig morän, ställvis (B-)C - - m, Ö-V 22,5 storblockig 28 C 29 N-S 2 0,3-0,4 0,25 sandig - moig morän (B-)C A7 nedgrävning - A7 troligen sentida.