Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin

Transkript

1 Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet Dnr: Datum:

2 Innehåll Sammanfattning...3 Uppföljningsrapport NLS...3 Revideringsprocess ny handlingsplan NLS Årsprocess NLS-aktiviteter Uppdraget...4 Redovisning av uppdraget...5 Samordning...5 Organisation NLS...5 Högnivågrupp NLS...5 Expertgrupp NLS...6 CBL-kansliet...6 Uppföljningsgrupp NLS...7 Perspektivgrupper NLS...8 Status aktiviteter Handlingsplan NLS Omvärldsanalys NLS...10 Uppföljning...10 Kommunikation...14 Webbsida...14 Föreläsningar och seminarier...14 Översättning av handlingsplan...14 Citera gärna Läkemedelsverkets rapporter, men glöm inte att uppge källa: Rapportens namn, år och Läkemedelsverket. Läkemedelsverket, november 2017 Diarienummer: Postadress: Box 26, Uppsala Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon:

3 Sammanfattning Det finns en bred konsensus bland strategins parter och aktörer att ett intensifierat och uthålligt samarbete inom den nationella läkemedelsstrategin (NLS) krävs för att konkreta och systematiska förbättringsåtgärder ska kunna genomföras inom läkemedelsområdet och komma patienter, sjukvård och samhälle till del. Arbetsformerna har under 2017 fortsatt utvecklats inom olika konkreta samverkansområden vilket ökat möjligheterna till dialog, samsyn och samarbete samt skapat förutsättningar för gemensamma prioriteringar av insatser, t.ex. inom patientsäkerhet, innovation och jämlik vård. Ett uppstartsmöte genomfördes i mars 2017 med samtliga aktörer inom NLS-strategin. Seminariet genomfördes i samarbete mellan Socialdepartementet och CBL-kansliet där handlingsplan NLS 2017 presenterades. Uppföljningsrapport NLS En uppföljningsrapport NLS har utförts på uppdrag av Högnivågrupp NLS. Det är den första sammanställningen i sitt slag som utarbetats av Uppföljningsgrupp NLS och där CBL-kansliet varit sammankallande. Två inriktningar valdes för uppföljning av de tre NLS-målen, dels genom trendspaning, dels genom fördjupade analyser på aktivitetsnivå. Uppföljningsgruppen har följt ett urval av de NLS-initierade aktiviteterna utifrån hur de påverkar trenden i förhållande till de tre målen. Utgångspunkten var att det samarbete och den samsyn som skapas genom arbetet med NLS gagnar utvecklingen gentemot målen. Uppföljningsgruppen har valt att inte följa aktiviteterna utan den eventuella effekten av aktiviteterna på trenden gentemot NLS målområden, eftersom man då tydligare kan följa satsningar inom NLS. Revideringsprocess ny handlingsplan NLS 2018 Våren 2017 genomfördes ett internat under två dagar med Expertgrupp NLS och Uppföljningsgrupp NLS samordnat av CBL-kansliet på uppdrag av Socialdepartementet. Syftet med internatet var att samla expertgruppen och uppföljningsgruppen för att kunna fokusera på uppföljningsfrågor inom NLS inför 2018 års handlingsplan. Två expertgruppsmöten har därefter genomförts under hösten inför högnivågruppens möte den 15 november. Sida 3

4 Årsprocess NLS-aktiviteter 2017 Uppdraget Regeringen har den 25 augusti 2011 uppdragit åt Läkemedelsverket (LV) att samordna och följa upp arbetet med att genomföra den nationella läkemedelsstrategin med visionen Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle. Detta görs genom att ett specifikt kansli har inrättats, Centrum för bättre läkemedelsanvändning (CBL-kansliet). Uppdraget innebär att CBL-kansliet ska samordna genomförandet av den handlingsplan som tas fram i anslutning till strategin. CBL-kansliet ska inhämta och lämna information om arbetet samt kommunicera resultatet till berörda aktörer och allmänhet. CBL-kansliet ska årligen, senast den 15 december, inlämna en lägesrapport till regeringskansliet (Socialdepartementet). Sida 4

5 Redovisning av uppdraget Samordning Organisation NLS Socialdepartmentet Sveriges Kommuner och Landsting Högnivågrupp CBL-kansli Expertgrupp Perspektiv Patient Perspektiv Innovation Perspektiv E-hälsa Uppföljningsgrupp Högnivågrupp NLS Arbetet leds av en högnivågrupp med Socialdepartementets statssekreterare som ordförande med representanter för E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsindustriföreningen, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Sveriges Apoteksförening, Sveriges Farmaceuter, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges läkarförbund, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Vårdförbundet, samt av SKL utsedda landsting/regioner. Högnivågruppen prioriterar relevant samverkan mellan myndigheter/organisationer, väljer ut nya aktiviteter utifrån beredningsunderlag från expertgruppen och beslutar årligen om en ny handlingsplan. Under 2017 har två möten i högnivågruppen genomförts, i maj och november. Ledamöter Högnivågrupp NLS: Socialdepartementet, Statssekreterare Agneta Karlsson (ordförande) Apotekarsocieteten, Karin Meyer (från hösten 2017) E-hälsomyndigheten, Janna Valik (tidigare Eva-Britt Gustafsson) Folkhälsomyndigheten, Johan Carlson Inspektionen för vård och omsorg, Gunilla Hult Backlund Landsting och regioner, Rita Jedlert Läkemedelsindustriföreningen, Anders Blanck Läkemedelsverket, Catarina Andersson Forsman Socialstyrelsen, Olivia Wigzell Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Susanna Axelsson Sveriges Apoteksförening, Johan Wallér Sveriges Farmaceuter, Kristina Billberg Sida 5

6 Sveriges Kommuner och Landsting, Hans Karlsson Sveriges läkarförbund, Elin Karlsson (tidigare Karin Båtelson) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Sofia Wallström Vårdförbundet, Ann Johansson (tidigare Lisbeth Löpare Johansson) Expertgrupp NLS Till högnivågruppen finns en expertgrupp länkad med en medlem från varje myndighet/organisation som utses av respektive högnivåledamot. Expertgruppen ansvarar för förberedande och löpande arbete med handlingsplanens strategi och aktiviteter. De samverkar kring angelägna samverkansområden, statusrapporterar respektive aktivitet i strategin samt inkommer med underlag till Omvärldsanalys NLS. Grupperingen har under året haft tre arbetsmöten och ett internat med fokus på fortsatt inriktning och arbetsformer för expertgruppen. Vid nämnda internat deltog också uppföljningsgruppen för att diskutera den uppföljningsrapport som publicerades i maj. Framtagningen av uppföljningsrapporten har ökat förståelsen för hur en sådan process kan läggas upp och drivas utifrån aktörernas olika förutsättningar och förankringsprocesser. Expertgruppen har också haft ett dialogmöte med perspektivgrupperna under hösten där man diskuterade angelägna frågor utifrån de tre perspektiven; patient, innovation och e-hälsa. Expertgruppen har en förberedande funktion inför varje högnivåmöte. Socialdepartementet är sammankallande till denna expertgrupp där CBL-kansliet är samverkanspart. Ledamöter Expertgrupp NLS: Socialdepartementet, Stefan Karlsson (ordförande) och Maarten Sengers (kansliråd och samordnare) Apotekarsocieteten, Birgitta Karpesjö (från hösten 2017) E-hälsomyndigheten, Marianne Nordling Folkhälsomyndigheten, Ulrica Dohnhammar Inspektionen för vård och omsorg, Hans Rudstam Landsting och regioner, Maria Palmetun Ekbäck Läkemedelsindustriföreningen, Bengt Mattson (tidigare Karolina Antonov) Läkemedelsverket, Bror Jonzon Socialstyrelsen, Eva Nyman Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Jan Liliemark Sveriges Apoteksförening, Robert Svanström (april t.o.m. augusti Ludvig Möller) Sveriges Farmaceuter, Clary Holtendal Sveriges Kommuner och Landsting, Susanna Eklund Sveriges läkarförbund, Synnöve Lindemalm Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Niklas Hedberg Vårdförbundet, David Liljequist I expertgruppens processarbete medverkar CBL-kansliet. CBL-kansliet Under året har CBL-kansliet bemannats av två personer, en direktör NLS och en koordinator NLS. Sida 6

7 CBL-kansliet har under året på uppdrag av Socialdepartementet samordnat och modererat den i handlingsplanen förberedande aktiviteten Ordnad utfasning genom ett seminarium i maj Ett dialogmöte mellan Expertgrupp och Perspektivgrupper NLS har genomförts i september. CBL-kansliet har under året sammankallat Uppföljningsgrupp NLS och i samarbete med dem samordnat en gemensam uppföljningsrapport. CBL-kansliet har bistått E-hälsomyndigheten i upprättandet av Samordningskansliet för samverkan för e-hälsofrågor samt med rådgivning till Inera avseende uppföljning. CBL har medverkat i den initiala uppstartsfasen av NLS 2.1: Nationell aktörssamverkan för möjlighet till tidig dialog vid utveckling och introduktion av nya läkemedel. CBL-kansliet medverkar i LV:s aktiviteter genom sitt deltagande i krisledningsgrupp, årsredovisningsarbete och tertialrapporteringar. CBL har under året genomfört planerade aktiviteter utan anmärkning. Direktör för CBL har regelbundna avstämningar med generaldirektör, därutöver medverkar direktören för CBL vid LV:s chefsforum, planeringsdagar och verksdagar. Vid inbjudan även deltagande i LV:s olika rådsgrupper, t.ex. Patient- och konsumentrådet. CBL-kansliet har en välfungerande samverkan med samtliga aktörer inom NLS samt med Socialdepartementet. Direktör för CBL-kansliet rapporterar till generaldirektören (GD) för Läkemedelsverket. Uppföljningsgrupp NLS I CBL-kansliets uppdrag ingår uppföljning av NLS. En samsyn i högnivågruppen finns om att uppföljning inom läkemedelsstrategin i ett nationellt perspektiv är prioriterat med möjlighet till synergi och samverkan. Fem uppföljningsmöten har genomförts under året, varav ett möte med Perspektivgrupper NLS. Uppföljningsgruppen deltog även i delar av expertgruppens internat i maj för att bl.a. redovisa resultatet av uppföljningsrapporten. CBL-kansliet inbjöd den 7:e december till ett seminarium för gemensamma reflektioner av uppföljningsrapporten, genomgång av revideringsarbete av ny handlingsplan samt föredrag av inbjudna föreläsare. En fortsatt inriktning och utveckling av uppföljningsgruppen övervägs inför Ledamöter Uppföljningsgrupp NLS: CBL-kansliet, Christina Brandt, koordinator, Madeleine Wallding, direktör (ordf.) E-hälsomyndigheten, Bodil Lidström Folkhälsomyndigheten, Ulrica Dohnhammar Läkemedelsindustriföreningen, Karolina Antonov, Bengt Mattson Läkemedelsverket, Carola Bardage, Brita Sjöström Sveriges Apoteksförening, Robert Svanström Sveriges Kommuner och Landsting, Susanna Eklund, Marie Louise Ovesjö, Mikael Svensson Sveriges läkarförbund, Synnöve Lindemalm Sida 7

8 Socialstyrelsen, Alexander Svanhagen Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Göran Bertilsson Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Sofie Gustafsson Perspektivgrupper NLS Till strategin hör tre perspektiv; patient, innovation, och e-hälsa. Perspektiven har valts för att de påverkar alla målområden. För alla tre perspektiv finns det särskilda utmaningar som behöver hanteras i samverkan med andra strategier och satsningar utanför den nationella läkemedelsstrategin. Perspektiven bidrar till att föra samman 8strategins mål och aktiviteter med andra strategier. Perspektiven ska om möjligt beaktas vid planering, beslut, genomförande, uppföljning och utvärdering. I september sammankallade CBL-kansliet, på uppdrag av Socialdepartementet, Expertgrupp NLS och Perspektivgrupper NLS till ett gemensamt dialogmöte för att diskutera ett antal aktuella och angelägna frågeställningar inför revideringen av ny handlingsplan. Perspektivgrupp Patient: Apotekarsocieteten, Birgitta Karpesjö (till september 2017, nu Expertgrupp NLS) Funktionsrätt Sverige, Sofia Karlsson Föreningen för Generiska Läkemedel, Kenneth Nyblom Landstingens nätverk för läkemedel och miljö, Johanna Borgendahl Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, Pelle Gustafson Läkemedelsförsäkringen, Robert Ström Läkemedelskommittéernas ordförandekollegium, Ellen Vinge Patientnämnden SLL, Ingela Snahr Pensionärsorganisationerna, Gunvor Petersson Stiftelsen Nätverk för Läkemedelsepidemiologi, Mikael Hoffmann Sveriges läkarförbund/etikföreträdare, Bengt von Zur-Mühlen Vårdanalys, Carl Lundgren Perspektivgrupp Innovation: Forska!Sverige, Anna Nilsson Vindefjärd Funktionsrätt Sverige, Sofia Karlsson Landstingens FoU-verksamhet, Susanna Eklund Landstingens innovationsarbete, Magnus Thyberg Registerforskning: Hälsodataregister (SoS), Marcus Gry Centrum för läkemedelsepidemiologi, Helle Kieler SwedenBio, Jonas Ekstrand Vinnova, Karin Eriksson Perspektivgrupp E-hälsa: Funktionsrätt Sverige, Sofia Karlsson Inera, Christina Kling Hassler Rådet för läkemedel och IT och medicinteknik, Rikard Lövström Svenska Läkaresällskapet, Göran Petersson Vårdförbundet, David Liljequist Sida 8

9 Status aktiviteter Handlingsplan NLS 2017 I 2017 års handlingsplan finns 22 aktiviteter, varav en i förvaltning och en avslutad i januari Aktiviteterna är fördelade på aktörerna inom den nationella läkemedelsstrategin. Nedan tabell ger en översikt av aktiviteterna. Avslutade/redovisade aktiviteter behöver inte innebära att aktiviteten är realiserad, utan att beslut om implementering kan behöva tas. Aktiviteter i handlingsplan 2017 Ansvar Rapporteringsdatum Målområde 1: Effektiv och säker läkemedelsanvändning 1.1. Säkrare läkemedelshantering för barn Läkemedelsverket Avslutad, i förvaltning 1.2. Värdering av behandlingseffekt i klinisk vardag TLV Pågående 1.3. Förbättrad läkemedelsinformation SKL Pågående, förstudie hösten Nationell läkemedelslista Socialdepartementet Pågående, förstudie inlämnad 20 juni 1.5. Förhindra receptförfalskning och olämplig läkemedelsförskrivning IVO Pågående 1.6. Möjliggör elektronisk rapportering av läkemedelskl Pågående, beräknas avslutas Strukturerad läkemedelsinformation E-hälsomyndigheten Pågående 1.8. Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid det generiska utbytet Läkemedelsverket/TLV Avslutad inom strategin 1.9. Strukturerade läkemedelssamtal på apotek Socialdepartementet Delrapport mars Utredningsens förslag kommer att remissbehandlas och beredas vidare under Säkrare iordningställande och administrering av läkemedel för barn (ny) Sveriges Läkarförbund/LV 31 oktober 2017, slutrapport april Utreda om det finns behov av ett samlat Socialstyrelsen 30 april 2018 kunskapsstöd för egenvårdsrådgivning på apotek (ny) Diagnostisk checklista för förbättrad läkemedelsanvändning hos äldre (ny) Socialstyrelsen Pågående Målområde 2: Tillgängliga läkemedel och jämlik användning 2.1. Nationell aktörssamverkan för möjlighet till tidig dialog vid utveckling och introduktion av nya läkemedel Läkemedelsverket Pågående 2.2. Följa och utvärdera nyttan med arbetet som syftar till ett ordnat nationellt införande av nya läkemedel Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Avrapporterad 1 juli Ökad kvalitet och säkerhet på apotek Socialdepartementet 31 decmeber 2017, delbetänkande 15 oktober, slutbetänkande 15 juni Uppföljning av läkemedel i samverkan Läkemedelsverket Avrapporterad januari 2017 myndigheter och sjukvård (avslutas) 2.5. Pilot för att stötta implementering av ett nationellt register för uppföljning av cancerläkemedel (ny) SKL/TLV Pågående Målområde 3: Samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning 3.1. Utvärdering av befintliga antibiotika för bästa möjliga användning Folkhälsomyndigheten RU avrapporteras 31 maj 2018, slutenvårdsstudien avslutas december Modeller för tillgänglighet och ansvarsfull Folkhälsomyndigheten 1 december 2017 användning av både nya och gamla antibiotika av särskilt värde 3.3. Verka för möjliggörande av miljöhänsyn vid Regeringskansliet Pågående produktion och användning av läkemedel 3.4. Miljöbedömning av läkemedel LIF Pågående 3.5. Hantering av öppenvårdsläkemedel som inte ingår i förmånerna Socialdepartementet/SKL Delbetänkande 15 juni 2017 Slutrapport 15 oktober För fullständig statusrapportering se; under länken Statusrapporteringar NLS. Sida 9

10 Förberedande aktiviteter 2017 Hållbarhetstider för läkemedel o Elektronisk bipacksedel Förbättrad läkemedelsanvändning för sårbara patientgrupper äldre och läkemedel Ordnad utfasning av läkemedel på samhällsnivå CBL-kansliet har på uppdrag av Socialdepartementet varit sammankallande till ett seminarium i maj 2017 gällande utfasning av läkemedel. Omvärldsanalys NLS CBL-kansliet ansvarar för årlig beredning, sammanställning och publicering av Omvärldsanalys NLS. Omvärldsanalysen inför revideringsarbete skickas till expert-, uppföljnings- och perspektivgrupper. Utgångspunkten för 2018 års revidering av ny handlingsplan är omvärldsanalysen från Det rådde konsensus i grupperna att det inför revideringsarbetet med handlingsplan 2018 inte fanns behov av årets omvärldsanalys, då tillräckligt underlag inkom i omvärldsanalysen för Dessa har nu beaktats i revideringsarbetet av ny handlingsplan inför Uppföljning Uppdragsbeskrivning Uppföljningsgrupp NLS Arbetet med att följa upp den nationella läkemedelsstrategin leds av CBL-kansliet. För detta arbete finns en Uppföljningsgrupp NLS tillsatt. Gruppen är sammansatt av utsedda personer från de organisationer som är representerade i Högnivågrupp NLS. Uppföljningsgruppen har till uppgift att beskriva på vilket sätt NLS bidrar till att nå de tre målen och därmed en utveckling mot strategins vision. Uppföljningen följer NLS struktur med vision, målområden och perspektiv och utförs genom en kombination av trendspaning, fördjupade analyser av utvalda aktiviteter och en samlad bedömning av status för de pågående aktiviteterna samt utvecklingen inom läkemedelsområdet i Sverige och i vilken utsträckning som NLS bidragit. Därutöver lämnas rekommendationer inför kommande omvärldsbevakning och arbetet med nästa handlingsplan. Uppföljningsgruppernas uppdrag är att följa strategins mål och aktiviteter genom att: Analysera genomförda aktiviteter i handlingsplanen, underlag till Omvärldsanalys NLS samt initiativ med bäring på strategins målområden i samverkan med berörda aktörer bl.a. expertgrupp och perspektivgrupper. Prioritera val av uppföljning till de tre målområden som stödjer strategins vision baserat på definierade urvalskriterier där de kvantitativa måtten formuleras för en långsiktig beständighet och relevanta frågeställningar tas fram för mätning av mål. Sida 10

11 Följa upp strategins övergripande mål baserat på strategins perspektiv och handlingsplanens aktiviteter genom urvalskriterier och genomförande, dvs. kvalitativt och/eller kvantitativt. Redovisa sammanställning till Socialdepartementet med beskrivning hur NLS genom valda aktiviteter har bidragit till framåtskridandet mot visionen. Urvalskriterier för uppföljning av den nationella läkemedelsstrategin: Sträva mot visionen Utgå ifrån något/några målområden Utgå utifrån innovations-, patient- och e-hälsoperspektiven Genomföras multidisciplinärt och partssammansatt Addera ny kunskap och nya insikter om nutid/framtid Relevanta externa initiativ ska om möjligt inkluderas Uppföljningsrapport NLS 2017 Inför pågående revidering av 2017 års handlingsplan fick uppföljningsgruppen i uppdrag av högnivågruppen att summera vad som har gjorts och hur läkemedelsområdet har utvecklats sedan En uppföljningsrapport NLS är den första sammanställningen i sitt slag som utarbetats av Uppföljningsgrupp NLS och där CBL-kansliet lett arbetet. Uppföljningsgruppen har följt ett urval av de NLS-initierade aktiviteterna utifrån hur de påverkar trenden i förhållande till de tre målen. Tiden för uppföljning på aktivitetsnivå varierar utifrån varje aktivitets tidplan. Det är viktigt att notera att uppföljningsgruppen inte har följt aktiviteterna utan den eventuella effekten av aktiviteterna på trenden gentemot NLS målområden. Fördelen med att fokusera uppföljningen på aktivitetsnivå är att uppföljningsgruppen följer satsningen som gjorts inom NLS. Målet med trendspaningen är att nå konsensus gällande utvecklingen inom läkemedelsområdet i Sverige och den effekt som NLS har haft på denna utveckling, där man har identifierat eventuella kunskapsluckor och utmaningar. De fördjupade analyserna används för att beskriva arbetet i de NLS-aktiviteter som genomförts samt vilken påvisbar effekt detta har haft på läkemedelsanvändningen i Sverige. Trendspaning Uppföljningsrapportens trendspaning är en viktig utgångspunkt för kommande arbete med att prioritera insatser som kan ta sig an de utmaningar som fortsatt kvarstår. Eftersom detta är ett område med komplexa processer, där mycket pågår även utanför NLS-organisationen vilket även påverkar utvecklingen, har trendspaningen mot strategins mål skett på en övergripande nivå oavsett vad som har påverkat trenden. Genom att många myndigheter och organisationer deltagit i uppföljningsgruppen belyses trenderna utifrån flera perspektiv baserat på de underlag som tas fram inom de deltagande myndigheterna och organisationerna samt de underlag som andra aktörer, bl.a. perspektivgrupperna inom NLS tillför kunskap om. Rapporten visar att det är möjligt att på en övergripande nivå analysera hur aktiviteter inom NLS påverkar utvecklingen mot strategins vision. Samtidigt visar analysen att uppföljningen av NLS begränsas på grund av att tillgång till data av rätt kvalitet Sida 11

12 saknas, vilket är en gemensam utmaning för samtliga målområden. Uppföljningsgrupp NLS lyfter därför fram behovet av att intensifiera utvecklingen av datakällor, metoder och infrastruktur för åtkomst till data som ett övergripande prioriterat utvecklingsområde. För att kunna följa upp strategin är det nödvändigt att läkemedelsstatistiken, data i hälsodataregister och kvalitetsregister samt tillgång till information från vårddokumentation utvecklas. En utveckling inom e-hälsoområdet är nödvändig för att erhålla strukturerad data med god täckningsgrad som i sin tur behövs för att kunna bedöma om läkemedelsanvändningen är effektiv, säker och jämlik ur ett patientperspektiv och för att stärka den svenska kliniska forskningen ur ett innovationsperspektiv. De mest angelägna behoven som identifierats är tillgången till individbaserade uppgifter om läkemedel som rekvireras till och administreras i sluten vård, tillgång till uppgifter om ordinationsorsak samt möjlighet att särskilja individens och samhällets kostnad för läkemedel som hanteras utan förmån. Det finns även behov av att utveckla metoder för att analysera patienters egenanvändning av receptfria läkemedel och att kunna ta hänsyn till att alla läkemedel som förskrivs inte hämtas ut och att de som hämtas ut inte alltid används eller inte används på ett ändamålsenligt sätt. Vissa av dessa behov av ytterligare information och data är under utveckling i samband med aktiviteter som ska stötta en nationell läkemedelslista. Det behövs dock fortsatt fokuserat arbete för att förbättra möjligheten att analysera läkemedelsanvändningen i sjukvården. Behov finns även av att utveckla infrastrukturen för beställning och utlämnande av data. Det finns därför skäl att möjligen, i vissa delar, sammanföra arbetet i NLS med det arbete som görs kring registerforskning. Rekommendationer från trendspaningen Målområde 1 Effektiv och säker läkemedelsanvändning Kartlägga områden där uppföljning är mest angeläget för att åstadkomma en mer effektiv och säker läkemedelsanvändning och säkerställa tillgång till indikatorer för en övergripande beskrivning av trender. Planera för en baslinjekartläggning som möjliggör uppföljning av den nationella läkemedelslistans bidrag till en mer effektiv och säker läkemedelsanvändning. Utreda möjligheten att använda statistik från elektroniskt expertstöds (EES) för uppföljning av effektiv och säker läkemedelsanvändning eventuellt i kombination med andra datakällor. Målområde 2 Tillgänglig och jämlik läkemedelsanvändning Analysera bakomliggande orsaker till ojämlik läkemedelsanvändning. Bevaka tillgängligheten av läkemedel, exempelvis genom en process för ordnad utfasning av läkemedel. Öka tillgången till strukturerad information om ordinationsorsak och behandlingsändamål för att förbättra förutsättningarna för analys av jämlik och ändamålsenligt läkemedelsanvändning. Beakta utvärderingen som utförts av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (MYVA) gällande ordnat införande. Sida 12

13 Målområde 3 Samhällsekonomisk och miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning Prioritera satsningar som stärker patientcentrerad vård. Förbättra möjligheterna att följa upp läkemedelsanvändning, kostnader för felbehandling och behandlingseffekt i klinisk vardag för att främja ändamålsenlig och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. Öka tillgång till relevant miljöinformation i syfte att förstärka miljöperspektivet i livscykeln för att nå en miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning över tid. Ta del av resultat som framkommer i pågående regeringsuppdrag gällande rening av läkemedelsrester från avloppsvatten. Fördjupade analyser Fördjupade analyser har genomförts för utvalda aktiviteter inom NLS som avslutats. Dessa fördjupade analyser genomfördes för att belysa på vilket sätt NLS-initierade aktiviteter på ett betydande sätt påverkar utvecklingen i Sverige gentemot målen. Analyserna genomfördes även för att identifiera behov av ytterligare insatser för att förstärka värdet med de förändrade arbetssätt och funktioner som utvecklats inom aktiviteterna samt eventuella kunskapsluckor som identifierats. Uppföljningsgruppen noterade att det är en utmaning att följa upp effekterna av en enskild aktivitet i form av hur aktiviteten bidragit till utvecklingen gentemot målområdena då detta är komplext och påverkan sker av många variabler samtidigt. Det är svårt att följa direkta samband och det tar olika lång tid innan aktiviteterna fått genomslag och påverkar läkemedelsanvändningen i rätt riktning. Val av analyser: Målområde 1 I Handlingsplan NLS 2014 ingick aktiviteten Kunskapsstöd vid läkemedelsordinationer till barn (eped) vilket resulterat i en pågående implementering av kunskapsstödet nationellt som en konkret patientsäkerhetsbefrämjande åtgärd. Detta arbete kommer att följas upp och utvärderas genom bland annat en enkätundersökning. Målområde 2 Ordnat införande har tidigare ingått som aktivitet i handlingsplaner NLS Initiativ från Uppföljningsgrupp NLS genererade det nu avslutade regeringsuppdrag till MYVA att utvärdera ordnat införande. Uppföljningsgruppen följer detta arbete och utvecklingen i Sverige när det gäller tillgänglig och jämlik läkemedelsanvändning. Målområde 3 I tidigare uppföljningsarbete genomfördes, i samverkan med Uppsala universitet, en miljörapport i vilken resultat från befintliga mätningar utvärderades samt 22 substanser som föreslogs följas särskilt vid reningsverk nationellt. Uppföljning av åtgärder och resultat av detta initiativ är av värde för fortsatt miljöarbete i Sverige. Sida 13

14 Kommunikation Webbsida En webbsida med aktuell information om nationella läkemedelsstrategins historik, status kring pågående projekt och avrapporterade aktiviteter, organisation och kontaktpersoner och uppföljningsarbete finns tillgänglig på adress lv.se/nls Statusrapportering för handlingsplanens aktiviteter samt rapporter för avslutade aktiviter finns på sidan Statusrapporter. På webbsidan finns även ett årskalendarium över NLSorganisationens verksamhet. Föreläsningar och seminarier Under 2017 har direktör Madeleine Wallding varit inbjuden föreläsare till ett antal seminarier inom läkemedelsområdet, t.ex. Läkemedelsmarknaden och Apotekarsocieteten. Översättning av handlingsplan CBL-kansliet har, i samarbete med Socialdepartementet, tagit fram en engelsk version av handlingsplan NLS 2017 vilket har ökat möjligheterna att internationellt medvetandegöra den nationella läkemedelsstrategin. Den engelska versionen av Handlingsplan 2017 har ingått i underlaget till Sveriges ansökan om kommande placering av EMA (European Medicines Agency). Sida 14