Ett år med RUP. Har länet blivit snabbare, öppnare och smartare? RUP Regionalt utvecklingsprogram för Jönköpings län

Transkript

1 Ett år med RUP Har länet blivit snabbare, öppnare och smartare? RUP Regionalt utvecklingsprogram för Jönköpings län Lägesrapport, april 2009

2 Innehåll Utveckling i dialog och samverkan Regionförbundets ordförande Göran Lindell blickar tillbaka på det första RUP-året 2008 Tillväxtperspektiv och utmaningar...4 Befolkning... 4 Arbetsmarknad... 7 Regional ekonomi Hälsa, omsorg och samhälle Lägesrapport från fem prioriterade programområden...15 Livsmiljö och attraktivitet Ett gott liv i en attraktiv region Kommunikationer Gränslös tillgänglighet Näringsliv Företagsutveckling och företagsförnyelse Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Kunskap och kompetens i hela länet Internationell samverkan Nya relationer med omvärlden Lokala satsningar ger regionala effekter

3 Utveckling i dialog och samverkan 2008 Den 17 april 2008 fastställde Regionförbundets styrelse det allra första regionala utvecklingsprogrammet för Jönköpings län. Ett år har gått. Hur ser utvecklingen ut? Vad har hänt inom regionen, men också i vår omvärld som påverkat tillväxten? Har vi blivit ett snabbare, öppnare och smartare län? Denna första uppföljning av utvecklingsprogrammet är ingen fullständig redovisning utifrån vetenskapliga principer, men ger förhoppningsvis en bra lägesrapport. Den innehåller dels en analys utifrån ett antal tillväxtindikatorer, dels en bild av vad som händer med de prioriterade åtgärderna inom de fem programområdena. Visionen för utvecklingsarbetet i regionen är att Vi ska vara den självklara mittpunkten för människor med skaparkraft. En tillgänglig region för människor som vill besöka, verka och leva i en möjliggörande miljö. För att närma oss visionen och nå det långsiktiga målet att bli snabbare, öppnare och smartare, måste vi alla, i ett väl fungerande samspel, tillsammans skapa de grundläggande förutsättningarna och möjligheterna. Det är många aktörer som varit delaktiga i arbetet med att forma länets RUP och som nu på olika sätt omsätter ord till handling; allt ifrån regionens 13 kommuner, landsting, högskola, näringsliv och myndigheter till föreningar och enskilda länsinvånare. Jag tycker att det första RUP-året kännetecknas av ett gott samarbete och att länets olika aktörer på ett mycket bra sätt bidrar till att uppfylla intentionerna i RUP. Lågkonjunktur, dystra varselsiffror och en världsekonomi i blåsväder slår hårt mot vårt läns näringsliv och arbetsmarknad. Det är än viktigare i dessa oroliga tider att vi håller fast vid de långsiktiga målen, strategierna och prioriterade åtgärderna i RUP. Genom att aktivt arbeta med arbetsmarknadsfrågorna ska vi gemensamt försöka mildra effekterna av krisen och underlätta för dem som drabbas. Samtidigt gäller det att blicka framåt och kraftsamla för framtiden. Göran Lindell Ordförande Regionförbundet Jönköpings län 3

4 Tillväxtperspektiv och utmaningar Som en del i uppföljningen av det regionala utvecklingsprogrammet gör Regionförbundet årligen en analys för att följa länets utveckling över tid, relatera den till samhällsutvecklingen i övrigt samt följa hur väl intentionerna och målen i utvecklingsprogrammet blir uppfyllda. Analysen görs utifrån ett antal indikatorer inom områdena Befolkning, Arbetsmarknad, Regional ekonomi samt Hälsa, omsorg och samhälle. Regionförbundet publicerar dessutom varje halvår på statistik och nyckeltal över utvecklingen i länet och dess kommuner. Befolkning Tillväxtperspektiv Utifrån ett tillväxtperspektiv är stabila utvecklingsmönster bra eftersom det möjliggör en långsiktig planering och anpassning av resurser. Befolkningstillväxt innebär framtidstro och andra fördelar men det kräver också resurser, bland annat för att utveckla offentlig service. En viktig aspekt är att notera vad befolkningstillväxten består av. Födelseöverskott, åldersgrupper som flyttar in, inflyttning från övriga landet eller från utlandet, är några av de faktorer som påverkar arbetskraften, länets näringsliv och offentlig sektor. Utveckling Sedan år 2000 har folkmängden ökat med drygt 2,4 procent i länet, från till (år 2008). Under samma tid ökade folkmängden i Sverige med 4,2 procent. Utvecklingen i länet under dessa åtta år skiljer sig åt mellan länets olika kommuner. Sex kommuner har minskat folkmängden, två kommuner ligger på ungefär samma nivå medan fem kommuner har ökat sin folkmängd. Störst ökning under perioden noteras i Habo (1 000), Jönköping (8 000) och Värnamo (800). Motsvarande siffror för riket visar en befolkningsökning i 145 av landets 290 kommuner. Största tillväxten sker i storstäder och kringliggande kommuner. Utmaningar Regionala obalanser (skillnader i befolkningsstruktur och medelålder) Åldrande befolkning och negativt födelsenetto (det dör fler personer än det föds), speciellt på Höglandet (Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och Vetlanda kommuner) Negativt inrikes flyttnetto (det flyttar fler personer från länet till andra kommuner i landet än det flyttar in) 4

5 Bild 1. Andel av befolkningen som tillhör den så kallade Arbetskraften år. Notera att ingen av länets kommuner når riksmedeltalet. Denna siffra är en grundvariabel i försörjningskvoten (bild 11). Källa: SCB Bild 2. Födelsetalets (födda minus döda) förändring som medeltal de tre senaste åren. Trots ett positivt födelsenetto i länets västra delar ligger länet under hälften av rikets medeltal. Källa: SCB

6 Bild 3. Flyttnettot (skillnad i in- och utflyttning i förhållande till befolkningen) i medeltal de tre senaste åren. Källa: SCB Bild 4. Inrikes flyttnetto (skillnad i flyttning till och från andra län i Sverige), medeltal i förhållande till befolkningen de tre senaste åren. Källa: SCB 2009.

7 Arbetsmarknad Tillväxtperspektiv Det är mycket angeläget att en stor del av den vuxna befolkningen har en anknytning till arbetsmarknaden. Förvärvsarbete skapar självfallet ekonomiska värden, men medför även positiva folkhälsoeffekter, utvecklar kompetens och förstärker arbetskraftens rörlighet. Rörligheten är viktig eftersom det medför bättre möjligheter att matcha utbud och efterfrågan på arbetskraft, dessutom ger det individer större möjlighet att öka inkomsten. Rörligheten leder till att kompetensen tillvaratas bättre, vilket i sin tur ökar värdet i den lokala ekonomin. Generellt visar statistik att ju högre utbildningsnivå människor har, desto större är den funktionella arbetsmarknaden, det vill säga den geografiska rörligheten. Ökad geografisk rörlighet kan dock medföra ökade pendlingsströmmar, vilket påverkar miljön och behovet av kollektivtrafik. En effekt av globaliseringen är en ökad regional specialisering. Specialisering medför många fördelar, bland annat en specialiserad arbetsmarknad, skalfördelar och möjlighet för marknadsaktörerna till ett effektivt gemensamt utnyttjande av stödtjänster. Nackdelen med specialisering är att den även ökar sårbarheten. Utveckling Jönköpings län har under lång tid haft en styrka i sin specialisering inom tillverkande industri. Det har bidragit till en ojämförligt hög sysselsättningsgrad och låg arbetslöshet. Det finns dock en sårbarhet i för ensidig produktion av varor och tjänster. Det syns nu tydligt i antal varsel och i ökad arbetslöshet i de kommuner som drabbas hårt av konjunkturnedgången. En negativ effekt vid hög sysselsättningsnivå är att många branscher upplever svårigheter att rekrytera efterfrågad kompetens, vilket kan vara inflationsdrivande och medföra att tillväxtpotentialen inte utnyttjas. En del av regionens sysselsättning återfinns inom relativt enkla industriella processer. Framförallt inom branscher som inte regionen är specialiserade inom riskerar dessa arbetstillfällen att rationaliseras bort. Detta är en följd av ökad automatisering, höga relativa arbetskostnader och utflyttning eller outsourcing av produktion och tjänster. Parallellt med detta sker dock en kontinuerlig ökning av den formella kompetensnivån i länet samt ett ökande värdeskapande i produktionen, vilket kan leda till en fortsatt hög efterfrågan på arbetskraft. Ett bekymmer är skillnaden mellan utbud och efterfrågan på kompetens på arbetsmarknaden. Denna skillnad kommer sannolikt att öka även i framtiden, förstärkt av exempelvis stora kommande pensionsavgångar, färre tillträdande ungdomar och allt högre krav på arbetskraftens kompetens. Det är inte osannolikt att arbetsmarknaden i allt större utsträckning kommer att kännetecknas av kompetensbrist och ökande arbetslöshet på samma gång. Detta kräver i så fall möjligheter till effektiv omskolning och fortlöpande kompetensutveckling. En fortsatt specialisering av arbetsmarknaden och näringslivet, vilket verkar vara en trolig utveckling, kan även leda till en ökad geografisk koncentration av nya arbetstillfällen. En sådan utveckling ställer krav på bra infrastruktur och effektiva arbetsmarknadsregioner för att inte leda till regionala obalanser. Utmaningar Kompetensbrist på sikt Sårbarhet på grund av låg generell utbildningsnivå och språksvaga grupper som har haft arbete utan att vara integrerade Utflyttning av företag samt cyklisk arbetsmarknad Enkla jobb som försvinner för alltid Generationsskiften (många äldre i ledande befattning ska ersättas) Ökade krav på rörlighet (både yrkesmässigt och geografiskt) 7

8 Bild 5. Andel av befolkningen (boende i kommunen) som har ett förvärvsarbete (under året redovisad inkomst till Skattemyndigheten enligt kontrolluppgift från arbetsgivare eller genom egen näringsverksamhet). Källa: SCB Bild 6. Andel förvärvsarbetande inom näringsgrenen Tillverkning och utvinning. Av samtliga förvärvsarbetande. Källa: SCB

9 Bild 7. Andel förvärvsarbetande inom näringsgrenen Handel och kommunikationer. Av samtliga förvärvsarbetande. Källa: SCB Bild 8. Andel av befolkningen år som har någon typ av registrerad eftergymnasial utbildning. Källa: SCB

10 Bild 9. Nettopendling (skillnaden mellan in- och utpendling från boendekommun) i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder år. Negativa siffror är lika med stor utpendling. Källa: SCB Regional ekonomi Tillväxtperspektiv Ett av de mest centrala begrepp som styr den regionala ekonomin är förädlingsvärdet. Detta är värdet av de varor och tjänster sektorn eller branschen producerar minus de tjänster, råvaror, halvfabrikat och liknande som den använder som insats i produktionen. De värden som skapas inom en region avgör konsumtionsutrymmet i densamma. Detta gäller såväl privat som offentlig konsumtion. Av denna anledning är regionala lönesummor och bruttoregionalprodukt (BRP) viktiga mått. Inom en region sker även omfördelningar mellan människor. Omfördelningar styrs av politiska beslut men syftar till att jämna ut skillnader i konsumtionsutrymmet mellan människor och mellan olika livsfaser för enskilda personer. Försörjningskvoten används i detta sammanhang för att mäta hur många personer som varje människa i arbetsför ålder måste försörja. Utveckling Måtten för lönesumma och BRP är båda lägre i Jönköpings län än i riket. Dessutom är försörjningskvoten högre i länet än motsvarande mått för riket. Vid jämförelser med riket bör det dock beaktas att utvecklingen 10 i riket främst drivs av storstadsregionerna. På grund av den stora folkmängden har de tre regionerna en avsevärd påverkan på medelvärdet. Den ekonomiska dynamiken följer utvecklingen av folkmängden. Det innebär att de flyttströmmar som observerats inom länet även påverkar den ekonomiska utvecklingen. Sambandet är sannolikt inte linjärt utan innehåller förmodligen tröskelvärden samt positiva och negativa spiraler. Detta skulle kunna leda till växande regionala obalanser. Försörjningskvoten är sex procent högre för länet än för riket och skillnaden förväntas bestå under kommande år. Enligt befintliga prognoser kommer kvoten att öka för länet under den kommande tioårsperioden, men skillnaderna mellan kommunerna är stora. Utmaningar Relativt låga lönesummor och BRP per sysselsatt och per capita Ökande försörjningskvot Regionala obalanser Ökande utanförskap (personer som inte har tillgång till ett lönearbete)

11 Bild 10. Genomsnittlig lönesumma per sysselsatt. Samtliga kommuner ligger under rikets medeltal. Källa: SCB Bild 11. Kvoten mellan den totala folkmängden och arbetskraften år (det vill säga hur många unga och gamla måste varje person i arbetsför ålder bidra till försörjning för). Källa: SCB

12 Hälsa, omsorg och samhälle Tillväxtperspektiv Med en åldrande befolkning kommer hälso- och omsorgsfrågorna sannolikt att bli en av de största utmaningarna inom en överblickbar framtid. Vård och omsorg är en personalintensiv sektor, där målgruppen kommer att växa, både i antal och som andel av befolkningen, medan den offentliga finansieringen ska bäras av en minskande andel av befolkningen. Ökat barnafödande och inflyttning av barnfamiljer medför också större behov av barnomsorg. Parallellt med detta utvecklas nya möjligheter att behandla allt flera sjukdomstillstånd även om dessa ofta är mycket kostnadskrävande. Detta perspektiv innehåller inte enbart stora utmaningar utan ger även möjligheter för att förbättra livskvaliteten för många grupper. Dessutom kan det finnas potential för nya näringar och exportföretag inom sektorn. Ohälsotalen är generellt låga i länet, vilket är betydelsefullt för tillväxten. Förutom de minskade direkta kostnaderna medför det även bättre möjligheter för företag och organisationer att planera sin verksamhet och utnyttja specialistkompetens. Ökad jämställdhet mellan män och kvinnor är en positiv tillväxtfaktor eftersom det innebär ett bättre utnyttjande av tillgänglig kompetens. Detta argument är giltigt för alla former av diskriminering, som exempelvis på grund av etnisk tillhörighet, på arbetsmarknaden, i utbildningssystemet eller på andra håll i samhället. Många bedömer att ökad tolerans är en nyckelfaktor för tillväxt i en kunskaps- och innovationsbaserad ekonomi. Rättssäkerhet är en grundläggande faktor för tillväxt. Det är dock inte alldeles enkelt att ta fram mått eftersom ett lågt antal anmälda brott kan antingen bero på låg brottslighet eller liten benägenhet att anmäla brott. I mycket generella termer ökar många slag av brottslighet med ökad rörlighet i samhället samt med storleken på orten eller regionen. Ökad segregering mellan de som har ett arbete och de som står utanför när trygghetssystemen stramas åt, kan också medföra oroligheter i samhället. Utveckling Invånarna i Jönköpings län har en förväntad livslängd några månader utöver rikets medelvärde. Detta kan ha ett samband med de låga ohälsotalet, vilket är 9 procent under rikets medelvärde och därmed näst lägst i riket. Lägst ohälsotal har Stockholm som dock även har en åldersstruktur med en stor andel unga människor. Jönköpings län ligger lika med Hallands län. Sämst är Gävleborgs län som har 30 procent högre ohälsotal än Jönköpings län. Länet har dock en relativt hög andel vårdtillfällen per capita. Detta brukar tillskrivas åldersstrukturen, med en högre andel äldre än riket i stort. Omfattande kommande pensionsavgångar kommer sannolikt att leda till minskade ohälsotal under ett antal år framåt, vilket är en följd av ohälsa och ålder generellt följs åt. Mot detta talar dock de ökande prestationskraven på arbetsmarknaden och en ökad arbetslöshet med ekonomisk utslagning i samhället. Enligt SCB:s JämIndex år 2005 är Jönköpings län median med placeringen 11 av 21. Länet har dock många extremvärden avseende de enskilda indikatorerna som mätts. Topplaceringar ges för flera indikatorer avseende öppen arbetslöshet och ohälsa. Bottennoteringar ges bland annat för skillnaderna mellan könen avseende uttag av föräldrapenning, andel egenföretagare och förvärvsgrad. Antalet anmälda brott per capita är runt en fjärdedel lägre i länet än i riket. Om det beror på att färre brott har begåtts och inte att anmälningsbenägenheten är lägre så är den större rättssäkerheten en positiv faktor för tillväxten. Både det totala antalet anmälda brott per capita och antalet våldsbrott har ökat de senaste åren. Utmaningar Åldrande befolkning Brister i jämställdhet Fler i utanförskap 12

13 Bild 12. Ohälsotalet för kvinnor. Ohälsotalet definieras som antalet dagar med utbetald sjukpenning, arbetsskadeersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen i åldern år. Källa: Försäkringskassan Bild 13. Ohälsotalet för män. Ohälsotalet definieras som antalet dagar med utbetald sjukpenning, arbetsskadeersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen i åldern år. Källa: Försäkringskassan

14 Bild 14. Prognos över kvinnornas förväntade medellivslängd. Källa: SCB Bild 15. Prognos över männens förväntade medellivslängd. Källa: SCB Källor i avnittet: Officiell statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB), Försäkringskassan och Brottsförebyggande rådet (Brå),

15 Lägesrapport från fem prioriterade programområden Vilka vägar leder till ökad hållbar tillväxt, konkurrenskraft, attraktionskraft och sysselsättning? Vilka insatser stimulerar till gränsöverskridande samarbete i olika former? Det regionala utvecklingsprogrammets vision, långsiktiga mål och ledord är kopplade till specifika mål, strategier och prioriterade åtgärder inom fem strategiska programområden: Livsmiljö och attraktivitet Kommunikationer Näringsliv Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Internationell samverkan Den årliga uppföljningen av det regionala utvecklingsprogrammet ska ge en aktuell bild av läget i länet. Vad har hänt inom respektive programområde och hur ser utvecklingen ut? Livsmiljö och attraktivitet Ett gott liv i en attraktiv region Övergripande mål Jönköpings län ska ha en stark identitet, goda livsvillkor samt en god och sund livsmiljö som är attraktiv för boende, fritid, arbete, studier och näringsverksamhet på små och stora orter, i städer och på landsbygd och som präglas av öppenhet, tolerans, jämlikhet samt social omsorg. Delmål Folkhälsan i länet ska vara god och jämlikt fördelad. Länets befolkning ska öka och nå en mer balanserad geografisk och kompetensmässig fördelning. Mångfalden av boendemiljöer när det gäller läge, storlek, boendeform och kostnad ska öka. Länets kulturmiljöer, kulturarv och kulturutbud ska vårdas, utvecklas och bli lättillgängliga. Jönköpings län ska ha en tydlig identitets- och varumärkesplattform. En regions attraktionskraft är en viktig faktor för utveckling och tillväxt. Det handlar om att attrahera och behålla människor och verksamheter genom att erbjuda och skapa attraktiva miljöer för bland annat arbete, utbildning, boende, fritid, näringsverksamhet, forskning, konst och kultur. Det handlar också om att ha ett brett utbud av både privata och offentliga tjänster av hög kvalitet samt att det finns gynnsamma förutsättningar och miljöer för god hälsa och bra sjukvård. I länet bedrivs ett omfattande och framgångsrikt forsknings- och utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Likaså är folkhälsoarbetet för en så god och jämlik hälsa som möjligt i fokus. En bra boendeplanering är av avgörande betydelse för en attraktiv livsmiljö och region. Ett attraktivt boende, inte minst med närhet till vatten, lyfts ofta fram som en viktig utvecklingsfaktor för regioner och diskussioner pågår om strandnära boende i alla länets kommuner. Länsstyrelsen har tillsammans med Regionförbundet kartlagt länets bostadsmarknad, för att skapa en bild av hur bostadsförsörjningen ser ut. Det gäller bostäder såväl i tätorter som på landsbygden och boendeformer som tar hänsyn till äldres, funktionshindrades, ungdomars och studerandes behov. Inom kultur- och fritidsområdena görs många spännande satsningar. Beslutet att bygga Scenkonstens hus i Jönköping är fattat och 2011 flyttar därmed Smålands Musik och Teater in i en helt ny, gemensam byggnad där besökarna får ta del av deras och andras konstnärers skapande i en mycket attraktiv miljö. Scenkonstens hus blir en viktig knutpunkt för länets kulturliv. Ytterligare exempel på viktiga utvecklingssatsningar i länet är Projektet Ski Dome Isaberg, som har som mål att bygga världens bästa vinterpark inomhus för fler än besökare årligen, samt Smålands Turism AB:s projekt Charterturism till Jönköpings län. Detta projekt startade 2007 för att under tre år framöver stärka länets ställning på Sverigekartan och locka en ny kategori tyska besökare genom att erbjuda paketresor med flyg från Düsseldorf till Jönköping. I takt med ökad internationalisering och regionalisering ökar också konkurrensen bland länder, regioner, städer och platser. Inom ramen för det regionala utvecklingsprogrammet pågår en rad aktiviteter och insatser för att stärka länets attraktionskraft och synliggöra styrkor och fördelar, bland annat inom det treåriga identitets- och varumärkesprojektet Värdskap i Jönköpings län. 15

16 Lägesrapport för prioriterade åtgärder Trygghet, hälsa och social omsorg Verka för att alla länsinvånare har god tillgång till offentlig och kommersiell service av hög kvalitet och inom rimliga avstånd Den pågående nedmonteringen av offentlig samhällsservice i framför allt de mindre kommunerna är ett högst påtagligt hot mot hela regionens utvecklingsmöjligheter. I flera kommuner finns eller planeras dock Medborgarkontor, vilka erbjuder samlad samhällsservice och information till invånarna. I många fall samordnar och samlokaliserar Medborgarkontoren även service och information från myndigheter som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Starka kommunhuvudorter och väl fungerande lokalsamhällen Verka för att Jönköpings stad vidareutvecklas som ett starkt, tillgängligt och attraktivt regioncentrum i samklang med övriga länet Utvecklingsarbetet med Stadsbyggnadsvisionen för Jönköpings stad fortsätter i etappen 2.0. De olika delarna i versionen handlar förutom om den fysiska miljön, med nya bostäder och arbetsplatser, också om dess skötsel, tillgänglighet och stadens liv och innehåll. Många olika aktörer är berörda och blir viktiga samarbetspartners i det fortsatta arbetet. En av utgångspunkterna i utvecklingsarbetet är att tillgängligheten till Jönköping som regioncentrum är en viktig utvecklingsfaktor för hela länet. Intensifiera kommunernas arbete med att stärka kommunhuvudorterna Inom ramen för kommunernas fördjupade översiktsplaner pågår insatser för att stärka kommunhuvudorterna i länet. Som ett led i detta arbete kan ses det forskningsarbete som bedrivs inom Internationella handelshögskolan och IC3, The Institute for Culture, Creativity and Competitiveness. IC3:s yfte är att belysa olika kulturyttringars inverkan på regional tillväxt och samtal förs mellan IC3-gruppen, Regionförbundet och Landstinget för att vidareutveckla dessa tankar och påbörja jobbet med en så kallad Kultur-RUP. Detta arbete ska kunna samordnas med kommunernas arbete med att stärka såväl kommunhuvudorterna som andra orter och deras identitet. Arbeta för en fortsatt hållbar landsbygdsutveckling Inom Landsbygdsprogrammet är det möjligt att söka företagsstöd, projektstöd samt stöd för kompetensutveckling. Under har länet disponerat 43,4 miljoner kronor per år för att länets företagare och organisationer ska kunna förverkliga sina idéer att utveckla landsbygden. Pengarna har använts till att stödja enskilda företag men också till projekt som bland annat har handlat om småskalig livsmedelsförädling samt turistsatsningar. 16

17 Inom ramen för landsbygdsprogrammet har fem så kallade Leaderområden bildats i länet. Leadermetoden gör det möjligt för invånare och företag att arbeta med lokal landsbygdsutveckling tillsammans med den offentliga sektorn. Syftet är att med stöd av lokal kunskap och lokalt engagemang uppnå målsättningarna för utveckling av landsbygden. Fortsätta ett långsiktigt identitets- och varumärkesarbete Inom ramen för det regionala utvecklingsprogrammet pågår ett identitets- och varumärkesarbete, där en gemensam varumärkesplattform för regionen har definierats och formats. Arbetet drivs nu vidare i projektet Värdskap i Jönköpings län, vars övergripande mål är att bidra till att attrahera människor, kompetens, verksamheter och företag till vår region för att klara den framtida kompetens- och arbetskraftförsörjningen. Värdskap i Jönköpings län ska bidra till att skapa effektiva samarbeten mellan regionens aktörer samt samla och samordna profileringsinsatserna under ett gemensamt paraply. Det leds av Regionförbundet tillsammans med Smålands Turism AB och Location Scandinavia. Samarbetet med regionens näringsliv är centralt i varumärkesarbetet och projektet. Tillgänglig kultur och natur för kraft, inspiration och rekreation Vidareutveckla befintliga och skapa nya gemensamma arenor och mötesplatser där kultur, näringsliv, utbildning och forskning deltar aktivt tillsammans Vandalorum i Värnamo är ett kultur- och designprojekt under utveckling. Ett färdigbyggt Vandalorum är tänkt att bli en av Nordens mest dynamiska mötesplatser för konst, design, utbildning, forskning och näringsliv. Under 2009 ska den första etappen, det vill säga tre av totalt tio byggnader, börja byggas. En annan mycket angelägen mötesplats och arena för bland annat kultur är det tidigare nämnda Scenkonstens hus som byggs för Smålands Musik och Teaters verksamheter. Byggstart för projektet är början av 2009 och det ska vara klart för invigning

18 Kommunikationer Gränslös tillgänglighet Övergripande mål Jönköpings län ska ha en väl utbyggd, säker och hållbar infrastruktur och trafikering som med minsta möjliga belastning på miljön, folkhälsan och människors sociala liv ger ökad och gränslös tillgänglighet och rörlighet för alla människor, varor och tjänster. Delmål Antalet döda och svårt skadade i trafiken ska minska. Kollektivtrafiken ska bidra till att förstärka, förstora och knyta samman marknader för boende, arbete, utbildning, service och fritid. Försörjningen av person- och godstransporter ska vara miljövänlig och effektiv. IT-, el- och teleinfrastrukturen ska vara säker och ha en hög överföringskapacitet över hela länet. Ökad tillgänglighet inom transportsystemet skapar förutsättningar för både regionförstärkning och regionförstoring. Detta i sin tur är en viktig faktor för en regional utveckling genom att matchningen fungerar bättre. Ju fler personer som söker ett ledigt arbete desto större är chansen att företagen hittar rätt person för arbetet och på samma sätt ju fler arbetsställen som finns inom pendlingsavstånd desto lättare att hitta ett arbete. Tillgängligheten i transportsystemet kan förbättras på många olika sätt och det är därför viktigt att diskutera olika strategier för att skapa positiva nyttor med så små negativa konsekvenser som möjligt. Exempelvis är kollektivtrafikens roll i samhället en nyckelfråga i arbetet med att skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem. Mycket av det arbete som görs inom området är långsiktigt och skapar förutsättningar för utveckling i framtiden har varit ett intensivt år vilket innebär att många av de prioriterade åtgärderna i det regionala utvecklingsprogrammet är beslutade och kommer att genomföras inom kort. Dock återstår mycket arbete. Både byggandet av ny infrastruktur och trafikeringen kostar pengar. För beslutsfattare på både lokal, regional och nationell nivå är det därför en svår uppgift att i nuvarande ekonomiska svacka våga satsa och investera för framtiden. Under 2009 kommer programområdets fokus att ligga på de långsiktiga infrastrukturplanerna, utvecklingen av kollektivtrafiken och andra för länet strategiskt viktiga satsningar som exempelvis utvecklingen av godsterminaler. Lägesrapport för prioriterade åtgärder Utökad, snabb och anpassad kollektivtrafik Utveckla ett stomlinjenät med regionala bussar ( Krösabussar ) i hela länet som ett komplement till utvecklad tågtrafik Försöken med Krösabussar i GGV-området (Gnosjö Gislaved Värnamo) har varit mycket lyckosamt och arbete med att utvidga konceptet till hela länet pågår. Planerad start är 2010 i samband med att nya avtal för trafiken träder i kraft. Förbättrad säkerhet, standard och kvalitet Rusta upp vägsträckorna o 26/47 till Uddevalla (sträckan Risbro Mullsjö) Väg 26 ingår i de nationella stamvägarna och Regionförbundet arbetar aktivt för att projektet ska prioriteras i trafikverkens nationella plan för perioden (A på bild 16 på sidan 19) o 31 till Kalmar (förbifart Tenhult) Sträckan ingick i regeringens närtidssatsning som presenterades under hösten 2008 och byggnationen påbörjas (B på bild 16) o 40 till Göteborg (sträckan Dållebo gränsen mot Jönköpings län, det vill säga sträckan inom Västra Götaland) Sträckan ingick i regeringens närtidssatsning som presenterades under hösten 2008 och byggnationen påbörjas (C på bild 16) o 32 till Mjölby (Sträckan Sunneränga Marbäck) Projektet ingår i länsplanen för perioden och Regionförbundet arbetar med att ta fram en ny plan för perioden där projektet ska prövas mot andra angelägna åtgärder. (D på bild 16) o 27 till Borås (förbifart Gislaved) Projektet ingår i länsplanen för perioden och Regionförbundet arbetar med att ta fram en ny plan för perioden där projektet ska prövas mot andra angelägna åtgärder. (E på bild 16) Rusta upp och utöka trafikering på järnvägssträckorna o Nässjö Falköping (särskilt Jönköpings C Rocksjön) 2010 kommer hela sträckan Jönköping Norrköping att knytas samman med en sammanhängande linje genom att Östgötapendeln förlängs till Jönköping. 18

19 De nödvändiga kapacitetshöjande åtgärderna på sträckan och Jönköpings Central har inte genomförts, vilket kommer att innebära negativa konsekvenser då trafiken ökar. o Jönköping Värnamo (Halmstad) En upprustning i tre etapper av sträckan Vaggeryd Värnamo påbörjades 2008 och slutförs förhoppningsvis I proposition 2008/09:35 Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt, valde regeringen att inte peka ut några nationellt strategiska godsnoder vilket hade föreslagits i tidigare utredningar. Detta innebär att de lokala aktörerna får ta ett stort ansvar för genomförandet av satsningen på Torsvik. För att utveckla området har Jönköpings och Vaggeryds kommuner startat ett gemensamt projekt där Regionförbundet och EU:s strukturfonder är delfinansiärer. Arbeta för en uppgradering av Södra stambanan samt att Götalandsbanan är färdigbyggd till år 2020 och anslutande spår upprustade Uddevalla Linköping/ Stockholm Mjölby/ Linköping/ Stockholm Under 2008 tecknade Regionförbundet Jönköpings län tillsammans med Banverket, Västra Götalandsregionen och Regionförbundet Östsam ett samverkansavtal om att genomföra en förstudie för Götalandsbanan delen Borås Linköping. Arbete bedrivs i ett högt tempo och ska redovisas i slutet av Helhetssyn och systemtänkande från dörr till dörr Fortsätta satsningen på Torsvik i Jönköping, inklusive en spåranslutning Varberg Torsvik Tenhult, som en nationell strategisk godsnod i samverkan med övriga logistikcentrum i länet Länets godsterminaler har utvecklats mycket positivt de senaste åren och Regionförbundet har varit med som finansiär i ett flertal projekt kring de olika terminalerna. Borås/ Göteborg Halmstad Falköping Hestra E Smålandsstenar C Gislaved Mullsjö A Taberg Vaggeryd Gnosjö Habo Jönköping B Skillingaryd Malmbäck Rörvik Värnamo Alvesta/ Bor Malmö Växjö/ Horda Landskrona/ Rydaholm Karlshamn Växjö Gränna Bodafors Frinnaryd Aneby Stockaryd Tranås Flisby Nässjö Sävsjö Eksjö Vetlanda Bild 16. Del av länets infrastruktur. Prioriterade vägsträckor för upprustning är markerade med rött och respektive bokstav från texten på sidan 18. D Kalmar Hultsfred/ Västervik Oskarshamn 19

20 Näringsliv Företagsutveckling och företagsförnyelse Övergripande mål Jönköpings län ska ha ett allsidigt, nationellt och internationellt konkurrenskraftigt näringsliv präglat av entreprenörskap, innovation och förnyelse samt ett socialt, kulturellt och miljömässigt ansvarstagande och med förmåga att attrahera såväl investerare somarbetskraft. Delmål Jönköpings län ska vara en av Europas ledande industriregioner. Nyföretagande, särskilt bland kvinnor, ska öka liksom antalet företagsetableringar. Antalet växande företag, i fråga om omsättning och antal anställda, ska öka. Antalet utländska investeringar och etableringar ska öka. Andelen exporterande företag ska öka. Lönsamheten, sysselsättningen och kvaliteten inom besöksnäringen ska öka. Jönköpings län ska vara bland de ledande inom miljöteknik och på produktion av förnybara bränslen och drivmedel. Näringslivet i Jönköpings län förändrades påtagligt Året inleddes i en stark högkonjunktur där en skriande arbetskraftsbrist under hösten ersattes av en kraftigt inbromsande konjunktur med åtföljande stora varsel. Särskilt har detta märkts inom den del av näringslivet som är verksamt mot fordonsindustrin och den trärelaterade sektorn. Även om mörka moln tonat upp sig finns det offentliga resurser som kan bidra till att underlätta situationen för länets företag och företagare. En större riskkapitalsatsning för Småland och Öarna innebär att det kommer att finnas regionalt riskkapital på 116 miljoner att tillgå för hela detta område. Detta kan bli en betydelsefull pusselbit i omställningen av näringslivet, samtidigt som det också kan ge möjlighet att pröva nya spännande affärsidéer. I början av 2009 beslutade Regionförbundet snabbt att skapa en företagsjour. Denna har förutsättningar att bli ett gott stöd till småföretag som i krisens spår står inför likviditetsproblem och konkurshot samt behöver snabb och oberoende initial rådgivning. Lägesrapport för prioriterade åtgärder Samverkan i nätverk och kluster Inrätta en fristående sektorssammansatt grupp, en innovativ arena, för omvärldsanalys och omställningsberedskap I takt med den allt kärvare konjunkturen har arbetsmetodiken, som ligger i projektet READY2010 (Regional dynamik för förnyelse och tillväxt, med de tre insatsområdena Innovativ arena, Framsyn och Internationalisering) börjat användas och visat sig vara det flexibla och snabba instrument i omvärlds- och omställningsfrågor som det var tänkt. Förhoppningsvis kommer detta än mer att användas under Bygga ut Science Parksystemet med lokala tillväxtarenor runt om i länet som har en tydlig koppling till kunskap och forskning Efter en del svårigheter i starten har det fördjupade arbetet med Science Parksystemet börjat ta form och flera noder är i gång enligt det arbetssätt som ligger i idén. Bland annat till följd av lågkonjunkturen planeras det dessutom för ytterligare steg i fördjupningsarbetet under Arbetet ute i väl fungerande noder har förutsättningar att bli en viktig del i länets samlade insats för att möta behovet av stöd till människor som förlorat sitt arbete och vill söka sin framtid i egen verksamhet. Entreprenörskap och nyföretagande Stärka kvinnors och utlandsföddas företagande samt engagemang, inflytande och delaktighet i näringslivet. Under 2008 har projektet RUGIN (Regional utveckling genom invandrares kompetens) på allvar kommit igång. RUGIN drivs av Almi och har som syfte att stödja utlandsfödda med att starta och driva företag. Verksamheten har sin bas i Jönköping men verkar över hela länet. Programmet för att främja kvinnors företagande har bedrivits under Programmet leds av Länsstyrelsen men samverkan sker med Regionförbundet. Via programmet drivs flera projekt som syftar till att främja kvinnors företagande. Även noderna i Science Parksystemet kan få en betydelsefull roll framöver då det gäller att ge stöd i hemmiljön för personer som nu vill ta steget och prova egna affärs- eller produktidéer. 20

21 Effektivisera rådgivningsverksamheten och stödet till nya och befintliga företagare Inom ramen för samarbetet med och mellan länets näringslivschefer pågår ett arbete som syftar till att bli bättre på att använda länets samlade resurser då det gäller olika former av stöd till regionens näringsliv. Arbetet fortsätter under Vidare fortsätter arbetet med att göra utveckla länsportalerna och Ett brett, etiskt och miljödrivet näringsliv Medverka till att företag i högre utsträckning utvecklar och tar till vara affärsmöjligheter kopplade till miljödriven utveckling Internationella Handelshögskolan i Jönköping har fått ett uppdrag som innebär att analysera svagheter och lyfta fram utvecklingsmöjligheterna i länet, inte minst då det gäller att ta till vara affärsmöjligheter kopplade till miljöfrågan. Målet med arbetet är att skapa ett underlag för hur regionen ytterligare ska stärkas och stå väl rustad i den nya ekonomiska geografin. Högskolans arbete kommer att bli klart under Öka satsningen på utbildning, forskning och samarbete inom miljö- och energiområdet samt etablera ett energikontor Länsstyrelserna har fått i uppdrag att i samråd med Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket, kommunerna samt andra berörda regionala aktörer utarbeta regionala klimat- och energistrategier i syfte att minska klimatförändringarna, främja energiomställningen, öka andelen förnybar energi samt främja energieffektivisering och effektivare transportsystem. Länsstyrelsen har även påbörjat ett energieffektiviseringsprojekt. Det är ett informations- och utbildningsprojekt som syftar till att göra verksamhetsutövare inom industrin, handeln, byggbranschen och lantbruket medvetna om hur man arbetar mer energieffektivt. Projektet syftar också till att stötta kommunerna i sitt arbete med energifrågor riktade till icke-konsumenter. Länsstyrelsen har dessutom ansökt och fått beviljade medel för att driva ett energikontor under en tvåårsperiod. Fortsätta den offensiva satsningen på besöksnäringen Besöksnäringen har fortsatt att utvecklas positivt under 2008 och allt tyder på att näringen kommer att få en allt större betydelse för länet både vad gäller ekonomi och sysselsättning. Bland annat har arbetet med att etablera charterturism mot den tyska marknaden intensifierats under året och vi står nu inför ett mycket spännande Det innebär att chartrade flygningar från sex olika avgångsplatser i Tyskland kommer att landa på Jönköping flygplats under ca tio veckor, med start runt midsommar. Besökare av denna dimension är knappast något som Jönköpings län själv klarar, utan avtal har slutits mellan Smålands Turism AB och angränsande län. Samarbete av detta slag möjliggör att vi kan höja såväl kvalitet som volym och dessutom ger det potential för fortsatta gemensamma ansträngningar. För Jönköpings län innebär detta att ett betydande antal företag i besöksbranschen ställs inför stora utmaningar och möjligheter under Stimulera till inflyttning av nya verksamheter Genom bland annat ett nära samarbete med ISA, Invest in Sweden Agency, har ett antal förfrågningar från utländska företag bearbetats och många kontakter har knutits med olika utländska organisationer, ambassader med flera för att sprida information om fördelar med att investera i Jönköpings län. Under 2008 etablerade 5 utländska företag sin verksamhet i länet med fokus på handel, industri och besöksnäring. Sedan 2005, när länet aktivt började arbeta med att stimulera till fler utländska investeringar i regionen, har sammanlagt 20 verksamheter etablerats. Under 2008 genomfördes i samarbete med Internationella Högskolan i Jönköping en kartläggning av de utlandsägda företagen i Jönköpings län. Denna kartläggning låg till grund för planeringen av det fortsatta arbetet med befintliga utlandsägda företag i regionen, bland annat ett pilotprojekt med Aneby kommun, där de största arbetsgivarna är utlandsägda företag. Pilotprojektet innebär att under 2009 träffa dessa företag för att gemensamt ta fram en lista över frågor och faktorer som är viktiga för företagen för att de ska trivas. Syftet med projektet är att gemensamt utforma en plan för hur vi som kommuner och län kan utveckla och stärka relationerna med de utländska ägarna. 21

22 Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Kunskap och kompetens i hela länet Övergripande mål Jönköpings län ska ha en attraktiv arbetsmarknad och ett hållbart arbetsliv, där alla är delaktiga, där människors hälsa och kompetens är ovärderliga resurser, där tillgången på arbetskraft med rätt kompetens är tryggad och där förutsättningarna finns för ett livslångt lärande och en kontinuerlig kompetensutveckling på alla nivåer och över hela länet. Delmål Människors anställningsbarhet i fråga om utbildning och annan kompetens ska öka. Den generella utbildningsnivån i länet ska höjas. Alla som tillhör den arbetsföra befolkningen ska erbjudas den kompetensutveckling som krävs för att få, byta eller behålla ett arbete. Samordnad utbildning, fortbildning och validering tillsammans med tillgänglig kollektivtrafik ska ge en jämnare befolkningsfördelning utifrån kön, bransch och geografi. Just nu händer det mycket på arbetsmarknaden och det händer snabbt. Vi har ingen möjlighet att påverka den globala konjunktur som råder och som landets största tillverkningslän blir vi därmed extra drabbade när order uteblir. Många länsbor berörs nu av varsel och arbetslöshet. Då blir det desto viktigare att kompetensförsörjningsdelen, med utbildning och validering, fungerar och utvecklas efter de behov som finns. Första halvåret 2008 hade vi landets högsta sysselsättningsnivå och stor brist på kvalificerad arbetskraft. Hög sysselsättning och låg arbetslöshet under lång tid har också fått till följd att länet har en av landets lägsta formella utbildningsnivåer. På kort sikt är det en utmaning att åtgärda det som ingen hinner när konjunkturen är på topp utbilda personal så att länet står bättre rustat när det vänder igen. Nya former av yrkesutbildningar införs under 2009 som en del i att förse arbetsmarknaden med de kompetenser som efterfrågas. Yrkeshögskola, Yrkesvux och försök med lärlingsutbildningar på gymnasiet, ställer också större krav på näringslivet. Arbetsgivarna förväntas nu vara med och planera innehåll, medverka i styrgrupper och ge möjlighet för LIA (praktiskt lärande och handledning i utbildningen). Det är viktigt att redan nu se till arbetsmarknadens behov på lång sikt, det vill säga så konjunkturoberoende som möjligt. Vi vet att arbetskraftsbristen kommer att öka om några år på grund av stora pensionsavgångar och minskade barnkullar. För att överbrygga gapet mellan de behov som finns och kompetensen hos dem som står utanför arbetsmarknaden behövs samordnade insatser. En betydande del av den arbetskraft som står till arbetsmarknadens förfogande består av inflyttade från utlandet och ungdomar som inte har slutfört sin gymnasieutbildning. Det krävs således stora utbildningsinsatser och ett medvetet mångfaldsarbete för att alla ska kunna integreras och bidra till länets tillväxt. I Regionala kompetensrådet pågår nu ett arbete med att ta fram strategier och en handlingsplan för länets kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Lägesrapport för prioriterade åtgärder Livslångt lärande genom samverkan Ta initiativ till ett ökat gymnasiesamarbete Diskussionerna kring ökat gymnasiesamarbete pågår i mer eller mindre omfattning i länets kommuner. Frågan har fått ökad aktualitet då antalet aktörer på marknaden har ökat samtidigt som elevkullarna minskar kommande år. Det är mer kostnadseffektivt att samverka regionalt än att ha allt i egen regi. Införandet av Teknikcollege är ett exempel på regional samverkan. Inom kommande Yrkesvux är också samverkan en av bedömningsgrunderna för tilldelning av utbildningsplatser. Verka för ett ökat utbud av yrkesinriktade utbildningar som KY-utbildningar, traineeprogram etc. Inom KY har sedan lång tid länets ambition varit ett ökat utbud, men myndigheten har under de senaste två åren inte beviljat några nya utbildningar. Nu ligger länets anordnare i startgroparna för att söka nya utbildningar när Yrkeshögskolan införs. Regionförbundet bevakar förändringarna och stöttar aktörerna för att utveckla lärmiljöer, yrkesutbildning och yrkesvalidering, bl.a. genom att bevilja projektmedel, och delta i de länstäckande nätverk som hanterar frågorna. 22

23 Etablera utvidgade lärcentrum i samtliga av länets kommuner som viktiga lärmiljöer samt utvecklingsarenor för KY-utbildning, utlokaliserad högskoleutbildning och utveckling av affärsidéer och företagande (Science Parksystemet) Högskolan i Jönköping har flera roller i länets utveckling; som utbildningsanordnare, som skapare av ny kunskap genom forskning, som länk i internationella kontakter, som arbetsgivare för kvalificerad arbetskraft och som attraktivitetsfaktor för länet. Därmed är det också viktigt att högskolans verksamhet är tillgänglig för länets samtliga kommuner. Regionförbundet stödjer högskolans verksamhet och dess roll i länets utveckling genom samverkan i olika råd där utbildningsfrågor hanteras och tilldelning av projektstöd för forskning och utvecklingsprojekt. Ökad mångfald och delaktighet Bättre ta tillvara den resurs som unga, utlandsfödda, sjukskrivna, långtidsarbetslösa och funktionshindrade utgör, det vill säga människor som många gånger hamnar i utanförskap I olika nätverk och medverkan i projekt verkar Regionförbundet för att personer i utanförskap ska integreras och ses som en resurs för länets tillväxt. Vi behöver alla personer med arbetsförmåga som delaktiga i ett fungerande och hållbart arbetsliv. Det är angeläget att belysa den könssegregering som råder i arbetslivet och vilka sätt den kan motverkas på. Det finns med som ett viktigt kriterium vid bedömning av projektansökningar. Projektmedel har också använts för att ta fram ett förslag på hur vi skulle kunna göra länet mer tillgängligt genom en mottagningsorganisation. Olika regionala och lokala aktörer har deltagit vid fyra olika tillfällen för att diskutera respektive delmål. Just nu pågår sammanställningen av materialet från seminarierna och arbetet med den regionala strategin. Strategin beräknas vara klar att presenteras under försommaren Utveckla och permanenta valideringsverksamheten i länet enligt nationella metoder och system Validering av kunskaper är ett viktigt verktyg för en ökad deltaktighet i arbetslivet. Regionförbundet stöttar utveckling av valideringsverksamhet enligt nationella metoder och system. Mer kraft på detta kommer att läggas framöver. Attraktivitet som konkurrensmedel Motivera länets kommuner att aktivt och prioriterat arbeta med attraktivitet som konkurrensmedel Aktiviteter pågår, antingen i egen regi eller i samverkan, genom medverkan i mässor eller genom riktade rekryteringsresor i Sverige eller utomlands för att locka arbetskraft och verksamheter till länet. Nyckeln till framgång är attraktivt boende och bra service och närheten till regioncentra och bra kommunikationer är avgörande i många fall. Verka för att könssegregeringen på arbetsmarknaden bryts och att insikten hos arbetsgivarna om jämställdhetens betydelse för långsiktigt hållbar tillväxt ökar Företrädare för näringslivet, fackföreningsrörelsen, idrotten, föreningslivet, kyrkan, kulturlivet, kommunerna, landstinget och statliga myndigheter träffades i början av 2007 efter en inbjudan av Länsstyrelsen för att diskutera hur vi kan utforma en regional strategi för att förverkliga de jämställdhetspolitiska målen i Jönköpings län. Mötet utmynnade i ett förslag om att lägga upp det fortsatta arbetet utifrån de fyra delmålen; jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt mäns våld mot kvinnor ska upphöra. 23

24 Internationell samverkan Nya relationer med omvärlden Övergripande mål Jönköpings län ska ha en internationell konkurrenskraft samt vara öppet för och engagerat i internationella relationer inom såväl näringsliv och offentlig sektor som det civila samhället och de politiska mötena. Delmål EU-orienteringen i form av projektinriktat arbete med mellanstatlig bas ska öka. Användandet av EU:s program och projektmedel ska öka. Antalet utländska företagsinvesteringar och företagsetableringar ska öka. Antalet utländska besökare ska öka. Det internationella samarbetet mellan samhälle, högskola/forskning och näringsliv liksom inom kulturoch föreningsliv ska vidareutvecklas och intensifieras. I den värld vi lever i idag blir det internationella perspektivet allt viktigare och vi påverkas också allt mer av det som händer, inte bara i Europa utan i allt större utsträckning också i USA och Asien. Utvecklingen går allt snabbare, förändringarna sker fortare. Kommunikation och information förmedlas på ett ögonblick. Den svåra ekonomiska situation vi i större delen av världen befinner oss i, visar mycket tydligt hur vi påverkas av det som händer på utländska marknader och vilka effekter det får för vårt eget näringsliv. Mot den bakgrunden inser vi också vikten av att arbeta med internationaliseringsfrågorna i vår egen region. Vi behöver öka medvetenheten hos invånare, institutioner och andra aktörer i länet och stärka regionens internationella roll. Genom Sveriges EU-ordförandeskap måste vi bli bättre på att ta till vara kontakt- och finansieringsmöjligheter i Europa för bland annat kulturutbyte, handelsutbyte, forskning och resor. Det är också viktigt att bygga långsiktiga relationer mellan vårt län och andra regioner i andra länder för att öka förståelsen mellan människor och stärka den globala solidariteten. Vi behöver arbeta för att attrahera utländska besökare, internationell kompetens, öka kunskapsutbyte och samarbete samt attrahera utländska investeringar och etableringar till vårt län. Detta är avgörande för en hållbar god tillväxt i framtiden. Lägesrapport för prioriterade åtgärder Tillgänglig internationell kompetens Stötta länets kommuner och landsting i internationella frågor, med projektverksamhet och med information om EU:s olika program För att stärka länets engagemang i den sydsvenska samarbetsorganisationen SydSam och frågor om EU:s sjunde ramprogram har Regionförbundet tagit initiativ till en arbetsgrupp. I gruppen ingår länets politiska representanter och sakkunnig i Sydsams forskningsberedning tillsammans med representanter från Högskolan i Jönköping och det internationella sekretariatet. Detta har resulterat i en nära samverkan och en möjlighet att framöver kraftsamla, utbyta information och snabbt komma till handling då möjligheter till intressanta partnerskap eller utlysningar om projektmedel dyker upp. Länet är dessutom genom Regionförbundet medlem i Innovation Circle Network. Detta är ett nätverk som bygger på samverkan och att med hjälp av EU-medel ytterligare stärka deltagande kommuners och regioners internationalisering. Genom projektmedel till EEN:s (Enterprise Europe Network i Jönköpings län) EU-projekt Competence Europe får företagen i länet möjlighet att åka på studieresor inom EU. 24