Vida Vyer. Gambiagrupperna. Nr 3/2014. Gambiagrupperna. pg bg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vida Vyer. Gambiagrupperna. Nr 3/2014. Gambiagrupperna. pg 90 02 38-7 bg 900-2387"

Transkript

1 Vida Vyer Gambiagrupperna Nr 3/2014 Gambiagrupperna pg bg

2 Vida Vyer Tidning för ISSN Ansvarig utgivare: Ruth Plate Redaktionsadresser Ruth Plate, Finkgatan Mullsjö Tel Ing-Britt Filipsson Gunnarsbovägen Mullsjö Mobil: Vill du skriva i Vida Vyer, sänd då texten i Times New Roman och i Word till båda redaktionsadresserna, skicka bilderna separat i jpg. Citera gärna, men ange alltid källan! Prenumeration År 100:- Lösnummer / st 40:- Plusgiro Bankgiro Märk talongen " Vida Vyer" Manusstopp: nr 1 1 febr. nr 2 1 maj, nr 3 1 okt. Gambiagruppernas kansli: Ordförande Siv Kanon tel , Hemsida: FIOHG i Gambia: e-post: Annonspriser 1/1 sida 2000:- 1/2 sida 1200:- 1/3 sida 900:- 1/4 sida 600:- 1/8 sida 300:- 1/16 sida 150:- Säljes/köpes (två rader) 50:- Annonstext skickas till Omslagsbild: Jakarandaträd, Charlotte Thege 2 Vida Vyer 3/2014 Den bekymrade byråkraten heter en lärorik debattbok av Kristina Ohlsson som handlar om migration och människor och som jag just läst. Vår volontär Kristina Lundahl skriver i detta nummer om den ökande dräneringen på arbetsför befolkning i Gambias byar. Människor söker sig till Europa med hjälp av smugglare, för det finns ingen legal möjlighet att passera den ogenomträngliga gränsen till Europa. Det är inget krig man flyr från, utan hoppet om arbete är den drivande faktorn. Vi har väl alla hört om hur människor drunknar i Medelhavet på sin väg till ett bättre liv, men inte kanske tänkt på att även gambier är med där. Nu arbetar Gambiagrupperna/ FIOHTG och personal från migrationskontoret med information om alla faror till gambiska ungdomar. En italiensk journalist, Fabrizio Gatt, har wallraffat med en smugglad grupp genom öknen via Libyen till dessa eländiga båtar som ska skeppa migranter över havet. Hans bok BILAL Från red. 2 Ordföranden har ordet 3 Vilja, engagemang 4 The back way 6 Sambang Ytterligare Sambangbesök 7 Presentation 8 Aktuellt 8 Glimtar och glädjeämnen 9 Tillbaka i Gambia 12 innehåller fruktansvärda berättelser om vad som händer på vägen. Isabella Tafvelin, vår nya praktikant i Gambia, ger oss en föredömlig översikt om ett lyckat utvecklingsarbete i byn Changai. Vi hoppas ju alla på fler sådana framgångar, men blir liksom vår ordförande Siv Kanon bekymrade över nerdragna bidrag från Forum Syd. Vi i grupperna behöver samla in medel till en volontärslön, för att verksamheten i Gambia ska fungera. Ska vi lyckas hitta fler sponsorer den femte december som SOG har föreslagit som Gambiadag, då vi gör vad vi kan för att informera vår omgivning om Gambiagruppernas arbete. Paul Rimmerfors har i Gunnar Hägglöfs memoarer hittat president Roosevelts kommentarer om Gambia på 40-talet, det förfärligaste land jag någonsin sett. Han tryckte på för att UK skulle släppa Gambia fritt, vilket hände 1965, snart 50 år sen. Nog har Gambia utvecklats i positiv riktning sen dess. Ruth Plate Perspektiv på Skärpta 14 Bokrecension 15 Hälsning 15 Kontakt Huskvarna 16 Arbetsbesparande 17 Bistånd 17 Könsstympning 18 Inbjudan 19 Information från SOG 20

3 Ordförandens höstfunderingar Gambiagrupperna har i dagarna fått besked om att Forum Syd har behandlat vår ansökan för och skickat den vidare till Sida för beslut. Sida räknar med att ge besked i slutet av januari. Allt som vi ansökte för gällande Future In Our Hands The Gambia, FIOHTG, har bifallits av Forum Syd. Däremot har Forum Syd skurit ner på vår ansökan gällande Sverige. Till Sverige hör volontärerna. Vi sökte för 18 volontärsmånader, en och en halv volontärstjänst. Detta har skurits ner till endast sex månader, en halv tjänst. Det innebär för stunden att utöver Marias tjänst som vi förlängt till och med februari 2015, finns fyra månader kvar, sedan är det slut. Vi har innevarande år beviljats en 12 månaders volontärstjänst, men har två volontärer. Det innebär att i år bekostas ena tjänsten utan Sidabidrag. Vi behöver onekligen en heltid och åtminstone en halvtids volontär ytterligare ett år, men måste förstås rätta oss efter ekonomin. Hur det nu blir för 2015 avgörs av våra föreningar. Är våra medlemmar beredda att lägga pengar på en volontär även 2015? Hur det nu än blir, så blir det en tuff omställning för oss. Vi måste ta ställning till hur vi ska göra med volontärshuset. Hur gör vi med Sirra och Fatou som arbetar där? Vem tar hand om oss när vi som medlemmar kommer till Gambia och vill besöka våra projekt? Hur lockar vi nya medlemmar hos dem som besöker Gambia? Vem skriver rapporter till Sverige med mera? Men den allra största frågan är. Vem skriver de omfattande rapporter och ekonomiska redovisningarna som Forum Syd fordrar att vi ska lämna in. Först för ett godkännande och sedan för att få nya pengar? Saker som naturligtvis inte är olösliga men som kräver en hel del arbete att ta oss an. Gambia har skött ebola på ett mycket bra vis. Redan i maj påbjöd regeringen att folket skulle informeras om ebola och vad som kunde och borde göras för att förhindra smittspridning. Skolorna i Gambia tillhör olika clusters Ett cluster är ett område med ett antal skolor. Varje cluster har en utsedd person, en clustermo nitor, för att kontrollera skolorna inom sitt cluster. I maj gick clustermonitorerna ut och informerade varje lärare om ebola. Varje lärare informerade sina elever och även föräldraföreningen fick information. I september togs tempen på alla som kom inresandes med flyg. Fann man någon med förhöjd temperatur. togs denne in för närmare undersökning och förhör. Kanske har detta bidragit till att inget fall finns rapporterat i Gambia. Trots att ha handlat så snabbt och effektivt drabbas Gambia ändå mycket hårt av ebolan. Våra gambiska lärare skulle få utbildning i England i nästa steg av läsinlärningen. Allt var förberett. Visum hade sökts och beviljats och resan var inköpt. Tre dagar innan avresan fick de besked om att i den skola de skulle få praktik hade en del föräldrar sagt att de absolut inte nu ville att barnen skulle träffa några från Västafrika. Resan fick ställas in, men kan eventuellt genomföras i februari beroende på utvecklingen av ebolan. Ving har ställt in alla resor till Gambia både i höst och senare i vår. England, som brukar ha tre flyg till Gambia i veckan, har denna höst ett flyg i veckan. Hotell och restauranger och andra affärer hade rustat inför en ny turistsäsong. Flera av dessa öppnar nu inte ens. De har inte råd med att ha anställda och endast några få besökare. Av detta följer stor arbetslöshet. Vår Aladdin som lever på att guida turister har fått det mycket besvärligt. Han får nu anställning som extrachaufför för att avlasta Augustus. De extra vakter som vi haft sedan inbrottet skulle nu sägas upp, men får stanna kvar ett par extra månader. På vårt samrådsmöte i mars och medlemsmötet i september diskuterades att ha en speciell Gambiadag i Sverige för att göra Gambia mer synligt i vårt land och för att samla pengar. SOG fick i uppgift att utse en dag. På SOG-möte den 25 oktober beslöts att den 5 december skulle vi speciellt uppmärksamma Gambia. Den dagen är enligt FN Internationella dagen för frivilligas arbete för ekonomisk och social utveckling. Det är tänkt att vi skall erbjuda ett skrivelseuttalande som de olika föreningarna kan göra som sitt eget och sätta in i sin lokaltidning. Varje förening är fri att hantera erbjudandet på det sätt som var och en finner lämpligt. Hoppas på en mycket givande dag. Siv Kanon 3/2014 Vida Vyer 3

4 Vilja, engagemang, ägarskap och stöd Changai : ett gynnsamt utvecklingssamarbete Gambiagrupperna arbetar genom partnerorganisationen Future In Our Hands The Gambia (FIOHTG) med byutveckling i 16 byar i Gambia. Till varje by hör så kallade satellitbyar, byar i närområdet som nyttjar skolor, sjukvård och andra resurser i huvudbyn. Changai, med en befolkning på 650 personer, är en av de 16 byar FIOHTG har samarbetat med sedan 2009 och som är Habo Gambiagrupps kontaktby. SKOLUTVECKLING OCH LÄRAR- FORTBILDNING Vid starten på samarbetet fanns endast en skola av gräs i Changai och en del av utbildningen för de då 160 eleverna skedde utomhus under träd. Resultatet av en undersökning 2007 av skriv- och läsförmågan hos elever i Västafrika visade att endast var tionde elev i Gambia lärde sig läsa i skolan. Detta på grund av de undervisningsmetoder som användes. Changai var inget undantag, tvärtom var resultatet ännu sämre. I genomsnitt kunde ett barn av tio läsa ett ord under en minut. Sedan dess har en lågstadieskola med totalt fem klassrum, kök, toaletter, kontor, förvaringsutrymmen, samt brunn med solpump driven av solpaneler byggts. Idag har skolan 250 elever. Detta i kombination med utvecklandet och användandet av SEGRA-(Serholt Early Grade Reading Ability)materialet, ett nio stegs lärarfortbildningsmaterial, har förbättrat utbildningsresultaten markant. Det av Gambigrupperna, UNICEF och utbildnings- ministeriet sponsrade lärarfortbildningsprogrammet har fram tills idag fortbildat cirka 700 lärare. Läs- och skrivförmågan bland årskurs två-eleverna i Changai har ökat till 92 procent Även ett läskunnighetsprogram för vuxna utifrån aktivt deltagande, RE- FLECT-metoden, har implementerats. KOMPETENSUTECKLING HÄLSA, MILJÖ OCH KLIMAT. Olika kompetensutvecklande initiativ har lett till minskad spridning av sjukdomar. Utbildningar i näringslära har resulterat i så pass friska barn med stadigt ökande vikt att distribuering av barnmat inte längre är nödvändig. Den klinik som byborna på eget initiativ byggde i Changai besöks av lokala sköterskor en gång i månaden - ytterligare steg i utvecklingen, då byborna visat att de tagit till sig av utbildningen i näringslära. Detta innebär att kvinnorna inte behöver avsätta en hel dag varje månad för att besöka den klinik som tidigare låg närmast. Som ett resultat av ökad kunskap om HIV/AIDS och andra sexuellt överförbara sjukdomar samt malaria har kommittéer med ansvar för hälsofrågor bildats och handlingsplaner upprättats. Myggnät används även mer frekvent. Under temat personlig sanitet och hygien har byborna fått kompetens i byggnation av latriner. Utöver kompetensutveckling inom sopoch avfallshanteringar har miljöarbetet fokuserat på integrerade metoder för hantering av miljön för att på så sätt förbättra levnadsstandarden. Betydligt fler ser idag kopplingarna mellan miljö och hälsa, mellan miljö och utbildning samt mellan miljö och tillgång till naturresurser. Changaiborna har idag mer kunskap för att kunna göra medvetna och miljövänliga val. De trädplanteringar och fröbanker som har varit ett led i klimatarbetet, har ökat jordkvalitén genom att minska erosionen. Exempelvis har skolgården, som tidigare haft två träd, nu 35 mango- och 20 cashewträd. Trädplantering är ett verktyg för att hindra den snabba avskogningen och ökenutbredning i Gambia, vilka påverkar människors möjligheter att försörja sig. 4 Vida Vyer 3/2014

5 Utan träd är jorden mager - fler träd har ökat tillgången till mat i Changai genom att motverka erosion. Kompetensutveckling inom klimatfrågor har även bidragit till att göra Changai mer motståndskraftig och anpassningsbar i tider av klimatförändringar - en förutsättning för en hållbar utveckling. KOMPETENSUTVECKLING LANT- BRUK OCH ENTREPRENÖRSKAP Kompetensutveckling inom jordbruk, trädgårdsodling, skogsjordbruk och vattenjordbruk har bidragit till en mer hållbar utveckling. Till största delen är byborna självhushållande lantbrukare, men bristande jordkvalité och höga omkostnader leder till försörjningssvårigheter. Genom spannmålsbanker har livsmedelstillgången under hungerperioden mellan skördarna tryggats. Dessutom, med sponsring av Habo Gambiagrupp fick utvalda bönder möjlighet att delta i en utbildning på en så kallad Master Farm i Senegal. Då Peace Corps uppmärksammat den positiva utvecklingen, beslutades att en Master Farm ska anläggas i Changai. Denna kommer att användas som utbildningscenter för andra byar - ett steg för att säkra tillgången till mat och mer långsiktigt bidra till fattigdomsbekämpning. Utöver detta lockar den plantskola som anlagts köpare från hela landet, vilket skapar en bra inkomstmöjlighet. Plantskolan anlades med pengar som Gambiagrupperna får in av bidragsgivare som klimatkompenserar resor. Changai och dess satellitbyar har på eget initiativ avsatt ett område där byns kvinnor kan odla tillsammans. Den sädkvarn Changai utrustats med minskar även den dagliga arbetsbördan för kvinnorna och förväntas stärka deras ekonomiska situation genom att generera inkomst från malningen. Som ett led i att stärka lokala företagare har även entreprenörskaps- och ledarskapsutbildningar anordnats. RÄTTIGHETSFOKUSERAT ARBETE Medvetenhet om individens rättigheter har lett till ökad förståelse och positiv social förändring kring kvinnlig könsstympning, HIV/ AIDS, tidiga äktenskap, könsroller, migration, handikapp med mera. Exempelvis beslutade en omskärerska i Changai att lägga ner sin praktik. "Jag gjorde det som en inkomstkälla, men nu när jag vet att det orsakar problem för kvinnorna kommer jag inte längre att erbjuda sådana tjänster i samhället. Jag anser nu att bruket gör mer skada än nytta för kvinnorna". Sensibilisering har även lett till bättre förståelse för kvinnors tunga arbetsbörda. Kvinnorna inkluderas även mer i beslutsfattande processer både på by- och hushållsnivå, även om mycket jobb återstår. Genom utbildningar i civila rättigheter har förståelsen ökat för de konstitutionella bestämmelserna om medborgarskap, för de rättigheter och skyldigheter som fastställts i grundlagen, för vikten av utbildning samt för betydelsen att välja lokala ledare med intresse för samhällsutveckling. Många bybor har nu identitetsdokument såsom ID-kort, röstkort, födelseattester med mera. Arbetet har likaså lett till skapandet av flera framgångsrika rättighetsorganisationer, anordnandet av ungdomssportturneringar med diskussionsforum, samt till att byborna självmant samlar in pengar för att fortsätta informationsmötena på egen hand. Dessa möten hålls oftast i det Advocacy Centre som byborna med hjälp av finansiering från Gambiagrupperna byggt och utrustat med solpaneler av FIOHTG. På så sätt kan aktiviteter ske efter att mörkret fallit och då arbetena på fälten är avklarade. ETT GYNNSAMT UTVECKLINGSSAM- ARBETE Vilja, engagemang och ägarskap över processer av människorna i Changai i kombination med stöd från Gambiagrupperna/FIOHTG, tack vare sponsring av Habo Gambiagrupp samt Sida genom Forum Syd, har bidragit till en positiv samhällsutveckling i Changai. Isabella Thafvelin 3/2014 Vida Vyer 5

6 The back way to Europe om illegal migration Under de två senaste åren har det blivit allt vanligare att unga gambier, framförallt unga män, försöker ta sig till Europa utan att ha klara papper. Den senaste trenden är att även unga flickor/kvinnor ger sig iväg, till och med gravida kvinnor. Det är inte svårt att förstå att många vill söka lyckan i ett annat land, när mer än hälften av befolkningen lever på mindre än två dollar om dagen (klassas som fattigdom av FN) och en tredjedel av befolkningen lider av undernäring, men Gambia behöver sin arbetsföra befolkning för att kunna ta sig ur sitt biståndsberoende och nå målet att Gambia ska vara självförsörjande och klara sig utan risimport Vi vet ju alla hur farlig den här vägen är, vi har sett de hemska bilderna av döda kroppar som flyter i land i Italien. I takt med att det blir allt svårare att få visum ökar de här resorna. Ett rimligt antagande är också att den rådande situationen med uteblivna turister bidrar till att ännu fler ger sig av. Resan köps hos en människosmugglare, denne tar sedan hand om transporten upp till Medelhavskusten. Väl där får emigranterna klara sig själva. Överfulla båtar försöker ta sig över Medelhavet till Italien och allt för många kantrar med katastrofala följder. Många familjer har satsat alla pengar de har på att få en medlem i familjen till Europa. Kostnaden för en sådan här resa är cirka Dalasi och det förväntas att den som tar sig över betalar tillbaka. I Gambia får detta konsekvenser för de som blir kvar. Vi hör nu talas om byar, där nästan hela den arbetsföra befolkningen har gett sig av. Barnen lämnas kvar hos mor- och farföräldrar och det pratas nu om att det finns ett stort antal föräldralösa barn i vissa byar. Hur ser framtiden ut för dessa barn? Kommer de att få den utbildning som de har rätt till? När den äldre generationen lämnas ensam med många barn, måste barnen hjälpa till med försörjningen och det finns inte pengar till skolmateriel. Då hjälper det inte att de statliga skolorna inte längre tar ut någon skolavgift för åk Uniformer, skor, böcker, transport, lunch med mera måste fortfarande bekostas av familjen. I visionen för 2016 talas det om att Odla det som du ska äta! Ät det som du odlar!...men vem ska odla maten när den arbetsföra befolkningen reduceras så mycket? Det finns bara en enda vinnare här och det är den människosmugglare som tjänar pengar på de ungas dröm om ett liv i Europa. Gambiagrupperna/FIOHTG tar upp detta dilemma när vi organiserar Youth Advocacy Sport och Youth Bantaba. För att ge extra tyngd åt ämnet bjuder vi in personal från det gambiska migrationskontoret. De berättar om farorna med den här resan och visar även bilder i avskräckande syfte. För den som vill veta mer om det tryck immigranter har från familjen i hemlandet, krav på att skicka hem pengar, ordna biljett till det nya hemlandet med mera, rekommenderar jag boken Atlantens mage av den senegalesiske författaren Fatou Diome. Kristina Lundahl 6 Vida Vyer 3/2014

7 Tänk dig en röd dammande väg som banar sig fram över en mjukt böljande slätt, glest bevuxen med trött grönskande träd. Tänk dig att luften är torr och het och nästan stillastående och föreställ dig att solljuset ger ett grått intryck. Marken är ett uttorkat gräshav med låga risiga buskar. Mitt i denna halvöken som ännu kallas savann finner du Sambang, mitt inne i landet och alldeles söder om den plats där Gambiafloden har fullbordat sin nordligaste utbuktning. I Sambang driver nio envetna stockholmare (utspridda över hela Sverige) sin skola med 150 låg- och mellanstadieelever, lite fler än hälften är pojkar. De undervisas av en handfull lärare och stödet från oss kommer skolan till del med hjälp av Father Michael Cleary, som för närvarande är vår irländske missionär i Upper River Division - han bor i Basse, cirka 15 mil från Sambang. Skolan i Sambang var den första vi besökte och mötet var väl lite valhänt och trevande, men av allt att döma hjärtligt. Vår visit var kort och tiden fylldes av tal, presentutdelning, År 1985 var det min tur att besöka Gambia för första gången. Även denna gång tog Barbro Eketorp sin svenska besöksgrupp till Sambang. Nu gällde det invigning av det nybyggda skolhuset som Stockholmsgruppen sponsrat. Det var en omtumlande händelse att mötas av all glädje och tacksamhet som jag än i denna dag blir rörd av. Hemkommen till Stockholm blev jag medlem i Stockholmsgruppen och ganska snart fick jag ta över ansvaret efter Brita Trübenbach som skulle flytta utomlands. Det blev flera besök under de följande åren eftersom Sambang fått en speciell plats i mitt hjärta. Vi stöttade en grupp kvinnor med stängsel för trädgårdsodling med mera. Sambang * * * * * * * * * * * Ytterligare Sambangbesök elevsång och förstås inspektion av det skolhus som vi bekostat en av salarna bär inskriptionen Eketorp ovanför entrén. Naturligtvis ger det hela ett fattigt intryck, mätt med våra mått. Men ingen svälter (för närvarande, det blir värre senare under våren och sommaren) och det är glädjande att se att skolverksamheten tycks fungera väl. Även om den inte står och faller med vårt stöd har vi stor betydelse. Enligt missionens äldste i Gambia, Jim White, som en gång startade skolprojektet i Sambang, står de svenska grupperna för i genomsnitt 75 procent av investeringar och drift! Vad detta betyder för våra personliga åtaganden säger sig självt. (Stockholmsgruppen skickar cirka kronor per år.) I Sambang är de största behoven just nu möbler till skolsalarna och bättre lärarbostäder. Dessutom önskar man sig enkla engelska läroböcker i olika ämnen och kollektiv lek- och idrottsutrustning, typ fotbollar. Den som tvivlar på värdet av så triviala saker skulle ha hört det jubel som en enda svensk tennisboll gav upphov till. Per Larsson, Stockholmsgruppen År 1995 tog jag taxi från Saba för ett besök på egen hand. När jag satt och väntade på rektorn bläddrade jag i besöksboken. Det visade sig att det var på dagen 10 år sedan mitt första besök! Rektorn fann detta värt att fira och en timma senare for vi i taxin till byn som ligger en bra bit från skolan. Där satt Alkalon klädd i finaste skrud och med en krona på huvudet. Vi hade ett mycket intressant samtal om kvinnors roll kontra männens, där vi inte kom överens om mycket. Jag tror att det skulle vara annorlunda idag. Hur som helst skildes vi åt som vänner och jag fick mitt FULA-namn som jag emellanåt har glädje av i Gambia. Sonja Myrin alias Kumba Jallow 3/2014 Vida Vyer 7

8 Presentation av Isabella Thafvelin Som den nya praktikanten vill jag gärna presentera mig själv. Jag har min bakgrund inom antropologi, internationell utveckling och projektledning. Min passion är genus och hälsofrågor, mer specifikt våld i nära relationer, kvinnors rättigheter samt sexuell och reproduktiv hälsa. Med en nyuttagen masterexamen ser jag praktikperioden via Gambiagrupperna på FI- OHTG som en chans att bredda min erfarenhet av att jobba med utvecklingsprojekt. Min erfarenhet av att jobba med utvecklingsfrågor tog ett rejält avstamp, när jag tillsammans med två andra unga kvinnor grundade Tjejjouren Idun Sigtuna i Sigtuna kommun år Tjejjouren Idun Sigtuna är en NGO vars syfte är att främja unga tjejers psykiska och fysiska välmående genom att arbeta stöttande och stärkande. Vi erbjuder stödsamtal till de som definierar sig som ung tjej, leder tjejgrupper samt föreläser för föreningar, organisationer och instanser som möter tjejer i vardagen. Nu ska jag inte viga presentationen åt att beskriva tjejjourens arbete, men som ni märker är det ett hjärteprojekt för mig. Utöver arbetet med tjejjouren så har jag erfarenhet av internationellt utvecklingsarbete från en praktik på UNFPA (the United Nations Population Fund) i Kampala, Uganda. Där arbetade jag huvudsakligen med integrationen av sexualundervisning i religiösa högstadieskolor, samt med planering inför ett projekt med mål att minska antalet tonårsgraviditeter. På ett mer personligt plan är jag en målinriktad, driven person som vill möta utmaningar. Jag trivs när det finns mycket att göra och där arbetsklimatet är öppet, prövande och tolerant. Till sist, som en stereotyp svensk, tycker jag att en god kopp kaffe förgyller livet. Speciellt vid en klätterklippa eller på en bergstopp. Jag hoppas att jag har gett er en inblick i vem jag är och vad jag drivs av. * * * * * * * Aktuellt Varma hälsningar, Isabella Thafvelin. Hämtat ur veckobrev 40 Gambia gör mycket för att hålla Ebola utanför landet. TANGO (the association of NGO s) utbildar alla biståndsorganisationer i samarbete med UNICEF, WHO och Hälsoministeriet. Alla NGO s utbildar sedan befolkningen i de byar där de är aktiva. Det stora samtalsämnet i Gambia är annars att turisterna uteblir under hösten på grund av Ebolan, som inte ens finns i landet. Gambierna har svårt att förstå den rädsla som vi i Europa känner. De lever ju med hotet dagli- gen och många har svårt att ta till sig och använda sig av den information som kommer. Hämtat ur veckobrev 42 Under helgen oktober firades 20 års jubileet av maktövertagandet 22 juli Firandet hölls bland annat på Independenc Stadium i Bakau och flera prominenta gäster, Presidenterna från Senegal, Guinea Bissau och Mauritanien, fanns på plats. Anledningen till att firandet skjutits upp var att den 22 juli sammanföll med Ramadan. 8 Vida Vyer 3/2014

9 Glimtar och glädjeämnen från Gambia av Inger Grünning, Gambia Öst Här fortsätter min berättelse om våra fadderbarn. En av de första pojkarna, som Sisawo Sisay rekommenderade oss 1982 var Lamin Fatty. Han var en av de äldsta pojkarna i familjen, men han behövde hjälpa till med försörjningen och kunde inte få regelbunden skolgång. Vi betalade avgifter och även han fick en liten ryggsäck med material på ryggen. Lamin var mycket duktig och avancerade genom klasserna i Kerewan. När vi kom dit på besök, var han mycket ivrig att skriva brev hem till sin fadder Gunvor Carlsson och kunde oftast skicka med en liten present. Hans brev var svårlästa och darrigt skrivna, men när jag kom hem till honom och hälsade på, fick jag förklaringen. Han låg på knä på en flätad gräsmatta och skrev med en fladdrande fotogenlampa som belysning. På den tiden fanns ingen el i Kerewan, trots att den var huvudby och commissionärsäte i Lower Baddibu. Lamin hade fina betyg, men engelska var hans problem. Han började arbeta som okvalificerad lärare och fick hjälp av Gunnel med engelska kurser på Gambia College. Under hans tid som lärare träffades vi inte, hans familj visste inte var han var posterad. Upcountry var de unga och ogifta lärarnas placering och de hade sällan möjligheter att åka hem. Året då Gambia Öst byggde en skola i Sandu Missira fick Maria och jag tillfälle att följa med Dembo Bah till skolan för en invigningsfest. Dembo hämtade oss i Saba, där vi bodde hos Marias familj ett par veckor. Maria ville helst stanna hos sin mamma och hjälpa henne med trädgård och matlagning, men Jankey uppmanade henne att följa med, så hon kunde berätta hur det såg ut så långt upp i landet. Det blev en spännande resa! Vi mötte vår volontär Anders Lundgren vid avtagsvägen till Baro, där en stor del av byn just brunnit ner. Anders hade levererat ris och kläder till byborna och ordnat så att skolan kunde öppnas som bostad för de husvilla byborna. Väl framme i Missira fick Dembo köra ut i bushen för att hämta ett nyss skjutet vildsvin, som skulle anrättas till festen. Maria följde med, men hon blev ledsen, när hon såg, att svinet var Pumba i Lejonkungen! Mörkret föll snart och vi satt utomhus och pratade och lärarna gjorde hataia åt oss. Jag märkte att det var lite fniss runt oss och kände på mej att det var något bakom min stol. Eftersom det är mycket ofint att lysa med sin ficklampa på folk, så frågade jag bara vem är du och fick svaret, just a friend. - Lamin Fatty, very nice to meet you! Jag hade genast känt igen hans röst och alla fick sej ett gott skratt! Det var mycket roligt att träffas igen och vi hade mycket att prata om, och Lamin kunde berätta för alla intresserade bybor vilka FIOH var och hur vi byggde skolor över hela Gambia. Nästa dag fick Lamin visa oss runt i skolan, som redan börjat användas. Rektorn hade fullt upp med att fixa till festen, som tog sin början framåt eftermiddagen och höll på halva natten. Dagen efter for vi tillbaka till Saba och passerade en stor brand i en by och hörde talas om ytterligare en. Februari är en kall månad i Gambia och oförsiktighet med eld under natten orsakar ofta stora bränder. Vi stannade i Jarreng och köpte två sängar och några stolar till Marias familj. För övrigt var bilen fullt lastad med ved, som är billigare här uppe. Lamin fortsatte att arbeta som lärare, men hade hela tiden en stark önskan att läsa vidare. Efter militärkuppen då Yaya Jammeh tog makten och började anställa militärer, var Lamin en av de många lärare, som sökte sej till armén. Jag hade svårt att tänka mej Lamin som soldat, lugn och sansad och tystlåten, såsom han alltid varit och en utmärkt pedagog! 3/2014 Vida Vyer 9

10 Han bodde i Bakau Barracks och var ofta ute på träningar ute i landet, så det var inte lätt att kunna träffa honom. Men vi hade kontakt genom hans familj i Kerewan, vilken jag alltid hälsade på. Men så fick vi tillstånd att komma på besök i Bakau och det var en erfarenhet! Barackerna ligger mitt emot African Village och upptar ett stort område. Många långa trevåningshus låg i rader, inget hade då reparerats sedan engelsmännen byggde och allt var mycket slitet och osunt. Lamin och hans fru hade en liten lägenhet högst upp. Rummet var avdelat till en sovrumsdel och en mindre del utåt gången utanför, som ledde till andra lägenheter. I varje ände på huset låg en gemensam toalett och avloppsrören låg utanpå husen. Avloppen var som på många håll i Bakau bristfälligt täckta. I det mindre utrymmet fanns bord och ett par små stolar och där hade Lamin inrättat sin studiehörna. Han var så glad, när han berättade, att han klarat sina uppgifter så bra, att han hade fått ett treårigt stipendium till det nyinrättade Gambia University! Det var anledningen till att han sökt till armén! Han varvade teoretiska studier med praktiska fältövningar och var då posterad ute i landet. Efter sista året på universitetet blev han uttagen till en utbildning på Royal Military Academy Sandhurst i Wales, England, brittiska arméns officershögskola. Om sina erfarenheter och utbildningen där har han skrivit ett häfte på 25 sidor, mycket intressant läsning. Sitt rum på förläggningen, 4,5x2 meter kallar han a cosy accomodation, i detta lilla rum hade han god plats för alla sina böcker i en stadig bokhylla och i ett fint skåp med ändamålsenliga hyllor alla sina kläder, sportartiklar och övrig utrustning utan att något blev fuktigt eller dammigt och smutsigt! Han hade ett litet tvättställ med rinnande kallt och varmt vatten, sängen var varm och komfortabel, även om det var extremt kallt ute! Han var med andra ord inte bortskämd! Eftersom Lamin kom till Sandhurst i januari var vädret till en början en svår upplevelse. Speciellt när övningar hölls uppe i bergsområden i Wales, trodde han, att han skulle frysa ihjäl, men lärde sej snart att ta på de flesta kläder han hade. Det värsta var, när iskallt regn piskade på kroppen och frös till is! En annan svårighet i början var språket! Han kom underfund med att afrikansk engelska hade en helt annan klang och melodi och förstod till en början ingenting! What? och please say it again! var oftast hans svar på en fråga eller ett kommando! Många hjälpte honom i början med att tala sakta. Det var en ny erfarenhet för honom att alla i plutonen Burma, som han tillhörde, arbetade som ett team och löste alla problem tillsammans. Den psykosociala utbildningen hade stor plats, likaså det sociala och kooperativa ansvaret för plutonen, minst lika stor som vapenutbildningen. Man förstår, att Lamin uppskattade denna utbildning, när man läser om hans erfarenheter och han gjorde alltid sitt yttersta under året i England. Han gick ut som kursetta och skickade oss en kopia på ett stiligt diplom och han fick mycket beröm för sin insats, när han kom hem till Gambia i december Lamin fortsatte nu som löjtnant och blev förlagd i Yundum, men var ofta ute i landet med sin pluton. Hans fru och de två flickorna bodde hos hans föräldrar i Kerewan, när han var borta. Hans äldre brors familj bodde också där. Brodern har lidit av magproblem sedan barndomen och var oftast sjuk. 10 Vida Vyer 3/2014

11 Lamin hjälpte till med försörjningen och hade stort ansvar. Han startade en liten affär till sin mamma, så att hon har egen ekonomi. Hon är för gammal för att orka med odlingar. Från mars till juli 2011 var Lamin uttagen för att få grundläggande infanteriutbildning på Fort Benning, Columbus, Georgia, USA. Han kom dit i slutet på vintern och det kunde vara fruktansvärt kallt. I juli däremot kunde det vara +40 C eller mer och i skogarna fanns stickande, bitande och blodsugande djur, som gjorde alla övningar till utmaningar på liv och död! Det gällde att ha tillräckligt att dricka och ett stort mått av psykisk och fysisk styrka! Sedan kom en period hemma i Gambia igen, men Lamin ville vidare och hade också en ambition att förbättra livet för sin familj. Han sökte och blev uttagen till FNtjänst i Darfur under AMIS, African Mission In Sudan, som Darfur är en del av. I Darfur hade han en överordnad från Rwanda, deras grupp skulle ha en kontrollerande och lugnande effekt på det oroliga läget. Tre soldater dödades under tjänstgöringen där och en gambier sårades svårt och tidvis var läget mycket svårt. Tyvärr var inte lönen för de mer utsatta soldaterna så stor, men hemkommen kunde Lamin reparera en del och starta mammans affär. Hans bror hade avlidit och därmed blev ansvaret ännu större. Vid mitt senaste besök 2013 hade Lamin tjänstgöring i Yundum och jag blev bjuden dit tillsammans med Yoro. Vi hade besökt Fatty-familjen, när vi var i Kerewan för att hälsa på Yoros familj och kolla upp våra fadderbarn i distriktet och då talade Lamins mamma om, att Lamin ville träffa oss. Vi blev hämtade av en bil och kördes till Yundum Barracks, som är ett fint och välordnat område innanför murarna med parkliknande planteringar mellan bostadshus och kontorsbyggnader. Alla var mycket artiga och tonen var påfallande hjärtlig mellan alla, även om den var strikt militärisk. Lamin presenterade oss för sina högsta chefer och de var intresserade av att höra om Sverige och FIOH, som de redan hade hört mycket gott om. Lamin bjöd på kaffe och kex på sitt kontor och under tiden vi satt där fick han flera arbetsuppgifter, signera papper, skriva ut intyg och förbereda för kommande möten och övningar. Han hade en stor väggkarta över Sudan och Darfur och berättade, att han sökt administrativ tjänstgöring där. Då skulle lönen bli betydligt bättre och han planerade att bygga ett hus för sin egen familj, han har nu tre flickor. Han planerar alltid framåt för att kunna hjälpa sin stora familj och tänker alltid med tacksamhet på Sisawo, som rekommenderade honom och på Gunnel och FIOH, vilka tillsammans hjälpt så många skolbarn till ett bättre liv. 3/2014 Vida Vyer 11

12 Tillbaka i Gambia Underbart att få komma tillbaka till Gambia. Det var lycka, spänning och även en stor portion av lättnad när vi äntligen var på väg. Efter förra höstens lyckade resa med trädgårdsmästarstudenter från Yrkeshögskolan i Enköping, bestämde vi oss redan tidigt i våras för att göra om det med en grupp studenter ur nästa årskurs. Gruppen utsågs, vi bokade biljetter och det blev klart att vi skulle arbeta med skolträdgårdarna i tre byar i Region 4. Sen började ebola sprida sig i Västafrika. Media pumpade ut otäcka nyheter och skräckprognoser för hur sjukdomen snabbt skulle sprida sig. Tre av studenterna hoppade av och vi andra vågade inte tro till 100 procent att vi skulle komma iväg, förrän vi visste hur det såg ut när det väl var dags att åka. Jag kan tala om att vi var ett glatt gäng, som när dagen kom checkade in på Arlanda på väg mot ett ebolafritt Gambia. Eftersom gruppen blev lite mindre på grund av att några hoppat av, bestämde vi oss för att arbeta med två byar istället för tre. Fem av studenterna åkte till Nyawurulung och fyra till Misera. Båda byarna ligger i närheten av Soma och befolkas till största delen av fula-stammen. Nyawurulung är den mindre av byarna och ligger lite mer avsides. Barnen här var väldigt intresserade och arbetsvilliga. När jag besökte byn var årskurs 6 ute och arbetade 12 Vida Vyer 3/2014 med oss tillsammans med lärarna Omar och Lamin. Odlingsbäddar mättes upp, hörnpinnar höggs till med machete, det grävdes, hackades och rensades. Det var en otrolig energi i trädgården trots nästan 40 graders värme. Gardenmaster Abou Sanneh är en kunnig man med en hel del erfarenhet inom odling. Han tyckte det var väldigt roligt att få dit ett gäng svenska trädgårdskunniga studenter och ville gärna få lite nya idéer. Sen krävdes det en del övertalning för att få genomföra de nya idéerna... Till exempel att prova att blanda in hackat gräs och annat organiskt material för att förbättra jorden i de odlingsbäddar där jorden var väldigt lerig. Ett samarbete växte så småningom fram och studenterna lärde sig en hel del, dessutom lyckades de också få testa lite nya idéer.

13 På kvällen efter maten satt vi ute på skolgården i mörkret med två stearinljus. Några av lärarna gjorde oss sällskap och bjöd på ataya, det gambiska teet som jag kommit att tycka så mycket om. Efter en stund dök några barn upp. Två av mina studenter sjöng en sång. Sen ville barnen sjunga och satte igång att klappa. Fler och fler barn strömmade till. Någon hämtade en halv plastdunk och två pinnar och började trumma. Sen var dansen igång, och vad de dansade! Det var magiskt. Misera är en betydligt större by än Nyawurulung och ligger precis på gränsen till Senegal. Jag kom till Misera mitt på dagen när hettan var som värst. Studenterna satt under ett träd och såg lyckliga ut. De hade precis fått varsin frusen vattenpåse. Alla som bott några dagar på ett väldigt varmt ställe och inte kommit i närheten av något som är kallare än fisljummet förstår hur glad man kan bli för en liten påse is. I Misera är lärarstaben väldigt ung och engagerad, flera går sitt sista år på lärarutbildningen och gör sitt praktikår på skolan. Även rektorn Ebrima Barrow och gardenmaster Sherifo Ceesay är både unga och nya, dessutom trevliga och nyfikna. Det skapar ett öppet klimat på skolan. Det märktes snabbt att mina studenter och de som arbetade på skolan hade kul tillsammans, och det tog inte lång tid innan även jag skaffat mig vänner här. När jag besökte Misera hade de redan grävt odlingsbäddar och det var dags att plantera trädplantorna vi köpt med oss från plantskolan i Wellingara. I Misera är det ont om träd på skolgården, så plantorna behövdes bättre där än i skolträdgården. Eftersom det finns gott om får och getter räcker det inte med att plantera, det behövs ett skydd också så att plantorna inte blir frukost till ett hungrigt lamm. Vi fick lära oss hur de gräver sina planteringsgropar med plats för staket av grenar. Studenterna lärde dem hur man kan fixa rotbevattning med hjälp av vattenflaskor. Vi lärde av dem och de lärde av oss. Och det var ju det stora målet med resan. Att vi sen fick med oss så otroligt mycket mer hem är en ren bonus. Bodil Dahlman 3/2014 Vida Vyer 13

14 Perspektiv på Gambias historia Toppdiplomaten Gunnar Hägglöfs memoarböcker är unikt intressanta om man intresserar sig för tiden före, under och närmast efter andra världskriget. Särskilt delen Tre män i Jalta (Norstedts 1977). "De tre stora", Churchill, Roosevelt och Stalin möttes i februari 1945 på Krim för att samordna sina planer för följderna i Europa och världen efter nazismens nedkämpande. Boken har ingående skildringar av huvudpersonerna, Hägglöf träffade dem personligen. Ett stycke om Gambia kanske kan intressera Vida Vyers läsare: Roosevelt var konsekvent emot imperialism och kolonier. Han var av det skälet starkt kritisk mot Churchill och uppmanade honom att släppa kolonierna i dåtidens största imperium fria. Hägglöf skriver: Det förefaller som om Roosevelts resa till Casablanca-konferensen i januari 1943 gav anledning till ett verkligt vredesutbrott mot alla kolonialregimer. I det brittiska Gambia hade han upplevt "det förfärligaste land jag någonsin sett. För varje dollar som britterna investerat i Gambia har de tagit ut tio. Det är ren utsugning av dessa folk." ska, nederländska eller andra kolonialvälden. Det var inför detta amerikanska tryck som Churchill avlossade sin salva: "Låt mig göra detta klart, därest tvivel råder på något håll. Vi avser att behålla det som är vårt. Jag har inte blivit Konungens förste minister för att presidera över det brittiska imperiets avveckling." Det skulle dröja tjugo år, till den 18 februari 1965 innan Gambia blev självständigt från Storbritannien. Winston Churchill dog en knapp månad innan, den 24 januari, 91 år gammal. Paul Rimmerfors President Roosevelt upphörde inte att förmana Churchill om nödvändigheten av att ge Indien oavhängighet, liksom han hela tiden upprepade att han icke ville offra amerikaners liv för att rädda brittiska, fran- Gambias premiärminister Dauda K Jawara lyckönskas under FN:s generalförsamling 1965 till självständigheten och FN-medlemskapet av den svenske FN-delegaten Einar Rimmerfors. * * * * * * * * * Skärpta gaystraff väntas i Gambia: BANJUL. Gambias parlament har godkänt ett lagförslag om att skärpa straffen för vissa homosexuella handlingar där omständigheterna betecknas som försvårande. Livstids fängelse ska enligt förslaget kunna utdömas för en person som har en samkönad relation med någon som inte fyllt 18 år. Detsamma gäller för hivsmittade som har homosexuella relationer. I dag kan personer dömas till 14 års fängelse för homosexuella handlingar i Gambia. För att lagen ska träda i kraft måste president Yahya Jammeh underteckna den, men det mesta talar för att det bara är en formalitet. Enligt brittiska tidningen The Guardian sade han redan 2008 att homosexuella män och lesbiska ska lämna landet eller stanna kvar och riskera att halshuggas. I vintras sade han att homosexuella ska bekämpas på samma sätt som man bekämpar malariamyggor "om inte ännu mer aggressivt". Ur Aftonbladet 10 september Vida Vyer 3/2014

15 Innan floden tar oss av Helena Thorfinn Romanens huvudperson Sofia flyttar med man och barn till Bangladesh för att arbeta med bistånd på ambassaden. I Dhaka möter hon tonårssystrarna Nazrin och Mina som flytt landsbygden och traditionella plikter för storstaden och jobben. De fattigaste miljöerna bor granne med diplomatkvarteren och textilföretagen med lågavlönade sömmerskor som servar den rika världen med varor. Alla de stora frågorna kokas ned i romanens lilla krets. Floden svämmar ständigt över det platta kustlandet i Bangladesh. Floden står även för billiga produkter som tillverkas och som vi i den rika världen konsumerar. Inte nog med att folket slits ner, tillverkningslandet får även bära föroreningarna. Sofias man Janne lämnar sin tjänst som lärare för att ta hand om familjens två barn och sköta marktjänsten. Det blir ett chockartat möte med fattigdomen och kulturen i Bangladesh. Samtidigt ändras livet i en liten by långt ute på landsbygden för de två systrarna Nazrin och Mina, i en värld där gamla traditioner styr unga kvinnors liv in i minsta detalj. Flickornas liv leder in kvarteren bland festande diplomater och magra textilarbetare. En värld där karriärister och idealister * * * * * * * * * * * * samsas vid samma pool. Här präglas vardagen av terrorism och tennismatcher. Moberg är ambassadör men bryr sig inte särskilt mycket om sitt arbete utan vill bara lysa i glansen av sitt ämbete, Hans fru Vanja älskar lyx och flärd och vältrar sig i livet på ambassaden. Ambassadören vill inte lämna biståndsfrågorna till Sofia, han är nöjd i sin bekvämlighetszon. Sofia vill ha en konferens med tema Våld mot kvinnor. Men hon får inget gehör hos Moberg, Boken är en spännande skildring av biståndsarbetarnas privilegierade utlandsliv och lokala kvinnors totala skyddslöshet. Ibland kommer för mycket pengar till U- länder och då ökar korruptionen. Pengar till fattiga länder är bara ett sätt att stilla västvärldens dåliga samvete. Bangladesh behöver ankor och flytande sjukhus. Detta är en mycket viktig roman, framförallt för alla som arbetar och är intresserade av bistånd och U-lands frågor. Författaren uttrycker sin ilska över Gunilla Carlssons biståndspolitik. Hon tycks tro att de fattiga ska kamma håret och bli entreprenörer. Jag vill på det varmaste rekommendera boken till ingående läsning. Ann-Marie Eskilsson Hej på er alla i klass 5 Stensholmsskolan, Huskvarna! Det var så roligt att få träffa er i klassrummet tillsammans med vår volontär Kristina Lundblad, som berättade för er om det fina arbetet för barnen i Gambia Till Salu Gambiakläder 100 kr/st. Trämasker 30kr/st Nu vill jag TACKA er alla för visat intresse samt för gåvan till Gambias barn. Med hjälp av era pengar och Sida:s bidrag får vi ihop kronor. Denna summa kommer att användas, vartenda öre, till olika ändamål för barnens allra bästa. Än en gång stort TACK! Med vänlig hälsning Ann-Marie Eskilsson 3/2014 Vida Vyer 15

16 Kontakt Huskvarna - Gambia Vi är 65 elever i årskurs 5 på Stensholmsskolan i Huskvarna. När vi gick i fjärde klass fick vi kontakt med en skola i Gambia genom en elevs farmor, Ann-Marie Eskilsson. Vi började skriva brev redan då, det var ganska svårt för vi kunde inte jättemycket engelska. Efter ett tag fick vi svar, men det tog ganska lång tid. Det var så spännande att läsa breven! Vi fick senare veta att det tog tid eftersom de inte hade så mycket skolmaterial där, till exempel pennor och papper. Det visade sig att mycket skilde sig åt mellan Sverige och Gambia. De hade helt andra typer av husdjur än vi, åsnor och höns till exempel. Det beror ju på att de i större utsträckning bor på landet än vi. Något intressant vi fått veta är att folket i Gambia inte gillar flodhästen, de är farliga för människan och äter upp riset som odlats i Gambia. Något annat som var annorlunda var så klart deras namn, de var svåra att uttala. Några av dem hette: Adama, Oumie, Muimuna, Mohammed, Awa, Babukuar, Ndey, Amie, Fattou Mata. I deras skola var de många fler än oss i klassrummen. De hade också väldigt många syskon i varje familj. Vi har fått veta att det är demokrati i Gambia. Men det verkar inte fungera så bra som här. De har ju till exempel inte olika partier att rösta på. Vi är lite oroliga över att Ebola ska spridas till Gambia. Vi har hört talas om att det inte kommer turister till Gambia nu när man oroas över Ebola, många människor som försörjer sig på turism drabbas nu hårt av det. Sverige är ett land i överflöd om man jämför med Gambia och vi vill hjälpa dem så mycket vi kan. Vi skulle gärna vilja skicka ner kläder och annat de behöver, med våra senaste brev skickade vi i alla fall med skolmaterial som de kan använda. Ibland händer det att vi inte är rädda om vårt skolmaterial, vi tappar och får nya pennor och linjaler. I Gambia är man antagligen mycket rädd om det man har. Årskurs 5 Stensholmsskolan, Huskvarna 16 Vida Vyer 3/2014

17 Arbetsbesparande åtgärder FIOHTG har försett fem byar med kvarnar, för att mala säd. Detta för att minska det dagliga slit som kvinnor har med matlagningen. Maskinerna förväntas också stärka den ekonomiska situationen, för kvinnorna, genom att deras lokala organisationer får inkomster från malningen. Istället för att kvinnor som nu använder traditionella medel, stora trämortlar, för att mala spannmål till hushållets måltider, kommer män nu att bidra till kostnaderna för malning av spannmål. Vilken lättnad för kvinnor att män nu tar större ansvar för hushållsvälfärd, vilket är i linje med de principer vi vill ska främja genusrelationer på hushållsnivå. Byarna och vissa av deras satellitbyar har också försetts med kvarnar som gör jordnötssmör, något som ingår i gambiernas dagliga kost. Även det ger stora möjligheter till ökade inkomster. Många har tidigare gjort sitt jordnötssmör genom att rulla en flaska på en bräda. Detta är mycket mer hygieniskt. Intäkterna som genereras och ledarutbildning som kvinnorna involverats i kommer att hjälpa till att upprätthålla en bra standard på maskinerna. * * * * * * * * * En mycket enkel lokalt tillverkad maskin för att skala jordnötter. Artikeln hämtad ur veckobrev 40 Bistånd i förändring klipp ur en artikel av Johan Berggren i Ordfront Magasin nr 5/2014 Under moderat ledning blev Sida navet i en stor omgörning av svenskt bistånd. Hårdare regelstyrning, färre mottagarländer och ökad företagsvänlighet är några av nyordningens punkter. Budgeten är stor, men pengar går till lite av varje, och bara 40 procent når de fattiga. Med diffusare definition är det lättare att tänja på det järnhårda enprocentsmålet och dirigera om biståndsmedel. De senaste åtta åren har biståndsmedel bland annat gått till: * Migrationsverket. * Svenska ambassader i Europa. * Biståndsministerns och hennes stabs löner. * Svenska företag. Vinstdrivande verksamhet anses behöva stöd för att kunna vara stöd åt fattiga. * Anders Borg. Eller snarare finansdepartementet togs över en miljard från biståndet för att stärka Sveriges statsbudget. * Konferenser om bistånd. 3/2014 Vida Vyer 17

18 Gambiska aktivister hoppas nu att deras långvariga kamp mot kvinnlig könsstympning ska leda till att det införs ett förbud mot sedvänjan i landet. Tidigare försök har misslyckats, men nu menar aktivisterna att tiden är mogen. Kvinnlig könsstympning är fortfarande mycket vanligt i Gambia, men efter en mer än 30 år lång kampanj hoppas nu aktivisterna att landets parlament ska godkänna ett nytt lagförslag om att förbjuda traditionen. Bakom lagförslaget står organisationen Gamcotrap, som menar att man denna gång kommer att lyckas. - Tiden är inne, och det kan inte genomföras några halvmesyrer. Lagen måste vara tydlig, och enligt lagförslaget ska alla former av könsstympning förbjudas. Diskussionen kan inte pågå för evigt och regeringen måste ta det rätta beslutet, säger Amie Bensouda, som arbetat som juridiskt ombud för lagförslaget. Starkare än någonsin Gamcotraps ordförande Isatou Touray säger att kampanjen mot kvinnlig omskärelse nu står starkare än någonsin tidigare. - Det har varit ett stort arbete, men jag tror på ett förbud eftersom både kvinnor och män vill ha det. Jag vet att det finns fickor av motstånd, men så är det alltid när det handlar om kvinnofrågor, säger Isatou Touray till IPS.* Enligt henne har man inom kampanjen sedan år 2007 förmått 900 lokalsamhällen att upphöra med könsstympning. - Och detta är en trend som kommer att växa, säger Isatou Touray. Nästan 80 procent av Gambias kvinnor beräknas ha utsatts för kvinnlig omskärelse. Men den långa kampanjen mot ingreppet har resulterat i en förändrad inställning bland allmänheten, som även påverkar mer konservativa folkgrupper på landsbygden. Hundratals personer som tidigare arbetat med att utföra ingreppen har offentligt meddelat att de slutar med sin verksamhet. En av dem är Babung Sidibeh, som tidigare hade ansvaret för att upprätthålla traditionen i sin hemort Janjanbureh. Hon berättar att hon ärvde sin roll efter sina föräldrar, men efter att hon beslöt sig för att sluta med ingreppen har den kvinnliga könsstympningen upphört i hennes hemregion. 18 Vida Vyer 3/2014 Könsstympning kan förbjudas i Gambia Konstruktiv dialog Babung Sidibeh tog sitt beslut efter att ha gått en kurs om mödravård och kvinnors rättigheter som anordnades av Gamcotrap. - Jag insåg då vilka skador vi förorsakar våra medsystrar. Om jag hade insett det tidigare så hade jag aldrig genomfört några omskärelser, säger hon till IPS. I våras organiserade Gamcotrap ett möte med en grupp religiösa ledare för att diskutera frågan om kvinnlig könsstympning. Muslimska skriftlärda från flera afrikanska länder deltog vid mötet, som genomfördes innan lagförslaget lämnades in till parlamentet. - Vi hade en konstruktiv dialog och en majoritet kom fram till att kvinnlig könsstympning inte är något som hör ihop med islam, utan är en kulturell företeelse. Gruppen rekommenderade att en särskild lag ska införas och en deklaration undertecknades, berättar Isatou Touray. Samtidigt finns det en inflytelserik grupp av muslimska ledare som fortsätter att hävda att kvinnlig omskärelse är nödvändigt enligt islam, och denna grupp arbetar nu hårt för att bekämpa det nya lagförslaget. Saiko Jammeh/IPS* artikeln tidigare publicerad i Miljömagasinet nr 29/30-14 * International Press Service. Bilden hämtad från Gamcotraps hemsida

19 Kallelse Gambiagrupperna kallar alla medlemsgrupper och övriga intresserade till seminarium och samrådsmöte 28 mars 2015 i Uppsala För värdskapet står Hälsingegruppen Varje Gambiagrupps kontaktperson informerar gruppens medlemmar om samrådsmötet Kallelse och inbjudan skickas till gruppernas e-postadresser Kallelsen finns också på hemsidan Alla intresserade önskas Välkomna Gambiagruppernas samordningsgrupp 3/2014 Vida Vyer 19

20 Du kan bidra till arbetet i Gambia genom att sätta in en gåva på Plusgiro Bankgiro Läs mer på: GAMBIADAG 5 DECEMBER! Vid samrådsmötet i Göteborg i september önskades starkt en gemensam Gambiadag för alla medlemsgrupperna. Styrelsen beslutar att rekommendera medlemsgrupperna att arrangera en Gambiadag 5 december i år. Den dagen är enligt FN Internationella dagen för frivilligas arbete för ekonomisk och social utveckling. Tanken är att Gambiagrupperna, genom medlemsgrupperna gör Gambia och Gambiagruppernas arbete synligt. Den långsiktiga situationen är givetvis fattigdomen och behovet av byutveckling för att nå målet om utbildning för alla. En akut situation är Ebola-epidemin i Västafrika, som orsakar ett jättestort bortfall av turister och försörjning för tusentals gambier. Styrelsen är medveten om att det är rätt kort tid att planera lokala arrangemang, men hoppas och räknar med att alla grupper gör det bästa man kan för att göra något. Vi tror att initiativförmågan är stor, som vanligt. Någon ytterligare central styrning av dagen kommer inte att ske. Däremot hoppas vi att kunna bidra med en text som kan användas som insändare eller liknande i lokala medier. Vi vill också erbjuda att ggbloggen.se används som kanal för förslag och tips för aktiviteter. Om ni tror att styrelsen kan göra ytterligare något för att underlätta Gambiadagen, så hör av er till någon i styrelsen eller skriv på bloggen. Utdrag ur SOG-nytt oktober 2014

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014 HUNGERPROJEKTET Jula Resultat 2014 Inledning Varmt tack till Jula AB - ledningen och medarbetarna - som under det som under det gångna året har investerat i en framtid fri från hunger och fattigdom i Bangladesh.

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

En kopp kaffe = Fika för två!

En kopp kaffe = Fika för två! En kopp kaffe = Fika för två! - Ditt val gör skillnad Copyright: Johan & Nyström A. PROBLEM SOM KAFFEPRODUCENTERNA MÖTER I Sverige ligger vi i topp beträffande kaffedrickande och konsumerar hela en procent

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16.

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com Rapport från styrelsen Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj Veckan har varit lugn men den har bestått av många Hej då och många Hej. Veckan har i stort sett varit lugn. Vi har kommit in i våra nya rutiner, som

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010 Julvandring 1 8 Roller Guide... Station 1: Maria... Ängel... Station 2: Josef... INTRODUKTION Guiden kan introducera vandringen ungefär så här: Välkomna! Nu ska vi göra en speciell resa en tidsresa! Vi

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Facit Språkvägen. för sfi kurs D

Facit Språkvägen. för sfi kurs D Facit Språkvägen för sfi kurs D Kapitel 1 Insändare 1 Den har skrivits av en person som bor i Tallbogård. 2 Han vill framföra att han tycker att det är fel av kommunen att bygga en väg rakt igenom parken

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

NIO FÖRSÖK ATT ÄNDRA PÅ HÄNDELSEFÖRLOPPET. Jesper Norda

NIO FÖRSÖK ATT ÄNDRA PÅ HÄNDELSEFÖRLOPPET. Jesper Norda 2001 NIO FÖRSÖK ATT ÄNDRA PÅ HÄNDELSEFÖRLOPPET Jesper Norda Hyr filmen Breakdown (Kurt Russel, Kathleen Quinlan m fl, regi: Jonathan Mostow, 1997). I det tysta och stilla partiet, när Amy har lämnat Jeff

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola MALAWI HÄNDELSE Skolan i Fundo kan inte användas för att tak och väggar är så dåliga att barnen får gå hem igen under regnperioden. Ett gäng svenska scoutledare bidrar med arbete, tillsammans med lokala

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Omvandlingen av. Kannankudi

Omvandlingen av. Kannankudi Omvandlingen av Kannankudi STOLTASTE SPONSORERNA Nu är vi igång! Vi är så glada och stolta att kunna hjälpa de fattigaste av de fattiga, inte bara genom att donera pengar utan faktiskt få människor i en

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl. Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.se Styrelsen har ordet... 1 Lavinartad spridning...1 Samkönat partnervåld... 1 Rockfesten... 2 HBT-filmtävlingen

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift

Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift Ämne: Svenska, SVA, SFI, Samhällskunskap Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp:

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

VOIPROJEKTETs. Fadderprogram

VOIPROJEKTETs. Fadderprogram VOIPROJEKTETs Fadderprogram Voiprojektets Fadderprogram VOIPROJEKTET Staden Voi med omnejd är svårt drabbad av HIV/AIDS och till följd av detta ökar antalet föräldralösa barn drastiskt. Samarbetet mellan

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Sommarkurs i Velikij Novgorod 2014, 7.5 hp Tre veckor i juni-juli 2014

Sommarkurs i Velikij Novgorod 2014, 7.5 hp Tre veckor i juni-juli 2014 Sommarkurs i Velikij Novgorod 2014, 7.5 hp Tre veckor i juni-juli 2014 För andra året i rad kommer Slaviska institutionen att i samarbete med Novgorods universitet genomföra en kurs i praktisk ryska under

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch.

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch. RAPPORT FRÅN ZAMBIA I november besökte Ulla och jag familjen Linyama i Zambia 5 dagar. Ett besök som var efterlängtat från båda parter. Vi togs verkligen emot med stora famnen. Det visade sig att Michael

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Invandrare, flyktingar, eu-migranter, asylsökande. Vad är skillnaden? Vad skriver tidningarna? Vad tycker jag?

Invandrare, flyktingar, eu-migranter, asylsökande. Vad är skillnaden? Vad skriver tidningarna? Vad tycker jag? Invandrare, flyktingar, eu-migranter, asylsökande. Vad är skillnaden? Vad skriver tidningarna? Vad tycker jag? :Hittad text: När vi talar om flyktingar tänker vi kanske på främst på farliga flyktvägar

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN 2015. Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN 2015. Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet EN BÄTTRE VÄRLD Skolmaterial FN-DAGEN 2015 Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet FN 70 ÅR Fira med Svenska FN-förbundet År 2015 fyller FN 70 år! Det är också året då FN:s nya utvecklingsmål

Läs mer

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: -

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: - Namn: Peggy norman Resa: Transylvanien Datum: 7 juli 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - 2. Hur var boendet jämfört med dina förväntningar?: mycket bra Kommentar

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer