Regionala utvecklingsnämnden

Transkript

1 Regionala utvecklingsnämnden Charlene Nilsson Samhällsplanerare YTTRANDE Datum Dnr (10) Stadsbyggnadskontoret Box Lund stadsbyggnadskontoret@lund.se Remiss. Översiktsplan för Lunds kommun har mottagit ovanstående samrådshandling för synpunkter. har ett samordnande ansvar för Skånes utveckling, enligt Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Detta ansvar innebär att utarbeta och fastställa en strategi för regionens utveckling och samordna insatser för genomförandet av denna samt att upprätta och fastställa planer för regional transportinfrastruktur. är också regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne län, vilket innebär det politiska och ekonomiska ansvaret för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken. Region Skåne utgör även en formell remissinstans enligt plan- och bygglagen (PBL) avseende översiktsplaner och enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar avseende riktlinjer för bostadsförsörjning. s roll är att verka som koordinator, inspiratör och samlande kraft för Skånes 33 kommuner, myndigheter, näringsliv, universitet och högskolor samt organisationer och individer. har sedan 2005 tillsammans med de skånska kommunerna arbetat med Strukturbild för Skåne. Arbetet är ett initiativ för fysisk planering med den regionala skalan i fokus och är en del av det regionala utvecklingsarbetet. Syftet är att koppla samman det regionala utvecklingsarbetet med kommunernas översiktsplanering. Inom Strukturbild för Skåne har det tagits fram en rad rapporter och kunskapsunderlag med syfte att kunna användas i den kommunala och den regionala planeringen. Strategier för Det flerkärniga Skåne antogs 2013 och bygger på fem strategiområden med syfte att uppnå ett hållbart Skåne med den fysiska planeringen som verktyg. C:\pactdok\Regionala utvecklingsnämnden\ \remiss. Översiktsplan Lunds kommun\ u7 RUN_Yttrande.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (10) Under det senaste decenniet har Lunds kommun vuxit kraftigt och befolkningen förväntas även fortsättningsvis öka. Syftet med översiktsplanen är att tillgodose det stora behovet av nya bostäder och arbetsplatser samtidigt som en attraktiv livsmiljö stärks genom hushållning med mark och resurser. Översiktsplanen sträcker sig till 2035 och fokuserar främst på att förtäta i nära anslutning till stråk och noder med god kollektivtrafikförsörjning och goda gång- och cykelkopplingar. s synpunkter anser att översiktsplan för Lunds kommun överlag är en mycket bra och framtidssyftande plan med tydliga mål och strategier. ser positivt på att planförslaget lägger fokus på att förtäta i kollektivtrafiknära lägen, samt att tillkommande resbehov ska ske med gång, cykel eller kollektivtrafik. Lunds kommun i ett regionalt perspektiv ser positivt på att planförslaget hänvisar till Skånes regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030 och Strategier för Det flerkärniga Skåne. anser dock att Lunds kommun på ett tydligare sätt bör beskriva sin regionala roll, både utifrån ett skånskt och ur ett Öresundsperspektiv. Lund har en tydlig roll som regional tillväxtmotor för hela Skåne och det är viktigt att översiktsplanen visar hur Lund ska utveckla sin roll som tillväxtmotor inte bara i ett delregionalt perspektiv utan i hela Skåne. Hållbar markanvändning ser positivt på det tydliga ställningstagandet om att främst växa genom förtätning i en sammanhållen och resurseffektiv bebyggelsestruktur. Trotts detta tar översiktsplanen, totalt sett, relativt stora ytor jordbruksmark i anspråk. I Skånes regionala utvecklingsstrategi framhävs markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande, särskilt avseende jordbruksmark, som en stor miljöutmaning för Skåne. Skåne har mycket högvärdig jordbruksmark som är viktig för livsmedelsförsörjningen och som skapar Skånes karaktäristiska landskap. Samtidigt innebär Skånes utveckling att jordbruksmark kommer behöva tas i anspråk, därför är det viktigt att noga överväga och föra resonemang om effekterna av att prioritera exploatering på den här typen av mark. Det kan vara motiverat att bebygga jordbruksmark om det till exempel sker med hög exploatering eller i samband med utveckling av kollektivtrafiklägen. Med utgångspunkt från ovanstående anser att Lunds kommun behöver föra tydligare resonemang om utbyggnadsområden för såväl stadsutveckling som för verksamhetsområden på jordbruksmark. Bostäder Översiktsplanen har en tydlig koppling till kommunens bostadsförsörjningsprogram och lyfter behovet av bostäder för en växande befolkning.

3 Datum (10) Bostadsutbudet är en viktig utvecklingsfaktor för Skåne. vill lyfta fram vikten av ett ökat bostadsbyggande och även kommunens ambition om att skapa en varierad sammansättning lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer, vilket främjar en blandad befolkningsstruktur. Planeringen för äldreboende kan dock upplevas som bristfällig. Det saknas resonemang för olika former av boende, som särskilda boenden eller trygghetsboenden. ser det som önskvärt att utveckla översiktsplanen utifrån ett resonemang om bostäder för äldre. Placering och utformning av bostäder och bostadens närmiljö är viktiga faktorer för äldres hälsa och livskvalité. Social hållbarhet I översiktsplanen hänvisar Lund kommun till sitt PM som skrivits om social hållbarhet. Dokumentet är bra och uttömmande men det saknas resonemang om äldres behov och då framför allt behovet av god tillgänglighet och goda miljöer för personer med funktionsnedsättning. Detta är en viktig del i arbetet med den sociala hållbarheten och ser det därför som önskvärt med ett kompletterande resonemang kring äldres behov. Översiktsplanen betonar Lund som kunskapsnod och värdet av högre utbildning. anser att det hade varit värdefullt att även väga in planeringen av grundskolor och gymnasier i de olika orterna och stadsdelarna utifrån de behov som finns. Utbildning är en viktig bestämningsfaktor för hälsa, och en del i arbetet med att minska skillnader i hälsa är att skapa goda förutsättningar för alla grupper att tillgodogöra sig utbildningen. På det sättet är placering och utformning av skolgårdar viktigt. Likaså gäller för planeringen av förskolor. Landsbygdsutveckling Översiktsplanen redogör för utbyggnaden i tätorter, byar och landsbygd. anser dock att resonemangen om stad och landsbygd skulle kunna utvecklas och stärkas. Lunds kommun skulle med fördel kunna beskriva vikten av att arbeta med mötesplatser och andra sociala aspekter på landsbygden. s TemaPM Planera för människor social hållbarhet kopplat till fysisk planering tar upp vikten av att skapa livsmiljöer som främjar samspel, inte minst i bostadens närmiljö. Detta skapar ett mer öppet och tolerant samhällsklimat där känslan av delaktighet stärks och människors utanförskap kan minskas. saknar också resonemang kring landsbygden som utflyktsmål och besöksnäring. Besöksnäringen är starkt bidragande till en ökad tillväxt, då det bland annat genererar nya arbetstillfällen och ökade skatteintäkter. Strukturbild för Skåne har under en tid arbetat med att belysa relationen mellan stad och landsbygd och vill därför redan nu tipsa om att i början av 2018 kommer kunskapsunderlaget Fokus Landsbygd samspelet mellan stad och land i Det flerkärniga Skåne att släppas. Innehållet kommer belysa

4 Datum (10) samspelet mellan stad och landsbygd samt återge inspirerande exempel och verktyg för att planera för stad och landsbygd. Grönstruktur och rekreation vill lyfta planförslagets goda intention att värna allmänt tillgängliga grönytor för att även i framtiden kunna erbjuda stadens invånare bra möjligheter till närrekreation och naturupplevelser. God tillgång till parker och naturområden är en förutsättning för ett rikt och hälsosamt stadsoch tätortsliv. I översiktsplanen lyfter Lunds kommun att det är av stor vikt att kommunen kan erbjuda ett varierat utbud av rekreations- och naturområden som fungerar väl för många olika målgrupper. Cirka 70 km av Skåneleden går genom Lunds kommun och uppmanar därför Lund kommun att föra ett resonemang om Skåneleden och vilka fördelar det kan innebära för invånarna. En ökad utevistelse i naturen ger inte bara förståelse för den egna hälsan och livskvalité. Den kan också ge människan kunskap om förhållandet mellan människan och natur, värde och bevarande av natur samt biologisk mångfald och ekologiska samband. Ledaktiviteterna ökar också bostadsortens attraktion och skapar förutsättningar för ökad fysisk aktivitet och nya besöksnäringsentreprenörer inom natur- och kulturturism, vilket kan bidrar till positiva ekonomiska effekter och ökad sysselsättning. Bredband Det är positivt att översiktsplanen tar höjd för att framtidens digitala förändringar är svåra att förutspå och att Lunds kommun därför måste vara lyhörda och beredda på att anpassa sin utveckling utifrån framtida samhällsförändringar. Planförslaget nämner kort vikten av att bostäder och företag behöver ha god tillgänglighet till digital infrastruktur men i övrigt hänvisar kommunen till bredbandsstrategi för Lunds kommun. Att planera för den digitala infrastrukturen är en viktig del i det strategiska arbetet med att skapa hållbara fysiska strukturer som gör det möjligt att bo, leva och verka i hela Skåne. har som mål att 95 % av alla hushåll och 100 % av alla verksamheter i Skåne år 2020 ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Som det ser ut nu kommer målen att nås i tätorterna, men inte på landsbygden. De skånska kommunerna spelar en stor roll för att uppnå målet. Med anledning av detta anser att Lunds kommun behöver lyfta in delar ur bredbandsstrategin i översiktsplanen och tydliggöra hur kommunen ska bygga ut den digitala infrastrukturen. Processen för kommunens arbete med fiberinfrastrukturen blir mer sammanhängande när utbyggnaden tar utgångspunkt i kommunledningens strategiska ställningstaganden i översiktsplanen. vill också passa på att tipsa om Strukturbild för Skånes TemaPM Planera för det digitala samhället Fysisk planering som verktyg för fiberutbyggnaden i Skåne.

5 Datum (10) Hållbart resande Lunds kommun lägger stor vikt vid målet om att öka antalet gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer. Målet att Boulevardisera bildominerande huvudgator och skapa förtätningsmöjligheter, bättre framkomlighet, säkerhet och attraktivitet för mer hållbara färdsätt är ett gott exempel på detta. Sannolikt blir det mer och mer viktigt att just arbeta med upplevelsevärdena om man vill öka gång- och cykeltrafiken ytterligare. Under kapitlet Cykelkommunen 2.0 beskrivs hur Lunds kommun vill öka cyklingen genom att bland annat utveckla huvudcykelstråken och eventuellt anlägga snabbcykelstråk och goda kopplingar med cykel till kollektivtrafiken. ser detta som mycket positivt och välkomnar Lunds ambitioner. Flera av de sträckor som Lunds kommun pekar ut som potentiella snabbcykelstråk ingår i det prioriterade huvudnätet för cykling som finns utpekat i Cykelstrategi för Skåne. Sträckorna mellan kommunens övriga tätorter finns även de utpekade men i det regionala basnätet för cykeltrafik. har som ambition att tillsammans med kommunerna verka för att det ska gå att cykla på cykelväg eller på lågtrafikerat vägnät mellan samtliga tätorter i Skåne och att det ska finnas bra cykelkopplingar till kollektivtrafiken. delar därför Lunds kommuns ställningstagande Att utveckla det regionala cykelsystemet är viktigt för såväl arbetspendling som för rekreation och turism. Under kapitlet Information och beteendepåverkan beskrivs behovet av en effektivare användning av den befintliga infrastrukturen och hur nya möjligheter så som Mobility as a Service kan användas som en metod för att öka attraktiviteten i det resurseffektiva resandet. I Mobilitetsplan för Skåne beskrivs hur arbetet med att få till stånd ett effektivare utnyttjande av infrastrukturen kan förstoras och ske regionalt. ser fram emot ett fortsatt bra samarbete med Lunds kommun inom detta område. Under kapitlet framtidens fordon och resor förs resonemang kring ett framtida scenario där el-fordon bidrar till att minska buller och klimatpåverkan. Detta är bra för folkhälsan men generellt sett ges folkhälsoaspekterna litet utrymme i översiktsplanen och begränsas till att beskrivas under stycken som handlar om rekreation och fritidsaktiviteter. Att som Lunds kommun satsa på att fler ska gå och cykla resa aktivt innebär stora folkhälsovinster inte minst när människor ska ta sig till och från arbetet, detta skulle kunna klargöras ytterligare i planen. Infrastruktur och kollektivtrafik Lund är en regional tillväxtmotor med mycket som händer kring infrastrukturen med bland annat dubbelspårsutbyggnaden på Södra stambanan och den pågående byggnationen av spårvägen mellan Lund C och ESS.

6 Datum (10) En framtida höghastighetsbana är planerad med station i Lund. Region Skåne finner det mycket positivt att den nya stambanan Lund- Hässleholm pekas ut i förslaget till nationell plan. Sträckan ligger dock sent i planen och kommer inte att färdigställas förrän en bra bit in på 2030-talet. Region Skåne vill understryka att detta är alldeles för sent då behovet av ny kapacitet på dessa sträckor är akut. s analyser, baserade på en målstyrd trafikutveckling, visar att efterfrågan redan 2025 motsvarar en nyttjandegrad på 148 %. Kapaciteten räcker alltså inte till för den efterfrågade trafikeringen som är nödvändig för att uppnå målet om färdmedelsfördelning. vill understryka att det är viktigt att objektet Hässleholm Lund börjar där fyr-spår (Arlöv-) Flackarp-Lund slutar samt att det sträcker sig hela vägen till Hässleholm C, för att investeringen ska resultera i en efterfrågad kapacitetsökning på sträckan. Det är av stor vikt att tillsammans med Lunds kommun fortsätter att samarbeta för dels en snabbare byggstart och men också för hur Lunds station kan bli en attraktiv nod för kollektivtrafiken i Skåne. I översiktsplan för Lunds kommun nämns olika alternativ för spårutbyggnaden genom Lund, samverkar gärna i den kommande utredningen. I remissversionen av den Regionala transportinfrastrukturplanen finns bland annat två regionala vägobjekt med: E6.02 Flädie Lund och väg 108 Staffanstorp-Lund. I planen finns också två så kallade brister som pekats ut: väg 108 Lund Trelleborg och väg 102 Lund Staffanstorp. vill därför påpeka att det är av stor vikt att utredningen av kopplingspunkten till väg 108 i Lund Sydväst (Källby) tas i beaktning under åtgärdsvalsstudien för väg 108 Lund- Trelleborg. Lund har ambitiösa planer vad gäller färdmedelsfördelningen som går väl i linje med s färdmedelsfördelning i Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne I kapitlet Framtida handel står det att e-handeln fortsätter att öka och i och med det finns ett minskat platsbehov för handel med skrymmande varor och detaljhandelsyta. anser att detta resonemang behöver utvecklas och kopplas till problematiken att en ökad e-handel kan komma att innebära att andelen lätta lastbilar i transportsektorn ökar och att fler transporter med små varumängder kommer belasta städer och tätorters infrastruktur. vill tipsa om Strukturbild för Skånes nyligen släppta TemaPM Planera för urbana godstransporter, för inspirerande läsning samt exempel på hur kommuner kan planera för godstransporter i städer och tätorter. anser att översiktsplanen tydligare skulle kunna lyfta frågorna som rör gods- och logistik. Satsningar och utveckling inom logistik- och transportsektorn spelar en avgörande roll för Skånes framtid och den fysiska planeringen blir i detta hänseende ett betydelsefullt verktyg. I Strategier för

7 Datum (10) Det flerkärniga Skåne ligger fokus på de fysiska strukturerna och hur den regionala utvecklingen kopplas samman med kommunal översiktlig planering. I Skåne, som gods- och logistikregion, blir stråk och flöden av varutransporter en viktig aspekt att väga in i ett tillgänglighetsperspektiv och något som behöver lyftas tillsammans med frågor rörande stadsutveckling, förtätning och kollektivtrafik. I sammanhanget vill Region Skåne tipsa om Strategi för den hållbara gods- och logistikregionen Skåne. Strategin synliggör nuläge, trender och utveckling samt behovet av en strategisk inriktning. Översiktsplan för Lunds kommun innehåller ett antal strategier där kollektivtrafiknära läge är en av hörnpelarna för stadens utveckling. Planförslaget fokuserar på att förtäta i starka stråk och lyfter vikten av att infrastruktur och bostadsbyggande måste gå hand i hand. Att nya bostäder ska byggas i kollektivtrafiknära lägen, samt att tillkommande resbehov ska ske med gång, cykel eller kollektivtrafik stämmer väl överens med Strategier för Det flerkärniga Skåne och Trafikförsörjningsprogram för Skåne anser att de prioriteringar som Lunds kommun gör angående kollektivtrafiken, såväl buss som tåg, stämmer väl överens med det som diskuterats och planerats i samband med Sverigeförhandlingen, stadsmiljöavtal och övrig kollektivtrafikplanering. ser positivt på planförslagets prioriteringar av kollektivtrafiken utifrån tänk spår kör buss samt attraktiva kollektivtrafiknoder med goda möjligheter att byta till gång och/eller cykel. Regionalt superbusskoncept mellan Malmö, via Lund, till Kristianstad utgör en av de prioriterade sträckorna och på sikt tillkommer även sträckan Lund- Simrishamn. anser att Lunds kommun behöver ta detta i beaktning och på ett tydligt sätt beskriva vad detta innebär för kommunen samt vilka satsningar och investeringar som behöver genomföras. Region Skåne vill i detta sammanhang tipsa om Strukturbild för Skånes TemaPM Planera för nya stationssamhällen, införandet av Regionalt superbusskoncept i Skåne för inspirerande läsning samt exempel på hur kommuner kan planera för busstationer. Det finns potential att utveckla stationsmiljöerna i Gunnesbo och Stångby samt kommande pågatågsstation i sydvästra Lund (Källby), på längre sikt även i Dalby och Veberöd. uppmuntrar därför Lunds kommun att arbeta med detta och hänvisar till Strukturbild för Skånes pågående arbete med Stationsnära läge 2.0 för inspiration. samarbetar gärna med Lunds kommun i arbetet med att utveckla kommunens stationsområden.

8 Datum (10) Klimat och Miljö Lunds kommun beskriver problematiken med värmeöar, och åtgärder som kan minska effekterna. vill upplysa om att Folkhälsomyndigheten i samverkan med bland annat Lunds universitet och Region Skåne ska påbörja ett utvecklingsarbete för kartering av värmeöar som kan vara intressant för kommunen att följa. I översiktsplanen står det att planhandlingarna ska kompletteras under samrådet, bland annat med strategier som hanterar planeringen av infrastruktur för elfordon med plats för laddningsstolpar. Detta går i linje med den kommande handlingsplanen för fossilfria drivmedel i Skåne. uppmanar Lunds kommun att särskilt fokusera på laddning vid flerbostadshus och arbetsplatser. Även planeringen för att möjliggöra produktion av biogas ska kompletteras under samrådet, vilket stämmer väl överens med Skånes färdplan för biogas. Att producera biogas från organiska rester från verksamheter i kommunen ger en dubbel klimatnytta och bidrar till återföring av växtnäring till åkermark. vill upplysa om att i arbetet med att ta fram en strategi kan Lunds kommun söka utvecklingsmedel från Skånes färdplan för biogas. Kultur I Regional kulturplan för Skåne , betonas vikten av att förbättra förutsättningarna för kulturella och kreativa näringsidkare. Under rubriken Det nära och levande Lund behandlas kultur, och då främst kulturella och kreativa näringar. Då sambandet mellan utvecklingen av kulturella och kreativa näringar och tillgången till lokaler med överkomliga hyror talar för att man i möjligaste mån bör slår vakt om lämpliga miljöer, ser Region Skåne det som önskvärt att översiktsplanen konkretiserar och tydliggör platser som skulle kunna vara lämpliga för kulturella och kreativa näringar. har i sin regionala kulturplan också ett syfte att stärka kopplingen mellan design, arkitektur, bildkonst och samhällsutveckling. Översiktsplanens strategiska viljeinriktning att satsa på ett större kulturutbud och fler mötesplatser skulle kunna exemplifieras eller tydliggöras. De mötesplatser som planeras kan i bästa fall komma att spela en central roll för kopplingen mellan kultur och samhällsutveckling. Det föreslagna samarbetet mellan kommunen, ideella organisationer, näringsliv och universitet för att gynna nya koncept för mötesplatser ser som ett drivande och framåtsyftande initiativ. Näringslivsutveckling I översiktsplanens sammanfattning nämns näringslivsutveckling kort. anser att Lunds kommun skulle kunna tydliggöra betydelsen av näringslivs- och arbetsmarknadsutveckling som en del av samhällsutvecklingen, såväl i förordet som i visionen. Vidare skulle det också behöva tydliggöras hur Lunds kommun samverkar regionalt kring näringslivs- och arbetsmarknadsutveckling.

9 Datum (10) Avsnittet Förutsättningar och utveckling inleds på ett positivt sätt med vikten av rollen som regional tillväxtmotor ur ett näringslivsperspektiv. ser det dock som önskvärt att tydligare beskriva vikten av kopplingar och samverkan mellan näringslivsutveckling, forskning och utbildning och det offentliga. Även avsnittet Näringsliv och verksamhetsområden innehåller en bra sammanställning av historik och framtid ur ett näringslivs- och arbetsmarknadsperspektiv och beskriver förutsättningar och beredskapen på ett på ett bra sätt. Avsnittet skulle dock med fördel kunna tydliggöra hur näringsliv, forskning och utbildning och kommersiell service och besöksnäring interagerar med stadsutvecklingen och påverkar och utgör en viktig förutsättning för helheten. ställer sig frågande till varför Lunds kommun väljer att bedöma trenden i nya arbetstillfällen med en horisont som sträcker sig 15 år tillbaka i tiden. En tidshorisont på 8-10 skulle troligtvis bli mer rättvisande och kännas mer aktuell. anser att det är viktigt att översiktsplanen redogör för på vilket sätt Lunds kommun i framtiden kommer att nyttja stationsnära lägen för näringslivsetableringar och arbetsplatser. efterfrågar också en balanserad analys och reflektion av företags vilja att lokalisera sig nära ESS och MAX IV och att detta sätts i relation till företags vilja att lokalisera sig i stationsnära lägen. Sjukvård Översiktsplan för Lunds kommun stämmer väl överens med den vision har för sjukhusområdet i Lund. Sedan 2010 har haft ett gott samarbete med Lunds kommuns stadsbyggnadskontor, bland annat i framtagandet av ramprogram för sjukhusområdet och stadsutvecklingsprojektet Kunskapsstråket. vill lyfta idén om att införa ett Hälsotorg i Lund. Där kan ett samlat utbud av samhällstjänster som invånarna behöver, exempelvis sjukvård, försäkringskassa, socialtjänst och hemsjukvård, finnas. Med hälsooch sjukvårdsavtalet kommer framtidens vårdplatser alltmer förflyttas till hemmet och behovet av samordning kommer att bli större. Detta kommer troligen också att påverka var i staden olika verksamheter behöver placeras. Framtidens hälso- och sjukvård samt omsorg i hemmet kommer utgå från att fler personer med vårdbehov bor hemma eller i kommunala vårdboenden. Detta kommer att ställa andra krav på kommunerna vad gäller dimensionering av särskilda boenden och korttidsboenden. I den fysiska planeringen kommer det också behövas ta hänsyn till att vården går mot att bli mer och mer beroende av tillgång till digitala hjälpmedel vilket ställer krav på digitala tjänster, vidare även förvaring av hjälpmedel, ramper för

10 Datum (10) transporter av varor, närhet till p-platser och kommunala transporter samt anpassade miljöer för vård- och omsorgstagare. Kartor anser att kartorna i översiktsplanen är otydliga och svårtolkade. Flera ytor har liknande utseende, vissa tätortskartor saknar teckenförklaring och vissa ytor är ibland inte redovisade i teckenförklaringen. Detta gör det svårt att tolka vad som planeras var. Vidare saknar en karta över markanvändningen i Lunds kommun. I handläggningen av detta ärende har avdelningen för regional utveckling genom Regional kollektivtrafikmyndighet, enheten för näringsliv och arbetsmarknad, enheten för innovation och entreprenörskap, enheten för EU och internationella relationer, enheten för Samhällsplanering, enheten för Miljö, Skånetrafiken, s kulturförvaltning, Regionfastigheter, avdelningen för Hälsa- och sjukvårdstyrning och Skånes universitetssjukvård deltagit. Mätta Ivarsson Ordförande Ulrika Geeraedts Utvecklingsdirektör