VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2019 SAMT PLAN FÖR

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2019 SAMT PLAN FÖR

2

3 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2019 SAMT PLAN FÖR LINKÖPINGS UNIVERSITET

4 REKTORS FÖRORD Kunskap, värdegrund och kritiskt tänkande är särskilt viktigt i en tid av stora förändringar. Många talar i dag om den 4:e industriella revolutionen. Men det som händer, med digitalisering, automatisering och artificiell intelligens berör inte bara industrin utan hela samhället och skapar nya förutsättningar inom många områden. Stora samhällsförändringar riskerar i sin tur också att leda till politiska utmaningar vilket ställer ytterligare krav på såväl ett akademiskt som ett demokratiskt förhållningssätt. Med ovan i åtanke är det extra angeläget att vi i LiU:s interna planeringsarbete gör grundliga om- och invärldsanalyser för att på bästa sätt möta de omfattande och spännande utmaningar vi står inför. Vi måste se till att även fortsättningsvis, genom excellens inom våra kärnuppdrag, bidra till en samhällsutveckling baserad på kvalitetssäkrad kunskap. Vi har sedan förra verksamhetsplanen utvecklat och därmed vässat vår strategiprocess. Många medarbetare hörsammade möjligheten att delta i de strategidialoger som genomförts under året. Denna medverkan har på olika sätt bidragit till att mejsla fram tydliga vägval och genomtänkta prioriteringar i våra verksamheter. Jag vill härmed framföra mitt varma tack för allas engagemang och insatser. Helen Dannetun, rektor Strategikarta för Linköpings universitet VISA EXCELLENS TA ANSVAR Genom att: Vi ska: Ett universitet med internationell lyskraft där människor och idéer möts och utvecklas Skapa och sprida forskningsresultat med internationell genomslagskraft Bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap Attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld BYGGA STYRKA Stärka och utveckla internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer som även tar ansvar för utbildning och samverkan Vidareutveckla profilen av ett programoch campusorienterat universitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar ATTRAKTIVA AKADEMISKA MILJÖER Vidareutveckla och stärka samverkan med det omgivande samhället SKAPA EFFEKTIVITET Vi har: En god arbetsplats med ett engagerande och ansvarstagande ledar- och medarbetarskap En offensiv strategisk rekrytering Ett professionellt och ändamålsenligt verksamhetsstöd Förmåga att generera, prioritera och omfördela resurser Våra kärnvärden är nytänkande, gränsöverskridande, resultatorientering och konkurrensmedvetenhet Vårt uppdrag är att utifrån en demokratisk grundsyn och akademisk tradition skapa, sprida och nyttiggöra kunskap Strategin för Linköpings universitet illustreras i en strategikarta. LiU:s nuvarande strategikarta började gälla 2013.

5 INNEHÅLL 1. VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2019 SAMT PLAN FÖR INLEDNING 5 Vision och övergripande mål 5 En utvecklad strategiprocess 5 Process och disposition 6 PRIORITERADE VÄGVAL 7 Utveckla LiU:s arbete med livslångt lärande 7 Stärka LiU:s kompetens och kapacitet för hantering av digitala verktyg, system och processer 8 Öka nyttiggörandet av LiU:s kunskapstillgångar 8 Utveckla värdegrundsarbetet vid LiU BILAGOR 1. LIU:S MÅL OCH INDIKATORER UNIVERSITETSSTYRELSENS UTBILDNINGSUPPDRAG TILL FAKULTETSSTYRELSER OCH STYRELSEN FÖR UTBILDNINGSVETENSKAP FÖR PERIODEN ANSVAR FÖR PROGRAMUTBILDNINGAR VID LINKÖPINGS UNIVERSITET BUDGETÅRET LINKÖPINGS UNIVERSITET: ANSVARSFÖRHÅLLANDEN OCH ORGANISATION STRATEGI- OCH PLANERINGSPROCESS VID LINKÖPINGS UNIVERSITET 39 STRATEGIKARTANS HUVUDOMRÅDEN OCH UPPDRAG 11 Utbildning 11 Forskning 12 Samverkan, nyttiggörande och internationalisering 12 Attraktiva akademiska miljöer 14 En god arbetsplats med ett engagerande och ansvarstagande ledar- och medarbetarskap 14 En offensiv strategisk rekrytering 15 Ett professionellt och ändamålsenligt verksamhetsstöd 16 Förmåga att generera, prioritera och omfördela resurser 16 ANSLAGSFÖRDELNING OCH FINANSIERING AV UNIVERSITETSGEMENSAM VERKSAMHET 17 Anslagsfördelning: Utbildning 17 Anslagsfördelning: Forskning 19 Finansiering av universitetsgemensam verksamhet 20 Investeringar 23 Produktion: Kommunikations- och marknadsavdelningen, Linköpings universitet, Tryck: Juni 2018, LiU-Tryck, Linköping. Foto: Peter Karlsson, Thor Balkhed.

6 1. VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2019 SAMT PLAN FÖR

7 1 INLEDNING Vision och övergripande mål Den övergripande visionen för Linköpings universitet är att vara Ett universitet med internationell lyskraft där människor och idéer möts och utvecklas. Vägen mot denna vision klargörs i lärosätets strategikarta (se sidan 2). Kartan pekar ut övergripande mål för LiU:s kärnverksamheter: forskning, utbildning och samverkan/nyttiggörande. Det övergripande målet inom forskningsverksamheten är att Skapa och sprida forskningsresultat med internationell genomslagskraft. Motsvarande mål för utbildningen är att Attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld. Genom nära samverkan med det omgivande samhället och ett aktivt nyttiggörande av lärosätets rika kunskapstillgångar har LiU som mål att Bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap. För vart och ett av kärnverksamhetens mål finns två indikatorer med måltal. Uppföljning av indikatorer och måltal redovisas i bilaga 1. Strategikartan beskriver också ett antal kärnvärden som utgör identitetsmarkörer men också fungerar som vägvisare och riktningsgivare i den dagliga verksamheten. Kärnvärdena är nytänkande, gränsöverskridande, resultatorientering och konkurrensmedvetenhet. För att uppnå lärosätets övergripande vision och kärnverksamhetens högt ställda mål behöver ett antal förutsättningar vara uppfyllda. I kartan pekas några av dessa ut: Attraktiva akademiska miljöer, En god arbetsplats med ett engagerande och ansvarstagande ledar- och medarbetarskap, En offensiv och strategisk rekrytering, Ett professionellt och ändamålsenligt verksamhetsstöd samt Förmåga att generera, prioritera och omfördela resurser. En utvecklad strategiprocess Under våren 2017 gav rektor en intern arbetsgrupp uppdraget att utreda och lämna förslag på hur LiU:s strategiprocess kan utvecklas. Bakgrunden till uppdraget är en ökande konkurrens mellan lärosätena om resurser, studenter och nyckelkompetenser av olika slag. Till detta bör också läggas den urholkning av anslagen till högre utbildning som skett under de senaste decennierna. För att uppnå LiU:s högt ställda mål och kvalitetskrav behöver därför ytterligare steg tas i syfte att skärpa lärosätets profil, koncentrera resurserna samt göra tydligare prioriteringar och vägval i verksamheten. För att lyckas med detta behöver chefer, ledare och medarbetare på alla nivåer veta vad som ska uppnås och utifrån sina specifika förutsättningar bidra till utveckling och måluppfyllelse. Gemensamma visioner, mål och prioriteringar behöver också möta ett aktivt nerifrån och upp-engagemang. Det är i första hand de som verkar lokalt som har kunskapen och förmågan att utveckla den lokala verksamheten. De mål som gavs för arbetsgruppens arbete var bland annat att: behålla och vidareutveckla den grundmodell för strategiprocessen som vuxit fram inom LiU. prioritera utveckling av kärnverksamheten (forskning, utbildning och samverkan/nyttiggörande) i det strategiska arbetet. skapa bättre förutsättningar för prioriteringar och vägval i organisationen. tydliggöra samspelet mellan olika strategiska nivåer. stärka och systematisera dialog- och kommunikationsmoment i strategiprocessen. stimulera och ta till vara engagemang hos alla medarbetare. I syfte att stärka och utveckla LiU:s strategiprocess föreslog arbetsgruppen i sin slutrapport (dnr LiU ) en rad nya/reviderade aktiviteter kopplade till det årshjul som sammanfattar LiU:s strategi- och budgetprocess på central nivå. En översiktlig presentation av processen, inklusive de nya/reviderade aktiviteterna, finns i bilaga 4. Gruppen föreslog bland annat en ny aktivitet, Rektors strategidialog, med syfte att utveckla och fördjupa kommunikationen inom lärosätet kring strategiska frågor för att på ett mer systematiskt sätt kunna ta del av medarbetarnas analyser och erfarenheter. Utgångspunkten var att på årlig basis bjuda in LiU:s samtliga medarbetare till dialogmöten där hela universitetsledningen ges möjlighet att ta del av de synpunkter som förs fram. Arbetsgruppen föreslog också att strategikartans övergripande och långsiktiga mål skulle kompletteras med ett begränsat antal så kallade Prioriterade vägval. De prioriterade vägvalen har karaktären av fokusområden inom vilka LiU på ett särskilt sätt behöver kraftsamla och där samtliga delar av lärosätet behöver bidra utifrån sina specifika förutsättningar. De prioriterade vägvalen redovisas här i verksamhetsplanen och förväntas generera olika typer av aktiviteter i hela organisationen, aktiviteter som sedan kommer att beskrivas i de olika enheternas handlingsplaner. Vid sidan om de prioriterade vägvalen Inledning 5

8 föreslog arbetsgruppen att verksamhetsplanen skulle innehålla ett antal specifika Uppdrag. Uppdragen utgörs av konkreta aktiviteter i syfte att förverkliga de mål som vägleder de prioriterade vägvalen, men de kan också knyta an till de övergripande målen i LiU:s strategikarta. Process och disposition Rektors strategidialog genomfördes vid sammanlagt sex tillfällen under hösten 2017 och våren 2018 och involverade totalt drygt 500 medarbetare. De synpunkter som formulerades i dialogen har aktivt bidragit till den in- och omvärldsanalys och de prioriterade vägval och uppdrag som presenteras i denna verksamhetsplan. Detsamma gäller inspel från universitetsstyrelsen, fakulteterna, området Utbildningsvetenskap, institutionerna med flera. Under våren 2018 har rektors ledningsråd bearbetat de olika underlagen. Detta utmynnade i förslag på fyra prioriterade vägval som handlar om livslångt lärande, digitalisering, nyttiggörande av LiU:s kunskapstillgångar samt värdegrundsarbete (se nästa kapitel). De föreslagna vägvalen har sedan bearbetats tillsammans med prefektledningsrådet och universitetsstyrelsen. Parallellt med detta har det förts dialoger kring behov av verksamhetsstöd och budgetramar. Verksamhetsplanen inleds med en presentation av de fyra prioriterade vägvalen, sedan följer tre avsnitt där LiU:s kärnprocesser forskning, utbildning och samverkan/nyttiggörande står i fokus. Avsnitten inleds med en kort presentation av områdets centrala utgångspunkter och sedan följer ett stycke där aktuella möjligheter och utmaningar redovisas. Det kan vara möjligheter och utmaningar i relation till de prioriterade vägvalen men också i relation till andra in- och omvärldsförändringar. Avsnittet avslutas med en kort presentation av de särskilda uppdrag som planeras för att bidra till målbilden. Vissa av uppdragen har direkt koppling till de prioriterade vägvalen medan andra relaterar till de övergripande målen i LiU:s strategikarta. I därpå följande avsnitt står ett antal stödprocesser i fokus. Avsnittet struktureras utifrån strategikartans betoning av attraktiva akademiska miljöer, en god arbetsplats med engagerade och ansvarstagande ledar- och medarbetarskap, en offensiv strategisk rekrytering, ett professionellt och ändamålsenligt verksamhetsstöd samt förmåga att generera, prioritera och omfördela resurser. På samma sätt som i avsnitten om LiU:s kärnprocesser inleds avsnitten om stödprocesserna med en kort beskrivning av centrala utgångspunkter inom det aktuella området, som sedan följs av ett stycke om möjligheter och utmaningar och avslutas med en kortfattad presentation av planerade uppdrag. I verksamhetsplanens avslutande del presenteras styrelsens fördelning av anslag från regeringen till grundutbildning och forskning samt till finansiering av universitetsgemensamt verksamhetsstöd och investeringar. I bilagedelen återfinns universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag för den aktuella perioden. Dessutom finns bilagor om uppföljning av strategikartans indikatorer och nyckeltal, om ansvarsförhållanden och organisation samt om universitetets strategi- och planeringsprocess. 6 Verksamhetsplan och budget för 2019 samt plan för

9 1 PRIORITERADE VÄGVAL LiU:s prioriterade vägval utgör en tydlig uppmaning till hela organisationen att utifrån olika förmågor och förutsättningar bidra till måluppfyllelse. Vid sidan av de aktiviteter som på detta sätt skapas i LiU:s olika verksamheter och redovisas i handlingsplaner på olika nivåer iscensätts en rad gemensamma satsningar på central nivå. Några av dessa satsningar är redan igång och ett antal planerade satsningar presenteras längre fram i detta dokument under rubriken Uppdrag i de olika avsnitten om LiU:s verksamhetsområden. Utveckla LiU:s arbete med livslångt lärande Vikten av livslångt lärande har ökat i takt med ökad globalisering, skärpt internationell konkurrens och snabb teknikutveckling. Inte minst har utvecklingen av digitala verktyg, system och kommunikationsformer bidragit till den snabba strukturomvandling som sker i de flesta branscher. Den digitala revolutionen bidrar till omfattande förändringar av arbets- och organisationsformer, affärsmodeller och vitala samhällsstrukturer. Denna utveckling utmanar Sveriges position som kunskapsnation. En långsiktig och hållbar kompetensförsörjning är en förutsättning för att Sverige ska kunna bibehålla och utveckla en sådan position. På samma sätt utgör successiv kompetensutveckling en förutsättning för de individer som finns på arbetsmarknaden. Att tidigt i livet skaffa en universitetsutbildning är inte längre en garanti för långsiktig individuell konkurrenskraft. I takt med den snabba omvandlingen av arbetsmarknaden och de centrala samhällsstrukturerna är behovet av att lära om och lära nytt snarare ett normalläge än ett undantag. Det successivt ökade behovet av livslångt lärande utgör en möjlighet för LiU. Ända sedan universitetet startade i mitten av 1970-talet har utbildningsverksamheten kännetecknats av hög kvalitet, pedagogiskt nytänkande och tydlig arbetsmarknads- och samhällsrelevans. Det gedigna kunnande som utvecklats om högkvalitativa professionsutbildningar, det mångoch tvärvetenskapliga samarbete som kännetecknar LiU:s utbildningar och den nära samverkan som utvecklats med relevanta samhällsaktörer skapar goda grundförutsättningar för att kunna möta framtidens behov av livslångt lärande. Genom att i högre grad än i dag attrahera andra typer av studenter, i andra skeden av livet och med andra behov och förutsättningar, skapas drivkrafter för fortsatt pedagogisk utveckling inom utbildningsverksamheten i stort. Det ökade behovet av livslångt lärande ställer också lärosätet inför utmaningar. Hittills har LiU haft starkt fokus på nybörjarstudenter som bedriver studier på helfart och är fysiskt närvarande vid lärosätets olika campusförlagda utbildningsmoment och studentaktiviteter. För att möta det ökande behovet av livslångt lärande behöver LiU:s erbjudande utvecklas och kompletteras. En satsning på livslångt lärande förutsätter delvis nya sätt att organisera utbildning, sätt som innebär större flexibilitet när det gäller studietakt, fysisk närvaro och pedagogiska arbetsformer samt utvecklade former för validering och prövning av reell kompetens. Inte minst behöver samspelet mellan fysiska och virtuella former av undervisning och lärande utvecklas. I detta sammanhang är det också väsentligt att nämna betydelsen av basår och fristående kurser som viktiga insteg till den akademiska världen. Vid sidan av de utbildningar som finansieras via anslagsmedel ökar behovet av olika typer av uppdragsutbildning. Sedan några månader tillbaka har LiU inrättat en särskild enhet för uppdragsutbildning med målet att öka lärosätets engagemang, kompetens och tillgänglighet inom detta område. Det vägval LiU gjort, att under de närmaste åren lyfta fram arbetet med livslångt lärande, behöver också beakta ekonomiska grundförutsättningar. Det innebär till exempel noggranna uppföljningar och överväganden kring genomströmning och prestationsgrad inom olika utbildningsverksamheter. Den pågående statliga utredningen om framtida finansiering av forskning och högre utbildning är också av stort intresse i detta sammanhang. Det prioriterade vägvalet Utveckla LiU:s arbete med livslångt lärande vägleds av följande målbilder: Livslångt lärande utgör en stark, attraktiv och profilerad del av LiU:s utbildningsverksamhet och genomförs i nära samspel med relevanta samhällsaktörer. LiU erbjuder fort- och vidareutbildning som kännetecknas av flexibla och ändamålsenliga pedagogiska former samt tillgänglighet i tid och rum. LiU:s rekrytering, tjänsteplanering och fortbildning av lärarpersonal beaktar kompetensbehov inom uppdragsutbildning på samma sätt som inom utbildning som är finansierad av anslagsmedel. Prioriterade vägval 7

10 Stärka LiU:s kompetens och kapacitet för hantering av digitala verktyg, system och processer Interaktion med digitala verktyg och strukturer är en naturlig del av de flesta människors professionella och privata verklighet och bidrar aktivt till att exempelvis omforma såväl arbetsmarknadsmönster som vård och utbildning. Den digitala transformationen förändrar inte endast tekniska och administrativa system utan också mänskliga beteenden och kommunikationsmönster. I Digitaliseringskommissionens slutbetänkande (SOU 2016:89) slås fast att digitaliseringen kommer att ha stor framtida påverkan på yrkeslivet. Ett flertal yrken kommer att försvinna eller genomgå radikala förändringar. Parallellt med detta kommer nya yrken att skapas. Ett sådant scenario utmanar i grunden dagens högre utbildning. För att bibehålla relevans och attraktionskraft behöver utbildningarnas innehåll, pedagogiska former och tillgänglighet utvecklas och anpassas till den verklighet studenterna kommer att möta i ett alltmer digitaliserat samhälle. Även forskningen behöver förhålla sig till förändringen. Förutom forskning om och inom digitalisering behöver forskningsverksamheten, för att vara konkurrenskraftig, använda de digitala verktyg, system och infrastrukturer som i snabb takt utvecklas. LiU har en historia och tydlig vetenskaplig profil inom digitalisering som gör att universitetet står sig väl rustat för dagens och morgondagens utmaningar. Redan i dag finns en rad exempel på kunnande, innovationsförmåga och konkurrenskraft inom digitaliseringsområdet, till exempel Sveriges enskilt största forskningsprogram Wallenberg AI, Autonomous Systems and software Program (WASP) som leds av LiU samt det strategiska forskningsområdet IT och mobil kommunikation. Den positiva utvecklingen inom ovan nämnda forskningsområden springer ur en erkänd förändringskultur inom lärosätet och kan också bidra till att ytterligare utveckla densamma. Inte minst skapas möjligheter till fördjupad samverkan mellan forskning och utbildning med fokus på digitalisering. Genom att aktivt och målmedvetet ta tillvara de erfarenheter och det kunnande som utvecklas inom den världsledande forskningen om digitalisering skapas goda förutsättningar också för utveckling av LiU:s utbildningsverksamhet. Oavsett forskningsinriktning har digitaliseringen möjliggjort, och i allt större utsträckning kommit att förutsätta, utökade krav på Open Science (öppen vetenskap). Detta skapar nya möjligheter att nå ut med vetenskapliga resultat och förhållningssätt. Utgångspunkten för Open Science är att göra alla delar av den vetenskapliga forskningsprocessen öppna och tillgängliga en utveckling som också ställer lärosätena inför olika utmaningar. Stora datamängder behöver kunna hanteras, förvaras och tillgängliggöras på ett säkert sätt. Kraven på öppen vetenskap drivs både på politisk nivå nationellt och inom EU, men även från akademi och forskningsfinansiärer. Dessa frågor är av sådan art, och har så långsiktig betydelse, att ett enskilt lärosäte inte kan lösa dem på egen hand. Under kommande år behöver LiU inventera behov och omfattning av vetenskapliga resultat/data som behöver vara öppna och tillgängliga för både forskare och allmänhet. Ett sådant arbete behöver ske i nära dialog med sektorn i stort. Samhällets digitalisering innebär möjligheter men också utmaningar för LiU:s utbildningsverksamhet. För att långsiktigt kunna bibehålla sin starka position som ett av Sveriges bästa lärosäten för utbildning behöver LiU vara berett att ompröva såväl utbildningarnas lärandemål som deras pedagogiska former. Utan ett kunskapsinnehåll som harmonierar med det framväxande digitala samhällets behov riskerar utbildningarna att förlora sin relevans och attraktionskraft. På samma sätt ter sig strategikartans betoning av förmågan att Vidareutveckla profilen av ett campus- och programuniversitet relevant i detta sammanhang. Ett viktigt led i en sådan vidareutveckling är att använda digitaliseringens möjligheter till utveckling av pedagogiska former, fördjupning av lärandet och förstärkning av utbildningarnas flexibilitet och tillgänglighet. Det finns en rad exempel på att detta redan sker vid LiU men utvecklingen behöver uppmuntras, stimuleras och ges praktisk stöttning. En viktig utgångspunkt i det pedagogiska utvecklingsarbetet är att värna vikten av mötet mellan lärare och student, vilket talar för pedagogiska upplägg med god balans mellan fysiska och virtuella moment. En viktig utmaning handlar också om lärarnas möjligheter till kompetensutveckling. Det prioriterade vägvalet Stärka LiU:s kompetens och kapacitet för hantering av digitala verktyg, system och processer vägleds av följande målbilder: LiU:s forskningsresultat och forskningsdata är öppna och tillgängliga för alla. Lärandemålen i LiU:s utbildningar speglar den digitala utveckling som sker i yrkeslivet och i samhället i stort. LiU erbjuder goda möjligheter att genomföra och tillgängliggöra undervisning och forskning med hjälp av digitala verktyg och stödsystem. LiU:s lärarkår är väl rustad att hantera digitala verktyg och olika former av e-lärande i sin pedagogiska verksamhet. Öka nyttiggörandet av LiU:s kunskapstillgångar Akademins ökade betydelse för samhällsutvecklingen har länge och alltmer betonats av statsmakterna. I regeringens proposition Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (2016/17:50), poängteras att högre utbildning och forskning ytterst syftar till att främja samhällets utveckling och att samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och det övriga samhället är en förutsättning för att så ska ske. Det är i detta sammanhang också tydligt att forskningspolitiken har utvecklats i gränsytorna mot andra områden, att den har flätats samman med näringspolitik för att 8 Verksamhetsplan och budget för 2019 samt plan för

11 stimulera innovation och ekonomisk utveckling, med miljöpolitik för att minska samhällets sårbarhet och med socialpolitik för att skapa ett hållbart samhälle när demografi och utanförskap blivit viktiga frågor. Exemplen kan mångfaldigas men i grund och botten handlar det om ett skifte av fokus mot mer utmaningsdrivna prioriteringar för att i samverkan bidra till att lösa de samhällsutmaningar vi står inför. LiU:s strategiska mål för samverkan, att bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap och att kontinuerligt arbeta med att vidareutveckla och stärka samverkan med det omgivande samhället, ter sig i detta sammanhang välgrundat. Det finns ett både brett och djupt engagemang för frågorna inom LiU, där många av våra forskare och lärare drivs av en stark ambition att bidra till att utveckla vårt framtida samhälle. Med en erkänt god samverkansförmåga och ett tvärdisciplinärt förhållningssätt står LiU väl rustat att lösa gemensamma samhällsutmaningar och bidra till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Potentialen för ett ökat nyttiggörande genom tillämpning av samhällsrelevanta forskningresultat i det breda perspektivet, och som omfattar hela mångfalden av ämnesområden vid LiU, är stor. Samtidigt är det viktigt att ta hänsyn till att forskningsområden har olika förutsättningar och tillvägagångssätt för att nå nyttiggörande. All forskning följer inte samma bana, alla resultat leder inte till omedelbar påverkan, eller omedelbart genomslag, i samhället varför både kort och lång sikt behöver lyftas fram. En viktig utmaning i sammanhanget är att utveckla en praxis vad nyttiggörande står för inom olika forsknings- och ämnesområden vid vårt lärosäte. Parallellt med arbetet att identifiera nya kunskapstillgångar och forskningsresultat med potential för nyttiggörande, behöver också framgångsrika exempel på nyttiggörande lyftas fram och dokumenteras. Detta för att öka synligheten av LiU:s samhällsengagemang och bidrag till en positiv samhällsutveckling. Det är inte minst viktigt eftersom universitetens och högskolornas ställning i många delar av världen börjar bli ifrågasatt. För att inte riskera att hamna i en situation där legitimiteten försvagas behöver sektorn bli bättre på att utveckla och visa forskningens och utbildningens påverkan i samhället. För detta ändamål har LiU framgångsrikt valt att använda sig av fallstudier (impact case studies) och det är viktigt att detta arbete fortsätter så att alla verksamheter får möjlighet att sprida sina goda exempel. I det här sammanhanget kan goda exempel hämtas från såväl forskning som utbildning. Det prioriterade vägvalet Öka nyttiggörandet av LiU:s kunskapstillgångar vägleds av följande målbilder: Det finns ett utvecklat lärande vid LiU kring hur olika forsknings- och utbildningsmiljöer kan arbeta med nyttiggörande och bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap. Nya vägar för samproduktion och nyttiggörande har vuxit fram där genererad kunskap når praktisk användning. 1 Prioriterade vägval 9

12 LiU:s forskning når en bred publik och syns i samhällsdebatten. Framgångsrika exempel på nyttiggörande är dokumenterade och kommunicerade i form av fallstudier. Utveckla värdegrundsarbetet vid LiU LiU befinner sig i en förtroendebransch och är beroende av en verksamhet med hög trovärdighet och tillit. Idealt sett utgör forskningsresultat och evidensbaserad kunskap kvalificerade underlag för politiska beslut om hur samhället kan utvecklas. Det finns i dag en politisk retorik som ifrågasätter vetenskapliga fakta och istället tar fasta på känslor och personliga uppfattningar. Detta fenomen ses tydligt i USA men också i Europa. Fenomenet beskrivs ibland som post-truth och hotar i grunden universitetens position och legitimitet. LiU behöver, liksom andra lärosäten, därför bli bättre på att utveckla och tydligt redovisa forskningens metoder, resultat och påverkan i samhället. Forskning vid LiU måste präglas av god forskningssed med höga krav på öppenhet och transparens i hela forskningsprocessen, så kallad Open Science. För att stärka tillit och trovärdighet behövs ett starkt fundament att stå på genom ett aktivt medarbetarskap och ledarskap med förankring i LiU:s värdegrund. Detta utgör en utgångspunkt för allt arbete som bedrivs vad gäller attityder och beteende på arbetsplatsen. Arbetet för Lika villkor är ett omfattande och målinriktat arbete som innebär att främja lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter samt att motverka alla form av diskriminering, sexuella och andra trakasserier, kränkande särbehandling och exkludering. Förra årets #metoo-rörelse, med upprop bland annat inom den akademiska världen, gav signaler om att mycket återstår att göra. Inom akademin finns en arbetsmiljö med olika former av beroendeställningar och därmed risk för missbruk av makt och en tystnadskultur. Om möjligheten till personlig och sexuell integritet hotas så utmanas i grunden också den kreativitet, innovationskraft och förmåga till kritisk reflektion som krävs för att producera vetenskapligt arbete på högsta nivå. Inom ramen för ett aktivt värdegrundsarbete vill LiU dessutom stärka arbetet med att stävja fusk- och plagiatärenden inom utbildningen. LiU bedriver ett kontinuerligt arbete för att kvalitetssäkra och kvalitetsutveckla alla sina utbildningar och kurser. Mätningar av effektivitet och måluppfyllelse kan ibland bli synonymt med kvalitet där det kan vara lätt att glömma bort att kvalitet även utgörs av möten mellan människor. Vid LiU förs ett aktivt arbete för att stävja fusk och plagiat i utbildning där det är viktigt med information och kunskap till såväl medarbetare som studenter om akademisk värdegrund och vetenskapliga förhållningssätt. Lika viktigt är dock att lyfta fram betydelsen av höga krav i LiU:s utbildningar för att förhoppningsvis få stolta studenter som känner sig väl rustade för framtiden. Utbildning vid LiU präglas således av å ena sidan kontroll, hög måluppfyllelse och effektivitet men å andra sidan också av visat förtroende och omsorg för att ge en god balans med målsättningen att ge en utbildning med hög kvalitet till alla studenter. Det prioriterade vägvalet Utveckla värdegrundsarbetet vid LiU vägleds av följande målbilder: Forskning, utbildning och samverkan/nyttiggörande kännetecknas av en demokratisk grundsyn och en stark och tydlig akademisk värdegrund med fokus på trovärdighet, tillit och transparens. LiU:s arbetsmiljö kännetecknas av respekt för alla medarbetares och studenters personliga integritet. Ledarskap och medarbetarskap vägleds av LiU:s värdegrund. 10 Verksamhetsplan och budget för 2019 samt plan för

13 1 STRATEGIKARTANS HUVUDOMRÅDEN OCH UPPDRAG I följande avsnitt görs omvärlds- och invärldsanalyser samt beskrivningar av möjligheter och utmaningar för att ge en bild av hur utbildning, forskning, samverkan och nyttiggörande ska förvaltas och även utvecklas vid LiU. Efter dessa inledande avsnitt följer textavsnitt som på liknande sätt belyser strategikartans fundament, det vill säga akademiska miljöer, ledar- och medarbetarskap, rekrytering, verksamhetsstöd samt förmåga att generera, prioritera och omfördela resurser. Med utgångspunkt i LiU:s prioriterade vägval, och utifrån de analyser som redovisats ovan, kommer rektor att ge ett antal uppdrag till olika aktörer och grupper inom organisationen. Som beskrivits i verksamhetsplanens inledning syftar uppdragen till att iscensätta konkreta aktiviteter i syfte att nå uppsatta mål. Uppdragen redovisas kortfattat efter varje avsnitt men kommer senare att skrivas fram i mer detaljerad form (ansvarig/-a, tidplan, eventuell budget och så vidare). Utbildning LiU:s utbildningsverksamhet har hittills haft en utpräglad campus- och programprofil. Sedan 1970-talet har lärosätet på ett framgångsrikt sätt byggt upp starka, innovativa och genomarbetade utbildningsprogram, ofta riktade mot olika professionsområden. Studentaktiva arbetsformer är en gemensam nämnare för all utbildning vid LiU. Studenter ges ett stort ansvar för sitt eget lärande, men erbjuds också stöd i form av kunniga och professionella lärare samt ändamålsenliga pedagogiska verktyg och miljöer. Mötet mellan student och lärare utgör navet i det pedagogiska arbetet. Campusområdena utgör viktiga knutpunkter för både formellt och informellt lärande och för ett aktivt studentliv i olika former. Att erbjuda utbildning med högsta möjliga kvalitet är avgörande för att kunna upprätthålla den starka riksrekryteringen till LiU:s utbildningar. Därför står kvalitetsutveckling högt på agendan. Under de senaste åren har LiU utvecklat ett lärosätesgemensamt kvalitetssäkringssystem där samtliga program och kurser i sexårscykler utvärderas i syfte att utveckla kvaliteten. Vidare kännetecknas LiU:s utbildningar av en hög grad av internationalisering och arbetsmarknadsanknytning samt ett aktivt lika villkors- och hållbarhetsperspektiv. De fyra prioriterade vägval som lärosätet formulerat, och som beskrivits ovan, är relevant för LiU:s utbildningsverksamhet. Vägvalen rymmer möjligheter till utveckling men innebär också utmaningar. Den snabba och kraftfulla digitaliseringen skapar behov och möjligheter att utveckla såväl utbildningarnas innehåll som dess pedagogiska former. Detsamma gäller de ökande behoven i samhället av livslångt lärande, som reser frågor om utbildningarnas möjlighet till flexibilitet, tillgänglighet i tid och rum och samspel med det omgivande samhället. En framgångsrik och långsiktigt hållbar utbildning förutsätter en stabil värdegrund. Det handlar om studenters och lärares rätt till personlig och sexuell integritet och möjlighet till social inkludering. Sunda värderingar handlar också om att utveckla och vidmakthålla en stabil akademisk värdegrund och därigenom motverka olika typer av fusk i utbildningsverksamheten. Söksiffrorna för 2018 innebar glädjande nog ett mindre trendbrott då nedgången vid LiU var något mindre än snittet för riket. De närmaste åren väntas ungdomskullarna öka och dessutom förutspås en möjlig lågkonjunktur vilket tillsammans framöver kan komma att ge fler studenter och ett ökat söktryck. Söktrycket behöver därmed analyseras och bli föremål för aktiva åtgärder både vad gäller insatser för att hålla ett stabilt söktryck och för att öka övergångstalen från gymnasiet åtminstone från vissa regioner men också för strategiska satsningar inom LiU:s utbildningar och kursutbud. Vidare har LiU:s arbete med kvalitetssäkring av utbildning på grund-, avancerad och forskarnivå aktualiserat behov av långsiktig och systematisk dialog med alumner i syfte att öka utbildningarnas kvalitet och relevans. Många utbildningar arbetar på ett bra sätt med sådan dialog medan andra saknar rutiner för systematisk uppföljning av alumnernas erfarenheter Strategikartans huvudområden och uppdrag 11

14 och synpunkter. En levande och aktiv dialog med alumner tillför inte endast viktiga dimensioner i arbetet med kvalitetssäkring utan är också en viktig del av LiU:s samverkan med det omgivande samhället. Uppdrag Uppdrag kommer att ges till olika aktörer och grupper i organisationen i syfte att: Stimulera innovation och kompetensutveckling inom området e-lärande Skapa särskilda pilotprojekt på programnivå. Utlysa sökbara utvecklingsmedel ( seed-money ) för innovativa pedagogiska projekt. Tillhandahålla särskilda kompetensutvecklingspaket med fokus på e-lärande. Analysera söktrycket till LiU:s utbildningar och kurser samt föreslå strategier och åtgärder för att stärka och utveckla detsamma. Utveckla LiU:s arbete med alumner och ge förslag på systematisk uppföljning i relation till LiU:s kvalitetssäkringsarbete. Planera och genomföra utbildnings- och seminarieaktiviteter för studenter och medarbetare kring god sed i utbildning för att motverka fusk och plagiat. Forskning LiU har i dag framgångsrika och starka forskningsmiljöer inom samtliga fakulteter. Här finns en av landets starkaste teknikvetenskapliga forskningsmiljöer, betydelsefull medicinsk forskning, en filosofisk fakultet som är känd för sin förmåga till mång- och tvärvetenskaplig forskning, samt framgångsrik utbildningsvetenskaplig forskning. Karaktäristiskt för LiU är en strävan att ta sig an frågeställningar som inte bara är vetenskapligt fruktbara utan också samhälleligt relevanta. LiU är i dag ett av de stora framgångsrika forskningsuniversiteten i Sverige och har omfattande forskningssamarbeten med såväl universitet som industri, både nationellt och internationellt. Dessutom sker samarbete i hög utsträckning med det omgivande samhället. De prioriterade vägvalen, beskrivna ovan, har en koppling till flera delar inom forskningen vid lärosätet. Forskning relaterat till digitalisering har under de senaste åren fått mycket stora bidrag vid LiU, till exempel Wallenberg AI, Autonomous Systems and software Program (WASP), Wallenberg Center för molekylär medicin, Seed box (digital humaniora) etc. LiU står sig här väl rustat för att ta sig an även nya forskningsprogram inom digitalisering i vid mening. Ett ytterligare bevis på LiU:s position inom området är regeringens aviserade förstärkning av det strategiska forskning området IT och mobil kommunikation. Regeringen kommer att från 2020 ge LiU en förstärkning för det strategiska forskningsområdet om 72 mnkr/år. Dessa projekt utförs gemensamt i samverkan med både andra universitet och industrin. Resultaten kommer naturligtvis även att nyttjas internt inom LiU, till exempel vid utvecklandet av det livslånga lärandet. Kopplat till digitaliseringen kommer ökade krav på öppen vetenskap, så kallad Open Science, och då inte minst vad gäller forskningsdata. Här behöver LiU framöver inventera behov och mängd av vetenskapliga resultat/data som behöver vara öppna och tillgängliga för både andra forskare och allmänheten. Att forskningsresultat redovisas öppet så att andra forskare kan kontrollera och upprepa resultaten är också en grundförutsättning för att uppnå god forskningssed. Det sistnämnda kopplar starkt till det prioriterade vägvalet om värdegrund. Vikten av redlighet i forskning är även starkt kopplat till niversitetets varumärke. För att fortsätta arbetet med tidigare prioriteringar som är fastställda av styrelsen, bör LiU även fortsättningsvis arbeta med både medfinansieringsoch infrastrukturfrågor. Dessutom kommer LiU och andra lärosäten att behöva ta sig an frågor som handlar om utvecklandet av ett kvalitetssäkringssystem för forskning, ett uppdrag som snart kommer att realiseras via Universitetskanslersämbetet. Det sistnämnda bör naturligtvis koordineras med kvalitetssäkring av utbildningsverksamheten. Uppdrag Uppdrag kommer att ges till olika aktörer och grupper i organisationen i syfte att: Planera och genomföra utbildnings- och seminarieaktiviteter kring god forskningssed. Kartlägga institutionernas behov av, och förmåga att, kunna skapa öppna forskningsdata. Utveckla hanteringsordning vad gäller medfinansiering av externa medel samt prioriteringar och investeringar av forskningsinfrastruktur. Utveckla och koordinera LiU:s arbete med kvalitetssäkring av forskningen med kvalitetetsarbetet av utbildningsverksamheten. Samverkan, nyttiggörande och internationalisering Samverkan har en lång historia och stark tradition vid Linköpings universitet. Sprunget ur ett samhälleligt behov har Linköpings universitet alltsedan sin tillkomst karakteriserats av en god samverkanskultur, en mångfald av samarbeten och goda relationer med sin omvärld. Det finns en stark tradition att betrakta samverkan som en integrerad del av LiU:s forskning och utbildning där vetenskaplig och samhällelig relevans går hand i hand. Såväl inom utbildning som forskning sker samverkan med det omgivande samhället naturligt, dagligen och i otvungna former. Det ger utbildningen koppling till en framtida arbetsmarknad, stärker relevansen i forskningen och underlättar nyttiggörandet av kunskap till samhället. Med andra ord genererar framgångsrik samverkan värden som LiU såväl som omgivande samhälle kan 12 Verksamhetsplan och budget för 2019 samt plan för

15 1 ta del av och omsätta. En uppenbar slutsats av detta är att samverkan inte är ett mål i sig utan ett medel för att åstadkomma nytta såväl inom akademin som i det omgivande samhället. Internationalisering är precis som samverkan ett medel för att göra kärnverksamheten mer framgångsrik inte minst i termer av kvalitet och relevans. Det blir också alltmer uppenbart att internationalisering och samverkan med fördel går hand i hand när LiU:s samverkanspartner också verkar på den globala arenan. Samtidigt som valet av forskningssamarbeten alltid avgörs i den lokala forskningsmiljön, och studentutbyte främst är en fråga på fakultetsnivå, ställs det allt större krav på lärosätet att utveckla den internationella dimensionen i verksamheten. Det är en utmaning för LiU att bedriva internationaliseringsarbete på alla nivåer i organisationen och samtidigt ha möjlighet till kraftsamling och prioritering i det stora utbud av internationella samarbetsmöjligheter som hela tiden dyker upp. LiU behöver utveckla en tydlig internationaliseringsstrategi till stöd för denna prioritering. Att bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap i det breda perspektivet och som omfattar en mångfald av ämnesområden är vad LiU avser med nyttiggörande. Det största bidraget i det avseendet är alla de studenter som efter avlagd examen tar med sig sin nyvunna kunskap in i arbetslivet. På så sätt sker en kontinuerlig kunskapsöverföring mellan akademi och samhälle. Men det räcker inte med det forskningen måste också hitta sina vägar att ta kunskapstillgångarna ett steg närmare nyttiggörande. Samhällets och forskningsfinansiärernas ökade intresse av, och förhoppningar om, att forskningen ska hjälpa till att lösa samhällets utmaningar har även lett till ökade förväntningar på lärosätena att redovisa forskningens genomslag. Sett till de utmaningar som finns för att säkerställa och finansiera forskning och dess nyttiggörande finns en stor potential i LiU:s samverkan och strategiska partnerskap med såväl näringsliv som offentliga aktörer och civilsamhälle. Med en god samverkan som grund finns det stora möjligheter till en förstärkt EU-finansiering, i det regionala sammanhanget kan det till exempel handla om EU:s struktur- och socialfonder. Ur ett nationellt perspektiv har stora resurser avsatts via regeringens strategiska samverkansprogram, de omfattar ett antal fokusområden där LiU står starkt men där utmaningen är att koordinera samverkan både inom och utom akademin. Ett ytterligare ramverk LiU har att förhålla sig till är FN:s Agenda 2030 de globala målen för hållbar utveckling. Här spelar universitetets förmåga till en god samverkan och ett brett nyttiggörande en avgörande roll då arbetet för att nå målen kräver ett samordnat engagemang från en rad olika samhällsaktörer från såväl civila organisationer, näringsliv och offentlighet som forskning. Strategikartans huvudområden och uppdrag 13

16 Vad avser utbildningsuppdraget har lärosätet enligt högskolelagen och högskoleförordningen uppdraget att utbilda våra studenter så att de kan tillämpa sina kunskaper i arbetslivet och bidra till en positiv samhällsutveckling. I högskoleförordningen är det uttryckt som att visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet. Genom att integrera samverkan i alla våra utbildningar skapas bättre förutsättningar för ett entreprenöriellt, arbets- och samhällsintegrerat lärande där studenterna ges möjlighet att omsätta sina teoretiska kunskaper i ett praktiskt arbete samt att utveckla generiska kompetenser och förmågor. Dessa samverkansinslag måste också kvalitetssäkras i förhållande till lärande- och examensmål. Viktig blir även att ta in de behov och utmaningar som samhället står inför i utformning och uppföljning av LiU:s utbildningar. Här kan LiU:s alumner bidra. Uppdrag Uppdrag kommer att ges till olika aktörer och grupper i organisationen i syfte att: Stödja goda initiativ och aktiviteter genom att utlysa stimulansmedel för nyttiggörande och för framtagande av goda exempel, så kallade impact case studies, avseende samverkan, nyttiggörande och genomslag. Utveckla praxis kring hur samverkan och nyttiggörande beaktas som meriteringsgrund i relevanta styrdokument och riktlinjer. Utveckla arbetsformer och processer för att stärka LiU:s förmåga att attrahera medel från nationella såväl som internationella samverkansprogram. Skapa en plattform för LiU:s arbete med Agenda Utveckla en internationaliseringsstrategi till stöd för kraftsamling och prioritering. Ovan beskrivna uppdrag relaterar även till övriga prioriterade vägval där samhällsrelevanta kunskapstillgångar bland annat kan användas som underlag för LiU:s satsning på det livslånga lärandet och där framgångsrika exempel på samverkan, nyttiggörande och genomslag ökar synligheten av LiU:s samhällsengagemang och bidrag till en positiv samhällsutveckling. Detta för att stärka akademins legitimitet och bidra till en öppen tillgång till evidensbaserad vetenskaplig fakta. Attraktiva akademiska miljöer Den fysiska miljön, både den inre och yttre, har stor betydelse för lärosätets attraktivitet och lärosätena behöver i större utsträckning arbeta vidare med miljöer som tillgodoser människans behov sett ur ett helhetsperspektiv. En kvalitetssäkrad och konkurrenskraftig lokaloch it-försörjning bidrar till att bygga LiU:s varumärke. Den pedagogiska, lokalmässiga och tekniska utvecklingen möjliggör stora förändringar när det gäller lärande som kan skapa kvalitativa vinster och möjliggöra kostnadseffektivisering. Hela utbildningssektorn utvecklas mot användning av nya pedagogiska former, med ökad plats för studenternas delaktighet i sitt eget lärande. Ny teknik suddar ut gränser och erbjuder allt större möjligheter för vistelserum, såväl fysiska som virtuella. Lärmiljöerna vid LiU erbjuder interaktion mellan lärare och student och anpassningsbara/flexibla lokaler för undervisning eller studier, i grupp eller enskilt. Högre utbildning präglas alltmer av det studentcentrerade lärandet som utgår från en syn på studenten som aktör snarare än mottagare i lärandeprocessen. Miljöer som möjliggör interaktion blir allt vanligare världen över, bland annat Active learning classroom, ALC. Utöver ALC-salar är informella lärmiljöer, så kallade makerspaceytor, en internationell trend. Dessa ytor bidrar till att man enkelt ska kunna testa och utveckla innovationer och bygga modeller med hjälp av olika slags utrustning. Vid LiU sker också utveckling av tentamen med hjälp av digitala verktyg, vilket möjliggör nya pedagogiska examinationsmoment. Projekt Campus LiU och lokaleffektivitetsarbetet syftar till att säkerställa att universitetet har de miljöer för utbildning, studier och arbete som krävs för att vara attraktivt och funktionellt för studenter och medarbetare. Projektet har hela tiden strävat efter god kvalitet och lösningar som ligger i linje med vad studenterna saknar eller vill förbättra och en rad olika projekt har genomförts med blicken in i framtiden. I det fortsatta arbetet med utvecklingen av de fysiska och virtuella lärmiljöerna behöver LiU kraftsamla kring en gemensam strategi. Det finns behov av styrning och samordning av vilka insatser som behöver göras, där olika behov och lösningar kan behöva ställas emot varandra. Uppdrag Uppdrag kommer att ges till olika aktörer och grupper i organisationen i syfte att: Utreda och ge förslag på hur en samlad organisering för en strukturerad utveckling av LiU:s fysiska och virtuella lärmiljöer ska se ut. En god arbetsplats med ett engagerande och ansvarstagande ledar- och medarbetarskap Medarbetarna är LiU:s viktigaste resurs och att ha engagerade och ansvarstagande ledare och medarbetare är av högsta vikt. Universitetets framgångar och styrkor kan till stor del förklaras av den samlade kompetensen och förmågan att samverka inom och mellan olika nivåer samt med övriga samhället. Det är på så sätt som starka forskningsmiljöer och utbildningsprogram har utvecklats och blivit framgångsrika. Vid LiU läggs det stor vikt vid att nå uppsatta mål samt att utveckla medarbetare och verksamheter. För det krävs ett väl fungerande chef- och ledarskap. 14 Verksamhetsplan och budget för 2019 samt plan för

17 Chefer behöver utveckla och driva den verksamhet som de ansvarar för gentemot LiU:s mål, bland annat genom att generera, prioritera och omfördela resurser och kompetens. Medarbetare ska ta ansvar för och driva sin egen kompetensutveckling i överenskommen riktning. Alla medarbetare förväntas också agera utifrån strategin för Lika villkor, vilken utgår från grundläggande värderingar inom LiU. En framgångsfaktor för engagemang och ansvarstagande är tydliggörande av de förutsättningar som bland annat handlar om kunskap, stöd, kompetensutveckling och befogenheter. Viktigt är att förtydliga förväntningar av medarbetarskapet. Förtydligande och fokus på medarbetarskapets förutsättningar stödjer grunden för ett hållbart arbetsliv. Med ett hållbart arbetsliv avses bland annat att medarbetare känner motivation, har kunnande och vilja att arbeta vid LiU över tid. Att vara chef inom akademin kan vara en utmaning. Chefskapet innebär ofta att gå från att vara kollega till att vara kollegornas chef till att efter en viss period återgå till att vara kollega. Många utmaningar i medarbetarskapet finns, bland annat stressrelaterade frågor i den psykosociala arbetsmiljön, vilket kan motverka att medarbetare känner engagemang och ansvarstagande. Beskrivningar av vad som förväntas av chefer, ledare och medarbetare ur ett övergripande perspektiv finns i dag inom LiU, men i ett antal dokument. Det finns därför ett behov av att samla ihop och förmedla gemensamma beskrivningar. Konkurrensen om universitetslärare är betydande, samtidigt som rekryteringstiderna för lärare är långa. Verksamheten beskriver att detta medför svårigheter i kompetensförsörjning, då vakanser uppstår under längre tid samt att det ibland även är svårt att rekrytera rätt kompetens. Viktiga parametrar i rekryteringsprocessen är kvalitet i alla delar samt tidsfaktorn, särskilt i konkurrensutsatta områden. Ett starkt arbetsgivarvarumärke som står för hur organisationen uppfattas av nuvarande och framtida medarbetare, samt en strategi för att attrahera kompetens är aktuellt ur nationellt och internationellt perspektiv. Uppdrag Uppdrag kommer att ges till olika aktörer och grupper i organisationen i syfte att: Utveckla rekryteringsprocessen för att uppnå en kvalitetssäkrad och så tidseffektiv rekryteringsprocess som möjligt. 1 Uppdrag Uppdrag kommer att ges till olika aktörer och grupper i organisationen i syfte att: Utreda och förtydliga rollerna av vad som förväntas av chefer, ledare och medarbetare. En offensiv strategisk rekrytering Universiteten i Sverige befinner sig i en situation där konkurrensen om lärare och forskare innebär att förmågan att attrahera och rekrytera lärare och forskare är avgörande. Detta är därför en fortsatt kritisk faktor för att nå universitetets mål kring utbildning, forskning och samverkan. LiU befinner sig fortfarande i ett skede av både ersättningsrekrytering, på grund av pensionsavgångar, och expansionsrekrytering. Generationsskiftet beräknas att fortsatt generera rekryteringsbehov framöver. Kategorin kärnkompetens inom LiU (lärare och doktorander) har minskat med 70 årsarbetare sedan 2016, varav doktorander står för den största delen av minskningen. LiU:s strategi för rekrytering av lärare är att vara en nationellt och internationellt attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare, rekrytera lärare som bedriver excellent utbildning, som stärker och utvecklar internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer, och som genererar externa bidrag och därigenom bidrar till en stabil forskningsfinansiering för LiU. Strategikartans huvudområden och uppdrag 15