VERKSAMHETSBERÄTTELSE & ÅRSREDOVISNING

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE & ÅRSREDOVISNING 2013

2 INNEHÅLL 4 HÄLSA 8 UTBILDNING 12 FÖRSÖRJNING 16 CIVILSAMHÄLLET 20 SVERIGE 24 IM FAIR TRADE 26 INSAMLING OCh KOMMUNIKATION 28 ÅRSREDOVISNING EKONOMISK ÖVERSIKT 35 REDOVISNINGSPRINCIPER OCh NOTER 43 REVISIONSBERÄTTELSE Foto: IMs bildarkiv Bild 2 sidan 25: Craft Beauty Bild 3 sidan 25: Joakim Lloyd Raboff 2 IMs ÅRSREDOVISNING 2013

3 Medmänsklighet för allas lika värde, möjligheter och rättigheter Jag har haft förmånen att vara generalsekreterare för IM de fyra sista månaderna Det som kännetecknat IMs arbete sedan start engagemanget med värme, närhet, iakttagelseförmåga, omsorg, rättighetspatos, uthållighet, påhittighet, och en stor portion viljestyrka har jag haft förmånen att ta del av på nära håll under dessa mina första månader som generalsekreterare. I våra samarbeten i Indien, Guatemala och El Salvador har jag mött en beslutsamhet både hos partners och deltagare i arbetet med unga med funktionsnedsättningar och deras rätt till hälsa, utbildning och försörjning, kvinnors kooperativa försörjningsprojekt och ungas rätt till bra utbildning. Jag har på nära håll mött flickors, pojkars och kvinnors kunskapstörst, strävsamhet och kreativitet. Några individers berättelser har påverkat mig extra starkt. Till exempel Paula Franciska Ixchop Poncio från mayastammen Quiché. Hon arbetar med mödrahälsovård i lokalsamhällen i området Quiché i centrala Guatemala. Hon arbetar också med generella hygien- och nutritionsfrågor och med att motverka våld mot kvinnor och barn inom familjen. När jag pratar med henne visar hon starkt hur viktigt hon tycker det är att ge kunskap åt unga flickor och pojkar så att de kan undvika till exempel oönskade graviditeter. Hon berättar att det inte är ovanligt att flickor blir gravida i tidiga tonår just på grund av att de inte har fått någon sexualundervisning eller kunskap om preventivmedel. För mig är det sätt som IM arbetar och stödjer civilsamhället i internationellt utvecklingssamarbete ett sätt att förbättra levnadsvillkor för individer här och nu. Dessutom bidrar våra insatser, genom att individers makt och inflytande stärks, till att förändra formella strukturer och värderingar och normer på samhällsnivå. Kombinationen att se och stötta individen i sin fulla potential och att jobba med social mobilisering, organisationsstöd och påverkan är det som långsiktigt stärker såväl individers som samhällens utveckling i stort. Det som på biståndsspråk kallas för långsiktig hållbar utveckling. IMs svenska verksamheter har också imponerat och inspirerat mig. Jag hade möjlighet att delta då migrationsminister Tobias Billgren besökte IM i Göteborg för att lära sig mer om BIV och BIS. IM gör ett fantastiskt viktigt arbete med nyanlända barn och unga. För mig känns det extra fint att tänka på att vi kan vara en stödjande kraft och bidra till att göra ankomsten och vistelsen i Sverige till något tryggt, i tider då företrädare för främlingsfientlighet och rasisism fått ett större utrymme och tyvärr ibland även mer legitimitet för sina ståndpunkter. Att IM i hård konkurrens har utsetts till en av Sidas ramorganisationer är förstås något att vara extra stolt över. Med vår mångåriga erfarenhet som insamlings- och medlemsbaserad biståndsorganisation tar IM nu ytterligare ett kliv framåt. Med det avgörande och viktiga stödet från individuella givare och Sida-pengar kommer IM under de kommande åren kunna fördjupa och förstärka arbetet med att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. I årets verksamhetsberättelse får du inte bara den ekonomiska redovisningen. Du får också möjlighet att läsa om den mångfald IM arbetar med, till exempel kvinnors berättelser om hur kontakten med oss och våra partners förändrat deras liv. Du får helt enkelt veta att det fungerar. Att biståndet når fram. Att vi gör skillnad. Hör gärna av dig om du har synpunkter eller frågor angående verksamhetsberättelse och årsredovisning för Läs och inspireras! Ann Svensén IMs generalsekreterare IMs ÅRSREDOVISNING

4 HÄLSA Livsviktig kunskap ger högre självkänsla Cristina Conce Ramos är 29 år och bor i en by som heter Los Conces, i Sonsonate i El Salvador. Cristina berättar: Jag gick bara i skolan i några år. Sedan var jag tvungen att sluta. Jag gifte mig och fick tre barn. Maira som är tio, José som är åtta och Moises som är tre år. Innan jag började vara med i Anades aktiviteter var jag mest hemma i huset, med mina barn. Jag gick sällan ut. Jag kunde väldigt lite om hälsofrågor, och när mina barn fick diarré gav jag dem bara några tabletter, men visste inte att de också kunde vara uttorkade. Tack vare att jag har fått vara med på utbildningar och workshops med Anades har jag lärt mig om hur man förebygger olika sjukdomar, jag har lärt mig mer om graviditeter och hur man förebygger hiv. Jag hade ingen aning innan! Det är som att jag har vaknat upp. Har andras förtroende Cristina engagerar sig som hälsovolontär och lägger ner mycket energi på att jobba för sig själv, för andra och för sin by. Hon berättar: numera vågar vi klaga när något inte är som det ska, vi är inte längre rädda för att höja våra röster bland folk, vi ger information till andra kvinnor och de lyssnar på oss. Cristina är också medlem i en byorganisation: andra personer litar på mig så de har valt mig till sekreterare i hälsokommittén! högre. Tänk bara på hur många kvinnor som lever som jag: vi går upp tidigt på morgonen, sköljer majsen, går iväg till majskvarnen, bakar tortillas, klär på barnen, ger dem frukost och sedan måste du städa huset, diska, tvätta kläder och sedan kommer mannen hem och säger och vad har du gjort hela dagen? Ingenting!. De uppskattar inte den här typen av arbete. Samma värde som männen Cristina har bestämt sig för att förändra situationen för kvinnorna i sin by. Det vi vill uppnå med kvinnogrupperna är att kvinnorna lär sig att värdesätta sig själva högre. För om du frågar dem om de jobbar säger de flesta nej. De måste inse att de visst jobbar, även om deras jobb inte inbringar några pengar. Cristina låter stark, och övertygad, när hon säger: nu finns det lagar som skyddar oss. Vi har lärt oss att vi är lika mycket värda som män, lagen skyddar oss om vi utsätts för våld, vi skall inte behandlas som objekt och du kan anmäla om du blir utsatt för ett brott. Och självförtroende Men det viktigaste som jag har fått med mig av att vara med i Anades aktiviteter är att jag har lärt mig att värdesätta mig själv 4 IMs ÅRSREDOVISNING 2013

5 HÄLSA Partner Anades (Asociación Nuevo Amanecer de El Salvador). Kostnad SEK. Målgrupp och antal Lokala myndigheter (70); hälsovolontärer (126); hälsokommittéer; ungdomar (101); folk som nås av informationskampanjer om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (1 328); kvinnor som nås av informationskampanjer om hiv och kvinnofridslagar (1 225). Resultat Kommuner och hälsoinrättningar i kommunerna San Julián, Cuisnahuat och Torola stöttade tre utställningar om hiv och srhr. I Torola har man inrättat en enhet för kvinnofrågor och i San Julián har kommunen börjat arbetet med att ta fram en genuspolicy och de har också anordnat fler aktiviteter för att främja kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Personer med ökad kunskap kring reproduktiv hälsa, hiv, allmän hygien och näringslära i Centralamerika och Sydasien IMs ÅRSREDOVISNING

6 HÄLSA Hälsa 12% PARTNERS El Salvador Instituto de Investigación, Capacitación y Desarrollo de la Mujer (Imu) Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Asociación Nuevo Amanecer del El Salvador (Anades) Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Guatemala Asociación Instituto de Cooperación Social (Icos) Mödra- och barnhälsovård Unión de Asociaciones de Desarrollo Integral Miguelense (Udadim) Mödra- och barnhälsovård Programa de Atención, Movilización e Incidencia por la Niñez y Adolescencia (Pami) Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Zimbabwe IM Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, malaria, infektionssjukdomar. Nyanga Community Development Trust Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, malaria, infektionssjukdomar. Community Organisation for Poverty Alleviation in Zimbabwe (COPAZ) Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, malaria, infektionssjukdomar. Mandeya 2 Development Organisation Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, malaria, infektionssjukdomar. Malawi The Creative Centre for Community Mobilisation (Creccom) Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Indien Department of Health (Central Tibetan Administration) Tuberkolos, vattenburna sjukdomar, samt sexuellt överförbara sjukdomar. Nepal Tilganga Ögonsjukdomar. 5 Mkr av DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETENS totala KOSTNADER 6 IMs ÅRSREDOVISNING 2013

7 33 miljoner människor i världen är hivpositiva av dem är 2 miljoner barn källa: FN

8 UTBILDNING Abdul har rätt att gå i skolan Abdul är åtta år och bor i byn Alaan, en timme nordväst om Jordaniens huvudstad Amman. Abdul diagnosticerades vid födseln med celebral pares. Det har påverkat hans inlärningsförmåga och motorik. Hans underkropp har påverkats mer än hans överkropp så han kan inte stå eller gå utan hjälpmedel. Med andra barn På grund av sin funktionsnedsättning blev han inte accepterad i skolan och ingen rehabilitering eller sjukgymnastik fanns att erbjuda honom i området där han bodde. Som tur var behövde Abdul inte stanna hemma länge, eftersom han var ett av de första barnen att börja i de integrerade klasserna etablerade av IM och utbildningsministeriet på den kommunala skolan i hans by, Alaan Basic School. I de integrerade klasserna erbjuds barn med intellektuella funktionsnedsättningar skolgång sida vid sida med andra barn. Fysisk styrka I början hade Abdul sammandragningar i musklerna, kunde varken läsa eller skriva och var helt och hållet beroende av sin familj. Han var blyg, socialt isolerad och vägrade interagera med lärarna och de andra barnen. Tillsammans med familjen och specialister utarbetades en individuell träningsplan baserad på hans kognitiva och sociala förutsättningar och behov. Abdul har också en omfattande rehabiliteringsplan med olika övningar för att öka hans fysiska rörlighet. Att rida är kul Tillsammans med sina lärare och sitt stödteam har Abdul gjort stora framsteg på kort tid. Han kan nu själv hålla i en penna och skriva enkla siffror och figurer. Hans fysik och rörlighet har också utvecklats mycket. Utöver skolan och rehabiliteringsprogrammet går Abdul på olika fritidsaktiviteter som arrangeras för att hans ska bli mer integrerad i samhället. Att rida tycker Abdul är extra roligt! Abdul s mamma och pappa är enormt stolta över sin sons framsteg: Jag har inte ord att beskriva den tacksamhet jag känner för att min son nu går i skolan och utvecklas tillsammans med andra barn, säger Abduls pappa. 8 IMs ÅRSREDOVISNING 2013

9 UTBILDNING Partner Jordaniens utbildningsministerium. Kostnad SEK. Målgrupp 200 barn med funktionsnedsättningar. Mål Målet är att alla barn, även barn med intellektuella funktionsnedsättningar, ska gå i skolan. Därför samarbetar IM med lokala organisationer och föräldrar för att påverka utbildningsministeriet att institutionalisera modellen med integrerade klasser. Resultat Modellen med integrerade klasser på statliga skolor som IM utvecklat tillsammans med utbildningsministeriet håller på att få spridning över hela Jordanien i och med framtagandet av en nationell läroplan och ett uppföljningssystem. Snart kan många barn gå i Abduls fotspår. Andel skolor i Calarasi i Moldavien som erbjuder utbildning för barn med funktionsnedsättningar. 69% 34% IMs ÅRSREDOVISNING

10 UTBILDNING Utbildning 46% 20,4 Mkr av DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETENS totala KOSTNADER PARTNERS Moldavien Azi Utbildning för barn med funktionsnedsättningar. Child Right Information Centre (CRIC) Barnrättsfrågor i skolan. Dorinta Utbildning för barn med funktionsnedsättningar. Inspiratie Utbildning för barn med funktionsnedsättningar. Prima Utbildning för barn med funktionsnedsättningar. Women and Children Protection and Support (WCPS) Utbildning för barn med funktionsnedsättningar. Guatemala La Pastoral de la Niñez en Desamparo Studiestöd för barn från ursprungsbefolkningen. Programa de Atención, Movilización e Incidencia por la Niñez y Adolescencia (Pami) Utbildning och studiestöd för barn i social ustatthet. Instituto Santiago Internatutbildning för pojkar från landsbygden. Instituto Asunción Internatutbildning för pojkar från landsbygden. El Salvador Asociación Nuevo Amanecer del El Salvador (Anades) Förskoleverksamhet. Malawi The Creative Centre for Community Mobilisation (Creccom) Flickors utbildning. Pakachere Institute for Health and Development Flickors utbildning. Zimbabwe IM Utbildning för barn. Nyanga Community Development Trust Utbildning för barn. Community Organisation for Poverty Alleviation in Zimbabwe (COPAZ) Utbildning för barn. Mandeya 2 Development Organisation Utbildning för barn. Indien Bethany Sisters Utbildning för migrantarbetares barn. Department of Education (Central Tibetan Administration) Studievägledning samt utbildning för barn. Kiran Utbildning för barn med funktionsnedsättningar. SPARKE/Operation dagsverke Anti-aga/anti-mobbning och elevdemokrati. Nepal SPARKE/Operation dagsverke Anti-aga/anti-mobbning och elevdemokrati. Jordanien 8 statliga skolor Integrerade klasser för barn med funktionsnedsättningar. Zakat Committee of Nazal and Akhdar Utbildning för barn med funktionsnedsättningar. Zakat committee of Hussein Camp Utbildning för barn med funktionsnedsättningar. Zakat committee of Manara and Um Nawara Utbildning för barn med funktionsnedsättningar. Zakat committee of Wehdat Palestinian Refugee camp Utbildning för barn med funktionsnedsättningar. 10 IMs ÅRSREDOVISNING 2013

11 1,6 miljoner lärare behöver rekryteras om alla barn ska kunna gå i skolan 2015

12 FÖRSÖRJNING Laxme fick en röst tack vare självhjälpsgruppen Laxme är 39 år gammal och kommer från en by i ett skogsområde i delstaten Karnataka i södra Indien. Hon är gift och har tre döttrar; Mamalka 18 år, Sunitha 16 år och Sanitha 14 år. Ett mord i timmen I Indien är kvinnor som Laxme dubbelt diskriminerade eftersom hon tillhör en stambefolkning. Våld, sexuellt våld och förtryck tillhör vardagen för många kvinnor i Indien och landet hamnar i botten vid olika mätningar av jämställdhet mellan män och kvinnor globalt sett. Exempelvis mördades en kvinna i timmen, dygnet runt, året runt under 2011, i så kallade Dowry Death när maken och svärfamiljen kräver ökad hemgift. Endast i Dehli sker en våldtäkt var 25:e minut och då beräknas mörkertalet vara stort. Kan inte läsa och skriva För Laxme, som gick med i en TEEDs självhjälpsgrupper (se faktaruta s 13) när hon var 26 år, har gruppen varit en möjlighet till utveckling och ett bättre liv. Som många andra kvinnor i Indien har Laxme inte någon utbildning och kan varken läsa eller skriva. Innan hon kom i kontakt med TEED var hon hemma för det mesta. I alla fall de dagar hon inte jobbade som kuli, daglönearbetare, för fem kronor om dagen. Då hade hon inget att säga till om eftersom hennes man bestämde allt. Vill starta en kvarn I och med självhjälpsgruppen har hon insett att utbildning och kunskap är vägen ut ur fattigdom. Och hon och hennes man är överens om att de ska stödja döttrarna så länge de vill gå i skolan. Familjens mål är att döttrarna ska få ut bildning och att de sen ska hitta utbildade män att gifta sig med. En gång i veckan träffar Laxme de andra kvinnorna i självhjälpsgruppen. De sparar till den gemensamma lånekassan, de pratar om de problem de möter i sina liv och de planerar för framtiden. Just nu diskuterar Laxme och några andra kvinnor möjligheten att starta en kvarn. Ett lån i taget Vid varje möte har kvinnorna med sig 100 rupier, cirka tio kronor, till den gemensamma sparkassan. Och när någon sen behöver låna så lånar de av sig själva. Inga andra är inblandade. Inga lånehajar, inga ränteintressenter. Ingen annan mer än kvinnorna i den egna gruppen. Lånet ska vara betalat inom ett år och medlemmarna kan bara ha ett lån i taget. Tack vare gruppens gemensamma sparande har Laxme kunnat låna pengar till en brunn för dricksvatten, en vattenpump, en plantering med sprinkelsystem, och en vattentank. Det är för inkomsterna som investeringarna genererat som hon bygger sitt och familjens hus. Dessutom har hon kunnat köpa en ko som varje år ger cirka rupies (motsvarar ca SEK) i inkomst. Och nu har kon fått en kalv. Som en jämförelse lever cirka 25 procent, 300 miljoner, av Indiens befolkning på strax över 3 kronor om dagen. Eget ansvar Kon, ett riktigt praktexemplar, står under ett tak längre bort på ängen och i solen ligger hennes kalv. Drygt tio liter mjölk ger kossan varje dag. Det räcker gott till både kalven och familjen och blir över till försäljning. Efter att jag gick med i en självhjälpsgruppen har jag förstått att jag måste göra något för att förbättra mitt liv. Att det är mitt eget ansvar. Att vara med i kvinnogruppen har gjort mig medveten, säger Laxme. Högre status Utan TEEDs arbete hade Laxme aldrig haft det liv hon har nu. Tillsammans med andra kvinnor har hon funderat på och pratat om varför de inte har samma rättigheter som män. TEED har fokuserat på att uppmuntra kvinnorna att organisera sig, gjort dem medvetna om deras rättigheter och gett dem nya förutsättningar att tjäna pengar. Att börja tjäna egna pengar stärker kvinnornas status gentemot mannen, svärfamiljen och i resten av lokalsamhället. Detta ökar också självförtroendet att inte låta sig hunsas och tystas, utan ha en egen röst som kan bidra till något bra både i familjen och i lokalsamhället. 12 IMs ÅRSREDOVISNING 2013

13 FÖRSÖRJNING Antal självhjälpsgrupper genom IM-finansierade program i Indien. 450 Partner Tribal Environment Education Development Trust (TEED). Projektets namn Sustainable Tribal Empowerment Programme. Kostnad SEK. Målgrupp Kvinnor i självhjälpsgrupper från stambefolkning i sex byar i norra Kanara i delstaten Karnataka samt deras barn, lokala myndigheter. Resultat TEEDs insatser har bidragit till att kvinnorna blivit mer ekonomiskt självständiga, fått mer kunskap och större självförtroende vilket har lett till fler kvinnliga entreprenörer. Totalt är över kvinnor medlemmar i självhjälpsgrupper, varav kvinnor har fått utbildning i inkomstgenererande aktiviteter. Kvinnorna har lyckats utkräva rätten över sin egen mark, man har också utkrävt ekonomiska rättigheter från lokala myndigheter, exempelvis rätt till arbete och rätt till bostäder. Antal kvinnor som är medlemmar i självhjälpsgrupperna IMs ÅRSREDOVISNING

14 FÖRSÖRJNING Försörjning 24% 10,3 Mkr av DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETENS totala KOSTNADER PARTNERS Guatemala Cooperación Indígena para el Desarrollo Integral (Coindi) Kvinnors organisering och företagande. Corazón Re-Hábil Försörjning för personer med funktionsnedsättningar. El Salvador Asociación Nuevo Amanecer del El Salvador (Anades) Kvinnors företagande. Asociación Pro Hogar Permanente de Parálisis Cerebral (Hopac) Försörjning för personer med funktionsnedsättningar. Red Unión de Mujeres (Rum) Kvinnors företagande. Instituto de Investigación, Capacitación y Desarrollo de la Mujer (Imu) Kvinnors företagande. Asociación Nuevo Amanecer del El Salvador (Anades) Ekoturism, ekonomisk hållbarhet för Anades. Zimbabwe IM Sparlåneklubbar, företagande. Nyanga Community Development Trust Sparlåneklubbar, företagande. Community Organisation for Poverty Alleviation in Zimbabwe (COPAZ) Sparlåneklubbar, företagande. Mandeya 2 Development Organisation Sparlåneklubbar, företagande. Malawi A Self-Help Assistance Programme (ASAP) Sparlåneklubbar, företagande. Women s Legal Resource Center (WOLREC) Sparlåneklubbar, företagande. Indien Asha Deep Foundation (ADF) Kvinnors företagande. Maximizing Employment to Serve the Handicapped (Mesh) Fair trade. New Life Centre (NLC) Kvinnors företagande. Reaching the Unreached (RTU) Kvinnors företagande. Tribal Environment Education Development Trust (TEED) Kvinnors företagande. Department of Home (Central Tibetan Administration) Miljö/avfallshantering. Nepal Jaluke Ghumaure Water Irrigation Consumers Organisation (JGWICO) Kvinnors företagande/ekologiskt jordbruk. Moldavien Motivation Arbetsträning och arbetsmarknadsinsatser för människor med funktionsnedsättningar. Association of Support för Children with Physical Disability från Peresecina (ASCHF) Arbetsträning och arbetsmarknadsinsatser för människor med funktionsnedsättningar. Jordanien The Rehabilitation Charitable Society for Girls with Disabilities (TRCSGD) Arbetsträning och sysselsättning för människor med funktionsnedsättningar. Aqraba Development Charitable Society Arbetsträning och sysselsättning för människor med funktionsnedsättningar. Bait Al Maqdes Charitable Soceity Arbetsträning och sysselsättning för människor med funktionsnedsättningar. Al Bailasan Charitable Society Arbetsträning och sysselsättning för människor med funktionsnedsättningar. Zakat committee of Wehdat Palestinian Refugee camp Arbetsträning och sysselsättning för människor med funktionsnedsättningar. Rumänien Organizatia Suedeza pentru Ajutor Umanitar Individual Daglig verksamhet för människor med funktionsnedsättning och äldre. * $ 1.25 eller mindre per dag 14 IMs ÅRSREDOVISNING 2013

15 1,2 miljarder människor i världen lever i extrem * fattigdom

16 Civilsamhället Radioprogram och lyssnarklubbar ändrar attityder Det började med ett radioprogram om utbildning och sexuell hälsa. Ganska snart startades lyssnarklubbar bland högstadieeleverna i olika byar. Flickor samlades och lyssnade och pratade. Nu har också deras mammor engagerat sig och bildat mödragrupper för att ytterligare slå ett slag för flickors rätt till utbildning. Men också för att finnas till som ett stöd och bollplank åt de unga tjejerna. Mammorna håller koll Vi talar om Pakachere, en av IMs fyra partnerorganisationer i Malawi och deras mödragrupper som samlas varje vecka. Förutom att diskutera vad som kan göras för att fler flickor ska utbildada sig, åker de runt till olika skolor för att se till att de elever som är inskrivna faktiskt går på lektionerna och inte tvingas jobba och hjälpa till med familjens försörjning. Grupperna följer också lärarnas sätt att undervisa och ser att de gör ett bra jobb. Pakachere har under året utbildat gruppledarna och gett dem verktyg så att de kan kommunicera och leda deltagarna i lyssnarklubbarna på ett bra sätt. Utbildningen har gjort stor skillnad och motiverat gruppledarna för fortsatta uppdrag. Hindras av skolavgifter Cecilia Makasa är en av medlemmarna i en av mödragrupperna. Hon vet av egen erfarenhet svårt det är för flickor att fortsätta i skolan. Hennes dotter är en av många som inte har kunnat slutföra grundskolan på grund av för höga skolavgifter. När hon frågade sin farbror om hjälp var hans lösning snarare att gifta bort henne och därmed låta mannen stå för försörjningen. Cecilia och hennes dotter valde bort den gamla traditionen om äktenskap i unga år som en inkomstkälla, och har istället arbetat ihop till skolavgiften på egen hand. i tanke och handling Cecilia vittnar om en förändring i människors tankesätt där inte bara flickors rätt till utbildning har stärkts. Hon ser att det också fungerar i praktiken genom att fler faktiskt låter sina barn gå i skola och vänta med giftermål. Givetvis stöter mödragrupperna fortfarande på problem. Ibland tycker de radiolyssnande högstadietjejerna att det är svårt att berätta om sina föräldrar som inte stöttar deras utbildning eller annat som rör deras tonårsliv. De är rädda att föräldrarna ska hamna i dålig dager eller bli beskyllda för att inte agera utifrån barnens bästa. Mödragrupperna är därför särskilt mån om att skapa en trygg atmosfär där de unga tjejerna känner sig fria att berätta om sina problem med vetskapen om att allt som sägs inom gruppen stannar just där. Obligatoriska föräldramöten En positiv utveckling som börjar synas på samhällsnivå är att påverkansarbetet fått ökat genomslag. Förutom straff för varje förälder som gifter bort sitt barn under 15 år arbetar man för att hålla borta elever från den lokala marknaden under skoltid. Genom att dessutom hålla obligatoriska föräldramöten uppmanas föräldrarna ytterligare att satsa på sina barns utbildning istället för att hjälpa till med familjens försörjning. 16 IMs ÅRSREDOVISNING 2013

17 CIVILSAMHÄLLET Partner Pakachere IHDC Institute of Health and Development Communication. Kostnad SEK. Målgrupp Elever, föräldrar, lärare, byäldsten och hövdingar. Mål Ökad medvetenhet och förändrat synsätt på flickors rätt till utbildning samt ökad andel flickor i skolan. Resultat Fyra av sex antagna tjejer på regionalt gymnasieinternat kom från skolor i samarbete med Pakachere. Antalet medlemmar i Pakacheres radioklubb har nästan fördubblats under det senaste året IMs ÅRSREDOVISNING

18 CIVILSAMHÄLLET Civilsamhället 12% PARTNERS Indien IM Organisationsutveckling genom utbyte och lärande. Nepal IM Organisationsutveckling genom utbyte och lärande. El Salvador och Guatemala IM Organisationsutveckling genom utbyte och lärande. Malawi IM Organisationsutveckling genom utbyte och lärande. Zimbabwe IM Organisationsutveckling genom utbyte och lärande. Moldavien Azi Organisationsutveckling genom utbyte och lärande. Child Right Information Centre (CRIC) Organisationsutveckling genom utbyte och lärande. Dorinta Organisationsutveckling genom utbyte och lärande. Inspiratie Organisationsutveckling genom utbyte och lärande. Prima Organisationsutveckling genom utbyte och lärande. Women and Children Protection and Support (WCPS) Organisationsutveckling genom utbyte och lärande. Motivation Organisationsutveckling genom utbyte och lärande. Association of Support för Children with Physical Disability från Peresecina (ASCHF) Organisationsutveckling genom utbyte och lärande. The Alliance of Organisations working for People with Disabilities (AOPD) Stärkande av allians av organisationer som jobbar med människor med funktionsnedsättningar. Palestina Young Artist Forum (YAF) Konst, drama och påverkan för människor med funktionsnedsättningars integration i samhället. Rural Women Development Society (RWDS) Stöd till familjer och påverkan för människor med funktionsnedsättningars integration i samhället. Women, Media and Development (TAM) Media och påverkan för människor med funktionsnedsättningars integration i samhället. Ashtar theatre Teater som påverkansmetod för människor med funktionsnedsättningars integration i samhället. Jordanien The Rehabilitation Charitable Society for Girls with Disabilities (TRCSGD) Organisationsutveckling och kapacitetsstärkande insatser. Aqraba Development Charitable Society Organisationsutveckling och kapacitetsstärkande insatser. Bait Al Maqdes Charitable Society Organisationsutveckling och kapacitetsstärkande insatser. Al Bailasan Charitable Society Organisationsutveckling och kapacitetsstärkande insatser. Zakat Committee of Nazal and Akhdar Organisationsutveckling och kapacitetsstärkande insatser. Zakat committee of Hussein Camp Organisationsutveckling och kapacitetsstärkande insatser. Zakat committee of Manara and Um Nawara Organisationsutveckling och kapacitetsstärkande insatser. Zakat committee of Wehdat Palestinian Refugee camp Organisationsutveckling och kapacitetsstärkande insatser. Rumänien Organizatia Suedeza pentru Ajutor Umanitar Individual Organisationsutveckling och kapacitetsstärkande insatser. 18 IMs ÅRSREDOVISNING 2013

19 kr IMs totala insamling 2013

20 SVERIGE Möte med värme och trygghet Ta ett gäng kvinnor från olika delar av världen, en del god fika, två delar förtroende och empati och lika delar pyssel, stickor, garn och pärlor. De kallar sig Samtal och hantverk i Lund och ses i gemenskap varje fredag. Det är Kerstin och Lidia, Inger och Shamam. Barbro, Marianne, Khaula och Nazhad. Bordet är till varje kvadratcentimeter fyllt med muggar och fat, bröd, ost, grönsaker och kakor. Och så hantverket, garnnystan, stickor, virknålar och pärlor. De fikar och pratar och skapar. Högt och lågt. Alla har sin historia, säger Shamam som heter Tofik Mohammad i efternamn och som kom till Sverige från Irak för 25 år sen. Sammanhang I hemlandet var hon banktjänsteman. Här i Sverige fick hon jobb som städare. På en bank. Flytten var svår. Att lämna allt. Efter en bilolycka försökte Shamam fortsätta jobba men blev till slut sjukpensionär. Då letade jag efter någonstans att få vara med. Ett sammanhang. Och någon visade mig Plattformen och alla fina kvinnor där. Det som i dag är samtal och hantverk var tidigare en måndagsgrupp vars verksamhet var inriktad på samtal och en fredagsgrupp, en arbetsgrupp som hjälpte till på IM Fair Trade. När Plattformen i Lund lades ner för två år sen slog de sig samman. De fick låna en lokal av studieförbundet Sensus och ses nu varje fredag mellan kl 10 och I dag fyller gruppen flera funktioner. Gemenskap, en möjlighet att tala svenska, en möjlighet att komma hemifrån. Stort förtroende Alla deltar på lika villkor och har lika värde. Det är kravlöst och det viktigaste är att man kommer hit, säger Marianne Andersson som har varit med i någon av IMs verksamheter i Lund i sju år. I dag har Marianne elva kvinnor på sin deltagarlista. Det är hon som håller i den, annars delar alla på ansvaret för gruppen och för att ta med sig fika. Shamam fixar alltid bröd och från IM får de ett fikabidrag på 25 kronor per träff. Till förmån för IM Just den här fredagen blir det inte riktigt som vanligt. Fikat och hantverket brukar inte krocka på bordet men fotografen vill ha bilder och då blir det som det blir. Det är så skönt att komma hit. Jag kan komma hit på morgonen och vara ledsen och så får jag så mycket tröst och mår jättebra när jag går härifrån, berättar Kerstin Nilsson. Det som gruppen producerar säljs i olika sammanhang till förmån för IMs verksamhet. Under julmarknaden i Stadshallen i Lund sålde gruppen för kronor. Erfarenheter möts Samtalet böljar fram och tillbaka. Om depression och vad som egentligen är normalt. Lidia pratar om sitt hemland Polen och hur man förr hade traditionen att prata med varandra för att må bra. Och inte som nu behöva ta medicin. Det var människa till människa. Det var empati. Depressioner är ingen skam men vi behöver prata om det, säger Lidia. De andra nickar. Lite längre bort sjunger Nazhad en sång om att hon har ont i sitt nyopererade öga. Det låter vackert. Gruppen träffas hela våren och hela hösten med uppehåll för jul och några veckor mitt på sommaren. Man kan säga att vi är som en familj och när vi inte ses längtar vi efter varandra, säger Shamam. 20 IMs ÅRSREDOVISNING 2013