Förslag till yttrande: Friskolorna i samhället (SOU 2013:56)från Utbildningsdepartementet

Transkript

1 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (7) Datum Vår referens Ann-Sofie Nordh Planerings- och antagningschef ann-sofie.nordh@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till yttrande: Friskolorna i samhället (SOU 2013:56)från Utbildningsdepartementet STK Ärende Dnr GyVF Sammanfattning Utgångspunkter för Friskolekommittén Friskolorna har kommit för att stanna. Kommittén anser att möjligheten att välja skola är av stort värde, både för den enskilde eleven och för att stimulera utvecklingen inom skolväsendet. Därför vill kommittén slå vakt om det fria skolvalet. Kommittén vill se en fungerande mångfald av aktörer i skolan. Sverige har en modell på skolområdet som innebär att fristående skolor kan gå med vinst. Det är kommitténs uppfattning att den möjligheten ska finnas kvar men att det nu, med tjugo års erfarenhet av friskolereformen, finns anledning att göra förändringar i regelverket så att det blir tydligt att möjligheten till vinst alltid är förenad med krav på god kvalitet. De nya bestämmelser som föreslås har alla kvaliteten i fokus. Det finns anledning att också i friskolesektorn där staten är den politiska nivå som bestämmer förutsättningarna ytterligare främja ett ambitiöst och långsiktigt kvalitetsarbete. I kommitténs överväganden har lika villkor för kommunala och fristående skolor eftersträvats, och flera av förslagen berör också kommunala skolor. Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna yttrandet samt att översända detsamma till Kommunstyrelsen Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ärendet Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GyVN) finner många delar av utredningen positiva ur perspektivet att kommunala och fristående skolor bereds mer lika villkor. Det finns dock delar av utredningen där GyVN har synpunkter och de redovisas under respektive förslag. SIGNERAD

2 2 (7) Utredningens Kap 11 Kommitténs överväganden och förslag 11.1 Prövning av skolhuvudmännens lämplighet vad gäller vandel och ekonomisk skötsamhet Kommitténs förslag: Statens skolinspektion ska pröva huvudmannens personliga och ekonomiska lämplighet i samband med godkännande av en enskild huvudman. När det gäller personlig lämplighet ska en s.k. vandelsprövning ingå. Skolinspektionen ska få rätt att inhämta uppgifter om vissa allvarliga brott ur belastningsregistret som underlag för sin vandelsprövning. Skolinspektionen ska bemyndigas att utfärda föreskrifter för sin prövning. Det ska gälla sekretess i Skolinspektionens ärenden om godkännande för uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Kravet på lämplighet bör kvarstå även efter det att godkännande har lämnats. En redan godkänd huvudman ska anmäla till Skolinspektionen när en ny fysisk eller juridisk person får ett väsentligt inflytande i huvudmannens verksamhet. Anmälan ska göras i förväg eller, om det förhållande som föranlett anmälningsskyldighet inte har kunnat förutses, utan dröjsmål. Att bedriva utbildning är ett mycket ansvarsfullt samhällsuppdrag. GyVN anser att utöver den prövning som görs av huvudmannen ska en prövning även göras av ägaren, om denne inte är densamma som huvudmannen. Hänvisning görs till regeringens direktiv gällande utredning om vilka krav som kan ställas på de som äger och driver företag inom välfärdssektorn Prövning av ägarnas lämplighet och långsiktighet Kommitténs bedömning: Ägarprövning bör införas för att säkerställa att ägarna av skolföretag har ett seriöst och långsiktigt intresse för att bedriva utbildning. Det bör ankomma på Statens skolinspektion att bedöma i vilka fall prövning kan göras mer summariskt och i vilka fall en fördjupad prövning ska göras. En sådan prövning måste göras skyndsamt. Eftersom frågan om ägarprövning inom välfärdssektorn utreds i särskild ordning lämnar kommittén inte några författningsförslag i denna del. GyVN anser att frågan om ägarprövning är av yttersta vikt men lämnar inga övriga synpunkter då något författningsföreslag inte föreligger Samråd med kommunen före friskoleetablering Kommitténs förslag: En nyetablering av en fristående skola ska föregås av ett samråd mellan den enskilde och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Samrådet ska avse den kommande verksamheten och genomföras efter godkännande men före Statens skolinspektions s.k. etableringskontroll. Om utbildningen ska bedrivas i form av gymnasieskola ska närliggande kommuner ges tillfälle att delta i ett samråd. Detta ska ske genom lägeskommunens försorg. GyVN ställer sig i grunden positiv till ett samråd med en nyetablerad fristående skola. Det måste dock tydligare fastställas ansvar och riktlinjer för samrådet. I vilket skede ska det hållas och vem har ansvar för att initiera samrådet? Skolinspektionen meddelar kommunen beslut om tillstånd för fristående huvudman är det då kommunens ansvar att inleda ett samråd i samband med beslutet eller ska den fristående huvudmannen initiera det inför tidpunkten då skolan avser startas? Att närliggande kommuner bereds möjlighet att delta är naturligt i ett samverkansområde. Förfarande kan dock innebära många samråd då kommunen både ska hålla sådana och delta i andra kommuner samråd. Kan samråden vara gemensamma för flera fristående huvudmän och kommuner?

3 3 (7) Vad ska samrådet leda till? I Malmös samverkansområde kring gymnasieutbildningar finns gemensam information via webb och katalog samt en gemensam antagningsorganisation. Ur ett elevperspektiv är det viktigt att alla aktörer finns med i denna samverkan, vilket kan säkerställas på ett bättre sätt via samråd. Det kan finnas flera andra frågeställningar som kan vara viktiga för kommunen eller den fristående huvudmannen där ingendera har beslutanderätt över den andra parten. Samråd utan tydliga förväntningar på vad de ska leda till riskerar att endast bli en pappersprodukt. Här anser GyVN att utredningen borde utveckla ämnet tydligare. Vad gäller utredningens åsikt att samrådet kan vara en väg för kommunens insyn i den fristående skolan har GyVN svårt att ta ställning till det förrän delbetänkandet Privata utförare kontroll och insyn (SOU 2013:53) lagts fram. GyVN anser att riktlinjerna för vad kommunens insyn ska omfatta måste regleras tydligare än idag Meddelarskydd för anställda vid fristående skolor Kommitténs bedömning: Ett meddelarskydd för anställda i fristående skolor bör införas. Eftersom frågan om meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet utreds av en särskild utredare lämnar kommittén inte några författningsförslag i denna del. GyVN har inget att kommentera kring detta avsnitt i utredningen Öppenhet, insyn och offentlighet Offentlighetsprincipen ska införas i fristående skolor Kommitténs bedömning: Offentlighetsprincipen ska införas i fristående skolor. Innan en lagändring med denna innebörd kan träda i kraft måste vissa praktiska konsekvenser analyseras närmare. Regeringen bör därför tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå hur ett införande i praktiken ska gå till. Vid sidan av utgångspunkten att öka öppenheten och insynen är en annan utgångspunkt för utredningen att finna former för genomförandet som inte onödigtvis ökar den administrativa bördan för skolor, förvaltningar och fristående huvudmän. GyVN ställer sig positiv till att offentlighetsprincipen ska gälla även fristående skolor. Både ur ett medborgarperspektiv och ur ett kommunalt perspektiv. Ur ett medborgarperspektiv jämställer det gymnasieskolorna oberoende av huvudman. Jämförelser mellan skolor ur ett skolvalsperspektiv förutsätter större möjligheter till insyn. Kommunen ska ha insyn i den fristående skola, men vad detta innebär är idag otydligt. Delbetänkandet Privata utförare kontroll och insyn (SOU 2013:53) som ska ta fram riktlinjer för kommunernas insyn måste enligt GyVN ta hänsyn till ett införande av offentlighetsprincipen i fristående skolor. Även om offentlighetsprincipen råder är det viktigt med riktlinjer eftersom dessa pekar på kommunens ansvar ur ett medborgarperspektiv. Obligatoriskt informationssystem för alla skolor Kommitténs förslag: Huvudmän ska vara skyldiga att till Statens skolverk lämna sådana uppgifter som behövs för allmänhetens insyn i skolväsendet. Kommitténs bedömning: Skolverket bör ges i uppdrag att bygga upp och administrera ett nationellt informationssystem för alla skolor som möjliggör jämförelser av olika skolor. Informationen ska redovisas i lättillgänglig form på en webbsida samt erbjuda goda sökmöjligheter för allmänheten. Systemet bör vara i drift per den 1 janu-

4 ari 2015, eller så fort det är praktiskt möjligt. 4 (7) GyVN ställer sig positiv till ett nationellt informationssystem men där finns flera frågor som måste belysas ytterligare. - Det får inte medföra merarbete för skolhuvudmännen mycket av den information som ska lämnas måste kunna tas ur de administrativa system som skolorna använder. Detta förutsätter att Skolverket samarbetar med befintliga systemleverantörer. Eftersom utredningen fastslår att skolorna svarar för sina kostnader har detta stor påverkan. - Databasen ska bland annat innehålla betygsgenomsnitt och andel elever som når behörighet till nationellt program i grundskolan. Detta innebär att en nationell betygsdatabas för grundskolebetyg upprättas. Denna databas är efterfrågad av landets antagningskanslier. Det råder idag en rättsosäkerhet vad gäller grundskolebetyg då de lämnas av respektive skola i olika format till Gymnasieantagningen i kommunen/regionen. Varje skola ansvarar också för att eventuella rättningar och prövningar rapporteras in. Grundskolebetyg sätts också i gymnasieskolan för elever inom introduktionsprogrammen, även dessa måste rapporteras in till antagningen för de elever som söker sig vidare. Med alla dessa källor kan det konstateras att korrekta betyg inte alltid finns vid antagningstillfället. En nationell databas med grundskolebetyg skulle alltså kunna fylla mer än ett syfte om landets antagningskanslier kunde hämta betyg från denna databas istället för från lokala skolor. Då många elever söker över hela landet underlättar det ytterligare. - Databasen ska innehålla uppgifter om elevers och vårdnadshavares upplevda kvalitet. Detta förutsätter enkäter med samma frågeställningar för alla skolor i landet. GyVN upplever att det redan idag finns en enkättrötthet då det är många som vill in i skolans område med enkäter. GyVN förutsätter därmed att de enkätfrågor som ska ligga som grund för databasen kan läggas in i de enkäter som varje huvudman redan idag använder. - Databasen ska innehålla ekonomisk information på skolnivå. Detta förutsätter att det finns detaljerade riktlinjer för redovisning och GyVN är därför tveksam till att Skolverket helt kan styra denna i kommuner och företag/koncerner: 1 Korrekta intäkter och kostnader förutsätter att det är bokslutsuppgifter som används. Med olika räkenskapsår, kalenderår i kommuner och delat räkenskapsår i de flesta friskolor blir jämförelser vid specifika tidpunkter svåra att göra. 2 Kommuner och friskolor kan ha väldigt olika redovisningssystem beroende på organisation. Vissa friskolor redovisar inte ens verksamheten i Sverige beroende på hur koncernen är juridiskt konstruerad. Jämförelser är i dessa fall omöjliga att göra. 3 Fördelning av intäkter och kostnader kan göras på många olika sätt beroende på huvudmannens och skolans organisation. Det är en del i varje organisations ekonomistyrning. Detta innebär att korrekta jämförelser inte kan göras även om varje skolas redovisning i sig är korrekt. Att i en kommun eller i en koncern bryta ner alla kostnader på skolnivå, eller på rektorsnivå, på ett sätt som ger korrekta jämförelser innebär ett enormt arbete om det ens är möjligt att göra. Risken är att stora delar betraktas som overhead och det ger ingen ledning för elever eller vårdnadshavare som ska ha informationen som

5 utgångspunkt i en valsituation. 5 (7) GyVN är alltså väldigt tveksam till att ekonomisk information kan tas fram på ett sätt som ger rättvisa jämförelser på ett så enkelt sätt, att elever och vårdnadshavare utan ekonomiska kunskaper, ska kunna avgöra en enskild skolas kvalitet eller ekonomiska ställning utifrån informationen. - Utredningen föreslår att systemet ska vara i drift 1 januari Detta innebär att data måste kunna tas fram från och med läsårsstart Om detta ska vara möjligt måste riktlinjer för all data enligt GyVN tas fram senast årsskiftet 2013/14. I annat fall finns ingen möjlighet för systemleverantörer eller skolor att säkerställa data med kvalitet. Vissa övriga frågor Kommitténs bedömning: Regeringen bör göra en översyn av dagens bestämmelser om beräkning och beslut om bidrag till fristående skolor. I översynen bör ingå en granskning av hur kommunerna redovisar sina kostnader för skolväsendet. GyVN välkomnar en översyn av dagens bestämmelser om beräkning och beslut om bidrag till fristående skolor. Delbetänkandet Privata utförare kontroll och insyn (SOU 2013:53) framhåller kommunens utökade ansvar gentemot friskolorna. Det gäller ett utökat ansvar för kommunens elever vad gäller bland annat utbud av gymnasieprogram, det kommunala informationsansvaret och insyn i fristående skolor. Det sistnämnda kan ligga som grund för kommunens ansvar att ta emot elever från friskolor som lägger ner sin verksamhet. Dessa kostnader ligger idag som grund för bidrag till fristående skolor vilket GyVN finner oacceptabelt. När en granskning av hur kommunerna redovisar sina kostnader görs måste enligt GyVN också tas hänsyn till de kostnader som gäller det utökade kommunala ansvaret, vilka inte längre bör ingå i underlaget för bidrag. GyVN vill också påpeka risken för feltolkning och sammanblandning av ekonomiska underlag för bidrag, som ju baseras på budget, och de ekonomiska data som skall samlas in till informationsdatabasen vilken måste innehålla bokslutsuppgifter Skärpta sanktioner vid allvarliga brister Kommitténs förslag: Det ska införas en skyldighet för Statens skolinspektion att förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser brister som allvarligt har försvårat förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen. GyVN har inget att kommentera kring detta avsnitt i utredningen Frågan om lärarresurser Kommitténs förslag: I de fall Statens skolinspektion vid sin tillsyn av en skolverksamhet konstaterar återkommande brister som påtagligt påverkar förutsättningarna för eleverna att nå kunskapsmålen för utbildningen, ska Skolinspektionen göra en särskild analys av lärarresurserna på skolan. Om analysen ger stöd för det, bör Skolinspektionen i samband med ett beslut om föreläggande ange sådana åtgärder för att avhjälpa de påtalade bristerna som inkluderar förändringar i lärarresursernas storlek och/eller disposition.

6 6 (7) GyVN har inget att kommentera kring detta avsnitt i utredningen Snabbspår i Skolinspektionen för brådskande ärenden m.m. Kommitténs bedömning: Beslut i ett ärende om godkännande som huvudman för fristående skola bör fattas skyndsamt om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till elevernas möjligheter att fullfölja sin utbildning. Det bör förtydligas i författning att en huvudman i vissa fall kan skjuta upp starten av en skolverksamhet ett kalenderår efter Statens skolinspektions beslut om godkännande. GyVN har inget att kommentera kring det först stycket i kommitténs bedömning. Vad gäller att en huvudman kan skjuta upp starten av skolverksamhet ett kalenderår efter godkännandet bör det enligt GyVN fastställas att detta måste meddelas kommunen via det samråd som ska hållas Frågan om reglering av bolagsverksamhetens syfte Kommitténs bedömning: En utredning bör analysera om det ska införas ett krav på att aktiebolag som vill bedriva skolverksamhet i sin bolagsordning ska ange att bolagets verksamhet, helt eller delvis, har till syfte att bedriva utbildning av god kvalitet. Utredningen ska också ta fram förslag på hur det i så fall kan ske. Analysen ska även omfatta alternativet att överskott som huvudregel ska återinvesteras i verksamheten. GyVN har inget att kommentera kring detta avsnitt i utredningen då fortsatt utredning föreligger Frågan om skolors utrymme för nytänkande och innovation Kommitténs bedömning: Regeringen bör säkerställa att utrymmet för skolors nytänkande inte snävas in mer än nödvändigt. I den form regeringen finner lämplig bör effekten på innovationsutrymmet av gjorda och aktuella skolreformer analyseras. Om analysen visar att det är önskvärt bör regeringen ta erforderliga initiativ. GyVN anser att det ur ett elevperspektiv är viktigt att gymnasieskolans program är jämförbara mellan olika huvudmän i sitt grundläggande innehåll. Hur stor del som kan variera kan däremot diskuteras. Idag är det i stort de 200 poängen individuellt val som kan göra skillnad om inte särskild variant beviljas. Ett viktigare perspektiv för nytänkande och innovation borde enligt GyVN vara hur utbildningen erbjuds. Inom detta område kan varje huvudman utveckla arbetssätt som ger eleverna ökad kvalitet och måluppfyllelse utifrån sina förutsättningar. Om detta begränsas i den analys som görs bör åtgärder vidtas. Utredningens kapitel 12 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Kommitténs förslag: Bestämmelserna i skollagen (2010:800) om skyldigheten för huvudmän att till Statens skolverk lämna sådana uppgifter som behövs för allmänhetens insyn i skolväsendet ska, om möjligt, träda i kraft den 1 juli Övriga ändringar i skollagen och ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska träda i kraft den 1 januari En enskild huvudman som har godkänts med stöd av 2 kap. 5 skollagen i dess tidigare lydelse ska, om godkännandet gäller vid utgången av december 2014, anses ha godkänts enligt samma bestämmelse i dess nya lydelse. Andra övergångsbestämmelser bedöms inte vara nödvändiga. GyVN finner tidplanen i vissa delar väldigt optimistisk vilket har redogjorts för under punkten I övrigt har GyVN inget att kommentera kring detta avsnitt i utredningen.

7 Ansvariga Eva Ahlgren Gymnasie- och vuxenutbildningsdirektör 7 (7)

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27