Större ansvar gav mer betalt. under de här åren, men så har jag fått större ansvar och mer arbetsuppgifter också, säger han.

Transkript

1 FOTO: HENRIK WITT Fokus KYRKAN Aktuellt På plats i Bergsjön Trendspaning Fem frågor 8 sidor för dig som jobbar inom kyrkan Fastighetsteknikern Gert Eriksson i Katrineholmsbygdens församling är nöjd med sin löneutveckling de senaste åren. Större ansvar gav mer betalt Störst löneökningar för de som arbetar med fastigheter Tidningen Vision nr LÖN Fastighetstekniker och -förvaltare har haft bäst löneutveckling i Svenska kyrkan under de senaste fyra åren. Det visar en granskning av lönestatistiken som Tidningen Vision har gjort. Mellan 2010 och 2014 ökade medellönen i yrkesgruppen med 17 procent, från till kronor i månaden. Gert Eriksson är fastighetstekniker i Katrineholmsbygdens församling med ett tiotal kyrkor. Han tjänar kronor i månaden. Lönen har helt klart ökat duktigt under de här åren, men så har jag fått större ansvar och mer arbetsuppgifter också, säger han. KATRINEHOLMSBYGDENS FÖRSAMLING bildades 2010 när flera mindre församlingar slogs samman. I samband med det försvann tjänsten som kanslichef. Nu har jag ansvar för driftoch underhållsbudget och ska se till att pengarna räcker. Dessutom är det mycket mer ansökningar om tillstånd hos länsstyrelsen och besiktningar när det gäller elsäkerhet och brandskydd. DE TEKNISKA KRAVEN i jobbet har också ökat. Styr- och reglersystemen har blivit mer avancerade och det gäller att hänga med i utvecklingen. En annan faktor som kan påverka lönerna är att det är stor efterfrågan på erfarna fastighetstekniker eftersom medelåldern är hög och få nya utbildas. Så mycket ökade lönerna i ditt yrke. Se nästa sida. Fokus Kyrkan I

2 Aktuellt Så mycket ökade lönerna Tekniker, chefer och ekonomer vinnare i Svenska kyrkan MEDELLÖNEN FÖR ALLA anställda i Svenska kyrkan ökade med 12 procent mellan 2010 och 2014 enligt statistik från Svenska kyrkans församlingsförbund. Men det är stora skillnader mellan de olika yrkesgrupperna. Mest ökade lönerna för fastighetsförvaltare/tekniker (17 procent) samt kyrkoherdar och IT-tekniker (15 procent). Statistiken visar bara medellöner och säger ingeting om hur stora löneökningar varje individ fick. Eftersom inflationen varit mycket låg under perioden har de allra flesta sannolikt fått en bra reallöneökning. LÖNEÖKNINGAR Yrke Medellön 2010 Medellön 2014 Ökning Församlingspedagog % Församlingsassistent % Fritidsledare % Diakon % Kyrkoherde % Komminister % Biskop % Fastighetsförvaltare/tekniker Störst ökning 17% Kyrkogårdsföreståndare % Kyrkvaktmästare % Församlingsvärd/husmor % Krematorievaktmästare % Kamrer/ekonom % Personalsekreterare % Informationssekreterare % IT-tekniker % IT-samordnare % Löneassistent % Ekonomiassistent % Förvaltningsassistent % Kyrkobokföringsassistent % Kontorsvaktmästare % Kanslichef % Kyrkokamrer % Chef kyrkogårdsförvaltning % Källa: Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Vissa av snittlönerna får tolkas med försiktighet eftersom statistiken baseras på få individer. Hallå ANDREAS MAMMUT SALÉ, pedagog i Sollentuna församling, som tillsammans med prästen Kjell Dellert driver podcasten En präst och en mammut som har cirka 500 lyssnare. Varför startade ni podden? Jag lyssnar mycket på poddar men tyckte inte att någon tog chansen att tala om tro och kyrkan. Jag och Kjell jobbar mycket med unga och vi tror att vi kan tillföra något och att det här är ett bra sätt att nå ut. Vad pratar ni om? Dels är det ju aktuella ämnen, nu är det till exempel flyktingfrågan. I ett avsnitt berättade en tjej om sitt sorgarbete efter att hon förlorade sin syster, i ett annat hade vi uppesittarkväll och provade julgodis. Det är högt och lågt. Vad pratade ni om i Bibeln goes bananas? Då pratade vi om knasiga, skruvade bibeltexter. Ni har gjort 40 avsnitt. Hur många till blir det? Förhoppningsvis hur länge som helst. Vi har planerat ett år framåt. Men det måste vara kul. När glädjen försvinner slutar vi. En rask promenad. Det skulle diakonen Anette Andersson ta om hon hade rätt till friskvård på arbetstid. Friskvård högst på listan Rätt till friskvård på arbetstid och möjlighet att trappa ner inför pensioneringen. Det står högst upp på kyrkoanställdas önskelista inför nya avtalet. DEN 1 APRIL 2016 får Visions medlemmar som jobbar i Svenska kyrkan ett nytt löneavtal. Inför avtalsrörelsen har förbundet frågat drygt medlemmar vilka frågor, förutom lön, som de tycker är viktigast att driva. I topp hamnar rätt till friskvård på arbetstid. En av dem som önskar sig det är diakonen Anette Andersson i Finspångs församling. Det är svårt att hinna träna när man jobbar heltid. Det vore en bra morot för att komma igång, säger hon. Vad skulle du göra på din friskvårdstimme om du fick en? Då skulle jag gå och simma i simhallen här i Finspång. Eller ta en rask promenad. MÅNGA ÖNSKAR SIG också rätt att trappa ner i arbetstid efter 63 år, enligt den så kallade modellen. Den möjligheten finns i dag men då krävs att anställd och arbetsgivare kommer överens lokalt. En annan förmån många vill ha är också möjlighet att växla in semesterdagstillägget mot fem eller sex lediga dagar per år. Den frågan har Vision länge drivit men så sent som för ett år sedan sade arbetsgivarna i Svenska kyrkan nej. FOTO: HENRIK WITT Här förbjuds fotografering Gustav Adolfs kyrka i Sundsvall inför fotoförbud under gudstjänsterna. Kyrkorådet tog beslutet efter att en man kom in och fotograferade under en gudstjänst och sedan avlägsnade sig snabbt, skriver Kyrkans tidning. Hädanefter är fotografering inte längre tillåten utan tillstånd från personalen. Kyrkan vill bland annat förhindra att personer som bytt religion råkar illa ut eftersom det händer att konvertiter hotas. Man vill också förhindra att personer med skyddad identitet blir fotograferade. Aldrig förr har jag kallats muslimhora. Förrän nu. Stockholms biskop Eva Brunne på Twitter. Hennes förslag att tillfälligt märka ut riktningen mot Mecka i Sjömanskyrkan för att underlätta för personer av annan tro att be väcker starka känslor. FOTO: COLOURBOX Präster skiljer sig oftare än andra Allt fler präster i Svenska kyrkan skiljer sig var andelen 13 procent, en kraftig ökning jämfört med I hela befolkningen är trenden den motsatta, där minskar andelen skilda och uppgår till 10,4 procent. Även bland pastorer i frikyrkorna blir det vanligare med skilsmässor om än på en betydligt lägre nivå. Från 1,7 procent 2001 till 2, procent av kyrkorna i landet är helt anpassade för personer med funktionsnedsättning. 19 procent är delvis anpassade. Facklig tid i två frikyrkor Från och med i höst får Visions förtroendevalda i två frikyrkliga trossamfund, Equmeniakyrkan och Pingst, ersättning från arbetsgivaren för fackligt arbete. Det är första gången frikyrkor tecknar avtal enligt samma modell som kommuner. Jättebra. Vi får en timme per medlem och år, säger Maria Brunander, ledamot i Visions sektionsstyrelse i Equmeniakyrkan. Farlig stress granskas Under oktober har Arbetsmiljöverket genomfört inspektioner, bland annat på församlingar och pastorat, för att undersöka om arbetsgivarna arbetar förebyggande mot ohälsosam stress. En liknande granskning förra året visade att 6 av 10 arbetsplatser inte uppfyllde kraven. Exempel är snäva tidsramar, dåligt chefsstöd och krånglande it-system. Bättre fart på lönerna i frikyrkan De anställda i frikyrkorna har fått betydligt större löneökningar än lägstanivån i avtalet. Enligt avtalet mellan Vision och Arbetsgivaralliansen ska medlemmarna få löneökningar på minst 2,7 procent i genomsnitt varje år under 2013, 2014 och Men 2014 blev löneökningarna betydligt större nästan 3,5 procent. Det innebär att medlemmarna haft en så kallad löneglidning på 0,8 procent. Det är bättre än tidigare. Jag tror det beror på att processen med medarbetarsamtal och lönesamtal börjar fungera bättre på många håll, säger Mats Carlsson, ordförande i Vision Ekumeniska. Löneglidningen i frikyrkorna har tidigare varit låg jämfört med andra branscher och har legat på mellan 0,2 och 0,4 procent enligt Mats Carlsson. Man nöjde sig med den lön man blev tilldelad. Möjligen blev det en ökning när man bytte tjänst, säger han. Mats Carlsson tycker också att ansvaret i tjänsten värdesätts högre nu än tidigare, till exempel om man har ett chefsansvar för fler anställda. 75 miljoner till flyktinghjälp Svenska kyrkan satsar 75 miljoner kronor till arbetet med flyktingar och asylsökande i Sverige och utomlands. Det här är en gigantisk satsning, säger kyrkomötets ordförande Karin Perers till Kyrkans tidning. Kyrkomötet kommer att fatta beslut om pengarna i november men det kommer vara möjligt att söka pengar redan inom en månad. II Fokus Kyrkan Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr Fokus Kyrkan III

3 På plats På plats Det har varit en anstormning av skänkta klädkassar den senaste tiden. I Bergsjöns kyrka kan man plocka kläder gratis eller betala några kronor för ett plagg. Stärker barnens tro på framtiden Bergsjöns kyrka i Göteborg är känd för att hjälpa flyktingar. Där jobbar församlingspedagogen Dhano Singham, som har fokus sociala frågor för barn och unga. I sitt arbete möter han ungdomar som är papperslösa, asylsökande eller har fått uppehållstillstånd. text Agneta Slonawski foto Sofia Sabel DHANO SINGHAM Arbetar: Församlingspedagog i Bergsjöns kyrka. Ålder: 25 år. Bor: Göteborg. Familj: Sambo. Intressen: Musik, träning och politik. Dhano Singham är en förebild för många unga i Bergsjön. Baudoin Nzita spelar trummor i Dhanos musikcirkel i kyrkan. TRYCKET PÅ BERGSJÖNS kyrka har ökat de senaste veckorna. Det konstaterar Henrik Törnqvist som är kyrkoherde. Det är många fler som kommer hit. Både människor som behöver saker, som basvaror, men också många människor som vill engagera sig och hjälpa till, säger Henrik Törnqvist. Om några timmar serveras gratislunch. Därefter öppnar loppisen med priser från en krona och uppåt. Men först skall minibussen som hämtat gårdagens bröd, parkera. Kön med flyktingar som väntar på gratisfika formerar sig sakta utanför entrén. Den stora skillnaden nu är att folk vill skänka saker. I söndags kom en stor lastbil med barnvagnar, cyklar och hygienartiklar, berättar Dhano Singham, som är församlingspedagog. Men personalen i Bergsjöns församling är knappast tagna på sängen, de har jobbat med att stötta asylsökande och gömda flyktingar i 15 år. Däremot gör den ökade tillströmningen Henrik Törnqvist att man måste jobba på andra sätt. Det här är inget nytt för oss. Men nu är vi i ett läge där måste se över vad vi skall kraftsamla medarbetarna kring, säger Henrik Törnqvist. ETT EXEMPEL PÅ det är att de behöver vara fler värdar vid utdelning av mat numera och att det behövs fler medarbetare till flyktingkaféet, dit det kom 150 besökare, vid ett tillfälle, den här veckan. Den här kyrkan är en av de största mötesplatserna i Bergsjön. Här finns många människor som aldrig kommer in i samhället och som inte har de fyra sista siffrorna, säger Henrik Törnqvist. Så fort Bergsjöns kyrka öppnar för dagen kommer barnen dit. De är oftast trångbodda och de barn jag kommer i kontakt med har inte så många andra vuxna omkring sig. Vi i kyrkan blir som ställföreträdande föräldrar, säger Dhano Singham och visar upp sin egenhändigt tryckta t-shirt där det står församlingspedagog med stora gula bokstäver. GEMENSAMT FÖR DE barn Dhano Singham möter i sitt jobb är att de oftast inbegrips i begreppet barnfattigdom. I Bergsjöns skola, som ligger nära kyrkan, finns drygt 400 elever. Det talas 34 olika språk och 94 procent av föräldrarna har utländsk bakgrund. Dhano Singham besöker skolan på bestämda tider. Han hänger i korridorerna, stannar till hälsar och skämtar med eleverna. Jag skapar förtroende och relationer när jag är i skolan. Nästa gång vi träffas är i ungdomsgården eller på gatan, säger Dhano Singham som har ett tätt samarbete med kommunens fältassistenter i området. De är ute tillsammans vissa kvällar och helger. De snackar runt, bekräftar barnen och Dhano Singham försöker få dem att komma till kyrkan för att delta i någon av alla aktiviteter. KYRKANS KÄLLARVÅNING FUNGERAR som en slags ungdomsgård. Här finns både pingis- och biljardbord, instrument som används i musikcirklar, små rum för samtalsgrupper för tjejer såväl som killar, och after school för nyanlända barn. Plus läxstöd. Allt under Dhano Singhams vingar. Mitt mål är att de skall lyckas i skolan. Jag har själv varit med om stora svårigheter, som mobbning och rasism, IV Fokus Kyrkan Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr Fokus Kyrkan V

4 På plats Trendspaning Dhano Singham är en slags ambassadör för kyrkan och en kartläsare av samhället för barnen. Rapsolja värmer kyrkan på nolltid Att värma upp kyrkorna blev bara dyrare och dyrare. Då bestämde sig fastighetschefen Sven-Åke Högsell i Vara pastorat att byta elen mot en varmluftskanon. HAR MAN 24 kyrkor på församlingsmedlemmar innebär det att kyrkorna nästan alltid står tomma. Trots det värmde pastoratet upp alla 24 till tolv grader med el hela vintrarna. Kostnad över 2 miljoner kronor om året. Men för ett par år sedan fick Sven-Åke Högsell en idé. Vi stänger av värmen helt och värmer bara upp kyrkorna för begravningar, dop och vigslar. Men att värma kyrkorna med el tog två dygn och blev dyrt. Kyrkvaktmästaren Jan Börjesson konstruerade i stället en flyttbar panna i en container som körs fram till kyrkan och sprutar in varmluft på 72 grader. På två timmar går temperturen från 2 till 20 grader. Varje blåsning drar 20 liter återvunnen rapsolja för 10 kronor litern. Vi bonngrabbar gillar enkla lösningar. Många tror att det inte fungerar eftersom det är så okomplicerat, säger Sven-Åke Högsell. Pastoratet har investerat kronor i panna och styrsystem. Sven-Åke Högsell räknar med att man sänkt energiskostnaden med kronor om året. SE JAN GÖRA EN BLÅSNING Filmklipp från Södra Kedums kyrka på facebook.com/ tidningenvision och när jag började på universitetet vid 19 och fick ett fast jobb vid 21 så kändes det som jag fick upprättelse. Jag vet att barnen känner igen sig i mig och tänker att de också kan lyckas. Här i Bergsjön har jag förmånen att ta av min egen bakgrund och göra den till något positivt, förklarar Dhano Singham. HAN ÄR FÖDD i Norge och hans pappa är politisk flykting från Sri Lanka. När han BERGSJÖNS KYRKA Bergsjöns kyrka ger akut hjälp till människor som befinner sig på flykt eller i asylprocess. De ger långsiktig hjälp för att komma in i samhället och söker just nu bland annat volontärer till språkträning. Man har flyktingkafé, loppmarknad, språkkurs, musikkurs, fritidsgård, gratis lunch (till självkostnadspris) och utdelning av gårdagens bröd. läste till socionom i Östersund började han att nattvandra och snart hängde fler i klassen på. Efter skolan arbetade han som socialsekreterare, men upplevde att det var svårt att hjälpa människor på djupet. Han är en människa som har lätt för att bli engagerad och det engagemanget kommer bättre till sin rätt i kyrkan. SOM FÖRSAMLINGSPEDAGOG I Bergsjön finns en stor risk att fritid och arbetstid flyter ihop, att han stannar kvar på jobbet för att det är något särskilt som händer. Dhano Singham och hans sambo är också avlastningsfamilj för en liten kille som är fosterhemsplacerad. Jag tror inte att jag kommer att bli utbränd, men såklart är det tungt. Särskilt när man träffar barn med tom blick som är på gränsen till apatiska. Men det här jobbet ger mig samtidigt en sådan glädje och motivation. Det jag gör är meningsfullt genom att jag påverkar människor Det jag gör är meningsfullt genom att jag påverkar människor till att få framtidstro. Dhano Singham till att få framtidstro. De stärker sin självbild, säger Dhano Singham. Nästan alla tonåringar i området känner till att det var han som var först framme vid en kille som blev skjuten i ljumsken, utanför kyrkan. Det är sådant som inger respekt. Mitt sätt att tackla de problem jag möter i mitt arbete är att jobba ännu mer effektivt och att styrketräna och träna kampsport. Sen har jag en väldigt bra sambo som jag pratar med. Dessutom är min chef också är min bästa coach, säger han. Färre kyrkor värms med el Cirka 45 procent av landets kyrkor värms i dag med direktverkande el. Det är en minskning med 10 procentenheter jämfört med Även andelen som värms med olja, kol, naturgas och biobränslen har minskat. De värmekällor som har ökat är bergvärme/ värmepump och fjärrvärme. 41 procent. Så mycket minskade energianvändningen i de 24 kyrkorna när Vara pastorat stängde av värmen under vintertid. Tar inte skada av kall vinter Forskare från Högskolan på Gotland, Länsstyrelsens kulturmiljöenhet samt orgeloch textilexperter har gjort studier som konstaterar att kyrkorna i Vara pastorat inte tar skada att stå kalla över vintrarna. FOTO: LASSE NILSSON Tycker det är en central del av kyrkans uppdrag att värna skapelsen. Energihandläggaren Anna Deltin i Kyrkans tidning om varför Linköpings stift satsar på klimatfrågor. VI Fokus Kyrkan Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr Fokus Kyrkan VII

5 Fem frågor Birgitta Simma Hur främjar du samiskt kyrkoliv? Jag stödjer utvecklingen av fungerande former för ett samiskt kyrkoliv i församlingarna så att samer bereds plats i kyrkans strukturer. Samerna har viktiga och värdefulla kunskaper och erfarenheter att dela med sig av i kyrkans arbete. Hur har relationerna varit mellan samerna och Svenska kyrkan? Kyrkans behandling av samerna är till stor del en mörk historia av förtryck, förföljelse, osynliggörande och bestraffningar. Men i dag arbetar Svenska kyrkan med att stärka samernas rättigheter, synliggöra samernas situation och bemöta samernas behov. Vad utmärker samiskt kyrkoliv? Genom att samiskan används i liturgiskt språk och att teologin används i en samisk kontext. Men också genom textilier och konst i kyrkorummet och val av musik och psalmer. Du har hållit i samiska konfirmationsläger. Hur går det till? Utöver vanlig konfirmandundervisning får ungdomarna möjlighet att möta sin samiska identitet tillsammans med andra. Vi använder oss av samisk kontextuell teologi och införlivar traditionell samisk pedagogik och samiska värderingar. Den första samiska regnbågsmässan hölls av dig. Berätta! Det var på historiens första Sápmi Pride. Kyrkan var fullsatt och det var många som grät. De olika samiska språkvarianterna klingade vackert tillsammans med svenskan i predikan, tal, psalmsång, diktläsning och jojk. Det är sårbart att vara både queer och same. Som kyrka har vi särskilt ansvar att förebygga diskriminering och visa att alla människor är lika älskade. Karin Warne Birgitta Simma har lett samiska konfirmandläger i Luleå stift. BIRGITTA SIMMA Yrke: Präst i Svenska kyrkan och handläggare för samiska frågor. Arbetsplats: Stiftskansliet, Luleå stift. Bor: Luleå. Bakgrund: Uppvuxen i Lannavaara, Vittangi församling. Examen i religionsvetenskap vid Uppsala universitet, läst vid The Swedish Theological Institute i Jerusalem. Bästa arbetsredskap: Bibeln och bönen. I dag arbetar Svenska kyrkan med att stärka samernas rättigheter. FOTO: COLOURBOX, HÅKAN SJUNNESSON/LULEÅ STIFT, EMMA DAHLBÄCK VIII Fokus Kyrkan Tidningen Vision nr