Rapport om utfallet av det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige år 2004

Transkript

1 1 Rapport om utfallet av det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige år 2004

2 Innehåll 1 Inledning Referensperiod Det svenska programmet för nationellt stöd Metoder vid beräkning av det nationella stödet Fastställande Administration och kontroller Utfallet Villkor Mjölkproduktion Sammanlagt utbetalat stöd för produktion av komjölk Förutsättningar och villkor för stöd för produktion av komjölk Ansökan och utbetalning Stöd för direktförsäljning av komjölk Transportstöd Mjölkkvotssystemet Slaktsvinsproduktion Ansökan och utbetalning Smågrisproduktion Äggproduktion Antal stödberättigande slaktsvin, suggor och värphönor Getter Bär- och grönsaksproduktion Sammanlagt utbetalat nationellt stöd Potatisproduktion Effekter av stödet Allmän utveckling Produktionens utveckling Enskilda produktionsgrenar Slutsatser 9 Bilaga 1: Kommissionens beslut 96/228/EG genom nationell lagstiftning Bilaga 2: Tabeller för stödår Bilaga 3: Tabeller över stödformernas och jordbrukets utveckling

3 1 Inledning I enlighet med artikel 142 i anslutningsfördraget ges Sverige rätt till att lämna långsiktigt nationellt stöd för att säkerställa att traditionell jordbruksverksamhet kan bibehållas i särskilda regioner som fastställts av EU-kommissionen. Detta stöd är helt finansierat av den svenska staten. Vid avgränsningen har hänsyn framför allt tagits till låg befolkningstäthet (högst 10 personer/km 2 ), jordbruksarealens andel av den totala arealen (mindre än 10 procent) samt den andel av den utnyttjade jordbruksarealen (UJA) som utnyttjas för odling av jordbruksgrödor avsedda för livsmedel. Området utgör en yta på sammanlagt hektar utnyttjad jordbruksareal vilket motsvarar 14 procent av Sveriges totala UJA. Området omfattar jordbruksområdena norr om den sextioandra breddgraden och några närliggande områden med liknande klimatförhållanden söder om den sextioandra breddgraden. Det långsiktiga stödet differentieras per stödområde och beviljas på grundval av produktionsfaktorer (mängd, djur eller hektar) med beaktande av de begränsningar som finns angivna i kommissionens beslut nr 96/228/EG av den 28 februari 1996, ändrat genom beslut nr 97/557/EG och 2000/411/EG. Stödet får inte vara knutet till framtida produktion eller leda till att den samlade produktionen eller det samlade stödet ökar i förhållande till referensperioden. Kommissionens beslut nr 2000/411/EG gäller retroaktivt från och med januari I enlighet därmed räknas, vid jämförelsen mellan utfallet och referensnivån, uppgifter samman avseende antal slaktsvin, suggor och värphöns. Vidare beslutades om en överföring av medel från stöd för komjölk till stöd för transport av komjölk. Referensnivån för mjölktransportstödet höjdes från 17,3 miljoner kronor per år till 18,6 miljoner kronor. Referensnivån för stöd till mjölkproduktion sänktes från 276,17 miljoner kronor till 274,87 miljoner kronor. Kommissionens beslut nr 2004/291/EG av den 30 mars 2004 om ändring av beslut 96/228/EG gäller retroaktivt från och med den 1 januari I detta beslutades att den sammanlagda referensstödnivån höjs till 318,67 miljoner kronor. Beslutet innebär för de enskilda stödformerna att stödet för smågrisproduktion höjs i alla stödområden samt att stöden för mjölkproduktion och getter höjs i stödområde 1. Vidare beslutades att referensnivåer avseende produktionen utgår. Grundläggande inhemska bestämmelser om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige finns i förordningen (1996:93) om stöd till jordbruket i norra Sverige. Stöd kan enligt denna förordning lämnas för att skapa bättre förutsättningar för jordbruk inom områden i norra Sverige där det med hänsyn till klimat och andra produktionsförutsättningar är särskilt svårt att bedriva sådan verksamhet. På grund av de svåra permanenta naturförhållanden som råder i detta område är jordbruk berättigade till ett bidragsbelopp som är större än det maximibelopp som föreskrevs i rådets förordning som reglerade kompensationsbidraget Området kännetecknas av kort odlingssäsong och långa transportavstånd. Dessa omständigheter försvårar för jordbrukare att uppnå skälig inkomst. Med skälig inkomst menas inkomst som ligger på samma nivå som för jämförbara jordbrukare i andra områden. Sverige ska varje år till kommissionen lämna en redogörelse för effekterna av det nationella stöd som beviljats till jordbruket i norra Sverige det närmast föregående kalenderåret. I redogörelsen ska utvecklingen av den produktion och de produktionsmetoder som gynnas av stödet, den ekonomiska utvecklingen i stödområdena samt effekterna på miljön och landsbygden redovisas. Även förändringar över tiden och strukturutvecklingen för respektive stödområde och produktionsgren ska beaktas. I det följande lämnas en redovisning av stöden under Statistik har hämtats från mejeri- och slakteriföreningar, lantbrukets företagsregister (LBR) och stödsystemens databaser. 1.1 Referensperiod Grundförutsättningen har varit att jordbruksproduktionen inte får öka i förhållande till den produktion som rådde tiden före anslutningen. Det samlade stödet ska bibehållas på som högst oförändrad nivå. Sverige valde, enligt kommissionsbeslut nr 96/228/EG och på grundval av tillgänglig nationell statistik, år 1994 som referensperiod för komjölksproduktion och produktion av bär och grönsaker. Detta gällde såväl kvantitet som nivå på stödet. Perioden bedömdes inte vara påverkad av effekter av den kommande anslutningen och representerade samtidigt situationen efter den svenska reformeringen av jordbrukssektorn. Detta år var också det första år under vilket stöd lämnades för bär och grönsaker. För de andra produktionsgrenarna valdes 1993 som referensperiod. 3

4 1.2 Det svenska programmet för nationellt stöd Nationellt stöd lämnas, i enlighet med kommissionsbeslut nr 96/228/EG, för produktion av komjölk, slaktsvin, getter, smågrisar, ägg samt bär och grönsaker. Stöd till potatisodling lämnas inom ramen för en särskild notifiering, dock redovisas i denna rapport potatisstödets betalningsutveckling och dess underliggande areal. Vidare lämnas stöd för transport av komjölk mellan produktionsplats och uppsamlingscentrum eller platsen för första bearbetning. Detta betraktas som ett stöd för att underlätta avyttrandet av produkterna enligt avsikten i artikel 142:3 anslutningsakten. Ersättning lämnas för antal djur med undantag för mjölkproduktion och transportstöd. För dessa stöd lämnas ersättning för levererad mängd mjölk. Under 2004 antog regeringen i SFS 2004:287 ändringar i förordningen (1996:293) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige. Därvid antogs ändringen att nationellt stöd inte kan lämnas till brukare som uppbär statlig ålderspension, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning. Vidare antogs ändringar i vissa stödnivåer och att det nationella stödet inte längre får beviljas på grundval av den producerade mängden med undantag för det stöd som beviljas inom sektorn för komjölk. Dessa ändringar har beskrivits utförligare i rapporten om utfallet av det nationella stödet 2003 eftersom de infördes med verkan att gälla retroaktivt från och med den 1 januari Under 2004 har Jordbruksverket inte antagit några regeländringar. Detta betyder att SJVFS 2002:91 av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1996:54) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige alltjämt är den senast gällande versionen av föreskrifterna. 1.3 Metoder vid beräkning av det nationella stödet Det nationella stödet beräknas på grundval av produktionsfaktorerna antal djur, antal hektar eller - avseende komjölk - levererad mängd mjölk. 1.4 Fastställande Kommissionen anger tillåtet antal stödenheter och totalt stöd per produktionsslag för att undvika att det samlade stödet överskrider den tillåtna nivån. 1.5 Administration och kontroller Nationellt stöd för mjölk-, slaktsvins- och äggproduktion handläggs, prövas och beslutas av Jordbruksverket. Kontroll av att stödmottagarna uppfyller de villkor som gäller för stödet brukning av minst tre hektar jordbruksmark och innehav av minst två kor för stöd för mjölkproduktion - utförs inom ramen för det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IAKS). Äggproducenter styrker insättning av höns genom fakturakopia. Vidare utför Jordbruksverket kontroll av mejerier och slakterier inom ramen för stödsystemen enligt marknadsordningarna. Nationellt stöd för smågrisproduktion, getter, potatis, bär och grönsaker söktes 2004 i blanketten SAM. Stödet prövas av länsstyrelsen i det län där företaget är beläget. Utbetalande myndighet är Jordbruksverket. Sista ansökningsdag 2004 var den 25 mars. Större delen av utbetalningen verkställdes den 30 november För kontrollerna tillämpas IAKS-systemet med dess tillhörande sanktionssystem. Jordbruksverket ansvarar för samordningen av kontrollerna vilka utförs av länsstyrelsen. Minst 10 procent av ansökningarna avseende de djurbaserade stöden och minst fem procent av de arealbaserade stöden har kontrollerats. Totalt inkom 562 ansökningar till länsstyrelserna avseende stödåret Ansökningarna omfattade djur och hektar åkermark (inklusive potatisodling). Utbetalning verkställdes för djur och hektar åkermark. Tabell 1 i bilaga 3 visar kontrolluppgifterna för potatis, bär och grönsaker. 45 brukare kontrollerades, 25 av dessa hade avvikande areal. Den avvikande arealen uppgick till 11,7 % av den kontrollerade arealen. 4

5 2 Utfallet Villkor Nationellt stöd kan lämnas om minst tre hektar jordbruksmark (åker- eller betesmark) brukas inom stödområde 1 3. Nationellt stöd lämnas inte till jordbrukare som uppbär statlig ålderspension, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning. Nationellt stöd betalas inte ut om det beräknade beloppet är lägre än 500 kr. Stödmottagaren måste bära ekonomiskt ansvar för de djur som ingår i dennes ansökan om stöd. Därutöver gäller särskilda villkor för de enskilda stödformerna. Dessa villkor redovisas nedan under avsnitten om respektive stödform. 2.2 Mjölkproduktion Sammanlagt utbetalat stöd för produktion av komjölk Sammanlagt utbetalat stöd för mjölkproduktion, dvs stöd för levererad mängd mjölk och transport, uppgick 2004 till 278,60 miljoner kronor. Detta belopp är 1,16 miljoner kronor lägre än det belopp som betalades ut Utbetalat belopp har minskat i alla stödområden utom i stödområde 2a. De enskilda referensstödnivåerna har underskridits i samtliga stödområden. Den för stödområdena sammanlagda referensstödnivån har underskridits med 15,87 miljoner kronor Förutsättningar och villkor för stöd för produktion av komjölk För stöd för mjölkproduktion krävs, förutom de i avsnitt 2.1 angivna villkoren, att mjölkproducenten innehar minst två mjölkkor. Det nationella stödet för mjölkproduktion lämnas för den mängd mjölk som levereras till mejeri. Den svenska förordningen (1996:93) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige trädde i kraft den 1 maj Samtidigt upphörde de äldre bestämmelserna, enligt förordning (1985:672) om stöd till jordbruk och livsmedelsindustri i norra Sverige, att gälla. I och med ändring nr 97/557/EG av kommissionsbeslut nr 96/228/EG ges Sverige möjlighet att lämna nationellt stöd för producenters totala mjölkproduktion. Detta innebär att stöd lämnas för produktion utöver den individuella kvoten förutsatt att landskvoten inte överskrids. Antal jordbruksföretag med inriktning på mjölkproduktion i stödområde 1 3 uppgick 2004 till stycken (uppgifter ur LBR) företag erhöll nationellt stöd. Skillnaden mellan lantbruksregistrets uppgift och antalet stödmottagare kan förklaras med att sammanställningen av uppgifterna för de bägge olika databaserna inte utförs vid samma tidpunkt. En skillnad på några månader har stor inverkan på redovisningen av antal företag, detta i beaktande av att antalet företag i område 1 3, mellan de bägge senaste totalundersökningarna 1999 och 2003, årligen har minskat med i genomsnitt ungefär 250 stycken. Antalet företag i stödområde 1-3 med mjölkproduktion motsvarar ungefär 19 procent av det totala antalet företag med mjölkproduktion i Sverige. Produktionen i stödområde 1 3 motsvarar knappt 14 procent av den totala mjölkproduktionen i Sverige. Det genomsnittliga antalet mjölkkor per företag var år 2004 i de olika stödområdena (uppgifter ur LBR): Stödområd e 1 25,9 2a 35,1 2b 34,0 3 32,2 Sverige 44,4 Antal mjölkkor/företag En jämförelse av dessa uppgifter med tidigare års uppgifter stödjer den allmänna iakttagelsen att utvecklingen, även i norra Sverige, går mot allt färre men samtidigt allt större mjölkkobesättningar. 5

6 Ansökan och utbetalning Från och med maj 1996 lämnas stöd inom de ramar som har fastlagts i kommissionens beslut (96/228/EG). Utbetalningar verkställs därmed direkt från Jordbruksverket till jordbrukaren. Den för stödområdena sammanlagda utbetalningen av stöd för mjölkproduktion, dvs av stöd för levererad mängd mjölk, under 2004 uppgick till 261,49 miljoner kronor. Detta innebär en minskning av utbetalat belopp med 1,09 miljoner kronor från år Ansökan om stöd lämnas en gång och gäller så länge som villkoren för stödet uppfylls. Jordbruksverket kontrollerar genom administrativa kontroller att villkoren är uppfyllda. Företag som börjar med mjölkproduktion kan få stöd för mjölk som producerats föregående kalenderår om ansökan lämnas senast den 1 april. Ett viktigt led i utformningen av stödsystemet är att mejerier till Jordbruksverket vidarebefordrar uppgifter på datamedium om enskilda producenters mjölkleveranser, identitetsuppgifter och leverantörsnummer. Dessa uppgifter kontrolleras mot gällande ansökan och giltig mjölkkvot. Utbetalning verkställs med mejeriers leveransuppgifter som grund en gång per månad i efterskott. Inrapportering från föreningsmejerier inom området har som regel skett mellan den 5:e och den 12:e i månaden efter leveransmånaden Stöd för direktförsäljning av komjölk Genom den svenska förordningen (1996:93) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige blev företag med direktförsäljningskvot berättigade till nationellt stöd. Stöd lämnas för den mängd mjölk eller annan mjölkprodukt som under kvotåret sålts direkt från produktionsenheten och som redovisats till Jordbruksverkets mjölkkvotsenhet. Ansökan om nationellt stöd för mjölkproduktion i företag med direktförsäljningskvot för kvotåret 2003/2004 skulle ha kommit in till Jordbruksverket senast den 31 oktober Utbetalningen i november 2004 uppgick till kronor och omfattade 26 mjölkproducenter Transportstöd Enligt kommissionsbeslutet om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige får stöd lämnas för transport av mjölk. Stöd lämnas för den mängd mjölk som hämtas inom respektive stödområde. Ansökan om transportstöd ska innehålla uppgift om den mjölkmängd som månadsvis hämtats inom respektive stödområde. Utbetalning verkställs i efterskott sedan ansökan kommit in till Jordbruksverket. Utbetalat stöd uppgick 2004 till 17,11 miljoner kronor. Utbetalat stöd har därmed minskat med 0,07 miljoner kronor från Mjölkkvotssystemet Den svenska mjölkkvoten har sedan införandet den 1 januari 1995 av mjölkkvotssystemet fram till och med senaste kvotåret, 2003/2004, aldrig överskridits. Grundläggande bestämmelser om mjölkkvotssystemet finns i rådets förordning (EG) nr 1788/2003 av den 29 september 2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter samt i kommissionens förordning (EG) nr 595/2004 av den 30 mars 2004 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1788/2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter. Den svenska förordningen (1999:1319) om mjölkkvoter m.m. utfärdades den 16 december Slaktsvinsproduktion För att stöd för slaktsvinsproduktion ska lämnas måste djuren ha befunnit sig inom samma stödområde under de tre månader som föregår slakt (så kallad kvalificeringsperiod). Enligt livsmedelslagen måste köttet ha besiktigats och därvid ha godkänts. Stöd lämnas för lägst 40 men högst slaktsvin per företag och år. Nationellt stöd lämnades 2004 till 103 företag. Utbetalat stöd uppgår till 12,04 miljoner kronor vilket är en ökning av utbetalat belopp med 1,54 miljoner kronor från I stödområde 3 är utbetalat stöd i stort sett oförändrat medan en ökning ägt rum i övriga stödområden. Referensstödnivån har underskridits i alla stödområden. Den för stödområdena sammanlagda referensstödnivån har underskridits med 2,13 miljoner kronor. 6

7 2.3.1 Ansökan och utbetalning Utbetalning av stöd för produktion av slaktsvin verkställs enligt det antal slaktsvin som slakterier rapporterar till Jordbruksverket i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:56) om slakteriers rapportering avseende slaktade djur. Utbetalning verkställs tidigast månaden efter senaste redovisning från slakterier. Ansökan om nationellt stöd för slaktsvinsproduktion lämnas till Jordbruksverket och gäller så länge som villkoren för stödet är uppfyllda. Jordbruksverket kontrollerar genom administrativa kontroller att villkoren är uppfyllda. Företag som börjat med slaktsvinsproduktion kan erhålla stöd för slaktsvin som lämnats föregående kalenderår om ansökan lämnas till Jordbruksverket senast den 1 april. 2.4 Smågrisproduktion Stöd lämnas som lägst för 2 men högst för 120 suggor per företag. Djuren måste hållas av sökanden under minst två månader så kallad hållandeperiod efter det att ansökan lämnats till länsstyrelsen. Nationellt stöd lämnades 2004 till 110 företag. Utbetalat stöd uppgår till 2,30 miljoner kronor och överstiger det för 2003 utbetalade beloppet med 0,94 miljoner kronor. De för stödområdena enskilda referensstödnivåerna har underskridits i alla stödområden. Den för stödområdena sammanlagda referensstödnivån har underskridits med 2,10 miljoner kronor. 2.5 Äggproduktion Nationellt stöd för äggproduktion lämnas för värphönor vars ålder vid insättning i produktion understiger 25 veckor. Stöd lämnas för det antal insatta hönor som under kalenderåret överstiger stycken. Under denna gräns utgår inget stöd. Stöd lämnas endast en gång per höna. Under 2004 erhöll 16 företag nationellt stöd för äggproduktion. Detta är en minskning med 4 stycken företag från Utbetalat stöd uppgår till 2,70 miljoner kronor och har ökat med 0,31 miljoner kronor från Det är stödområde 2 som står för ökningen, övriga stödområden uppvisar en svag minskning. Det sammanlagt utbetalade stödet har 2004 överskridit den för stödområdena sammanlagda referensstödnivån på 2,40 miljoner kronor. I såväl stödområde 2 som i stödområde 3 har de för stödområdena enskilda referensstödnivåerna överskridits. 2.6 Antal stödberättigande slaktsvin, suggor och värphönor Med retroaktiv verkan från och med 1 januari 1998 ändrades år 2000 kommissionens beslut nr 96/228/EG varvid antalet spannmålsförbrukande djur (antal slaktsvin, suggor och värphönor omräknat i djurenheter) räknas samman vid jämförelse mellan utfall och referenskvantiteter (beslut 2000/411/EG). Det sammanlagda antalet djurenheter av suggor, slaktsvin och värphönor för vilka stöd lämnades uppgår 2004 till stycken. Därmed har antalet djurenheter för vilka stöd lämnats ökat med stycken från Det antal djurenheter för vilka stöd lämnats uppgår till 81 % av referensnivån. 2.7 Getter Stöd för getproduktion lämnas för lägst 5 getter per företag och år. Endast get av honkön som är äldre än ett år eller har fått killingar berättigar till stöd. Djuren måste hållas av sökanden under minst två månader så kallad hållandeperiod - efter det att ansökan lämnats till länsstyrelsen. Det sammanlagda antalet getter för vilka stöd lämnas var 2004 något högre än det för stödområdena sammanlagda referensantalet. Referensantalet har överskridits i stödområde 2. Stöd lämnades 2004 till 115 företag. Utbetalat stöd uppgår 2004 till 1,19 miljoner kronor vilket innebär en ökning av utbetalat belopp med 0,30 miljoner kronor från Ökning har ägt rum i alla stödområden. Den för stödområdena sammanlagda referensstödnivån har underskridits med 0,01 miljoner kronor. 7

8 2.8 Bär- och grönsaksproduktion Stöd för bär- och grönsaksproduktion lämnas för en minsta areal om 0,3 hektar. Minsta bidragsberättigande skiftesstorlek är 0,1 hektar. Stöd lämnades 2004 till 117 företag. Utbetalat stöd uppgår till 1,16 miljoner kronor och översteg därmed det 2003 utbetalade stödet med 0,10 miljoner kronor. Såväl den för stödområdena sammanlagda referensnivån som de för stödområdena enskilda referensnivåerna har underskridits. Den sammanlagda referensnivån har underskridits med 0,87 miljoner kronor. 2.9 Sammanlagt utbetalat nationellt stöd 2004 Sammanlagt utbetalat nationellt stöd (undantaget stöd för potatisodling) uppgår 2004 till 297,99 miljoner kronor och har därmed ökat med 2,05 miljoner kronor från Den för stödområdena sammanlagda referensnivån har underskridits med 20,68 miljoner kronor. Utbetalat stöd har 2004 ökat i alla stödområden från För produktionsgrenen ägg har stödet överskridit den enskilda referensnivån, för övriga produktionsgrenar har stödet understigit de enskilda produktionsgrenarnas referensnivåer Potatisproduktion Stöd för potatisproduktion lämnas för en minsta areal om 0,5 hektar. Minsta bidragsberättigande skiftesstorlek är 0,1 hektar. Utbetalat stöd uppgår 2004 till 4,60 miljoner kronor vilket är en ökning av utbetalat belopp med 0,50 miljoner kronor från

9 3 Effekter av stödet 3.1 Allmän utveckling Det nationella stödet har stor betydelse för mjölkföretagens ekonomi. Speciellt gäller detta stödområde 1 där stödet uppgick till 22 % av mjölkproducenternas bruttointäkter år Motsvarande siffror för stödområde 2a och 2b var 16 respektive 11 %. I stödområde 3 var siffran lägre, 2 %. I stödområde 1 2 är stödet av den omfattningen att det kan bedömas vara av avgörande betydelse för fortsatt jordbruksproduktion. Strukturomvandlingen av jordbruket sker snabbt inom stödområdena liksom i övriga delar av landet. Lönsamheten i den för stödområdet viktiga produktionsgrenen mjölk har trots en effektivisering av produktionen försämrats något. Samma utveckling kan noteras för många regioner i Mellansverige. Tillgängligt underlag ger ingen entydig bild av om lönsamheten i stödområdet har försämrats relativt sett jämfört med Mellansverige. Det nationella stödets betydelse för den sociala utvecklingen inom stödområdet består främst av att stödet medverkar till att bromsa befolkningsminskningen och därigenom skapa bättre underlag för service i de glesbefolkade landsbygdsområdena i regionen. Sysselsättningen inom jordbruksnäringen minskade dock totalt sett i stödområde 1 3 under perioden Produktionens utveckling Enskilda produktionsgrenar Under en följd av år har jordbruksproduktionens samlade värde minskat inom stödområdet. År 2004 stabiliserades dock utvecklingen vilket berodde på att produktionen av ägg, slaktsvin samt bär och grönsaker steg markant vilket kompenserade en sjunkande mjölkproduktion. Skillnaden i utveckling mellan olika delområden inom stödområdet är betydande. I stödområde 2a fortsatte mjölkinvägningen att stiga mellan 2003 och 2004, medan övriga områden uppvisade en motsatt utveckling. Antalet stödmottagare minskade under perioden med drygt 40 % och är år 2004 nere i stycken. Jämfört med 2003 uppgår minskningen till 7 %. Minskningen gäller i första hand producenter med färre än 25 mjölkkor. Utbetalat stöd uppvisar procentuellt sett en betydligt svagare minskning än antalet stödmottagare. Mellan 1997 och 2004 minskade det utbetalade stödet (produktionsstöd + transportstöd) med 5,8 miljoner kronor och uppgår år 2004 till 278,6 miljoner kronor. Utbetalat stöd understiger i alla stödområden referensnivån. Det utbetalade stödet minskade i alla stödområden utom i 2a där en fortsatt svag ökning kunde noteras. I stödområde 1 och 3 minskade stödet med drygt 2 % och i stödområde 2b med drygt 1 %. Stödet till slaktsvinsproduktionen är det näst största nationella stödet. Utbetalat stöd uppgick år 2004 till 12,04 miljoner kronor vilket är en ökning med 1,54 miljoner kronor (14,7 %) jämfört med året innan. Referensnivån underskrids i alla stödområden. Produktionsökningen hänför sig till stödområde 1 och 2 medan produktionen i stödområde 3 var ungefärligt oförändrad. Antal företag med stöd fortsätter att minska var antalet stödföretag 103 stycken, vilket är ett färre än Övriga nationella stöd berör för stödområdet relativt små produktionsgrenar. Under de första åren efter EUinträdet sjönk de utbetalade stödbeloppen totalt sett för dessa produktionsgrenar. Nivån har stabiliserats under de senaste åren och under 2004 kan en ökning konstateras. Detta gäller framförallt produktionen av ägg som fortsatt att öka markant och överskrider nu referensnivån i stödområde 2 och 3. Även produktionen av smågrisar ökade. Detta i förening med att stödet per sugga steg ledde till en kraftig procentuell ökning av utbetalat stöd under Även stöden till getter, grönsaker och bär steg under Slutsatser I stödområdet dominerar mjölkproduktionen stort. Av det samlade produktionsvärdet i dessa områden svarar mjölken för närmare 70 %. Även svinuppfödning och specialiserad nötköttsproduktion är av betydelse. Övriga produktionsgrenar är av mindre omfattning. Av dessa är äggproduktion, gethållning, potatisodling samt bär och grönsaksodling föremål för stöd. Produktionen av mjölk uppvisade totalt sett en ganska jämn minskning mellan åren 1995 och 2004 för stödområdet. Antalet mjölkkor minskade procentuellt snabbare än mjölkproduktionen. 9

10 Slaktsvinsproduktionen ökade markant mellan 2003 och 2004 liksom produktionen av smågrisar, ägg, bär och grönsaker. Även antalet getter steg. Antalet stödmottagare har totalt sett minskat i stödområde 1 3. En allmän tendens är att produktionen koncentreras till färre och större enheter. Den totala åkerarealen har inte påverkats nämnvärt. Det är svårt att dra några säkra slutsatser om det nationella stödets påverkan på utvecklingen under Minskningen i mjölkproduktionen är i linje med den allmänna utvecklingen i hela landet och stödet har utan tvekan medverkat till att utvecklingen i stödområdet i stort följt utvecklingen totalt för landet. Uppgiften i bilaga 3 om antalet mjölkföretag 2004 bygger på stickprov och är osäker. Åren 1999 och 2003 genomfördes totalundersökningar och uppgifterna för de åren är relativt säkra. Antalet företag totalt för stödområdet minskade med 35 % mellan de åren vilket kan jämföras med 30 % för hela riket. Spridningen mellan olika stödområden är stor. I stödområde 2a har strukturutvecklingen gått snabbt och antalet företag har sjunkit med 40 % mellan 1999 och 2003 samtidigt som mjölkinvägningen endast förändrats obetydligt. Under 2004 har mjölkproduktionen stigit och ligger nu över 1999 års nivå. I stödområde 1 har produktionen minskat med 11 % mellan 1999 och 2003 samtidigt som antalet företag minskade med över 50 %. Under 2004 har mjölkinvägningen fortsatt att minska. Stödområde 3 uppvisar en liknande utveckling som stödområde 1 men antalet företag minskade inte lika starkt under perioden (43 %). I stödområde 2b har utvecklingen gått långsammare än för övriga områden. Antalet företag minskade med 11 % mellan 1999 och 2003 och mjölkinvägningen minskade med någon procent. Under 2004 har mjölkinvägningen fortsatt att minska. När det gäller andra produktionsgrenar än mjölk har Jordbruksverket inte gjort några analyser. Den markanta ökningen inom bl a fläskproduktionen har troligen andra förklaringsgrunder än det nationella stödets påverkan. Periodiseringen av slakten kan vara en viktig förklaringsgrund. Under 2002 var slakten betydligt högre än Under 2005 kommer EUs stödsystem att läggas om i stora delar. Den relativa lönsamheten mellan produktionsgrenar kan komma att ändras i samband med detta. Detta påverkar de ekonomiska förutsättningarna för det norrländska jordbruket. De framtidsbedömningar som Jordbruksverket nyligen gjort pekar mot ett sjunkande mjölkpris vilket indirekt kan leda till en snabbare strukturomvandling än hittills med koncentration till färre och större enheter. I vissa delar av Norrland är möjligheterna till strukturrationaliseringar begränsade och utslagningen av företag kan där förväntas bli stor. Det kan där bli nödvändigt att bredda verksamheten till andra aktiviteter än traditionellt jordbruk för att driva företaget vidare. För beskrivning av miljöeffekter hänvisas till föregående års rapport. Beskrivningen är aktuell även för

11 Bilaga 1: Kommissionens beslut 96/228/EG genom nationell lagstiftning Sverige har tillämpat kommissionens beslut nr 96/228/EG, ändrat genom beslut nr 97/557/EG, genom följande nationella lagstiftning: Förordning SFS (1985:672) av den 27 juni 1985 om prisstöd till viss jordbruksproduktion (ändrad genom 1986:633, 1991:897, 1991:863, 1992:483, 1994:1311, 1995:1013, 1996:8, 1996:92). Förordningen upphörde att gälla den 1 maj Förordning SFS (1996:93) av den 22 februari 1996 om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige (ändrad genom 1996:300, 1997:660, 1998:1582, 2001:158 och 2004:287). Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1996:54) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige (ändrad genom 1996:67, 1997:22, 1998:63, 1998:124, 2000:38, 2000:97, 2001:1, 2001:110, 2002:9 och 2002:91). 11

12 Bilaga 2: Tabeller för stödår 2004 Tabell 1. Sektorn för komjölk 2004, stödområde 1 3 Stödområde 1 2a 2b 3 Totalt Referensantal mjölkkor Antal mjölkkor* Pristillägg per kg (SEK) 1,07 0,71 0,47 0,09 Referensnivå produktionsstöd (MSEK) 54,00 158,00 56,37 7,50 275,87 Utbetalat produktionsstöd (MSEK) 45,79 156,05 53,26 6,39 261,49 Transportstöd, referensnivå (MSEK) 2,20 8,70 4,90 2,80 18,60 Utbetalat transportstöd (MSEK) 1,86 8,61 4,44 2,20 17,11 Sammanlagd referensnivå (MSEK) 56,20 166,70 61,27 10,30 294,47 Sammanlagt utbetalat (MSEK) 47,65 164,66 57,70 8,59 278,60 *Urvalsundersökning. /LBR Tabell 2. Direktförsäljning kvotåret 03/04, stödområde 1 3 Stödområde Kvantitet (kg) Belopp (SEK) a b Totalt Tabell 3. Slaktsvinsproduktion 2004, stödområde 1 3 Stödområde Totalt Total produktion (ton) Tillämpat stöd (SEK/djur) Referensstödnivå (MSEK) 0,46 13,05 0,66 14,17 Utbetalat stöd (MSEK) 0,23 11,49 0,32 12,04 Tabell 4. Smågrisproduktion 2004, stödområde 1 3 Stödområde Totalt Referensstödnivå (MSEK) 0,22 3,79 0,39 4,40 Tillämpat stöd (SEK/djur) Utbetalat stöd (MSEK) 0,03 1,98 0,29 2,30. Tabell 5. Äggproduktion 2004, stödområde 1 3 Stödområde Totalt Referensstödnivå (MSEK) 0,67 1,69 0,048 2,40 Tillämpat stöd (SEK/djur) 13,45 13,45 3,60 Utbetalat stöd (MSEK) 0,43 2,11 0,16 2,70 Tabell 6. Sammanräkning av djurantal för utbetalat nationellt stöd 2004 Djurslag Referensantal djur Djurenhetsvärde Antal stöddjur Antal stöddjursenheter Sugga , Slaktsvin , Värphönor , Sammanlagt Referensantal Tabell 7. Underlag till tabell 6, antal spannmålsförädlande djur 2004 Stödområde Totalt Referensantal slaktsvin Antal slaktsvin med stöd Referensantal suggor Antal suggor med stöd Referensantal värphönor Antal värphönor med stöd

13 Tabell 8. Getproduktion 2004, stödområde 1 3 Stödområde Totalt Referensstödnivå (MSEK) 0,60 0,40 0,20 1,20 Referensantal Tillämpat stöd (SEK/djur) Antal getter med stöd Utbetalat stöd (MSEK) 0,54 0,46 0,19 1,19 Tabell 9. Bär- och grönsaksproduktion 2004, stödområde 1 3 Stödområde Totalt Referensstödnivå (MSEK) 1,84 0,19 2,03 Referensareal (ha) Tillämpat stöd (SEK/ha) Areal med stöd (ha) 89,7 302,0 20,8 412,5 Utbetalat stöd (MSEK) 0,26 0,86 0,04 1,16 Tabell 10. Potatisproduktion 2004, stödområde 1 3 Stödområde 1 2a 2b 3 Totalt Tillämpat stöd (SEK/ha) Areal med stöd (ha) 202, ,2 359,3 998, ,4 Utbetalat stöd (MSEK) 0,55 2,75 0,34 0,96 4,60 Tabell 11. Utbetalat nationellt stöd 2004 (MSEK) Stödområde Totalt 2004/291/EG Komjölk 45,79 209,32 6,39 261,49 275,87 Getter 0,54 0,46 0,19 1,19 1,20 Slaktsvin 0,23 11,49 0,32 12,04 14,17 Suggor 0,03 1,98 0,29 2,30 4,40 Värphönor 0,43 2,11 0,16 2,70 2,40 Bär- och grönsaker 0,26 0,86 0,04 1,16 2,03 Transport 1,86 13,05 2,20 17,11 18,60 Totalt 49,14 239,27 9,58 297,99 318,67 Potatis 0,55 3,10 0,96 4,60 13

14 Bilaga 3: Tabeller över stödformernas och jordbrukets utveckling Tabell 1. Jämförelse av avvikelser vid fältkontroll åren inom grödgruppen bär och grönsaker, samtliga avvikelser Avvikelse, brukare Avvikelse, areal År Antal Procent Hektar Procent ,0 2 3, ,0 7,9 17, ,0 12,4 13, ,3 21,3 18, ,8 6,6 7, ,7 4,0 13, ,9 20,8 18, ,6 1,6 6,1 2004* 25 55,6 24,3 11,7 *Nationellt stöd för potatis ingår from 2004 i kontrollurvalet. Tabell 2. Mjölkproduktionen i det nationella stödområdet, Stödår Antal företag Antal stödföretag Stödföretags andel av kvotföretag i riket 1995** ,3 14,6 1996* ,5 14,7 1997* ,4 1998* ,7 14,3 1999** ,7 2000* ,9 14,8 2001* ,9 14,1 2002* ,4 14,7 2003** ,4 13,9 2004* ,3 13,8 *Urvalsundersökning **Totalundersökning /LBR Stödföretagens andel av mjölkproduktion i riket Tabell 3. Antal företag med mjölkkor, stödområdet och hela landet, Stödår 1 2:a 2:b Sverige 1995** * * * ** * * * ** * *Urvalsundersökning **Totalundersökning Källa: LBR Tabell 4. Totalt antal mjölkkor, stödområdet, Stödår 1 2a 2b Sverige 1995** * * * ** * * * ** * *Urvalsundersökning **Totalundersökning Källa: LBR 14

15 Tabell 5. Mjölkproduktion med stöd (ton) samt mängd invägd mjölk i Sverige, Stödår 1 2a 2b Sverige /Svensk Mjölk Tabell 6. Mjölkproduktion, utbetalt stöd (MSEK), Stödår 1 2a 2b ,47 151,75 55,00 7,55 266, ,15 152,21 55,02 7,39 266, ,59 155,61 54,35 7,23 268, ,70 155,14 54,86 7,05 266, ,67 153,28 54,24 7,03 264, ,75 153,97 54,74 6,72 263, ,88 155,20 53,95 6,55 262, ,79 156,05 53,26 6,39 261,49 Referensnivå 54,00 158,00 56,37 7,50 275,87 Tabell 7.Transportstöd för mjölk, utbetalt (MSEK), Stödår 1 2a 2b ,16 8,42 4,63 2,60 17, ,15 8,44 4,63 2,57 17, ,09 8,48 4,58 2,52 17, ,03 8,56 4,59 2,46 17, ,03 8,49 4,54 2,42 17, ,95 8,51 4,56 2,31 17, ,88 8,56 4,50 2,24 17, ,86 8,61 4,44 2,20 17,11 Referensnivå 2,20 8,70 4,90 2,80 18,60 Tabell 8. Stöd för mjölkproduktion och transport, utbetalt (MSEK), Stödår 1 2a 2b ,49 159,98 59,59 10,15 284, ,30 160,65 59,65 9,96 284, ,68 164,09 58,93 9,75 286, ,73 163,70 59,45 9,51 284, ,70 161,77 58,78 9,45 281, ,70 162,49 59,30 9,03 280, ,76 163,76 58,45 8,79 279, ,65 164,66 57,70 8,59 278,60 Referensnivå 56,20 166,70 61,27 10,30 294,47 Tabell 9. Direktförsäljning av mjölk med stöd (ton), Stödår 1 2a 2b Tabell 10. Direktförsäljning, utbetalt stöd (KSEK), Stödår 1 2a 2b ,19 10,77 40,12 3,66 190, ,94 13,00 33,06 3,79 196, ,28 15,86 32,17 2,99 194, ,30 8,52 30,63 3,18 132, ,17 15,46 29,09 4,44 168, ,00 19,05 30,43 1,98 181, ,65 19,67 26,75 1,86 168, ,81 31,28 26,62 0,42 168,13 15

16 Tabell 11. Slaktsvinsproduktion, stödområdet, Stödår Antal stödföretag Tabell 12. Total slaktsvinsproduktion (ton), stödområdet, Stödår Referensnivå Tabell 13. Slaktsvinsproduktion, utbetalt stöd (MSEK), Stödår ,38 8,90 0,80 10, ,50 8,92 0,35 9, ,58 11,52 0,48 12, ,46 12,59 0,47 13, ,23 12,55 0,45 13, ,09 11,02 0,41 11, ,19 11,21 0,39 11, ,13 10,84 0,40 11, ,13 10,04 0,33 10, ,23 11,49 0,32 12,04 Referensnivå 0,46 13,05 0,66 14,17 Tabell 14. Smågrisproduktion, stödområdet, Stödår Antal stödföretag Tabell 15. Smågrisproduktion, utbetalt stöd (MSEK), Stödår ,15 2,08 0,12 2, ,12 1,93 0,11 2, ,14 1,80 0,09 2, ,11 1,70 0,07 1, ,11 1,52 0,08 1, ,06 1,24 0,07 1, ,02 1,18 0,05 1, ,02 1,27 0,07 1, ,03 1,25 0,06 1, ,03 1,98 0,29 2,30 Referensnivå 0,22 3,79 0,39 4,40 16

17 Tabell 16. Äggproduktion, utbetalt stöd (MSEK), Stödår ,14 1,15 0,05 2, ,25 1,26 0,11 2, ,49 1,86 0,29 2, ,41 1,86 0,14 2, ,32 1,40 0,17 1, ,26 0,97 0,12 1, ,39 1,25 0,16 1, ,41 0,85 0,17 1, ,54 1,66 0,19 2, ,43 2,11 0,16 2,70 Referensnivå 0,67 1,69 0,048 2,40 Tabell 17. Totalt antal djurenheter av suggor, slaktsvin och värphönor med stöd, Stödår Suggor Slaktsvin Värphönor Referensantal Tabell 18. Antal suggor, slaktsvin och värphönor med stöd, Stödår Suggor Slaktsvin Värphönor Tabell 19. Getproduktion, antal djur med stöd, Stödår Referensantal Tabell 20. Getproduktion, utbetalt stöd (MSEK), Stödår ,50 0,41 0,14 1, ,48 0,42 0,10 1, ,42 0,44 0,14 1, ,42 0,44 0,18 1, ,38 0,41 0,17 0, ,42 0,42 0,17 1, ,35 0,37 0,19 0, ,39 0,44 0,11 0, ,37 0,40 0,12 0, ,54 0,46 0,19 1,19 Referensnivå 0,60 0,40 0,20 1,20 17

18 Tabell 21. Bär- och grönsaksproduktion inom stödområdet, Stödår Antal företag med stöd Tabell 22. Bär- och grönsaksproduktion, areal med stöd (ha), Stödår ,0 92,0 643, ,6 497,5 98,4 671, ,4 435,4 79,8 601, ,5 340,8 64,7 474, ,8 319,0 52,3 429, ,2 316,2 62,0 437, ,6 284,6 24,1 363, ,6 287,2 19,2 369, ,5 287,5 28,0 381, ,7 302,0 20,8 412,5 Referensareal Tabell 23. Bär- och grönsaksproduktion, utbetalt stöd (MSEK), Stödår ,78 0,79 0,17 1, ,21 1,41 0,18 1, ,21 1,41 0,18 1, ,20 0,97 0,12 1, ,16 0,91 0,10 1, ,17 0,90 0,12 1, ,16 0,81 0,04 1, ,18 0,82 0,04 1, ,19 0,82 0,05 1, ,26 0,86 0,04 1,16 Referensnivå 1,84 0,19 2,03 Tabell 24. Potatisproduktion, areal med stöd (ha), Stödår 1 2a 2b Tabell 25. Potatisproduktion, utbetalat stöd (MSEK), Stödår 1 2a 2b ,71 2,82 0,46 0,38 4, ,57 2,94 0,41 0,45 4, ,51 3,05 0,38 0,63 4, ,53 2,76 0,35 0,63 4, ,47 2,55 0,34 0,60 3, ,52 2,68 0,31 0,59 4, ,55 2,75 0,34 0,96 4,60 18

19 Tabell 26. Utbetalt nationellt stöd (MSEK), Stödår Komjölk Get Slaktsvin Sugga Värphönor Bär/grönsaker Transport Totalt Potatis ,59 1,00 12,58 2,03 2,64 1,80 17,81 304,45 5, ,77 1,04 13,52 1,88 2,41 1,29 17,79 304,70 4, ,78 0,96 13,23 1,71 1,89 1,17 17,67 305,41 4, ,76 1,01 11,52 1,37 1,34 1,19 17,52 300,71 4, ,22 0,91 11,79 1,25 1,80 1,01 17,48 298,46 4, ,18 0,93 11,37 1,36 1,43 1,04 17,34 296,66 3, ,58 0,89 10,50 1,34 2,39 1,06 17,18 295,94 4, ,49 1,19 12,04 2,30 2,70 1,16 17,11 297,99 4,60 Ref.niv. 275,87 1,20 14,17 4,40 2,40 2,03 18,60 318,67 Tabell 27. Kompensationsbidrag och miljöersättningar, totalt utbetalt i stödområde 1 3 (MSEK), Stödår Lfak* Lmoppet** Lmbete*** Lmeko**** Summa ,94 270,95 10,01 57,59 668, ,35 269,75 16,32 66,48 685, ,07 272,61 18,03 73,04 689, ,45 258,42 17,90 76,68 650, ,35 270,56 33,31 86,91 681, ,38 273,28 35,61 84,32 682, ,52 274,38 39,88 93,76 694, ,46 273,09 42,21 102,95 703,71 *Lfak: Kompensationsbidrag **Lmoppet: Miljöersättning för öppet och varierat odlingslandskap ***Lmbete: Miljöersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar ****Lmeko: Miljöersättning för ekologiska produktionsformer Tabell 28. Antal jordbruksföretag, stödområdet och hela landet, Stödår 1 2a 2b Sverige ** * * * ** * * * ** * *Urvalsundersökning **Totalundersökning Källa: LBR Tabell 29. Jordbruksareal (ha), stödområdet och hela landet, Stödår 1 2a 2b Sverige 1995** * * * ** * * * ** * *Urvalsundersökning **Totalundersökning Källa: LBR 19

20 Tabell 30. Spannmålsareal (ha), stödområdet och hela landet, Stödår 1 2a 2b Sverige 1995** * * * ** * * * ** * *Urvalsundersökning **Totalundersökning Källa: LBR Tabell 31. Vallareal (ha), stödområdet och hela landet, Stödår 1 2a 2b Sverige 1995** * * * ** * * * ** * *Urvalsundersökning **Totalundersökning Källa: LBR Tabell 32. Betemarksareal (ha), stödområdet och hela landet, Stödår 1 2a 2b Sverige 1995** * * * ** * */*** */*** **/*** */*** *Urvalsundersökning **Totalundersökning ***Uppgifter ej jämförbara med tidigare år p.g.a. att stödsystemets definition på betesmark ligger till grund för arealuppgifterna. Källa: LBR/IAKS 20