Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin

Transkript

1 Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Centrum för bättre läkemedelsanvändning Dnr: Datum:

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Organisation NLS... 4 Högnivågrupp NLS... 4 Expertgrupp NLS... 5 Perspektivgrupper NLS... 5 Uppföljningsgrupp NLS... 6 Årsprocess NLS Samordning och samverkan... 8 Uppföljning... 9 Den nationella läkemedelsstrategin Status aktiviteter Handlingsplan NLS Förberedande aktiviteter Omvärldsanalys NLS Kommunikation Webbsida Publikationer inom den nationella läkemedelsstrategin Citera gärna Läkemedelsverkets rapporter, men glöm inte att uppge källa: Rapportens namn, år och Läkemedelsverket. Läkemedelsverket, november 2018 Diarienummer: Postadress: Box 26, Uppsala Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon:

3 Sammanfattning Regeringen har sedan den 25 augusti 2011 gett i uppdrag till Läkemedelsverket (LV) att samordna och följa upp arbetet med att genomföra den nationella läkemedelsstrategin (NLS) med visionen Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle. Detta görs genom att ett specifikt kansli har inrättats, Centrum för bättre läkemedelsanvändning (CBLkansliet). Uppdraget innebär att CBL-kansliet ska samordna genomförandet av den handlingsplan som tas fram i anslutning till strategin. CBL-kansliet ska inhämta och lämna information om arbetet samt kommunicera resultatet till berörda aktörer och allmänhet. CBL-kansliet ska årligen, senast den 31 januari, inlämna en lägesrapport till Regeringskansliet (Socialdepartementet). Inom den nationella läkemedelsstrategin (NLS) har myndigheter och organisationer sedan 2011 kraftsamlat kring prioriterade läkemedelsfrågor. Ett drygt fyrtiotal aktiviteter har presenterats i sex handlingsplaner samt en uppföljningsrapport av arbetet har framtagits. Som ett led i sitt uppdrag har CBL-kansliet under året utarbetat en publikation Den nationella läkemedelsstrategin som sammanfattar verksamheten hittills inom strategin. Arbetsformerna inom den nationella läkemedelsstrategin har fortsatt utvecklats inom olika konkreta samverkansområden vilket ökat möjligheterna till dialog, samarbete och uppföljning samtidigt som den skapat förutsättningar för en samsyn av gemensamma prioriteringar av insatser, t.ex. inom patientsäkerhet, innovation och jämlik vård. Berörda myndigheter och organisationer med gemensamt fokus och gemensamma mål kan leda till tydliga framsteg inom läkemedelsområdet och utifrån de utmaningar vi står inför krävs fortsatt samverkan utifrån ett strategiskt helhetsperspektiv av läkemedelsområdet. Den plattform som den nationella läkemedelsstrategin utgör möjliggör omhändertagandet av de utmaningar som finns både kort- och långsiktigt i syfte att bidra till Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle i Sverige. För att uppnå de långsiktiga målen med arbetet: en effektiv och säker läkemedelsanvändning, tillgängliga läkemedel och jämlik användning samt samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning, behövs en målmedveten uthållighet för att vidareutveckla arbetet med den nationella läkemedelsstrategin. Sida 3

4 Organisation NLS Högnivågrupp NLS Arbetet leds av en högnivågrupp med Socialdepartementets statssekreterare som ordförande med representanter för Apotekarsocieteten, E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsindustriföreningen, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Sveriges Apoteksförening, Sveriges Farmaceuter, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges läkarförbund, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Vårdförbundet samt av SKL utsedd region. Högnivågruppen prioriterar relevant samverkan mellan myndigheter/organisationer, väljer aktiviteter utifrån beredningsunderlag från expertgruppen och beslutar om nya handlingsplaner. Ledamöter Högnivågrupp NLS: Socialdepartementet, Statssekreterare Agneta Karlsson (ordförande) Apotekarsocieteten, Karin Meyer E-hälsomyndigheten, Janna Valik Folkhälsomyndigheten, Johan Carlson Inspektionen för vård och omsorg, Gunilla Hult Backlund Landsting och regioner, Rita Jedlert Läkemedelsindustriföreningen, Anders Blanck Läkemedelsverket, Catarina Andersson Forsman Socialstyrelsen, Olivia Wigzell Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Susanna Axelsson Sveriges Apoteksförening, Johan Waller Sveriges Farmaceuter, Kristina Billberg Sveriges Kommuner och Landsting, Hans Karlsson Sveriges läkarförbund, Elin Karlsson Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Sofia Wallström Vårdförbundet, Ann Johansson Sida 4

5 Expertgrupp NLS Till högnivågruppen finns en expertgrupp länkad med en medlem från varje myndighet/organisation som utses av respektive högnivåledamot. Expertgruppen ansvarar för förberedande och löpande arbete med handlingsplanens strategi och aktiviteter. De samarbetar kring angelägna samverkansområden, statusrapporterar respektive aktivitet i strategin samt inkommer med underlag till Omvärldsanalys NLS. Grupperingen har under året haft fyra arbetsmöten med fokus på fortsatt inriktning och arbetsformer för expertgruppen. Expertgruppen har en förberedande funktion inför varje högnivåmöte. Socialdepartementet är sammankallande till denna expertgrupp där CBLkansliet är samverkansaktör. Ledamöter Expertgrupp NLS: Socialdepartementet, Stefan Karlsson (ordförande) och Maarten Sengers (kansliråd) Apotekarsocieteten, Birgitta Karpesjö E-hälsomyndigheten, Marianne Nordling Folkhälsomyndigheten, Jenny Hellman Inspektionen för vård och omsorg, Hans Rudstam Landsting och regioner, Maria Palmetun Ekbäck Läkemedelsindustriföreningen, Bengt Mattson Läkemedelsverket, Bror Jonzon Socialstyrelsen, Eva Nyman Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Jan Liliemark Sveriges Apoteksförening, Robert Svanström (fr o m oktober Johan Waller) Sveriges Farmaceuter, Clary Holtendal Sveriges Kommuner och Landsting, Susanna Eklund Sveriges läkarförbund, Synnöve Lindemalm Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Niklas Hedberg Vårdförbundet, David Liljequist (fr o m september Johanna Palmqvist) I expertgruppens processarbete deltar även CBL-kansliet. Perspektivgrupper NLS Till strategin hör tre perspektiv; patient, innovation, och e-hälsa. Perspektiven har valts för att de påverkar samtliga målområden. För alla tre perspektiv finns det särskilda utmaningar som behöver hanteras i samverkan med andra strategier och satsningar utanför den nationella läkemedelsstrategin. Perspektiven bidrar till att föra samman strategins mål och aktiviteter med andra strategier. Perspektiven ska om möjligt beaktas vid planering, beslut, genomförande, uppföljning och utvärdering. Sida 5

6 Perspektivgrupp Patient: Funktionsrätt Sverige, Sofia Karlsson Föreningen för Generiska Läkemedel, Kenneth Nyblom Landstingens nätverk för läkemedel och miljö, Johanna Borgendahl Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, Pelle Gustafson Läkemedelsförsäkringen, Robert Ström Läkemedelskommittéernas ordförandekollegium, Ellen Vinge Patientnämnden, vakant Pensionärsorganisationerna, Gunvor Petersson Stiftelsen Nätverk för Läkemedelsepidemiologi, Mikael Hoffmann Sveriges läkarförbund/etikföreträdare, Bengt von Zur-Mühlen Vårdanalys, Carl Lundgren Perspektivgrupp Innovation: Forska!Sverige, Anna Nilsson Vindefjärd Funktionsrätt Sverige, Sofia Karlsson Landstingens FoU-verksamhet, Susanna Eklund Landstingens innovationsarbete, Magnus Thyberg Rådet för läkemedel och IT och medicinteknik (RLIM), Björn Hansell Registerforskning: Hälsodataregister (SoS), vakant Centrum för läkemedelsepidemiologi, Helle Kieler SwedenBio, Jonas Ekstrand Vinnova, Karin Eriksson Perspektivgrupp E-hälsa: Funktionsrätt Sverige, Sofia Karlsson Inera, Christina Kling Hassler Rådet för läkemedel och IT och medicinteknik (RLIM), Rikard Lövström Svenska Läkaresällskapet, Göran Petersson Vårdförbundet, Johanna Palmqvist (fr o m september, tidigare David Liljequist) Uppföljningsgrupp NLS Arbetet med att följa upp den nationella läkemedelsstrategin leds av CBL-kansliet. För detta arbete finns en uppföljningsgrupp utsedd av Högnivågrupp NLS. Uppföljningsgruppen har till uppgift att beskriva på vilket sätt NLS bidrar till att nå de tre målen och därmed en utveckling mot strategins vision. Uppföljningen följer strategins struktur (vision, målområden och perspektiv) och utförs genom en kombination av trendspaning, fördjupade analyser av utvalda aktiviteter med en samlad bedömning av pågående aktiviteter samt utveckling inom läkemedelsområdet och i vilken utsträckning NLS bidragit till denna. Sida 6

7 Uppföljningsgruppens uppdrag är att utifrån strategins mål och aktiviteter: Analysera genomförda aktiviteter i handlingsplanen, underlag till Omvärldsanalys NLS samt initiativ med bäring på strategins målområden i samverkan med berörda aktörer bl.a. expertgrupp och perspektivgrupper. Prioritera val av uppföljning till respektive målområde som stödjer strategins vision baserat på definierade urvalskriterier där de kvantitativa måtten formuleras för en långsiktig beständighet och relevanta frågeställningar tas fram för mätning av mål. Följa upp strategins övergripande mål baserat på strategins perspektiv och handlingsplanens aktiviteter genom urvalskriterier och genomförande, dvs. kvalitativt och/eller kvantitativt. Redovisa sammanställning med beskrivning hur NLS genom valda aktiviteter har bidragit till framåtskridandet mot strategins vision. Urvalskriterier för uppföljning av den nationella läkemedelsstrategin: Sträva mot visionen Utgå ifrån något/några målområden Utgå ifrån innovations-, patient- och e-hälsoperspektiven Genomföras multidisciplinärt och partssammansatt Addera ny kunskap och nya insikter om nutid/framtid Relevanta externa initiativ ska om möjligt inkluderas Ledamöter Uppföljningsgrupp NLS: CBL-kansliet, Madeleine Wallding, direktör (ordf.) och Marit Nyström Collin, koordinator E-hälsomyndigheten, Lisa Ericson Folkhälsomyndigheten, Jenny Hellman Läkemedelsindustriföreningen, Bengt Mattson Läkemedelsverket, Carola Bardage, Brita Sjöström Sveriges Apoteksförening, Robert Svanström Sveriges Kommuner och Landsting, Susanna Eklund, Marie Louise Ovesjö, Mikael Svensson Sveriges läkarförbund, Synnöve Lindemalm Socialstyrelsen, Annica Bergendal Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Göran Bertilsson Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Sofie Gustafsson Sida 7

8 Årsprocess NLS 2018 Samordning och samverkan På uppdrag av Socialdepartementet samordnade CBL-kansliet, i samverkan med Socialdepartementet och SKL, den 13 mars 2018 Uppstartsmöte NLS för hela organisationen med 60 deltagare. CBL-kansliet har även samordnat möten kring Uppföljning av läkemedel och Patienters tillgång till läkemedel i övergångarna mellan klinisk prövning, godkännande och prioriteringsbeslut. CBL-kansliet har under året ansvarat för den förberedande aktiviteten Ordnad utfasning på samhällsnivå där en workshop för expertgruppen genomförts under året. Arbetet med denna aktivitet planeras fortsätta under CBL-kansliet har varit Läkemedelsverket behjälplig i den förberedande aktiviteten Dialog om fortsättning angående restnoteringar. CBL-kansliet har bistått Läkemedelsverket i arbetet inför planerat nytt Kunskapscentrum för miljö samt till Samordningskansliet för samverkan kring e-hälsofrågor (Vision e-hälsa) i syfte att främja samverkansmöjligheter och erfarenhetsutbyte. CBL-kansliet medverkar i Läkemedelsverkets aktiviteter genom sitt arbete med myndighetens årsredovisning och tertialrapporteringar. CBL har genomfört beslutade aktiviteter planenligt. Direktör för CBL har regelbundna avstämningar med general- Sida 8

9 direktör, därutöver medverkar direktören för CBL vid Läkemedelsverkets chefsforum, planeringsdagar och verksdagar. Vid inbjudan från Läkemedelsverket deltar kansliet även vid, t.ex. Patient- och konsumentrådet, Vetenskapliga rådet samt styrelsemöten. CBL-kansliet har en väl fungerande samverkan med samtliga aktörer inom NLS, Läkemedelsverkets GD-stab samt med Socialdepartementet. Direktör för CBL-kansliet rapporterar till generaldirektören (GD) för Läkemedelsverket. Uppföljning Den nationella läkemedelsstrategin Som ett led i CBL-kansliets uppdrag att följa upp strategin har, utöver den årligt förekommande statusrapproteringen av strategins aktiviteter, en sammanfattning av det arbete som utförts inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin från 2011 till och med 2018 tagits fram. Publikationen offentliggjordes i augusti 2018 i samband med Högnivåmöte NLS och finns tillgänglig på NLS webbsida. Innehållet fokuserade på de insatser som fört viktiga läkemedelsfrågor framåt och beroendeförhållandet mellan handlingsplanernas olika aktiviteter. Publikationen finns även tillgänglig på engelska. Status aktiviteter Handlingsplan NLS 2018 I 2018 års handlingsplan finns 25 aktiviteter, varav tre avslutats under året samt en aktivitet som är i förvaltning. Aktiviteterna är fördelade på aktörerna inom den nationella läkemedelsstrategin en översikt av aktiviteterna ges i tabellen på nästföljande sida. Avrapporterade aktiviteter behöver inte innebära att aktiviteten är realiserad, utan att beslut om implementering kan behöva tas. Förkortningar som förekommer i tabellen: TLV = Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket SKL = Sveriges Kommuner och Landsting IVO = Inspektionen för Vård och Omsorg LIF = Läkemedelsindustriföreningen Sida 9

10 Aktiviteter i handlingsplan 2018 Ansvar Rapporteringsdatum Målområde 1: Effektiv och säker läkemedelsanvändning 1.1 Säkrare läkemedelshantering för barn Läkemedelsverket Avrapporterad, i förvaltning 1.2 Värdering av behandlingseffekt i klinisk vardag TLV 31 december Förbättrad läkemedelsinformation SKL 31 mars Nationell läkemedelslista Socialdepartementet Prop. beslutad 5 april, lag antagen13 juni Förhindra receptförfalskning och olämplig läkemedelsförskrivning IVO Pågående, inväntar regelsystem för nationell läkemedelslista 1.6 Möjliggör elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar SKL 31 mars Strukturerad läkemedelsinformation E-hälsomyndigheten 14 december Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid Läkemedelsverket/TLV Avrapporterad det generiska utbytet 1.9 Strukturerade läkemedelssamtal på apotek Socialdepartementet Prop. beslutad 15 mars 1.10 Säkrare iordningställande och administrering av Sveriges Läkarförbund 30 januari 2019 läkemedel för barn (ny) 1.11 Utreda om det finns behov av ett samlat kunskapsstöd Socialstyrelsen Avrapporterad. för egenvårdsrådgivning på apotek (ny) 1.12 Diagnostisk checklista för förbättrad läkemedels- Socialstyrelsen Avrapporterad användning hos äldre (ny) 1.13 Strukturering och digitalisering av svensk Läkemedelsverket 28 februari 2019 produktinformation 1.14 Förbereda implementering av uppmärksamhetsinformation i hälso- och sjukvården Socialstyrelsen 15 juni Strukturerad läkemedelsinformation från apotek till Apotekarsocieteten 28 februari 2019 ordinatör Målområde 2: Tillgängliga läkemedel och jämlik användning 2.1 Nationell aktörssamverkan för möjlighet till tidig dialog vid utveckling och introduktion av nya läkemedel Läkemedelsverket Avrapporterad 2.2 Följa och utvärdera nyttan med arbetet som syftar till ett ordnat nationellt införande av nya läkemedel Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Avrapporterad 2.3 Ökad kvalitet och säkerhet på apotek Socialdepartementet Prop. beslutad 15 mars Uppföljning av läkemedel i samverkan Läkemedelsverket Avrapporterad myndigheter och sjukvård (avslutas) 2.5 Pilot för att stötta implementering av ett nationellt register för uppföljning av cancerläkemedel (ny) TLV/SKL TLV: 31 december 2018 SKL: 31 mars 2019 Målområde 3: Samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning 3.1 Utvärdering av befintliga antibiotika för bästa möjliga användning Folkhälsomyndigheten RU avrapporterad 28 maj 2018 Slutenvårdsstudien avslutas december Modeller för tillgänglighet och ansvarsfull Folkhälsomyndigheten 31 december 2018 användning av både nya och gamla antibiotika av särskilt värde 3.3 Verka för möjliggörande av miljöhänsyn vid Regeringskansliet Pågående produktion och användning av läkemedel 3.4 Miljöbedömning av läkemedel LIF Pågående 3.5 Hantering av öppenvårdsläkemedel som inte ingår i förmånerna Socialdepartementet/SKL Prop. beslutad 19 april 2018 För fullständig statusrapportering se; och länken Statusrapporteringar NLS. Sida 10

11 Förberedande aktiviteter 2018 Inom strategin finns i år fyra förberedande aktiviteter som bereds ytterligare för att tydliggöra vad som kan göras innan en genomförandeplan kan beslutas. Hållbarhetstider för läkemedel: Kartläggning och pilot digitala bipacksedlar o Läkemedelsindustriföreningen Förbättrad läkemedelsanvändning för sårbara grupper: Öka kunskapen om läkemedel hos barn och ungdomar för en ändamålsenlig läkemedelsanvändning o Läkemedelsverket Restnoteringar: Dialog om fortsättning angående restnoteringar o Läkemedelsverket Ordnad utfasning av läkemedel på samhällsnivå (exkl. restnoteringar) o Centrum för bättre läkemedelsanvändning Omvärldsanalys NLS CBL-kansliet ansvarar för årlig beredning, sammanställning och publicering av Omvärldsanalys NLS som utgör en vägledning till aktiviteter som är särskilt betydelsefulla och behöver beaktas inom strategin. Omvärldsanalysen utgör grund för revideringsarbetet inför en eventuell ny strategi och handlingsplan och är den femte genomförda analysen inom strategin. Exempel på återkommande frågeställningar i Omvärldsanalys NLS inför 2019: Digitalisering Finansiering/kostnader Uppföljning Ordnad utfasning Individanpassade läkemedel Beredskap/kris Nationell läkemedelslista Demografi Kompetens Gränsdragning läkemedel och andra produkter Real World Data Antibiotikaresistens Kunskapsstyrning Informerad patient Off label E-handel Samverkan yrkesgrupper Digitala vårdbesök Läkemedelsinformation Patientcentrering Omvärldsanalysen skickas i dess helhet till övriga NLS-organisationen i syfte att respektive aktörs inspel kan synliggöras till samtliga aktörer. Årets omvärldsanalys, liksom tidigare års omvärldsanalyser, finns arkiverade på webbplats NLS. Sida 11

12 Kommunikation För att bidra till att sprida information om strategin har direktör Madeleine Wallding medverkat vid ett antal seminarier inom läkemedelsområdet, t.ex. vid Dagens Medicin Agenda, Läkemedelsmarknaden samt Funktionsrätt Sverige. Ett antal intervjuer har också genomförts samt att CBL-kansliet har författat en artikel om den nationella läkemedelsstrategin för publicering i Information från Läkemedelverket. Webbsida En webbsida med information om den nationella läkemedelsstrategin med t.ex. tidigare handlingsplaner, rapporter, aktiviteter, omvärldsanalyser, uppföljning av arbetet samt kontaktpersoner finns tillgänglig på lv.se/nls. På webbsidan finns även ett årskalendarium över NLS-organisationens verksamhet. Publikationer inom den nationella läkemedelsstrategin Sida 12