4 Kent Dryler rapporterat om hur den Norrländska sortprovningen integreras med övrig sortprovning vid SLU.

Transkript

1 Minnesanteckningar från Ämneskommittén för sortförsök och odlingsteknik Närvarande: Björn Andersson Erik Ekre Anna-Karin Krijger Nils Yngveson Desirée Börjesdotter Kent Dryler Johan Klingspor Anders Ericsson Per Henriksson Ingvar Christensson Sven-Åke Rydell Gunnel Andersson SJV Mattias Hammarstedt, HIR, HS-L Magnus Halling, SLU Jens Weibull SJV Anna Pettersson SJV Staffan Larsson, ordf. Arne Ljungars, sekr. Anmält förhinder Nils Yngveson Sven-Olof Bernhoff Gunilla Lindahl-Larsson Lennart Johansson, ersattes av Sven-Åke Rydell Göran Gustavsson, ersattes av Gunnel Andersson 1 Staffan Larsson hälsade alla välkomna och en snabb presentation gjordes eftersom det fanns många nya personer på dagens möte. 2 Dagordningen godkändes. Med tillägg av följande punkter under övriga frågor. Mattias Hammarstedts inkomna skrivelse, tåglitteratur, om möjligheter att dela in våra höstvetesorter i olika sorttyper efter Tysk modell. Klas Erikssons skrivelse om utsädesmängder. Samt även en fråga om det går att få ett ca-pris per sort och försök för att möjliggöra ett enklare budgetarbete hos sortföretagen 3 Minnesanteckningar från Kent Dryler rapporterat om hur den Norrländska sortprovningen integreras med övrig sortprovning vid SLU.

2 Inför kommande försöksår 2012 har SLU/NJV beslutat att till sortprovning i norra Sverige nyttja de fyra nuvarande försöksplatserna Öjebyn, Röbäcksdalen, Ås och Offer. En dialog mellan ansvariga från SLU, sortägare och sortrepresentanter rörande försöksplaceringen och organisation skall årligen organiseras via SLU/NJV för att alla parter skall ges full insikt och möjlighet att komma med justeringsförslag och inlägg med målet att optimera försökens resultatkvalitet. Försöken sköts med en ansvarig personal från SLU alternativt Hushållningssällskapen eller Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling, vid behov kan hjälp lejas för insatser rörande praktiska fältarbeten samt maskinutrustning. SLU svarar för: - uppvägt utsäde -kodning av försöksplaner Personal från SLU ( Röbäcksdalen och Offer), Hushållningssällskapet ( Öjebyn) och Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling (Ås) svarar för följande: - arbetsleder sådd - ansvarar för och utför samtliga graderingar - övervakar skörd, och övriga skötselåtgärder av försöken - ansvarar för all dokumentation - ts-analyser och mognadsbestämningar Extern serviceleverantör kan ombesörja: - jordbearbetning - inmätning - gödsling - sådd - skörd Kodning genereras för försöksplaner och försöksmaterial i provning, dvs. respektive sorts placering i försöken är känd endast av försöksansvarige från SLU. Detta förfarande gör att alla misstankar gentemot extern personal, rörande otillbörlig hantering av försöksupplägg, hantering av försöksmaterialet etc., kan undvikas. Systemet med kodningen används under planering, sådd och inledande tillväxtperiod. Kodningen hävs och sortnamn och randomisering offentliggörs mot slutet av provningssäsongen för att underlätta försöksvisningar. Samarbetet mellan SLU Uppsala och SLU - Umeå kommer att ske beträffande databearbetning och sammanställningar medan rapport skrivning och övrig samordning kommer att ske med personal från SLU/NJV i Umeå. 6 En liten diskussion och ett klarläggande av vad som menas med en ettåring. VCUprovningen lever sitt eget liv. Det betyder att en sort som provas året efter att den förekommit två år i VCU-provningen betraktas som en ettåring. 7 Försöksutsäde. Har det fungerat? I vår är vi lite sena mot bakkrund av de beslut som fattades tidigare men med en veckas frist från nu kommer vi att ha utsäde och fältkort på plats i god tid inför vårbruket.

3 8 Ny modell för sammanställning sköts från förra mötet. Staffan redovisar detta vid nästa möte. 11 Borde tillväxtregulatorer ingå i sortförsöken? NEJ! Därefter godkändes minnesanteckningarna som därefter lades till handlingarna. 4 Sortprovningens framtid ny bemanning. Staffan Larsson, ordförande går i pension och efterträds av Jannie Hagman och Magnus Halling. Uppdelning av arbetsuppgifter ännu ej klar. Sekreteraren går också i pension under året och efterträdare föreslås efter diskussioner i Sverigeförsöken. NFTS, den Nordiska försöksdatabasen, kommer att testas i viss omfattning i sortförsöken i år. 5 Vem ansvarar för försöksskördeproverna? Frågan har uppkommit då någon inom Lantmännen SW seed fått skördeprover från havreförsök från Försök i Väst och gjort DON-analyser. Är detta riktigt? Det är ju ingen opartisk test. BESLUT TOGS ATT ALLA INBLANDADE FÖRETAG SKALL TILLFRÅGAS OM EXTRAANALYSER SKALL GÖRAS. 6 Mätarsorter. Vårvete: Vinjett Vårkorn: Sortblandning Quench, Mercada, Tipple och Anakin, som ersätter Justina Havre: Belinda Ärter: SW Clara Åkerböna: Fuego eftersom Paloma utgått. Höstråg: Sortblandning Visello, Conduct, Marcello och Evolo som ersätter Amilo. Höstvete: Sortblandning, där alla sorter behålls, Kranich, Boomer, Ellvis och Olivin. Höstkorn: Anisette Rågvete: Tulus 7 Betning av försöksutsäde. Samma preparat och doser som Problem då preparat försvinner. Robust och Fungacil försvinner troligen. Celest från Syngenta kan komma att ersätta i vårkorn. Kan möjligen bli godkänt även i havre. Ingvar Christensson får i uppdrag att bevaka frågan. 8 Svampbehandling i sortförsöken. Pirimor är inte tillåtet att sälja för tillfället. Möjligen kan tillstånd komma ser ut att bli ett riktigt havrebladlusår ( häggstudier ) Ersättning med Mavrik + ev Teppek. Sumialphadosen får max vara 0,3 l/ha. Arne samarbetar med Jordbruksverkets rådgivare för att få ett bra PM.

4 9 Sortförsök i vårrågvete. Vårrågvete mognar som vårvete men klarar troligen inte kvävegivan för vårvete. Alltså svårt att lägga in i vårveteförsöken. I de ekologiska skulle det gå men vårvete sås på bättre jordar medan vårrågvete främst är tänkt på lite sämre jordar. Nilex Dubblett, Milvo ( ny ) är några sorter. Vi väntar ett år med att besluta om dessa försök. 10 Ekologisk sortprovning. Sedan 1987 bekostas den ekologiska sortprovningen av Jordbruksverket. De senaste 5 åren efter ett upplägg där en referensgrupp på Jordbrkuksverket, enligt Anna Pettersson, beslutar om verksamheten som upphandlas. 1,2 milj kr för att genomföra en provning i hela Sverige med stråsäd och trindsäd. Sedan upphandlas potatisprovningen för ca kr års upphandling gäller även Referensgruppen för stråsäd och trindsäd består av Ann-Marie Dock Gustavsson, Torsten Rabeck Pedersen, Katarina Hostmark och Johan Ascard. Det finns även provning av ekologiska vallgräs. Under 2012 kommer en utvärdering av den ekologiska sortprovningen att göras av Jens Weibull. Antalet försök: höstvete 3, Höstråg o rågvete 2, Vårvete 3, Vårkorn 4, Havre 3, Ärter 4, Åkerbönor 4, Lupin 1 totalt 24 försök. Henrik Nätterlund som representerar de ekologiska rådgivarna inom HIR hade mailat deras synpunkter som han föredrog under mötet. Hur görs prioriteringen vilka sorter som skall vara med? Kosack och Tritikon har försvunnit ogräskonkurrens är en viktig parameter i ekologisk odling. Hu skiljer man sorterna när det gäller denna fråga? Radhackning ökar mer och mer sortskillnader? Halmen är viktig och hur kan den mätas? Strålängd är inte helt tillräckligt. Vårrågvete är intressant i många fall. Sjukdomsfrågor bör kunna hanteras från de konventionella försöken. Instrålning på marknivå mättes på Weibulls för 20 år sedan kan det användas för att mäta ogräskonkurrensförmågan? N-sensor och bildanalys kan vara andra möjligheter. Dessa studier bör kanske genomföras som ett separatprojekt. 11 Avstämningsmöte i vår för att få en bild av utvintringen? Beslutades att göra detta som ett telefonmöte den 25 april kl Staffan ansvarar för genomförandet. Det fanns en grupp som skulle studera tveksamma försök och avgöra om de skulle skördas. Hur gick det med denna? Beslutades att om man ser något tveksamt i något försök så kontaktas den områdesansvarige. Försöksstatus rapporteras första veckan i juli till Ämneskommittén. Uppföljningsrapport för skörd försöksstatus förslag den 1 augusti men beslutas den 25 april kl Sortportal. Vad skall ingå? Vem ansvarar? Det krävs ett projekt med särskilda pengar för att finansiera detta. Jordbruksverket studerar möjligheter att finansiera detta Anna Pettersson ansvarar för detta. Under ett övergångsskede borde vi ha en enkel länk för att lättare hitta till sortförsökens resultat. 13 Nästa ordinarie möte efter telefonmötet den 25 april beslutades till den 9 oktober 2012 i Nässjö med start 09.30, kaffe, mötesstart och avslutning

5 14 Övriga frågor. Mattias Hammarstedt HIR-L, projektledare i Absolut vodkas stärkelsevete-odlingsprojekt där man jobbat i 10 år för att utveckla denna odling hade skickat in material som skulle läsas som tåglitteratur. Frågan som man ville diskutera i Ämneskommittén var hur vi kan dela in höstvetesorterna i våra försök i sorttyper efter tysk modell. Det är svårt, har man upplevt, att jobba fram sortanpassade råd då sorterna omsätts väldigt snabbt och då vore en modell med sorttypsanpassade råd en möjlig väg. Översättning av den tyska nomenklaturen borde göras och undersökas om den tyska indelningen även gäller för svenska förhållanden. I avsikt att testa detta lades två försök under 2011, ett på Svalöv och ett på Bjertorp. Vidare menar man att vi redan nu borde kunna ange antalet kärnor/ax hos sorterna då vi vet skörd, tkv och antalet ax/m2. Mattias föreslog att en grupp bestående av absolutgruppen ( Mattias Hammarstedt, Hans Thorell, Tina Henriksson, Sven-Olof Bernhoff och Nils Yngvesson ) tillsätts för att fastställa en svensk nomenklatur. Beslutades att så göra med en utökning av gruppen med Anders Ericsson, HS Konsult, Brunnby försöksstation i Västmanland och Staffan Larsson, SLU för att geografiskt bredda gruppen. Mattias utses som sammankallande. Kommer axräkning att göras i Basförsöken 2012? Beslut kommer när kostnaderna redovisats. Klas Eriksson från Kalmar hade skickat in en skrivelse ( också tåglitteratur ) som föredrogs av Gunnel Andersson från Växtskyddscentralen i Kalmar. Bönderna sår med lägre utsädesmängder numera. Både lägre kostnader och bättre övervintring ligger bakom dessa beslut. I Kalmar utvintrade höstrågförsöket medan lantbrukarens gröda i fältet klarade sig under denna säsong. Man vill förklara detta med skillnader i utsädesmängden. Det finns ett intervall då man kan öka utsädesmängden något vid sena sådder. Borde det inte finnas motsvarande för tidiga sorter under gynnsamma förhållanden. Staffan, Arne och Klas får i uppdrag att arbeta fram ett förslag i god tid till nästa möte, telefonmötet den 25 april. Företagen som provar sorterna önskar en bättre information om kostnaden för sort och försök i de olika grödorna. Om inte nya moment införs under året bör vi kunna presentera försökskostnader som ligger väldigt nära de slutgiltiga kostnaderna 15 Mötet avslutades. Arne Ljungars Sekr Staffan Larsson Ordf