Återrapportering Folkhälsoberedningen
|
|
- Göran Johansson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Återrapportering Folkhälsoberedningen Projektet Fix You - Att våga ta upp ämnet psykisk ohälsa bland skolungdomar 2016 erhöll Moomsteatern ett anslag från Folkhälsoberedningen i Skåne för att genomföra projektet Att våga ta upp ämnet psykisk ohälsa bland skolungdomar. Projektidén var att Moomsteatern skulle spela sin föreställning Fix You och att varje föreställning skulle åtföljas av ett samtal med manusförfattaren Mikaela Javinger. Målgruppen var ungdomar från 15 år och de som arbetar med ungdomar. Syftet var att öppna upp för samtal och information om psykisk ohälsa bland unga människor, till exempel självskadebeteende och suicid. Projektet genomfördes under hösten 2016 och avslutades i januari Detta är Moomsteaterns redovisning och utvärdering av projektet. INNEHÅLL: Bakgrund sid 2 De fem kommuner vi besökte sid 3 Trelleborg sid 3 Ystad sid 4 Helsingborg/Lund sid 4 Kristianstad sid 4 Landskrona sid 5 Sammanfattning av erfarenheter sid 5 Möten med ungdomar sid 6 Bilaga: Kvantitativ redovisning sid 7
2 BAKGRUND Våren 2015 satte Moomsteatern upp föreställningen Fix You på hemmascen i Malmö, som via karaktären Sara berättar om psykisk ohälsa bland unga människor. Fix You är skriven av Mikaela Javinger och bygger på Mikaelas egna livserfarenheter, både självupplevda och från människor hon stött på. Den är fast förankrad i en verklighet och lägger fokus på hur Sara mår, hur hon upplever världen och hur hon vill bli bemött. Fix You mottogs väl av publiken i Malmö. Ungdomarna som såg den blev uppslukade av föreställningen och efteråt fick Moomsteatern kommentarer som jag önskar att mina klasskompisar kunde få se denna, då kanske de skulle förstå. Det var ju precis dit vi ville nå! Och vi ville nå fler. Men då Moomsteatern pratade med dem som köper in kultur till skolorna stötte vi gång på gång på kommentaren ett jätterelevant ämne, men vi vet ju inte riktigt hur lärarna skulle hantera det. De ekonomiska begränsningar som skolor har vid inköp av kultur satte också tydliga käppar i hjulet. Man vågade helt enkelt inte satsa på föreställningen. Med hjälp av Region Skånes ekonomiska stöd för turnékostnader och föreläsningsarvode till Mikaela Javinger kunde vi eliminera de ekonomiska förbehållen från kommunerna och detta var också avgörande i mötet med de flesta av skolorna/kommunerna under projektets uppstart. I utredning efter utredning kan vi läsa om hur den psykiska ohälsan bland ungdomar har ökat och att självskadebeteende tycks bli allt vanligare. När vi haft referensgrupper med ungdomar pratar de om det skamliga i att behöva söka hjälp. Att inte våga prata om sitt mående eftersom det är belagt med skam och skuld. Att känna sig som en outsider. Och att det pratas alldeles för lite om detta i skolorna. Vi har temadagar om narkotika och om mobbing, men varför har vi inte temadagar om det här? Målet med det här projektet var att nå ut bland gymnasieskolor och årskurs 9 i fem skånska kommuner. Vi ville att ungdomar, och de som arbetar med ungdomar, skulle se föreställningen Fix You och därefter deltaga i den föreläsning och samtal som Mikaela Javinger höll i. För att öppna upp samtalet om unga människors psykiska mående, för att skapa en förståelse och dialog. Vi behöver lära oss att sätta ord på det som känns, så att de omkring kan förstå. Mikaela pratar om att vi alla kan göra något för varandra och att det vi kan göra som medmänniskor när någon mår dåligt är enormt viktigt. Folkhälsoberedningen eftersökte en stor geografisk spridning över Skåne och i inledningsskedet kontaktade vi åtta kommuner i Skånes alla hörn, men inte alla återkopplade till oss. Den stora utmaningen i projektet visade sig vara framförhållningen. Hade vi haft mer tid för det förberedande arbetet som inkluderar förankring i kommunerna är vi övertygade om att vi hade kunnat få varenda kommun att ingå i projektet. 2
3 DE FEM KOMMUNER VI BESÖKTE Ungdomarna kan reagera på många olika sätt då de ställs inför ett allvarligt ämne. Vår erfarenhet under projektet blev att den största delen av dem var fokuserade, respektfulla och intresserade. Många ungdomar har deltagit i och bidragit till diskussionen genom spontana reflektioner och frågor. Men det kan också vara jobbigt för en del av dem att släppa på de roller de har inför klasskompisarna. En del börjar fnissa, andra drar kepsen över ögonen som om dom sover, en del sitter och pratar och skämtar med sina kompisar under föreställning och föreläsning. Det är den sistnämnda gruppen av elever som är den som är svårast för de som står på scenen att möta och bemöta. Vi har under våra resa stött på grupper som i stunden har känts svåra att nå fram till, men det är också ofta i dessa grupper som det sedan visat sig finnas de som verkligen lyssnade och som verkligen behövde höra. Vid många tillfällen har elever kommit fram till Mikaela efter arrangemanget för att prata eller skickat ett efteråt. Eller så har en lärare hört av sig och berättat om hur en elev öppnat sig och börjat prata efter att de lämnat arrangemanget. Vi har haft så många fantastiska möten med unga människor under de här veckorna. Det är påtagligt att detta är ett ämne som berör, engagerar och väcker tankar som behöver komma till uttryck. Detta är ungdomarnas vardag och vi vuxna måste erkänna hur många av eleverna som varje dag brottas med svåra saker. En av rädslorna som vi stött på hos olika skolledningar i samband med att vi introducerat idén om att få genomföra det här arrangemanget, har varit att vi ska öppna någon slags uppdämd psykisk ohälsa hos ungdomarna. Tänk om ni drar igång något som vi inte klarar av att ta hand om har varit en återkommande farhåga. Vi har svarat att vi inte väcker något som inte redan finns där, att det är precis tvärtom; vi vill ju prata om hur vi kan ta hand om varandra. Och efter fem avslutade veckor kan vi konstatera att vi inte i ett enda fall nåtts av beskedet att kuratorerna har blivit nedsprungna eller att vi satt igång processer som skolorna inte kunnat hantera. Den största utmaningen i projektet har egentligen varit framförhållningen. Beskedet om att anslag till projektet kom i samband med skolavslutningar och semesterstart. Detta gjorde att vi kom i kontakt med de flesta kommuner i augusti, inför terminsstarten. I stort sett alla undrade om vi inte kunde skjuta projektet till året efter, då de helst skulle vilja planera för projektet minst en termin innan det skulle genomföras. Vi kan därför konstatera att skulle projektet göras om så skulle vi se till att ha närmare ett års framförhållning. Trelleborg I Trelleborg kom vi i kontakt med RSMHs (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) arrangemang runt psykisk hälsa. I samband med Skåneveckan för psykisk hälsa höll de ett tre veckors arrangemang i Kulturhuset i Trelleborg, där de även kunde erbjuda en scen för Fix You. De sökte evenemang som kunde nå just målgruppen gymnasieungdomar och upplät med glädje lokalen för vårt arrangemang åt skolföreställningar, samt en kvällsföreställning riktad åt de vuxna som besökte Psykisk Hälsa Trelleborg. Kultur- och fritidsförvaltningen satte oss i kontakt med gymnasieskolan, som även bjöd in Moomsteatern för ett möte med gymnasieskolans ledningsgrupp. Mottagandet var på alla sätt positivt och skolledningen engagerade sig i att låta så många elever som möjligt besöka vårt arrangemang, samt informera alla lärare om att sätta sig in i vår förberedande lärarhandledning. Vi gjorde sex fullsatta föreställningar. Trelleborg var den första stad vi besökte med vårt arrangemang och det var också här vi tog våra första lärdomar. Även om skolans ledning tagit emot oss med öppna armar och tog arrangemanget på stort allvar, samt informerade sina lärare om vikten av det förberedande samtal som vi via lärarhandledningen bad dem om att ha, så innebär inte det att alla elever kommer förberedda till arrangemanget. Vi kan inte räkna med att lärare som vi inte mött förstår sin roll i arrangemanget. Vid föreställning nummer två under Trelleborgsveckan mötte en gymnasiepublik som var avståndstagande, med individer i publiken som uppförde sig stökigt. Vi lärde oss att vi delvis kan förebygga detta genom att själva hålla i ett förberedande samtal. Istället för att gå direkt till teaterföreställning så inledde vi därefter varje arrangemangstillfälle med att antingen Mikaela Javinger, Per Törnqvist (regissör) eller Sandra Johansson (producent) välkomnade publiken och höll det förberedande samtal som vi från början trodde att de skulle ha med sig från klassrummet. 3
4 Ystad Efter att ha kontaktat gymnasieledningen i Ystad hörde en lärare av sig, som hade fått höra om vårt erbjudande och som brann för förslaget. Vi kom också i kontakt med en folkhälsostrateg för barn och unga i kommunen. Det var dessa två personer som drev projektet i Ystad, och det var också här vi tog lärdom av vikten av att hitta nyckelpersoner i kommunen som brinner för ämnet. Rektorn var ifrån början mer tveksam, av samma anledningar som vi tidigare beskrivit hon var orolig för att vi skulle sätta igång något som hon och hennes personal inte skulle kunna hantera, men bestämde sig efter samtal med oss om att genomföra projektet på skolan och engagerade sig också stort i arrangemanget. De byggde om scengolvet i aulan för att kunna husera scenografin till Fix You och bokade in 4 föreställningar, med 100 elever till varje. Vi kom överens med folkhälsostrategen i Ystad om att även ha en offentlig föreställning och föreläsning en av kvällarna i Ystad. Detta har vi haft i flera av kommunerna, men det var egentligen endast i Trelleborg som den blev riktigt välbesökt. Där fick vi skjuts i publikarbetet tack vare RSMHs arrangemang runt psykisk hälsa. I de andra kommunerna har det varit svårare att nå ut till den potentiella publiken. Att arbeta in ett evenemang hos den offentliga publiken kräver tid och resurser, hur intressant det än må vara. En erfarenhet i sammanhang av att ha ett offentligt evenemang av den här sorten är att förankra det via en förening, ett studieförbund eller liknande. Men vår reflektion runt de arrangemang vi gjort där det suttit färre personer i publiken är också att samtalet blir mer intimt och personligt. Vi resonerar som så, att har vi startat en positiv process i en enda människa så var arbetet värt det. Och vår upplevelse är att vi vid varje tillfälle som vi genomfört arrangemanget, och upplevelsen kommer från den feedback vi har fått från publiken, har startat positiva processer hos väldigt många människor. Helsingborg/Lund I Helsingborg kom vi i kontakt med en politiker som brinner för ämnet och som hänvisade oss vidare till gymnasiechefen. Vi blev kallade till ett möte med rektorerna för de fem kommunala gymnasieskolorna i Helsingborg och upplevde att vi fick ett positivt mottagande. I mötet planerades för en vecka i Helsingborg där var och en av gymnasieskolorna skulle boka varsitt arrangemangstillfälle under varsin dag den veckan. Rektorerna menade även att det skulle gå att använda sig av aulan i en utav skolorna. Fyra veckor innan arrangemanget skulle genomföras fick vi dock ett från gymnasiechefen i Helsingborg som sa att de inte fick ihop logistiken och bad om ursäkt över att de hoppade av trots att de tackat ja. Tyvärr innebar den korta framförhållningen att vi inte skulle hinna knyta kontakt och arrangera i någon annan kommun. Istället bestämde vi oss för att sätta upp arrangemanget i Lund. Moomsteatern har ett samarbete med Månteatern i Lund som innebär att vi byter scen med varandra. Vi kunde tack vare detta samarbete boka in oss med kort framförhållning på Månteaterns scen i Lund. Vi gjorde därefter ett utskick till samtliga gymnasieskolor i Lund och där vi erbjöd dem en föreställning och föreläsning. Det vi upptäckte var att det var svårare för de kommunala gymnasieskolorna att boka ett sådant här arrangemang med kort varsel, än vad det var för de fristående gymnasieskolor. Vi lyckades därför hitta två stycken gymnasieskolor i Lund som engagerade sig i projektet och bokade in varsin dag på Månteatern. Kristianstad I Kristianstad vände vi oss till Kulturhuset Barbacka, som distribuerar kultur till skolorna i Kristianstad. De har även en teaterscen som passar perfekt till arrangemanget. Vi fick ett mycket gott mottagande på Barbacka, men de reserverade sig lite med tanke på att de i vanliga fall vänder sig till grundskolan och inte gymnasieskolan, samt att de menade att årskurs 9 ofta ville ha längre framförhållning. Vi knöt därför även kontakt med Kristianstad Teaterförening, som blev mycket entusiastiska och trodde att de skulle kunna hjälpa oss med såväl gymnasiepublik som intresserade vuxna, eftersom just teaterföreningen i Kristianstad ofta är den som hjälper gymnasieskolan med kulturevenemang. 4
5 Med tanke på hur stor Kristianstad kommun är så blev antalet deltagare en besvikelse. Vi trodde att kontakterna med årskurs 9 via Barbacka och gymnasieskolan via teaterföreningen skulle göra publikarbetet enkelt. Men så var tyvärr inte fallet och vi insåg vårt misstag försent. Det vi lärde oss av detta var att vägen via kultur i skolan antagligen inte är bästa sättet att nå ut med projektet. Vi behöver istället vända oss direkt till skolorna och knyta kontakt med ledningen som prioriterar projektet av rätt anledningar. Även i Landskrona gick vi vägen via kultur i skolan och drog en liknande slutsats. Emedan Ystad och Trelleborg, där vi hade direktkontakt med skolan, var mer lyckat ur perspektivet mängden människor vi nådde och förankring hos lärarna. Landskrona Även i Landskrona gick vi alltså vägen via de som förser skolorna med kultur. Där knöt vi kontakt med Kulturskolan, som försåg oss med en teaterscen och med kontakten ut till årskurs 9. Vi försökte även upprepade gånger kontakta gymnasiechef och -rektor i Landskrona, men utan framgång. Det visade sig att det under hösten pågick en stor omstrukturering bland ledningen för gymnasieskolan, som gjorde att våra kontaktförsök angående projektet inte prioriterades. Med väldigt lite tid kvar till höstens vecka i Landskrona hade vi endast en åk 9 inbokad och fick äntligen tag i gymnasierektorn som lovade att skicka ut information om projektet till sina lärare och låta dem var och en ta ställning till om de ville delta i projektet. Detta resulterade i att vi kom i kontakt med en lärare som brinner för ämnet och precis som i Ystad blev det denna lärare som drev igenom projektet för hela skolan. För att hon skulle ha en chans att förankra projektet bland sina kollegor beslutade vi dock att skjuta fram vår projektvecka i Landskrona till januari Januariveckan i Landskrona får anses som mycket lyckad. Den årskurs 9 som bokat under hösten kom till ett arrangemangstillfälle och läraren från gymnasieskolan bokade in 4 tillfällen för elever på skolan. Scenen på kulturskolan tar bara 57 personer i publiken, vilket innebär att vi nådde färre personer än på de större scenerna, men intimiteten som uppstår hos en mindre publik innebär å andra sidan en större kvalité i mötet. Sammanfattning av erfarenheter som skulle kunna användas i framtiden Framförhållningen! För att hinna förankra projektet behöver kontakter knytas cirka ett år innan projektet ska genomföras. Om skolorna ska känna sig trygga med att planera in arrangemanget i undervisningen behöver de förbereda detta minst terminen innan. Det är bättre att knyta en direktkontakt med skolorna än att gå via kultur i skolan. Projektet måste förankras hos lärarna och skolledningen behöver förstå vad arrangemanget rör sig om och kunna ha en dialog runt de eventuella rädslor som ämnet väcker hos de vuxna. Offentliga föreställningar/föreläsningar bör ske i samarbete med föreningar, studieförbund, osv som kan hjälpa till med publikarbete. Vid skolföreställningar är det viktigt med ett inledande samtal. Men skulle vi göra om projektet från början skulle vi se till att lägga mer tid på förankring hos lärarna och kanske till och med besöka varje klass innan de besöker oss. Farhågorna om att vi öppnar dammar hos ungdomarna är falsk. Tvärtom så upplevde vi att det budskap vi framför allt nådde fram med var hur ungdomarna kan stötta varandra. Inte minst, framgången som vi haft i projektet med det som var målet: Att sätta ord på det som känns, att öppna upp dialogen, skapa förståelse. Behovet bland ungdomarna är skriande stort och varje arrangemangstillfälle har lämnat både oss och lärarna med en positiv och ibland närmast förlösande känsla. 5
6 MÖTEN MED UNGDOMAR De möten vi haft, för arrangemangen vi genomfört kan inte kallas något annat än möten, med ungdomar under projektets gång har varit starka, givande och ibland känslomässigt uttömmande. Det finns ingen genväg förbi att bli personlig om du vill nå fram i dessa samtal. Om en ung människa öppnar sig för att berätta sin historia, eller ställa frågor gällande någon som är den närstående, så blir det starkt. Framför allt Mikaela Javingers samtal har väckt ungdomars vilja och lust att prata om sig själva. Det har hänt flera gånger att någon kommit fram efteråt och velat prata, berätta sin historia. Mikaela har fått flera med personliga reflektioner och på Moomsteatern har vi fått ifrån lärare. Vi kan i denna rapport inte dela med oss av de mer personliga mailen, men här kommer ett par citat från lärarmailen: "Eleverna pratade mycket kring att de nu funderat mer kring hur de behandlar varandra samt hur de behandlar sina nära och kära. De tyckte att de fick sig en tankeställare och att de nu bättre kan förstå och acceptera de som finns i deras närhet. Efter föreställningen i förrgår var det en pojke som berättade: Jag kunde relatera till väldigt mycket i pjäsen. Den handlade till stora delar om min vardag. Precis så är det - ett krig i huvudet. En annan pojke berättade: Min syster har det precis så. Man måste finnas där och lyssna och försöka hjälpa. I samtalen som följt efter Fix You har många ungdomar också vågat ställa frågor. Framför allt frågor som rört hur de ska förhålla sig till en vän eller ett syskon som skadar sig själv, eller pratar om självmord. Hur kan man visa att man bryr sig? Ska man alltid ta det på allvar? Hur kan man stoppa sin vän från att skada sig själv? Var ska man dra gränser, hur kan man hindra andras problem från att ta över ens eget liv? Upplevelsen för oss som genomfört projektet har varit stark. Bland ungdomarna finns ett enormt behov av att få tillfälle att ställa sina frågor, att bemötas med förståelse men också av att det finns tid för dem att få prata, att mötas av någon som lyssnar och förstår. Vårt arrangemang har vid varje tillfälle känts betydelsefullt. Vi avslutar denna rapport med ett citat från en av ungdomarna: Det är på grund av människor som dig som gör mitt hopp om att en dag se alla glada och friska inuti i aldrig dör. 6
7 Bilaga: Kvantitativ redovisning Antal personer som besökte arrangemanget. Antal unga i åldern år Antal vuxna över 27 år Trelleborg (6 tillfällen) Lund (2 tillfällen) Kristianstad (3 tillfällen) Ystad (5 tillfällen) Landskrona (5 tillfällen) Summa: 1680 personer
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot
Läs merAtt vara facklig representant vid uppsägningar
Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller
Läs merDet goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.
Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och
Läs merABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12
ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.
Läs merDet handlar om kärlek
Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer
Läs merHandledning: Nu blev det KNAS
Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller
Läs merUtvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10
Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs mer#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.
För högstadiet och gymnasiet Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång. Konceptet är framtaget av Make Equal och frågorna är en del avsatsningen Allt vi inte pratar om. Läs
Läs merTa kommando över dina tankar
Ta kommando över dina tankar Vår hjärna vän eller fiende! Har du någon gång hört uttrycket det är bara ord, eller, det var bara en oskyldig tanke. Min vän, det finns ingenting så förödande som ord och
Läs mer> > ENSAM BLA N D A N D R A. Foto: Micke Sandström
HA N DLEDNIN G S M A T E R I A L FÖR L Ä R A R E O C H A N D R A V U X N A > > ENSAM BLA N D A N D R A Foto: Micke Sandström OM UPPSALA STADSTEATERS UNGDOMSENSEMBLE Ungdomsensemblen består av 10-15 ungdomar
Läs merLUPP 2012 Vimmerby kommun
LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs
Läs merPsykisk Hälsa Trelleborg 2016 Program
Psykisk Hälsa Trelleborg 2016 Program Måndag 3 oktober till och med söndag 23 oktober Öppettider: Vardagar 11.30 18.30 Lördag och söndag 11.00 14.00 Plats: Kulturhuset, Valldammsgatan 2, Trelleborg Alla
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett
Läs mer>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
Läs merVälkomna! Ungas psykiska hälsa
Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merLärarhandledning till I DÖDEN FÖR DIG
Lärarhandledning Lärarhandledning till I DÖDEN FÖR DIG Denna lärarhandledning är framtagen till Mian Lodalens och Maria Ahlsdotters I döden för dig. De olika uppgifterna är tänkta att användas i åk 9 eller
Läs merChecklista workshopledning best practice Mongara AB
Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen
Läs merDeltagande i utvärderingen fördelade på profession/uppdrag
Deltagande i utvärderingen fördelade på profession/uppdrag Rektor 9 Lärare 12 Förskolechef 8 Förskollärare 5 Personal inom elevhälsa 9 Politiker 6 Skolchef 4 Övriga 3 Totalt 56 Varav: Män 13 Kvinnor 42
Läs merJohanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004
Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika
Läs merMin Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult
Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags
Läs mer#Killmiddag För kollegor
För kollegor Kollegornas #killmiddag är en satsning från jämlikhetsstiftelsen Make Equal. Ambitionen med kollegornas #killmiddag är att ge killar och män chansen att börja med sig själva i kampen för ett
Läs merHur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person
Läs merSkolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar
Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar Linda Hiltunen Fil. Dr. Sociologi, Linnéuniversitet Kontaktuppgifter: E-post: linda.hiltunen@lnu.se Presentationsstruktur 1. Kort bakgrund till
Läs merPlan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN 2017-2018 En presentation av förskolans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,
Läs merLUPP Åk 7-9. Dnr KS/2017:43/60
LUPP 16 Åk 7-9 Dnr KS/17:43/ PRIVAT I vilken grad är du orolig för dina föräldrars ekonomi? Under de senaste sex månaderna, har det hänt att du inte kunnat göra något eller inte kunnat köpa något som många
Läs merHUR KAN UNGA OCH POLITIKER MÖTAS?
RAPPORT KOMMUNUTVECKLARE 2018 Dante Mason Elicia Runmon Hugo Brottare Isabella Skogs Leo Verme Rim Haile HUR KAN UNGA OCH POLITIKER MÖTAS? KOMMUNUTVECKLARE 201 8 Inledning Det här är en rapport skriven
Läs merLäsnyckel. Mingla och Errol av Åsa Storck. Copyright Bokförlaget Hegas
Läsnyckel Mingla och Errol av Åsa Storck Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras på olika
Läs merMental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1
1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns
Läs merMO1002_HT17. Antal svar: 4
MO00_HT7 Antal :. Vad var bäst med kursen? Vad var bäst med kursen? Helheten dvs bredden i innehållet Intressant överblick över hur allt är uppbyggt och självklart smarta och trevliga kamrater De engagerade
Läs merFöräldraföreningens roll och inställning
Föräldraföreningens roll och inställning INFÖR MÖTET DEN 10:e FEBRUARI! 1. Från styrelsens sida hoppas vi att detta blir ett forum för att träffa andra föräldrar och tillsammans få diskutera vad detta
Läs merLkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1
Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merUngdomars kommentarer om skolk Hösten 2013
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844
Läs merHandledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur
Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur av Anna Karlsson LÄSHANDLEDNING Om litteraturläsning Språket är en nyckel till världen runt omkring oss. Att som samhällsmedborgare behärska konsten
Läs merVERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE!
VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att ni kommer och ser föreställningen Pappas bil hos oss. Föreställningen utspelar sig i början på 1990-talet och
Läs mermåste skjuta sin pil. som klyver luften Men spännande. Som en pil En drake, en pil, en kristallkula kristallkulan föll det var den dagen
LÄRARHANDLEDNING Christina Herrström En drake, en pil, en kristallkula Men spännande. Som en pil det var den dagen kristallkulan föll men hon är inte Drakdrottningar. Vi ska bli det. måste skjuta sin pil.
Läs merBarns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan
213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merKästa skolas Likabehandlingsplan
Kästa skolas Likabehandlingsplan - mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan, sida 1 Vision Visionen här på Kästa skola är att alla elever, personal och vårdnadshavare ska känna sig
Läs merSammanställning 1 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 1 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merMänskliga möten i ett mångkulturellt samhälle Föreläsning med Micke Gunnarsson
Mänskliga möten i ett mångkulturellt samhälle Föreläsning med Micke Gunnarsson 8 januari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument
Läs merErfarenhet från ett år av Västermodellen
Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018 Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium,
Läs merUngdomsfullmäktige 3 mars 2015
Ungdomsfullmäktige 3 mars 2015 Mingel med politiker och poliser vid årets första möte Vilken uppslutning det var vid årets första ungdomsfullmäktige den 3 mars! Som vanligt minglade elever, lärare, samordnare
Läs merLösningsfokuserat arbete i skolan
Resultat av Lösningsfokuserat arbete i skolan Martin Larsson & Mikael Thunblom Målgrupp Alla som finns i skolans värld och på något sätt har elevkontakt Uppgiften Välj en elev som du har en stor utmaning
Läs merTa vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.
Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör
Läs merLÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!
LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar
Läs merDethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick
Läs merHANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Läs merBemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa
Bemötande av vårdnadshavare i konflikt Daniela Sundell Vasa 16.1.2018 Hur vi arbetar inom medling Restorativ rätt Medlingsprocessen Medlingens möjligheter Om vårdnastvist https://www.youtube.com/watch?v=6w0v-lm-ah0
Läs merHandledning för visning av filmen Innerst inne kände jag bara ett stort jävla tomt hål. Framtagen av Kerstin Selén, Sensus studieförbund
Handledning för visning av filmen Innerst inne kände jag bara ett stort jävla tomt hål Framtagen av Kerstin Selén, Sensus studieförbund Handledning för visning av filmen Innerst inne kände jag bara ett
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS AV SCOUTERNA? Vem känner igen sig och tilltalas? STEG
Läs merLäsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser
Läsnyckel Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson Spelar roll? är en fristående fortsättning på boken Vem bryr sig? Här får vi lära känna förövaren, Sigge, han som mobbade och misshandlade. Nu har Sigge
Läs merPROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS
PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS FAKTA OM KONVENTET VIKTIGA DATUM Prolog 2014 hölls den 28:e februari till 2:a mars på Culturen i Västerås. Konventet hade föranmälan för deltagare samt möjlighet för allmänheten
Läs merAnteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017
Anteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017 Om processen så här långt Det kom en fråga efter första mötet om mötesformen. Mer specifikt om varför politiker och tjänstepersoner
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merEstetik, kultur och skapande i undervisningen demokrati, normer och värden. Ett diskussionsunderlag
Estetik, kultur och skapande i undervisningen demokrati, normer och värden Ett diskussionsunderlag 1 Film och skapande ger Barnkonventionen liv Lärare, elever, skolledning, författare, konstnärer och kommunens
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-2019 Skolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen utgår från att Alla människor är lika
Läs merDet nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)
Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8) p.2(8) Hej! Du läser nu en instruktion för genomförandet av en halvdag på temat Det nya landet startar i skolan. Materialet
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merHANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER
HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill
Läs merUngas möte med socialtjänsten
Ungas möte med socialtjänsten Maria Thell Matilda Karlsson Vi träffades i början på gymnasiet och det visade sig att vi hade liknande bakgrund och upplevelser. Tillsammans bestämde vi oss för att starta
Läs merResultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13
Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och
Läs merDialogmöte mellan unga och polis i Malmö
Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Ungdomsgruppen Ungdomar ur Malmös Unga och Mångfaldsgruppen inledde ett samarbete kring hur man kan förbättra dialogen mellan unga och polisen i Malmö. Ungdomsgruppen
Läs merUngdomsforum 7 nov 2018
Sammanställning från Ungdomsforum 7 nov 2018 Elever från Djurmoskolan, Djuråsskolan, Mockfjärdsskolan och Syrholns skola åk 6-9 deltog. Bakgrund Under många år har Gagnefs kommun arrangerat Ungdomsforum
Läs merKommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs mer52 kort för att förstå, uttrycka & bemöta känslor. Helena Hammerström. Helena Hammerström, www.alltomart.se
52 kort för att förstå, uttrycka & bemöta känslor Helena Hammerström Helena Hammerström, www.alltomart.se 1 Känslor 52 kort för att förstå, uttrycka och bemöta känslor Text: Helena Hammerström Design:
Läs merHur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?
Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse? Det här kan skolan göra Barn och ungdom med förälder / familjemedlem i fängelse Vi beräknar att omkring 160 000 barn och ungdomar i Sverige om året har en
Läs merVår vision är att inget barn ska ta sitt liv. Våra föreläsningar är ett steg mot att nå den visionen.
Emma: +46 (0) 761-864990 boka@pillerpodden.com Siri: +46 (0) 735-210035 Vår vision är att inget barn ska ta sitt liv. Våra föreläsningar är ett steg mot att nå den visionen. Situationen i Sverige är akut.
Läs merEFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad
EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori
Läs merEventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.
Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter
Läs merMOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början.
Karaktärsstyrkor MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början. Vågar göra saker, även om det är nervöst. Vågar visa sina känslor och berätta hur det känns. Vågar försvara andra
Läs merLärarmaterial. Himladrumlar. en roadmovie ovan molnen
Lärarmaterial Himladrumlar en roadmovie ovan molnen VÄLKOMMEN TILL BYTEATERN OCH FÖRESTÄLLNINGEN HIMLADRUMLAR! Det var en gång tre änglar som kom ner till jorden eller egentligen var de två och en halv,
Läs merHur det är att vara arbetslös i fina Sverige.
Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det
Läs merKommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merKompis Sverige 2018 Deltagare och resultat.
Kompis Sverige 2018 Deltagare och resultat www.kompissverige.se Vi öppnar upp Sverige genom möten mellan människor Kompis Sverige skapar möten mellan nya och etablerade svenskar, och ökar därmed deltagarnas
Läs merElevdemokrati och inflytande
Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte
Läs merKommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merDet nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (heldagsupplägg) p.1(10)
Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (heldagsupplägg) p.1(10) p.2(10) Hej! Du läser nu en instruktion för genomförandet av en heldag på temat Det nya landet startar i skolan. Materialet
Läs merUtbränd lärare? Om du känner dig utbränd, vad gör du?
Utbränd lärare? Känner du dig utbränd? Är du en eldsjäl som börjat brinna upp? Du vill så mycket men tiden räcker inte till och när tiden inte räcker till så börjar en känsla av vantrivsel infinna sig...
Läs merUtvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009
Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Skolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen utgår från att Alla människor är lika
Läs merTIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap
TIPS & TRIX Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap 1 mod subst. ~et ORDLED: mod-et 1 förmåga att handla utan fruktan för följder vanl. för ett gott syfte och med insikt
Läs merDatum Protokoll från folkhälsoberedningens sammanträde
PROTOKOLL 9 14 Datum 2016-04-29 1 (4) Protokoll från folkhälsoberedningens sammanträde Tid: 2016-04-29 Kl 09.45 11.45 Plats: Kommunförbundet Skåne, Gasverksgatan 3 A, Armaturen plan 4, Lund Beslutande
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?
Läs merAtt alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.
Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor
Läs merRapport från klassrummet: Glasblåsarns barn
Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2015-03-26 Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn Klass 4 Örnen
Läs merFILK resultat och fortsatt verksamhet. Innehåll
FILK resultat och fortsatt verksamhet Innehåll Bakgrund...2 Resultat - Detta har vi fokuserat på genom åren...2 Kommunens vision för skolan i Lerum har ändrats i linje med FILKs formulering...2 De politiska
Läs merVi på Turteatern är glada att du och din klass ser föreställningen Pasca och Perna ser på Europa!
Hej! Vi på Turteatern är glada att du och din klass ser föreställningen Pasca och Perna ser på Europa! Föreställningen är en saga som lånar element från verkligheten och dagens Europa. Några av temana
Läs merVarför behövs E n e r g i s k y d d?
Må Bra skolan Varför behövs E n e r g i s k y d d? Skydd Februari har kommit till oss. Stressen från julen har lagt sig. Vintern börjar gå mot sitt slut och känslan av att ljuset snart kommer tillbaka
Läs merAlla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".
En lärarguide från Inledning. Vad skapar fanatism i vår tid? Hur kan fanatism bemötas och bekämpas? Vilka möjligheter till kompromisser finns det? Vilket är kollektivets ansvar och vad är individens eget
Läs merAtt arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion
Läs merStuderande föräldrars studiesociala situation
Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens
Läs merBEMÖT. Säg något snällt till en lärare. Fråga en klasskamrat du inte talar med så ofta om hur det står till med honom eller henne.
BEMÖT De här äpplena uppmuntrar till respektfullt bemötande där andras åsikter och känslor beaktas. Det egna beteendet har stor betydelse för hurdan ens samverkan med andra blir. Säg något snällt till
Läs merLEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET
LEKTIONSFÖRSLAG 2 ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: 7-9 + GYMNASIET Vår klädkonsumtion i Sverige har ökat med 50 % de senaste 15 åren. Har du koll på hur mycket kläder du köper?
Läs merDin RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation
Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid
Läs merMåltiden ett gemensamt uppdrag
Måltiden ett gemensamt uppdrag Föreläsning av Anders Söderberg Minnesanteckningar chefsforum EU-projekt MEDEL 8 mars 2012, Villa Belparc Anders inledde med att beskriva sin karriär från matvägrare i grundskolan
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet
Läs mer