Yttrande över sitlfhavinkandet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2u10; i)

Transkript

1 o Finansdepartementet fi.registratorarederingskansliet.se Yttrande Dnr : (10) Yttrande över sitlfhavinkandet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2u10; i) (Dnr Fi 2015/781) Sammanfattning' tillstyrker utredningens förslag om att bestämmelser införs som innebär att det ställs tydliga krav på en enskild huvudman vad gäller insikt, erfarenhet och lämplighet att bedriva utbildningsverksamheten samt krav på att huvudmännen har ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten långsiktigt. Det är vidare bra att den personkrets som ska omfattas av lämplighetsprövningen tydliggörs i skollagen. är också positiv till att angivna krav inte bara ska gälla för den enskilde huvudmannen vid tidpunkten för själva godkännandet utan fortlöpande då denne bedriver verksamhet och att det införs en anmälningsskyldighet för huvudmannen såväl vid förändringar i den personkrets som ska omfattas av prövningen som vid förändringar i de ekonomiska förutsättningarna som kan påverka verksamhetens långsiktighet. tillstyrker vidare att det ska ingå i s tillsynsansvar att utöva tillsyn över de fortlöpande krav som föreslås gälla för den enskilde huvudmannen och att det införs en möjlighet till direktåterkallelse av ett godkännande i särskilda situationer utan krav på föreläggande dessförinnan. ser också positivt på att en avgift ska få tas ut via en ansökan om gödkärmande. Däremot är tveksam till atferi avgift ska I tas ut när det gäller anmälningar om förändringar i personkretsen. lämnar följande synpunkter på betänkandet. yttrar sig enbart över de delar i betänkandet som anknyter till myndighetens ansvarsområde. lämnar vidare endast synpunkter på de avsnitt där utredningen har lämnat förslag och inte i delar som utreds av annan utredning eller föreslås bli föremål för utredning inom ramen för en ny utredning., Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 Yttrande Dnr :1761 2(10) 11.1 Ekonomiska förutsättningar för en långsiktig verksamhet I Utredningen (s. 224) anges angående begreppet "långsiktighet" att dess innehåll måste avgöras utifrån förhållandena inom respektive verksamhetsområde. När det gäller utbildningsområdet sägs, med hänvisning till vad som uttalats i.p.rop. 2009/10:157 s. 21, att ett riktmärke ifråga om vad som kan vara på lång sikt kan vara fem år. I övrigt ges inte någon närmare vägledning angående tidsperspektivet. Våd som ska anses utgöra på lång sikt är ett viktigt och grundläggande begrepp för bedömningen av em en ansökan ska godkännas eller inte, din et huvudman fortlöpande uppfyller detta krav samt om en huvudmans skyldighet att anmäla förändringar i de ekonomiska förutsättningarna ska inträda. Det är bl.a. därför av stor vikt för en huvudman att begreppets innehåll är tydligt och att det är möjligt för denne att kunna avgöra under vilken tidshorisont ep bedömning av långsiktighetskravet kommer att ske. De ovan angivna övervägandena ger enligt inte tillräcklig ledning vid denna bedömning. anser därför att begreppet behöver bli föremål för ytterligare analys och förtydligande under den fortsatta beredningen. Utredningen föreslår att den nuvarande skrivningen i 2 kap. 5.skollagen om att "...elevunderlaget är tillräckligt..." ska tas bort och ersättas med en skrivning i den föreslagna 2 kap. Sa "...ska även ha ekonomiska förutsättningar att...". En huvudman kan ha en mycket god ekonomi även om den inte har ett tillräckligt elevunderlag. Elevunderlaget är emellertid mycket viktigt för att ekonomiska förutsättningar för att driva en skolverksamhet varaktigt och med god kvalité ska föreligga. Enligt bör det framgå av lagtexten att elevunderlaget ska vara. tillräckligt Ktav på insikt, erfarenhet och i övrigt läniplig -1-22kap.Sa föfsta sty-def4föresia Jältbedömningen Om &ft Slirande är en juridisk person också ska omfatta ägare och andra som har ett väsentligt inflytande över verksamheten. Utredningen har bedömt att det inte är lämpligt att i skollagen precisera hur stort ägandet ska vara för att en person ska omfattas av prövningen då detta hindrar ansvarig tillsynsmyndighet från att anpassa prövningen till förhållandena i det enskilda fallet. Det anges vidare bl.a. att i de fall den juridiska personen ägs av en annan juridisk person kan även den sistnämnda juridiska personen omfattas av prövningen om ägandet innebär ett väsentligt inflytande. Vidare beskrivs i allmänna ordalag vilka personer som skulle kunna falla inunder begreppet andra med väsentligt inflytande i verksamheten. Det bör övervägas dm personkretsen kan tydliggöras ytterligare.

3 Yttrande Dnr :1761 3(10) 113 Bemyndigande. att utfärda föreskrifter Utredningen föreslår att regeringen eller den myndighet ~regeringen bestämmer ska få bemyndigande att meddela föreskrifter om Villkor för godkännande. Det kan enligt vad som anges i utredningen (s. 231) handla om mer detaljerade bestämmelser om prövningen av aktörernas ekonomiska förutsättningar, eller om kompletterande bestämmelser om vilka krav som ska ställas på erfarenhet inom ett visst område. Friskolekommitten föreslog i sitt betänkande Friskolorna i samhället (SOU 2013:56, s. 291) dels att skulle få ett bemyndigande av regeringen att utfärda föreskrifter för sin lämplighetsprövning, dels. att dessa föreskrifter borde innehålla uppgifter om vilka omständigheter som skulle beaktas vid lämplighetsprövningen och vad ett beslut om avslag skulle grunda sig på. Även om utredningen inte nu uttryckligen föreslår att ska få ett sådant bemyndigande anser inspektionen att det finns skäl att här hänvisa till vad. anförde i sitt yttrande (s. 3-4) över dessa förslag (s yttrande över Friskolekommittens betänkande biläggs detta yttrande, bilaga 1) har alltjämt samma uppfattning i dessa frågor, i vilka inspektionen också har fått stöd i regeringens proposition 2013/14:112, Villkor för fristående skolor m.m., s ,4 fortlöpande krav på ekonomi, insikt, erfarenhet och lämplighet ' tillstyrker att det införs ett krav på att en huvudman fortlöpande ska uppfylla kraven på ekonomiska förutsättningar, insikt, erfarenhet och lämplighet i övrigt. Att krav på en stabil ekonomi även ska gälla efter att skolan startat stärker elevens rätt till en god utbildning. Även vid tillfälliga nedgångar i intäkterna hos den enskilde huvudmannen ska eleverna få en fullgod utbildning. Förutsättningarna för att eleven får en utbildning med jämn och gå '''' kvalitet ökar genom förgagen. Det är också viktigt att eleverna i malfallet kan gå kvar i den skola man valt under hela utbildningstiden. Risken för konkurs eller snabba beslut om att stänga skolor bör minimeras. Förslagen möjliggör för att kunna agera tidigt vid signaler och man kan. därigenom minska riskerna för oplanerade avvecklingar av verksamheter. Även ur den aspekten leder förslagen till en ökad stabilitet och långsiktighet. Det är dock enligt tveksamt om det är korrekt att reglera ett krav på huvudmannen om ett fortlöpande uppfyllande av kriterierna för godkännande enligt 2 kap. 5 a, endast genom regleringen beträffande s tillsynsansvar i 26 kap Det förslag som utredningen lämnat i denna del innebär enligt s uppfattning också att lagstiftningen

4 Dnr :1761 4(10) blir otydlig då det förs in materiella bestämmelser i ett kapitel som reglerar tillsyn/kvalitetsgranskning. Förslagsvis bör denna punkt därför istället föras över till ett nytt stycke i 2 kap. 5 a. En möjlighet kan också vara att punkten. regleras i en separat paragraf i 2 kap. En sådan ordning blir mer juridiskt korrekt gentemot huvudmannen och utgör en tydligare grund för Skolinspektiori-. en att använda vid sin tillsyn av huvudmannen. Av författningskommentaren till 2 kap. 5 a skollagen, (s. 280), framgår att det är den som ansöker om godkännande, dvs, den blivande huvudmannen, som ska visa att kraven i 2 kap. 5 a. är uppfyllda. Pet är principen om att det k. den som ansöker om något som gäller när prövar en ansökan om. godkännande som huvudman för fristående skola. Inom tillsynsverksamhet är. det däremot tillsynsmyndigheten som har att visa det föreligger brister i förhållande till författningarnas krav och att grund därmed föreligger för att förelägga en huvudman att vidta åtgärder för att avhjälpa eventuella brister. I betänkandet (S. 232) framgår av utredningens förslag att kraven på insikt, erfarenhet och lämplighet ska kvarstå även efter det att godkännande har meddelats och att detsamma gäller kravet på att en huvudman ska kunna visa att denne har ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten långsiktigt. Denna skrivning kan tolkas som att det, åtminstone beträffande kravet på ekonomisk stabilitet, även efter godkännandet är huvudmannen som ska kunna visa att förutsättningarna för godkännandet i 2 kap. 5 a, är uppfyllda. Detta överensstämmer inte med den princip om bevisbörda som gäller inom tillsynsverksamhet och vill göra lagstiftaren uppmärksam på detta förhållande Återkallelse av tillstånd Arid bristande lämplighet man, författningskommentaren (s. 284) Anges att för att ett godkännande ska kunna återkallas utan föreläggande vid bristande lämplighet m.m. måste huvudmannen sakna rättslig eller faktisk möjlighet att åtgärda de brister som föranlett frågan om återkallelse av godkännandet. Detta villkor: framgår inte av det föreslagna tillägget i 26 kap. 14. Enligt s mening är det av tydlighetsskäl lämpligt att denna förutsättning uttryckligen anges i bestämmelsen (jfr Friskolekommittens förslag till lydelse av 26 kap. 14 ) Anmälan om ändrade förhållanden tillstyrker förslaget om att enskilda huyndmän ska anmäla förändringar i personkretsen och de ekonomiska förändringarna. Däremot bör tidpunkt för anmälan ses över i den fortsatta beredningen,

5 Yttrande Dnr :1761 5(10) På s. 235 anför utredningen att nya ägare ska anmälas vid förvärvet eller utan dröjsmål därefter. Vidare sägs att vid byte av en styrelseledamot anmälan ska..göras så snart som möjligt efter. det att ledamoten valts in och att en ny VD ska ~åhå så snart som möjligt efter anställningen. Det kommer således att för innebära att en prövning av de nya ägarnas respektive personernas lämplighet kommer att ske i.efterhand, vilket kan innebära problem om inspektionen gör den bedömningen att de nya ägarna/personerna inte är lämpliga. Ytterst kan det bli fråga om att återkalla ett godkännande om de nya ägarna inte bedöms lämpliga. OM en prövningav en anmälan om t.ex. ett förvärv sket av i förväg behöver inte denna problematik uppstå. För det fall att gör bedömningen att den nye ägaren är olämplig kan huvudmannen istället välja att överlåta aktierna till en arman lämplig förvärvare utan att skolverksamheten behöver påverkas. Om prövningen sker i efterhand och Skolinspektinen återkallar ett godkännande för -huvudmannen skulle en i övrigt väl fungerande verksamhet kunna tvinga läggas ner, om förvärvet inte kan gå åter (jfr här -med vad som gäller för finansiella företag att. Finansinspektionen måste pröva förvärvet i förväg för att det ska få genomföras, 60 dagars handläggningstid). Det kan i sammanhanget noteras att Friskolekommitten i sitt betänkande föreslog att en anmälan om att en ny fysisk eller juridisk person får ett väsentligt inflytande i huvudmannen skulle ske i förväg eller - om det förhållande som föranlett anmälningsskyldigheten inte har kunnat förutses - utan dröjsmål (se 2 kap. 7 a i förslaget). Mot den bakgrunden anser att det i den fortsatta beredningen av förslaget bör övervägas om det kan finnas anledning att en prövning av ändrade förhållanden gällande personkretsen i 2 kap. 5 a som huvdregel ska ske i förväg, dock med möjlighet till undantag härifrån på grund av oförutsedda händelser. konstaterar vidare att det i den föreslagna 6 b anges att "anmälan ska göras i samband med förändringen". 1 författningskommentaren (s. 282) anges däremot att anmälan ska göras "så snart som möjligt" alternativt "eller utan dröjsmål olärefter",: Den föreslagna paragrafen är inte tillräckligt tydlig oh. det räcker inte med att detta anges i författningskommentaren. På s. 236 anger utredningen att om vid tillsyn eller på annat sätt får indikationer på att det kan ha skett förändringar som inte har anmälts, kan förelägga huvudmannen att komma in med den information som krävs. Det sägs däremot inte något om möjligheten till återkallelse av godkännandet i en sådan situation. Enligt kan det ytterst bli aktuellt med återkallande av godkännandet om en huvudman, efter föreläggande, vägrar att komma in med information om ändrade förhållanden. Som anförde i sitt yttrande över Friskolekonunitterts betänkande (s. 4) är det dock mycket tveksamt om en utebliven anmälan i sig kan utgöra ett sådant allvarligt missförhållande som enligt skollagen krävs för ett

6 Vt!' de Dnr :1761 6(10) återkallande (26 kap. 13 skollagen). föreslog därför ätt ytterligare författningsstöd för återkallande i en sådan situation borde införas'. Denna fråga bör bli föremål för ytterligare utredning i den fortsatta beredningen. Det kommer i flertalet fall bli så att den första gången en huvudman blir, föremål för ägarprövning är i tillsynen av verksamheten. En fråga som då uppkommer är från -Vilken tidpunkt en anmälan om förändringar ska göta. Ska endast förändringar som sker efter ikraftträdandet beaktas till exempel. Detta måste tydliggöras i den fortsatta beredningen Avgifter tillstyrker att en avgift ska få tas ut vid ert ansökan om godkännande som huvudman. Däremot är tveksam till att ta ut en avgift vid en anmälan om förändring i personkretsen.. Vidare bör frågan om en eventuell sanktionsavgift vid utebliven anmälan ses över i den fortsatta beredningen. är positiv till att en avgift tas ut vid en ansökan om godkännande som huvudman och att den ska differentieras. Här måste det dock tas höjd för att ansökan kan se mycket olika ut och inte enbart beroende på bolagsform. En ansökan om att driva gymnasieskola kan t.ex. avse ett program och en annan ansökan tio program. Utredningen föreslår vidare att det ska vara möjligt att ta ut en avgift vid en anmälan om förändring beträffande den personkrets som anges i 2 kap. 5 a. Det föreslås samtidigt en skyldighet att anmäla en sådan förändring till. Att avgiftsbelägga ert skyldighet att vida en viss åtgärd är enligt tveksamt. Det torde inte heller finnas något egentligt egenintresse för en huvudman att i här aktuell situation anmäla en förändring av personkretsen då en underlåtenhet att meddela förändringar inte får någon annan konsekvens än att, med stöd av 26 kap. 7 skollagen, kan förelägga huvudmannen att komma in med uppgifterna. 1 de fall, när, med stöd av 26 kap. 7 skollagen, förelägger en huvudman att komma in med vissa uppgifter ska huvudmannen inte erlägga någon form av avgift. anser därför att förslaget att avgiftsbelägga en skyldighet att anmäla en förändring i personkretsen noga bör ses över om det ska införas. kan vidare konstatera att det finns en risk att huvudmän inte arunäler förändringar i personkretsen om de ska betala en anmälningsavgift, när det inte blir några följder om anmälan inte görs. Det bör i den fortsatta be-

7 Yttrande Dnr :1761 7(10) fedi-tingen se S över om en underlåtenhet att anmäla ska förenas med någon form av sanktionsavgift. I betänkandet sägs inte något om denna situation. anser att det Ska föras in ett särskilt bemyndigande från regeringen om att får bestämma. storleken på de föreslagna avgifterna. I 5 avgiftsförordningen (1992:191) föreskrivs gt en myndighet får bestämma storleken på.andra avgifter än de. scan.avses 4 endast efter särskilt bemyndigande från regeringen. De avgifter som här är aktuella tas inte upp:i 4. I 2 kap. 6 c måste därför ett bemyndigande i enlighet med vad som anges i 5 avgiftsförordningen föras in Utdrag ur belastningsregistret Utredningen föreslår att ska få en rätt att få uppgift om brott ur belastningsregistret motsvarande den som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) hat vid sin tillståndsprövning: Enligt förslaget ska denna rätt gälla beträffande densom överväger att godkänna samt, om sökanden är en juridisk person, den personkrets som ska omfattas av prövningen. Motsvarande rätt Ska enligt förslaget också gälla för inspektionens tillsynsverksamhet. ser positivt på förslaget. Det bör även i den fortsatta beredningen ses över s möjligheter att få uppgifter om brott för vilket åtal väckts ur misstankeregistret (jfr 4 13 förordningen(1999:1135) om misstankeregister avseende Fastighetsmäklarinspektionens rätt att begära uppgifter vid lämplighetsprövning, jfr här bilaga 1, sid 3). 12. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser De föreslagna bestämmelserna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli Några övergångsbestämmelser föreslås inte införas med anledning av detta,. vilket innebär (se s. 245) att 'bestämmelserna ska börja tillämpas för nya ansökningar om godkännanden och i tillsynen frän detta datum. instämmer i utredningens bedömning att det är viktigt att de förslag som läggs fram i betänkandet införs och börjar gälla så snart som möjligt. Tiden från det att ett beslut om införande av förslaget kan komma att fattas och dagen för ikraftträdande den 1 juli 2016 kommer, såvitt kan bedöma det, att bli kort. För att tillförsäkra en rättssäker och ändamålsenlig tillämpning av de nya bestämmelserna krävs att utbildningsinsatser genomförs för s medarbetare inom såväl myndighetens prövning av godkännanden som inom tillsynsverksamheten. Vidare är det nödvändigt att anpassa och utveckla myndighetens processer och stöd i arbetet i form av bedömningsstöd, mallar och IT-system. anser därför att en rim-

8 Yttrande Dnr :1761 8(10) hg dag för ikraftträdande är den 1 januari Ett ytterligare tungt vägande skäl för att tidpunkten för ikraftträdandet bör vara den 1 januari när det gäller prövningen av godkännanden av ansökningar som har kommit in före den 1 juli 2016 är att de nya bestämmelserna i annat fall kan kornma att börja tillämpas mitt i en ansökningsomgång. En sådan ordning skulle innebära att den nya regleringen skulle gälla för de ärenden där beslut inte meddelats före den 1 juli medan den äldre regleringen alltjämt skulle vara tillämplig i de ärenden där beslut meddelas före ikraftträdandet. Till detta kommer att handläggningen av en ansökan där beslut inte meddelats före den 1 juli 2016 också måste kompletteras för att en prövning ska kunna ske i enlighet med den nya föreslagna regleringen. Detta är enligt varken en lämplig eller effektiv ordning Konsekvenser för staten Det som tidigare har anfört till utredningen utgör fortfarande enligt s mening en rimlig uppskattning av de tillkommande kostnaderna när en anpassning till de föreslagna förändringarna har genomförts. Till det tillkommer såväl inom myndighetens prövning av godkännanden som inom tillsynen kostnader för implementering av de nya uppgifterna. Utredningen har (s. 251) utifrån, av lämnade uppgifter och utifrån det antagandet att antalet ansökningar i genomsnitt kommer att ligga på 2015 års nivå, räknat fram hur stor kostnadsökningen för s prövningar av godkännanden totalt beräknas bli per år ( kr). Utredningen menar dock att den framräknade kostnaden kommer att bli lägre än så och på sikt uppgå till högst kr. Som skäl för detta anges bl.a. att den uppskattade kostnadsökningen "inkluderar ansökningar om utökade tillstånd" och att en prövning av sökandens erfarenhet, insikt och lämplighet därför inte kommer att behöva göras i vaije ärende. vill här påtala att myndigheten redan i de tidigare gjorda beräkningarna har tagit hänsyn till att vissa-ärenden-kommer attgåreiativt-fortatthandlägga--avseende-de- tillkom mande uppgifterna medan andra ärenden kommer att kunna ta betydligt längre tid anspråk i de delarna. De av redovisade siffrorna utgör således en genomsnittskostnad. Vidare bedömer att kostnadsökningen inte kommer att minska på grund av att vissa ansökningar rör utökning av verksamheten (utökning av godkännandet) förrän tämligen långt fram i tiden då det i dagsläget inte finns några huvudmän som har genomgått ägarprövning. Ett annat skäl som utredningen också tar upp till att. kostnaderna inte kommer att bli så höga är att det är sannolikt att ansökningar i vissa fall kommer att avslås innan det blir aktuellt att. pröva exempelvis sökandens..lämplighet eller ekonomiska förutsättningar. Som förgår förslaget så antar då utredningen att Skolinspektiönen då ska göra en

9 Yttrande Dnr :1761 9(10) prövning av huvudmannens förutsättningar enligt 2 ko.. 5 som ett första led och om det då blir avslag så ska inte göra en ägarprövning eller en prövning av huvudmannens ekonomiska förutsättningar. Enligt är det dock inte möjligt att först pröva huvudmarmens förutsättningar enligt 2 kap. 5, och därefter som ett andra led de ekonomiska förutsättningarna eftersom de prövningarna är helt beroende av varandra. Det är t.ex. inte möjligt att bedöma en huvudmans förutsättningar till elevhälsa, skolbibliotek eller lärarresurser utan att samtidigt bedöma elevunderlaget och budgeten. Det är av.stot.vikt att gör en helhetsbedönming utifrån både huvudmannens ekonomiska förutsättningar och förutsättningarna att följa föreskrifterna. Som ser det är frågan om lämplighet en prövning som bör göras tillsammans med övrig formell prövning av ansökan innan en prövning av huvudmannens förutsättningar görs. s upp- - fattning är därför att det inte finns skäl att på det sätt som utredningen angett justera ned den beräknade årliga kostnadsökningen för tillståndsprövningen. Avslutningsvis kan konstatera att det bör åligga en myndighet att själv ansvara för rutiner Såsom i vilken ordning olika moment genomförs. Även när det gäller den beräknade kostnadsökningen för s tillsyn utgör de av redovisade siffrorna genomsnittskostnader, då även i denna del har beaktat att vissa ärenden kommer att gå relativt fort att handlägga avseende de tillkommande uppgifterna medan andra ärenden kommer att ta betydligt längre tid i anspråk i de delarna. menar därför att det inte heller finns grund för att justera ned den årliga kostnadsökningen ( kr) per år för s tillsynsverksamhet. vill i sammanhanget också ta upp att det för att de nya bestämmelserna ska kunna tillämpas på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt, processer och stöd i arbetet i form av bedömningsstöd, manar och IT-system behöver anpassas och utvecklas:till detta kommer även utbildningsinsatser på området för s personal samt informationsinsatser till intressenter utanför myndigheten. Tiden för implementering och utbildning av medarbetare vid enheten för tillståndsprövning uppskattar till fyra timmar per medarbetare. Timkostnaden uppgår enligt tidigare redovisning till 865 kronor. Totalkostnaden för 15 medarbetare blir därför kronor. När det sedan gäller motsvarande kostnad beträffande medarbetare på s tillsynsenheter uppskattar Skölinspektionen även här tiden till fyra timmar per medarbetare: Timkostnaden uppgår enligt tidigare redovisning till 235 kronor. Totalköstnaden för 200 medarbetare. blir därför i det närmaste kr. Vidare uppskattar kostnaden för ut-

10 Yttrande Dnr : (10) veckling av bedömningsstöd och IT-system sant extern information till cirka kr. Sammanfattningsvis uppskattar enligt ovanstående beräkningar den årliga kostnadsökningen till kr. Till detta tillkommer tmder det första året även uppstartskostnader om cirka kr. Författningsförslag. 2 kap. 6 a saknas i författningsförslaget. I 2 kap. 6 c är det nödvändigt.att ett bemyndigande i enlighet med våd $anck framgår av 5 avgiftsförordningen förs in, se avsnitt kap. 3. första stycket 5 ska "" bytas ut mot "Statenå inspektion" som är myndighetens officiella namn. När det gäller 26 kap. 14 anser att bestämmelsen blir mer lättförståelig om orden "förutsättningarna för godkännande". byts ut mot "kraven". anser vidare att det av bestämmelsen även ska framgå att en förutsättning för att återkallelse ska få ske r att den enskilde saknar fåk - fisk eller rättslig möjlighet att åtgärda den aktuella bristen, se avsnitt I den slutliga handläggningen har rättschefen Marie Axelsson deltagit. Ann-Marie Begler Generaldirektör Stefan Axelsson Jurist Bilaga: s yttrande över betänkandet -Friskolorna i samhället (SOU 2013:56)

11 Yttrar Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (17) Sam h (U2013/4880/GV).61,sokir,..:AtjtAt Friskolorna i '3. Saittittäntattnlirig tillstyrker förslaget om prövning av huvudmännens lämplighet vad gäller -vandel och ekonomisk skötsainhet och att det införs ett uttryckligt lagstöd för prövningen i skollagen. Förslaget behöver dock ses över ytterligare i den fortsatta beredningen då det inte är tillräckligt tydligt i alla- delar. Däremot avstyrker förslaget_ om att det ska införas en skyldighet för att förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser brister som allvarligt har försvårat förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen. Det är inte lämpligt att begränsa myndighetens. rådrum vad.gäller att bedöma -när Vitesföreläggande bör användas.. gör en bedömning i det enskilda fallet och där det konstateras att det finns behov av att besluta om ett vitesföreläggande gör myndigheten det. fattar med stöd av nuvarande lagstiftning ett ökande antal vitesförelägganden. Den tänkta volym viten som utredningen pekar på uppfattar inte som tillräckligt analyserad. avstyrker vidareförslaget om att i de -fall vid sin tillsyn av en skolverksamhet konstaterar återkommande brister som påtagligt påverkar förutsättningarna för eleverna att nå kunskapsmålen för utbildningen, ska göra en särskild analys av lärarresurserna på skolan. Med förslagets nuvarande utformning är det enligt oklart när, hur och om den föreslagna analysen ska göras. avstyrker härutöver förslaget om snabbspår för brådskande ärenden då ytterligare reglering, enligt, är obehövlig. I -övriga, delar ställer sig bakom förslagen i sig; men har synpunkter på utformningen och hur de ska genomföras. Generellt kan konstatera att det i samtliga förslag krävs mer analys, tyclliggöran- SkolEnspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

12 Yttrande 2(17) den och överväganden för att de ska kunna genomföras. 1 flera av förslagen förutsätts att kan återkalla ett godkännande i olika situationer med stöd av nuvarande lagstiftning. ser en genomgående problematik kring detta och det bör noga ses över under den fortsatta beredningen. Här bör även hänsyn tas till myndighetens skrivelse i denna fråga (se bilaga). De ekonomiska konsekvenser som Friskolekommitten (kommittén) har redovisat är enligt grovt underskattade. Enligt myndigheten irmebär förslagen än mer utökade arbetsinsatser än vad kommitténs analyser visar. Förslagen kommer, om de genomförs, kräva stora resursförstärkningar för. lämnar härmed följande synpunkter på förslagen i betänkandet Friskolorna i samhället, SOU 2013:56. lämnar endast synpunkter på de avsnitt när kommittén har lämnat förslag och inte i delar som har överlämnats till annan utredning Prövning av skölhuvudmännens lämplighet vad gäller vandel oc-% ekonomisk skötsamhet tillstyrker förslaget om prövning av huvudmannens lämplighet vad gäller vandel och ekonomisk skötsamhet och att det införs ett uttryckligt lagstöd för prövningen i skollagen. Information från belastningsregistret Enligt s uppfattning är den föreslagna avgränsningen avseende vilka brott som ska ges rätt att begära uppgift om ur belastningsregistret alltför begränsad. kan konstatera att hänsyn föreslås tas till färre brott än vid prövning av andra typer av tillstånd. Det får till konsekvens att det ställs lägre krav när det gäller ett godkännande som huvudman för att bedriva utbildning inom skolväsendet. bör istället ges samma möjligheter som Inspektionen för värd och omsorg, att bedöma vandel i samband med tillståndsgivning, jfr 16 b förordningen (1999:1134) om belastningsregister (16 b omfattar avsevärt fler brottskategorier än de som kommittén föreslagit exempelvis narkotikabrott och rattfylleri). I vart fall bör kunna göra en vandelsbedömning avseende en fysisk person med väsentligt inflytande i skolverksamhet utifrån minst motsvarande bedömning som Fastighetsmäklarinspektionen kan göra, för den som ansöker om att bli fastighetsmäklare, jfr 12 förordningen (1999:1134) om belastningsregister.

13 Yttrande Dnr (17) Det saknas motivering i betänkandet över urvalet av brott. anser att det under beredningen bör övervägas att myndigheten ska få rätt att få uppgifter ur belastningsregistret avseende ett mer övervägt urval av brott. I den fortsatta beredningen bör även övervägas s möjligheter att få uppgifter om brott för vilket åtal väckts ur misstankeregistret (jfr 4 p. 13 förordningen (1999:1135) om misstankeregister avseende Fastighetsmäklarinspektionens rätt att begära uppgifter vid lämplighetsprövning). Kommittén skriver att "För avslag bör krävas att det framkommit olämplighet som på ett påtagligt sätt bedöms i en inte obetydlig omfattning kunna påverka huvudmarmens lämplighet att bedriva skolverksamhet". Denna skrivning är svår att förstå. Särskilt användningen av begreppen "påtagligt sätt" och "inte obetydlig omfattning" i samma mening gör att väglechittgen för den bedömning ska göra blir otydlig. För att prövningen ska bli enhetlig och rättssäker krävs att detta förtydligas i den fortsatta beredningen. Lämplighetsprövningen föreslås omfatta såväl ekonomisk som personlig lämplighet. I den personliga lämpligheten föreslår komrnitten att en vandelsprövning ska ingå, däremot sägs inte något om vad som ytterligare skulle kunna ingå i en personlig lämplighetsprövning. anser det önskvärt med ett förtydligande av vad som utöver vandel bör ingå i den personliga lämplighetsprövningen, till exempel om insikt och erfarenhet av att bedriva utbildningsverksamhet, är sådant som bör vägas in. Detta behöver ses över i den fortsatta beredningen. Avslutningsvis bör det i den fortsatta beredningen garanteras att det inte föreligger några hinder, till exempel med hänsyn till sekretess, avseende s inhämtande av uppgifter från Kronofogdemyndigheten och Skatteverket i prövningen av ekonomisk lämplighet. Bemyndigande att meddela föreskrifter Kommittén föreslår att ska få bemyndigande att meddela föreskrifter om en enskilds huvudmans lämplighet att bedriva utbildning. ifrågasätter lämpligheten i att myndigheten ska ta fram föreskrifter om vilka omständigheter som ska beaktas vid bedömningen och vad som ska grunda ett avslag i varje enskilt fall och sedan göra bedömningen i varje enskilt fall. För myndigheten blir det en sammanblandning av uppgifterna att normera och tillämpa reglerna som gör att s beslut kan komma att upplevas som godtyckliga och rättsosäkra. Det vore lämpligare att Skolverket som är den normerande myndigheten får bemyndigande att ta fram dessa föreskrifter. Av kommitténs förslag framgår att s föreskrifter bör innehålla närmare bestämmelser om vilka som kan anses ha ett sådant väsentligt inflytande i en huvudmans verksamhet att vandelsprövning ska ske. Utan en tydlig

14 'Yttrande. 4(17) definition av vad som avses med väsentligt inflytande blir s föreskriftsrätt alltför vid. 1 författningskommentaren, s. 341 och 344 ges en definition av vad som kan avses. anser att vad som ska avses med väsentligt inflytande i huvudinrumens verksamhet bör definieras i lag eller förordning. En sådan definition bör inte överlämnas till en myndighet att ange i föreskrifter. Enligt kommittén bör föreskrifterna också innehålla uppgifter om vilka omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av lämpligheten och vad beslutet om avslag ska grunda sig på (s. 291). Att kombinera föreskrifter som anger vilka omständigheter som ska beaktas vid bedömningen och vad som ska grunda ett avslag med en bedömning av omständigheterna i varje enskilt fall måste betraktas som ogörligt. Det är inte möjligt att överföra alla tänkbara omständigheter som kan komma att beaktas och vad som kan ligga till grund för ett avslag till generella föreskrifter. En sådan bedömning måste enligt göras i varje enskilt fall. Sammanfattningsvis bör det under den fortsatta beredningen övervägas om det är lämpligt att utfärdar de föreslagna föreskrifterna. Härutöver behöver det ytterligare ses över vad som bör regleras i lag och förordning samt vad som ska lämnas till en myndighet att ange i föreskrifter. Den föreslagna föreskriftsrätten är alltför vid. Ändringar i ägar- eller ledningskretsen ska anmälas Enligt kommittén bör kravet på lämplighet, för att fylla en reell funktion, kvarstå även efter det att ett godkännande för huvudmannen har lämnats. Enligt förslaget ska därför en redan godkänd huvudman anmäla till när en ny fysisk eller juridisk person får ett väsentligt inflytande i huvudmannens verksamhet. Av förslaget framgår att om anmälningsskyldigheten inte följs kan det bli fråga om att godkännandet återkallas om huvudmannen inte följer ett föreläggande om att inkomma med de begärda uppgifterna och om inte har fått tillgång till uppgifterna på annat sätt. Förslaget innebär att i sin tillsynsverksamhet böt kontrollera att eventuell anmälningsskyldighet har fullgjorts. kan konstatera att det är mycket tveksamt om en utebliven anmälan i sig kan utgöra ett sådant allvarligt missförhållande som, enligt skollagen, krävs för ett återkallande (26 kap. 13 skollagen). Ytterligare författuingsstöd för återkallande i en sådan situation bör därför införas. anser dock att ett påtryckningsmedel i form av vitesföreläggande många gånger vore mer effektivt i en sådan situation. Vidare framgår inte syftet med att anmäla ändringar i paragrafen och inte heller i dess förfatinings-

15 N -r : Dnr ;5096 5(17) kommentar, Syftet torde Vara att ska göra en lämplighetsprövning. Detta behöver ses över i den fortsatta beredningen Samråd Med: kommunen före friskoleetablering anser att det inte är tillräckligt tydligt vad samrådet ska behandla och syfta till. Av rättssäkerhetsskäl är det viktigt att samrådets syfte och mål tydliggörs armars finns en risk att det i de allra flesta fall bara blir en formell åtgärd utan något egentligt innehåll. Detta särskilt då ett uteblivet samråd kan medföra att godkännandet återkallas. Enligt kommittén kan samverkan till exempel leda till att "nya skolor i ökande grad etableras där kommunen bedömer att behoven finns och byggs ut i den takt som krävs". För att samrådet ska kunna leda till detta bör samrådet ligga långt tidigare än mellan godkännandet och etableringskontrollen. Denna tänkta effekt av samrådet kan inte uppnås när den enskilde huvudmannen redan har fått sitt godkännande. Enligt förslaget om samråd mellan enskild huvudman och den kommun där utbildningen ska bedrivas, ska den fristående huvudmannen vid etableringskontrollen kamma visa att sådant samråd skett. Om huvudmannen inte kan visa detta ska enligt betänkandet ingripa enligt 26 kap. skollagen och det kan bli fråga om att återkalla godkännandet. Även om etableringskontrollen sker innan en skolverksamhet startat, på så sätt att elever påböijat sin utbildning där, har huvudmannen fått ett godkännande att bedriva aktuell utbildning. Ett återkallande av ett godkännande kan enligt nuvarande lagstiftning endast ske om ett föreläggande inte har följts och missförhållandet är allvarligt. Enligt är det svårt att se att ett uteblivet samråd, eller att huvudmannen inte kan visa ett dokumenterat samråd, ska kunna anses uppfylla rekvisitet allvarligt missförhållande. Om tanken är att återkallande ska ske då samråd inte skett bör det införas en särskild återkallelseparagraf som reglerar detta. Det bör i sammanhanget påpekas att det redan i dag är problematiskt att återkalla ett godkännande i etableringskontrollen. har uppmärksammat regeringen avseende problematiken runt återkallande av godkännande hos bl.a. huvudmän som inte har startat sin verksamhet och huvudmän som är i konkurs. Även här saknas lagligt stöd för att återkalla godkännanden, vilket bör beaktas under beredningen när det föreslås att etableringskontrollen ska regleras i lag (se s skrivelse till Utbildningsdepartementet, dnr :5619). Slutligen anser att samrådet ska dokumenteras och inte som det skrivs på s. 297 "bör dokumenteras". Kravet på dokumentation bör framgå av lagtexten. Det skulle underlätta för i den granskning som ska genomföras i samband med etableringskontrollen. Ett krav på dokumentat-

16 6(17) lon skulle också ge både enskilda huvudmän och konam-waen ett dokument som de kan gå tillbaka till och Utveckla i det fortsatta samarbetet. 1,S Öppenhet insyn och offentlighet Obligatoriskt informationssystem fök alla skolor Regeringen har i regeringsbeslut den 17 oktober 2013 gett Skolverket "uppdrag om vilka uppgifter som ska redovisas i ett nytt informationssystem". Vid genomförandet av uppdraget Ska Skolverket samråda med bland annat. vill ändå redan här lämna synpunkter på förslaget om ett obligatoriskt infounationssystem. är positiv till förslag om förbättrat och lättillgängligt informationssystem.. Förslaget om att Skolverket ska göra ein enlsätundetsökning av elevers och föräldrars upplevda kvalitet i alla. skolor Vartannat år är dock problematiskt. har sedan flera år en skolenkät som går ut till alla skolor som ska tillsynas.. Enkäten besvaras av både elever, vårdnadshavare -och personal på skolan. Eftersom alla skolor tilisynas i en cykel om fem 'år besvarar en femtedel av Sveriges -skolor enkäten varje år. s skolenkät är en viktig. del av tillsynen och svaren används" inspektörernas förberedande och utredande arbete. Med tanke på allelever är en eftertraktad målgrupp och redan -är föremål för många andra undersökningar (på andra områden, t ex brottslighet, drogvanor mm) som även de ska besvaras på skoltid, så set vi det som olyckligt att bidra till att bördan att lämna uppgifter blir ännu tyngre för eleverna och skolorna. ser det som en onödig och stor belastning för skolorna, eleverna och vårdnadshavama att utöver Skolenkäten ungefär Var femte år även besvara ytterligare en enkät på ungefär samma område från en annan skolmyndighet vartannat är. Här bör det även beaktas de kvalitetsmätningar SQ111 kommuner och enskilda huvudmän själva genomför. Sammantaget är belastningen på skolorna i detta avseende redan orimligt hög. För att inte skolmyndighetema mer än nödvändigt ska bidra till denna olägenhet för skolorna (som tar tid från undervisning och kvalitetsarbete) förordar därför istället en utökning av Skolenkäten till vartannat eller vart tredje år. Då kan Skolenkäten kompletteras med nödvändiga frågor vid behov och skickas ut till samtliga skolor med viss frekvens. Detsoni talar för detta är att har ett kostnadseffektivt och väl utarbetat insamlingsförfarande och i de flesta delar hög svarsfrekvens vilket skulle kunna vara till stor nytta för detta andra syfte. Det är viktigt att databasen som huvudprincip också redovisar samtliga uppgifter även. på huvudmanna- och gärna även på koncernnivå. Denna nivå saknas i dag helt i den officiella statistiken över utbildning och är något som föräldrar

17 Yttrande. 7(17) och elever kan använda för att få en bild av en ny eller kompletterande bild av en fristående skola och dess huvudman och koncern. Kommittén föreslår att förelägganden från ska vara en del i det obligatoriska informationssystemet. Detta är problematiskt eftersom statistiken om brister per skola är svårtolkad då den inte säger så mycket om bedömningen av skolan. Det går inte att se exakt vad bristen avser eller vilken allvarlighetsgrad den har enbart utifrån de statistiska uppgif tema. Frågan är hur kommittén tänker sig att detta ska användas. I avsnitt under "Resultat" anges att s beslut om åtgärder som kan behövas för att brister ska rättas till ska kunna vara en viktig information för föräldrar och elever vad gäller resultat av skolans värdegrundsuppdrag. Kommittén anger samtidigt att informationen snabbt kan bli inaktuell och att uppgifterna ska tas bort när bristerna har åtgärdats. I dagsläget är det viktigt att förtydliga att informationen från som ska användas i informationssystemet tills vidare bör vara i textformat, alltså dokument från snarare än statistikuppgifter som är svåra eller omöjliga att tolka i sammanhanget. Vidare anser det mer relevant att ha kvar informationen om förelägganden även efter att uppföljningsbeslut tagits och istället komplettera med information om uppföljningen av föreläggandena. Om i framtiden utvecklar statistiken gällande föreläggandena anser det relevant att ha med den i informationssystemet och den kan då kompletteras med information om uppföljning. I uppdraget till Skolverket bör det ingå att utvärdera erfarenheter av andra liknande informationssystem som riktar sig till allmänheten (t.ex. Försäkringskassans tidigare prisinformation om tandläkartjänster som också byggde på egenrapportering och som haft stora brister då många tandläkare inte rapporterade in uppgifter). Frågan om ansvar för kvalitet och tillförlitlighet för de uppgifter som föreslås inrapporteras frivilligt från skolorna bör också analyseras. Det känns inte betryggande att det ska åligga föräldrar och elever att själva ta reda på om informationen som lämnas av den skola som de är intresserad av är riktig. Dessutom bör det ingå i uppdraget att ta fram information på flera språk och att anpassa informationen så att den är lättillgänglig även för personer med funktionsnedsättning. vill påpeka vikten av att frågan om bortfallsha_ntering och redovisning tas upp om tillförlitliga resultat från kundundersökningar ska redovisas i databasen Skärpta sanktioner vi0 allvarliga brister avstyrker förslaget om att det ska införas en skyldighet för att förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser

18 nde 8(17) brister som allvarligt har försvårat förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen. Kommittén bedömer att ett aktivare användande av vitesinstrumentet skulle ha en positiv effekt på kvalitetsarbetet i skolorna och att skollagen därför bör skärpas genom aktuellt förslag om vite. I s nuvarande tillsynsverksamhet riktar myndigheten ett beslut som innehåller förelägganden enligt 26 kap. 10 skollagen till huvudmannen efter en tillsyn. De föreläggandena är då oftast inte förenade med vite. I övervägande delen av ärendena är det först då det första föreläggandet visat sig inte vara verkningsfullt som förelägger huvudmannen på nytt och då eventuellt vid vite. behöver för det mesta inte gå vidare med ett vitesföreläggande. Detta innebär att s nuvarande handläggning av vitesärenden till övervägande del görs utifrån en bedömning att vitet behövs som påtryckningsmedel mot huvudmannen. s erfarenheter av förelägganden med vite har samlats in under en kort period och det är viktigt att analysera användandet och effekterna under en längre tid än den som hittills varit. Det är olyckligt att i det här läget begränsa myndighetens rådrum vad gäller att bedöma när vitesföreläggande bör användas, särskilt då användningen av vitesföreläggande i föreslagna fall ska ske direkt utan föregående uppföljning av vidtagna åtgärder. Sedan den nya skollagen började tillämpas den 1 juli 2011 har totalt 21 av s förelägganden mot huvudmän att fullgöra sina skyldigheter förenats med vite. Av dessa har 18 fattats under år 2013, vilket visar på ett ökande antal vitesförelägganden. Det kan jämföras med kommitténs förslag då det, grundat på kommitténs analys, skulle komma att bli fråga om 250 vitesförelägganden per år. Även om redan med nuvarande lagstiftning kan förutse en kraftig ökning av vitesförelägganden så synes det inte rimligt med drygt 250 vitesföreläggartden per år. Dels är volymen i sig orimlig, dels kommer ett så stort antal vitesförelägganden förta effekten av vitesinstrumentet som sådant. Dvs. huvudmännen kommer inte att uppfatta ett vitesförläggande så allvarligt som de gör i dag. För det fall att förslaget ändå kommer att genomföras vill dock lyfta fram följande. Enligt kommittén innebär förslaget att skyldigheten för att under angivna förutsättningar förelägga en huvudman vid vite, inträder "direkt", dvs. i samband med det första föreläggandet i beslut efter en tillsyn. Av bestämmelsen framgår detta dock inte helt klart och mot bakgrund av, dels vitesföreläggandets funktion, dels hur hittills har arbetat med tillsynen gentemot huvudmännen, bör bestämmelsen förtydligas. Förslagsvis

19 )(Uv ide 9(17) kan ett tillägg göras av att i angivna fall alltid ska förena ett föreläggande direkt med vite avseende vissa konstaterade brister utan ett föregående föreläggande. Då ett vitesföreläggande ska utfärdas direkt utan att det står klart att huvudmannen inte har vidtagit åtgärder till följd av ett "vanligt" föreläggande först, är det viktigt att rekvisiten i bestämmelsen, om när vitesskyldigheten för myndigheten inträder, är tydliga. bestämmelsen anges att föreläggandet ska förenas med vite om bristerna allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen. I betänkandet framförs att med begreppet "allvarligt" ligger att bristerna inte är av tillfällig art, utan ska ha förelegat under en längre period. I den regelbundna tillsynen granskar de förhållanden som råder på en skola vid tillfället för en tillsyn. Den regelbundna tillsynen innebär i dagsläget att varje skolenhet blir föremål för tillsyn en gång vart femte år. kan dock, vid signaler eller till följd av vad som framkommit vid en tillsyn, återkomma till en skolenhet tidigare. Generellt kan det emellertid vara svårt att bedöma, och framför allt leda i bevis, hur länge en brist har funnits. Det kräver att har haft en pågående tillsyn av skolan under en längre period och kanske fattat flera "vanliga" förelägganden som följs upp innan det blir aktuellt med vite. Detta är emellertid en situation som, av vad som framgår ovan, inte är tanken, varför det blir än mer svårt att bedöma om bristerna förelegat under en längre tid. Därtill ska likvärdighet råda om vad som är en längre period. Det kommer därmed att vara en svår uppgift för myndigheten att bedöma om bristerna allvarligt har försvårat förutsättningarna för eleverna att nå målen. Enligt bestämmelsen krävs att bristerna ska vara sådana att de allvarligt försvårar elevernas förutsättningar att nå utbildningens mål. utgår från att det utöver en tidsaspekt beträffande bristerna, även ska ingå en bedömning i sak av bristernas karaktär. Någon vägledning för vilka brister det skulle handla om ges emellertid inte i betänkandet. Enligt SkolinSpektionen är de förhållanden som myndigheten valt att granska inom ramen för tillsynen just sådana faktorer som handlar Om elevernas måluppfyllelse och attgenom besluten lyfta fram de brister som påverkar elevernas förutsättningar att nå målen och som därför huvudmännen behöver vidta åtgärder för att rätta till. Det innebär att övervägande delen av det som granskar och som inte kan anses uppfylla lagens krav skulle, om det pågått under en längre period, falla under bestämmelsen om vitesskyldighet. Det skulle mot denna bakgrund vara bra om det i propositionen anges exempel på vilka brister i sak som typiskt sett avses bli föremål för ett vitesföreläggande.

20 Yttrande 10(17) I bestämmelsen görs i slutet ett undantag från skyldigheten att vitesförelägga i de fall det av särskilda skäl är obehövligt. Det framgår inte när denna undantagssituation är avsedd, mer än i fallet då huvudmannen har försatts i konkurs. Då bestämmelsen i sig handlar om situationer vid skolor där bristerna är så allvarliga för eleverna att det föreligger en skyldighet för att ingripa med ett vitesföreläggande, är det svårt att föreställa sig vilka särskilda skäl som ska föreligga för att myndigheten då ska anse detta obehövligt. När det gäller bestämmelsens utformning uppkommer ytterligare en fråga. kan i dag enligt nuvarande bestämmelse, och som föreslås vara kvar som stycke ett i paragrafen, förelägga vid vite utan att det föreligger krav på att det ska vara brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen. Förslaget i 26 kap. 27 andra stycket skollagen är tänkt som en skyldighet utöver s möjlighet att förena föreläggande med vite när myndigheten anser att så bör göras. Skrivningen i andra stycket kan dock uppfattas som rekvisit för vad som gäller vitesföreläggande vid de förelägganden som avses i 10 generellt sett och därmed begränsa möjligheterna för myndigheten att vitesförelägga i andra situationer. utgår från att bestämmelsen inte generellt kopplar myndighetens möjlighet att vitesförelägga till en viss tidsfaktor för befintliga brister, dvs, att det genom bestämmelsen blir en inskränkning av möjligheten att vitesförelägga till att bristerna funnits en längre tid. För att tydliggöra detta föreslås att bestärrunelsens utformning ändras så att bestämmelsen inleds med s möjlighet att förena ett föreläggande med vite och att när skyldigheten inträder att vitesförelägga i enlighet med 10, anges mer som ett tillägg i andra stycket (se förslag till skrivning i avsnittet Författningsförslagen). Valet av att knyta skyldigheten att vitesförelägga till tidsfaktorn, såsom framgår bland annat av författningskommentaren, medför att förslaget inte omfattar de fall av omfattande och, i sak, allvarliga brister som kan finnas hos nyetablerade skolor. har emellertid utifrån ovanstående resonemang möjlighet att vitesförelägga huvudmän även för dessa skolor enligt första stycket i aktuell bestämmelse Frågan om lärarresurser avstyrker förslaget i dess nuvarande utformning. Den föreslagna bestämmelsen är otydlig och kommer att bli svår att tillämpa. har svårt att utläsa när, hur och om den föreslagna analysen ska göras; För det fall att förslaget kommer att genomföras måste således bestämmelsen förtydligas och i den fortsatta beredningen behöver även ett eventuellt behov