Historik. . INSIKTsmodellen. Teori. Hundar luktar på främlingar. Människor drar slutsatser av

Transkript

1 INSIKTsmodellen INSIKTsmodellen Omvärlden Snabb Nytänkande Rationeltionell Rak Talför Emo- Säker Charmig Målinriktad Optimist Dominerande Personorienterad S Handlingsorienterad Skapar relationer Kontroll Kvalitetsmedveten Grupporienterad Detaljorienterad inkännande Noggrann Tålmodig Mjuk Lojal Logisk LKritisk Eftertänksam Förvaltande T i Samarbete Historik Mig själv Hundar luktar på främlingar Människor drar slutsatser av Styrande beteendet Redan de gamla grekerna systematiserade människans temperament eller karaktärsdrag Det ser ut som om just antalet fyra går igen i dessa modeller t ex elementen eld, luft, vatten och jord Uttryck som koleriker, sangviniker, flegmatiker och melankoliker från den här tiden lever fortfarande kvar Carl Gustav Jung systematiserade i början av 1900-talet sina iakttagelser därför att det vid sidan av de många individuella olikheterna i den mänskliga psykologin också finns typiska skillnader Han noterade, för det första, två huvudkategorier: introverta och extraverta De första ser på världen utifrån sin egen inre bild, betingas av den egna övertygelsen, ser på sig själva som subjekt, centrum i verkligheten De andra tar i högre grad in omvärlden, låter sig påverkas av intryck, lyssnar på andra, ser på sig själva som objekt, livet utspelas i periferin För det andra såg Jung fyra underkategorier utifrån tanke, känsla, förnuft och intuition Han kallade dem funktionstyper Amerikanen William Moulton Marston studerade också historien och definierade det behovsmotiverade beteendet i en doktorsavhandling i slutet av 1920-talet Han formulerade en modell, som också beskriver fyra beteendetyper Den bygger dels på individens attityd eller förhållningssätt till sig själv och dels till omvärlden Bakom attityderna ligger, enligt Marston, primära känslor, som logiskt kan relateras till neurologiska forskningsresultat Marstons observation kan sammanfattas med de egna orden: Det är lämpligt att tänka på styrkan i jagets reaktion plus styrkan i omgivningens påverkan som en konstant eller balanserad ekvation I det stressade 2000-talet kallar vi detta vardagsekvationen Konstruktörerna bakom INSIKT har i sina roller som utvecklingsoch organisationskonsulter från början av 80-talet använt olika instrument, som på ett både meningsfullt och begripligt sätt beskriver självinsikt, kunskaper om varandra och team-building Alla verktyg lägger stor vikt vid att beskriva och särskilja beteendemönster som samtidigt tillsammans utgör en helhet Fokus ligger på själva instrumentet, den tekniska utformningen, kvalitetsmått och prognosvärde INSIKT tillgodoser samma kvalitetskrav men vi har förflyttat tyngdpunkten till återkoppling INSIKT är ett samtalsverktyg, som bygger på ett lättillgängligt språk Den som använder profilen förstår verktyget närmast intuitivt och kommer snabbt igång med arbetet Målet är att den som fyllt i ett INSIKTs-formulär alltid skall få marknadens bästa återkoppling Sökande 2008 INSIKTernu Ekon för Teori Människan kan beskrivas på många olika sätt Alla individer är unika men det finns såväl systematiska skillnader som systematiska likheter Ett mycket generellt, och vanligt, sätt att beskriva människan är: Yt - 1 -

2 INSIKTsmodellen terst ser vi ett beteende hos varandra Under det döljer sig i tur och ordning attityder, värderingar och känslor, som till en del kommer till uttryck i beteendet Det observerbara beteendet ser ut att vara relativt stabilt över tiden I en grupp människor har vissa en tendens att vara noggranna, andra en tendens att skynda sig och och några pratar nästan oavbrutet Byter vi grupp så tar vi oftast med oss beteendet Mänskligt beteende kan beskrivas som resultatet av att parera yttre omständigheter med inre resurser Vi har alla uppfattningar om oss själva, om vi i vissa situationer vågar eller inte, tar initiativ eller inte, tävlar eller inte osv Vi har en uppfattning om de inre resurserna och förhåller oss till våra styrkor och svagheter Alla har dessutom en attityd eller ett förhållningssätt till omvärlden Trots att vi till vardags lever i huvudsak under samma omständigheter föredrar en stor grupp välordnade, strukturerade och förutsebara förhållanden där vi räknar med orsak och verkan, planerar möten och litar på att bussen går efter tidtabellen En annan stor grupp föredrar istället situationer som präglas av relationer och känslor, improvisation och optimism, det mänskliga mötet istället för mejl osv Kombinationen leder till ett för omgivningen observerbart beteende t ex hur jag uppträder inför grupp, hur jag kommunicerar, hur jag handskas med konflikter eller hur jag löser problem Det är med beteendet vi skapar förtroende hos andra Hur vi uppträder, kroppsspråk, ögonkontakt, handslag osv Trots detta tycks många arbetsgivare anställa en yrkeskompetens eller en examen men befordrar och betalar för ett beteende dvs hur arbetet har utförts INSIKT bygger på en två-axel-modell Längs den ena axeln definieras attityden till omvärlden och längs den andra attityden till drag i den egna personligheten Längs omvärldsaxeln finns det, å ena sidan, de som föredrar en värld där man har kontroll på känslor, handlar rationellt och tidseffektivt, prioriterar uppgiften framför människan och baserar ställningstaganden på objektivitet Ett rationellt förhållningssätt Å andra sidan, finns det människor som föredrar en värld där uttrycksfullhet är viktigt, där man välkomnar känslor och värme, där tidsflexibilitet är tillåten, där man prioriterar människan framför uppgiften och där subjektivitet känns bättre än objektivitet Ett emotionellt förhållningssätt Förhållningssättet eller uppfattningen om sig själv kan beskrivas med jag initierar snarare än slutför, chansar oftare än kör på säkerhet, yttrar mig hellre än håller tyst och utvecklar hellre än förvaltar Ett styrande respektive sökande förhållningssätt Med omvärld menar vi alla företeelser i omgivningen, som vi av ett eller annat skäl förhåller oss till Det kan vara andra människor men också regler, kultur, lagar, kontrakt, kutym, miljö osv Notera att alla människor är kombinationer av ovanstående mönster

3 INSIKTsmodellen Det är inte en fråga om antingen eller utan blandningar och kontinuerliga övergångar Individen har en tendens att bete sig i ena eller andra riktningen Modellen, är som alla andra modeller förenklingar av verkligheten, kan alltså ge vägledning om hur en individ sannolikt beter sig i t ex arbetssituationen Inte vad han eller hon gör Kombinera de två axlarna och en fyrfältsmodell uppstår där överlappningarna beskriver observerbara beteenden: Sstår för säker och är kombinationen av förhållningssätten rationell och styrande Det är en rimlig förklaring till att vissa människor är handlingskraftiga och raka både i sin kommunikation och sitt sätt att ta sig till målet, att samma person ofta är dominerande och har modet att chansa T står för talför och är kombinationen av förhållningssätten emotionell och styrande Personer med ett stort mått av den här faktorn har ofta en tendens att prata och underhålla, snabbt ta initiativ till relationer på ett öppet och varmt sätt samt ser optimistiskt och entusiastiskt på möjligheter i står för inkännande och är kombinationen av förhållningssätten emotionell och sökande Förmodligen är detta det vanligaste beteendemönstret i vår kultur Många människor med den här faktorn tenderar att vänta och se, tänker efter före, bryr sig om andra, visar prov på stor tålmodighet, går före med gott exempel och känner trygghet i kollektiva lösningar L står för logisk och är kombinationen av förhållningssätten rationell och sökande De som prioriterar den här attitydkombinationen visar ofta prov på kvalitetsansträngningar, varje detalj hör hemma på rätt ställe och hänger ihop med helheten, kritisk faktagranskning och åtgärder vidtas inom givna regler I modellen beskrivs de tydligaste särdragen Det innebär t ex att alla människor oavsett beteendemönster fattar beslut men gör det på olika sätt Det är skillnaden mellan Vad och Hur Med modellens hjälp kan vi belysa de olika sätten dvs Hur S har t ex en tendens att fatta beslut snabbare med en högre grad av kalkylerad risk, T visserligen också snabbt men i kombination med en känslomässig chansning och gärna i samarbete med någon, i tycks ha behov av trygghet och rådfrågar därför gärna den närmaste omgivningen och försöker minimera risken och L tenderar att hålla sig inom ramarna, formulera flera alternativ och kritiskt granska alternativens för- och nackdelar Helst ingen risk alls INSIKTsmodellen beskriver i första hand styrkor Ingen faktor eller kombination av faktorer är bättre än någon annan Människor är helt enkelt olika Däremot passar vissa profiler bättre än andra i vissa givna situationer Med en viss kombination kan det vara lättare att passa in i kulturen i en given grupp eller på en given arbetsplats I t ex många försäljningsarbeten underlättar det om profilen innehåller en god portion T och i vården ser i-faktorn ut att passa väl men också i produktionsarbete som bygger på repetitiva arbetsuppgifter i samarbete - 3 -

4 INSIKTsmodellen med andra för att åstadkomma planerad kvalitet Frågan om hur en bra chef ser ut är fel ställd i detta sammanhang! Vi vänder istället på steken och frågar hur ser för- och nackdelarna ut med en given persons chefskap i en given grupp? Det finns inga uteslutande bra chefer men med hjälp av modellen kan vi belysa individens starka och svaga sidor speciellt i relation till ställda krav Många säger att de är en person på jobbet och en annan när de kommer hem Det stämmer naturligtvis men skillnaden är inte så stor som de flesta tycks tro Beteendet kan delas in i en del som är opåverkad av situationen och en annan del som i olika grader låter sig påverkas av omständigheterna En del hos mig själv känner jag igen från situation till situation En annan del anpassar jag Även under dessa omständigheter känner vi oftast igen våra kolleger i skiftande situationer t o m om vi träffas på fritid Slarvern på jobbet är oftast inte pedant hemma heller INSIKTsprofilen Som ett hjälpmedel för att konkretisera och individualisera modellen har vi skapat en profil eller analys, som vi benämner samtalsverktyg Det består av 96 ordpar, som man individuellt tar ställning till Det är alltså ett självskattningsinstrument med tvingande val Resultatet presenteras i 3 kurvor: det mest medvetna beteendet, vardagsbeteendet och det minst medvetna beteendet Kurvorna ritas in i tabeller, som är kalibrerade efter en svensk, yrkesverksam, statistiskt sett mer än väl tilltagen, population Resultatet beskriver därför med betryggande säkerhet nivån på respektive beteendefaktor Kurvorna ligger till grund för återkoppling och tolkning Syftet är fördjupad självinsikt, kunskap om begrepp för reflektion över sin egen person och andra samt en objektiv ersättning för vardagliga schabloner och etiketter Det uppstår en klarare bild av personliga styrkor och var jag kommer till min rätt Ett gemensamt intresse för både arbetstagare och arbetsgivare Resultat Modellen och profilen skapar ett nytt språk för individuella styrkor och gruppens styrka Den effektiviserar rekryteringsprocessen, underlättar kommunikationsprocessen och stärker självförtroendet Med hjälp av modellen och profilen kastar vi ett nytt ljus över företeelser som ledarskap, konfliktlösning, motivation, grupputveckling, säljprocess, relationsproblem, ansvar mm Tillförlitlighet För att värdera tillförlitligheten i INSIKT och liknande verktyg är det tre förhållanden som är väsentliga: om statistikunderlaget är relevant för de peroner som bedöms (populationen), om verktyget

5 INSIKTsmodellen verkligen mäter de dimensioner som det ger sig ut för att mäta (validitet) och om man får samma resultatet vid upprepade mätningar hos samma person (reliabilitet)? Populationen som utgör grunden för statistiken är kursdeltagare och arbetssökande som vi har träffat i vår konsultverksamhet Det är alltså inte ett slumpmässigt urval och även om utbildnings-, köns- och ålderssammansättning har stor spridning tillfredsställer det inte kravet på en normalpopulation Men urvalet är mycket representativt för yrkesverksamma personer beskrivet utifrån deras agerande i en arbetssituation För att kunna lita på att verktyget mäter de dimensioner som vi önskar måste vi veta att de faktorer vi använder är tydliga och särskiljbara Distinkt skilda faktorer har en låg statistisk korrelation För att verktyget skall vara bra måste det beskriva tydliga individuella skillnader Begreppen baseras på flera tusen år gamla kunskaper och just därför är begreppen lättförståeliga för de flesta Man förstår faktorerna nästan intuitivt och de flesta, ca 75%, känner i mycket hög grad igen det resultat som kommer fram medan ca 20% har en viss igenkänning av profilen Resterande 5% har liten eller ingen igenkänning Detta kan hänga samman med att man vid ifyllandet sneglar en aning på vad man tror är en önskvärd profil Det kan också vara formatet med tvingande val som helt enkelt inte passar dem Statistiskt är det en metodisk svaghet att man tvingas välja ett mest och ett minst i varje grupp trots att kanske flera alternativ kan upplevas vara mest och flera vara minst Detta kan ge en förstärkning av profilen speciellt med hänsyn till låg faktor som blir överdrivet låg Upprepade mätningar i samma situation (test-retest inom en tvåveckorsperiod) har givit samma resultat i Stanine-skalan i ca 60% av fallen, 15% har en ändring på max 2 steg på en dimension och 15% har en ändring på max 2 steg i två dimensioner Denna avvikelse är så liten att den ger samma profilexempel men med något olika betoning i återkopplingen De resterande 10% har en ändring på mer än 2 steg i flera dimensioner vid test-retest Verktyget är inte ett psykologiskt test utan ett samtalsverktyg i utvecklings- och urvalsarbete Till dessa ändamål är kvaliteten god INSIKTernu Ekon för Samtalsverktyg