Nissans vattenråd. Recipientkontrollen

Transkript

1 Nissans vattenråd Recipientkontrollen

2 Nissans vattenråd 16 Rapportdatum: Version: 1. Projektnummer: 2899 Uppdragsgivare: Utförare: Författare: Kvalitetsgranskare: Medverkande: Underleverantörer: Bilder: Nissans vattenråd Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Org nr Hanna Thevenot, Per-Anders Nilsson, Ylva Meissner, Jenny Palmkvist, Ina Bloch och Ulf Ericsson Ulf Ericsson Martin Mattsson Alcontrol AB Omslagsbilden: provpunkt 6.1 Nissan Allt bildmaterial i rapporten omfattas av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, om inte annat anges

3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Undersökningarnas omfattning och metodik... 6 Provtagningspunkter och frekvens... 6 Undersökningsmoment, metoder och utvärdering... 9 Vattenkemi... 9 Metaller i vattenmossa... Bottenfauna Växtplankton Kiselalger Sediment Vattenföringsbestämningar Kalkeffektuppföljning samt utsläpp från större punktkällor Statusklassningar enligt EUs ramdirektiv för vatten Resultat Nederbörd och temperatur Näringsämnen/eutrofiering Kemi Biologi... Transporter Syretillstånd och syretärande ämnen Tillstånd Transporter Ljusförhållanden Surhetstillstånd Kemi Biologi Metaller i vatten och vattenmossa Tillstånd och avvikelse Årets resultat i förhållande till statusklassningar enligt vattendirektivet. 31 Näringsämnen Försurning Miljögifter Hydromorfologisk påverkan Avvikelser under året Referenser Bilaga 1. Resultat lokal för lokal...38 Bilaga 2. Vattenkemi, rinnande vatten (L1) Bilaga 3. Vattenkemi, sjöar (L2)

4 Bilaga 4. Metaller, rinnande vatten (L3) Bilaga 5. Metaller i vattenmossa Bilaga 6. Vattenkemi i punkt 1, Slottsmöllan Bilaga 7. Transportberäkningar Bilaga 8. Bedömning av vattenkemi och metaller Bilaga 9. Bottenfauna i rinnande vatten Bilaga. Växtplankton i sjöar Bilaga 11. Kiselalger i rinnande vatten Bilaga 12. Vattenkemi i Hallands län, kalkeffektuppföljning Bilaga 13. Vattenkemi i Jönköpings län, kalkeffektuppföljning Bilaga 14. Utsläppsdata från större punktkällor i Hallands och Jönköpings län

5 Inledning Nissan har sina källflöden på det småländska höglandet, cirka fem kilometer väster om Taberg. Efter cirka mil och omkring 315 meters fallhöjd rinner Nissan ut i Laholmsbukten vid Halmstad. Avrinningsområdet omfattar totalt 268 km 2 och huvuddelen av arealen består av skogsmark. Sjöar utgör cirka fem procent av området och jordbruksmark upptar cirka sex procent. Till Nissan rinner tre större biflöden: Anderstorpsån, Färgån och Kilan. Ett flertal kommunala reningsverk, pappersbruket i Hyltebruk samt flera andra industrier (bland annat ytbehandlingsindustrier) har utsläpp till Nissan. På 19-talet var Nissan kraftigt förorenad, men genom strukturomvandlingar i industrin och en effektiv rening av utsläppen har vattenkvaliteten förbättrats avsevärt sedan början av 197-talet. Förutom påverkan från utsläpp är vattendraget påverkat av reglering och utnyttjas för kraftproduktion. Nissans vattenvårdsförbund, som bildades 196, ombildades i juni till ett vattenråd. Vattenrådet samordnar vattenkontrollen i Nissans vattensystem. Rådets medlemmar består huvudsakligen av berörda kommuner samt av de industrier som har intresse av att bevaka vattenkvaliteten i Nissan. Det nu gällande kontrollprogrammet som fastställdes har reviderats vid ett flertal tillfällen, senast samt Programmet utformades enligt de numera upphävda Naturvårdsverkets allmänna råd (SNV 1986:3). Den huvudsakliga målsättningen med undersökningarna är att redogöra för den samlande påverkan i Nissan. Recipientens tillstånd ska, i regional skala beskrivas, och transporter från enskilda ämnen i vattensystemets olika grenar beräknas., i samarbete med Alcontrol AB, har under 16 utfört provtagning, analys och utvärdering. Medins ansvarar för provtagning, biologiska analyser samt utvärdering av resultaten, och Alcontrol ansvarar för de kemiska analyserna. Vid utvärderingen har även resultat från flodmynningsstationen i Nissan (1), som provtas i den nationella miljöövervakningen, använts. Resultat från länens kalkeffektkontroll samt belastning från punktkällor redovisas också. I denna rapport presenteras resultaten från de undersökningar som har genomförts under året. Efter ett inledande metodavsnitt beskrivs resultaten övergripande. Här redovisas också transporter av näringsämnen och metaller. I Bilaga 1 sammanfattas resultaten från alla undersökningstyper för var och en av provpunkterna. Samtliga primärdata från undersökningarna år 16 presenteras i bilagor i slutet av rapporten. Primärdata finns även tillgängligt på vattenrådets hemsida. 5

6 Undersökningarnas omfattning och metodik Provtagningspunkter och frekvens Under året har provtagning utförts vid 32 provpunkter i rinnande vatten och provpunkter i sjöar (Tabell 1 och Figur 2). Den nedersta stationen i Nissan (1) är en flodmynningsstation som provtas i den nationella miljöövervakningen. I Tabell 1 framgår vilken typ av provtagning som har genomförts vid respektive provpunkt. I rinnande vatten genomförs den vattenkemiska provtagningen varje eller varannan månad och provtagning för metallhaltsbestämning i vattenmossa utförs en gång om året. Bottenfauna i rinnande vatten provtas vart tredje år (nästa gång 17) med undantag av en lokal (2 Nissan) som provtas varje år. Kiselalgsundersökningar utförs varje år, med undantag av en lokal (141 Västerån), som undersöks vart tredje år (nästa gång 17). I sjöarna tas vattenkemiska prover en gång om året. I 6 stycken sjöar tas då även växtplanktonprover. Provtagning av bottenfauna i profundalen görs vart tredje år (nästa gång 18). Sedimentprovtagning utförs i alla sjöar med undantag av 44 Hestrasjön. Provtagningen görs var sjätte år med start 15. Innan detta var den senast genomförda sedimentprovtagningen 6 (Figur 1). Figur 1. Exempel på grupper av flora och fauna som undersöks i Nissans vattensystem. Ö.v. Kiselalgen Eunotia. Ö.h. Dagsländelarven Heptagenia. N.v. Växtplanktonet Tabellaria. N.h. Vattenmossan Fontinalis. 6

7 Tabell 1. Provtagningsstationer 16 med koordinater angivna i RT9 25gonV. L1 = vattenkemi i rinnande vatten, L2 = vattenkemi i sjöar, L3 = utökad vattenkemi (metaller), Mv = metaller i vattenmossa, B = bottenfauna i rinnande vatten, Ki = kiselalger och Pl = planktiska alger. Vattendrag Nr Lokal Karta Koordinater Provtyp Nissan Nissan 1 Slottsmöllan 4C NV /1332 L1, L3 Nissan 2 Nedströms Oskarström 4C NO 62986/1327 L1, L3, Mv, B, Ki Nissan 4 Nyebro 5C SO / L1 Nissan 5 Spångabron 5C SO 63176/ L1 Nissan 6,1 1 km uppströms Glassbodammen 5C SO / L1 Nissan 7 Uppströms Hyltebruk 5C SO 63223/ L1 Nissan 8 Nedströms Skeppshult 5D NV 63355/ L1, L3, Mv, Ki Nissan 8,1 Uppströms Smålandsstenar 5D NV 63443/13573 L1 Nissan 9 Nedströms Gislaved 6D SV 63515/ L1 Nissan Uppströms Gislaved 6D SV 63595/13644 L1 Södra Gussjön 11 6D SV / L2, Pl Nissan 12 Nedströms norra Unnaryd 6D NO 6386/13757 L1 Nissan 14 Uppströms Ryd 7D SO 64398/13859 L1 Sennan Sennan 1 Före inflödet i Nissan 4C NO 62976/1327 L1, Ki Lillån-Bosgårdsån Lillån 31 Före inflödet i Nissan 5C SO 6316/ L1 Kilaån Kilaån 41 Bro vid Gustavsbergs kraftverk 5C SO 63178/1335 L1 Österån 42 Nedströms ARV 5C NO /13444 L1 Västerån 43 Strömmen 5C NO 633/13374 L1 Hestrasjön 44 5C NO / L2 Västerån 45 Oakullen 5C NO /1347 L1 Majsjön 46 6D SV /13529 L2, Pl Skvallran Skvallran 51 Bro vid Brunnsberg 5C SV /13434 L1, L3, Mv Skvallran 55 Uppströms Borabo deponianläggning 5C SO /13457 L1, L3 Färgån Södra Färgen 61 5C SO 63139/ L2, Pl Fjällen 62 5D SV / L2, Pl Jällunden 63 5D NV 63263/13595 L2, Pl Lillån Lillån 71 Svärdabo 5D NV /1362 L1 Anderstorpsån Anderstorpsån 11 Före inflödet i Nissan 5D NV 6347/1364 L1, L3, Ki Anderstorpsån 12 Nedströms Anderstorp 6D SV 6354/13673 Mv Töråsbäcken 13 Anderstorp 6D SV 635/1369 Mv Anderstorpsån 14 Uppströms Anderstorp 6D SV 6353/13688 L1, Mv Hären 15 6D SV 6355/ L2, Pl Götarpsån 17 Nedströms Gnosjö 6D SO 6358/1375 L1, L3, Ki Götarpsån 19 Nedströms Åsenhöga 6D SO 6364/1376 L1, Mv Hylteån Hylteån 11 Nedströms Isaberg 6D SV 6368/13676 L1 Källerydsån Källerydsån 131 Nedströms Nissafors 6D SV / L1 Källerydsån 132 Dummebäcken 6D SV 63648/13728 L1 Västerån Västerån 141 Bro vid Skogfors (referens) 6D NV 63778/13735 L1 Lagmanshagasjön 142 6D NV 6385/ L2 Valån Norra Vallsjön 151 6D SO /13775 L2 Svanån Rasjön 161 6D NO /13863 L2 Älgån Älgån 171 Nedströms Bottnaryd 7D SO 642/13844 L1 7

8 Figur 2. Karta över provpunkternas läge i Nissans avrinningsområde. Lokalernas namn framgår av Tabell 1. 8

9 Undersökningsmoment, metoder och utvärdering Utvärdering av kemi och biologi har i huvudsak följt Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter 13:19 samt Naturvårdsverkets nuvarande och tidigare bedömningsgrunder: 7:4, 4913, 49, 4921 och 9:4 (Havs- och Vattenmyndigheten 13; Naturvårdsverket 7, 1999 a, b, c och 199). I Bilaga 1 redovisas tillstånd och status för de kemiska och biologiska parametrarna lokal för lokal. Vattenkemi I rinnande vatten omfattade den vattenkemiska undersökningen (L1) samt den utökade vattenkemiska undersökningen (L3) ett flertal parametrar, se Tabell 2. Provtagningen genomfördes i enlighet med ISO (SIS 14c), SS-EN ISO (SIS 7), SS-EN (SIS 1993), SS-EN ISO 5814 (SIS 12b) och ISO (SIS 14d). Analyser utfördes i enlighet med gällande SISnormer (Tabell 2). I sjöarna innefattade den vattenkemiska provtagningen (L2) ett flertal parametrar, se Tabell 2. Provtagningen genomfördes i enlighet med ISO (SIS 1987), SS-EN ISO (SIS 7), SS-EN (SIS 1993), SS-EN ISO 5814 (SIS 12b), ISO (SIS 14d) samt Handledning för miljöövervakning (Havs- och Vattenmyndigheten 16a). Analyser utfördes i enlighet med gällande SIS-normer (Tabell 2). Tabell 2. Undersökta vattenkemiska parametrar och dess analysmetoder. Parameter Analysmetod Parameter Analysmetod Vattenkemi, rinnande (L1) Vattenkemi, sjöar (L2) forts. Temperatur ( C) - Syremättnad (O 2 %) Beräkning Turbiditet (FNU) SS-EN ISO Klorofyll A SS mod Färgtal (mg/l Pt) SS-EN ISO 7887:12C mod Kalcium (Ca) SS-EN ISO :9 Absorbans vid 4 nm, filt SS-EN ISO 7887:12, C mod Magnesium (Mg) SS-EN ISO :9 TOC SS-EN 1484 utg 1 Natrium (Na) SS-EN ISO :9 Konduktivitet SS-EN Kalium (K) SS-EN ISO :9 ph SS-EN ISO 523:12 Klorid (Cl) SS-EN ISO 34-1:9 Alkalinitet SS-EN ISO , utg 1 Sulfat (SO4) SS-EN ISO 34-1:9 Nitrit/Nitratkväve (NO2/3 -N) ISO :13 C Utökad vattenkemi, rinnande (L3) Ammoniumkväve (NH4 -N) ISO :13 B Aluminium (Al), totalt SS-EN ISO :5 Totalkväve (N) SS-EN 1226:4 Aluminium (Al), monomert Intern, spektrofoto Totalfosfor (P) SS-EN ISO :5 Aluminium (Al), labilt Beräkning Syrgashalt (O 2 ) ISO Klorid (Cl) SS-EN ISO 34-1:9 Syremättnad (O 2 %) Beräkning Bor (B) SS-EN ISO :9 Vattenkemi, sjöar (L2) Bly (Pb) SS-EN ISO :5 Siktdjup - Järn (Fe) SS-EN ISO :9 Temperatur ( C) - Kadmium (Cd) SS-EN ISO :5 Turbiditet (FNU) SS-EN ISO Kalcium (Ca) SS-EN ISO :9 Färgtal (mg/l Pt) SS-EN ISO 7887:12C mod Kalium (K) SS-EN ISO :9 Absorbans vid 4 nm, filt SS-EN ISO 7887:12, C mod Kisel (Si) SS-EN ISO :9 Absorbans vid 4 nm, ofilt SS-EN ISO 7887:12, C mod Kobolt (Co) SS-EN ISO :5 TOC SS-EN 1484 utg 1 Koppar (Cu) SS-EN ISO :5 Konduktivitet SS-EN Krom (Cr) SS-EN ISO :5 ph SS-EN ISO 523:12 Magnesium (Mg) SS-EN ISO :9 Alkalinitet SS-EN ISO , utg 1 Mangan (Mn) SS-EN ISO :9 Nitrit/Nitratkväve (NO2/3 -N) ISO :13 C Natrium (Na) SS-EN ISO :9 Ammoniumkväve (NH4 -N) ISO :13 B Nickel (Ni) SS-EN ISO :5 Totalkväve (N) SS-EN 1226:4 Sulfat (SO4) SS-EN ISO 34-1:9 Totalfosfor (P) SS-EN ISO :5 Zink (Zn) SS-EN ISO :5 Syrgashalt (O 2 ) ISO

10 Vid klassning av status och tillstånd för vattenkemiska parametrar och bedömning av avvikelse för metaller har medelvärden, medianvärden respektive minimivärden använts från de tre senaste åren enligt Tabell 3. Alla vattenkemiska grunddata (L1, L2 och L3) för 16 finns redovisade i bilagorna 2-4 och 6. En mer detaljerad beskrivning av klassgränserna som använts för status- och tillståndsklassningarna finns i Bilaga 8. Tabell 3. Beräkningsgrunder för tillståndsklassning och bedömning av påverkansgrad. Parameter Värde Parameter Värde Tot-P Medel Grumlighet Medel Tot-N Medel Siktdjup Medel Tot-N/Tot-P-kvot Medel Alkalinitet Median Arealförlust Tot-P/N Medel ph Median Syre Min Metaller i vatten Medel TOC Medel Metaller i vattenmossa Medel Färg Medel Näringsämnen från vattenkemiska mätningar har sedan 9 redovisats med både status- och tillståndsklassificering. Statusklassificeringen av näringsämnen grundar sig här på totalhalten av fosfor enligt Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter samt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 7 (Havsoch Vattenmyndigheten 13; Naturvårdsverket 7). Metaller i vattenmossa De metaller som analyserades i vattenmossa finns redovisade i Tabell 4. Provtagning av vattenmossa för metallhaltsbestämning genomfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 4). Analyserna genomfördes i enlighet med gällande SIS-normer (Tabell 4). Jämförelsevärdena som använts finns beskrivna i Naturvårdsverket rapport 49 (Naturvårdsverket 1999b). Vid bedömning av avvikelse för metaller har treårsmedelvärden använts. Årets grunddata finns redovisad i Bilaga 5. Tabell 4. Undersökta metaller i vattenmossa samt analysmetoder. Parameter Analysmetod Parameter Analysmetod Metaller i vattenmossa (Mv) Arsenik (As) SS-EN ISO :9 Koppar (Cu) SS-EN ISO :9 Bly (Pb) SS-EN ISO :9 Krom (Cr) SS-EN ISO :9 Järn (Fe) SS-EN ISO :9 Kvicksilver (Hg) SS-EN 1483:7 Kadmium (Cd) SS-EN ISO :9 Nickel (Ni) SS-EN ISO :9 Kobolt (Co) SS-EN ISO :9 Zink (Zn) SS-EN ISO :9

11 Bottenfauna Bottenfaunaundersökningar i rinnande vatten har genomförts enligt SS-EN ISO 87 (SIS 12) och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket a). Vid provtagningen har fem separata prov tagits på varje lokal. Som ett komplement samlades även ett kvalitativt sökprov in. Analysnivån för artbestämning följde Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och Vattenmyndigheten 13). Bottenfaunaundersökningar i sjöars profundal har genomförts enligt SS 2819 (SIS 1986) och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket b). Vid provtagningen har tio separata prov tagits på varje lokal. Artningsnivån följde Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och Vattenmyndigheten 13). Dessutom artbestämdes fjädermyggslarver (chironomidae) och gördelmaskar (clitellata). Primärresultat för 16 års bottenfaunaundersökningar redovisas i Bilaga 9. Resultaten har bedömts i enlighet med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 7), Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (Havsoch Vattenmyndigheten 13) samt Medins bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 9). Dessutom redovisades index enligt Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a, b). Växtplankton Växtplanktonprovtagningen genomfördes enligt SS-EN 16698:15 (SIS 15) och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket c). Vid varje provpunkt togs fem prov som slogs samman till ett samlingsprov. Ur samlingsprovet togs ett delprov för analys. Vid varje provpunkt togs dessutom ett håvprov. Samtliga prov konserverades i Lugols lösning. Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958) i enlighet med SS-EN 154:6 (SIS 6). Beräkningar av individtätheter och biovolymer gjordes enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket c). Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet enligt Hörnström 1979 och Utvärderingen följde bedömningsgrunderna i Naturvårdsverkets handbok 7:4 (Naturvårdsverket 7) och Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och Vattenmyndigheten 13) där klassificeringen baserades på ettårsvärden. I Bilaga 1 redovisas dock statusklassningarna baserade på treårsmedelvärden med undantag av expertbedömningarna som är baserade på ettårsvärden. Mer om provtagnings- och analysförfarande samt bedömningsgrunder redovisas tillsammans med 16 års primärdata i Bilaga. 11

12 Figur 3. Några provtagningstyper som utförs inom Nissans recipientkontrollprogram. Ö.v: Vattenkemiprovtagning. Ö.h: Bottenfaunaprovtagning i rinnande vatten. N.v: Provtagning av växtplankton. N.h: Provtagning av kiselalger. Kiselalger Provtagningen av kiselalger utfördes enligt metod SS-EN (SIS 14a) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och Vattenmyndigheten 16b). Metoden innebär att minst fem stenar i vattendraget borstades av med en ren tandborste varvid påväxtmaterialet sköljdes ner i en behållare med vatten. Provet fixerades med etanol. I de fall det saknades stenar, eller om det var för djupt för att vada, användes vattenväxter. Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes enligt metod SS-EN 1447 (SIS 14b) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och Vattenmyndigheten 16b). Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 7) och Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 13). Vid bedömning av status och tillstånd för kiselalger finns redovisat både årets resultat för sig (Bilaga 11) samt medelvärden från de tre senaste åren (Bilaga 1 och 11). I Bilaga 11 finns primärdata samt mer om analys- och bedömningsförfarandet. 12

13 Sediment Sedimentprovtagningen i sjöar utfördes enligt ISO :1995 (SIS 1995) och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 12). Fem prover togs med rörhämtare i sjöns djuphåla. Propparna skiktades i 2 cm skikt som blandades till samlingsprov. Vid undersökningstillfället 15 togs även ett samlingsprov för bestämning av referensvärde. Detta prov skiktades i 2 cm och togs om möjligt på djupnivån,38-,4 meter. I två sjöar (63 Jällunden och 142 Lagmanshagssjön) togs referensproverna något grundare,18-, respektive,33-,35 meters djup eftersom bottensubstratet omöjliggjorde djupare provtagning. Sedimentproverna analyserade med avseende på torrsubstans, glödgningsförluts, tot-n, tot-p, TOC, metaller (kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly och zink), PAH och PCB. Vattenföringsbestämningar Transporter och arealförluster av totalfosfor, totalkväve, nitrat/nitrit-kväve och TOC samt i förekommande fall metaller har beräknats där det finns tillförlitliga vattenföringsuppgifter. Endast dygnsmedelvärden för vattenföringen har använts för transportberäkningarna. Vattenföringsdata är hämtad från SMHI och är från och med beräknad enligt S-HYPE-modellen (SMHI 17a). Undantagen är provpunkterna Nissan 1, 2, 5 och 7. Vid provpunkt 7 kommer data från kraftverket i Hylte. Vid provpunkt 1, 2 och 5 är vattenföringarna uträknade utifrån dygnsflödena från kraftstationen i Nissaström (Statkraft 17). Transportdata redovisas i Bilaga 7. Kalkeffektuppföljning samt utsläpp från större punktkällor Försurningstillstånd med avseende på buffertkapacitet (minimivärden för alkalinitet 14-16) från kemidata från Halland och Jönköping län redovisas i avsnittet om Nissans surhetstillstånd. I Bilaga 12 och 13 redovisas data från kalkeffektuppföljningarna 16. I Bilaga 14 redovisas utsläppsdata från ett antal större punktkällor i Hallands och Jönköpings län. 13

14 Statusklassningar enligt EUs ramdirektiv för vatten EU införde vattendirektivet år och direktivet gäller för grundvatten, vattendrag, sjöar och kustvatten. Sedan 4 är detta direktiv implementerat i svensk lagstiftning (Havs- och Vattenmyndigheten 14). Vattendirektivet syftar till att få en likartad vattenförvaltning i hela EU. Vattenförekomster över en viss storlek (sjöar > 1, km 2 eller tillrinningsområden för vattendrag > km 2 ) ska kartläggas, analyseras och beskrivas. Vattenförekomsterna delas in i avrinningsdistrikt, även kallade vattendistrikt. I Sverige finns fem vattendistrikt och en länsstyrelse i vart och ett av distrikten är utsedd till vattenmyndighet. Denna myndighet ansvarar för förvaltningen av vattenmiljön i distriktet (Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten 7). Statusklassningen genomförs i 6-års cykler och den senaste fastställda klassningen av Sveriges vattenförekomster är från 15, beslutad i februari 17 (Tabell 5). Ytvatten statusbedöms med avseende på ekologisk status och kemisk status. Är vattenförekomsten konstgjord eller kraftigt modifierad anges ekologiskt potential istället för ekologisk status. Ekologisk status anges i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. Även ekologisk potential har en femgradig skala: maximal, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. Kemisk status klassificeras som god eller uppnår ej god (VISS u.å.). Provpunkt 6.1 i Nissan har klassats med ekologiskt potential istället för ekologisk status, övriga punkter som räknas som vattenförekomster har klassats med ekologisk status (Tabell 5). I Europa ska allt vatten ha uppnått minst god ekologisk och kemisk status år 15. Utgångspunkten är att ingen vattenförekomst får försämras (Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten 7). Kravet på att uppnå god status kan dock skjutas fram till 21 eller till 27. Orsaker som medför ett uppskjutet statuskrav är om det är orimligt dyrt eller tekniskt omöjligt att uppnå god status till 15. Andra orsaker är om det trots åtgärder inte är tidsmässigt möjligt för vattenförekomsten att återhämta sig trots genomförda åtgärder. För den kemiska ytvattenstatusen finns i Sverige ett generellt mindre strängt krav vad gäller kvicksilverhalter och dess föreningar samt bromerad difenyleter (VISS u.å.). I Nissans avrinningsområde klassade Vattenmyndigheten den ekologiska statusen, i den senaste fastställda cykeln 15, vid 7 av 38 övervakningsstationer (som totalt ingår i 34 olika vattenförekomster) som god. Alla stationer som klassades som god utgörs av sjöar. Totalt innebär detta att 31 stationer inte uppnått god status, varav 3 stycken har fått uppskjutet krav till 21 eller 27. Orsaker till uppskjutna krav är i de flesta fall långvarig försurningsproblematik och/eller hydromorfologiska förändringar. Även station 6.1 i Nissan, där ekologisk potential klassas, finns ett uppskjutet krav på ekologisk potential till 27 (Tabell 5). Vad gäller kemisk status uppnår ingen station i Nissan god status när kvicksilver och dess föroreningar samt bromerad difenyleter tas med (VISS 17). 14

15 Tabell 5. Lista över provpunkter i Nissan med EU_CD för station samt vattenförekomst. De fastställda miljökvalitetsnormerna för ekologisk status 15 samt ev. tidsfrist redovisas. Data är hämtad från Vatteninformation Sverige (VISS 17). Miljökvalitetsnormer Provpunkt Övervakningsstation EU_CD Vattenförekomst EU_CD Ekologisk status 15 Ev. tidsfrist ekologisk status (år) 1. Nissan SE SE Måttlig Nissan SE SE Måttlig Nissan SE SE Måttlig Nissan SE SE Måttlig 21 6,1. Nissan SE SE Otillfresställande* Nissan SE SE Måttlig Nissan SE SE Måttlig 21 8,1. Nissan SE SE Måttlig Nissan SE SE Måttlig 21. Nissan SE SE Måttlig Södra Gussjön SE SE God 12. Nissan SE SE Måttlig Nissan SE SE God 1. Sennan SE SE Måttlig 31. Lillån SE SE Dålig Kilaån SE SE Måttlig Österån SE SE Måttlig Västerån SE SE Måttlig Hestrasjön SE NW ** 45. Västerån SE SE Måttlig Majsjön SE SE God 51. Skvallran SE NW ** 55. Skvallran SE NW ** 61. Södra Färgen SE SE God 62. Fjällen SE SE Måttlig Jällunden SE SE Måttlig Lillån SE SE Måttlig Anderstorpsån SE SE Måttlig Anderstorpsån SE SE Måttlig Töråsbäcken SE ** 14. Anderstorpsån SE SE Måttlig Hären SE SE Måttlig Götarpsån SE SE Måttlig Götarpsån SE SE Måttlig Hylteån SE SE Måttlig Källerydsån SE SE Måttlig Källerydsån SE SE Måttlig Västerån SE SE Måttlig Lagmanshagasjön SE SE God 151. Norra Vallsjön SE SE God 161. Rasjön SE SE God 171. Älgån SE SE Måttlig 27 *Anger ekologisk potential ** Ej vattenförekomst 15

16 Nederbörd (mm) Temperatur ( C) Resultat Nederbörd och temperatur Uppgifter om nederbörd och temperatur har hämtats från väderstationen Torup, belägen inom Nissans avrinningsområde (SMHI 16b). Torup ligger i avrinningsområdets södra del. Under 16 saknades data för temperatur och nederbörd under sommarmånaderna. Utifrån tillgänglig data var medeltemperaturen under 16 generellt i höjd med eller något över de normala (Figur 4). Störst temperaturskillnad jämfört med normalvärdena uppmättes i december (3,8 C högre). År 16 avvek nederbörden från det normala under ett flertal månader. Under februari, mars samt maj till december var medelnederbörden under det normala, detta var extra tydligt i september till november då medelnederbörden var långt under det normala (58-82 mm under). I januari var medelnederbörden i höjd med den normala, och i april var medelnederbörden över det normala (Figur 5). Temperatur 16 Temperatur Jan Feb Mars April Maj Juni* Juli* Aug* Sep Okt Nov Dec Figur 4. Medeltemperatur per månad under 16 och medeltemperatur under vid Torup. *Data saknas. Nederbörd 16 Nederbörd Jan Feb Mars April Maj Juni Juli* Aug* Sep Okt Nov Dec Figur 5. Nederbörd per månad under 16 och medelnederbörd under perioden vid Torup. *Data saknas. 16

17 Vattenföring (m 3 /s) Vattenföring (m²/s) Ett par högre flödestoppar noterades i början av året. Under sommar och föst var vattenföringen låg (Figur 6 och Figur 7). Som helhet var medelflödet vid provpunkt 1 i Nissan 31 m 3 /s, vilket är under medelvärdet för de senaste åren ( ) som var 45 m 3 /s. Provtagningen 16 har i några fall skett vid andra tidpunkter än vid flödestoppar (Figur 7). Detta innebär att transportberäkningarna sannolikt underskattar den verkliga årstransporten något för flödesberoende parametrar. Nissan Slottsmöllan (16) Nissan Slottsmöllan ( ) Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 6. Månadsmedelflöde i punkt 1 Nissan (Slottsmöllan) under 16 och perioden Vattenföring Provtagning Figur 7. Provtagningstillfällen för vattenkemi under 16 i förhållande till flöde vid provpunkt 2 i Nissan. Näringsämnen/eutrofiering Kemi Näringstillståndet i sjöar och vattendrag kan klassas utifrån halten av totalfosfor i vattnet. Den klassning som gjorts utifrån medelvärden under perioden redovisas i Bilaga 1 och i Figur 8. Halterna av fosfor ökar i allmänhet ju längre ner i vattensystemet man kommer, med en ökande näringsrikedom och ökad biologisk produktion som följd. Detta är till stor del en följd av att vattendraget tillförs näringsämnen från fler och större utsläppskällor och att andelen jordbruksmark ökar längre ner i avrinningsområdet. Statusen med avseende på totalfosfor klassades som hög på merparten av provtagningslokalerna (29 lokaler). På resterande lokaler klassades statusen som god (8 lokaler), måttlig (2 lokaler) samt otillfredsställande (1 lokal) (Figur 8). 17

18 Nedfallet av luftburna kväveföreningar är stort i sydvästra Sverige. Detta märktes i undersökningsresultaten, med måttligt höga till höga totalkvävehalter vid de flesta provpunkterna (Bilaga 1 och Figur 9). Särskilt höga kvävehalter noterades nedströms lokala utsläppskällor såsom kommunala reningsverk och nedströms deponeringsanläggningar, till exempel nedströms Borabo deponi (51, Skvallran), Gnosjö avloppsreningsverk (17, Götarpsån) och Gnosjö slamtipp (132, Dummebäcken). Figur 8. Status med avseende på medelhalten av totalfosfor (14-16) i Nissans avrinningsområde. 18

19 Figur 9. Tillstånd med avseende på medelhalten av totalkväve (14-16) i Nissans avrinningsområde. 19

20 Biologi Ett flertal typer av biologiska undersökningar har genomförts under året, bl.a. med syftet att bestämma tillstånd och status med avseende på näringsämnen. I rinnande vatten har bottenfaunaprovtagningar genomförts vid en lokal och kiselalger har undersökts vid fem lokaler. Både bottenfaunan och kiselalgerna hade enligt expertbedömningen hög status med avseende på näringsämnen/organisk belastning. Resultaten indikerade att negativ påverkan av näringsämnen inte föreligger i rinnande vatten (Tabell 6). I sjöarna har planktiska alger undersökts på sex punkter. Expertbedömningar av planktiska alger visade på hög status i fyra sjöar och god status i två sjöar (Tabell 6). Tabell 6. Expertbedömningar med avseende på näringsämnen/organisk belastning vid de biologiska undersökningarna i rinnande vatten (vita) och sjöar (gråa) 16. För kiselalger redovisas statusklassning eftersom inga expertbedömningar gjordes. Övriga statusklassningar enligt Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter och Naturvårdsverkets handbok redovisas i Bilaga 9-. Vattendrag/Sjö Kiselalger Bottenfauna Planktiska alger (rinnande) Status Status Statusklassning Expertbedömning Expertbedömning Nissan 2 Nissan Hög Hög 8 Nissan Hög 11 S. Gussjön Hög Sennan 1 Sennan Hög Kilaån 46 Majsjön God Färgån 61 Södra Färgen Hög 62 Fjällen Hög 63 Jällunden Hög Anderstorpsån 11 Anderstorpsån Hög 15 Hären God 17 Götarpsån Hög

21 Transporter Beräknade ämnestransporter av totalfosfor, totalkväve och nitrat/nitrit-kväve samt arealförluster har genomförts i 18 punkter i Nissans huvudfåra och i de nedre delarna av de större biflödena (Bilaga 7). Transporten av totalfosfor och totalkväve 16 redovisas i Figur. Närmast mynningen till Kattegatt, provpunkt 1, har årstransporten i medeltal ( ) varit 35 ton för totalfosfor, 12 ton för totalkväve samt 476 ton för nitrat/nitrit-kväve. Under det senaste året har 16 ton totalfosfor och 781 ton totalkväve transporterats förbi provpunkt 1 (Figur och Figur 11). Årets transporter av både totalfosfor och totalkväve har därmed varit en bra bit under medel. Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnader i vattenföringen (Figur 11). 171 P-tot N-tot Älgån, P-tot N-tot 1, P-tot N-tot Västerån, P-tot N-tot 11 P-tot N-tot Hylteån Källerydsån,18 8, P-tot N-tot 9 P-tot N-tot, , Anderstorpsån P-tot N-tot 1, P-tot N-tot 8, P-tot N-tot 7 P-tot N-tot, P-tot N-tot 1, P-tot N-tot P-tot N-tot Kilan 3, P-tot N-tot Lillån, P-tot N-tot Sennan 1 P-tot N-tot P-tot N-tot,42 21 Nissan Figur. Schematiskt diagram över transporten (ton/år) av totalfosfor och totalkväve i Nissans huvudfåra samt i de nedre delarna av de större biflödena

22 Under 16 släpptes det ut ca 3,5 ton totalfosfor och ca 139 ton totalkväve från större tillståndspliktiga punktkällor (Bilaga 14). Detta utgjorde ca 22 respektive 18 procent av den totala transporten i provpunkt 1. Dessa siffror kan betraktas som maxvärden på andelen vid uttransporten i havet eftersom en del av utsläppen fastläggs högre upp i avrinningsområdet via retention. En stor andel av den totala transporten av näringsämnen kommer alltså från mindre källor eller från omgivande mark. Ton/år 8 P-tot Ton/år N-tot Ton/år NO 23 -N m 3 /år 8 Vattenföring Figur 11. Transporter (blåa punkter) av totalfosfor, totalkväve och nitrat/nitrit-kväve samt vattenföring i provpunkt 1 Nissan Linjen visar glidande treårsmedelvärde. 22

23 Syretillstånd och syretärande ämnen Tillstånd Låga syrgashalter i sjöars bottenvatten kan vara ett tecken på en för hög tillförsel av näringsämnen och om låga halter uppstår kan de medföra skador på det biologiska livet i sjön. I vissa sjöar är dock syrgashalten låg på grund av naturliga förutsättningar som t.ex. en liten vattenvolym under språngskiktet eller en hög halt av humus i vattnet. Samtliga sjöar som undersöks i Nissans avrinningsområde har, eller har tidigare haft, syrefattiga eller syrefria förhållanden i det djupaste bottenvattnet (Bilaga 1). Tillståndsklassningen görs dock på det djupaste djupet som motsvarar minst % av sjöns bottenyta. Under den senaste treårsperioden uppmättes syrefria eller nästan syrefria förhållanden i bottenvattnet i Södra Färgen (61), Hären (15), Lagmanshagasjön (142) och Rasjön (161). Syrefattigt tillstånd uppmättes i Norra Vallsjön (151) och svaga syretillstånd noterades i Södra Gussjön (11), Majsjön (46) och Jällunden (63). Profundalfaunan som undersöktes 15 vid dessa provpunkter indikerade mycket syrefattiga tillstånd i Majsjön (46) och syrefattiga tillstånd i Södra Gussjön (11), Södra Färgen (61) och Norra Vallsjön (151). Vid övriga sjöar som undersöktes indikerade bottenfaunan i profundalen att förhållandena inte varit alltför ogynnsamma med måttligt syrerika till syrerika förhållanden. Den huvudsakliga orsaken till de dåliga syreförhållandena är troligen i de flesta fall en hög syreförbrukning på grund av höga humushalter i vattnet. Dessa är mer eller mindre naturliga, men åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen till sjöarna kan ändå vara viktigt. I rinnande vatten syresätts vattnet vanligen effektivt från luften. Undersökningen visade också på höga syrehalter i de flesta vattendragen. Exempel på undantag är Skvallran (55) och Götarpsån (19) där låga syrehalter mäts upp vissa år. Eftersom strömlevande djur vanligen kräver förhållandevis höga syrehalter kan problem förekomma för känsliga arter vid syrefattiga åsträckor. Transporter Totalt transporterades det i medeltal ( ) ut ca ton syretärande ämnen, (TOC-totalt organiskt kol), till havet från Nissan varje år (Figur 12). Transporten under 16, ton/år, var därmed lägre än medel. De tre senaste åren har transporten av syretärande ämnen gått från höga värden under 14 och 15 (28 88 respektive ton/år) till låga 16 ( ton/år). Transporterna varierar mellan åren på grund av skiftande vattenföring (Figur 11). En stor del av TOC utgörs av humusämnen som främst läcker från myrrika skogsområden. 23

24 Ton/år 4 TOC Figur 12. Transporter (blåa punkter) av TOC i provpunkt 1 Nissan Linjen visar glidande treårsmedelvärde. Ljusförhållanden Färgtalen, som i huvudsak mäter vattnets halt av humusämnen, var mycket höga (färgtal > ) i de flesta provpunkter i rinnande vatten (Figur 13). I flera av vattendragen uppmättes färgtal över 15. Särskilt humöst vatten noterades i de två lokalerna i Skvallrans avrinningsområde (51 och 55). I sjöarna Hestrasjön (44), Fjällen (62) och Lagmanshagasjön (142) var färgtalen också höga med starkt färgat vatten. I Södra Gussjön (11), Majsjön (46), Södra Färgen (61), Jällunden (63) och Hären (15) var vattnet betydligt färgat. Måttligt färgat vatten noterades i Norra Vallsjön (151) och i Rasjön (161) (Figur 13 och Bilaga 1). Med undantag av Hestrasjön (44), som hade ett mycket litet siktdjup, hade de undersökta sjöarna i Nissans avrinningsområde ett litet till måttligt siktdjup. Statusen med avseende på siktdjup klassades i de flesta sjöarna som hög. I Hären (15) klassades statusen dock som god och i Hestrasjön (44) klassades den som dålig. Vattendragens grumlighet var måttlig till betydlig. I sjöarna var grumligheten svag till måttlig med undantag av Hestrasjön (44) som hade ett starkt grumligt vatten. 24

25 Figur 13. Tillståndet med avseende på vattnets färgtal i Nissans avrinningsområde (medelvärde 14-16). 25

26 Surhetstillstånd Kemi Nissans avrinningsområde ligger i ett av de mest försurningspåverkade områdena i Sverige. Belastningen av försurande ämnen via nederbörden är hög och markerna i avrinningsområdet har en relativt låg motståndskraft mot försurning. Kalkningarna klarar inte alltid av att upprätthålla höga ph-värden. Särskilt kritiska är perioder med hög vattenföring då så kallade surstötar kan förekomma. Dessa kan vara mycket allvarliga för växt- och djurlivet, eftersom känsliga arter kan försvinna även om surstöten har en mycket kort varaktighet. Allvarligt är också att de miljövinster man uppnått med flera års kalkningar kan spolieras på bara några få timmar. Det är därför viktigt att utvärdera förekomsten av surstötar. Vid utvärderingen har även data från Länsstyrelsernas kalkeffektkontroller använts (se data i Bilaga 12 och 13). I stora delar av avrinningsområdet visade alkalinitetsmätningarna på en god buffertkapacitet (medianvärdet >,1 mekv/l). Under den senaste treårsperioden har dock även möjliga surstötar med obefintlig alkalinitet uppmätts på många håll i avrinningsområdet, vilket ses på kartan över alkalinitet som visar minvärden från de tre senaste åren (Figur 15). Situationen kan sägas vara allvarlig i de provpunkter där ingen eller obetydlig buffertkapacitet mätts upp. Vid 14 års provtagningar uppmättes särskilt låga värden på ph och alkalinitet under augusti månad då höga nederbördsmängder förekom. Detta skedde även på provpunkter i Nissans huvudfåra som tidigare haft stabilt höga alkalninitets- och ph-värden under längre perioder (till exempel provpunkt 2, 4 och 8, Figur 14 och Figur 15). Figur 14. En vattenkemipunkt i Nissan (4, Nyebro) där låga alkalinitets- och ph-värden mättes upp i augusti

27 Figur 15. Försurningstillstånd med avseende på buffertkapacitet (minvärden under perioden 14-16) i Nissans avrinningsområde. Stora prickar visar stationer provtagna av Nissans Vattenråd samt punkt 1 provtagen inom den nationella miljöövervakningen. Små prickar visar provpunkter från länens kalkeffektkontroll. 27

28 Biologi I år utfördes bottenfaunaundersökningar i rinnande vatten vid en lokal (2) och statusen bedömdes som nära neutral (Tabell 7). Årets kiselalgsundersökning vid fem lokaler visade på förhållanden opåverkade av försurning. Växtplanktonanalyserna visade på nära neutrala förhållanden i samtliga undersökta sjöar (Tabell 7). Sammanfattningsvis visar resultaten från de biologiska undersökningarna som gjorts under 16 att den kalkningsverksamhet som bedrivs i stort fungerar tillfredsställande. Tabell 7. Bedömningar med avseende på surhet vid de biologiska undersökningarna i rinnande vatten (vita) och sjöar (gråa) 16. För kiselalger redovisas statusklassning eftersom inga expertbedömningar gjordes. Övriga statusklassningar enligt Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter och Naturvårdsverkets handbok redovisas i Bilaga 9-. Vattendrag/Sjö Kiselalger Bottenfauna Planktiska alger (rinnande) Status Status Statusklassning Expertbedömning Expertbedömning Nissan 2 Nissan Nära neutralt Nära neutralt 8 Nissan Nära neutralt 11 S. Gussjön Nära neutralt Sennan 1 Sennan Alkaliskt Kilaån 46 Majsjön Nära neutralt Färgån 61 Södra Färgen Nära neutralt 62 Fjällen Nära neutralt 63 Jällunden Nära neutralt Anderstorpsån 11 Anderstorpsån Nära neutralt 15 Hären Nära neutralt 17 Götarpsån Måttligt surt 28

29 Metaller i vatten och vattenmossa Tillstånd och avvikelse Nissans avrinningsområde ligger i en relativt metallbelastad region. Belastningen härrör dels från luftburna föroreningar och dels från läckage från omgivande marker. Dessutom förekommer lokalt förhöjda metallhalter nedströms punktutsläpp från deponier och industrier. De ämnen som uppmätts i förhöjda halter i främst Anderstorpsån är koppar, zink, krom, nickel och kadmium. För vissa metaller kan halter i vatten indikera högre halter än metaller i vattenmossa. Anledningen är att en stor del av metallerna i vattnet kan vara bundna till humus eller partiklar och därför inte är biologiskt tillgängliga. Analys av vattenmossa ger därför ett betydligt bättre mått på mängden biologiskt tillgängliga metaller. Metallundersökningen i vatten visade att de undersökta metallerna förekom i mycket låga till låga halter. Koppar, nickel och zink uppmättes i högre halter i Anderstorpsån och Götarpsån än i Nissans huvudfåra. I Anderstorpsån (11) var avvikelsen jämfört med naturliga bakgrundsvärden stor för bly samt nickel. I Götaråsån (17) var avvikelsen jämfört med naturliga bakgrundsvärden mycket stor för nickel (Figur 16 och Bilaga 4). 4, Koppar (Cu) µg/l 6, Krom (Cr) µg/l 3, 4,5 2, 3, 1, 1,5, , Nickel (Ni) µg/l,15 Kadmium (Cd µg/l 15 5,, , Figur 16. Fyra av de uppmätta metallhalterna i vatten (medelvärden under perioden 14-16) vid fem provpunkter i Nissans avrinningsområde. De röda linjerna visar den nedre gränsen för låg respektive måttligt hög halt. 29

30 På alla provpunkter noterades metaller som avvek tydligt (eller mer) från de naturliga bakgrundsvärdena. Vad gäller bor, som analyseras i punkterna 51 och 55 nedströms respektive uppströms Borabo deponi, har de uppmätta halterna under treårsperioden varit låga och legat under analysmetodens rapporteringsgräns (Bilaga 4). Resultaten från undersökningar av metaller i vattenmossa visade att de flesta metallerna förekom i låga till måttligt höga halter samt uppvisade ingen/obetydlig eller liten avvikelse från nationella bakgrundsvärden. Hög kromhalt uppmättes i Töråsbäcken (13) och avvikelsen var tydlig jämfört med nationella bakgrundshalter. I Götarpsån (19) uppmättes en mycket hög nickelhalt som avvek mycket stort från bakgrundshalterna. Andra provpunkter som avvek från bakgrundshalter var Töråsbäcken (13) samt Götarpsån (19) som uppvisade tydliga avvikelser med avseende på koppar (Figur 17 och Bilaga 5). 75 Koppar (Cu) mg/kg ts 15 Krom (Cr) mg/kg ts Nickel (Ni) mg/kg ts 2, Kadmium (Cd) mg/kg ts 15 1,6 5 1,2,8, , Figur 17. Fyra av de uppmätta metallhalterna i vattenmossa (medelvärden under perioden 14-16) vid sju provpunkter i Nissans avrinningsområde. De röda linjerna visar de nedre gränserna för måttligt höga respektive höga halter. 3

31 Årets resultat i förhållande till statusklassningar enligt vattendirektivet Näringsämnen För årets undersökta lokaler visade de vattenkemiska resultaten på en måttlig till hög status med avseende på totalfosfor med undantag av en otillfredsställande status på station 44, Hestrasjön. De biologiska undersökningarna visade på en god till hög status med avseende på näringsämnen (Figur 8 och Tabell 6). Sammantaget indikerar detta att övergödning inte är ett problematikområde i Nissans vattensystem. Av de 31 provpunkter som ligger inom vattenförekomster som inte uppnådde god ekologisk status vid statusklassningen 15 enligt vattendirektivet var det ingen där övergödning angetts som orsak till att god status inte uppnåtts (Tabell 5). Försurning Årets biologiska undersökningar visade på måttligt sura till alkaliska förhållanden. Ett flertal lokaler uppvisade dock svag till ingen eller obetydlig buffertförmåga från treårsmedelvärdet av de uppmätta minvärdena (Figur 15). Detta indikerar att försurningsproblematik fortfarande förekommer i delar av Nissans avrinningsområde. Av de 31 provpunkter som ligger inom vattenförekomster som inte uppnådde god ekologisk status vid statusklassningen 15 enligt vattendirektivet var det 25 punkter där försurning angetts som en eller huvudsaklig orsak till att god status inte uppnåddes (Tabell 5). Miljögifter I Nissans recipientkontrollprogram undersöks metaller i vatten, metaller i vattenmossa samt sediment i sjöar (var sjätte år, senaste gången år 15). Årets metallundersökning i vatten visade att de undersökta metallerna förekom i mycket låga till låga halter med en liten till mycket stor avvikelse från jämförvärdet. De flesta metallerna i vattenmossa förekom i låga till måttligt höga halter samt uppvisade ingen/obetydlig eller liten avvikelse från nationella bakgrundsvärden. Måttligt höga till mycket höga halter i vattenmossa av kadmium, kobolt, krom, koppar och nickel noterades dock på en eller flera provpunkter. Analysen av metaller i ytsediment i sjöar 15 visade på generellt låga till måttliga halter med obetydlig eller liten avvikelse från jämförvärdet. I några sjöar uppmättes dock högre metallhalter av vissa ämnen med mycket stor till tydlig avvikelse från jämförvärdet. Enligt de svenska bedömningsgrunderna var de uppmätta halterna av PAH16 15 generellt höga eller mycket höga. För PCB7 visade de svenska bedömningsgrunderna på generellt höga halter. Miljökvalitetsnormerna för bly och kadmium i sediment överskreds i de flesta undersökta sjöar, medan uppmätta halter av PAH:erna antracen och flouranten låg under gränsvärdena för samtliga undersökta sjöar. En viss problematik med miljögifter förekommer således i delar av Nissans avrinningsområde. Ingen av provpunkterna i Nissan uppnår god kemisk status utan det generella undantaget för kvicksilver och dess föroreningar samt bromerad bifenyleter. För klassningen 31

32 med undantaget hade 14 hade god kemisk status och 6 stationer uppnådde ej god kemisk status. Ytterligare 18 stationer var ej klassade (VISS 17). Hydromorfologisk påverkan Undersökningar av hydromorfologisk påverkan ingår inte i programmet för den samordnade recipientkontrollen i Nissans avrinningsområde. Problematik kring detta förekommer dock i avrinningsområdet. Av de 31 provpunkter som ligger inom vattenförekomster som inte uppnådde en god ekologisk status vid statusklassningen 15 enligt vattendirektivet var det 3 punkter där någon form av hydrmorfologisk förändring angetts som orsak till en sämre klassning. Dessutom angavs provpunkten Nissan 6.1 som konstgjord/kraftigt modifierad och statusklassificerades således i förhållande till ekologisk potential istället för ekologisk status (Tabell 5). Avvikelser under året Två provpunkter flyttades provisoriskt under januari till april p.g.a. svåråtkomlighet vid ordinarie provplats. Vattenkemi L1 i provpunkt 6.1 (provtagning varannan månad) provtogs tillfälligt ca 1 km nedströms Glassbodammen (ordinarie provplats är ca 1 km uppströms Glassbodammen). Vattenkemi L1 i provpunkt 8 provtogs tillfälligt ca 1,5 km nedströms ordinarie provplats (provtagning varje månad). Under övriga delar av året provtogs punkterna på ordinarie provplats. Det gick inte att se någon skillnad på resultatet mellan de flyttade provtagningarna och provtagningarna på ordinarie platser. 32

33 Referenser u.å.= utan årtal Andrén, C. & Jarlman, A. 8. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: ArtDatabanken 15. Rödlistade arter i Sverige 15. ArtDatabanken SLU, Uppsala Ericsson, U., Liungman, M., Nilsson, C. och Medin, M. 1. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Ericsson, U., Sundberg, I., Meissner, Y. och Medin, M. 2. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Ericsson, U., Sundberg, I. 3. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen 2. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Ericsson, U., Sundberg, I. 4. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen 3. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Ericsson, U. 5. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen 4. Medins Biologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Ericsson, U., Palmkvist, J. 6. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen 5. Medins Biologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Ericsson, U., Henricsson, A. 7. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen 6. Medins Biologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Ericsson, U., Palmkvist, J. 8. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen 7. Medins Biologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Ericsson, U., Frisborg, A. & Nilsson, P-A. 9. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen 8. Medins Biologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Havs- och Vattenmyndigheten 13. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 13:19 Havs- och Vattenmyndigheten 14. Ramdirektivet för vatten. Tillgänglig på: direktiv/vattendirektivet.html [ ] Havs- och Vattenmyndigheten 15. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (13:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 15:4. 33

34 Havs- och Vattenmyndigheten 16a. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Siktdjup. Version 1:2, Havs- och vattenmyndigheten 16b. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys Version 3:2, Hårding I., Liungman A., Nilsson C., Sundberg I. & Svensson J-E.. Bedömningsgrunder för växtplankton: hur Medins Biologi AB bedömer och klassificerar växtplankton i sjöar. ( Hörnström, E Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM Hörnström, E Trophic characterization of lakes by means of qualitative phytoplankton analysis. Limnologica 13: Jarlman, A. & Sundberg I.. Bedömningsgrunder för kiselalger. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer kiselalger i vattendrag. Medins Biologi AB. ( Kahlert, M., Andrén, C. & Jarlman, A. 7. Bakgrundsrapport för revideringen 7 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag. Rapport 7:23. Institutionen för miljöanalys. Sveriges Lantbruksuniversitet. KM-LABORATORIERNA AB Årsrapport för samordnade recipientkontrollen Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. KM-LABORATORIERNA AB Samordnad recipientkontroll Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Larsson, H., Palmkvist, J., Nilsson, P-A., Ericsson, U., Meissner, Y., Liungman, A. & Boström, A. 13. Nissans vattenråd. Recipientkontrollen 12. Medins Biologi AB. Rapport till Nissans Vattenråd. Larsson, H., Palmkvist, J., Nilsson, P-A., Ericsson, U., Meissner, Y., & Nilsson, C. 14. Nissans vattenråd. Recipientkontrollen 13. Medins Havs och Vattenkonsulter AB. Rapport till Nissans Vattenråd. Larsson, H., Nilsson, P-A., Meissner, Y., Hårding, I., Johansson, K., Palmkvist, J., Engdahl, A. & Ericsson, U. 15. Nissans vattenråd. Recipientkontrollen 14.. Rapport till Nissans vattenråd. Liungman, M. & Ericsson, U. 6. Profundalt Trofiindex (PTI) och Eutrofieffekt-index (EEI) för bedömning av tillstånd samt för påverkansklassning av mjukbottenfauna i sjöar.. Länsstyrelsen i Hallands 17. Data från kalkeffektskontroller i Hallands län 16. Länsstyrelsen i Jönköping 17. Utsläppsdata för Jönköpings och Hallands län 16 samt data från kalkeffektuppföljning i Jönköpings län 16. Medin, M., Ericsson, U. & Nilsson, C Årsrapport för recipientkontrollen Analycen AB och Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. 34

35 Medin, M., Ericsson, U., Nilsson, C. & Sundberg, I Årsrapport för recipientkontrollen Analycen AB och Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Medin, M., Ericsson, U., Nilsson, C. & Sundberg, I Årsrapport för recipientkontrollen Medins Sjö- och Åbiologi AB och KM-lab. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R. 9. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Medins Biologi AB. ( Naturvårdverket Bedömningsgrunder för svenska ytvatten. SNV rapport 1969:1. Naturvårdsverket Recipientkontroll vatten. Del 1, Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 38. Naturvårdsverket 199. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Allmänna råd. SNV Rapport 9:4. Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1 kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket rapport 49. Naturvårdsverket 1999c. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2 biologiska parametrar. Naturvårdsverket rapport Naturvårdsverket 1999d. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Kust och hav. Naturvårdsverket rapport Naturvårdsverket 4. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Metaller i vattenmossa. Version 1:, 4-1- Naturvårdsverket 7. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 7:4. Utgåva 1. December 7. Naturvårdsverket a. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier. Version 1: Naturvårdsverket b. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral tidsserier. Version Naturvårdsverket c. Handledning för miljöövervakning. Programområde: sötvatten. Undersökningstyp Växtplankton i sjöar. Version 1: Naturvårdsverket 12. Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Programområde Kust och hav/sötvatten. Undersökningstyp Metaller i sediment. Version 1:1,

36 Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten 7. Kartläggning och analys av ytvatten, handbok 7:3. Utgåva 1, november 7. Olausson, G., Fehrm, B., Holmstrand, O. & Svensson, Ch Nissans vattenvårdsförbund Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Palmkvist, J., Ericsson, U. & Nilsson, P-A.. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen 9. Medins Biologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Palmkvist, J., Ericsson, U. & Nilsson, P-A. 11. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen. Medins Biologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Palmkvist, J., Ericsson, U., Nilsson, P-A., Meissner, Y., Svensson, J-E., Christensson, M., Hårding, I. 12. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen 11. Medins Biologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Sft 7. Statens forurensningstilsyn. Veileder for klassificering av miljokvalitet i fjorder og kystfarvann. Revidering av klassifisering av metaller og organiske miljogifter i vann og sedimenter SIS Swedish Standards Institute Svensk Standard, SS , Vattenundersökningar Provtagning med Ekmanhämtare av bottenfauna på mjukbottnar. SIS Swedish Standards Institute Svensk Standard, ISO , Water quality- sampling. Part 4: Guidance on sampling from lakes, natural and hand-made. SIS Swedish Standards Institute Svensk Standard, SS-EN , Vattenundersökningar Provtagning Del 2: Riktlinjer för provtagningsteknik SIS Swedish Standards Institute 6. Svensk Standard, SS-EN 154:6, Vattenundersökningar Vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhl teknik). SIS Swedish Standards Institute 7. Svensk Standard, SS-EN ISO :7, Vattenundersökningar Provtagning- Del 1: Vägledning om provtagningsteknik och utformning av provtagningsprogram. SIS Swedish Standards Institute 12a. Svensk Standard, SS-EN ISO 87:12, Vattenundersökningar Vägledning för val av metoder och utrustning för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten. SIS Swedish Standards Institute 12b. Svensk Standard, SS-EN ISO 5814:12, Vattenundersökningar Bestämning av halten löst syre, elektrokemisk metod. SIS Swedish Standards Institute 14a. Svensk Standard, SS-EN 13946:14, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS Swedish Standards Institute 14b. Svensk Standard, SS-EN 1447:14, Water quality- Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. 36

37 SIS Swedish Standards Institute 14c. Svensk Standard, ISO , Water quality- sampling. Part 6: Guidance on sampling of rivers and streams. SIS Swedish Standards Institute 14d. International Standard, ISO 17289, Water quality- Determination of dissolved oxygen- Optical sensor method. SIS Swedish Standards Institute 15. Svensk Standard, SS-EN 16698:15, Vattenundersökningar: vägledning för kvantitativ och kvalitativ provtagning av fytoplankton från sjöar och vattendrag. SLU Sveriges Lantbruksuniversitet 17. Miljödata MVM, En webbtjänst med mark- vatten- och miljödata. Nedladdning av vattenkemisk data, station 1 Nissan Halmstad. [17-4-5] SMHI 17a. Vattenwebb. Ladda ner modellresultat per område. SMHI 17b. Klimatdata, Års- och månadsstatistik station Torup jan-dec Statkraft 17. Vattenföringsdata för Nissaström 16. Stora Enso Hylte AB. 17. Vattenföringsdata för Stn 7, 16. Sammanställt av Helén Johansson, Miljöansvarig, Stora Enso Paper, Hylte Bruk. Sundberg, I., Ericsson, U. & Medin, M Årsrapport för recipientkontrollen Medins Sjö- och Åbiologi AB och KM-lab. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Sundberg, I., Ericsson, U. & Medin, M Årsrapport för recipientkontrollen Medins Sjö- och Åbiologi AB och KM-lab. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Sundberg, I., Ericsson, U., Nilsson, C. & Medin, M Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen Medins Sjö- och Åbiologi AB och KM-lab. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Sundberg, I., Ericsson, U., Nilsson, C. & Medin, M.. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Thevenot, H., Nilsson, P-A., Meissner, Y., Palmkvist, J., Bergh, R., Liungman, M. & Ericsson, U. 16. Nissans vattenråd. Recipientkontrollen 15.. Rapport till Nissans vattenråd. Utermöhl, H Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton- Methodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9: VISS 17. Vatteninformation Sverige. SRK, Nissan. Tillgänglig på: mid=8 [17-5-8] VISS u.å. Vatteninformation Sverige. Beskrivning av innehållet i VISS. Tillgänglig på: [17-5-8] 37

38 Bilaga 1. Resultat lokal för lokal Förklaring till Bilaga 1 Vattenkemi i rinnande vatten (L1) och sjöar (L2) Resultaten redovisas med medel-, minimum- eller medianvärden från de tre senaste åren. Näringsämnestransport och arealförlust Resultaten redovisas med medelvärden från de tre senaste åren. Metaller i rinnande vatten (L3) och metaller i vattenmossa (Mv) Resultaten redovisas med medelvärden från de tre senaste åren. Sediment (S) i sjöar Resultaten redovisas med värden från det senaste året. Bottenfauna i rinnande vatten (B) Resultaten redovisas med värden från det senaste året. Bottenfauna i sjöars profundal (Pf) Resultaten redovisas med värden från det senaste året. Kiselalger (Ki) Resultaten redovisas med medelvärden från de tre senaste åren. Planktiska alger i sjöar (Pl) Expertbedömningarna baseras på värden från det senaste året. Övriga resultat redovisas med medelvärden från de tre senaste åren. Röda trendlinjer Samtliga röda trendlinjer visar glidande treårsmedelvärden. 38

39 1. Nissan, Slottsmöllan Koordinat provpunkt RT9: /133 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l), Måttligt hög halt,17/,858 Hög status N-tot (mg/l),86 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),351 - NH 4 -N (mg/l),62 Mycket låg halt,15 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),,5 1,5 1,,5, , Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år) 25 - Arealförlust P (kg P/ha år), Måttligt höga förluster Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) 4,2 Höga förluster 8 Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Organiskt material (mg/l) 15,1 Hög halt 4 3 TOC (mg/l)

40 1. Nissan, Slottsmöllan Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 165 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,329 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,8 Betydligt grumligt vatten 4 3 Färgtal Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),22 Mycket god buffertkapacitet ph 6,78 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),6 ph 6,31,8,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), ph Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),93 Låg halt 1 Ingen Zn (µg/l) 5,8 Låg halt 3 Liten Cd (µg/l),21 Låg halt,3 Liten Pb (µg/l),58 Låg halt,5 Tydlig Cr (µg/l),33 Låg halt,2 Liten Ni (µg/l),69 Mycket låg halt,5 Liten Transport Al (ton/år) 266 Cd (ton/år),34 Pb (ton/år),83 Co (ton/år),38 Cr (ton/år),41 Zn (ton/år) 8 Cu (ton/år) 1,3 Ni (ton/år) 1, Si (ton/år)

41 1. Nissan, Slottsmöllan Bottenfauna Statusklassningar enligt HVMFS Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 62,8 Nära neutralt Surhet Nära neutralt ASPT-index 6, Hög Eutrofiering Hög DJ-index 13 Hög Annan påverkan Hög Bedömning av påverkan (tom 7) / Expertbedömning av status (from 8) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 91-7 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 8-14 Nära neutralt Hög status Hög status 6 Antal taxa DJ-index Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på fosfor men kvävehalten var hög. Halterna totalfosfor och totalkväve var ungefär i nivå med halterna vid provpunkt 2, som är belägen drygt 6 km längre uppströms, mellan Sennan och Oskarström. Vid den senaste bottenfaunaundersökningen bedömdes att näringsämnen/organiskt material inte hade någon negativ effekt på bottenfaunan. I samband med mycket hög vattenföring i mitten av juli 4 uppmättes ett förhållandevis lågt phvärde och en obefintlig alkalinitet. Mätningen utfördes mitt i flödestoppen och så låga värden har inte uppmätts sedan början av åttiotalet. Bottenfaunans sammansättning senare under hösten visade dock att surstöten inte innebar försurningsproblem för bottenfaunan. Under den senaste treårsperioden har inga låga ph-värden mätts upp och faunan visar inte heller tecken på försurningspåverkan. Undersökningen av metaller i vatten visade på genomgående låga halter. Jämfört med bakgrundsvärden var avvikelsen dock tydlig för bly samt liten för kadmium, zink, krom och nickel. Vid den senaste bottenfaunaprovtagningen noterades de ovanliga nattsländorna Brachycentrus subnubilus och Oecetis notata samt skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis. Bland andra ovanliga arter som påträffats på provpunkten vid tidigare undersökningar fanns samt den rödlistade bäcksländan Brachyptera braueri och den ovanliga jungfrusländan Calopteryx splendens. 41

42 2. Nissan, nedströms Oskarström Koordinat provpunkt RT9: 62986/1327 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),21 Måttligt hög halt,17/,778 Hög status N-tot (mg/l),842 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),231 -, Totalfosfor (mg/l),8,6,4,2, , Totalkväve (mg/l) 1,5 1,,5, Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år) 27 - Arealförlust P (kg P/ha år),11 Måttligt höga förluster Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) 4,2 Höga förluster 8 Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,4 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 15,2 Hög halt 15 5 Syre (mg/l) TOC (mg/l)

43 2. Nissan, nedströms Oskarström Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 172 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,353 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,4 Betydligt grumligt vatten 5 Färgtal Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),19 God buffertkapacitet ph 6,9 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),1 ph 5,5 1,,8,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), ph Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 1,11 Låg halt 1 Liten Zn (µg/l) 6,7 Låg halt 3 Liten Cd (µg/l),25 Låg halt,3 Tydlig Pb (µg/l),69 Låg halt,5 Tydlig Cr (µg/l),46 Låg halt,2 Tydlig Ni (µg/l),71 Låg halt,5 Liten Transport Al (ton/år) Cd (ton/år),39 Pb (ton/år) 1, Co (ton/år),47 Cr (ton/år),59 Zn (ton/år) 9 Cu (ton/år) 1,4 Ni (ton/år),9 Si (ton/år)

44 2. Nissan, nedströms Oskarström Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 16 Måttligt hög halt Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 83 Låg halt Ingen eller obet. Cd (mg/kg ts),78 Låg halt,5 Ingen eller obet. Pb (mg/kg ts) 6,3 Låg halt 5 Ingen eller obet. Hg (mg/kg ts),51 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 3,67 Låg halt 2 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 4,67 Låg halt 5 Ingen eller obet. Co (mg/kg ts) 11 Måttligt hög halt 5 Liten As (mg/kg ts) 1,9 Låg halt 2 Ingen eller obet. Kiselalger Index och klassning (medelvärden) EK (IPS) 1, Hög status % PT,5 God - Hög IPS 19, Hög status ACID 7, Nära neutralt TDI 24,8 Hög Statusklassning Näringsämnen och organisk förorening Surhet Hög status Nära neutralt Bottenfauna Statusklassningar enligt HVMFS Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 63, Nära neutralt Surhet Nära neutralt ASPT-index 5,7 Hög Eutrofiering Hög DJ-index 11 Hög Annan påverkan Hög Bedömning av påverkan (tom 7) / Expertbedömning av status (from 8) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 91-7 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 8-16 Nära neutralt Hög status Hög status 75 Antal taxa DJ-index

45 2. Nissan, nedströms Oskarström Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på fosfor men kvävehalten var hög. Statusklassning av bottenfauna och kiselalger visade på hög status med avseende på näringsämnen och organiska föroreningar under den senaste treårsperioden. Vid provtagningen 14 uppmättes låg alkalinitet och ph vid ett undersökningstillfälle. Dock visade varken bottenfaunan eller kiselalger några tecken på försurningspåverkan. Metallanalyserna i vatten visade på låga halter, men jämfört med bakgrundsvärdena var avvikelsen tydlig för kadmium, bly och krom. Undersökningen av metaller i vattenmossa visade på låga till måttligt höga halter samt med liten till ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet. 45

46 4. Nissan, Nyebro Koordinat provpunkt RT9: /13339 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),21 Måttligt hög halt,14/,692 God status N-tot (mg/l),82 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),2 -,8 Totalfosfor (mg/l) 3, Totalkväve (mg/l),6,4,2 2, 1,, , Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,4 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 15,5 Hög halt Syre (mg/l) 4 TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 164 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,362 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,2 Betydligt grumligt vatten 4 3 Färgtal Turbiditet (FNU)

47 4. Nissan, Nyebro Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),18 God buffertkapacitet ph 7,5 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),1 ph 5,4,8,6 Alkalinitet (mekv/l) ph,4 5,2, Bottenfauna Statusklassningar enligt HVMFS Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 68,1 Nära neutralt Surhet Nära neutralt ASPT-index 6,4 Hög Eutrofiering Hög DJ-index 13 Hög Annan påverkan Hög Bedömning av påverkan (tom 7) / Expertbedömning av status (from 8) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 1997 ingen eller obetydlig betydlig ingen eller obetydlig 99-5 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 8-14 Nära neutralt Hög status Hög status 5 Antal taxa DJ-index

48 4. Nissan, Nyebro Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som god. Vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på fosfor men kvävehalten var hög. Fosfor- och kvävehalten låg i år ungefär på samma nivå som vid provpunkt 5 strax nedströms Rydöbruk. År 1997 var andelen maskar extremt hög och bottenfaunan bedömdes då vara betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Övriga år har påverkan av näringsämnen/organiskt material dock inte bedömts vara negativ. Vid provtagningen 14 uppmättes låg alkalinitet och ph vid ett undersökningstillfälle. Dock visade bottenfaunan vid det senaste undersökningstillfället inte några tecken på försurningspåverkan. 48

49 5. Nissan, spångabron Koordinat provpunkt RT9: 63176/13358 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l), Måttligt hög halt,14/,77 Hög status N-tot (mg/l),799 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),226 -,8,6 Totalfosfor (mg/l) 2, 1,5 Totalkväve (mg/l),4,2, ,,5, Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år) 18 - Arealförlust P (kg P/ha år), Måttligt höga förluster Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) 4,1 Höga förluster 6 Totalfosfor (ton/år) 15 Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,5 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 14,8 Hög halt 15 5 Syre (mg/l) TOC (mg/l)

50 5. Nissan, spångabron Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 164 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,341 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,9 Betydligt grumligt vatten 5 Färgtal Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),23 Mycket god buffertkapacitet ph 7,5 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),2 ph 5,7,8,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), ph

51 5. Nissan, spångabron Bottenfauna Statusklassningar enligt HVMFS Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 52,6 Nära neutralt Surhet Nära neutralt ASPT-index 6,3 Hög Eutrofiering God DJ-index 13 Hög Annan påverkan Hög Bedömning av påverkan (tom 7) / Expertbedömning av status (from 8) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 91-4 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 5 ingen eller obetydlig betydlig ingen eller obetydlig 6-7 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 8-11 Nära neutralt Hög status Hög status 14 Nära neutralt God Hög 8 Antal taxa 15 DJ-index Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på fosfor men kvävehalten var hög. Fosforhalten låg på ungefär samma nivå som provpunkt 6.1, strax uppströms Rydöbruk. Kvävehalten var något högre än vid provpunkt 6.1. Vad gäller näringsämnespåverkan på bottenfaunan bedömdes belastningen år 5 vara ett gränsfall till betydlig påverkan men 6 till 11 bedömdes den inte ha någon negativ påverkan på bottenfaunan. År 14 bedömdes dock återigen en viss näringsämnespåverkan påverka bottenfaunan. Vid provtagningen 14 uppmättes låg alkalinitet och ph vid ett undersökningstillfälle. Dock visade bottenfaunan vid det senaste undersökningstillfället inte några tecken på försurningspåverkan. Bottenfaunan bedömdes vid den senaste undersökningen ha höga naturvärden. Tre ovanliga arter påträffades: nattsländorna Oecetis notata och Psychomyia pusilla samt skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis. 51

52 6.1. Nissan, 1 km uppströms Glassbodammen Koordinat provpunkt RT9: / Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),17 Måttligt hög halt,13/,765 Hög status N-tot (mg/l),725 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),235 -,6 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),4,2, ,5 1,,5, Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,3 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 14,2 Hög halt 15 5 Syre (mg/l) TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 151 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,311 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,3 Måttligt grumligt vatten 4 Färgtal 8 Turbiditet (FNU)

53 6.1. Nissan, 1 km uppströms Glassbodammen Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),16 God buffertkapacitet ph 7,1 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),2 ph 5,6 1, Alkalinitet (mekv/l) ph,5 5, Bottenfauna Statusklassningar enligt HVMFS Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 55,9 Nära neutralt Surhet Måttligt surt ASPT-index 6,2 Hög Eutrofiering Hög DJ-index 13 Hög Annan påverkan Hög Bedömning av påverkan (tom 7) / Expertbedömning av status (from 8) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 91-5 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 8-11 Nära neutralt Hög status Hög status 14 Måttligt surt Hög status Hög status 5 Antal taxa DJ-index

54 6.1. Nissan, 1 km uppströms Glassbodammen Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på fosfor men kvävehalten var hög. Vid den senaste undersökningen bedömdes belastningen av näringsämnen inte ha någon negativ effekt på bottenfaunan. Halterna av totalfosfor och totalkväve låg ungefär i nivå med provpunkt 7 strax uppströms Hyltebruk. Vid 14 års undersökning uppmättes låga alkalinitet och ph värden. Även bottenfaunan indikerade en viss försurningspåverkan vid den senaste undersökningen. Vid den senaste bottenfaunaundersökningen påträffades en ovanlig art: skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis. Under februari och april 16 togs vattenkemiproverna tillfälligt ca 1 km nedanför Glassbo damm eftersom provpunkten vid provtagningen var svåråtkomlig. Det gick inte att se någon skillnad på resultatet mellan den flyttade punkten och orginalpunkten. 54

55 7. Nissan, uppströms Hyltebruk Koordinat provpunkt RT9: 63223/ Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),18 Måttligt hög halt,13/,71 Hög status N-tot (mg/l),741 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),8 -,8 Totalfosfor (mg/l) 3, Totalkväve (mg/l),6,4,2 2, 1,, , Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år) 15 - Arealförlust P (kg P/ha år),93 Måttligt höga förluster Kvävetransport (ton/år) 63 - Arealförlust N (kg N/ha år) 3,7 Måttligt höga förluster 4 Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,1 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 14,9 Hög halt 15 5 Syre (mg/l) TOC (mg/l)

56 7. Nissan, uppströms Hyltebruk Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 144 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,332 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,1 Betydligt grumligt vatten 4 Färgtal 8 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),15 God buffertkapacitet ph 6,9 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),1 ph 5,6,4,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l), ph

57 7. Nissan, uppströms Hyltebruk Bottenfauna Statusklassningar enligt HVMFS Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 55,4 Nära neutralt Surhet Nära neutralt ASPT-index 6,3 Hög Eutrofiering Hög DJ-index 12 Hög Annan påverkan Hög Bedömning av påverkan (tom 7) / Expertbedömning av status (from 8) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 1994 ingen eller obetydlig betydlig ingen eller obetydlig 97-5 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 8-14 Nära neutralt Hög status Hög status 5 Antal taxa DJ-index Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vattnet var måttligt näringsrikt med avssende på fosfor, men kvävehalten var hög. Både fosfor- och kvävehalten låg på ungefär samma nivå som lokal 8, strax nedströms Skeppshult. I februari 8 samt augusti 14 noterades låga alkalinitetsvärden. I övrigt råder god buffertkapacitet och ett högt ph. Den senaste bottenfaunaundersökningen visade inte på någon försurningspåverkan. Vid den senaste bottenfaunaundersökningen noterades tre ovanliga arter, nattsländan Oecetis notata, bäckbaggen Stenelmis canaliculata och Aphelocherius aestivalis. Detta medförde att bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden. 57

58 8. Nissan, nedströms Skeppshult Koordinat provpunkt RT9: 63355/ Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),18 Måttligt hög halt,13/,71 Hög status N-tot (mg/l),755 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),197 -,15 Totalfosfor (mg/l) 3, Totalkväve (mg/l), 2,,5 1,, , Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år) 11 - Arealförlust P (kg P/ha år),87 Måttligt höga förluster Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) 3,8 Måttligt höga förluster 4 Totalfosfor (ton/år) 15 Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,5 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 14,3 Hög halt Syre (mg/l) 4 TOC (mg/l)

59 8. Nissan, nedströms Skeppshult Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 16 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,337 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,7 Betydligt grumligt vatten 4 Färgtal 8 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),16 God buffertkapacitet ph 6,8 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),1 ph 5,5,5,4,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l), ph Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),9 Låg halt 1 Ingen Zn (µg/l) 6,1 Låg halt 3 Liten Cd (µg/l),2 Låg halt,3 Liten Pb (µg/l),56 Låg halt,5 Tydlig Cr (µg/l),39 Låg halt,2 Liten Ni (µg/l),82 Låg halt,5 Liten Transport Al (ton/år) 48 Cd (ton/år),15 Pb (ton/år),43 Co (ton/år),16 Cr (ton/år),24 Zn (ton/år) 4,1 Cu (ton/år),6 Ni (ton/år),53 Si (ton/år)

60 8. Nissan, nedströms Skeppshult Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 16,67 Måttligt hög halt Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 111 Låg halt Ingen eller obet. Cd (mg/kg ts),65 Låg halt,5 Ingen eller obet. Pb (mg/kg ts) 4,9 Låg halt 5 Ingen eller obet. Hg (mg/kg ts),67 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 5,9 Måttligt hög halt 2 Liten Ni (mg/kg ts) 5,2 Låg halt 5 Ingen eller obet. Co (mg/kg ts) 16,1 Måttligt hög halt 5 Liten As (mg/kg ts) 1,8 Låg halt 2 Ingen eller obet. Kiselalger Index och klassning (medelvärden) EK (IPS) 1, Hög status % PT,9 God - Hög IPS 19,3 Hög status ACID 6,4 Nära neutralt TDI 23,2 Hög Statusklassning Näringsämnen och organisk förorening Surhet Hög status Nära neutralt Bottenfauna Statusklassningar enligt HVMFS Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 56,8 Nära neutralt Surhet Nära neutralt ASPT-index 6,2 Hög Eutrofiering Hög DJ-index 12 Hög Annan påverkan Hög Bedömning av påverkan (tom 7) / Expertbedömning av status (from 8) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 91-5 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 8-14 Nära neutralt Hög status Hög status 5 Antal taxa DJ-index

61 8. Nissan, nedströms Skeppshult Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på fosfor men kvävehalten var hög. Kvävehalten låg på en något högre nivå jämfört med provpunkt 8.1, cirka 4 kilometer uppströms Smålandsstenar. Belastningen av näringsämnen/organiskt material bedömdes inte ha någon negativ effekt på varken bottenfauna eller kiselalger vid de senaste undersökningarna. Vid undersökningen i augusti 14 uppmättes låga värden på alkalinitet och ph. Dock visade bottenfaunan i den senaste undersökningen inga tecken på att vara försurningspåverkad. Treårsmedelvärdet för kiselalgerna visade på nära neutrala förhållanden. Metallanalyserna i vatten visade på låga halter, men med en tydlig avvikelse från bakgrundsvärdet för bly. I vattenmossa var halterna låga till måttligt höga för samtliga undersökta metaller med ingen till obetydlig avvikelse. Bottenfaunan bedömdes vid senaste undersökningen ha höga naturvärden. Tre ovanliga arter noterades, nattsländorna Brachycentrus subnubilus och Hydropsyche contubernalis samt skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis. Under januari till april 16 togs vattenkemiproverna tillfälligt ca 1,5 km nedströms provpunkten på grund av svårframkomlighet. Det gick inte att se någon skillnad på resultatet mellan den flyttade punkten och orginalpunkten. 61

62 8.1. Nissan, uppströms Smålandsstenar Koordinat provpunkt RT9: 63443/13573 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),16 Måttligt hög halt,13/,781 Hög status N-tot (mg/l),688 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l), Totalfosfor (mg/l) , Totalkväve (mg/l) 1,5 1,,5, Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,5 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 14,3 Hög halt Syre (mg/l) 4 TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 158 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,335 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,8 Betydligt grumligt vatten 4 Färgtal 8 Turbiditet (FNU)

63 8.1. Nissan, uppströms Smålandsstenar Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),15 God buffertkapacitet ph 6,8 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),2 ph 5,7,4,3 Alkalinitet (mekv/l) ph,2 5,1, Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på fosfor men kvävehalten var hög. Halterna av kväve var något högre jämfört med provpunkt 9, knappt två kilometer nedströms Gislaved och cirka 3,5 kilometer uppströms inflödet från Anderstorpaån. Låga värden på alkalinitet och ph, vilket kan tyda på förekomst av surstötar, har mätts upp under den senaste treårsperioden. 63

64 9. Nissan, nedströms Gislaved Koordinat provpunkt RT9: 63515/13632 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),14 Måttligt hög halt,12/,882 Hög status N-tot (mg/l),634 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),18 -,,8,6,4,2 Totalfosfor (mg/l), Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år) 6,2 - Arealförlust P (kg P/ha år),67 Låga förluster Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) 3,2 Måttligt höga förluster 4, 3, 2, 1, Totalkväve (mg/l), Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,3 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 12,4 Hög halt 15 5 Syre (mg/l) TOC (mg/l)

65 9. Nissan, nedströms Gislaved Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 13 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,292 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,1 Måttligt grumligt vatten 4 Färgtal 8 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),16 God buffertkapacitet ph 7 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),8 ph 6,6,4,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l), ph Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vattnet var måttligt näringsrikt med avssende på fosfor och kvävehalten var hög. Kvävehalten var högre jämfört med provpunkt, cirka 3,5 kilometer uppströms Gislaved. Fosforhalten var i samma nivå som provpunkt. Inga låga värden på alkalinitet eller ph, som skulle kunna tyda på förekomst av surstötar, uppmättes under den senaste treårsperioden. 65

66 . Nissan, uppströms Gislaved Koordinat provpunkt RT9: 63595/13644 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),13 Måttligt hög halt,12/,957 Hög status N-tot (mg/l),522 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (mg/l),124 -,5 Totalfosfor (mg/l),4,3,2,1, ,5 Totalkväve (mg/l) 1,,5, Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,5 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 12,3 Hög halt 15 5 Syre (mg/l) TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 133 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,3 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,7 Måttligt grumligt vatten 4 Färgtal Turbiditet (FNU)

67 . Nissan, uppströms Gislaved Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),18 God buffertkapacitet ph 7 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),8 ph 6,4,5,4,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l), ph Syntes Statusen med avseende på totalfosforhalten klassades som hög. Både kväve- och fosforhalten var måttligt höga. Kvävehalten låg på en något högre nivå än provpunkt 11, i S Gussjön cirka 4,5 kilometer uppströms. Inga låga värden på alkalinitet eller ph, som skulle kunna tyda på förekomst av surstötar, har mätts upp under den senaste treårsperioden. 67

68 11. Södra Gussjön Koordinat provpunkt RT9: / Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),7 Låg halt,1/1,4 Hög status N-tot (mg/l),43 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (mg/l),82 - NH 4 -N (mg/l),11 - N-tot/P-tot-kvot 55 Kväveöverskott,6 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),4,2 1,5 1,,5, , Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt på 16 m djup (mg/l) 4,3 Svagt syretillstånd Organiskt material (mg/l) 9,4 Måttligt hög halt Syre (mg/l) TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Ref/EK-värde Status Siktdjup (m) 2,7 Måttligt siktdjup 3,3/,813 Hög status Färgtal Betydligt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,289 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1, Svagt grumligt vatten 25 Färgtal Siktdjup (m)

69 11. Södra Gussjön Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),22 Mycket god buffertkapacitet ph 7,3 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),21 ph 7,2 1,,8,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), ph Sedimentkemi Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 22 Låg halt Liten Zn (mg/kg ts) 3 Måttligt hög halt 24 Liten Cd (mg/kg ts) 2,3 Måttligt hög halt 1,4 Liten Pb (mg/kg ts) 1 Låg halt 8 Liten Hg (mg/kg ts),29 Låg halt,16 Liten Cr (mg/kg ts) 18 Låg halt 15 Liten Ni (mg/kg ts) 16 Måttligt hög halt Liten As (mg/kg ts) 22 Måttligt hög halt Tydlig 69

70 11. Södra Gussjön Planktiska alger Klassning enligt HVMFS 13:19 Värde EK-kvot Status/bedömning Totalbiomassa (mg l -1 ),36 1 Hög Cyanobakterier, andel (%) 5,8 1 Hög Trofiskt planktonindex (TPI:värde) -,935,88 God Sammanvägd näringsstatus 4,92 Hög Artantal 57 1, Nära neutralt Klorofyll (µg/l) 4,23,71 Hög Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Bedömning Hög Nära neutralt Naturvårdsverkets kriterier (1999) Värde Avvikelse Tillstånd Totalbiomassa (mg l -1 ),31 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa Vattenblommande cyanobakterier (mm 3 /l),1 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa Potentiellt toxinprod. Cyanobakterier 2 Ingen eller obetydlig Måttligt antal släkten Gonyostomum semen (mg l-1),4 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 15 Klorofyll (µg/l) 6 Trofiskt index ,5 Totalbiomassa (mm 3 /l) 1,,5, TPI

71 11. Södra Gussjön Profundalfauna Värde Tillstånd Ref/EK-värde Status BQI-index 1,7 Lågt index 2,68/,62 God status O/C-index 1,786 Lågt index Bed. av närings- & syretillstånd Bedömning av tillstånd A=näringsfattigt A=syrerikt Näringsämn./org. mtrl. B A B B=måttl. näringsrikt B=måttl. syrerikt Syresituationen i bottenv. C-B B-C C C=näringsrikt C=syrebrist 15 Antal taxa 3 Individtäthet (antal/m 2 ) Syntes En sammanvägning av kemi och biologi visade på näringsfattiga till måttligt näringsrika förhållanden. Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vattnet hade låga fosforhalter men kvävehalten var måttligt hög. Vid den senaste expertbedömningen för växtplankton och bottenfauna i profundalen bedömdes statusen som hög respektive god med avseende på näringsämnen. Bottenvattnets syreförhållanden har under den senaste treårsperioden visat på ett svagt syretillstånd. Värdena för antalet förekommande taxa och individtäthet för profundalfaunan har varierat mellan åren 1994 och 15. Detta kan förmodligen till stor del förklaras med skiftande syreförhållanden. Den mycket ringa individförekomsten 15 indikerade syrefattiga förhållanden i bottenvattnet. Siktdjupet var måttligt och statusen klassades som hög. Inga låga värden på ph eller alkalinitet har mätts upp, vilket indikerar att sjön har god buffertförmåga. Även växtplanktonundersökningen indikerade detta. Den senaste sedimentkemiska undersökningen 15 visade på låga till måttligt höga metallhalter i ytsedimentet. En tydligt avvikelse från jämförvärdet fanns med avseende på arsenik. Undersökningen av organiska miljögifter i ytsedimentet 15 visade på höga halter av PAH16 och PCB7. Miljökvalitetsnormer för sediment finns för bly, kadmium samt PAH:erna antracen och flouranten (HVMFS 15:4). Halterna av bly och kadmium låg precis på gränsvärdena medan antracen och flouranten låg under. 71

72 12. Nissan, nedströms N. Unnaryd Koordinat provpunkt RT9: 6386/13757 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),15 Måttligt hög halt,12/,814 Hög status N-tot (mg/l),531 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (mg/l),137 -,6 Totalfosfor (mg/l) 3 Totalkväve (mg/l),4 2,2 1, Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år) 2, - Arealförlust P (kg P/ha år),68 Låga förluster Kvävetransport (ton/år) 72 - Arealförlust N (kg N/ha år) 2,5 Måttligt höga förluster 6 Totalfosfor (ton/år) 15 Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,9 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 13, Hög halt Syre (mg/l) 4 TOC (mg/l)

73 12. Nissan, nedströms N. Unnaryd Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 154 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,332 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,8 Betydligt grumligt vatten 4 Färgtal 8 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),22 Mycket god buffertkapacitet ph 7,15 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),4 ph 6,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), ph Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vattnet var måttligt näringsrikt vad gäller både fosfor- och kvävehalt. Jämfört med lokal 14, som är belägen drygt två mil längre uppströms, låg fosfor- och kvävehalten på ungefär samma nivå. Treårsmedianvärdet för alkalinitet indikerade att vattendraget har mycket god buffertfkapacitet. Lågt värde på alkalinitet och ph uppmättes dock i augusti

74 14. Nissan, uppströms Ryd Koordinat provpunkt RT9: 64398/13859 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),14 Måttligt hög halt,12/,89 Hög status N-tot (mg/l),541 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (mg/l),111 -,5 Totalfosfor (mg/l),4,3,2,1, ,5 Totalkväve (mg/l) 1,,5, Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 9,1 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 15,6 Hög halt Syre (mg/l) 6 TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 162 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,388 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,1 Betydligt grumligt vatten 5 Färgtal Turbiditet (FNU)

75 14. Nissan, uppströms Ryd Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),27 Mycket god buffertkapacitet ph 7,15 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),5 ph 6,1,8,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), ph Syntes Statusen med avseende på totalfosforhalten klassades som hög. Vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på forsfor- och kvävehalterna. Sedan mätningarna startade ses en minskning i kvävehalten. Treårsmedianvärdet för alkalinitet indikerade att vattendragets buffertkapacitet var mycket god. 75

76 1. Sennan, före inflödet i Nissan Koordinat provpunkt RT9: 62976/1327 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),12 Låg halt,16/1,289 Hög status N-tot (mg/l),667 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),249 -, Totalfosfor (mg/l) 3, Totalkväve (mg/l),5 2, 1,, , Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år),6 - Arealförlust P (kg P/ha år),73 Låga förluster Kvävetransport (ton/år) 35 - Arealförlust N (kg N/ha år) 4,3 Höga förluster 1,5 Totalfosfor (ton/år) 8 Totalkväve (ton/år) 1,,5, Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 9,4 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 11,9 Måttligt hög halt Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l)

77 1. Sennan, före inflödet i Nissan Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 135 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,295 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,6 Måttligt grumligt vatten 4 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),17 God buffertkapacitet ph 7,1 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),4 ph 6,1,5,4,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l), ph Kiselalger Index och klassning (medelvärden) EK (IPS) 1, Hög status % PT, God - Hög IPS 19,8 Hög status ACID 7,3 Nära neutralt TDI 21,6 Hög Statusklassning Näringsämnen och organisk förorening Surhet Hög status Nära neutralt 77

78 1. Sennan, före inflödet i Nissan Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vattnet var näringsfattigt med avseende på fosfor men kvävehalten var hög. Treårsmedelvärdet för kiselalgerna visade på hög status med avseende på näringsämnen/organisk förorening. Under den senaste treårsperioden har inga riktigt låga ph-värden uppmätts, och buffertkapaciteten var god. Treårsmedelvärdet för kiselalgerna visade nära neutrala förhållanden med avseende på surhet. Som vid de tidigare undersökningarna har artgruppen Achnanthidium minutissimum dominerat kiselalgssamhället. Detta kan vara ett tecken på en störning, t.ex. orsakad av lågt eller högt vattenstånd, som kan medföra uttorkning respektive renspolning av substraten. A.minutissimum gynnas av stora variationer i vattenståndet eftersom den snabbt kan nykolonisera. 78

79 31. Lillån, före inflödet i Nissan Koordinat provpunkt RT9: 6316/ Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),12 Låg halt,15/1,23 Hög status N-tot (mg/l),764 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),276 -,4 Totalfosfor (mg/l) 6, Totalkväve (mg/l),3,, 4, 2,, , Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år),17 - Arealförlust P (kg P/ha år),61 Låga förluster Kvävetransport (ton/år) 12 - Arealförlust N (kg N/ha år) 4,2 Höga förluster,8 Totalfosfor (ton/år),6,4,2, Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 9,5 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 14,7 Hög halt Syre (mg/l) 4 TOC (mg/l)

80 31. Lillån, före inflödet i Nissan Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 183 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,415 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,7 Måttligt grumligt vatten 8 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),4 Mycket svag buffertkapacitet ph 6,1 Surt Min Alkalinitet (mekv/l),1 ph 4,6 1,5 1,,5 Alkalinitet (mekv/l), ph

81 31. Lillån, före inflödet i Nissan Bottenfauna Statusklassningar enligt HVMFS Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 9,7 Mycket surt Surhet Surt ASPT-index 6,5 Hög Eutrofiering Hög DJ-index 14 Hög Annan påverkan Hög Bedömning av påverkan (tom 7) / Expertbedömning av status (from 8) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan stark eller mycket stark ingen eller obetydlig betydlig ingen eller obetydlig 2-5 betydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 8 Surt Hög status Hög status 11 Mycket surt Hög status Hög status 14 Surt Hög status Hög status 4 Antal taxa MISA Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vattnet var näringsfattigt med avseende på fosfor men kvävehalten var hög. Den senaste bottenfaunaundersökningen visade på opåverkade förhållanden med avseende på näringsämnen/organiskt material. Vattenkemin indikerade ett surt tillstånd och buffertkapaciteten var mycket svag. Alkaliniteten har varierat mellan höga värden och en obefintlig buffertförmåga, vilket innebär att det förekommer surstötar. Den senste bottenfaunaundersökningen visade på sura förhållanden, vilket innebär att de återkommande surstötarna skadar djurlivet i ån. 81

82 41. Kilaån, bro vid Gustavsbergs kraftverk Koordinat provpunkt RT9: 63178/1335 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),21 Måttligt hög halt,14/,75 Hög status N-tot (mg/l),769 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),189 -,8 Totalfosfor (mg/l) 3 Totalkväve (mg/l),5 2,3 1, Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år) 6,3 - Arealförlust P (kg P/ha år),12 Måttligt höga förluster Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) 4,5 Höga förluster 15 Totalfosfor (ton/år) 6 Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8, Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 16,1 Mycket hög halt Syre (mg/l) 4 TOC (mg/l)

83 41. Kilaån, bro vid Gustavsbergs kraftverk Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 183 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,47 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 4,4 Betydligt grumligt vatten 5 Färgtal Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l), God buffertkapacitet ph 6,75 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),1 ph 5,1 1,2,9,6,3 Alkalinitet (mekv/l), ph

84 41. Kilaån, bro vid Gustavsbergs kraftverk Bottenfauna Statusklassningar enligt HVMFS Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 44,5 Nära neutralt Surhet Surt ASPT-index 6,4 Hög Eutrofiering Hög DJ-index 12 Hög Annan påverkan Hög Bedömning av påverkan (tom 7) / Expertbedömning av status (from 8) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 2 betydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 5 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 8 Surt Hög status God-hög 11 Måttligt surt Hög status Hög status 14 Surt Hög status Hög status 4 Antal taxa 6 MISA Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på fosfor men kvävehalten var hög. Jämfört med lokal 43 som är belägen ca 12 kilometer uppströms låg fosforhalten på ungefär samma nivå men kvävehalten var något högre. Jämfört med lokal 42, ca 16 kilometer uppströms, var halten fosfor i ungefär samma nivå men kvävehalten var lägre. Vattenkemin visade på ett svagt surt tillstånd med god buffertkapacitet. Låg alkalinitet, som ger en ökad risk för surstötar, har dock uppmätts vid flera tillfällen (inklusive den senaste treårsperioden). Detta indikerar att försurningsproblem kan förekomma. I den senaste bottenfaunaundersökningen saknades försurningskänsliga indikatorarter, vilket motiverade expertbedömningen surt. 84

85 42. Österån, nedströms ARV Koordinat provpunkt RT9: /13444 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),28 Hög halt,14/,491 Måttlig status N-tot (mg/l),896 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),181 -,12 Totalfosfor (mg/l) 8 Totalkväve (mg/l),9 6,6 4,3 2, Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 6,8 Måttligt syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 19,3 Mycket hög halt Syre (mg/l) TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 196 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,441 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 6, Betydligt grumligt vatten 5 Färgtal Turbiditet (FNU)

86 42. Österån, nedströms ARV Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),13 God buffertkapacitet ph 6,8 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),1 ph 5,3 1,5 1,,5 Alkalinitet (mekv/l), ph Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som måttlig. Vattnet var näringsrikt med avseende på både fosfor och kväve. Vattenkemin visade på ett svagt surt tillstånd med god buffertkapacitet. Låg alkalinitet, som ger en ökad risk för surstötar, har dock uppmätts vid ett flertal tillfällen. Detta indikerar att försurningsproblem kan förekomma. Ett för lokalen ovanligt högt värde på konduktivitet uppmättes i oktober 16. Utifrån tillgänglig data är det svårt att utreda orsaken till detta högre värde. 86

87 43. Västerån, Strömmen Koordinat provpunkt RT9: 633/13374 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),19 Måttligt hög halt,13/,68 God status N-tot (mg/l),711 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),147 -,8 Totalfosfor (mg/l) 3 Totalkväve (mg/l),6,4,2 2 1, Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år) 2,9 - Arealförlust P (kg P/ha år),12 Måttligt höga förluster Kvävetransport (ton/år) 4 - Arealförlust N (kg N/ha år) 4,2 Höga förluster 6 Totalfosfor (ton/år) 3 Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,8 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 14,5 Hög halt Syre (mg/l) TOC (mg/l)

88 43. Västerån, Strömmen Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 163 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,346 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,6 Betydligt grumligt vatten 4 Färgtal 15 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),12 God buffertkapacitet ph 6,65 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),1 ph 5,4,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), ph Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som god. Vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på fosfor men kvävehalten var hög. Fosfor- och kvävehalterna var strax högre än på lokal 45, som är belägen drygt en och en halv mil längre uppströms. Låg alkalinitet, som ger en ökad risk för surstötar, har uppmätts under den senaste treårsperioden. Detta indikerar att försurningsproblem kan förekomma. 88

89 44. Hestrasjön Koordinat provpunkt RT9: /13445 Övervakningsstation EU_CD: SE Övrigt vatten EU_CD: NW Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),83 Mycket hög halt,23/,27 Otillfreds. status N-tot (mg/l) 1,3 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),11 - NH 4 -N (mg/l),11 - N-tot/P-tot-kvot 13 Måttligt kväveunderskott,13,,8,5,3 Totalfosfor (mg/l), ,5 2, 1,5 1,,5 Totalkväve (mg/l), Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt i bottenvattnet (mg/l) 7,3 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 25, Mycket hög halt Syre (mg/l) 4 TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Ref/EK-värde Status Siktdjup (m),5 Mycket litet siktdjup 2,83/,16 Dålig status Färgtal 367 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat 1,3 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 35,6 Starkt grumligt vatten Färgtal ,5 1,,5 Siktdjup (m),

90 44. Hestrasjön Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),21 Mycket god buffertkapacitet ph 7,3 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),16 ph 7,1,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), ph Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som otillfredsställande. Sjön var näringsrik med mycket höga halter av fosfor och höga halter av kväve. Sjön är dock ingen vanlig eutrof sjö påverkad av jordbruk utan snarare en humös sjö med förhöjda halter av näringsämnen. Vid provtagningen 16 noterades höga värden på turbiditet, totalfosfor, syre, ph och kolrofyll i kombination med ovanligt lågt siktdjup. Detta kan förklaras av en kraftig planktonblomning vid provtillfället. Vattnet var starkt färgat och siktdjupet var mycket litet. Statusen med avseende på siktdjup klassades som dålig. Medianvärdena på alkaliniteten de tre senaste åren visar att sjön har en mycket god buffertförmåga mot försurande ämnen. Låga värden på alkalinitet har dock observerats tidigare, troligen i samband med högflödesperioder. 9

91 45. Västerån, Oakullen Koordinat provpunkt RT9: /1347 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),15 Måttligt hög halt,12/,822 Hög status N-tot (mg/l),668 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),136 -, Totalfosfor (mg/l),8,6,4,2, , Totalkväve (mg/l) 1,5 1,,5, Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år) 1,2 - Arealförlust P (kg P/ha år),81 Måttligt höga förluster Kvävetransport (ton/år) 55 - Arealförlust N (kg N/ha år) 3,8 Måttligt höga förluster 3 Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,2 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 12,9 Hög halt Syre (mg/l) TOC (mg/l)

92 45. Västerån, Oakullen Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 123 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,264 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,4 Måttligt grumligt vatten 4 Färgtal 8 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),14 God buffertkapacitet ph 6,8 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),3 ph 5,8,4,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l), ph Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på fosfor men kvävehalten var hög. Jämfört med provpunkt 46 (Majsjön), som är belägen cirka en mil uppströms, var både fosfor- och kvävehalten högre. Låga värden på alkalinitet och ph har uppmätts under den senaste treårsperioden. Detta indikerar att försurningsproblem kan förekomma. Ett ovanligt högt värde för konduktivitet noterades i februari 15. Inga andra värden vid samma tidpunkt varierade nämnvärt och det höga värdet är svårt att förklara. Möjligen kan vägsalt vara en orsak. 92

93 46. Majsjön Koordinat provpunkt RT9: /13529 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),9 Låg halt,9/1,2 Hög status N-tot (mg/l),43 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (mg/l),73 - NH 4 - N (mg/l),11 - N-tot/P-tot-kvot 45 Kväveöverskott,4 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),3,2,1 1,,5, , Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt på 18 m djup (mg/l) 4,2 Svagt syretillstånd Organiskt material (mg/l) 9,5 Måttligt hög halt Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Ref/EK-värde Status Siktdjup (m) 3,1 Måttligt siktdjup 3,5/,892 Hög status Färgtal 77 Betydligt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,175 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU),9 Svagt grumligt vatten 25 Färgtal Siktdjup (m)

94 46. Majsjön Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),11 God buffertkapacitet ph 7,1 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),11 ph 6,8,4,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l), ph Sedimentkemi Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 24 Låg halt Liten Zn (mg/kg ts) 46 Måttligt hög halt 24 Liten Cd (mg/kg ts) 4, Måttligt hög halt 1,4 Liten Pb (mg/kg ts) 23 Måttligt hög halt 8 Liten Hg (mg/kg ts),31 Måttligt hög halt,16 Liten Cr (mg/kg ts) 15 Låg halt 15 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) Måttligt hög halt Liten As (mg/kg ts) 24 Måttligt hög halt Tydlig 94

95 46. Majsjön Planktiska alger Klassning enligt HVMFS 13:19 Värde EK-kvot Status/bedömning Totalbiomassa (mg l -1 ),738,542 God Cyanobakterier, andel (%) 15,92,94 God Trofiskt planktonindex (TPI:värde),282,281 God Sammanvägd näringsstatus 3,641 God Artantal 65 1 Nära neutralt Klorofyll (µg/l) 5,167,581 Hög Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Bedömning God Nära neutralt Naturvårdsverkets kriterier (1999) Värde Avvikelse Tillstånd Totalbiomassa (mg l -1 ),74 Liten Liten biomassa Vattenblommande cyanobakterier (mm 3 /l),12 Tydlig Mycket liten biomassa Potentiellt toxinprod. Cyanobakterier 4 Tydlig Måttligt antal släkten Gonyostomum semen (mg l-1), Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 8 Klorofyll (µg/l) 6 Trofiskt index Totalbiomassa (mm 3 /l) TPI

96 46. Majsjön Profundalfauna Värde Tillstånd Ref/EK-värde Status BQI-index, Mycket lågt index 2,68/ Dålig status O/C-index, Mycket lågt index Bed. av närings- och syretillstånd Bedömning av tillstånd A=näringsfattigt A=syrerikt Näringsämn./organiskt mtrl. B A - B=måttligt näringsrikt B=måttl. syrerikt Syresituationen i bottenv. B-A B C C=näringsrikt C=syrebrist 15 Antal taxa 3 Individtäthet (antal/m 2 ) Syntes De kemiska och biologiska undersökningarna indikerade att näringsfattiga till måttligt näringsrika förhållanden råder i sjön. Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Fosforhalten var låg men kvävehalten var måttligt hög. Växtplanktonprovtagningen visade på god status. Vad gäller den senaste undersökningen av bottenfauna i profundalen noterades endast två arter, utifrån vilka ingen bedömning med avseende på näringsämnespåverkan kunde göras. Bottenvattnets syreförhållanden har under den senaste treårsperioden varit svagt. Enstaka år har låga syrehalter uppmätts i bottenvattnet. Undersökningen av profundalfaunan indikerade mycket syrefattiga förhållanden. Siktdjupet var måttligt och statusen klassades som hög. Vattnets buffertförmåga mot sura ämnen var god. De uppmätta värdena på ph låg stabilt över 6,. Även de planktiska undersökningarna visade på nära neutrala förhållanden. Den senaste sedimentkemiska undersökningaen 15 visade på låga till måttligt höga metallhalter i ytsedimentet. En tydligt avvikelse från jämförvärdet fanns med avseende på arsenik. Undersökningen av organiska miljögifter i ytsedimentet 15 visade på mycket höga halter av PAH16 och höga halter av PCB7. Miljökvalitetsnormer för sediment finns för bly, kadmium samt PAH:erna antracen och flouranten (HVMFS 15:4). Halterna av bly och kadmium låg över gränsvärdena medan antracen och flouranten låg under. Vid två av profundalundersökningarna har mundelsskador noterats på enstaka individer hos fjädermyggslarver inom grupppen Chironomini, vilket indikerar viss förekomst av miljögifter i bottensedimentet. 96

97 51. Skvallran, bro vid Brunnsberg Koordinat provpunkt RT9: /13434 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: - Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),27 Hög halt,15/,573 God status N-tot (mg/l) 1,547 Mycket hög halt NO 2/3 -N (mg/l),199 - NH 4 -N (mg/l),418 Måttligt hög halt, Totalfosfor (mg/l) 8, Totalkväve (mg/l),15 6,, 4,,5 2,, , Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,7 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 26,7 Mycket hög halt Syre (mg/l) 8 TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 348 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,726 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 11, Starkt grumligt vatten 1 Färgtal Turbiditet (FNU)

98 51. Skvallran, bro vid Brunnsberg Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),8 Mycket god buffertkapacitet ph 7,4 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),7 ph 6 6, 4, 2, Alkalinitet (mekv/l), ph Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 14,33 Låg halt Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 57 Mycket låg halt Ingen eller obet. Cd (mg/kg ts),55 Låg halt,5 Ingen eller obet. Pb (mg/kg ts) 6,3 Låg halt 5 Ingen eller obet. Hg (mg/kg ts),77 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 2,2 Låg halt 2 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 2,867 Mycket låg halt 5 Ingen eller obet. Co (mg/kg ts) 4,7 Låg halt 5 Ingen eller obet. As (mg/kg ts) 1,6 Låg halt 2 Ingen eller obet. 98

99 51. Skvallran, bro vid Brunnsberg Bottenfauna Statusklassningar enligt HVMFS Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA,6 Mycket surt Surhet Måttligt surt ASPT-index 5,7 Hög Eutrofiering God DJ-index 12 Hög Annan påverkan Otillfredsställande Bedömning av påverkan (tom 7) / Expertbedömning av status (from 8) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 1991 ingen eller obetydlig betydlig 1994 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig stark eller mycket stark 1997 ingen eller obetydlig betydlig betydlig 99-5 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig betydlig 8-11 Mycket surt God status Otillfredsställande status 14 Måtligt surt God status Otillfredsställande status 3 Antal taxa MISA Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som god. Vattnet var näringsrikt med avseende på fosfor och kvävehalten var mycket hög. Jämfört med lokal 55 som är belägen strax uppströms deponin är kvävehalten här betydligt högre. Flera av de kemiska parametrarna varierade mycket kraftigt under året. I flera fall beror detta med säkerhet på lakvattenspåverkan från deponin. Den höga alkaliniteten beror enligt uppgift på lakvatteneffekter av kalkslamsupplagring vid deponin. Tydliga skador har setts på bottenfaunasamhället vid undersökningarna. Efter att artantalet ökade från 199-talet fram till 2 års provtagning har det sedan åter minskat. Orsaken till skadorna är svår att ange. Klart är dock att lakvattnet från deponin har negativ effekt på faunan. Skadorna är troligen orsakade av flera faktorer i samband med den kraftigt varierande vattenkvaliten. Några tänkbara faktorer som kan ha orsakat skadorna är den kraftiga variationen i alkalinitet och grumlighet samt direkta gifteffekter av höga ammoniumhalter i samband med höga ph-värden. Undersökningarna av metaller i vattenmossa visar på mycket låga till låga halter, med inga/obetydliga avvikelser från jämförvärdet. Halten av bor i vattnet uppmättes, liksom tidigare år, under detektionsgränsen. 99

100 55. Skvallran, uppströms Borabo deponianläggning Koordinat provpunkt RT9: /13457 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: - Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),26 Hög halt,15/,581 God status N-tot (mg/l),939 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),86 -,15 Totalfosfor (mg/l) 8 Totalkväve (mg/l),, , Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 4, Svagt syretillstånd Organiskt material (mg/l) 27,6 Mycket hög halt Syre (mg/l) TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 38 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,724 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 8,1 Starkt grumligt vatten 3 Färgtal Turbiditet (FNU)

101 55. Skvallran, uppströms Borabo deponianläggning Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),1 Ingen eller obet. buffertkap. ph 5,35 Mycket surt Min Alkalinitet (mekv/l),1 ph 4,2,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), ph Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som god. Vattnet var näringsrikt med avseende på både fosfor och kväve. Vattnet är ofta starkt grumligt och starkt färgat. Vid provtagningen i juni år 8 uppmättes det högsta värdet på turbiditet (grumlighet) sedan dataseriens start Surstötar med låga ph-värden förekommer ofta vid provpunkten till följd av att buffertkapaciteten är mycket låg. Detta ger sannolikt en negativ effekt på vattendragets djurliv. 1

102 61. Södra Färgen Koordinat provpunkt RT9: 63139/13495 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),9 Låg halt,11/1,21 Hög status N-tot (mg/l),473 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (mg/l),123 - NH 4 -N (mg/l),13 - N-tot/P-tot-kvot 54 Kväveöverskott,4 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),3,2,1 1,,5, , Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt på m djup (mg/l) 1, Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Organiskt material (mg/l) 9,8 Måttligt hög halt Syre (mg/l) TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Ref/EK-värde Status Siktdjup (m) 2,7 Måttligt siktdjup 3,4/,798 Hög status Färgtal 87 Betydligt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,222 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,4 Måttligt grumligt vatten Färgtal 6 Siktdjup (m)

103 61. Södra Färgen Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),17 God buffertkapacitet ph 7,2 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),16 ph 7,1,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), ph Sedimentkemi Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 27, Måttligt hög halt Liten Zn (mg/kg ts) 5 Måttligt hög halt 24 Tydlig Cd (mg/kg ts) 4,4 Måttligt hög halt 1,4 Liten Pb (mg/kg ts) Måttligt hög halt 8 Liten Hg (mg/kg ts),47 Måttligt hög halt,16 Liten Cr (mg/kg ts), Låg halt 15 Liten Ni (mg/kg ts) 19, Måttligt hög halt Liten As (mg/kg ts) 26, Måttligt hög halt Tydlig 3

104 61. Södra Färgen Planktiska alger Klassning enligt HVMFS 13:19 Värde EK-kvot Status/bedömning Totalbiomassa (mg l -1 ),664,62 God Cyanobakterier, andel (%) 4,129 1 Hög Trofiskt planktonindex (TPI:värde) -,799,713 God Sammanvägd näringsstatus 4,431 Hög Artantal 62 1 Nära neutralt Klorofyll (µg/l) 5,267,57 Hög Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Bedömning Hög Nära neutralt Naturvårdsverkets kriterier (1999) Värde Avvikelse Tillstånd Totalbiomassa (mg l -1 ),66 Liten Liten biomassa Vattenblommande cyanobakterier (mm 3 /l),3 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa Potentiellt toxinprod. Cyanobakterier 3 Tydlig Måttligt antal släkten Gonyostomum semen (mg l-1),22 Liten Liten biomassa 9 Klorofyll (µg/l) 6 Trofiskt index Totalbiomassa (mm 3 /l) TPI

105 61. Södra Färgen Profundalfauna Värde Tillstånd Ref/EK-värde Status BQI-index 1, Mycket lågt index 2,68/,37 Otillfr. status O/C-index 5,3 Måttligt högt index Bed. av närings- och syretillstånd Bedömning av tillstånd A=näringsfattigt A=syrerikt Näringsämn./organiskt mtrl. B-C B C B=måttligt näringsrikt B=måttl syrerikt Syresituationen i bottenv. B-C B-C C C=näringsrikt C=syrebrist 15 Antal taxa 3 Individtäthet (antal/m 2 ) Syntes En sammanvägning av kemi och biologi visade att sjön var näringsfattig till måttligt näringsrik. Statusen med avseende på halten totalfosfor bedömdes som hög. Vattnet hade låga fosforhalter men kvävehalten var måttligt hög. Vid växtplanktonundersökningen bedömdes näringsämnesstatusen som hög, medan näringsämnesstatusen vid profundalbottenfaunaundersökningen bedömdes som måttlig. Syrefattiga eller nästan syrefria förhållanden har uppmäts nästan varje år i bottenvattnet, senast 16. Profundalfaunaundersökningen har visat på skiftande syreförhållanden och detta bedömdes främst vara en naturlig effekt av höga humushalter. Sjöns buffertförmåga mot sura ämnen var god och sedan 1995 har förhållandevis höga ph-värden mätts upp. Växtplanktonundersökningen indikerade nära neutrala förhållanden. Siktdjupet var måttligt och statusen klassades som hög. Den senaste sedimentkemiska undersökningen 15 visade på låga till måttligt höga metallhalter i ytsedimenten. En tydligt avvikelse från jämförvärdet fanns med avseende på arsenik och zink. Undersökningen av organiska miljögifter i ytsedimentet 15 visade på mycket höga halter av PAH16 och höga halter PCB7. Miljökvalitetsnormer för sediment finns för bly, kadmium samt PAH:erna antracen och flouranten (HVMFS 15:4). Halterna av bly och kadmium låg över gränsvärdena medan antracen och flouranten låg under. 5

106 62. Fjällen Koordinat provpunkt RT9: / Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),8 Låg halt,12/1,55 Hög status N-tot (mg/l),463 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (mg/l),34 - NH 4 -N (mg/l),14 - N-tot/P-tot-kvot 6 Kväveöverskott,6 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),4,2 1,5 1,,5, , Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt på 6 m djup (mg/l) 7,3 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 11,7 Måttligt hög halt Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Ref/EK-värde Status Siktdjup (m) 2,6 Måttligt siktdjup 3,4/,773 Hög status Färgtal 3 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,233 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,2 Måttligt grumligt vatten Färgtal 6 Siktdjup (m)

107 62. Fjällen Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l), God buffertkapacitet ph 7,2 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),14 ph 7,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l), ph Sedimentkemi Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 25, Låg halt Liten Zn (mg/kg ts) 43 Måttligt hög halt 24 Liten Cd (mg/kg ts) 3,8 Måttligt hög halt 1,4 Liten Pb (mg/kg ts) Måttligt hög halt 8 Liten Hg (mg/kg ts),37 Måttligt hög halt,16 Liten Cr (mg/kg ts) 19, Låg halt 15 Liten Ni (mg/kg ts) 17, Måttligt hög halt Liten As (mg/kg ts) 18, Måttligt hög halt Liten 7

108 62. Fjällen Planktiska alger Klassning enligt HVMFS 13:19 Värde EK-kvot Status/bedömning Totalbiomassa (mg l -1 ),521,767 Hög Cyanobakterier, andel (%) 7,752,992 Hög Trofiskt planktonindex (TPI:värde),147,33 God Sammanvägd näringsstatus 4,18 Hög Artantal 63 1 Nära neutralt Klorofyll (µg/l) 7,133,421 God Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Bedömning Hög Nära neutralt Naturvårdsverkets kriterier (1999) Värde Avvikelse Tillstånd Totalbiomassa (mg l -1 ),52 Liten Liten biomassa Vattenblommande cyanobakterier (mm 3 /l),4 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa Potentiellt toxinprod. Cyanobakterier 3 Tydlig Måttligt antal släkten Gonyostomum semen (mg l-1),15 Liten Liten biomassa 15 Klorofyll (µg/l) 6 Trofiskt index Totalbiomassa (mm 3 /l) 3 TPI

109 62. Fjällen Profundalfauna Värde Tillstånd Ref/EK-värde Status BQI-index 1, Mycket lågt index 2,68/,37 Otillfr. status O/C-index 5,333 Måttligt högt index Bed. av närings- och syretillstånd Bedömning av tillstånd A=näringsfattigt A=syrerikt Näringsämn./organiskt mtrl. B-C B B B=måttligt näringsrikt B=måttl syrerikt Syresituationen i bottenv. B C B C=näringsrikt C=syrebrist Antal taxa 3 Individtäthet (antal/m 2 ) Syntes En sammanvägning av kemi och biologi visade att sjön är näringsfattig till måttligt näringsrik. Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vid växtplankton och profundalfaunaundersökningen bedömdes statusen med avseende på näringsämnen som hög respektive god. Bottenvattnets syreförhållande var goda. Profundalfaunaundersökningen 15 indikerade måttligt syrerika förhållanden. Sedan slutet på 9-talet har sjöns siktdjup minskat, men de senaste åren har siktdjupet åter börjat öka något. Den senaste treårsperioden visade på måttligt siktdjup där statusen med avseende på siktdjup klassades som hög. Buffertförmågan mot sura ämnen var god, men har vissa tidigare år varit låg. Inga låga ph-värden har mätts upp sedan Växtplanktonundersökningen indikerade nära neutrala förhållanden. Den sedimentkemiska undersökningaen 15 visade på låga till måttligt höga metallhalter i ytsedimenten. Undersökningen av organiska miljögifter i ytsedimentet 15 visade på mycket höga halter av PAH16 och höga halter av PCB7. Miljökvalitetsnormer för sediment finns för bly, kadmium samt PAH:erna antracen och flouranten (HVMFS 15:4). Halterna av bly och kadmium låg över gränsvärdena medan antracen och flouranten låg under. 9

110 63. Jällunden Koordinat provpunkt RT9: 63263/13595 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),11 Låg halt,11/1,5 Hög status N-tot (mg/l),447 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (mg/l),26 - NH 4 -N (mg/l),12 - N-tot/P-tot-kvot 42 Kväveöverskott,8 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),6,4,2 1,,5, , Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt på 12 m djup (mg/l) 3,8 Svagt syretillstånd Organiskt material (mg/l) 9,7 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Ref/EK-värde Status Siktdjup (m) 2,5 Litet siktdjup 3,5/,73 Hög status Färgtal 77 Betydligt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,162 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,8 Måttligt grumligt vatten Färgtal 6 Siktdjup (m)

111 63. Jällunden Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),13 God buffertkapacitet ph 6,9 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),11 ph 6,9,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l), ph Sedimentkemi Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 11, Mycket låg halt Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 28 Låg halt 24 Liten Cd (mg/kg ts) 2,4 Måttligt hög halt 1,4 Liten Pb (mg/kg ts) 86 Låg halt 8 Liten Hg (mg/kg ts),11 Mycket låg halt,16 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 15, Låg halt 15 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 8,5 Låg halt Ingen eller obet. As (mg/kg ts) 11, Måttligt hög halt Liten 111

112 63. Jällunden Planktiska alger Klassning enligt HVMFS 13:19 Värde EK-kvot Status/bedömning Totalbiomassa (mg l -1 ),889,45 God Cyanobakterier, andel (%) 7,45 1 Hög Trofiskt planktonindex (TPI:värde) -,277,49 God Sammanvägd näringsstatus 4,86 Hög Artantal 65 1 Nära neutralt Klorofyll (µg/l) 6,733,446 God Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Bedömning Hög Nära neutralt Naturvårdsverkets kriterier (1999) Värde Avvikelse Tillstånd Totalbiomassa (mg l -1 ),89 Liten Liten biomassa Vattenblommande cyanobakterier (mm 3 /l),6 Liten Mycket liten biomassa Potentiellt toxinprod. Cyanobakterier 4 Tydlig Måttligt antal släkten Gonyostomum semen (mg l-1),16 Liten Liten biomassa 15 Klorofyll (µg/l) 6 Trofiskt index Totalbiomassa (mm 3 /l) 3, TPI 2 1, 1-1, 199-3,

113 63. Jällunden Profundalfauna Värde Tillstånd Ref/EK-värde Status BQI-index, Mycket lågt index 2,68/ Dålig status O/C-index 4,651 Lågt index Bed. av närings- och syretillstånd Bedömning av tillstånd A=näringsfattigt A=syrerikt Näringsämn./organiskt mtrl. B B B B=måttligt näringsrikt B=måttl syrerikt Syresituationen i bottenv. B-A A A C=näringsrikt C=syrebrist Antal taxa 3 Individtäthet (antal/m 2 ) Syntes En sammanvägning av de kemiska och biologiska resultaten visade att sjön var näringsfattig till måttligt näringsrik. Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Näringsstatusen bedömdes som god vid profundalfaunaundersökningen men som hög vid växtplanktonundersökningen. Vissa år har ett syrefattigt tillstånd uppmätts i sjöns bottenvatten, senast i mars 9. Syrekrävande arter har dock alltid påträffats vid profundalfaunaundersökningarna. Siktdjupet var litet, men statusen klassades som hög. Sjöns buffertförmåga mot sura ämnen var god. Växtplanktonundersökningen indikerade nära neutrala förhållanden. Den senaste sedimentkemiska undersökningen 15 visade på mycket låga till måttligt höga metallhalter i ytsedimentet. Undersökningen av organiska miljögifter i ytsedimentet 15 visade på medelhöga halter av både PAH16 och PCB7. Miljökvalitetsnormer för sediment finns för bly, kadmium samt PAH:erna antracen och flouranten (HVMFS 15:4). Halterna av kadmium låg över gränsvärdet medan bly, antracen och flouranten låg under. 113

114 71. Lillån, Svärdabo Koordinat provpunkt RT9: /136 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),22 Måttligt hög halt,13/,617 God status N-tot (mg/l),922 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l), Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l) ,,5, 5 15 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,1 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 21,3 Mycket hög halt Syre (mg/l) 6 TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 241 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,459 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 4,5 Betydligt grumligt vatten 8 Färgtal 6 Turbiditet (FNU)

115 71. Lillån, Svärdabo Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),17 God buffertkapacitet ph 6,9 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),1 ph 4,7,8,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), ph 5 15 Syntes Statusen med avseeende på halten totalfosfor klassades som god. Vattnet var måttligt näringsrikt men kvävehalten var hög. Syretillståndet visade på syrerika förhållanden. Vattenkemin den senaste treårsperioden visade på ett nära neutralt tillstånd med god buffertkapacitet. Låg alkalinitet, som ger en ökad risk för surstötar, har dock uppmätts vid ett flertal tillfällen. Detta indikerar att försurningsproblem förekommer och riskerar att skada djurlivet. 115

116 11. Anderstorpsån, före inflödet i Nissan Koordinat provpunkt RT9: 6347/1364 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),21 Måttligt hög halt,1/,496 Måttlig status N-tot (mg/l),742 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),175 -, Totalfosfor (mg/l),8,6,4,2, Totalkväve (mg/l) Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år) 1,9 - Arealförlust P (kg P/ha år), Måttligt höga förluster Kvävetransport (ton/år) 68 - Arealförlust N (kg N/ha år) 3,6 Måttligt höga förluster 6 Totalfosfor (ton/år) 15 Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 5,9 Måttligt syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 14,7 Hög halt Syre (mg/l) 4 TOC (mg/l)

117 11. Anderstorpsån, före inflödet i Nissan Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 162 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,15 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,4 Betydligt grumligt vatten 6 Färgtal 15 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),15 God buffertkapacitet ph 6,75 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),2 ph 5,6,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), ph Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 2, Låg halt 1 Tydlig Zn (µg/l) 8,9 Låg halt 3 Liten Cd (µg/l),3 Låg halt,3 Tydlig Pb (µg/l),8 Låg halt,5 Stor Cr (µg/l),86 Låg halt,2 Tydlig Ni (µg/l) 3,24 Låg halt,5 Stor Transport Al (ton/år) 8 Cd (ton/år),3 Pb (ton/år),8 Co (ton/år),29 Cr (ton/år),63 Zn (ton/år),8 Cu (ton/år), Ni (ton/år),28 Si (ton/år)

118 11. Anderstorpsån, före inflödet i Nissan Kiselalger Index och klassning (medelvärden) EK (IPS) 1, Hög status % PT,7 God - Hög IPS 19,1 Hög status ACID 5,3 Måttligt surt TDI 22, Hög Statusklassning Näringsämnen och organisk förorening Surhet Hög status Måttligt surt Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som måttlig. Vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på fosfor men kvävehalten var hög. Halterna av fosfor och kväve ligger på ungefär samma nivå som vid lokal 14, som är belägen i Anderstorp cirka 1 mil uppströms. Periodvis låga värden på alkalinitet och ph visar på försurningsproblem. Den senaste treårsperioden har buffertkapaciteten varit god. Kiselalgsundersökningen indikerade på treårsbasis måttligt sura förhållanden. Metallanalyserna av vatten visade generellt på låga halter. Jämfört med bakgrundsvärden var dock avvikelsen i vatten stor för bly och mycket stor för nickel. För resten av de undersökta metallerna i vatten var avvikelsen tydlig eller liten. 118

119 12. Anderstorpsån, nedströms Anderstorp Koordinat provpunkt RT9: 6354/13673 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 19 Måttligt hög halt Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 79 Låg halt Ingen eller obet. Cd (mg/kg ts),57 Låg halt,5 Ingen eller obet. Pb (mg/kg ts) 8, Låg halt 5 Ingen eller obet. Hg (mg/kg ts),52 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 4,6 Måttligt hög halt 2 Liten Ni (mg/kg ts) 14 Måttligt hög halt 5 Liten Co (mg/kg ts) 6,8 Låg halt 5 Ingen eller obet. As (mg/kg ts) 1,7 Låg halt 2 Ingen eller obet. Syntes Metallanalyserna av vattenmossa visade på låga till måttligt höga halter av de undersökta metallerna. Jämfört med bakgrundsvärden var avvikelsen liten för krom och nickel. Övriga metallhalter avvek inget eller obetydligt. 119

120 13. Töråsbäcken, Anderstorp Koordinat provpunkt RT9: 635/1369 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: - Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 4 Måttligt hög halt Tydlig Zn (mg/kg ts) 3 Låg halt Ingen eller obet. Cd (mg/kg ts) 1,4 Måttligt hög halt,5 Liten Pb (mg/kg ts) 8,7 Låg halt 5 Ingen eller obet. Hg (mg/kg ts),73 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 11 Hög halt 2 Tydlig Ni (mg/kg ts) 12 Måttligt hög halt 5 Liten Co (mg/kg ts) 4,9 Låg halt 5 Ingen eller obet. As (mg/kg ts) 1,8 Låg halt 2 Ingen eller obet. Syntes Metallanalyserna av vattenmossa visade på låga till måttligt höga halter av de flesta undersökta metallerna. Halten av krom var dock hög. För koppar och krom var avvikelsen mot bakgrundsvärdena tydlig. Övriga metaller hade liten till ingen avvikelse från jämförvärdet. Jämfört med lokal 14, belägen i Anderstorp cirka 2 kilometer uppströms, är halterna här högre för bly, koppar, kadmium och krom. 1

121 14. Anderstorpsån, uppströms Anderstorp Koordinat provpunkt RT9: 6353/13688 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),14 Måttligt hög halt,12/,819 Hög status N-tot (mg/l),783 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),148 -,8 Totalfosfor (mg/l),6,4,2, ,5 Totalkväve (mg/l) 2, 1,5 1,,5, Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,3 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 13, Hög halt Syre (mg/l) 4 TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 128 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,282 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,4 Måttligt grumligt vatten 4 Färgtal 6 Turbiditet (FNU)

122 14. Anderstorpsån, uppströms Anderstorp Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),9 Svag buffertkapacitet ph 6,7 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),5 ph 6,1,4,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l), ph Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 22, Måttligt hög halt Liten Zn (mg/kg ts) 119, Låg halt Ingen eller obet. Cd (mg/kg ts),69 Låg halt,5 Ingen eller obet. Pb (mg/kg ts) 7,7 Låg halt 5 Ingen eller obet. Hg (mg/kg ts),77 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 3, Låg halt 2 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 15,7 Måttligt hög halt 5 Liten Co (mg/kg ts) 5,9 Låg halt 5 Ingen eller obet. As (mg/kg ts) 1,9 Låg halt 2 Ingen eller obet. 122

123 14. Anderstorpsån, uppströms Anderstorp Bottenfauna Statusklassningar enligt HVMFS Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 57, Nära neutralt Surhet Måttligt surt ASPT-index 6,3 Hög Eutrofiering God DJ-index 13 Hög Annan påverkan God Bedömning av påverkan (tom 7) / Expertbedömning av status (from 8) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 91 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 94 ingen eller obetydlig betydlig ingen eller obetydlig 97-5 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 8 Måttligt surt Hög status God till hög 11 Måttligt surt God status Hög 14 Måttligt surt God status God 5 Antal taxa MISA Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på fosfor men kvävehalten var hög. Vid den senaste bottenfaunaundersökningen bedömdes statusen som god beträffande näringsämnen. Halterna av såväl fosfor som av kväve låg på ungefär samma nivå som vid lokal 11, belägen cirka en mil längre nedströms. Buffertkapaciteten var svag och ph visade på svagt sura förhållanden. Vid den senaste bottenfaunaundersökningen saknades försurningskänsliga indikatorarter och statusen med avseende på surhet bedömdes som måttlig. Metallanalyserna av vattenmossa visade på låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundsvärden var avvikelsen ingen/obetydlig till liten för alla undersökta metaller. En ovanlig art påträffades i den senaste bottenfaunaundersökningen, skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis. 123

124 15. Hären Koordinat provpunkt RT9: 6355/ Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),14 Måttligt hög halt,12/,86 Hög status N-tot (mg/l),5 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (mg/l),7 - NH 4 -N (mg/l),12 - N-tot/P-tot-kvot 37 Kväveöverskott,5,4,3,2,1 Totalfosfor (mg/l), ,5 1,,5 Totalkväve (mg/l), Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt i bottenvattnet (mg/l),7 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Organiskt material (mg/l) 8,1 Måttligt hög halt Syre (mg/l) TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Ref/EK-värde Status Siktdjup (m) 2,3 Litet siktdjup 3,4/,664 God status Färgtal 87 Betydligt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,4 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,4 Betydligt grumligt vatten Färgtal 4 Siktdjup (m)

125 15. Hären Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),15 God buffertkapacitet ph 7,1 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),12 ph 7,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l), ph Sedimentkemi Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 9, Måttligt hög halt Stor Zn (mg/kg ts) 57 Måttligt hög halt 24 Tydlig Cd (mg/kg ts) 4, Måttligt hög halt 1,4 Liten Pb (mg/kg ts) 95 Låg halt 8 Liten Hg (mg/kg ts),37 Måttligt hög halt,16 Liten Cr (mg/kg ts) 45, Måttligt hög halt 15 Tydlig Ni (mg/kg ts) 97, Hög halt Mycket stor As (mg/kg ts) 9,5 Låg halt Ingen eller obet. 125

126 15. Hären Planktiska alger Klassning enligt HVMFS 13:19 Värde EK-kvot Status/bedömning Totalbiomassa (mg l -1 ) 1,46,274 God Cyanobakterier, andel (%),98,957 Hög Trofiskt planktonindex (TPI:värde) -,579,543 God Sammanvägd näringsstatus 3,925 God Artantal 67 1 Nära neutralt Klorofyll (µg/l) 9,133,328 God Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Bedömning God Nära neutralt Naturvårdsverkets kriterier (1999) Värde Avvikelse Tillstånd Totalbiomassa (mg l -1 ) 1,46 Tydlig Liten biomassa Vattenblommande cyanobakterier (mm 3 /l),15 Tydlig Mycket liten biomassa Potentiellt toxinprod. Cyanobakterier 4 Tydlig Måttligt antal släkten Gonyostomum semen (mg l-1),3 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa Klorofyll (µg/l) 6 Trofiskt index Totalbiomassa (mm 3 /l) 3, TPI 1, 5-1, 199-3,

127 15. Hären Profundalfauna Värde Tillstånd Ref/EK-värde Status BQI-index 1, Mycket lågt index 2,68/,37 Otillfredsställande O/C-index 6,259 Måttligt högt index Bed. av närings- och syretillstånd Bedömning av tillstånd A=näringsfattigt A=syrerikt Näringsämn./organiskt mtrl. B-C B-C B=måttligt näringsrikt B=måttli syrerikt Syresituationen i bottenv. B-C B C=näringsrikt C=syrebrist Antal taxa Individtäthet (antal/m 2 ) Syntes En sammanvägning av de kemiska och biologiska resultaten visade att sjön var måttligt näringsrik. Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vid profundalfaunaundersökningen bedömdes näringsstatusen som måttlig, men vid växtplanktonundersökningen bedömdes statusen som god. Tillståndet med avseende på syre visade på syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i bottenvattnet. Vid profundalfaunaundersökningen 15 bedömdes dock syretillståndet som måttligt p.g.a. av förekomst av ett flertal måttligt syrekrävande taxa. Siktdjupet var litet och statusen klassades som god. Sjöns buffertkapacitet var god och inga låga värden på alkaliniteten noterades. Planktonundersökningen indikerade nära neutrala förhållanden. Den senaste sedimentkemiska undersökningen 15 visade på en hög halt av nickel i ytsedimentet. Övriga metaller förekom i mycket låga till måttligt höga halter. Avvikelsen från jämförvärdena var mycket stor för nickel, stor för koppar samt tydlig för krom och zink. Undersökningen av organiska miljögifter i ytsedimentet 15 visade på höga halter av PAH16 och PCB7. Miljökvalitetsnormer för sediment finns för bly, kadmium samt PAH:erna antracen och flouranten (HVMFS 15:4). Halterna av kadmium låg över gränsvärdet medan bly, antracen och flouranten låg under. 127

128 17. Götarpsån, nedströms Gnosjö Koordinat provpunkt RT9: 6358/1375 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),18 Måttligt hög halt,12/,673 God status N-tot (mg/l) 1,356 Mycket hög halt NO 2/3 -N (mg/l),122 -,15 Totalfosfor (mg/l) 6 Totalkväve (mg/l), 4,5 2, Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år),52 - Arealförlust P (kg P/ha år),7 Låga förluster Kvävetransport (ton/år) 37 - Arealförlust N (kg N/ha år) 5,3 Höga förluster 1,5 Totalfosfor (ton/år) 8 Totalkväve (ton/år) 1,,5, Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,5 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 14, Hög halt Syre (mg/l) 4 TOC (mg/l)

129 17. Götarpsån, nedströms Gnosjö Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 16 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,339 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,4 Betydligt grumligt vatten 4 Färgtal Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),16 God buffertkapacitet ph 7 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),6 ph 6,1,8,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), ph Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 2,9 Låg halt 1 Tydlig Zn (µg/l),5 Låg halt 3 Tydlig Cd (µg/l),26 Låg halt,3 Tydlig Pb (µg/l),67 Låg halt,5 Tydlig Cr (µg/l),44 Låg halt,2 Tydlig Ni (µg/l) 7,5 Låg halt,5 Mycket stor Transport Al (ton/år) 2,5 Cd (ton/år),1 Pb (ton/år),21 Co (ton/år),9 Cr (ton/år),13 Zn (ton/år),36 Cu (ton/år),8 Ni (ton/år),21 Si (ton/år) 5 129

130 17. Götarpsån, nedströms Gnosjö Kiselalger Index och klassning (medelvärden) EK (IPS) 1, Hög status % PT 1,2 God - Hög IPS 19,3 Hög status ACID 4,5 Måttligt surt TDI 14,9 Hög Statusklassning Näringsämnen och organisk förorening Surhet Hög status Måttligt surt Bottenfauna Statusklassningar enligt HVMFS Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 55,4 Nära neutralt Surhet Måttligt surt ASPT-index 6,3 Hög Eutrofiering Hög DJ-index 12 Hög Annan påverkan Hög Bedömning av påverkan (tom 7) / Expertbedömning av status (from 8) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 1991 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 1994 ingen eller obetydlig betydlig ingen eller obetydlig 97-5 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 8 Måttligt surt Hög God till hög 11 Nära neutralt Hög Hög 14 Måttligt surt Hög Hög 4 Antal taxa 8 MISA

131 17. Götarpsån, nedströms Gnosjö Syntes Statusen med avseende på totalfosforhalten klassades som god. Vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på fosfor men kvävehalten var mycket hög. Vid den senaste undersökningen bedömdes både bottenfauna och kiselalger vara opåverkade av näringsämnen. Kvävehalten var mycket högre jämfört med lokal 19, som är belägen en bit uppströms avloppsreningsverket i Gnosjö. Halten av fosfor var likvärdig. Perioder med låga alkalinitetsvärden har tidigare förekommit, men under senare år har inga riktigt låga värden uppmätts. Både kiselalger och bottenfauna visade på måttligt sura förhållanden. Bottenfaunans sammansättning indikerade även viss påverkan av reglering. Detta kunde främst ses i låga individtätheter av ett flertal sländarter. Metallanalyserna i vatten visade på låga halter av alla metaller. Trots de låga metallhalterna hade nickel en mycket stor avvikelse från jämförvärdet. För övriga metaller var avvikelsen tydlig. En ovanlig art påträffades vid den senaste bottenfaunaundersökningen, dagsländan Baetis vernus. 131

132 19. Götarpsån, nedströms Åsenhöga Koordinat provpunkt RT9: 6364/1376 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),18 Måttligt hög halt,11/,614 God status N-tot (mg/l),62 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (mg/l),76 -,8 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),6,4,2, ,5 1,,5, Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 5,6 Måttligt syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 11,9 Måttligt hög halt Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 113 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,252 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,8 Måttligt grumligt vatten 3 Färgtal Turbiditet (FNU)

133 19. Götarpsån, nedströms Åsenhöga Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),14 God buffertkapacitet ph 6,8 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),8 ph 6,4,6 Alkalinitet (mekv/l),4,2, ph Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 47,3 Måttligt hög halt Tydlig Zn (mg/kg ts) 134 Låg halt Ingen eller obet. Cd (mg/kg ts),75 Låg halt,5 Ingen eller obet. Pb (mg/kg ts) 5,1 Låg halt 5 Ingen eller obet. Hg (mg/kg ts),61 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 5, Måttligt hög halt 2 Liten Ni (mg/kg ts) 151,7 Mycket hög halt 5 Mycket stor Co (mg/kg ts),2 Måttligt hög halt 5 Liten As (mg/kg ts) 1,7 Låg halt 2 Ingen eller obet. 133

134 19. Götarpsån, nedströms Åsenhöga Bottenfauna Statusklassningar enligt HVMFS Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 42,6 Nära neutralt Surhet Måttligt surt ASPT-index 5,6 Hög Eutrofiering Hög DJ-index 11 Hög Annan påverkan Hög Bedömning av påverkan (tom 7) / Expertbedömning av status (from 8) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 1991 betydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 94-5 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 8 Måttligt surt God status God till hög status Måttligt surt Hög status Hög status 5 Antal taxa MISA Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som god. Vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på både fosfor- och kvävehalt. Vattnet har tidigare tidvis varit syrefattigt vilket kunde påvisas 2, 5 samt 6 när ett svagt syretillstånd uppmättes. Den senaste treårsperioden har syrehalten varit måttlig. Halterna av kväve är lägre jämfört med lokal 17, som är belägen nedströms Gnosjö. Fosforhalterna är likvärdiga. Bottenfaunan bedömdes som opåverkad av näringsämnen vid den senaste undersökningen. I oktober 16 uppmättes ett förhöjt värde på konduktivitet, vilket även noterats vid flera tidigare provtagningstillfällen (vanligen under oktober). Orsaken till detta är oklar utifrån tillgänglig data. Under den senaste treårsperioden har buffertkapaciteten varit god. Under vissa år har dock buffertkapaciteten varit mycket svag, vilket indikerar försurningsproblem. Bottenfaunan indikerade viss försurningspåverkan vid den senaste undersökningen, främst på grund av att endast ett fåtal försurningskänsliga arter noterades. Metallanalyserna av vattenmossa visade på låga till måttligt höga halter med undantag av nickel som förekom i mycket höga halter. Jämfört med nationella bakgrundsvärden var avvikelsen mycket stor för nickel, tydlig för koppar samt liten för krom och kobolt. I övrigt var avvikelsen ingen eller obetydlig. 134

135 11. Hylteån, nedströms Isaberg Koordinat provpunkt RT9: 6368/13676 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),17 Måttligt hög halt,12/,744 Hög status N-tot (mg/l),758 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),212 -,15,,5 Totalfosfor (mg/l), Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år),46 - Arealförlust P (kg P/ha år),87 Måttligt höga förluster Kvävetransport (ton/år) 21 - Arealförlust N (kg N/ha år) 3,9 Måttligt höga förluster Totalkväve (mg/l) , Totalfosfor (ton/år),8,6,4,2, Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,3 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 14,3 Hög halt Syre (mg/l) 4 TOC (mg/l)

136 11. Hylteån, nedströms Isaberg Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 166 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,363 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,5 Betydligt grumligt vatten 5 Färgtal Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),12 God buffertkapacitet ph 6,8 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),5 ph 6,1,4,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l), ph Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på fosfor men kvävehalten var hög. Observera att ett mycket högt fosforvärde (1,5 mg/l) från 1992 inte syns i figuren. Värdet har heller inte använts för att beräkna trendlinjen. Vissa år har problem med låga syrehalter förekommit men under de senaste åren har halterna dock varit förhållandevis höga. Vattenkemin visade på ett svagt surt tillstånd med god buffertkapacitet. Låg alkalinitet, som ger en ökad risk för surstötar, har uppmätts vid några tillfällen. Detta indikerar att försurningsproblem kan förekomma. 136

137 131. Källerydsån, nedströms Nissafors Koordinat provpunkt RT9: / Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),14 Måttligt hög halt,13/,927 Hög status N-tot (mg/l),638 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),148 -, Totalfosfor (mg/l),8,6,4,2, ,5 Totalkväve (mg/l) 2, 1,5 1,,5, Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år),26 - Arealförlust P (kg P/ha år) - - Kvävetransport (ton/år) 12 - Arealförlust N (kg N/ha år) - - 1, Totalfosfor (ton/år),8,6,4,2, Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 9, Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 15,2 Hög halt 15 Syre (mg/l) 4 3 TOC (mg/l)

138 131. Källerydsån, nedströms Nissafors Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 159 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,38 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,7 Betydligt grumligt vatten 4 Färgtal 8 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),21 Mycket god buffertkapacitet ph 7,1 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),7 ph 6,2,8,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), ph Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på fosfor men kvävehalten var hög. Jämfört med lokal 132, som är belägen cirka fem kilometer uppströms är kvävehalten här lägre medan fosforhalten är likvärdig. Inga låga ph- eller alkalinitetsvärden har mätts upp under den senaste treårsperioden. 138

139 132. Källerydsån, Dummebäcken Koordinat provpunkt RT9: 63648/13728 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),12 Låg halt Ref-P/EK-värde Status N-tot (mg/l),973 Hög halt,12/1,7 Hög status NO 2/3 -N (mg/l),84 -, Totalfosfor (mg/l),8,6,4,2, Totalkväve (mg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,8 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 15,9 Hög halt Syre (mg/l) TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 164 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,359 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,5 Betydligt grumligt vatten 4 Färgtal 15 Turbiditet (FNU)

140 132. Källerydsån, Dummebäcken Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),3 Mycket god buffertkapacitet ph 7,15 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),14 ph 6,6 1,5 1,,5 Alkalinitet (mekv/l), ph Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vattnet var näringsfattigt med avseende på fosfor men kvävehalten var hög. Vattnet hade mycket god buffertkapacitet samt stabilt höga ph-värden. Inga indikationer på försurningsproblem fanns. 14

141 141. Västerån, bro vid Skogsfors (referens) Koordinat provpunkt RT9: 63778/13735 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),13 Måttligt hög halt,12/,99 Hög status N-tot (mg/l),6 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (mg/l),128 -, Totalfosfor (mg/l),8,6,4,2, , Totalkväve (mg/l) 1,5 1,,5, Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år),58 - Arealförlust P (kg P/ha år),59 Låga förluster Kvävetransport (ton/år) 29 - Arealförlust N (kg N/ha år) 3, Måttligt höga förluster 2, Totalfosfor (ton/år) 1,5 1,,5, Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8, Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 14,5 Hög halt Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l)

142 141. Västerån, bro vid Skogsfors (referens) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 141 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,331 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,6 Måttligt grumligt vatten 4 Färgtal 4 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),14 God buffertkapacitet ph 6,95 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),8 ph 6,4,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), ph Kiselalger Index och klassning EK (IPS) 1, Hög status % PT 1,2 God - Hög IPS 19, Hög status ACID 5, Måttligt surt TDI 16,3 Hög Statusklassning Näringsämnen och organisk förorening Surhet Hög status Måttligt surt 142

143 141. Västerån, bro vid Skogsfors (referens) Bottenfauna Statusklassningar enligt HVMFS Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 53, Nära neutralt Surhet Nära neutralt ASPT-index 6,6 Hög Eutrofiering Hög DJ-index 14 Hög Annan påverkan Hög Bedömning av påverkan (tom 7) / Expertbedömning av status (from 8) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 91-6 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 8- Måttligt surt Hög status Hög status Nära neutralt Hög status Hög status 6 Antal taxa DJ-index Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Fosforhalten och kvävehalten var måttligt höga. Varken bottenfauna eller kiselalger visade tecken på att vara påverkad av näringsämnen/organisk material vid de senaste undersökningarna. Vattendragets buffertförmåga mot sura ämnen var god. Den senaste bottenfaunaundersökningen indikerade nära neutrala förhållanden. Kiselalgsundersökningen indikerade dock måttligt sura förhållanden. 143

144 142. Lagmanshagasjön Koordinat provpunkt RT9: 6385/ Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),16 Måttligt hög halt,11/,72 Hög status N-tot (mg/l),5 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (mg/l),88 - NH 4 -N (mg/l),16 - N-tot/P-tot-kvot 33 Kväveöverskott,5,4,3,2,1 Totalfosfor (mg/l), , 1,5 1,,5 Totalkväve (mg/l), Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt på 14 m djup (mg/l),6 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Organiskt material (mg/l) 11, Måttligt hög halt 15 5 Syre (mg/l) TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Ref/EK-värde Status Siktdjup (m) 2,5 Måttligt siktdjup 3,3/,765 Hög status Färgtal 1 Starkt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,265 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,7 Måttligt grumligt vatten 3 Färgtal 4 Siktdjup (m)

145 142. Lagmanshagasjön Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l), God buffertkapacitet ph 7,1 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),18 ph 7,1,4,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l), ph Sedimentkemi Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 17, Låg halt Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 4 Måttligt hög halt 24 Liten Cd (mg/kg ts) 3, Måttligt hög halt 1,4 Liten Pb (mg/kg ts) 99 Låg halt 8 Liten Hg (mg/kg ts),32 Måttligt hög halt,16 Liten Cr (mg/kg ts) 21, Måttligt hög halt 15 Liten Ni (mg/kg ts) 16, Måttligt hög halt Liten As (mg/kg ts) 15, Måttligt hög halt Liten Profundalfauna Värde Tillstånd Ref/EK-värde Status BQI-index 1, Mycket lågt index 2,68/,37 O/C-index 3,346 Lågt index Otillfredsställande status Bed. av närings- och syretillstånd Bedömning av tillstånd A=näringsfattigt A=syrerikt Näringsämn./organiskt mtrl. B B C B=måttligt näringsrikt B=måttl syrerikt Syresituationen i bottenv. B B B C=näringsrikt C=syrebrist 15 Antal taxa 3 Individtäthet (antal/m 2 )

146 142. Lagmanshagasjön Syntes De biologiska och kemiska undersökningarna visade sammantaget att sjön är måttligt näringsrik till näringsrik. Statusen med avseende på totalfosfor från de vattenkemiska undersökningarna klassades som hög. Profundalfaunaundersökningarna visade näringsrika förhållanden. Låga syrevärden, på gränsen till syrefritt, har uppmätts vid flertalet tillfällen i sjöns bottenvatten. Förekomst av flera måttligt syrekrävande arter bland profundalfaunan 15 visade dock att förhållandena ändå inte varit alltför ogynnsamma. Vattnet var starkt färgat och siktdjupet var måttligt, men statusen med avseende på siktdjup klassades som hög. Sjöns buffertförmåga mot sura ämnen klassades som god. Ingen riktigt låg ph eller alkalinitet har mätts upp under den senaste treårsperioden. Den senaste sedimentkemiska undersökningen 15 visade på låga till måttligt höga metallhalter i ytsedimenten. Undersökningen av organiska miljögifter i ytsedimentet 15 visade på höga halter av både PAH16 och PCB7. Miljökvalitetsnormer för sediment finns för bly, kadmium samt PAH:erna antracen och flouranten (HVMFS 15:4). Halterna av kadmium låg över gränsvärdet medan bly, antracen och flouranten låg under. 146

147 151. Norra Vallsjön Koordinat provpunkt RT9: /13775 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),8 Låg halt,1/1,21 Hög status N-tot (mg/l),313 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (mg/l), - NH 4 -N (mg/l),11 - N-tot/P-tot-kvot 39 Kväveöverskott,3 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),2,1, ,,5, Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt på m djup (mg/l) 1,8 Syrefattigt tillstånd Organiskt material (mg/l) 8,5 Måttligt hög halt Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Ref/EK-värde Status Siktdjup (m) 3,9 Måttligt siktdjup 3,4/1,14 Hög status Färgtal 57 Måttligt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,194 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1, Måttligt grumligt vatten 15 Färgtal 6 Siktdjup (m)

148 151. Norra Vallsjön Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l), God buffertkapacitet ph 7,2 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),19 ph 7,2,5,4,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l), ph Sedimentkemi Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 23 Låg halt Liten Zn (mg/kg ts) 3 Måttligt hög halt 24 Liten Cd (mg/kg ts) 2,4 Måttligt hög halt 1,4 Liten Pb (mg/kg ts) 89 Låg halt 8 Liten Hg (mg/kg ts),21 Låg halt,16 Liten Cr (mg/kg ts) 18 Låg halt 15 Liten Ni (mg/kg ts) Måttligt hög halt Liten As (mg/kg ts) 16 Måttligt hög halt Liten Profundalfauna Värde Tillstånd Ref/EK-värde Status BQI-index, Mycket lågt index 2,68/ Dålig status O/C-index 7,692 - Bed. av närings- och syretillstånd Bedömning av tillstånd A=näringsfattigt A=syrerikt Näringsämn./organiskt mtrl. B - A B=måttligt näringsrikt B=måttl syrerikt Syresituationen i bottenv. C-B C C C=näringsrikt C=syrebrist 15 Antal taxa 3 Individtäthet (antal/m 2 )

149 151. Norra Vallsjön Syntes En sammanvägning av de biologiska och kemiska resultaten visade att sjön är näringsfattig. Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vid undersökningen av profundalfaunan 15 expertbedömdes näringsstatusen som hög. Låga syrehalter har vid flera provtagningstillfällen uppmätts i bottenvattnet. Profundalfaunan dominerades av syretåliga arter, även om några måttligt syrekrävande arter också noterades. Syrgasbrist bedömdes föreligga, och främst vara en naturlig effekt av höga humushalter i sjön. Vattnet var måttligt till betydligt färgat och siktdjupet var måttligt. Statusen med avseende på siktdjup klassades som hög. Buffertkapaciteten har ökat kraftigt sedan början av nittiotalet och är nu mycket god. ph-värdena är stabilt höga. Den senaste sedimentkemiska undersökningen 15 visade på låga till måttligt höga metallhalter i ytsedimenten. Undersökningen av organiska miljögifter i ytsedimentet 15 visade på höga halter av PAH16 och medelhöga halter av PCB7. Miljökvalitetsnormer för sediment finns för bly, kadmium samt PAH:erna antracen och flouranten (HVMFS 15:4). Halterna av kadmium låg över gränsvärdet medan bly, antracen och flouranten låg under. 149

150 161. Rasjön Koordinat provpunkt RT9: /13863 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),6 Låg halt,8/1,28 Hög status N-tot (mg/l),317 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (mg/l), - NH 4 -N (mg/l), - N-tot/P-tot-kvot 5 Kväveöverskott,3 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),2,1, ,5 1,,5, Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt på 12 m djup (mg/l),4 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Organiskt material (mg/l) 7,5 Låg halt Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Ref/EK-värde Status Siktdjup (m) 4,6 Måttligt siktdjup 3,7/1,227 Hög status Färgtal 4 Måttligt färgat vatten Absorbans 4 nm filtrerat,97 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU),8 Svagt grumligt vatten Färgtal 6 Siktdjup (m)

151 161. Rasjön Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),26 Mycket god buffertkapacitet ph 7,4 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),21 ph 7,3,4,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l), ph Sedimentkemi Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 28, Måttligt hög halt Liten Zn (mg/kg ts) 34 Måttligt hög halt 24 Liten Cd (mg/kg ts) 3, Måttligt hög halt 1,4 Liten Pb (mg/kg ts) 19 Måttligt hög halt 8 Liten Hg (mg/kg ts),33 Måttligt hög halt,16 Liten Cr (mg/kg ts) 22, Måttligt hög halt 15 Liten Ni (mg/kg ts), Måttligt hög halt Liten As (mg/kg ts) 15, Måttligt hög halt Liten Profundalfauna Värde Tillstånd Ref/EK-värde Status BQI-index 1,1 Lågt index 2,68/,39 O/C-index 2,6 Lågt index Otillfredsställande status Bed. av närings- och syretillstånd Bedömning av tillstånd A=näringsfattigt A=syrerikt Näringsämn./organiskt mtrl. B A B B=måttligt näringsrikt B=måttl syrerikt Syresituationen i bottenv. B A B C=näringsrikt C=syrebrist Antal taxa 6 Individtäthet (antal/m 2 )

152 161. Rasjön Syntes De biologiska och kemiska resultaten visade att sjön är näringsfattig till måttligt näringsrik. Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som hög. Vid undersökningen av bottenfauna i profundalen 15 expertbedömdes näringsstatusen som god. Låga syrehalter har uppmätts vissa år. Artsammansättningen från profundalfaunaundersökningen 15 indikerade måttligt syrerika förhållanden. Detta visar att förhållandena i bottenvattnet under den senaste tiden varit relativt goda. Vattnet var var måttligt färgat och siktdjupet var måttligt. Statusen med avseende på siktdjup klassades som hög. Sjöns buffertförmåga mot sura ämnen var mycket god och ph-värdena låg stabilt höga. Den senaste sedimentkemiska undersökningen 15 visade på måttligt höga metallhalter i ytsedimenten med liten avvikelse från jämförvärdet. Undersökningen av organiska miljögifter i ytsedimentet 15 visade på mycket höga halter av både PAH16 och PCB7. Miljökvalitetsnormer för sediment finns för bly, kadmium samt PAH:erna antracen och flouranten (HVMFS 15:4). Halterna av bly och kadmium låg över gränsvärdena medan antracen och flouranten låg under. 152

153 171. Älgån, nedströms Bottnaryd Koordinat provpunkt RT9: 642/13844 Övervakningsstation EU_CD: SE Vattenförekomst EU_CD: SE Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),17 Måttligt hög halt,12/,685 God status N-tot (mg/l),667 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),157 -,15 Totalfosfor (mg/l),,5, ,5 Totalkväve (mg/l) 2, 1,5 1,,5, Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år),43 - Arealförlust P (kg P/ha år),81 Måttligt höga förluster Kvävetransport (ton/år) 17 - Arealförlust N (kg N/ha år) 3,2 Måttligt höga förluster,8 Totalfosfor (ton/år) 3 Totalkväve (ton/år),6,4,2, Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 9,5 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 13,3 Hög halt Syre (mg/l) 4 TOC (mg/l)

154 171. Älgån, nedströms Bottnaryd Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 179 Starkt färgat vatten Absorbans,349 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,7 Betydligt grumligt vatten 6 Färgtal 8 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),21 Mycket god buffertkapacitet ph 7,2 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),3 ph 5,9,5,4,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l), ph Syntes Statusen med avseende på halten totalfosfor klassades som god. Vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på fosfor, men näringsrikt med avseende på kväve. Buffertkapaciteten under den senaste treårsperioden var mycket god, men noterbart är att låg alkalinitet förekommer periodvis. Senaste låga värdet på alkalinitet uppmättes i december 15. Detta innebär att risk för surstötar föreligger. Surstötar innebär en risk för skador på djurlivet i vattnet. 154

155 Bilaga 2. Vattenkemi, rinnande vatten (L1) 155

156 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN (L1) Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 4 Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 5 Kursiva värden anger analysmetodens detektionsgräns Tillståndsvärdena anger tillståndet enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV rapport 4913). Den allmänna betydelsen av siffrorna är: 1 = mycket lågt värde, 2 = lågt värde, 3 = måttligt högt värde, 4 = högt värde, 5 = mycket högt värde. När det gäller ph, Alk., O2, Aoch O2% är dock betydelsen den omvända. B C D E F G H I J K L M N O Provstation Datum Temp. Turb. Färgtal Absorbans TOC Kond. ph Alk. NO 2 / 3 N N tot P tot O 2 O 2 ( C) (FNU) (mg/l Pt) 4nm filt (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) % 2 Nissan (nedströms Oskarström) ,1 1,9 16,3 14, 7,9 6,9,18,27 1,,16 14, 95 2 Nissan (nedströms Oskarström) ,6 2,3 18,3 13, 5,9 6,7,9,,66,38 15, 2 2 Nissan (nedströms Oskarström) ,4 1,7 14,26 12, 7,1 6,9,15,23,75,12 13, Nissan (nedströms Oskarström) ,4 3, 14,3 14, 6,7 7,,14,2,74,18 11,8 2 Nissan (nedströms Oskarström) ,8 2,8 1,29 11, 9,3 7,1,3,29,82,38 9, Nissan (nedströms Oskarström) ,7 2,2,2, 9,8 7,4,31,3,83,23 9,1 1 2 Nissan (nedströms Oskarström) ,5 4,1 1,26 12, 11,2 7,3,43,3,86,22 9, Nissan (nedströms Oskarström) ,2 4,3 16,34 15,,3 7,3,36,2,7,21 9, Nissan (nedströms Oskarström) ,2 2,8 1,24, 13,1 7,5,59,29,84,19 9, Nissan (nedströms Oskarström) ,4 2,4,19 8, 12,9 7,4,56,35,73, 12,1 2 Nissan (nedströms Oskarström) ,3 4,8,4 18, 9,8 6,9,26,28 1,,25 13, Nissan (nedströms Oskarström) ,4 2,6 1,27 12, 9,4 7,1,31,29,83,16 13, 94 Min,1 1,7,19 8, 5,9 6,7,9,,66,12 9,1 94 Medel 9,2 2,9 138,287 12,4 9,4 7,1,31,273,83,22 11,6 98 Max,7 4,8,4 18, 13,1 7,5,59,35 1,,38 15, 2 4 Nissan (Nyebro) ,4 2, 15,3 14, 5,9 6,6,9,18,66,23 14, Nissan (Nyebro) ,6 2,4 14,3 14, 6,6 7,,14,,71,19 11, Nissan (Nyebro) , 3,2 1,26 11, 11,3 7,4,41,35,88,29 8, Nissan (Nyebro) , 3,8 18,3 14, 12, 7,3,48,2,68,21 9, 94 4 Nissan (Nyebro) ,2 2,7 8,19 8,7 12,7 7,4,54,3,65,21 11, Nissan (Nyebro) , 3,1,27 12, 9,3 7,4,33,25,77,18 13,2 95 Min,4 2, 8,19 8,7 5,9 6,6,9,18,65,18 8,5 93 Medel 9,4 2,9 128,277 12,3 9,6 7,2,33,25,73,22 11,3 96 Max 22, 3,8 18,3 14, 12,7 7,4,54,35,88,29 14,

157 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN (L1) Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 4 Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 5 Kursiva värden anger analysmetodens detektionsgräns Tillståndsvärdena anger tillståndet enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV rapport 4913). Den allmänna betydelsen av siffrorna är: 1 = mycket lågt värde, 2 = lågt värde, 3 = måttligt högt värde, 4 = högt värde, 5 = mycket högt värde. När det gäller ph, Alk., O2, Aoch O2% är dock betydelsen den omvända. B C D E F G H I J K L M N O Provstation Datum Temp. Turb. Färgtal Absorbans TOC Kond. ph Alk. NO 2 / 3 N N tot P tot O 2 O 2 ( C) (FNU) (mg/l Pt) 4nm filt (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) % 5 Nissan (Spångabron) ,1 2, 15,34 14, 8,1 6,9,22,26,9,17 13, Nissan (Spångabron) ,5 2, 15,3 14, 5,9 6,7,,18,67,17 14, Nissan (Spångabron) ,2 3,7 1,28 13, 7,4 7,,18,2,73,22 12, Nissan (Spångabron) ,9 2,2 14,28 13, 7, 7,2,22,2,68,15 11, Nissan (Spångabron) ,2 2,1 1,25 11, 9,9 7,2,26,24,71,22 9, 87 5 Nissan (Spångabron) ,4 1,9,26 11, 13,2 7,3,56,4,91,23 8, Nissan (Spångabron) ,7 3,4 1,2, 13,8 7,3,57,35,82,23 8, Nissan (Spångabron) , 2,7 14,26 12, 13,6 7,4,59,23,63,24 8, Nissan (Spångabron) ,3 3,1 1,2 11, 14,5 7,6,67,24,76,29 9, 96 5 Nissan (Spångabron) ,1 2,5 8,18 9,1 13,8 7,5,61,3,68,17 11, Nissan (Spångabron) ,5 3,4,39 18,,6 7,,38,2,99,23 12, Nissan (Spångabron) ,1 2,2 1,26 12, 9,7 7,4,36,25,73,14 13,1 95 Min,1 1,9 8,18 9,1 5,9 6,7,,18,63,14 8,1 87 Medel 9,3 2,6 13,271 12,3,6 7,2,39,26,77,21 11, 93 Max 21,4 3,7,39 18, 14,5 7,6,67,4,99,29 14, Nissan (1 km uppströms Glassbod.) ,3 2,2 18,3 14, 5,5 6,7,7,17,66,14 14,7 6.1 Nissan (1 km uppströms Glassbod.) ,2 2, 16,38 15, 5,9 6,7,7,13,66,15 12, Nissan (1 km uppströms Glassbod.) ,4 1,7,23 8,8 8,8 7,2,25,35,78,16 8, Nissan (1 km uppströms Glassbod.) ,8 2,2, 9,4 8,9 7,3,3,29,63,21 9, Nissan (1 km uppströms Glassbod.) ,1 2, 7,15 7,8 9,2 7,2,28,39,65,18 11, Nissan (1 km uppströms Glassbod.) ,4 2,6,23 11, 9,3 7,2,21,3,74,22 12,7 95 Min,3 1,7 7,15 7,8 5,5 6,7,7,13,63,14 8,3 95 Medel, 2,1 118,252 11, 7,9 7,1,,275,69,18 11,4 98 Max 22,4 2,6 18,38 15, 9,3 7,3,3,39,78,22 14,

158 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN (L1) Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 4 Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 5 Kursiva värden anger analysmetodens detektionsgräns Tillståndsvärdena anger tillståndet enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV rapport 4913). Den allmänna betydelsen av siffrorna är: 1 = mycket lågt värde, 2 = lågt värde, 3 = måttligt högt värde, 4 = högt värde, 5 = mycket högt värde. När det gäller ph, Alk., O2, Aoch O2% är dock betydelsen den omvända. B C D E F G H I J K L M N O Provstation Datum Temp. Turb. Färgtal Absorbans TOC Kond. ph Alk. NO 2 / 3 N N tot P tot O 2 O 2 ( C) (FNU) (mg/l Pt) 4nm filt (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) % 7 Nissan (uppströms Hyltebruk) ,4 2,3 15,3 14, 5,5 6,6,7,17,64,15 13, Nissan (uppströms Hyltebruk) ,5 2,8 1,35 12, 6,3 7,,14,24,69,18 11, Nissan (uppströms Hyltebruk) ,8 1,9,2 9,7 8,2 6,9,25,29,7,19 8, Nissan (uppströms Hyltebruk) ,3 2,6 9,18 8,8 8,6 7,,3,2,5,15 9, Nissan (uppströms Hyltebruk) ,7 2,5 7,14 7, 8,5 6,9,28,28,57,16, Nissan (uppströms Hyltebruk) ,9 2,1 1,24 11, 7,5 7,1,21,24,7,14 13,2 95 Min,4 1,9 7,14 7, 5,5 6,6,7,17,5,14 8,2 86 Medel 8,8 2,4 8,24,4 7,4 6,9,21,238,63,16 11,1 93 Max 19,8 2,8 15,35 14, 8,6 7,1,3,29,7,19 13, Nissan (nedströms Skeppshult) ,1 1,9 18,36 15, 6,7 6,8,16,18,71,11 13, Nissan (nedströms Skeppshult) ,3 2,3 18,38 14, 5,5 6,6,9,17,69,17 14, Nissan (nedströms Skeppshult) ,9 2,1 14,29 12, 6,3 6,8,13,19,76,22 12, Nissan (nedströms Skeppshult) , 2,4 1,3 12, 6,3 7,,15,,69,17 11, Nissan (nedströms Skeppshult) ,3 2,2,27, 8,3 7,2,23,2,7,24 9, 86 8 Nissan (nedströms Skeppshult) ,2 1,7,2 8,9 8,3 7,,25,25,7,21 7, Nissan (nedströms Skeppshult) ,3 2,9,2 9,7 8,2 6,9,26,,68,19 8, Nissan (nedströms Skeppshult) ,4 1,9 1, 9,2 8,1 6,8,28,16,54,18 8, Nissan (nedströms Skeppshult) ,4 1,8 8,16 7,4 8,4 7,,33,17,58,16 7, Nissan (nedströms Skeppshult) , 1,6 7,15 7,8 9,6 6,8,34,28,7,18, Nissan (nedströms Skeppshult) ,4 2,6,39 17, 7,3 6,6,16,27,96,22 12, Nissan (nedströms Skeppshult) ,8 2,2 1,25 12, 8, 7,2,25,26,75,15 13,3 95 Min,1 1,6 7,15 7,4 5,5 6,6,9,16,54,11 7,5 81 Medel 8,6 2,1 126,264 11,3 7,6 6,9,22,213,71,18,7 9 Max 18,4 2,9,39 17, 9,6 7,2,34,28,96,24 14,

159 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN (L1) Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 4 Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 5 Kursiva värden anger analysmetodens detektionsgräns Tillståndsvärdena anger tillståndet enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV rapport 4913). Den allmänna betydelsen av siffrorna är: 1 = mycket lågt värde, 2 = lågt värde, 3 = måttligt högt värde, 4 = högt värde, 5 = mycket högt värde. När det gäller ph, Alk., O2, Aoch O2% är dock betydelsen den omvända. B C D E F G H I J K L M N O Provstation Datum Temp. Turb. Färgtal Absorbans TOC Kond. ph Alk. NO 2 / 3 N N tot P tot O 2 O 2 ( C) (FNU) (mg/l Pt) 4nm filt (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) % 8.1 Nissan (uppströms Smålandsstenar) ,1 2,3 18,34 14, 5,3 6,5,8,15,64,17 14, Nissan (uppströms Smålandsstenar) ,8 2,1 1,28 13, 6,3 7,,15,18,66,16 11, Nissan (uppströms Smålandsstenar) ,6 2,2,2 9,8 7,5 7,,23,,58,22 7, Nissan (uppströms Smålandsstenar) ,9 2,3,19 9,6 8, 6,9,28,13,43,16 8, Nissan (uppströms Smålandsstenar) ,2 2,1 8,17 7,2 8,8 6,8,31,25,54,16 9, Nissan (uppströms Smålandsstenar) ,2 2,4 1,25 12, 7,9 7,2,25,26,68,13 12,9 94 Min,1 2,1 8,17 7,2 5,3 6,5,8,13,43,13 7,5 81 Medel 8,5 2,2 117,242,9 7,3 6,9,22,195,59,17,7 89 Max 18,6 2,4 18,34 14, 8,8 7,2,31,26,68,22 14, Nissan (nedströms Gislaved) ,1 2, 18,38 15, 5,2 6,6,8,15,62,17 14, Nissan (nedströms Gislaved) ,5 1,7,24 11, 6, 7,,14,17,58,13 11, Nissan (nedströms Gislaved) ,4 1,9 8,2 9,2 7, 7,,,18,54,15 8, Nissan (nedströms Gislaved) ,5 1,4 9,16 8,5 7,4 7,,26,1,39,12 9, 93 9 Nissan (nedströms Gislaved) ,5 2,1 8,17 6,7 8, 6,9,26,28,55,14, Nissan (nedströms Gislaved) ,6 2,5,23 11, 7,6 7,2,25,25,65,14 12,9 95 Min,1 1,4 8,16 6,7 5,2 6,6,8,1,39,12 8,4 89 Medel 8,6 1,9 5,232,2 6,9 7,,,192,56,14 11,2 94 Max 18,4 2,5 18,38 15, 8, 7,2,26,28,65,17 14,2 97 Nissan (uppströms Gislaved) ,6 1,6 18,4 14, 5, 6,4,8,13,57,23 13,3 92 Nissan (uppströms Gislaved) , 1,3 1,25, 5,8 7,,13,15,51,13 11,7 99 Nissan (uppströms Gislaved) ,9 1,1 8,23, 6,3 7,,18,1,43,6 8,8 96 Nissan (uppströms Gislaved) ,8 1,1 7,2 8,2 7, 7,1,25,81,32,12 9,3 97 Nissan (uppströms Gislaved) ,8 2,3,19 6,1 7, 6,9,23,16,4,12,6 9 Nissan (uppströms Gislaved) ,4 2,3,24 11, 7, 7,1,23,15,5,12 12,9 95 Min,6 1,1 7,19 6,1 5, 6,4,8,81,32,6 8,8 9 Medel 8,9 1,6 8,253 9,9 6,4 6,9,18,132,46,13 11,1 95 Max 18,9 2,3 18,4 14, 7, 7,1,25,16,57,23 13,

160 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN (L1) Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 4 Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 5 Kursiva värden anger analysmetodens detektionsgräns Tillståndsvärdena anger tillståndet enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV rapport 4913). Den allmänna betydelsen av siffrorna är: 1 = mycket lågt värde, 2 = lågt värde, 3 = måttligt högt värde, 4 = högt värde, 5 = mycket högt värde. När det gäller ph, Alk., O2, Aoch O2% är dock betydelsen den omvända. B C D E F G H I J K L M N O Provstation Datum Temp. Turb. Färgtal Absorbans TOC Kond. ph Alk. NO 2 / 3 N N tot P tot O 2 O 2 ( C) (FNU) (mg/l Pt) 4nm filt (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) % 12 Nissan (nedströms N Unnaryd) ,7 1,4 15,34, 5,6 6,7,11,1,47,14 13, Nissan (nedströms N Unnaryd) ,2 2,1 14,3 12, 5,9 7,1,18,1,47,16 11, Nissan (nedströms N Unnaryd) ,3 1,4 8,18 6,5 9,1 7,2,34,16,41,9 9, Nissan (nedströms N Unnaryd) ,8 2,3 9,19 7, 9, 7,4,38,16,39,12 9, Nissan (nedströms N Unnaryd) ,6 6,1 14,2 9,5 8,6 7,1,34,23,54,21 11, Nissan (nedströms N Unnaryd) ,9 1,9 1,24 12, 7,9 7,3,28,16,51,12 13,4 97 Min,7 1,4 8,18 6,5 5,6 6,7,11,1,39,9 9, 93 Medel 7,3 2,5 1,245 9,5 7,7 7,1,27,155,47,14 11,5 95 Max 16,3 6,1 15,34 12, 9,1 7,4,38,23,54,21 13, Nissan (uppströms Ryd) ,6 1,6,36 14, 6,4 6,8,14,83,44,12 13, Nissan (uppströms Ryd) ,1 1,8 16,37 14, 6,6 7,2,22,75,52,14 11, Nissan (uppströms Ryd) ,1 2,6,28 7,5,5 7,2,49,18,46,9 9, Nissan (uppströms Ryd) , 2,9 8,16 5,6 11, 7,5,54,,38,14 9, Nissan (uppströms Ryd) ,6 6,8 16,29 12, 9,4 7,1,38,16,62,22 11, Nissan (uppströms Ryd) ,6 2, 1,27 13, 8,9 7,4,34,14,51,13 13,2 96 Min,6 1,6 8,16 5,6 6,4 6,8,14,75,38,9 9,1 92 Medel 6,8 3, 137,288 11, 8,8 7,2,35,14,49,14 11,5 95 Max 15,1 6,8,37 14, 11, 7,5,54,,62,22 13, Sennan (före inflödet i Nissan) ,2 1,7,19 7,3 6,7 7,,12,36,61,7 14, Sennan (före inflödet i Nissan) ,6 1,,26 11, 6,3 7,1,14,,54,12 12,4 3 1 Sennan (före inflödet i Nissan) ,9 1,6 1,34 12, 7,4 7,2,21,2,74,16 9, Sennan (före inflödet i Nissan) ,4 2,2 18,3 14, 7,3 7,2,21,,59,16, 99 1 Sennan (före inflödet i Nissan) ,6 2,5 1,23 9,7 7,4 7,1,21,,53, 12, Sennan (före inflödet i Nissan) ,3 1,7,2 9,4 7,4 7,2,18,3,65,13 13,5 Min,2 1,,19 7,3 6,3 7,,12,,53,7 9,4 98 Medel 8,3 1,8 1,257,6 7,1 7,1,18,248,61,14 12, Max 17,9 2,5 18,34 14, 7,4 7,2,21,36,74, 14,8 3 16

161 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN (L1) Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 4 Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 5 Kursiva värden anger analysmetodens detektionsgräns Tillståndsvärdena anger tillståndet enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV rapport 4913). Den allmänna betydelsen av siffrorna är: 1 = mycket lågt värde, 2 = lågt värde, 3 = måttligt högt värde, 4 = högt värde, 5 = mycket högt värde. När det gäller ph, Alk., O2, Aoch O2% är dock betydelsen den omvända. B C D E F G H I J K L M N O Provstation Datum Temp. Turb. Färgtal Absorbans TOC Kond. ph Alk. NO 2 / 3 N N tot P tot O 2 O 2 ( C) (FNU) (mg/l Pt) 4nm filt (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) % 31 Lillån (före inflödet i Nissan) ,5 1,2,24 8,9 5,5 5,5,1,27,57, 13, Lillån (före inflödet i Nissan) ,2,9 1,28 11, 5,2 5,7,1,18,53,12 11, Lillån (före inflödet i Nissan) ,6 1,8 1,26 7,3,2 7,1,25,77 1,,18 9,9 31 Lillån (före inflödet i Nissan) ,2 2,7 28,63 19, 5,9 6,1,5,14,72,12 9, Lillån (före inflödet i Nissan) ,6 3,1 24,44 15, 6,9 6,3,,27,77,19 11, Lillån (före inflödet i Nissan) ,5 1,4 18,4 16, 6,2 6,1,4,23,76,15 12,9 97 Min 1,5,9,24 7,3 5,2 5,5,1,14,53, 9,5 94 Medel 8,4 1,9 173,377 12,9 6,7 6,1,8,3,74,14 11,6 98 Max 15,6 3,1 28,63 19,,2 7,1,25,77 1,,19 13, Kilån (bro vid Gustavsbergs kraftverk) ,1 2,5 1,26 11, 5,9 6,5,6,23,64,16 14, Kilån (bro vid Gustavsbergs kraftverk) ,5 4, 18,37 15, 5,7 6,6,7,19,75,19 12, 1 41 Kilån (bro vid Gustavsbergs kraftverk) ,6 3,8 14,29 11, 7,7 6,9,21,24,73,15 8, Kilån (bro vid Gustavsbergs kraftverk) ,7 4,9 3,47 19, 7,2 6,6,12,2,84,23 9, Kilån (bro vid Gustavsbergs kraftverk) ,5 4,8 1,2 8,5 8,2 6,9,26,26,63,22 11, Kilån (bro vid Gustavsbergs kraftverk) , 2,9 1,23 11, 7,2 7,,15,2,68,17 13,7 98 Min,1 2,5 1,2 8,5 5,7 6,5,6,19,63,15 8, 91 Medel 8,9 3,8 167,37 12,6 7, 6,8,15,225,71,19 11,5 96 Max 21,6 4,9 3,47 19, 8,2 7,,26,26,84,23 14, Österån (nedströms ARV) ,2 4,5 18,35 13, 6,1 6,4,7,23,71,19 13, Österån (nedströms ARV) , 4,8,44 18, 6,4 6,8,,26,92,22 11, Österån (nedströms ARV) ,1 5,2 14,33 13, 8,6 6,9,3,23,88,29 8, Österån (nedströms ARV) ,5 5,1 24,4 18, 8,4 6,8,21,19,76,26 9, Österån (nedströms ARV) , 7,4 1,2 12, 13,4 6,8,23,29 1,,22 11, Österån (nedströms ARV) ,3 4,4 14,3 14, 8,6 7,1,18,18,79, 13,3 97 Min,2 4,4 1,2 12, 6,1 6,4,7,18,71,19 8,3 91 Medel 8,4 5,2 17,342 14,7 8,6 6,8,18,23,84,23 11,3 94 Max 19,1 7,4 24,44 18, 13,4 7,1,3,29 1,,29 13,

162 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN (L1) Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 4 Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 5 Kursiva värden anger analysmetodens detektionsgräns Tillståndsvärdena anger tillståndet enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV rapport 4913). Den allmänna betydelsen av siffrorna är: 1 = mycket lågt värde, 2 = lågt värde, 3 = måttligt högt värde, 4 = högt värde, 5 = mycket högt värde. När det gäller ph, Alk., O2, Aoch O2% är dock betydelsen den omvända. B C D E F G H I J K L M N O P Provstation Datum Temp. Turb. Färgtal Absorbans TOC Kond. ph Alk. NO 2 / 3 N N tot P tot O 2 O 2 NH4 N ( C) (FNU) (mg/l Pt) 4nm filt (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) % (mg/l) 43 Västerån (Strömmen) ,3 2,7 1,29 12, 5,6 6,3,7,,6,18 13, Västerån (Strömmen) ,8 2,8 14,33 14, 5,6 6,6,8,17,7,22 11, Västerån (Strömmen) ,7 3,4,2 9,9 6,8 6,7,18,15,61,18 7, Västerån (Strömmen) ,6 4,8 18,34 15, 6,6 6,6,18,93,59,18 8, Västerån (Strömmen) ,6 4,1 14,26 12, 8,7 6,7,25,17,87,19, Västerån (Strömmen) ,4 2,8,18 9,6 6,6 7,,15,17,58,14 13,2 96 Min,3 2,7,18 9,6 5,6 6,3,7,93,58,14 7,8 83 Medel 8,7 3,4 13,27 12,1 6,7 6,7,15,159,66,18,9 91 Max 19,7 4,8 18,34 15, 8,7 7,,25,,87,22 13, Västerån (Oakullen) ,2 1,8 9,18, 6,1 6,6,9,,53,13 14, Västerån (Oakullen) ,7 2,1,26 13, 5,8 6,9,,17,62,11 12,1 45 Västerån (Oakullen) ,8 2,8 8,2 9,4 7, 6,8,,1,69, 8, Västerån (Oakullen) , 2,7,17 9,3 7,2 6,8,21,89,64,14 9, Västerån (Oakullen) ,2 2,1 14,28 12, 7, 6,6,18,,74, 11, Västerån (Oakullen) ,7 2, 8,15 9, 6,4 7,,14,16,6,11 13,2 98 Min,2 1,8 8,15 9, 5,8 6,6,9,89,53,11 8,2 89 Medel 8,4 2,3 98,8,5 6,6 6,8,15,155,64,15 11,4 95 Max 18,8 2,8 14,28 13, 7,2 7,,21,,74, 14,3 51 Skvallran (bro vid Brunnsberg) ,2 2,1,36 15, 12,9 7,1,44,28 1,,19 12,9 88,28 51 Skvallran (bro vid Brunnsberg) ,4 2,3 3,76 25, 12, 7,5,47,23 1,,22 12,2 97,12 51 Skvallran (bro vid Brunnsberg) ,9 15, 55 1, 35, 52,8 7,7 3,4,2 2,6,44 8,3 88,95 51 Skvallran (bro vid Brunnsberg) ,6 8,9 4,79 29, 26,9 7,5 1,5,14 1,4,35 9,3 92,33 51 Skvallran (bro vid Brunnsberg) ,4 13, 3,6 24, 42,8 7,8 2,5,2 1,6,49,9 89,44 51 Skvallran (bro vid Brunnsberg) ,8 4,9 35,7 28, 27,5 7,9 1,4,13 1,8,48 12,5 93,54 Min,2 2,1,36 15, 12, 7,1,44,13 1,,19 8,3 88,12 Medel 7,7 7,7 35,73 26, 29,2 7,6 1,62, 1,58,36 11, 91,44 Max 17,9 15, 55 1, 35, 52,8 7,9 3,4,28 2,6,49 12,9 97,95 162

163 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN (L1) Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 4 Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 5 Kursiva värden anger analysmetodens detektionsgräns Tillståndsvärdena anger tillståndet enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV rapport 4913). Den allmänna betydelsen av siffrorna är: 1 = mycket lågt värde, 2 = lågt värde, 3 = måttligt högt värde, 4 = högt värde, 5 = mycket högt värde. När det gäller ph, Alk., O2, Aoch O2% är dock betydelsen den omvända. B C D E F G H I J K L M N O P Provstation Datum Temp. Turb. Färgtal Absorbans TOC Kond. ph Alk. NO 2 / 3 N N tot P tot O 2 O 2 NH4 N ( C) (FNU) (mg/l Pt) 4nm filt (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) % (mg/l) 55 Skvallran (uppströms Borabo dep. anläggning) ,1 1, 18,35 13, 6,6 4,9,1,17,61,15 13,3 91,7 55 Skvallran (uppströms Borabo dep. anläggning) ,8 1,3 25,67 24, 5,4 4,9,1,82,74,17 12, 96,2 55 Skvallran (uppströms Borabo dep. anläggning) ,2 28, 6 1,3 43,, 6,2,16,16 1,5,52 4,9 5,23 55 Skvallran (uppströms Borabo dep. anläggning) ,5 7,4 3,63 25, 7,8 5,9,7,55,8,3 8,9 86,7 55 Skvallran (uppströms Borabo dep. anläggning) ,2 12, 24,4 19, 7,9 6,1,9,18,85,34,5 86,83 55 Skvallran (uppströms Borabo dep. anläggning) ,3 2, 18,39 19, 7,8 5,7,2,14,75,18 12,3 92,77 Min,1 1, 18,35 13, 5,4 4,9,1,16,61,15 4,9 5,2 Medel 7,4 8,6 295,627 23,8 7,6 5,6,6,7,88,28,3 84,9 Max 15,2 28, 6 1,3 43,, 6,2,16,18 1,5,52 13,3 96,23 71 Lillån, Svärdabo ,1 2,8,38 16, 6,3 6,2,5,2,76,17 13, Lillån, Svärdabo ,2 2,8 24,54 22, 6,9 6,6,9,16,83,17 12, Lillån, Svärdabo ,2 7,1 2,5 19,,4 7,2,38,2,94,24 8, Lillån, Svärdabo ,1 6,1,44 19, 9,2 7,,34,,87,23 9, Lillån, Svärdabo ,7 6,5 18,4 16, 9,9 7,,34, 1,,21 11, Lillån, Svärdabo ,3 3,2,4 19, 9,2 7,2,3,19,99,18 13,2 96 Min -,1 2,8 18,38 16, 6,3 6,2,5,16,76,17 8,7 9 Medel 7,4 4,8 7,447 18,5 8,6 6,9,25,198,92, 11,5 94 Max 16,2 7,1 24,54 22,,4 7,2,38,2 1,,24 13, Anderstorpsån (före inflödet i Nissan) ,2 1,7 1,3 13, 5,9 6,3,7,16,67,17 13, Anderstorpsån (före inflödet i Nissan) ,1 2,4 1,29 13, 6,7 6,9,,19,65,14 11, Anderstorpsån (före inflödet i Nissan) ,2 3,9,2, 11,2 6,8,28,3,8,22 6, Anderstorpsån (före inflödet i Nissan) ,3 4,3 14,24 12, 11,7 6,7,26,15,63,27 7, Anderstorpsån (före inflödet i Nissan) ,5 3,2,15 8, 11,9 6,8,31,25,61,18 8, Anderstorpsån (före inflödet i Nissan) ,8 2,8 1,24 12, 8, 7,,21,19,77,15 12,9 93 Min,2 1,7,15 8, 5,9 6,3,7,15,61,14 6,4 67 Medel 8,2 3,1 117,24 11,3 9,2 6,8,,7,69,19, 82 Max 18,2 4,3 14,3 13, 11,9 7,,31,3,8,27 13,

164 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN (L1) Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 4 Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 5 Kursiva värden anger analysmetodens detektionsgräns Tillståndsvärdena anger tillståndet enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV rapport 4913). Den allmänna betydelsen av siffrorna är: 1 = mycket lågt värde, 2 = lågt värde, 3 = måttligt högt värde, 4 = högt värde, 5 = mycket högt värde. När det gäller ph, Alk., O2, Aoch O2% är dock betydelsen den omvända. B C D E F G H I J K L M N O Provstation Datum Temp. Turb. Färgtal Absorbans TOC Kond. ph Alk. NO 2 / 3 N N tot P tot O 2 O 2 ( C) (FNU) (mg/l Pt) 4nm filt (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) % 14 Anderstorpsån (uppströms Anderstorp) ,9 1,5 1,3 12, 5,5 6,4,6,15,61, 13, Anderstorpsån (uppströms Anderstorp) ,8 2,1 1,24 11, 5,7 6,8,8,18,63,11 11,6 14 Anderstorpsån (uppströms Anderstorp) ,7 2,3 8,23 11, 6,3 6,7,13,17,64, 8, Anderstorpsån (uppströms Anderstorp) ,6 3,2,16 11, 6,7 6,8,16,48,45,16 9, Anderstorpsån (uppströms Anderstorp) ,1 2,1 7,15 7,6 7,4 6,8,18,14,53,14 11, Anderstorpsån (uppströms Anderstorp) ,9 2,6,2 11, 7,5 7,1,18,18,7,17 13,5 98 Min,9 1,5 7,15 7,6 5,5 6,4,6,48,45, 8,3 92 Medel 9, 2,3 98,217,6 6,5 6,8,13,145,59,15 11,3 96 Max,7 3,2 1,3 12, 7,5 7,1,18,18,7, 13,8 17 Götarpsån (nedströms Gnosjö) ,8 1,4,26, 6,1 6,5,9,16,76,12 13, Götarpsån (nedströms Gnosjö) ,6 3,2,23 11, 6,6 7,,15,13,89,16 11, Götarpsån (nedströms Gnosjö) ,3 3,8,2, 12,4 7,2,44,13 3,,22 9, Götarpsån (nedströms Gnosjö) ,8 4,9 14,27 12, 9,5 7,,3,1 1,3,27 8, Götarpsån (nedströms Gnosjö) ,9 4,6 1,19 9,1 13,1 7,,34,25 1,9,24, Götarpsån (nedströms Gnosjö) ,4 2,8 14,27 13, 9,5 7,2,26,15 1,5, 13,1 93 Min,8 1,4,19 9,1 6,1 6,5,9,1,76,12 8,5 88 Medel 9,1 3,5 117,238,9 9,5 7,,26,157 1,58, 11,1 95 Max 22,3 4,9 14,27 13, 13,1 7,2,44,25 3,,27 13, Götarpsån (nedströms Åsenhöga) ,,8 1,26 11, 5, 6,4,8,1,45,12 12, Götarpsån (nedströms Åsenhöga) ,6 1, 8,19 9,4 5,7 7,,12,1,48,18 11, Götarpsån (nedströms Åsenhöga) ,2 1,5 7,24 9,5 11,1 7,,18,,5,11 8, Götarpsån (nedströms Åsenhöga) ,3 1,7 8,17 11, 8,4 6,8,,13,4,18 8, Götarpsån (nedströms Åsenhöga) ,9 2,1 6,14 7,2 14,6 6,8,18,75,51,14, Götarpsån (nedströms Åsenhöga) ,1 1,9,2, 7,7 7,1,21,82,55,5 12,6 9 Min 1,,8 6,14 7,2 5, 6,4,8,,4,5 8,5 88 Medel 9,5 1,5 85,2 9,7 8,7 6,9,16,68,48,13,8 94 Max 23,2 2,1 1,26 11, 14,6 7,1,21,1,55,18 12,

165 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN (L1) Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 4 Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 5 Kursiva värden anger analysmetodens detektionsgräns Tillståndsvärdena anger tillståndet enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV rapport 4913). Den allmänna betydelsen av siffrorna är: 1 = mycket lågt värde, 2 = lågt värde, 3 = måttligt högt värde, 4 = högt värde, 5 = mycket högt värde. När det gäller ph, Alk., O2, Aoch O2% är dock betydelsen den omvända. B C D E F G H I J K L M N O Provstation Datum Temp. Turb. Färgtal Absorbans TOC Kond. ph Alk. NO 2 / 3 N N tot P tot O 2 O 2 ( C) (FNU) (mg/l Pt) 4nm filt (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) % 11 Hylteån (nedströms Isaberg) ,6 2,2 18,36 14, 6,3 6,1,5,26,79,16 12, Hylteån (nedströms Isaberg) ,4 2,5 14,3 12, 7,1 6,8,,25,8,16 11, Hylteån (nedströms Isaberg) ,4 1,5 8, 8,2 9,8 6,9,23,25,64,16 7, Hylteån (nedströms Isaberg) ,2 2, 14,3 12, 9,8 6,9,21,1,53,18 9, Hylteån (nedströms Isaberg) ,2 3,5 14,29 8,6 9,6 6,9,26,19,6,18, Hylteån (nedströms Isaberg) ,6 3,6 18,4 17, 8,2 6,9,16,23,84,7 12,6 93 Min 1,6 1,5 8, 8,2 6,3 6,1,5,1,53,7 7,9 86 Medel 8,7 2,6 143,315 12, 8,5 6,8,17,217,7,15,7 91 Max 18,4 3,6 18,4 17, 9,8 6,9,26,26,84,18 12, Källerydsån (nedströms Nissafors) ,1 1,9 16,33, 5,5 6,7,11,,54,12 14, Källerydsån (nedströms Nissafors) , 2,1 18,39 15, 5,9 7,1,18,97,63,14 12,1 131 Källerydsån (nedströms Nissafors) ,3 2,8,2 8, 9,6 7,2,46,38,69,9 9, Källerydsån (nedströms Nissafors) ,7 3,3,25 12, 7,8 7,1,38,13,49,14 9, Källerydsån (nedströms Nissafors) ,5 3,4 14,27, 9, 7,1,38,16,58,12 11, Källerydsån (nedströms Nissafors) ,3 2,7 1,26 13, 7,9 7,2,31,13,55,13 13,8 98 Min -,1 1,9,2 8, 5,5 6,7,11,97,49,9 9, 94 Medel 7,3 2,7 133,285 11,3 7,6 7,1,3,166,58,12 11,7 97 Max 16,3 3,4 18,39 15, 9,6 7,2,46,38,69,14 14,1 132 Källerydsån (Dummebäcken) ,1 1,2 16,34 14, 5,9 6,6,14,,72,15 12, Källerydsån (Dummebäcken) ,3 4, 16,34 15, 7,4 7,2,3,98 1,,16 11, Källerydsån (Dummebäcken) ,4 4,3,28 11, 9,6 7,2,49,93,81,8 8, Källerydsån (Dummebäcken) ,8 5,3 9,23 12, 9,6 7,2,51,52,65,15 9, Källerydsån (Dummebäcken) ,6 4,8 1,2, 9,9 7,,44,87,72,15 11, Källerydsån (Dummebäcken) ,8 3,1 1,26 13, 9, 7,4,43,,73, 13,2 96 Min 1,1 1,2 9,2, 5,9 6,6,14,52,65,8 8,5 91 Medel 8,3 3,8 125,278 12,5 8,5 7,1,39,88,77,13 11,1 94 Max 18,4 5,3 16,34 15, 9,9 7,4,51, 1,,16 13,

166 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN (L1) Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 4 Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 5 Kursiva värden anger analysmetodens detektionsgräns Tillståndsvärdena anger tillståndet enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV rapport 4913). Den allmänna betydelsen av siffrorna är: 1 = mycket lågt värde, 2 = lågt värde, 3 = måttligt högt värde, 4 = högt värde, 5 = mycket högt värde. När det gäller ph, Alk., O2, Aoch O2% är dock betydelsen den omvända. B C D E F G H I J K L M N O Provstation Datum Temp. Turb. Färgtal Absorbans TOC Kond. ph Alk. NO 2 / 3 N N tot P tot O 2 O 2 ( C) (FNU) (mg/l Pt) 4nm filt (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) % 141 Västerån (bro vid Skogsfors ref. pkt.) , 1,2 15,4 15, 5,2 6,5,8,16,65,14 13, Västerån (bro vid Skogsfors ref. pkt.) ,4 1,3 14,33 13, 5,4 6,9,11,17,65,13 11,6 141 Västerån (bro vid Skogsfors ref. pkt.) ,9 1,8,29 11, 6,1 7,,16,13,56,12 8, Västerån (bro vid Skogsfors ref. pkt.) ,2 1,5 14,24 12, 6, 7,,18,89,46,13 9, Västerån (bro vid Skogsfors ref. pkt.) ,9 1,6,19 8,6 7, 7,,26,13,43,21 11, Västerån (bro vid Skogsfors ref. pkt.) ,7 1,3 1,26 13, 6,9 7,2,23,13,55,13 13,7 99 Min 1, 1,2,19 8,6 5,2 6,5,8,89,43,12 8,7 95 Medel 8,7 1,5 125,285 12,1 6,1 6,9,17,135,55,14 11,5 98 Max,9 1,8 15,4 15, 7, 7,2,26,17,65,21 13,7 171 Älgån (nedströms Bottnaryd) ,4 1,9,24 9, 6,8 6,9,16,17,54,12 13, Älgån (nedströms Bottnaryd) ,7 2,1 16,35 13, 5,7 7,1,15,1,64,15 12, Älgån (nedströms Bottnaryd) ,3 2,1 8,2 6,3 11,5 7,3,44,29,63,16 9, Älgån (nedströms Bottnaryd) ,9 5,4 18,3 9,8,9 7,5,46,26,58,14, Älgån (nedströms Bottnaryd) ,4 13, 3,57 7,7 6, 6,3,8, 1,,49 11, Älgån (nedströms Bottnaryd) ,7 2,1 1,25, 8,9 7,3,3,2,67,14 13,4 97 Min,4 1,9 8,2 6,3 5,7 6,3,8,,54,12 9,5 95 Medel 6,7 4,4 16,325 9,3 8,3 7,1,27,19,71, 11,7 97 Max 15,3 13, 3,57 13, 11,5 7,5,46,29 1,,49 13,

167 Bilaga 3. Vattenkemi, sjöar (L2) 167

168 VATTENKEMISKA ANALYSER I SJÖAR (L2) Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 4 Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 5 Kursiva värden anger analysmetodens detektionsgräns Tillståndsvärdena anger tillståndet enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV rapport 4913), Den allmänna betydelsen av siffrorna är: 1 = mycket lågt värde, 2 = lågt värde, 3 = måttligt högt värde, 4 = högt värde, 5 = mycket högt värde, När det gäller asiktdjup, ph, Alk,, O2, b och O2% är c dock betydelsen d den e omvända, f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å Provstation Datum Djup Siktdjup (m) Temp, Turb, Färg- Absorbans Absorbans TOC Kond, ph Alk, Ca Mg Na K NH4-N NO2/3 N N tot P tot O2 O2 Cl SO4 Klorofyll a (m) u,kik, m,kik, ( C) (FNU) tal 4nm filt 4nm ofilt (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) % (mg/l) (mg/l) (µg/l) 11 Södra Gussjön ,5 2,9 3, 17,1,78 7,15,17 8,6 7, 7,3,3 5,6 1,4 5,4 1,,,82,33,7 9,2 99 7,8 5, 3,6 11 Södra Gussjön 1 16,8 9, Södra Gussjön 2 16,4 9, Södra Gussjön 4 16,1 8, Södra Gussjön 6 15,9 7, Södra Gussjön 8 13,9 4, Södra Gussjön 9,1 4, Södra Gussjön 12 8,6 4, Södra Gussjön 14 7,8 5, Södra Gussjön 16 7,3 5, Södra Gussjön 18 6,8 3, Södra Gussjön ,7 2,3 14,27,31 11, 6,1 6,4,2,13,24,5, 2, Hestrasjön ,5,,15 19,1 84, 4,56 1,3 25, 6,3 8,5,2 5,7 1, 5,5,8,14,13 1,3,1 12, , 3,4 25, 44 Hestrasjön ,1 82, 36,58 1,2 3, 6,4 8,6,2,, 1,,, Majsjön ,5 2,4 2,9 17,2,84 8,14,16 9,1 5,4 6,8,1 4,,83 4,,7,11,97,39, 9,4 7, 4, 4,6 46 Majsjön 1 17,1 9,5 46 Majsjön 2 17,1 9,5 46 Majsjön 4 17, 9,5 46 Majsjön 6 16,7 9, Majsjön 8 15, 8, Majsjön 8,7 6, Majsjön 12 7,9 6, Majsjön 14 7,7 6, Majsjön 16 7,5 6, Majsjön 18 7,4 6, Majsjön 7,3 6, Majsjön 22 7,3 5, Majsjön ,3,4 9,18,19 9,7 5,6 6,3,1,,23,49,13 5,

169 VATTENKEMISKA ANALYSER I SJÖAR (L2) Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 4 Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 5 Kursiva värden anger analysmetodens detektionsgräns Tillståndsvärdena anger tillståndet enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV rapport 4913), Den allmänna betydelsen av siffrorna är: 1 = mycket lågt värde, 2 = lågt värde, 3 = måttligt högt värde, 4 = högt värde, 5 = mycket högt värde, När det gäller asiktdjup, ph, Alk,, O2, b och O2% är c dock betydelsen d den e omvända, f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å Provstation Datum Djup Siktdjup (m) Temp, Turb, Färg- Absorbans Absorbans TOC Kond, ph Alk, Ca Mg Na K NH4-N NO2/3 N N tot P tot O2 O2 Cl SO4 Klorofyll a (m) u,kik, m,kik, ( C) (FNU) tal 4nm filt 4nm ofilt (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) % (mg/l) (mg/l) (µg/l) 61 Södra Färgen ,5 2,4 3, 16,9,81 8,14,2 8,6 6,7 7,1,2 5, 1, 5,3,6,12,,39,7 9,3 98 9, 4,2 4,8 61 Södra Färgen 1 16,9 9, Södra Färgen 2 16,9 9, Södra Färgen 4 16,8 9, Södra Färgen 6 16,5 9, Södra Färgen 8 16,2 8, Södra Färgen,8 2, Södra Färgen , 1,8,19,23 9,6 7,3 6,6,2,25,18,49,11 1, Fjällen ,5 2,5 3, 17,3 1, 9,16,18, 7, 7,2,2 5,8 1, 5,3,7,,19,38,9 9,5 1 8,8 4,4 5,2 62 Fjällen 1 17,2 9, Fjällen 2 17,2 9, Fjällen 4 16,9 9, Fjällen 6 16,5 9, Fjällen 8 16,2 9, Fjällen 16,1 8, Fjällen ,7 2,8,16,23, 7, 6,9,2,53,24,38,11 7, Jällunden ,5 2, 2,5 16,8 1,5 6,1,12 8,5 5,9 6,9,1 4,4,97 4,5,8,,,34,18 9,6 1 8, 4,3 5,2 63 Jällunden 1 16,8 9, Jällunden 2 16,8 9, Jällunden 4 16,8 9,5 63 Jällunden 6 16,1 9, Jällunden 8 15,8 8, Jällunden 15,7 8, Jällunden ,5 2, 7,11,14 8,9 5,9 6,9,1,33,,37,16 8, Hären ,5 1,8 2,3 17,3 2, 8,12,18 9,2 6,7 7,2,2 4,9,99 5,9 1,1,,42,4,13 9,87 5 9,1 4,9, 15 Hären 1 17,3 9, Hären 2 17,3 9, Hären 4 16,7 8, Hären 6 16,3 8, Hären ,2 4,8 7,12,14 9,3 6,9 7,,2,21,56,4,22 8,

170 VATTENKEMISKA ANALYSER I SJÖAR (L2) Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 4 Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 5 Kursiva värden anger analysmetodens detektionsgräns Tillståndsvärdena anger tillståndet enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV rapport 4913), Den allmänna betydelsen av siffrorna är: 1 = mycket lågt värde, 2 = lågt värde, 3 = måttligt högt värde, 4 = högt värde, 5 = mycket högt värde, När det gäller asiktdjup, ph, Alk,, O2, b och O2% är c dock betydelsen d den e omvända, f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å Provstation Datum Djup Siktdjup (m) Temp, Turb, Färg- Absorbans Absorbans TOC Kond, ph Alk, Ca Mg Na K NH4-N NO2/3 N N tot P tot O2 O2 Cl SO4 Klorofyll a (m) u,kik, m,kik, ( C) (FNU) tal 4nm filt 4nm ofilt (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) % (mg/l) (mg/l) (µg/l) 142 Lagmanshagasjön ,5 2,4 2,7 18,1 1,3 9,19,22 11, 6,3 7,3,2 6, 1, 4,5,9,13,1,43,19 9,3 6,7 4,4 3,5 142 Lagmanshagasjön 1 17,8 8, Lagmanshagasjön 2 17,2 8, Lagmanshagasjön 4 16,5 8, Lagmanshagasjön 6 16,1 7, Lagmanshagasjön 8 15,9 5, Lagmanshagasjön 15,7 5, Lagmanshagasjön 12 15,6 4, Lagmanshagasjön 14 15,4 3, Lagmanshagasjön ,3 2, 1,21,23 11, 6,6 7,,3,47,1,49,23 6, Norra Vallsjön ,5 3,25 3,75 17,9,81 6,1,12 8,5 5,4 7,3,2 5,8,77 3,4,7,,,25,9 9,6 3 5,6 3,1 4,9 151 Norra Vallsjön 1 17,5 9, Norra Vallsjön 2 17, 9, Norra Vallsjön 4 15,8 8, Norra Vallsjön 6 15,1 7, Norra Vallsjön 8 9,6 2,2 151 Norra Vallsjön 8,2 2, Norra Vallsjön 12 7,9 2, Norra Vallsjön 14 7,9, Norra Vallsjön ,4 8,12,16 8,9 6,2 6,9,3,25,18,45,24,4,3 161 Rasjön ,5 3,8 4,4 16,6 1, 4,64,78 6,8 6,2 7,5,3 6,6 1, 3,6,9,,,27,8 9,5 5,5 4, 4, 161 Rasjön 1 16,6 9,5 161 Rasjön 2 16,6 9,5 161 Rasjön 4 16,4 9, Rasjön 6 15,9 9, Rasjön 8 15,7 8, Rasjön 15,7 8, Rasjön 12 15,7 8, Rasjön 14 15,5 8, Rasjön ,4 4,94,88 7,1 6,4 7,2,3,24,15,28,5 7,

171 Bilaga 4. Metaller, rinnande vatten (L3) 171

172 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN, Metaller (L3) Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 4 Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 5 Kursiva värden anger analysmetodens detektionsgräns Tillståndsvärdena anger tillståndet enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV rapport 4913). Den allmänna betydelsen 1 av siffrorna är: 1 = mycket låg 2 halt, 2 = låg halt, 3 3 = måttligt 4hög halt, 45= hög halt, 65 = mycket 7 hög halt Al totalt monomert Al labilt (jonb.) Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn Si B Fe Mn Na K Ca Mg Cl SO 4 Provstation Datum Al totalt (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 2 Nissan, Nedströms Oskarström ,32 1,,27,36,7,59 5,9 3,8 1,,7 7,5 1, 6, 1,4 9,6 6,2 2 Nissan, Nedströms Oskarström ,24,84,28,22,62,53 5,6 3,1,81,5 5,3,9 4, 1, 8,3 8,1 2 Nissan, Nedströms Oskarström ,29,74,25,38,68,41 6,1 3,6,86,6 6,7 1, 5, 1,3 9,5 5,8 2 Nissan, Nedströms Oskarström ,26,87,21,31,64,56 5,1 3,3,97,5 6,2,9 4,6 1,2 7,3 3,4 2 Nissan, Nedströms Oskarström ,52,83,3,26,7,44 7, 3,5,94,14 8,3 1,2 6,1 1,4 9,9 6,8 2 Nissan, Nedströms Oskarström ,26,93,14,36,6,4 14, 3,5 1,,11 9,1 1,3 6,7 1,6, 7,5 2 Nissan, Nedströms Oskarström ,37 1,,16,4,6,58 4,9 3,6 1,6,19 12, 1,4 7,4 1,8, 9,7 2 Nissan, Nedströms Oskarström ,31 1,,,34,6,71 6,1 3,7 1,9,9 11, 1,4 6,5 1,7, 9,4 2 Nissan, Nedströms Oskarström ,18,82,,41,58,39 3,8 3,6 1,,5 14, 1,6 8,4 1,9 11, 11, 2 Nissan, Nedströms Oskarström ,18,74,,45,49,48 4,3 4,1 1,,4 14, 1,7 8,4 1,9 12, 12, 2 Nissan, Nedströms Oskarström ,52 1,,38,43,91,72 9, 4,1 1,6,12, 1,5 7,2 2, 12, 11, 2 Nissan, Nedströms Oskarström ,,76,,34,58,5 5,2 4,1 1,,5 9, 1,2 6,6 1,7 12, 11, Min 5,18,74,,22,49,39 3,8 3,1,81,4 5,3,9 4, 1, 7,3 3,4 Medel 7,3,9,21,36,64,53 6,4 3,7 1,,9 9,4 1,3 6,4 1,6,1 8,5 Max 12,52 1,,38,45,91,72 14, 4,1 1,9,19 14, 1,7 8,4 2, 12, 12, 8 Nissan, Nedströms Skeppshult ,24,8,19,41,83,53 5,5 3,7 1,,8 5,1,9 5,2 1,2 8,4 7,2 8 Nissan, Nedströms Skeppshult ,21 1,,23,24,66,53 5,4 3,1,87,6 4,6,8 4,1 1, 7,5 3,7 8 Nissan, Nedströms Skeppshult ,27,72,24,3,9,38 8,5 3,7,99,9 5,4,9 4,9 1,2 8,5 4,7 8 Nissan, Nedströms Skeppshult ,23,75,19,32,8,44 5, 3,6,95,6 5,2,9 4,9 1,2 9,4 3,9 8 Nissan, Nedströms Skeppshult ,19,66,14,3,68,27 4,4 3,9,84,8 6,3 1,2 5,9 1,5, 4,8 8 Nissan, Nedströms Skeppshult ,4,62, 1,3,65,23 7,7 4,,82,6 6,2 1,2 6, 1,5 9,5 5,1 8 Nissan, Nedströms Skeppshult ,,89,,41,73,38 4,7 3,6 1,,7 6,8 1,3 6,2 1,5 9,3 5,3 8 Nissan, Nedströms Skeppshult ,14,69,,33,71,29 4,7 3,6,93,4 6,4 1,2 6,6 1,5 9,8 5,5 8 Nissan, Nedströms Skeppshult ,17,61,,37,61,22 6,2 3,5,9,4 6,5 1,3 6,6 1,6 9,8 4,8 8 Nissan, Nedströms Skeppshult ,15,6,,33,67,24 6,4 3,8 1,,5 7,4 1,5 7,1 1,8 11, 6,2 8 Nissan, Nedströms Skeppshult ,22,72,23,29,89,67 6,9 3,5 1,,8 6,5 1,2 6, 1,6 9,5 5,8 8 Nissan, Nedströms Skeppshult ,15,73,,32,75,38 4, 3,9 1,,7 6,4 1,1 6,2 1,6 9,3 5,7 Min 49 5,14,6,,24,61,22 4, 3,1,82,4 4,6,8 4,1 1, 7,5 3,7 Medel 121 7,21,75,15,41,74,38 5,8 3,7 1,,7 6,1 1,1 5,8 1,4 9,3 5,2 Max 2 12,4 1,,24 1,3,9,67 8,5 4, 1,,9 7,4 1,5 7,1 1,8 11, 7,2 172

173 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN, Metaller (L3) Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 4 Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 5 Kursiva värden anger analysmetodens detektionsgräns Tillståndsvärdena anger tillståndet enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV rapport 4913). Den allmänna betydelsen 1 av siffrorna är: 1 = mycket låg 2 halt, 2 = låg halt, 3 3 = måttligt 4hög halt, 45= hög halt, 65 = mycket 7 hög halt Al totalt monomert Al labilt (jonb.) Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn Si B Fe Mn Na K Ca Mg Cl SO 4 Provstation Datum Al totalt (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 51 Skvallran, Bro vid Brunnsberg ,3 51 Skvallran, Bro vid Brunnsberg 16-4-,3 51 Skvallran, Bro vid Brunnsberg ,3 51 Skvallran, Bro vid Brunnsberg ,3 51 Skvallran, Bro vid Brunnsberg ,3 51 Skvallran, Bro vid Brunnsberg ,3 Min,3 Medel,3 Max,3 55 Skvallran, Uppstr Bårabo dep.anl ,3 55 Skvallran, Uppstr Bårabo dep.anl 16-4-,3 55 Skvallran, Uppstr Bårabo dep.anl ,3 55 Skvallran, Uppstr Bårabo dep.anl ,3 55 Skvallran, Uppstr Bårabo dep.anl ,3 55 Skvallran, Uppstr Bårabo dep.anl ,3 Min,3 Medel,3 Max,3 173

174 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN, Metaller (L3) Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 4 Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 5 Kursiva värden anger analysmetodens detektionsgräns Tillståndsvärdena anger tillståndet enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV rapport 4913). Den allmänna betydelsen 1 av siffrorna är: 1 = mycket låg 2 halt, 2 = låg halt, 3 3 = måttligt 4hög halt, 45= hög halt, 65 = mycket 7 hög halt Al totalt monomert Al labilt (jonb.) Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn Si B Fe Mn Na K Ca Mg Cl SO 4 Provstation Datum Al totalt (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 11 Anderstorpsån, Före inflödet i Nissan ,27 2,,3,47 3,,66 8,4 3,6 1,3,7 6, 1,1 5,8 1,2 9,3 4,9 11 Anderstorpsån, Före inflödet i Nissan ,24 2,,32,38 2,5,54 8,9 2,9,75,5 5,5,9 4,,9 8,6 4,8 11 Anderstorpsån, Före inflödet i Nissan ,36 1,8,34,75 3,,46 8,5 3,4,88,7 6,8 1, 4,8 1,1 9,9 5,5 11 Anderstorpsån, Före inflödet i Nissan ,34 2,,31,54 3,,63 9,7 2,8,88,6 6,3 1, 4,6 1, 15, 5,2 11 Anderstorpsån, Före inflödet i Nissan ,28 2,4,24,76 3,5,6, 3, 1,4,8 6,9 1,4 5,8 1,2, 5,9 11 Anderstorpsån, Före inflödet i Nissan ,44 2,,23 3,5 3,4,6 6,2 3,1 1,7,11 12, 2, 6,7 1,3 13, 11, 11 Anderstorpsån, Före inflödet i Nissan ,3 2,3,22,62 2,9,74 11, 2,7 1,7, 9,3 1,5 5,9 1,2 11, 9, 11 Anderstorpsån, Före inflödet i Nissan ,59 2,,17 2, 4,,63 7,3 2,8 1,8, 13, 1,9 6,9 1,3 13, 15, 11 Anderstorpsån, Före inflödet i Nissan ,24 1,9,18,68 3,4,51 8,5 2,3 1,4,6 9,8 1,5 6,4 1,3 12, 7,5 11 Anderstorpsån, Före inflödet i Nissan ,28 1,9, 1,6 2,9,46 7,1 2,4 1,3,6 11, 2,7 7,7 1,5 16,, 11 Anderstorpsån, Före inflödet i Nissan ,5 1,6,54 1, 2,6 1, 15, 3, 1,8,14 8,8 1,5 5,2 1,3 8,8 5,8 11 Anderstorpsån, Före inflödet i Nissan ,22 1,9,25,44 3,4,62 8,4 3, 1,3,6 6,9 1,1 6,1 1,3, 5,7 Min 76 5,22 1,6,,38 2,5,46 6,2 2,3,75,5 5,5,9 4,,9 8,6 4,8 Medel 154,34 2,3,27 1,9 3,15,62 9,1 2,9 1,35,8 8,5 1,5 5,8 1,2 11,4 7,5 Max 29 24,59 2,4,54 3,5 4, 1, 15, 3,6 1,8,14 13, 2,7 7,7 1,5 16, 15, 17 Götarpsån, Nedströms Gnosjö ,21 1,7,3,25 3,6,36 9, 3,,59,4 5,2 1, 4,,9 9,3 4,2 17 Götarpsån, Nedströms Gnosjö ,29 4,,24,35 5,,45 9,3 2,9,81,6 5,8 1,1 4,6 1, 8,6 4,2 17 Götarpsån, Nedströms Gnosjö ,35 3,,16,42 5,7,54 7,1 2,7 1,,16 9,7 2,2 6,9 1,6 15, 5,4 17 Götarpsån, Nedströms Gnosjö ,32 4,,19,64 11,,72 8,3 2,6 1,8,11 8,4 1,3 6,6 1,2 11, 6,6 17 Götarpsån, Nedströms Gnosjö ,21 2,7,16,43 7,,55 12, 3,2 1,6,8 11, 1,9 8,2 1,5 19, 8,9 17 Götarpsån, Nedströms Gnosjö ,26 2,,24,52 9,8,57 9,5 4,2 1,3,8 7,7 1,4 6,9 1,3 12, 6,6 Min 1 5,21 1,7,16,25 3,6,36 7,1 2,6,59,4 5,2 1, 4,,9 8,6 4,2 Medel 15 8,27 2,93,22,44 7,7,53 9,2 3,1 1,22,9 8, 1,5 6,2 1,2 12,5 6, Max 18 14,35 4,,3,64 11,,72 12, 4,2 1,8,16 11, 2,2 8,2 1,6 19, 8,9 174

175 Bilaga 5. Metaller i vattenmossa 175

176 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN, Metaller i vattenmossa Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 4 Markerarar att halten motsvarar NV:s tillståndsklass 5 Kursiva värden anger analysmetodens detektionsgräns Tillståndsvärdena anger tillståndet enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV rapport 4913). Den allmänna betydelsen av siffrorna är: 1 = mycket låg halt, 2 = låg halt, 3 = måttligt hög halt, 4 = hög halt, 5 = mycket hög halt. a b c d e f g h i j k l m Provstation Provtagningintervall As Pb Fe Cd Co Cu Cr Hg Ni Zn (mg/kg Ts) (mg/kg Ts) (mg/kg Ts) (mg/kg Ts) (mg/kg Ts) (mg/kg Ts) (mg/kg Ts) (mg/kg Ts) (mg/kg Ts) (mg/kg Ts) 2 Nedströms Oskarström ,7 4,7 64,58 5,5 14, 2,7,4 3, Nedströms Skeppshult ,7 2,4 4,45 32, 16, 7,7,4 4, Bro vid Brunnsberg ,7 4,1 1,43 7,2 13, 2,8,5 3, Nedströms Anderstorp ,7 5,6 9,58 9,4 19, 5,,4 18, Töråsbäcken ,7 5,9 4 1, 6,1 34, 6,,5 11, Uppströms Anderstorp ,7 6,8 6,65 5,2 22, 2,9,5 12, Götarpsån nedstr Åsenhöga ,7 5,4 64,85, 54, 8,2,5 27, 2 176

177 Bilaga 6. Vattenkemi i punkt 1, Slottsmöllan 177

178 År Månad Dag n Min Medel Max Stdav Vattentemperatur ( C) 1,7,3 3,4 8,7 14,2 18,1 18,1 15, ,4 3,7 12,3 9,4 18,1 7,1 ph 6,5 6,5 6,6 6,7 6,9 7,1 7 7,1 7,2 7,2 6,8 6,9 12 6,5 6,9 7,2,3 Kond_25 (ms/m) 7,4 6,28 7,6 7,2 9,2 12,3,8 12,2 13,7 14,3,2 9,4 12 6,3,1 14,3 2,7 Ca (mekv/l),27,21,26,26,32,41,37,41,45,49,36,33 12,21,35,49,9 Mg (mekv/l),11,91,11,99,12,16,13,15,16,16,15,13 12,9,13,16,2 Na (mekv/l),27,24,31,29,36,57,48,57,61,65,43,38 12,24,43,65,14 K (mekv/l),23,21,24,25,31,41,33,33,41,43,38,28 12,21,32,43,8 Alk/Acid (mekv/l),15,9,17,17,28,48,38,41,56,55,28,27 12,9,32,56,16 SO4_IC (mekv/l),11,94,12,11,14,23,,21,25,25,,16 12,9,17,25,6 Cl (mekv/l),29,26,29,28,31,33,32,37,39,45,34,34 12,26,33,45,5 F (mg/l),7,6,7,8,7,9,8,8,9,,7,8 12,6,8,,1 NH4-N (µg/l) NO2+NO3-N (µg/l) Tot-N_TNb (µg/l) PO4-P (µg/l) 4, 4, 4, 4, 4, 2, 2, 1, 2, 2, 4, 2, 12 1, 2,9 4, 1,2 Tot-P (µg/l) 15,4 14, ,3 18,6 23,7 26,4,7 18,9 16,2 28,1 14, , 19,1 28,1 4,8 Abs_F 4 (/5cm),31,3,25,28,22,22,28,3,23,17,39,25 12,17,27,39,6 KMnO4 (mg/l) ** ** Si (mg/l) 3,3 2,9 3,4 3,2 3,2 3,4 3,4 3,2 3,5 3,5 3,6 3,6 12 2,9 3,4 3,6, Turb_FNU (FNU) 2,1 1,9 1,6 2,2 1,6 2,2 3,1 2,4 1,8 1,6 5,8 2,9 12 1,6 2,4 5,8 1,2 TOC (mg/l) 14,9 14,8 12,1 13,7,7,7 12,9 14,6 9,4 19,3 12,6 12 9,4 13, 19,3 2,7 Fe (µg/l) , 973,3 13, 166,9 Mn (µg/l) , 55,1 84, 15,6 Cu (µg/l),8 1,4,71,76,79,83,89,93,84,64 1,3,63 12,63,88 1,4,24 Zn (µg/l) 5 6,6 5,9 4,9 3,7 6,1 4,3 4,5 4,3 4,1 11 4,5 12 3,7 5,4 11, 2, Al (µg/l) Cd (µg/l),21,28,23,18,12,11,17,14,11,7,26,17 12,7,17,28,6 Pb (µg/l),6,59,41,49,36,41,56,56,35,38,75,49 12,35,5,75,12 Hg (ng/l) 4,1 4,3 3,6 4,5 3 2,6 3,1 2,3 1,8 2 4, ,8 3,3 4,7,989 Cr (µg/l),23,26,28,25,23,32,35,29,4,58,41,24 12,23,32,58, Ni (µg/l),67,63,67,61,56,62,64,58,6,46,85,58 12,46,62,85,9 Co (µg/l),28,28,29,23,21,22,21,17,13,13,28, 12,13,22,29,6 As (µg/l),33,31,26,29,33,37,38,39,38,3,42,29 12,26,34,42,5 V (µg/l),62,62,49,55,48,61,59,7,57,46,76,54 12,46,58,76,9 * Analysmetod för totalkväve ändrad, fr.o.m. 7 används Tot-N_TNb (oxidation genom förbränning, SS-EN 1226:4). Dessa värden används fr.o.m. januari i rapporten (fram till april har dubbla analyser genomförts). ** Data saknas 178

179 Bilaga 7. Transportberäkningar 179

180 TRANSPORT 16 TOC NO2/3 N N tot P tot Vattendrag (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) 1 Nissan Nissan Nissan Nissan Nissan Nissan ,4 12 Nissan ,6 1 Sennan 33 21,42 31 Lillån 117 2,7 7,12 41 Kilaån ,6 43 Västerån ,9 45 Västerån 64 36,8 11 Anderstorpsån ,2 17 Götarpsån 265 3,6 29,38 11 Hylteån 273 4,7 15, Källerydsån 169 1,8 8, Västerån 492 5,3 22, Älgån 9 3,4 14,38 AREALFÖRLUST 16 TOC NO2/3 N N tot P tot Vattendrag (kg/ha år) (kg/ha år) (kg/ha år) (kg/ha år) 1 Nissan 5 1,2 2,9,6 2 Nissan 48,9 2,9,9 5 Nissan 48,8 2,7,7 7 Nissan 44,8 2,4,6 8 Nissan 47,74 2,7,7 9 Nissan 45,65 2,2,6 12 Nissan 39,47 1,7,5 1 Sennan 4 1,2 2,6,5 31 Lillån 41 1, 2,3,4 41 Kilaån 49,9 2,7,7 43 Västerån 49,71 2,6,8 45 Västerån 44,71 2,5,6 11 Anderstorpsån 45,66 2,5,6 17 Götarpsån 37,51 4,1,5 11 Hylteån 51,88 2,9,6 131 Källerydsån 42,43 2,,5 141 Västerån 5,54 2,2,5 171 Älgån 39,63 2,6,7 Min 37,43 1,7,4 Medel 45,76 2,6,6 Max 51 1,2 4,1,9 18

181 TRANSPORT 16 Al Al jonb Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn Si Vattendrag (kg/år) (kg/år) (kg/år) (kg/år) (kg/år) (kg/år) (kg/år) (kg/år) (kg/år) (kg/år) 1 Nissan Nissan Nissan Anderstorpsån Götarpsån AREALFÖRLUST 16 Al Al jonb Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn Si Vattendrag (kg/ha år) (kg/ha år) (kg/ha år) (kg/ha år) (kg/ha år) (kg/ha år) (kg/ha år) (kg/ha år) (kg/ha år) (kg/ha år) 1 Nissan,63 -,1,4,1,1,2,2, Nissan,23,3,1,3,1,1,2,2, Nissan,25,3,1,3,1,1,3,2, Anderstorpsån,3,5,1,7,1,3,,2, Götarpsån,23,4,1,8,1,1,18,2,3 Min,23,3,1,3,1,1,2,2,2 Medel,33,4,1,5,1,1,7,2,3 12 Max,63,5,1,8,1,3,18,2,

182 Bilaga 8. Bedömning av vattenkemi och metaller 182

183 Olika parametrars innebörd Från och med undersökningsåret 13 används Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter 13:19 om klassificering och miljökvalitetsnormer (Havs- och vattenmyndigheten 13). Utöver detta tillämpas Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet från 7 (Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, kustvatten och vatten i övergångszon, Handbok 7:4). Även Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport Sjöar och vattendrag) används för övriga parametrar. Dessa är mycket detaljerade och i många fall inte möjliga att följa exakt eftersom kontrollprogrammet inte är anpassat för detta. Tolkningar måste därför göras. Huvuddragen av bedömningarna och de gränsvärden som använts anges nedan. Det är också viktigt att påpeka att tillståndsklassningarna för samtliga kemiska parametrar och metaller gjorts med medelvärden; medel av minimumvärden eller medianvärden från de tre senaste åren. Nedan angivna gränsvärden för tillstånd är hämtade ur rapport 4913 (Naturvårdsverket 1999a). Vissa tillägg och avvikelser från rapporten görs. Dessa är kommenterade i efterföljande text. Gränsvärden för statusklassificering är hämtade ur Havs- och vattenmyndighetens föreskrift 13:19. Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Temperaturen påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8, regnvatten har ofta ett ph-värde mellan 4, och 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning eller hög vattenföring. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar såsom nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Vid värden under ca 5, sker drastiska förändringar och en kraftig utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Vattnets surhetsgrad (medianvärde) indelas enligt följande: >6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt 5,6 Mycket surt Tillägg: 8-9 Högt ph >9 Mycket högt ph 183

184 Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffrande kapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Vattnets buffertkapacitet med avseende på alkalinitet (mekv/l, medianvärde) indelas enligt följande: >, Mycket god buffertkapacitet,-, God buffertkapacitet,5-, Svag buffertkapacitet,2-,5 Mycket svag buffertkapacitet,2 Ingen el. obetydlig buffertkapacitet Konduktivitet (ms/m) mätt vid 25 C är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Syrehalt-O 2 (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning, störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Tillståndet med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) indelas enligt följande: >7 Syrerikt tillstånd 5-7 Måttligt syrerikt tillstånd 3-5 Svagt syretillstånd 1-3 Syrefattigt tillstånd 1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Syremättnad-O 2 (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida %. Rinnande vatten och oskiktade sjöar bedömdes tidigare med utgångspunkt från syremättnadsgraden. Syrehalten används vid bedömning av tillstånd (se föregående avsnitt). 184

185 Totalfosfor P (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och att syrebrist uppstår. Fosfatfosfor, PO 4-P, är den oorganiska fraktionen av fosfor, som direkt kan tas upp av växterna. Partikulär fosfor, P part, är den fosfor som är bunden till partiklar i vattnet (t.ex. humus, alger, lerpartiklar) och därmed kan filtreras bort. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på totalfosforhalt (µg/l) enligt följande: 12,5 Låga halter 12,5-25 Måttligt höga halter 25-5 Höga halter 5- Mycket höga halter > Extremt höga halter Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas på treårsmedelvärden av halter uppmätta under hela året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs enligt samma normer. I rinnande vatten bedöms även tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten (kg P/ha, år):,4 Mycket låga förluster,4-,8 Låga förluster,8-,16 Måttligt höga förluster,16-,32 Höga förluster >,32 Mycket höga förluster (>,64 Extremt höga förluster) Låga förluster har man från vanlig skogsmark, måttligt höga förluster från hyggen och mindre erosionsbenägen åkermark (vall). Höga förluster motsvaras av läckage från åker i öppet bruk och mycket höga förluster finner man vid läckage från erosionsbenägen åkermark. Punktutsläpp kan dock ge höga värden som ej beror på markläckage. Statusklassificering av näringsämnen grundar sig på totalhalten av fosfor. Ett referensvärde (naturligt värde) delas med den uppmätta halten varpå den erhållna kvoten klassificeras enligt tabellen nedan. Referensvärdet mäts företrädelsevis i likvärdiga vattenförekomster som den undersökta, men kan även beräknas. Beräkningen utgår ifrån provtagningsstationens höjd över havet, icke marina baskatjoner samt absorbans. Hänsyn skall tas till andelen jordbruksmark i tillrinningsområdet, om denna är större än %. Status EK-värde Hög,7 God,5 och <,7 Måttlig,3 och <,5 Otillfreddställande,2 och <,3 Dålig <,2 185

186 Totalkväve-N (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jordoch skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve, NO 3-N, är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Ammoniumkväve, NH 4-N, är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas i sin tur till nitrat, en process som förbrukar stora mängder syre. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på totalkvävehalt (µg/l) enligt följande: 3 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >5 Extremt höga halter Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas på treårsmedelvärden av halter uppmätta under hela året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs enligt samma normer. I rinnande vatten bedöms även tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten (kg N/ha, år): 1, Mycket låga förluster 1,-2, Låga förluster 2,-4, Måttligt höga förluster 4,-16, Höga förluster >16 Mycket höga förluster (>32 Extremt höga förluster) Låga förluster har man från icke kvävemättad skogsmark, måttligt höga förluster från påverkad skogsmark och ogödslad vall. Höga förluster motsvaras av läckage från åker i slättbygd och mycket höga förluster finner man vid läckage från sandjordar. Punktutsläpp kan dock ge höga värden som ej beror på markläckage. Bedömning av halten ammoniumkväve-nh 4-N (µg/l) kan göras i relation till biologiska effekter i enlighet med SNV 1969:1, Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (effekter på fisk): 5 Mycket låga halter 5- Låga halter -5 Måttligt höga halter 5-15 Höga halter >15 Mycket höga halter 186

187 Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet och mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och genom vattenkikare noterar när den inte längre kan urskiljas. Därefter dras skivan upp igen och man noterar när den åter syns. Medelvärdet av dessa djupvärden utgör siktdjupet, som klassas enligt följande: >8 Mycket stort siktdjup 5-8 Stort siktdjup 2,5-5 Måttligt siktdjup 1-2,5 Litet siktdjup 1 Mycket litet siktdjup Referenshalter för siktdjup har beräknats för sjöarna enligt Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och Vattenmyndigheten 13). Det uppmätta treårsmedelvärdet har sedan jämförts med referensvärdet för att erhålla en statusklass. Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala. Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. En klassindelning med avseende på färgtal görs enligt nedan: Ej eller obetydligt färgat vatten -25 Svagt färgat vatten 25-6 Måttligt färgat vatten 6- Betydligt färgat vatten > Starkt färgat vatten Absorbans är ett annat mått på vattnets färg, i första hand dess innehåll av humus och järn, och mäts i en spektrofotometer. En klassindelning med avseende på absorbans (f 4/5) görs enligt nedan:,2 Ej eller obetydligt färgat vatten,2-,5 Svagt färgat vatten,5-,12 Måttligt färgat vatten,12-,2 Betydligt färgat vatten >,2 Starkt färgat vatten Totalt organiskt kol-toc (mg/l) ger information om halten av organiska ämnen. TOChalten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-5 mg/l för humösa och näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Ett högt värde innebär risk för en syretäring, varvid vattnets syrehalt kan förbrukas. En klassindelning med avseende på TOC (mg/l) görs enligt nedan: 4 Mycket låg halt 4-8 Låg halt 8-12 Måttligt hög halt Hög halt >16 Mycket hög halt 187

188 Turbiditet (FNU) är vattnets grumlighet och ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, t.ex. plankton eller mineralpartiklar. Klassindelning med avseende på turbiditet (mg/l) görs enligt nedan:,5 Ej eller obetydligt grumligt,5-1, Svagt grumligt 1,-2,5 Måttligt grumligt 2,5-7, Betydligt grumligt >7, Starkt grumligt Metaller i vatten (µg/l) anger den totala mängden av varje metall i vattnet. Metallerna förekommer dels som joner och dels bundet till partiklar eller organiska ämnen. Generellt gäller att metaller i jonform är giftigast och att giftigheten ökar om vattnet försuras. Klassindelning med avseende på metaller i vatten görs enligt nedan: Benämning Cu Zn Cd Pb Cr Ni As Mycket låga halter,5 5,1,2,3,7,4 Låga halter,5-3 5-,1-,3,2-1,3-5,7-15,4-5 Måttligt höga halter ,1-, Höga halter ,3-1, Mycket höga halter >45 >3 >1,5 >15 >75 >225 >75 Metaller i vattenmossa (mg/kg ts) anger metallinnehållet i vattenmossan Fontinalis sp. Mossan tar upp och anrikar biologiskt tillgängliga metaller från det omgivande vattnet. Analysen ger alltså ett mått på den del av metallinnehållet i vattnet som inte är bundet till partiklar eller organiska ämnen. Klassindelning görs enligt nedan: Benämning Cu Zn Cd Pb Hg Cr Ni Co As Mycket låga halter 7 6,3 3,4 1,5 4 2,5 Låga halter ,3-1 3-,4-,1 1,5-3,5 4-2-,5-3 Måttligt höga halter ,5-3,1-,3 3, Höga halter , ,3-1, Mycket höga halter >25 >25 >15 >15 >1,5 >5 >15 >15 >4 Metaller i sediment (mg/kg ts) anger metallinnehållet i sjöars bottensediment. Klassningen av halter avser nivån -1 cm på ackumulationsbottnar (Glödförlust>%, Torrsubstans<25%) i sötvatten, och görs enligt nedan: Benämning Cu Zn Cd Pb Hg Cr Ni As Mycket låga halter 15 15,8 5, Låga halter , ,15-, Måttligt höga halter , Höga halter Mycket höga halter >5 >5 >35 > >5 >5 >25 >15 188

189 Bilaga 9. Bottenfauna i rinnande vatten 189

190 Metodik Bottenfaunaprovtagning i rinnande vatten utfördes på en lokal i november 16. På lokalen uppmättes en tio meter lång sträcka och inom denna togs fem prov, enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN ISO 87 (SIS 12) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket a). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek,5 x,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på,25 m 2 framför håven rördes upp med foten. Det uppsamlade materialet konserverades sedan i 7 % etanol. På laboratoriet sorterades sedan djuren ut och artbestämdes med hjälp av stereomikroskop. Analysnivån för artbestämning följde Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 13:19). Förutom de fem kvantitativa proven togs även ett kvalitativt prov. Provet bestod av 3 små delprov tagna i eller i nära anslutning till provytan i olika substrat. Vid analysen noterades endast de taxa som inte påträffades i de kvantitativa proven. Statusklassningen gjordes enligt Naturvårdsverkets handbok 7:4 (Naturvårdsverket 7) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 13). Dessutom redovisades index enligt Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a, b) samt expertbedömningar och naturvärdesbedömningar enligt Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 9). 19

191 Förklaring till resultatsida bottenfauna i rinnande vatten och sjölitoral Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister, EU-ID enligt VISS. I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets handbok 7:4 (Naturvårdsverket 7) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 13:19). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (9). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa i vattendrag. Regleringsindex: Samansatt index för bedömning av regleringspåverkan i sjöar. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex(SI): Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Bedömningar enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 191

192 2. Nissan, Nedströms Oskarström Stationens EU-CD: SE Datum: Koordinat: 62989/1327 Statusklassning enligt HVMFS 13 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass Indexet mäter MISA: 63 1,33 Nära neutralt Surhet ASPT-index: 5,7 1,7 Hög Ekologisk kvalitet DJ-index: 11 1, Hög Eutrofiering Expertbedömning Surhetsklass Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Hög Hög Hög Naturvärde Index Totalantal taxa: 28 måttligt högt Naturvärden i övrigt Taxaindex (%): 68 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 396 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 11 lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,67 måttligt högt Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 8 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 7 högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Expertbedömning 6 År Påverkan/Status map eutrofiering 91-7 Ingen eller obetydlig påverkan 8-15 Hög status 4 16 Hög status Taxa ASPT DJ DJ-/ASPT-index Kommentar Bottenfaunan var vid årets provtagning måttligt artrik med låga individtätheter. Att både individtätheter och artrikedom är lägre än de senaste åren bedöms bero på låga vattenstånd under sensommar och höst, och där provtagning sedan skett på ytor där bottenfaunan inte ordentligt hunnit återkolonisera sedan torrläggning. Både försurningskänsliga och näringsämneskänsliga arter noterades ändå och index visade på opåverkade förhållanden. Vid expertbedömningen bedömdes därför statusen med avseende på försurning och eutrofiering såsom tidigare år, nära neutral respektive hög. 192

193 Förklaring till artlista rinnande vatten och sjöars litoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5, 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering1 (Eg): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 193

194 2. Nissan, Nedströms Oskarström Provdatum: x: y: 1327 Det. Hanna Thevenot, Metod: SS-EN ISO 87 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % CLITELLATA, gördelmaskar Clitellata ,2 28,5 HIRUDINEA, iglar HHaemopis sanguisuga - (Linné, 1758) 2 3 2,4,4 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae 3 1,2,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,2 11,3 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,6 2,6 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) , 1, Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,2,2 PLECOPTERA, bäcksländor LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) a,4,4 TRICHOPTERA, nattsländor Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,2 9,3 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,2,2 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,6,6 Ithytrichia sp ,6,6 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) , 7,1 Limnephilus sp ,4,4 Limnephilidae ,6 1,6 COLEOPTERA, skalbaggar DDytiscidae Lv. * 3 EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,8,8 HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,6,6 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, , 1, LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, , 8,1 OOulimnius sp. Lv ,6 2,6 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 186) ,6,6 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 3,6,6 Chironomidae , 8,1 Simuliidae 1 1 1,4,4 Tipulidae ,2 3,2 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,6,6 Galba truncatula - (O. F. Müller, 1774) ,2,2 Radix balthica - (Linné, 1758) ,8 3,8 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,8 3,8 SSphaerium sp , 1, SUMMA (antal individer): , SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 194

195 2. Nissan Nedströms Oskarström Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 1 Nissan Program: SRK, Nissan Län: 13 Halland Lokalkoordinater: / 1327 Kommun: Halmstad Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 87 Provtagare: Filip Erkenborn Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: m Lokalens maxdjup:,35 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 29 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 32 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 5,1 C Lokalens medeldjup:,15 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: NV stranden, -3 m uppströms järnvägsbron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: 5-5% Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk al Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 195

196 Bilaga. Växtplankton i sjöar 196

197 Metodik Provtagningen av växtplankton utfördes i sex sjöar under augusti 16 i enlighet med SS- EN 16698:15 (SIS 15) och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket c). Vatten insamlades med ett två meter långt plexiglasrör (Rambergrör) i sjöspecifika djupintervall (se fältprotokoll). Vid varje provpunkt togs fem prov som slogs samman till ett samlingsprov. Ur samlingsprovet togs ett delprov för analys. Vid varje provpunkt togs dessutom ett håvprov genom vertikal håvning. Håvens masktäthet var 25 µm. Samtliga prov konserverades i Lugols lösning. Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958) i enlighet med SS-EN 154 (SIS 6). Sedimenterad volym var 3 eller ml. Beräkningar av individtätheter och biovolymer gjordes enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket c). Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala enligt Hörnström 1979 och Utvärderingen följde bedömningsgrunderna i Naturvårdsverkets handbok 7:4 (Naturvårdsverket 7) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 13). För klassificering av växtplankton har sjöarna i Sverige delats in i fem typer, beroende på geografiskt läge och humushalt. Samtliga sjöar i denna undersökning tillhör typen Södra Sveriges humösa sjöar. Klassificeringen av sjöarnas näringsstatus gjordes genom en sammanvägning av ettårsvärden av totalbiomassa av växtplankton, andel cyanobakterier och trofiskt planktonindex (TPI). De tre parametrarna bedömdes även var för sig. Klassificeringen av näringsstatus skedde i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. För att bedöma vattnets surhet bestämdes artantalet, d.v.s. antalet växtplanktonarter i provet. Parametern skall dock främst användas om man misstänker att en sjö är påverkad av försurning. Klassificeringen av surhet gjordes enligt en fyragradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. Vid statusklassningen gjordes även en erfarenhetsbaserad expertbedömning. I expertbedömningen togs t.ex. hänsyn till förekomst av ytterligare indikatorarter, partiklar, bentiska alger och vissa djurplanktonarter i provet, samt särskild erfarenhet från de aktuella sjöarna. I Bedömningsgrunder för växtplankton (Hårding et al ) kan man läsa mer om de kriterier Medins använt vid bedömningarna. Om Medins bedömning avviker från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder kommenteras detta i resultatsammanställningen. 197

198 Förklaring till resultatsida växtplankton HVMFS 13:19 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 13): för att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex) Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal Indikatortal för växtplanktonart som definieras i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 13) för ca 35 oligtrofi- och ca 6 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK) Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Varierar mellan (sämst) och 1 (bäst). Naturvårdsverkets kriterier (1999) Bedömning av mängden Gonyostomum semen gjordes enligt bedömningsgrunderna i Naturvårdsverkets handbok (Wiederholm Ed a) Expertbedömning Vid expertbedömningen av näringsstatus tar vi hänsyn till ytterligare indikatorarter samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Förkortningar och begrepp i artlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se ovan). EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, dvs. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5 där 5 är det högsta. Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten. Biomassa. Anges i enheten mg l-1 (1 mg/l motsvarar en biovolym på 1 mm 3 /l). 198

199 Antal taxa 11. Södra Gussjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 13:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l),36 6,49 -,41 4,51 62,1,31 5,8 -,93 4,91 57,83 1,,46 Hög Hög God Hög Nära neutralt Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Hög Nära neutralt AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa Övriga mg/l % antal % Cyanobakterier Gonyostomum 6%,2 Cyanobakterier 6,5 6 9,7 2% 6% Rekylalger,9 23,6 6 9,7 Pansarflagellater Grönalger,5 13, 5 8,1 Guldalger 5% Rekylalger,8 22, 24% 17 27,4 Kiselalger,8 22, 11 17,7 Ögonalger,,, Kiselalger Grönalger 22%,2 5, 9 14,5 Konjugater,, 2 3,2 Gonyostomum,1 1,9 1 1,6 Övriga,2 6,1 5 8,1 Pansarflagellater Guldalger Summa, % 22% Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 7/HVMFS 13): H H H H H H H H Expertbedömning: G H H H H H H H Biomassa (mg/l) 1,2 1,8,6,4,2 Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier * Status avser årets värden Kommentar Växtplanktonsamhället var jämt fördelat mellan de olika alggrupperna. Mängden Gonyostomum semen var mycket liten och bedömdes att den inte kan ha varit besvärsbildande. Två släkten av potentiellt toxinbildande cyanobakterier påträffades, men i mycket liten mängd. Sammanvägningen enlligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 13) gav hög status, liksom Medins expertbedömning. I jämförelse med tidigare års totalbiomassa, cyanobakterier och status följer Södra Gussjön trenden med fortsatt låg totalbiomassa, liten andel cyanobakterier och hög status. En näringsfattig, humös sjö som vid vissa provtagningar har en hög andel Gonyostomum semen Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig

200 Antal taxa 46. Majsjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 13:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l),68 17,88,25 3,61 74,,74 15,92,28 3,6 65,44,88,29 God God God God Nära neutralt Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning God Nära neutralt Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier Övriga,12 17,9 13 8% Cyanobakterier 17,6 Rekylalger,16 23,3 18% 5 6,8 Grönalger Pansarflagellater 17%,5 7,4 5 6,8 Guldalger,8 11, ,6 Kiselalger, 14, ,6 Ögonalger,,, Grönalger,12 17,1 15,3 Konjugater,,1 Rekylalger 3 23% 4,1 Gonyostomum Kiselalger,,, 15% Övriga,5 8,1 4 5,4 Guldalger Pansarflagellater Summa, % 11% Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 7/HVMFS 13): G G G G G G G G Expertbedömning: M M M G G G G G Biomassa (mg/l) 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 * Status avser årets värden Kommentar Den totala växtplanktonbiomassan var liten, liksom andelen cyanobakterier. Fyra släkten av potentiellt toxiska cyanobakterier identifierades. Det påträffades flera arter som indikerade näringsfattiga förhållanden varav TPI-värdet blev lågt. En sammanvägning av dessa parametrar enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav god näringsstatus. Även i Medins expertbedömning fick Majsjön god status. Den potentiellt besvärsbildande nålflagellaten Gonyostumum semen påträffades inte i år. Under -talet har växtplanktonsamhället varit relativt stabilt. Totalbiomassan har varit liten och vissa år utgjorts av en mätbar, men ofta relativt liten, andel cyanobakterier. 16 följer trenden med låg totalbiomassa och liten andel cyanobakterier Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig

201 Antal taxa 61. Södra Färgen Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 13:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l),64 2,78 -,71 4,38 57,15,66 4,13 -,8 4,41 62,47 1,,63 God Hög Hög Hög Nära neutralt Liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Hög Nära neutralt Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier Cyanobakterier Övriga,2 3% 2,8 5 8,8 % Rekylalger Rekylalger, 14,9 15% 5 8,8 Pansarflagellater,2 3,4 3 5,3 Guldalger,13 19, ,8 Kiselalger Gonyostomum,9 14,4 Pansarflagellater 17,5 23% 3% Ögonalger,,, Grönalger,6 9, ,1 Konjugater,2 2,9 Guldalger 2 3,5 Konjugater % Gonyostomum 3%,15 23, 1 1,8 Övriga,6 9,7 6,5 Grönalger Kiselalger Summa 9%, % Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 7/HVMFS 13): G G H H G H H H Expertbedömning: G G G G G G H H Biomassa (mg/l) 1,6 1,4 1,2 1,8,6,4,2 Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier * Status avser årets värden Kommentar Den totala växtplanktonbiomassan i Södra Färgen var liten, andelen cyanobakterier mycket liten och värdet på TPI mycket lågt. En sammanvägning av dessa parametrar enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav hög status. Även i Medins expertbedömning klassas sjön ha hög näringsstatus, dock på gränsen till god. Detta på grund av att den totala biomassan var något förhöjd och att det förekom några starka eutrofiindikatorer såsom fyra potentiellt toxinbildande släkten cyanobakterier. Flagellaten Gonyostomum semen förekom år 16 i en liten mängd men i tillräcklig stor mängd att den kan ha varit besvärsbildande. Växtplanktonsamhället har varierat i sammansättning och mängd, men den totala växtplanktonbiomassan har minskat sedan 199-talet. Statusklassningen varierar mellan god och hög status, vilket visar att sjön ligger på gränsen mellan båda desssa klasser Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig

202 Antal taxa 62. Fjällen Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 13:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l),77,8 -,56 4,4 65,,52 7,75,15 4,13 63,39,96,53 God Hög Hög Hög Nära neutralt Liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Hög Nära neutralt Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Övriga Cyanobakterier Cyanobakterier 5%,8,8 11% 11 16,9 Rekylalger,4 5,5 5 7,7 Pansarflagellater,4 5,3 Rekylalger 5 7,7 6% Guldalger Gonyostomum,22 28, ,6 28% Kiselalger,6 8,4 8 12,3 Pansarflagellater Ögonalger,,, 5% Grönalger,2 2,3 7,8 Konjugater Konjugater,4 5,8 5 7,7 6% Gonyostomum,21 27,6 2 3,1 Grönalger Guldalger Övriga 2%,4 5,5 29% 6 9,2 Summa,77 65 Kiselalger 8% Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 7/HVMFS 13): H H G H G H H H Expertbedömning: G H G G G G H H Biomassa (mg/l) 2 1,5 1,5 Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig Kommentar Den totala växtplanktonbiomassan i Fjällen var liten, andelen cyanobakterier mycket liten och TPI-värdet mycket lågt. En sammanvägning av dessa parametrar enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav hög status. Även i Medins expertbedömning klassas sjön ha hög status, dock på gränsen till god då det förekom ett flertal näringsgynnade arter och tre släkten av potentiellt toxinbildande cyanobakterier. Växtplanktonsamhället och mängden av den potentiellt besvärsbildande flagellaten Gonyostomum semen har varierat mellan åren. 16 var andelen Gonyostomum semen betydande, biomassan var dock liten men bedöms ändå som potentiellt besvärsbildande. 2

203 Antal taxa 63. Jällunden Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 13:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l),93 7,87-1,23 4,39 6,12,89 7,5 -,28 4,1 65,32,99 1, God Hög Hög Hög Nära neutralt Liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Hög Nära neutralt Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Övriga Cyanobakterier 6%,7 Cyanobakterier 7,9 8 13,3 Rekylalger Gonyostomum 8%,8 9, Rekylalger 4 6,7 13% 9% Pansarflagellater,2 2,1 3 5, Pansarflagellater GuldalgerKonjugater,6 6,6 122%, Kiselalger 1%,18 19, 12, Ögonalger,1,7 Guldalger 1 1,7 Grönalger,32 34,7 6% 16,7 Konjugater,1 1,1 3 5, Gonyostomum,12 12,7 1 Kiselalger 1,7 Övriga Grönalger,6 6, 19% 6, Summa 35%,93 6 Ögonalger 1% Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 7/HVMFS 13): H H G H H G G H Expertbedömning: G G G G G G G H Biomassa (mg/l) 2 1,5 1,5 Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig Kommentar Den totala växtplanktonbiomassan i Jällunden var liten. Andelen cyanobakterier var mycket liten och värdet på TPI mycket lågt. En sammanvägning av dessa parametrar enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav hög status. Även i Medins expertbedömning klassas sjön ha hög näringsstatus, dock på gränsen till god då det förekom ett flertal näringsgynnade arter och fyra släkten av potentiellt toxinbildande cyanobakterier. De senaste åren har näringsstatusen varit på gränsen mellan god och hög. Biomassan av cyanobakterier har alltid varit mycket liten i Jällunden. Vid årets undersökning identifierades fyra potentiellt toxinbildande släkten cyanobakterier. Biomassan av den besvärsbildande nålflagellaten Gonyostumum semen har varierat mellan åren, och förekom 16 i liten mängd men kan ändå ha varit potentiellt besvärsbildande. 3

204 Antal taxa 15. Hären Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 13:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 2, 5,98,17 3,54 66, 1,46,98 -,58 3,74 67,15 1,,3 Måttlig Hög God God Nära neutralt Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning God Nära neutralt Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa Övriga mg/l % antal % Gonyostomum Cyanobakterier Cyanobakterier,12 5% 5% 6, 6% 9 13,6 Rekylalger,19 9,4 Rekylalger 3 4,5 Pansarflagellater,6 3, % 2 3, Grönalger Guldalger,26 12,9 Pansarflagellater 15% 14 21,2 3% Kiselalger,84 42, 12 18,2 Ögonalger,2,8 1 1,5 GrönalgerÖgonalger,3 15,2 Guldalger 16 24,2 1% 13% Konjugater,1,4 3 4,5 Gonyostomum, 4,8 1 1,5 Övriga,11 5,4 5 7,6 Summa Kiselalger 2, 66 42% Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 7/HVMFS 13): G H G H H H G G Expertbedömning: M G G G H H G G Biomassa (mg/l) Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier * Status avser årets värden Kommentar Totalbiomassan växplankton var måttligt stor 16. Både eutrofi- och oligotrofiindikatorer påträffades i provet och TPI-värdet var lågt. Fyra potentiellt toxinbildande släkten cyanobakterier identifierades men i mycket liten mängd. Sammanvägt klassades sjön ha god näringsstatus enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift. Även i Medins expertbedömning fick sjön god status. Den besvärsbildande flagellaten Gonyostumum semen påträffades, men i mycket liten mängd. Artantalet indikerade ingen surhetspåverkan. Växtplanktonsamhället och framförallt mängden Gonyostomum semen har varierat mellan åren Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig

205 Förklaring till artlista växtplankton Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I =. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i Havs och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 13) för ca 35 oligtrofi- och ca 6 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, dvs. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5 där 5 är det högsta enligt Hörnström 1979, Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten. Biomassa. Anges i enheten mg l-1 (1 mg/l motsvarar en biovolym på 1 mm3/l). 5

206 11. Södra Gussjön Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN154:6 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Åsa Garberg Frekv. Längd*³ Antal*³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 1 678,1 Cyanocatena imperfecta - (CRONBERG & WEIBULL) JOOSTEN E 1 47,4 Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN -2 I 1 149,1 Woronichinia compacta - (LEMMERMANN) KOMÁREK & HINDÁK E 2 71,2 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 38,1 Oscillatoriales Planktothrix isothrix - (SKUJA) KOMÁREK & KOMÁRK.-LEGN. 1 I 2 436,19 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (- µm) - EHRENBERG I 2 17, Cryptomonas sp. (-3 µm) - EHRENBERG I 2,53 Cryptomonas sp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 2,3,1 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2,1 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 3 197,9 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 2 58,11 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 2 1,36 Gymnodinium fuscum - (EHRENBERG) STEIN 1,1,2 Gymnodinium sp. (-4 µm) - STEIN I 1,1,1 Peridinium willei - HUITFELD-KAAS I 1,1,2 Peridiniales obestämd 1 3,6 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 1 3,1 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 31,4 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 1,3,2 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 2 7,2 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 2 7,1 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 5,1 Dinobryon sociale - EHRENBERG I 1 6,1 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 2 7,2 Kephyrion sp. - PASCHER -3 I 1 3,2 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 1 3,1 Mallomonas caudata - IWANOFF I 2 17,34 Mallomonas sp. (- µm) - PERTY I 1 3,3 Mallomonas sp. (-3 µm) - PERTY I 1 3,4 Mallomonas sp. (3-4 µm) - PERTY I 1 3,9 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 3 54,14 Chrysophyceae obestämda monader (2-5 µm) 3 159,7 Chrysophyceae obestämda monader (5- µm) 1 3,4 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Aulacoseira ambigua - (GRUNOW) SIMONSEN 1 I 1 4,5 Aulacoseira tenella - (NYGAARD) SIMONSEN 1 7,1 Coscinodiscophyceae (< µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 3 78,5 Coscinodiscophyceae (- µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2, Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 3 78,3 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 2 14,3 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 3 6,3 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 2 1,22 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 3 12,21 Bacillariophyceae (5- µm) - HAECKEL I 2,8 Bacillariophyceae (- µm) - HAECKEL I 2,2,2 CHLOROPHYTA (grönalger) Crucigenia lauterbornii - (SCHMIDLE) SCHMID. 1 14,1 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 1 3,1 Didymocystis sp. - KORSHIKOV 1 7,3 Koliella sp. - HINDÁK 2 14,1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 3 78,4 Oocystis sp. - BRAUN I 2 61,9 Scenedesmus sp. - MEYEN E 2 61,2 Siderocelis sp. - (NAUMANN) FOTT 2,1 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 1 14,1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2,2,2 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 1,1,2 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 2,5,7 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY , Elakatothrix genevensis - (REVERDIN) HINDÁK I 2 14,3 Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 3,3 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 3 221,6 Övriga, oidentifierad monad (5- µm) 2 27,2 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 6

207 46. Majsjön Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN154:6 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Mikael Forssén/Ina Bloch Frekv. Längd*³ Antal*³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,2 Aphanothece sp. - NÄGELI 2 78,1 Chroococcus sp. (<5 µm) - NÄGELI 2 13,3 Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN -2 I 3 866,1 Microcystis sp. - KÜTZING E 2 376,15 Snowella sp. - ELINKIN I 2 69,4 Woronichinia sp. - ELENKIN E 3 981,38 Chroococcales obestämd kolonibildande art (2-5 µm) 1 47,1 Nostocales Aphanizomenon sp. (tomma ändceller) - MORREN ex BORNET et FLAH. 3 E 2 233,2 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 1 9,1 Dolichospermum sp. nystan - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 1 248,26 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 2 54,9 Oscillatoriales Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 3 8,22 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (- µm) - EHRENBERG I 3 51,4 Cryptomonas sp. (-3 µm) - EHRENBERG I 3 49,66 Katablepharis ovalis - SKUJA I 3 61,6 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 266,31 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 3 55,15 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 1,1,6 Gymnodinium sp. (< µm) - STEIN -3 I 1 2,4 Gymnodinium sp. (- µm) - STEIN I 3 57,18 Gymnodinium sp. (-4 µm) - STEIN I 2 6,17 Peridinium sp. - EHRENBERG I 2 6,9 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 2 8,4 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 46, Chrysolykos planctonicus - MACK -2 I 1 2,1 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 3 14,5 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 1 2,2 Dinobryon divergens - IMHOF I 3 73, Kephyrion sp. - PASCHER -3 I 1 2,1 Mallomonas caudata - IWANOFF I 1,5,1 Mallomonas tonsurata - TEILING emend. W. KRIEG. -1 I 1 2,5 Mallomonas sp. (- µm) - PERTY I 2 6,3 Mallomonas sp. (-3 µm) - PERTY I 1 2,4 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 32,8 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 11,2 Synura sp. - EHRENBERG I 3 4, Synura spp. - EHRENBERG I 4 62,15 Uroglena sp. - EHRENBERG I 3 49,7 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 5,2 Aulacoseira tenella - (NYGAARD) SIMONSEN 2 15,2 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I 3 46,32 Aulacoseira sp. (5- µm) - THWAITES I 2 8,11 Coscinodiscophyceae (< µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 27,5 Coscinodiscophyceae (- µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 3 63,32 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 36,2 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 4 73,3 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 2 2,2 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 2 6,7 Ulnaria sp. - (KÜTZ.) COMPÈRE 1,1,1 Bacillariophyceae (3-5 µm) - HAECKEL I 2 4,2 Bacillariophyceae (5- µm) - HAECKEL I 1 2,1 CHLOROPHYTA (grönalger) Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 1,13 Chlamydomonas-typ I 1 2,1 Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 1 19,2 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 15,2 Crucigeniella sp. - LEMMERMANN 2 4,2 Desmodesmus sp. - (CHODAT) AN, FRIEDL & HEGEWALD E 1 8,1 Koliella sp. - HINDÁK 2 8,1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 3 47,8 Oocystis sp. - BRAUN I 2 3,2 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 2 8,4 Planktosphaeria gelatinosa - G. M. SMITH 2 6,3 Scenedesmus cf. ecornis - (EHRENBERG) CHODAT E 3 91,4 Scenedesmus sp. - MEYEN E 2 76,3 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 2 137,67 Chlorophyta 2 27,6 7

208 Fortsättning nästa sida Fortsättning 46. Majsjön Majsjön Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN154:6 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Mikael Forssén/Ina Bloch Frekv. Längd*³ Antal*³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 1,1 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 2,3,1 Staurodesmus sp. - TEILING I 2,2,2 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,14 Elakatothrix sp. - WILLE I 2 17,3 Monomastix sp. - SCHERFFEL 2 25,1 Övriga, oidentifierad monad (5- µm) 4 186,4 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 8

209 61. Södra Färgen Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN154:6 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Åsa Garberg Frekv. Längd*³ Antal*³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanothece sp. - NÄGELI ,5 Snowella cf. atomus - KOMAREK & HINDÁK I 1 365,1 Snowella sp. (litoralis/septentrionalis) - ELINKIN I 1 822,6 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 1 127,4 Nostocales Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 1,2 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (- µm) - EHRENBERG I 2 57,35 Cryptomonas sp. (-3 µm) - EHRENBERG I 2 17,45 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 23,2 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 2 16,7 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 2 34,7 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium furcoides - (LEVANDER) LANGHANS 2 I 1,3,8 Peridinium willei - HUITFELD-KAAS I 1,3,7 Peridiniales obestämd 1,3,7 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 91,11 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 19,4 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 2 34,1 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 1 11,2 Dinobryon divergens - IMHOF I 1 1,3 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 2 34,1 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 1 6,5 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 3,26 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 34,4 Synura sp. - EHRENBERG I 2 46,11 Uroglena sp. - EHRENBERG I 3 457,44 Chrysophyceae obestämda monader (2-5 µm) 3 685,22 Chrysophyceae obestämda monader (5- µm) 1 11,1 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 1,3 Aulacoseira ambigua - (GRUNOW) SIMONSEN 1 I 2 17,22 Coscinodiscophyceae (< µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 194,14 Coscinodiscophyceae (- µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 1 11,14 Cyclotella sp. (< µm) - (KÜTZING) BRÉBISSON -2 I 2 91,2 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 3,4 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 2 4,7 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 3 39,15 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 2 8,13 Bacillariophyceae (3-5 µm) - HAECKEL I 1 11,1 CHLOROPHYTA (grönalger) Botryococcus braunii - KÜTZING * I 1,3,1 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 1,24 Crucigenia lauterbornii - (SCHMIDLE) SCHMID. 2 3,5 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 1 11,2 Koliella sp. - HINDÁK 1 11,1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 69,3 Oocystis cf. rhomboidea - FOTT O 2 46,2 Oocystis sp. - BRAUN I 2 114,16 Quadrigula pfitzeri - (SCHRÖDER) G. M. SMITH O 1 46,2 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 23,1 Siderocelis sp. - (NAUMANN) FOTT 1 11,1 Chlamydomonadales - F.E.FRITSCH, obestämd elliptisk cell (2 gissel) 2 23,1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 3 11,1 Staurastrum longipes - (NORDSTEDT) TEILING O 1 6,18 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 3,148 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,3 Elakatothrix genevensis - (REVERDIN) HINDÁK I 2 8,2 Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 11,11 Monomastix sp. - SCHERFFEL 1 11,3 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 3 514,14 Övriga, oidentifierad monad (5- µm) 2 57,5 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 9

210 62. Fjällen Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN154:6 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Åsa Garberg Frekv. Längd*³ Antal*³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,13 Aphanothece sp. - NÄGELI 1 19,3 Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN -2 I 1 4,1 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E 1 18,1 Microcystis sp. (>4 µm) - KÜTZING E 2 42,2 Snowella atomus - KOMAREK & HINDÁK I ,1 Snowella sp. (litoralis/septentrionalis) - ELINKIN I 1 217,1 Woronichinia compacta - (LEMMERMANN) KOMÁREK & HINDÁK E 2 51,1 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 3 296,11 Woronichinia sp. - ELENKIN E 1 81,1 Oscillatoriales Planktothrix isothrix - (SKUJA) KOMÁREK & KOMÁRK.-LEGN. 1 I ,46 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (- µm) - EHRENBERG I 2 27,17 Cryptomonas sp. (-3 µm) - EHRENBERG I 1 3,9 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 61,5 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 3 17,8 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 2,4 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 2,4,18 Gymnodinium fuscum - (EHRENBERG) STEIN 1,1,2 Gymnodinium sp. (- µm) - STEIN I 1 7,6 Gymnodinium sp. (4-6 µm) - STEIN I 1,1,5 Peridinium inconspicuum - LEMMERMANN -1 O 1 7,9 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysidiastrum catenatum - LAUTERBORN -2 I 1, Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 41,5 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 1 1,1 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 2,1 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 2 14,2 Dinobryon divergens - IMHOF I 1,4,1 Kephyrion sp. - PASCHER -3 I 1 7,4 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 1 3,1 Mallomonas cf. punctifera - KORSHIKOV I 1 7,2 Mallomonas sp. (- µm) - PERTY I 1 7,8 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 3 95,29 Pseudokephyrion entzii - CONRAD ,1 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 14,2 Uroglena sp. - EHRENBERG I ,137 Chrysophyceae obestämda monader (2-5 µm) 4 373,16 Chrysophyceae obestämda monader (5- µm) 2 61,8 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O 2 54,12 Aulacoseira ambigua - (GRUNOW) SIMONSEN 1 I 2 7,9 Aulacoseira sp. (5- µm) - THWAITES I 2 4,8 Coscinodiscophyceae (< µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 3 95,6 Cyclotella sp. (- µm) - (KÜTZING) BRÉBISSON I 1 7,12 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 1 3,1 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 4,16 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 1,4,1 CHLOROPHYTA (grönalger) Crucigenia lauterbornii - (SCHMIDLE) SCHMID ,2 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 1 7,1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 3 75,4 Oocystis sp. - BRAUN I 1 14,2 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 1 7,2 Scenedesmus sp. - MEYEN E 2 41,1 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 2 136,6 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 3 2,2 Euastrum sp. - EHRENBERG O 1 3,24 Staurastrum cf. anatinum - COOKE & WILLS O 1,1,1 Staurastrum longipes - (NORDSTEDT) TEILING O 1 7,19 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 1,1,2 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 4 8,2 Gonyostomum sp. - K. DIESING 1 3,9 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,28 Elakatothrix genevensis - (REVERDIN) HINDÁK I 1 14,3 Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 7,4 Tetraëdriella jovetii - (BOURELLY) BOURELLY 1 7,1 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 3 231,6 Övriga, oidentifierad monad (5- µm) 2 34,3 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 2

211 63. Jällunden Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN154:6 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ragnar Bergh/Ina Bloch Frekv. Längd*³ Antal*³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,3 Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN -2 I 2 266,5 Microcystis sp. - KÜTZING E 2 133,5 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 517,18 Woronichinia sp. - ELENKIN E ,29 Chroococcales obestämd kolonibildande art ,7 Nostocales Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 1 2,2 Oscillatoriales Planktothrix isothrix - (SKUJA) KOMÁREK & KOMÁRK.-LEGN. 1 I 2 376,7 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (- µm) - EHRENBERG I 2 57,47 Cryptomonas sp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 1 3,11 Katablepharis ovalis - SKUJA I 3 8,12 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 3 2,14 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (< µm) - STEIN -3 I 1 13,1 Gymnodinium sp. (4-6 µm) - STEIN I 1,3,16 Peridinium sp. - EHRENBERG I 1 3,3 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 76,19 Chrysosphaerella longispina - LAUTERBORN O 1 29, Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 14,1 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 2 5,1 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 2 32,5 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 5,1 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 1 13,4 Mallomonas sp. - PERTY I 2 5,6 Pseudokephyrion entzii - CONRAD ,1 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 32,3 Uroglena sp. - EHRENBERG I 2 1, Chrysophyceae (5- µm) 2 69,5 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Aulacoseira tenella - (NYGAARD) SIMONSEN 2 38,6 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I 1 19,6 Aulacoseira sp. (5- µm) - THWAITES I 1 12,12 Coscinodiscophyceae (< µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 5,3 Coscinodiscophyceae (- µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 44,36 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 19,3 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 2 95,1 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 1 11,7 Surirella sp. - TURPIN I 1,3,94 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 1 1,2 Bacillariophyceae (3-5 µm) - HAECKEL I 1 6,1 Bacillariophyceae (5- µm) - HAECKEL I 1 6,9 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Phacus sp. - DUJARDIN 3 E 1 1,7 CHLOROPHYTA (grönalger) Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 2,4 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 63,4 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 63,6 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I 1 6,4 Oocystis sp. - BRAUN I 2 1,2 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 25,3 Siderocelis sp. - (NAUMANN) FOTT 2 38,3 Chlamydomonadales - F.E.FRITSCH, obestämd elliptisk cell (2 gissel) 1 6,1 Chlorophyta obestämda enstaka klotformiga 2 44,13 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 2 252,29 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 12,1 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 2 3,9 Staurodesmus cf. cuspidatus - (BRÉBISSON) TEILING I 2 4,1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 3 7,119 ÖVRIGA Centritractus belonophorus - (SCHMIDLE) LEMMERMANN 1 6,1 Chrysochromulina parva - LACKEY ,24 Elakatothrix sp. - WILLE I 2 7,2 Monomastix sp. - SCHERFFEL 2 57,1 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) ,18 Övriga, oidentifierad monad (5- µm) 2 76,11 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 211

212 15. Hären Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -4 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN154:6 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ragnar Bergh/Ina Bloch Frekv. Längd*³ Antal*³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Chroococcus sp. (5- µm) - NÄGELI 2 88,21 Cyanodictyon sp. - PASCHER ,1 Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN -2 I ,2 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E 1, Snowella sp. - ELINKIN I 1 328,2 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,26 Chroococcales obestämd kolonibildande art (1-2 µm) ,33 Nostocales Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 1 4,4 Oscillatoriales Planktothrix isothrix - (SKUJA) KOMÁREK & KOMÁRK.-LEGN. 1 I 2 673,24 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (- µm) - EHRENBERG I 2 164,147 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 25,1 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 3 592,4 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (- µm) - STEIN I 2 38,9 Peridinium sp. - EHRENBERG I 1 25,51 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bicosoeca sp. - JAMES-CLARK 2 38,1 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 252,17 Chrysolykos planctonicus - MACK -2 I 1 13,3 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 241,39 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 1 13,1 Dinobryon cylindricum - IMHOF -3 I 1 3,1 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 51,5 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 2 63,2 Mallomonas sp. (- µm) - PERTY I 1 25,8 Mallomonas sp. (-3 µm) - PERTY I 1 12,28 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 252,35 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 38,3 Synura sp. - EHRENBERG I 2 176,22 Uroglena sp. - EHRENBERG I ,96 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Aulacoseira tenella - (NYGAARD) SIMONSEN 2 151,21 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I 2 126,42 Aulacoseira sp. (5- µm) - THWAITES I 1 19,9 Aulacoseira sp. (-15 µm) - THWAITES I 2 316,627 Coscinodiscophyceae (< µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 164,13 Coscinodiscophyceae (- µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 88,33 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 124,2 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 3 427,18 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 1 9,8 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 2 27,57 Bacillariophyceae (3-5 µm) - HAECKEL I 1 6,2 Bacillariophyceae (5- µm) - HAECKEL I 2 25,6 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (15- µm) - EHRENBERG 3 E 1 6,16 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 1 13,3 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 6,43 Chlamydomonas-typ I 1 25,4 Coelastrum microporum - NÄGELI 3 E 1 13,3 Crucigenia lauterbornii - (SCHMIDLE) SCHMID. 1 5,1 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 151,15 Desmodesmus sp. - (CHODAT) AN, FRIEDL & HEGEWALD E 1 3,1 Dictyosphaerium subsolitarium - VAN GOOR 1 5,1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 227,13 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I 1 13,2 Oocystis sp. - BRAUN I 3 378,9 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1 1,5 Quadrigula sp. - PRINTZ O 1 5,1 Scenedesmus sp. - MEYEN E 2 126,2 Chlorophyta obestämda enstaka klotformiga 2 176,123 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 2 454,81 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 6,1 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 2 3,8 Staurodesmus sp. - TEILING I 1 1,2 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 2 4,96 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,3 Elakatothrix sp. - WILLE I 2 1,1 Monomastix sp. - SCHERFFEL 2 63,1 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) ,33 Övriga, oidentifierad monad (5- µm) 2 151,43 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 212

213 11. Södra Gussjön Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjönamn: Södra Gussjön Kommun: Gislaved Lokalnummer: 11 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: - Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 1 Nissan Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Per-Anders Nilsson Datum: Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Tid på dygnet: 11:15 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 19 Ytvattentemperatur ( C): 17 Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge (m): 8 Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkik. (m): 3 Väderlek: Mulet, svag vind, 18 C Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN16698:15 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupinterval (m): - Kvantitativ metod: SS-EN16698:15 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt Majsjön Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjönamn: Majsjön Kommun: Gislaved Lokalnummer: 46 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: - Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 1 Nissan Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Per-Anders Nilsson Datum: Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Tid på dygnet: 14:45 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 24 Ytvattentemperatur ( C): 17 Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge (m): 9 Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkik. (m): 3 Väderlek: Sol, svag vind, C Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN16698:15 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupinterval (m): - Kvantitativ metod: SS-EN16698:15 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 213

214 61. Södra Färgen Vattenområdesuppgifter Län: 13 Halland Sjönamn: Södra Färgen Kommun: Hylte Lokalnummer: 61 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: - Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 1 Nissan Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Per-Anders Nilsson Datum: Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Tid på dygnet: 9:3 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 13 Ytvattentemperatur ( C): 17 Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge (m): 9 Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkik. (m): 3 Väderlek: Sol, Svag vind 18 C Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN16698:15 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupinterval (m): - Kvantitativ metod: SS-EN16698:15 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt Fjällen Vattenområdesuppgifter Län: 13 Halland Sjönamn: Fjällen Kommun: Hylte Lokalnummer: 62 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: - Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 1 Nissan Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Per-Anders Nilsson Datum: Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Tid på dygnet: 11: Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 13 Ytvattentemperatur ( C): 17 Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge (m): - Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkik. (m): 3 Väderlek: Sol, Svag vind C Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN16698:15 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupinterval (m): - Kvantitativ metod: SS-EN16698:15 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 214

215 63. Jällunden Vattenområdesuppgifter Län: 13 Halland Sjönamn: Jällunden Kommun: Hylte Lokalnummer: 63 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: - Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 1 Nissan Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Per-Anders Nilsson Datum: Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Tid på dygnet: 13:15 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 13 Ytvattentemperatur ( C): 17 Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge (m): - Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkik. (m): 3 Väderlek: Sol, Svag vind C Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN16698:15 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupinterval (m): - Kvantitativ metod: SS-EN16698:15 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt Hären Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjönamn: Hären Kommun: Gnosjö Lokalnummer: 15 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: - Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 1 Nissan Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Per-Anders Nilsson Datum: Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Tid på dygnet: 12:3 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 9 Ytvattentemperatur ( C): 17 Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge (m): - Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkik. (m): 2 Väderlek: Regn, svag vind, 18 C Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN16698:15 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupinterval (m): -6 Kvantitativ metod: SS-EN16698:15 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 215

216 Bilaga 11. Kiselalger i rinnande vatten 216

217 Metodik Provtagning Provtagningen utfördes den 22 augusti 16 enligt metod SS-EN (SIS 14a) och Havs och Vattenmyndighetens Handledning för miljöövervakning på 5 lokaler i Nissans avrinningsområde. Metoden innebär att minst fem stenar i vattendraget borstas av med en ren tandborste varvid påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten. Provet fixeras med etanol. I de fall det saknas stenar, eller om det är för djupt för att vada, används vattenväxter. Stenar/växter insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Analys Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes enligt metod SS-EN 1447 (SIS 14b) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys. Minst 4 kiselalgsskal räknades i varje prov. Status och surhetsklassning Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 7) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 13). Statusklassningen av näringsämnen och organisk förorening gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique). I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna % PT (Pollution Tolerante valves) och TDI (Trophic Diatom Index). Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med hjälp av programvaran Omnidia 5.3. Vidare har surhetsindexet ACID (Acidity Index for Diatoms), som visar vilken ph-regim vattendraget tillhör, beräknats. Samtliga index finns beskrivna i Bakgrundsrapporten till revideringen av bedömningsgrunderna (Kahlert et al. 7). I Jarlman & Sundberg kan man läsa mer om de index och kriterier som använts för bedömningen. 217

218 Förklaring till resultatsidor kiselalger Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms EK (IPS) = Ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening): Index och klassindelning enligt Havs- och vattenmyndigheten 13: 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Statusklassning (surhet): Index och klassindelning enligt Havs- och vattenmyndigheten 13: 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 218

219 2. Nissan, nedströms Oskarström Koordinater: /13279 (RT9_25gonV) Län: 13 Halland Kommun: Halmstad Provtagningsmetodik: SS-EN Vattendragsbredd: 3 m Medeldjup provyta:,3 m Vattennivå: låg Provtagn.: Vattenhastighet: strömt Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Analysmetodik: SS-EN 1447 Grumlighet: klart Vattenfärg: starkt färgat Vattentemperatur: 17,8 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: 5-5 % Provplats: västra stranden, cirka 4 meter uppströms järnvägsbro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 416 IPS: 19,1 (klass 1) Antal räknade taxa: 46 TDI: 25,4 (klass 1) Diversitet: 3,39 % PT:,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 6,91 EK (IPS):,97 (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS NÄRA NEUTRALT IPS-indexet i Nissan nedströms Oskarström motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass , 1 24,8 1, , Hög status Nära neutralt IPS (1-) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts varje år sedan 7. IPS-indexet var lägre och hamnade i god status år 8 och mängden näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter var större än övriga år. Därefter har lokalen visat hög status varje år. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden 7 och 11 och alkaliska förhållanden 14, men indikerade nära neutrala förhållanden övriga år. Treårsmedelvärdet (14-16) hamnar i nära neutralt, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

220 8. Nissan, nedströms Skeppshult Koordinater: 63355/ (RT9_25gonV) Län: 6 Jönköping Kommun: Gislaved Provtagningsmetodik: SS-EN Vattendragsbredd: m Medeldjup provyta:,4 m Vattennivå: låg Provtagn.: Vattenhastighet: strömt Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Analysmetodik: SS-EN 1447 Grumlighet: klart Vattenfärg: starkt färgat Vattentemperatur: 18,1 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: >5 % Provplats: ca 1 km nedströms Skeppshult Resultat index och klassning Antal räknade skal: 422 IPS: 19,5 (klass 1) Antal räknade taxa: 42 TDI: 25, (klass 1) Diversitet: 1,88 % PT:,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 7,37 EK (IPS): 1, (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS NÄRA NEUTRALT IPS-indexet i Nissan, nedströms Skeppshult, motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Diversiteten var låg på grund av att kiselalgssamhället dominerades (77,5%) av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika, men ej sura vatten. Surhetsindexet ACID motsvarade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet hamnade relativt nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass ,3 1 23,2 1, ,38 Hög status Nära neutralt IPS (1-) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts varje år sedan 7. Artsammansättningen har varit likartad med liten mängd näringskrävande (TDI) och få föroreningstoleranta (%PT) och IPS-indexet har samtliga år visat klass 1, hög status. Förekomsten av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II) var dock större 14 och 16 än övriga år. Dessa arter anses vara s.k. primärkolonisatörer och kan gynnas om det nyligen förekommit fluktuationer i vattenståndet (torrläggning av substraten vid lågt vattenstånd alternativt omlagring och/eller mekanisk påverkan på substraten vid högt vattenstånd). Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden år 8, 13 (på gränsen till måttligt surt) och 14 (i mitten av klassintervallet) och nära gränsen till alkaliskt år 16. Övriga år har surhetsindexet ACID visat måttligt sura förhållanden. Treårsmedelvärdet (14-16) hamnar i nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

221 1. Sennan, före inflödet i Nissan Koordinater: / (RT9_25gonV) Län: 13 Halland Kommun: Halmstad Provtagningsmetodik: SS-EN Vattendragsbredd: 8 m Medeldjup provyta:,25 m Vattennivå: låg Provtagn.: Vattenhastighet: fors Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 8 Analysmetodik: SS-EN 1447 Grumlighet: klart Vattenfärg: starkt färgat Vattentemperatur: 15,8 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: 5-5 % Provplats: cirka 2-12 meter uppströms bron Resultat index och klassning Antal räknade skal: 419 IPS: 19,7 (klass 1) Antal räknade taxa: 18 TDI: 21,1 (klass 1) Diversitet: 1,5 % PT:, (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 7,5 EK (IPS): 1,1 (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS ALKALISKT I Sennan var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Antalet räknade arter var lågt liksom diversiteten, vilket beror på att kiselalgssamhället dominerades (75 %) av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Värdet ligger dock mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass ,8 1 21,6 1, 1-2 7,27 Hög status Nära neutralt IPS (1-) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts varje år sedan 11 och har samtliga år visat hög status. Artsammansättningen har varje år dominerats (75-94 %) av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II). Det är möjligt att lokalen är utsatt för stora vattenståndsfluktrationer, som stör kiselalgsamhället. Surhetsindex ACID har visat alkaliska eller nära neutrala förhållanden alla år. Treårsmedelvärdet (14-16) indikerar nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3), men det ligger relativt nära gränsen mot alkaliska förhållanden. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

222 11. Anderstorpsån, före inlopp i Nissan Koordinater: /13645 (RT9_25gonV) Län: 6 Jönköping Kommun: Gislaved Provtagningsmetodik: SS-EN Vattendragsbredd: 6 m Medeldjup provyta:,4 m Vattennivå: låg Provtagn.: Vattenhastighet: strömt Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Analysmetodik: SS-EN 1447 Artanalys: Ylva Meissner Grumlighet: klart Vattenfärg: starkt färgat Vattentemperatur: 15,4 C Beskuggning: saknas Provplats: på en tiometerssträcka rakt nedströsm kraftverksbyggnad, efter åkrök. Foto 15 Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 46 IPS: 19,3 (klass 1) Antal räknade taxa: 46 TDI: 27,2 (klass 1) Diversitet: 2,67 % PT:,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 6,99 EK (IPS):,98 (klass 1) Kommentar årets undersökning HÖG STATUS NÄRA NEUTRALT IPS-indexet i Anderstorpsån var högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass ,1 1 22, 1, ,33 Hög status Måttligt surt IPS (1-) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har årligen undersökts sedan 7 och IPS-indexet har visat hög status samtliga år, men låg mycket nära respektive nära gränsen mot god status 7 och 8 och mängden näringskrävande arter (TDI) var svagt förhöjd dessa år. Surhetsindexet ACID har varierat stort på lokalen. Det visade måttligt sura förhållanden år 7 (nära gränsen mot nära neutralt) och nära neutrala förhållanden 8, 9 och 16. År var indexvärdet lägre och låg i måttligt sura förhållanden, men mycket nära gränsen mot sura förhållanden. Surhetsindexet minskade ytterligare 11 och visade mycket sura förhållanden, men ökade till sura förhållanden. 15 indikerar surhetsindexet ACID åter måttligt sura förhållanden. Kiselalgssamhället har dessa år dominerats av det surhetståliga släktet Eunotia. Treårsmedelvärdet (14-16) indikerar måttligt sura förhållanden. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

223 17. Götarpsån, nedströms Gnosjö Koordinater: 6358/1375 (RT9_25gonV) Län: 6 Jönköping Kommun: Gnosjö Provtagningsmetodik: SS-EN Vattendragsbredd: m Medeldjup provyta:,5 m Vattennivå: låg Provtagn.: Vattenhastighet: stilla Prov taget från: växt Antal borstade stenar: Analysmetodik: SS-EN 1447 Grumlighet: klart Vattenfärg: starkt färgat Vattentemperatur: 16,1 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: <5 % Provplats: ca 15 m uppströms bron, vid gammalt brofundament Resultat index och klassning Antal räknade skal: 415 IPS: 19,3 (klass 1) Antal räknade taxa: 51 TDI: 16,3 (klass 1) Diversitet: 4,57 % PT:,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 4,65 EK (IPS):,98 (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS MÅTTLIGT SURT I Götarpsån var IPS-indexet högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Diversiteten var hög. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Indexvärdet ligger dock relativt nära gränsen mot sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6). Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass ,3 1 14,9 1 1, ,51 Hög status Måttligt surt IPS (1-) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 8 (i regi av Västerhavet) och årligen sedan 11 och uppvisade då samma resultat, dvs. hög status. Mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) arter var liten/mycket liten samtliga år. Surhetsindexet ACID har visat måttligt sura förhållanden samtliga år förutom 13, men indexvärdena har legat mer eller mindre nära gränsen mot sura förhållanden hela tiden. Vid undersökningen 13 indikerade surhetsindexet ACID sura förhållanden, men värdet låg nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Treårsmedelvärdet (14-16) visar måttligt surt, men det ligger relativt nära gränsen mot sura förhållanden. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

224 Förklaring till artlistor för kiselalger Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI, group I-III, (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum Missbildade (%) = andelen deformerade, dvs. missbildade, skal (beräknades inte i denna undersökning) Medelbredd ADMI (μm) = medelbredden av - individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra (Havs- och Vattenmyndigheten 16): ADM1 (medelbredd < 2,2 µm), ADM2 (medelbredd 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (medelbredd > 2,8 µm). ADM1 brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM2 förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten 224

225 2. Nissan, nedströms Oskarström Lokalkoordinater: /13279 (RT9_25gonV) Metodik: SS-EN 1447:14 + Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,3 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, 1 2 1,2 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,4 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, 1 3 1,2 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,7 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,1 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5, 2 3 1,2 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5, 2 2 1,2 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, 1 4 1,2 Diatoma tenuis Agardh DITE 3, 1 4 2,5 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 1,2 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, 1 2,5 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, 2 2 2,5 Encyonopsis descripta (Hustedt) Krammer EDES 5, 2 1,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat. EBIL 5, ,1 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, 2 2 1,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,4 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,9 Fragilaria nanana Lange-Bertalot FNAN 5, 2 3 1,2 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,2 Fragilaria perminuta (Grunow) Lange-Bertalot FPEM 4, ,7 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,2 Gomphonema clavatum Ehrenberg GCLA 5, 1 3 1,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,2 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,2 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, 1 4 1,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,4 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, , Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, 1 4 3,7 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, 1 3 2,5 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,2 Nitzschia sp. Iconogr. 2. Taf. 7:21a-b NZS1 4, 1 3 2,5 Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3, 3 4 1,2 Planothidium peragalloi (Brun & Héribaud) Round & Bukhtiyarova PTPE 5, 2 3 1,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, 1 3 2,5 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, 2 2 1,2 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, 1 2 1,2 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, 1 2 1,2 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, 1 3 1,2 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5, 1 4 3,7 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,9 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, 1 4 1,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,6 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 46 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 46 TDI (-): 25,4 ADMI (%): 43,3 Acidofil ( ): 135 Alkalibiont ( ): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 3,39 % PT:,5 EUNO (%): 3,4 Circumneutral ( ): 784 Odefinierad ( ): 22 Medelbredd IPS (1-): 19,1 ACID: 6,91 Acidobiont ( ): Alkalifil ( ): 6 Missbildade (%): - ADMI (μm): 2,69 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 225

226 8. Nissan, nedströms Skeppshult Lokalkoordinater: 63355/ (RT9_25gonV) Metodik: SS-EN 1447:14 + Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,5 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.lat. ACOPsl 4, 2 4 2,5 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, 1 4 2,5 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,7 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,1 Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser BPRO 5, 1 2 1,2 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, 1 4 1,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 2,5 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, 1 3,7 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, 2 2 1,2 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, 2 3 1,2 Encyonema sp. ENSP 4,9 2 2,5 Encyonopsis descripta (Hustedt) Krammer EDES 5, 2 1,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat. EBIL 5, 2 2 3,7 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, 1 2 1,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, 2 2 1,2 Eunotia metamonodon Lange-Bertalot EMMO 5, 1 2 1,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,7 Eunotia myrmica Lange-Bertalot EMYR 5, 1 2 1,2 Eunotia tenella (Grunow) Hustedt ETEN 5, 1 2 2,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,7 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,4 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, 2 1 1,2 Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4, 3 4 1,2 Gomphonema clavatum Ehrenberg GCLA 5, 1 3 1,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, 1 3 1,2 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5, 1 2 1,2 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,9 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 1,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,4 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, 2 2 1,2 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 4, ,5 Nitzschia bavarica Hustedt NBAV 4, 1 3 1,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, 1 3 2,5 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF, 1,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, 1 3 1,2 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, 1 3 1,2 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,4 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,4 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,4 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, 1 4 1,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, 1 2 2,5 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 42 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 42 TDI (-): 25, ADMI (%): 77,5 Acidofil ( ): Alkalibiont ( ): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 1,88 % PT:,5 EUNO (%): 2,8 Circumneutral ( ): 848 Odefinierad ( ): 24 Medelbredd IPS (1-): 19,5 ACID: 7,37 Acidobiont ( ): 2 Alkalifil ( ): 26 Missbildade (%): - ADMI (μm): 2,59 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 226

227 1. Sennan, före inflödet i Nissan Lokalkoordinater: / (RT9_25gonV) Metodik: SS-EN 1447:14 + Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,4 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, , Diatoma tenuis Agardh DITE 3, , Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, 2 2 2,5 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,9 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat. EBIL 5, 2 2 1,2 Eunotia formicina Lange-Bertalot EFOM 5, 1 2 1,2 Eunotia metamonodon Lange-Bertalot EMMO 5, 1 2 1,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,5 Eunotia tenella (Grunow) Hustedt ETEN 5, 1 2 1,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,6 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, 2 3 2,5 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,6 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 2,5 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, 2 2 1,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, , Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, 1 4 1,2 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 18 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 18 TDI (-): 21,1 ADMI (%): 75,4 Acidofil ( ): 141 Alkalibiont ( ): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 1,5 % PT:, EUNO (%): 1,4 Circumneutral ( ): 842 Odefinierad ( ): 5 Medelbredd IPS (1-): 19,7 ACID: 7,5 Acidobiont ( ): Alkalifil ( ): 12 Missbildade (%): - ADMI (μm): 2,48 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 227

228 11. Anderstorpsån, före inlopp i Nissan Lokalkoordinater: /13645 (RT9_25gonV) Metodik: SS-EN 1447:14 + Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, 2 4 1,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,8 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, 1 2 2,5 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,5 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,2 Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 1,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, 1 2 1,2 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2, 1 4 1,2 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, 1 3,7 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat. EBIL 5, ,2 Eunotia faba Ehrenberg EFAB 5, 3 2 1,2 Eunotia metamonodon Lange-Bertalot EMMO 5, 1 2 1,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, , Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5, 1 2 1,2 Eunotia sp. EUNS 5, 1 2 1,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, , Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,7 Fragilaria perminuta (Grunow) Lange-Bertalot FPEM 4, 1 3 3,7 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, 2 3 1,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, 2 1 1,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, , Gomphonema gracile Ehrenberg s.lat. GGRAsl 4, ,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, 1 3 1,2 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,2 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 3,7 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM, 4 1,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, 2 2 1,2 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 4, ,7 Neidium longiceps (Gregory) Ross NLGI 4, 3 2 1,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, 1 3 1,2 Nitzschia sp. Iconogr. 2. Taf. 7:21a-b NZS1 4, 1 3 1,2 Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI 5, 1 3 1,2 Pinnularia intermedia (Lagerstedt) Cleve PITM 5, ,7 Pinnularia subgibba Krammer var. undulata Krammer PSUN, 1,2 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,7 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, , Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, , Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, , Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, 1 3 1,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,7 Stauroneis smithii Grunow SSMI 4, 1 4 1,2 Staurosira oldenburgiana (Hustedt) Lange-Bertalot SODB 4, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, , Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, , Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère Sippe angustissima (Grunow) Lange-Bertalot UUAN 4, 1 4 1,2 SUMMA (antal skal): 46 - SUMMA (antal taxa): 46 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 46 TDI (-): 27,2 ADMI (%): 64,8 Acidofil ( ): 8 Alkalibiont ( ): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 2,67 % PT:,7 EUNO (%): 5,2 Circumneutral ( ): 823 Odefinierad ( ): Medelbredd IPS (1-): 19,3 ACID: 6,99 Acidobiont ( ): 2 Alkalifil ( ): 47 Missbildade (%): - ADMI (μm): 2,52 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 228

229 17. Götarpsån, nedströms Gnosjö Lokalkoordinater: 6358/1375 (RT9_25gonV) Metodik: SS-EN 1447:14 + Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, , Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,3 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,8 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,2 Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 1,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,7 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5, 2 2 2,5 Diatoma tenuis Agardh DITE 3, 1 4 1,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,4 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,7 Encyonopsis descripta (Hustedt) Krammer EDES 5, 2 1,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat. EBIL 5, , Eunotia eurycephala (Grunow) Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EEUR 5, ,2 Eunotia formicina Lange-Bertalot EFOM 5, ,9 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,3 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,7 Eunotia meisterioides Lange-Bertalot EMEO 5, , Eunotia metamonodon Lange-Bertalot EMMO 5, ,9 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, , Eunotia myrmica Lange-Bertalot EMYR 5, 1 2 1,2 Eunotia tenella (Grunow) Hustedt ETEN 5, 1 2 1,2 Eunotia tetraodon Ehrenberg ETET 5, 3 2 1,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,9 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, 2 3 1,2 Fragilariforma constricta (Ehrenberg) Williams & Round FFCO 5, 2 2 1,2 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, 2 2 1,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,1 Gomphonema hebridense Gregory GHEB 5, 1 3 2,5 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, 1 3 1,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,9 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5, 1 2 2,5 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,5 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, 1 4 1,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,9 Navicula sp. NASP 3,4 2 2,5 Nitzschia lacuum Lange-Bertalot NILA 5, 2 4 1,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, 1 3 1,2 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF, 4 1, Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5, 3 2 1,2 Pinnularia intermedia (Lagerstedt) Cleve PITM 5, ,5 Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5, 2 2 1,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,7 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, 1 3 1,2 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,2 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales PPRS 4, 1 4 2,5 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales var. subconstricta (Grunow) Morales PPSC 4, 1 4 1,2 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,3 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, , Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,9 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 51 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 51 TDI (-): 16,3 ADMI (%): 17,3 Acidofil ( ): 554 Alkalibiont ( ): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 4,57 % PT:,5 EUNO (%): 27,7 Circumneutral ( ): 33 Odefinierad ( ): 53 Medelbredd IPS (1-): 19,3 ACID: 4,65 Acidobiont ( ): Alkalifil ( ): 63 Missbildade (%): - ADMI (μm): 2,57 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 229

230 2. Nissan, nedströms Oskarström Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 1 Nissan Stations EU-id: SE Län: 13 Halland Lokalkoordinater: /13279 Kommun: Halmstad Koordinatsystem: RT9_25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Mats Medin Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: m Vattenhastighet: strömt (,2 -,7 m/s) Lokalens bredd: 4 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 3 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup:,3 m Vattentemperatur: 17,8 C Lokalens maxdjup:,35 m Märkning av lokal: västra stranden, cirka 4 meter uppströms järnvägsbro RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand (<,2 cm): saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grus (,2-2 cm): <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten (2- cm): 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (- cm): >5% Mossor: 5-5% Fina block (-4 cm): 5-5% Påväxtalger: saknas Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk rönn Dominerande 2: träd ek - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass - - Beskuggning: 5-5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering stark B: - saknas C: - - Övrigt Mycket lågt vatten. Gick att gå ut cirka 8 meter i ån. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 23

231 8. Nissan, nedströms Skeppshult Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 1 Nissan Stations EU-id: SE Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: 63355/ Kommun: Gislaved Koordinatsystem: RT9_25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Mats Medin Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: m Vattenhastighet: strömt (,2 -,7 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup:,4 m Vattentemperatur: 18,1 C Lokalens maxdjup:,5 m Märkning av lokal: ca 1 km nedströms Skeppshult RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand (<,2 cm): <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus (,2-2 cm): <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten (2- cm): 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (- cm): 5-5% Mossor: 5-5% Fina block (-4 cm): <5% Påväxtalger: 5-5% Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd gran al Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering stark B: - saknas C: - - Övrigt Prov tagna ut till ca,5 meters djup. Brant kant ner till Nissan, rep kan behövas för att kommer ner och upp. Vägbeskrivning: Det är bommat in på avtagsvägen (närmast Skeppshult). Gå vägen söderut, vik av vänster där skogen börjar. Efter ca 3 m ta höger in på liten stig, gå vänster om ormbunkssnåret ner till Nissan. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 231

232 1. Sennan, före inflödet i Nissan Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 1 Nissan Stations EU-id: SE Län: 13 Halland Lokalkoordinater: / Kommun: Halmstad Koordinatsystem: RT9_25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Mats Medin Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: m Vattenhastighet: fors (>,7 m/s) Lokalens bredd: 4 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 8 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup:,25 m Vattentemperatur: 15,8 C Lokalens maxdjup:,4 m Märkning av lokal: cirka 2-12 meter uppströms bron RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand (<,2 cm): <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus (,2-2 cm): <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten (2- cm): 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (- cm): 5-5% Mossor: saknas Fina block (-4 cm): 5-5% Påväxtalger: saknas Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al lönn Dominerande 2: buskar hassel - Dominerande 3: Beskuggning: 5-5 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Slemmiga/glatta stenar. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 232

233 11. Anderstorpsån, före inlopp i Nissan Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 1 Nissan Stations EU-id: SE Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: /13645 Kommun: Gislaved Koordinatsystem: RT9_25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Mats Medin Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: m Vattenhastighet: strömt (,2 -,7 m/s) Lokalens bredd: 3 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup:,4 m Vattentemperatur: 15,4 C Lokalens maxdjup:,5 m Märkning av lokal: RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory på en tiometerssträcka rakt nedströsm kraftverksbyggnad, efter åkrök. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand (<,2 cm ): <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus (,2-2 cm ): 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten (2- cm ): 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (- cm ): <5% Mossor: saknas Fina block (-4 cm ): <5% Påväxtalger: <5 % Grova block (> 2 m ): saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd sälg - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: annan vegetation - - Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering stark B: - saknas C: - - Övrigt Provpunkt flyttad till nedströms dammen 15 pga av att det är svårprovtaget uppströms (dessutom på växt). Gå ner mellan de två röda skjulen. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 233

234 17. Götarpsån, nedströms Gnosjö Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 1 Nissan Stations EU-id: SE Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: 6358/1375 Kommun: Gnosjö Koordinatsystem: RT9_25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Mats Medin Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 2 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup:,5 m Vattentemperatur: 16,1 C Lokalens maxdjup: 1 m Märkning av lokal: ca 15 m uppströms bron, vid gammalt brofundament RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Sand (<,2 cm): saknas Flytbladsv: 5-5% Grov detritus: saknas Grus (,2-2 cm): saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten (2- cm): saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (- cm): saknas Mossor: saknas Fina block (-4 cm): saknas Påväxtalger: saknas Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd tall - Dominerande 2: träd björk lönn Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Prov på näckrosstjälkar. Taget med kratt från kanten. Bottenfauna tas längre uppströms. Kolla där nästa gång? Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 234

235 Bilaga 12. Vattenkemi i Hallands län, kalkeffektuppföljning 235

236 Koordinater (RT9) Station X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet (mekv/l) Kond (ms/m) Färgtal (mg/l) Ca (mg/l) Mg (mg/l) SO4 (mg/l) NO23-N (ug/l) Al-labilt (mg/l) Al-monomert (mg/l) Arlösabäcken ,5,71 9,2 1 4,4 1,7 7,5 48,27,11 Arlösabäcken ,7,11 9,48 6 4,5 1,9 8,6 46,16,77 Arlösabäcken ,1,15 9, ,9 7,9 3,15,78 Arlösabäcken ,17 9, Arlösabäcken ,1,22,1 7 5,7 2,5 Arlösabäcken ,1,25,5 6 5,1 2,5 Arlösabäcken ,9, ,2 2,7 Arlösabäcken ,1,3,3 5,6 2,6 Arlösabäcken ,1,31,3 8 5,2 2,7 Arlösabäcken ,9,28 11,1 6 5,7 2, ,,45 Arlösabäcken ,8,2 12,8 8 7,5 3, ,16,66 Arlösabäcken ,26 11,7 6 6,5 2, ,7,53 Boarpsbäcken nedströms Ringabäcken ,3,37 6,4 1 3,3,92,17,82 Boarpsbäcken nedströms Ringabäcken ,6,65 6,91 8 3,7 1,1,11,62 Boarpsbäcken nedströms Ringabäcken ,1 7,1 8 4,3 1,1,7,57 Boarpsbäcken nedströms Ringabäcken ,1 6,72 4,1 1,1 Boarpsbäcken nedströms Ringabäcken ,2,2 7,7 5,9 1,4 Boarpsbäcken nedströms Ringabäcken ,2,28 8, ,7 Boarpsbäcken nedströms Ringabäcken ,9,2 7,54 6,1 1,4 Boarpsbäcken nedströms Ringabäcken ,2,28 8, ,8 1,7 Boarpsbäcken nedströms Ringabäcken ,2,36 8,93 1 6,6 1,9 Boarpsbäcken nedströms Ringabäcken ,1,23 8,77 8 6,2 1,7,5,4 236

237 Koordinater (RT9) Alkalinitet (mekv/l) Kond (ms/m) Färgtal (mg/l) Ca (mg/l) Mg (mg/l) SO4 (mg/l) NO23-N (ug/l) Al-labilt (mg/l) Al-monomert (mg/l) Station X-koord Y-koord Datum ph Boarpsbäcken nedströms Ringabäcken ,6,1 8, ,3 1,7,12,84 Boarpsbäcken nedströms Ringabäcken ,21 8,69 8 6,2 1,7,5,51 Hallavadsbäcken (Boarpsbäcken) ,7,17 8, ,2 Hallavadsbäcken (Boarpsbäcken) ,6,23 11,3 16 2,1 Kroksjöbäcken (Boarpsbäcken) ,8,19 6,22 8 2,8,96 Kroksjöbäcken (Boarpsbäcken) ,2,7 7,4 4,1 1,4 Kroksjön (Boarpsbäcken) utlopp ,2,49 6,11 3,2,88 Kroksjön (Boarpsbäcken) utlopp ,21 7,25 8 5,8 1,1 Kvarnsjöbäcken (Boarpsbäcken) ,9,38 8,43 5 2,7 1,6 Kvarnsjöbäcken (Boarpsbäcken) ,3,12 9,82 8 4,5 2,1 Lyngabäcken (Boarpsbäcken) ,5,57 7,62 1 4,1 1,2 Lyngabäcken (Boarpsbäcken) ,12 8, ,4 Lyngabäcken (Boarpsbäcken) ,2,18 8,68 8 6,2 1,5 Lyngabäcken (Boarpsbäcken) ,39 11,6 8 9,5 2,3 Lyngabäcken (Boarpsbäcken) ,23 12,3 9,8 2,3 Lyngabäcken (Boarpsbäcken) ,2,31 11,1 6 9,2 2,3 Ringabäcken (Boarpsbäcken) ,9,1 7,72 5 4,5 1,2 Ringabäcken (Boarpsbäcken) ,8,18 9, ,6 2 Digeshultasjön norr litoralt ,6,12 5,26 2,85 237

238 Koordinater (RT9) Station X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet (mekv/l) Kond (ms/m) Färgtal (mg/l) Ca (mg/l) Digeshultasjön norr litoralt ,7,11 5, ,2,91 Åstriltsbäcken Övra Maa ,8,15 5,84 1 2,8,96,26,1 Åstriltsbäcken Övra Maa ,5,1 5,36 1 2,4,86,23,1 Mg (mg/l) SO4 (mg/l) NO23-N (ug/l) Al-labilt (mg/l) Al-monomert (mg/l) Åstriltsbäcken Övra Maa ,6,1 5,2 2,2,85,22,91 Åstriltsbäcken Övra Maa ,5,7 5,82 3,5 1,2,7,57 Åstriltsbäcken Övra Maa ,3,49 5,5 14 3,3 1,1,75,81 Åstriltsbäcken Övra Maa ,2,38 5, ,93,88,79 Frösjön utlopp ,1,6 4, ,6,77 Frösjön utlopp ,18 6,28 8 5,7 1 Fjällen utlopp ,9,12 6, ,2 1,1 Fjällen utlopp ,18 6,8 7 6,1 1,3 Gassboån vid Holmsjöfors ,1,4 5,7 15 3,3,89 Gassboån vid Holmsjöfors ,5,98 6,17 1 4,1 1,2 Hallasjön utlopp ,8,12 5,68 1 4,9,89 Hallasjön utlopp ,6,14 5,5 1 5,4,99 Mellanfärgen utlopp ,8,92 6,8 15 4,4 1,1 Mellanfärgen utlopp ,9,11 5,67 7 4,2 1,2 Rangen utlopp ,4,28 8,5 14 8,7 1,3 Rangen utlopp ,1,2 7, ,2 Rangen utlopp ,6,46 9, ,4 Rangen utlopp ,6,48, ,5 Stora Färgen utlopp ,5,7 5, Stora Färgen utlopp ,8,12 6,2 8 4,2 1,2 Södra Färgen utlopp ,9,12 6,36 1 5,1 1,1 Södra Färgen utlopp ,13 5,97 8 4,3 1,2 238

239 Koordinater (RT9) Alkalinitet (mekv/l) Kond (ms/m) Färgtal (mg/l) Ca (mg/l) Station X-koord Y-koord Datum ph Yasjön (Yabergsån) utlopp ,5,76 5, ,1 1,1 Yasjön (Yabergsån) utlopp ,8,11 5,98 6 4,4 1,2 Mg (mg/l) SO4 (mg/l) NO23-N (ug/l) Al-labilt (mg/l) Al-monomert (mg/l) Försjön utlopp ,5,1 5,73 1,4,69 Försjön utlopp ,4,92 5,93 3 4,4,9 Hylte sjö utlopp ,3,4 5,1 2,6,89 Hylte sjö utlopp ,2,47 5,6 14 3,92 Hylte sjö utlopp ,8,16 7,2 24 4,2 1,5 Hylte sjö utlopp ,7,13 6, ,2 1,5 Jansbergssjön utlopp ,8,82 5, ,9,99 Jansbergssjön utlopp ,9,16 7,14 8 4,6 1,2 Lilla Skärshultasjön utlopp ,18 7 5,7 1 Lilla Skärshultasjön utlopp ,2,36 9,5 5 8,2 1,2 Skärsjön Skärkeå 25 m nedströms utlopp ,1,27 4,61 4,1,69 Skärsjön Skärkeå 25 m nedströms utlopp ,2,43 9,9 1 1,1 Djurasjön utlopp ,4,8 5, ,95 Djurasjön utlopp ,9,14 6,25 6 4,6 1,1 Gransjön utlopp ,8,1 5,1 15 2,1,71 Gransjön utlopp ,41 9, ,3 Gårsken öst, litoralt ,6, ,6,89 Gårsken öst, litoralt ,9,18 6,57 5,9 1,1 Hagasjön (Jällunden) utlopp ,1,1 5,56 3,85 Hagasjön (Jällunden) utlopp ,7,18 7,34 6,8 1,2 Jällunden utlopp ,7,1 5,44 1 4,3,96 239

240 Koordinater (RT9) Station X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet (mekv/l) Kond (ms/m) Färgtal (mg/l) Ca (mg/l) Mg (mg/l) SO4 (mg/l) NO23-N (ug/l) Al-labilt (mg/l) Al-monomert (mg/l) Jällunden utlopp ,14 5,97 5 4,5 1 Mellansjön utlopp ,13 5,35 3 3,3 1,1 Mellansjön utlopp ,2,25 7,4 3 4,8 1,6 Risasjön utlopp ,7,2 5,93 1 5,3,94 Risasjön utlopp ,8,14 6,4 14 4,2 1,2 Skipaltasjön 4 m nedströms utlopp ,1,56 5,38 4,1,94 Skipaltasjön 4 m nedströms utlopp ,9,23 7,72 1 7,4 1,3 Tannsjön utlopp ,9,16 5,92 8 5,6,86 Tannsjön utlopp ,6,14 7,6 8 5,5 1,4 Väglången utlopp ,39 5,8 1 3,3,91 Väglången utlopp ,1,33 8,15 8,6 1,2 Djupasjön utlopp ,8,12 5,54 5,3,8 Djupasjön utlopp ,2,33 7, ,7 1 Glassjön utlopp ,4,83 5, ,2,8 Glassjön utlopp ,4,62, ,3 Hagasjön (Klubbån) utlopp ,1,35 6,8 3,5 1,1 Hagasjön (Klubbån) utlopp ,2,1 4, ,8,73 Hagasjön (Klubbån) utlopp ,3,41 8, ,4 Hagasjön (Klubbån) utlopp ,4,34 8,95 2 9,6 1,4 Mjälasjön utlopp ,4,53 5,66 2 3,7 1 Mjälasjön utlopp ,2,26 7, ,9 1,2 Nordsjön utlopp ,4,52 5,48 2 3,6 1 Nordsjön utlopp ,9,16 6,53 1 4,7 1,3 24

241 Koordinater (RT9) Alkalinitet (mekv/l) Kond (ms/m) Färgtal (mg/l) Ca (mg/l) Mg (mg/l) Station X-koord Y-koord Datum ph Näverbäcken nedströms doserare ,1 5,93 1,9 1,1 Näverbäcken nedströms doserare ,9,1 5,6 16 1,5,83 Näverbäcken nedströms doserare ,1 5,2 1,8,98 Näverbäcken nedströms doserare ,4,1 5, ,9 1,5 Näverbäcken nedströms doserare ,6,2 6, ,6 Näverbäcken nedströms doserare ,5,2 6,27 2,6 1,4 SO4 (mg/l) NO23-N (ug/l) Al-labilt (mg/l) Al-monomert (mg/l) Näverbäcken RMÖ ,2,1 5,54 1 1,7 1 4,2 1,4,13 Näverbäcken RMÖ ,4,1 5,8 8 1,9 1,1 5,1 15,7,61 Näverbäcken RMÖ ,5,1 5,33 8 1,7 1 4,9,2,81 Näverbäcken RMÖ ,1 4,9 1 1,4,86 3,7 16,33,12 Näverbäcken RMÖ ,2,1 5,4 8 1,7 1 4,6 17,29,97 Näverbäcken RMÖ ,2, ,7,97 4,6 16,28,91 Näverbäcken RMÖ ,3,1 4,87 9 1,5,91 4,6 13,21,88 Näverbäcken RMÖ ,8,13 4,91 1,8 1 4,4 96,17,88 Näverbäcken RMÖ ,4,1 4, ,5, ,2,12 Näverbäcken RMÖ ,9,18 4,54 1 1,6,89 3,1 49,19,99 Näverbäcken RMÖ ,2,47 5, ,1 3,2 29,15,1 Näverbäcken RMÖ ,56 5, ,5 1,3 2,7,15,147 Näverbäcken RMÖ ,5,11 5, ,1 1,5 3,1 37,1,139 Näverbäcken RMÖ ,5,11 5, ,5 2,7 28,5,115 Näverbäcken RMÖ ,56 4, ,5 1,3 3,1 14,12,141 Näverbäcken RMÖ ,6,13 6,2 25 3,2 1,5 2,7 18,5,92 Näverbäcken RMÖ ,4,11 5, ,2 1,5 2,6,5,94 241

242 Koordinater (RT9) Station X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet (mekv/l) Kond (ms/m) Färgtal (mg/l) Ca (mg/l) Mg (mg/l) SO4 (mg/l) NO23-N (ug/l) Al-labilt (mg/l) Al-monomert (mg/l) Näverbäcken RMÖ ,3,12 5, ,5 2,2 16,6,9 Näverbäcken RMÖ ,3,11 5, ,8 1,5 3,5 12,7,75 Näverbäcken RMÖ ,4,87 5, ,5 1,4 3,5 15,5,83 Näverbäcken RMÖ ,4,2 5, ,3 1,4 6,6 31,22,128 Näverbäcken RMÖ ,7,26 5,91 2,4 1,4 6 34,18,9 Näverbäcken RMÖ ,5,2 5, ,2 1,3 6,4 42,23,118 Näverbäcken uppströms doserare ,1,1 5,92 1 1,9 1,1 Näverbäcken uppströms doserare ,8,1 5,8 18 1,5,84 Näverbäcken uppströms doserare ,1,1 5,18 1,8,97 Näverbäcken uppströms doserare ,4,11 5, ,8 1,4 Näverbäcken uppströms doserare ,4,2 6, ,8 1,6 Näverbäcken uppströms doserare ,5,2 6, ,6 1,4 Sjögårdssjön östr ,7,71 6,39 8 2,8,76 Sjögårdssjön östr ,8,11 6,75 6 3,3,88 Skärsjön (Bergån) utlopp ,3,59 5,2 4,4,68 Skärsjön (Bergån) utlopp ,8,13 6, ,6,82 Stora Allgunnen Sågtorpet ,9,2 4, ,8,87 Stora Allgunnen Sågtorpet ,4,89 5, ,6 1,3 Amsjön utlopp ,5,63 6,25 9 3,4,99 Amsjön utlopp ,25 7,91 1 6,5 1,3 Astensjön utlopp ,2 6,3 5,4,97 Bergagölen utlopp ,7,2 7, ,2 1,4 Billån (Sännan) 9 m uppströms utflödet i Sän ,2,42 5,18 8 2,5,79 242

243 Koordinater (RT9) Station X-koord Y-koord Datum ph nan Alkalinitet (mekv/l) Kond (ms/m) Färgtal (mg/l) Ca (mg/l) Mg (mg/l) SO4 (mg/l) NO23-N (ug/l) Al-labilt (mg/l) Al-monomert (mg/l) Billån (Sännan) 9 m uppströms utflödet i Sännan ,3,75 6,1 4,1 1,1 Finkabäcken (Sännan) e ,9,14 6,83 8 4,7 1 Finkabäcken (Sännan) e ,9,21 8,68 3 8,8 1,6 Galtabäcken utflöde (Sännan) ,5,6 5,74 1 3,4,96 Galtabäcken utflöde (Sännan) ,9,12 6,64 6 4,1 1,2 Galtabäcken utflöde (Sännan) ,12 6,48 7 4,2 1,3 Galtabäcken utflöde (Sännan) ,9,2 7,59 7 5,3 1,7 Galtabäcken utflöde (Sännan) ,7,14 7,15 1 4,9 1,5 Galtabäcken utflöde (Sännan) ,23 7,59 6 5,5 1,7 Galtasjön utlopp ,2 6,55 6 4,8 1,3 Hyltebäcken utlopp (Sännan) ,8,11 6,46 8 4,1,9 Hyltebäcken utlopp (Sännan) ,9,16 7, ,1 1,1 Kärrabobäcken (Sännan ) e ,9,19 5,96 2,9,86 Kärrabobäcken (Sännan ) e ,5,61 6,8 7 3,6,88 Kärrabobäcken (Sännan ) e ,99 6,32 8 4,2,93 Kärrabobäcken (Sännan ) e ,1,23 8,18 1 7,2 1,3 Kärrabobäcken (Sännan ) e ,8,11 7,35 5,7 1,2 Kärrabobäcken (Sännan ) ,1,2 7,79 8 6,2 1,3 243

244 Koordinater (RT9) Station X-koord Y-koord Datum ph e17 Alkalinitet (mekv/l) Kond (ms/m) Färgtal (mg/l) Ca (mg/l) Mg (mg/l) SO4 (mg/l) NO23-N (ug/l) Al-labilt (mg/l) Al-monomert (mg/l) Lusabäcken (Sännan) ,9,18 5,64 1 2,6,87 Lusabäcken (Sännan) ,7,69 6,3 8 3,5 1 Lusabäcken (Sännan) ,9,98 6,52 8 4,1 1 Lusabäcken (Sännan) ,1,21 7,58 1 5,9 1,2 Lusabäcken (Sännan) ,9,14 7, ,2 1,2 Lusabäcken (Sännan) ,4,33 8,66 8,1 1,4 Röasjön utlopp ,1,38 8,4 9,1 1,1 Sandsjön (Sännan) utlopp ,2,54 5,23 3,9 Sandsjön (Sännan) utlopp ,7,13 5, ,8 1,2 Sandsjön (Sännan) utlopp ,8 7, ,8 1,6 Stora Kroksjön utlopp ,7,11 5,68 9 3,9,94 Stora Kroksjön utlopp ,9,16 5,79 8 4,4 1,1 Sännan Hallaforsen ,9,11 5, ,6,85 Sännan Hallaforsen ,16 6,47 9 5,1,94 Sännan Hallaforsen ,2,15 6,36 5,4 1 Sännan Hallaforsen ,2,2 6,62 5,8,98 Sännan Hallaforsen ,2,2 6,83 5,8 1,2 Sännan Hallaforsen ,4,3 8,13 1 6,9 1,5 Sännan Hallaforsen ,9,16 6,36 5,8 1,3 Sännan Hallaforsen ,18 6,51 5,5 1,3 Sännan Hallaforsen ,2,3 7, ,3 1,6 Sännan Hallaforsen ,7,12 6, ,8 1,4 Sännan Hallaforsen ,6,9 6,48 2 4,6 1,4 Sännan Hallaforsen ,2 7,2 14 5,6 1,4 244

245 Koordinater (RT9) Station X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet (mekv/l) Kond (ms/m) Färgtal (mg/l) Ca (mg/l) Sännan Karlstorp ,1,17 6, ,5,87 Sännan Karlstorp ,1,2 6,54 1 5,9,91 Sännan Karlstorp ,4,84 6,2 3 4,5 1,4 Sännan Karlstorp ,3,23 7,5 1 6,5 1,4 Mg (mg/l) SO4 (mg/l) NO23-N (ug/l) Al-labilt (mg/l) Al-monomert (mg/l) Sännan utflöde ,7,75 5,9 1 3,7,94 4 3,9,66 Sännan utflöde ,14 6,75 6 4,4 1,2 4,9 3,5,49 Sännan utflöde ,1,15 6,76 8 4,8 1,2 4,4 29,5,45 Sännan utflöde ,2,17 6, ,2 Sännan utflöde ,4,24 7,8 8 6,2 1,7 Sännan utflöde ,4,3 8,85 8 6,4 2 Sännan utflöde ,1,2 6,9 16 5,8 1,4 Sännan utflöde ,3,25 7, ,2 1,6 Sännan utflöde ,3,33 8,24 1 6,6 2 Sännan utflöde ,18 7, ,6 1,6 5,2 27,5,47 Sännan utflöde ,9,13 7,7 14 4,9 1,5 3,2 2,5,49 Sännan utflöde ,1,21 7,49 9 5,7 1,6 5,7 3,5,47 Sännan Virsehatt ,4,62 5,77 1 3,6,93 Sännan Virsehatt ,8,12 6,4 7 4,3 1 Sännan Virsehatt ,1,13 6,47 8 4,5 1,1 Sännan Virsehatt ,9,16 7, ,5 1,4 Sännan Virsehatt ,8,12 6,8 18 4,9 1,4 Sännan Virsehatt ,1,21 7,33 5,9 1,4 Sännan Ängskullahagen uppströms doserare ,4,1 4,9 16 2,4,84 Sännan Ängskullahagen uppströms doserare ,1,36 5,6 1 2,5,89 Sännan Ängskullahagen ,3,31 5,2 1 2,6,95 245

246 Koordinater (RT9) Station X-koord Y-koord Datum ph uppströms doserare Alkalinitet (mekv/l) Kond (ms/m) Färgtal (mg/l) Ca (mg/l) Sännan Ängskullahagen uppströms doserare ,5,5 5,13 1 2,8,94 Sännan Ängskullahagen uppströms doserare ,7,93 5,67 1 3,5 1,2 Sännan Ängskullahagen uppströms doserare ,16 6, ,1 1,4 Sännan Ängskullahagen uppströms doserare ,3,75 5, ,3 1,3 Sännan Ängskullahagen uppströms doserare ,8,13 5, ,7 1,3 Sännan Ängskullahagen uppströms doserare ,9,2 6, ,1 1,5 Sännan Ängskullahagen uppströms doserare ,3,7 6,8 3,4 1,4 Sännan Ängskullahagen uppströms doserare ,9,39 5,8 25 3,4 1,4 Sännan Ängskullahagen uppströms doserare ,6,11 6, ,3 Mg (mg/l) SO4 (mg/l) NO23-N (ug/l) Al-labilt (mg/l) Al-monomert (mg/l) Öjasjön NO (litoralt) ,1,2 5,2 15 4,5,84 Öradebäcken (Sännan ) e ,21 5,99 2,6,97 Öradebäcken (Sännan ) e ,14 6,99 7 4,6 1,1 Öradebäcken (Sännan ) e ,2,17 6,92 8 5,3 1,2 Öradebäcken (Sännan ) e ,9,26 8,33 9 7,4 1,4 Öradebäcken (Sännan ) e ,7,16 7, ,2 1,4 Öradebäcken (Sännan ) e ,2,52, ,9 Teglabäcken utflöde (Kvarnehall) ,7,89 9,24 9 4,5 1,7 6,4 9,18,72 Teglabäcken utflöde (Kvarnehall) ,8,13 9,88 6 5,1 1,9 7,2 73,8,56 246

247 Koordinater (RT9) Alkalinitet (mekv/l) Kond (ms/m) Färgtal (mg/l) Ca (mg/l) Mg (mg/l) SO4 (mg/l) NO23-N (ug/l) Al-labilt (mg/l) Al-monomert (mg/l) Station X-koord Y-koord Datum ph Teglabäcken utflöde (Kvarnehall) ,2,16,5 4 5,6 2,1 7,7 87,1,5 Teglabäcken utflöde (Kvarnehall) ,17,4 5 5,8 2,1 Teglabäcken utflöde (Kvarnehall) ,38 14, ,5 Teglabäcken utflöde (Kvarnehall) ,44 16, ,7 Teglabäcken utflöde (Kvarnehall) ,9,39 14,8 5 9,9 3,4 Teglabäcken utflöde (Kvarnehall) ,9,44 15, ,6 Teglabäcken utflöde (Kvarnehall) ,9,49 16, Teglabäcken utflöde (Kvarnehall) ,9,56 18, , ,13,28 Teglabäcken utflöde (Kvarnehall) ,8,39 16, , ,15,44 Teglabäcken utflöde (Kvarnehall) ,9, , ,11,4 Toftasjön utlopp ,6,81 7,61 8 3,8 1,2 Toftasjön utlopp ,9,12 7, ,2 Torvsjön utlopp ,6,87 7,51 8 3,9 1,2 Torvsjön utlopp ,1,21 8,51 6 5,8 1,3 Yttern utlopp ,8,11 5,34 4 3,5,94 Yttern utlopp ,3,25 8,34 5 6,3 1,8 247

248 Bilaga 13. Vattenkemi i Jönköpings län, kalkeffektuppföljning 248

249 Koordinater (RT9) Sjö/Vattendrag Datum X Y ph Alk (mekv/l) Kond (ms/m) Färg Ca (mekv/l) Mg (mekv/l) Abborrabäcken ,26 6,2,7,6 Abborrabäcken ,61 5,51,8,7 Anderstorpsån ,58,142 7,18 143,26,9 Anderstorpsån ,51,163 9,7 1,3,11 Anderstorpsån ,3 5,56,16,7 Anderstorpsån ,25,86 6,2,,7 Anderstorpsån ,1,77 5,82,,7 Anderstorpsån ,18,73 5,74,18,7 Apelåsabäcken ,22,5 4,59 139,12,8 Betarpsbäcken ,57,95 5,45,,7 Betarpsbäcken ,37,148 5,41,21,7 Bifl Götarpsån ,44,9 4,24,,6 Bifl Götarpsån ,94 4,38,11,6 Bifl till Österån ,2 4,69,7,6 Bifl till Österån ,71 4,55,6,6 Bifl till Österån ,79 6,7,,8 Bifl till Österån ,64,231 6,75,27,12 Bifl till Österån ,41,5 6,58,28,13 Bifl till Österån ,71,29 5,75,11, Bifl Yxabäcken nedre ,91 6,58,9,9 Bifl Yxabäcken nedre ,65 6,98,9,8 Bolsjön Södra ,31,56 5,95 143,19,9 Bolsjön Södra ,76,112 5,9 85,21,8 Bolsjön Södra ,84,36 5,32,15,7 Bolsjön Södra ,11,83 5,69,,8 Borlången ,57,13 7,85 165,32,16 Borlången ,32,73 5,79 2,22, Bortrebäck ,82,25 6,4 212,, Bullerbäcken ,8,46 5,15 226,24,7 Bäck från Göljhult ,46 6,17,7,6 Bäck från Göljhult ,3 6,29,6,6 Bäck från Rövamossen ,64 4,83,6,5 Bäck från Rövamossen ,4 4,79,5,5 Bäck från Tassamossen ,1 4,95,,6 Bäck från Tassamossen ,49 5,14,9,5 Bäck Kvarnasjön- Garsjöarna ,88,45 4,71,16,6 Bäck Kvarnasjön- Garsjöarna ,69,21 4,7,12,6 Bäck till Lången ,72 4,87,8,5 Bäck till Lången ,54 4,61,7,5 Bäck till Österån ,43 5,48,6,6 Bäck till Österån ,77 5,36,7,7 Bäck vid Flintegården ,43 5,28,4,6 Bäck vid Flintegården ,18 5,78,4,5 Bäckshultssjön ,7,21 4,38 195,15,7 Bäckshultssjön ,25,35 7,52 163,42,9 249

250 Koordinater (RT9) Sjö/Vattendrag Datum X Y ph Alk (mekv/l) Kond (ms/m) Färg Ca (mekv/l) Mg (mekv/l) Bäckshultssjön ,69,21 4,67 143,13,7 Bäckåsabäcken ,95,38 5,44,15,7 Bäckåsabäcken ,83,55 5,63,17,8 Ekhultasjön ,28,343 6,87 6,45,7 Ekhultaån ,36,85 5,63 137,18,8 Ekhultaån ,55,9 4,8 113,22,6 Ekhultaån ,44,78 4,75 7,19,7 Ekhultaån ,23,7 4,56,17,6 Ekhultaån ,96,44 4,32,17,6 Flankabäcken ,72,147 5,41 7,,11 Flankabäcken ,92,5 4,28 4,11,6 Flankabäcken ,94,36 5,68 285,23,9 Flankabäcken ,72,17 5,51 286,22,9 Flankabäcken ,19,5 4,15 191,11,6 Flankabäcken ,42,5 5,41 255,, Flinterydsbäcken ,69,19 5,46 247,17,9 Flinterydsbäcken ,7,213 8,25 196,42,14 Flinterydsbäcken ,8,46 5,49,,8 Flinterydsbäcken ,13,73 5,48,19,8 Flinterydsbäcken ,3,48 5,41,16,8 Flinterydsbäcken ,45,6 5,46,17,8 Gunnahemssjön ,8,265 6,55 124,31,11 Gunnahemssjön ,54,128 5,55 193,27,9 Gunnahemssjön ,13,248 6,29 112,28, Gunnahemssjön ,88,252 6,23 126,26, Götarpssjön ,47,5 5,9 5,24,7 Götarpssjön ,6,8 6, 111,3,8 Götarpsån ,3,63 5,81 147,19,7 Götarpsån ,87,237 8,54 159,32, Götarpsån ,49,8 5,35 127,19,6 Götarpsån ,82,138 6,55 148,27,8 Götarpsån ,98,41 5,36,19,6 Götarpsån ,43,8 5,11,18,6 Hagasjön ,5,1 4,49,14,7 Hagastättebäcken ,6 5,35,7,6 Hagastättebäcken ,41 5,56,6,6 Handskebobäcken ,36,176 5,88,26,8 Handskebobäcken ,22,116 5,77,23,7 Hensjön ,89,126 5,98 96,,9 Hensjön ,85,152 6,39 9,25, Hensjön ,4,87 6,9 171,22, Hulsöån ,63,16 3,96 222,15,5 Hulsöån ,95,58 5,16 31,28,8 Hurven ,12,16 6,44 47,24,8 Hägnebäcken ,29,5 6,2 37,9,8 Hägnebäcken ,25 4,86,5,4 Hägnebäcken ,51 4,37,6,4 Härabäcken ,76 4,34,6,6 Härabäcken ,32,3 4,39,7,6 Hären ,23,56 5,45 158,19,7 Hären ,98,189 7,82 98,29,9 25

251 Koordinater (RT9) Sjö/Vattendrag Datum X Y ph Alk (mekv/l) Kond (ms/m) Färg Ca (mekv/l) Mg (mekv/l) Högshultasjön ,52,124 5,8 185,27,8 Högshultasjön ,75,219 7,26 121,38,9 Högshultasjön ,56,159 5,91,27,7 Högshultasjön ,45,139 5,71,28,7 Jonsbobäcken ,4,24 4,27 148,17,6 Kattån ,19,57 4,39 5,,7 Kilabäcken ,28,4 4,57,18,8 Kilabäcken ,93,21 6,52,28, Kollabobäcken ,4 4,31,8,6 Kollabobäcken ,14,61 5,39,12,9 Kolvåsasjön ,2,249 7,13 56,37, Kolvåsasjön ,85,171 6,21 72,28,9 Krakhultabäcken ,22,5 4,45 178,16,5 Kroksjön ,5,36 4,35 13,17,6 Kroksjön ,2,258 6,45 1,37,7 Kroksjön ,4,52 4,49 149,19,6 Kroksjön ,75,154 5,54 124,29,6 Kråkebäcken ,46,5 5,47,12,8 Kråkebäcken ,73 5,14,,7 Kvarnbäcken ,4,3 5,84,23, Kvarnbäcken ,92,57 5,31,,9 Kvarnån ,32,54 4,7 177,18,8 Kyrkbäcken ,7,36 4,69 182,21,7 Kyrkebäcken ,93 7,13,17,9 Kyrkebäcken ,9,59 7,55,, Källerydsån ,12,497 9,4 177,47,14 Källerydsån ,97,38 4,38 199,16,6 Källerydsån ,87,219 7,5 2,38, Källerydsån ,52,138 6,76 283,33,9 Källerydsån ,8,233 7,18 179,36,9 Källerydsån ,56,12 5,3 173,26,7 Kärven ,69,21 4,81 17,18,6 Kärven ,24,3 7,12 156,42,7 Kärven ,92,5 4,33 192,13,5 Lagmanshagasjön ,15,251 7,5 112,36, Lagmanshagasjön ,54,97 5,42 188,25,9 Lillesjön ,4,233 6,22 128,35,9 Lillesjön ,22,55 4,7 186,19,7 Lillån ,81,29 4,87 23,18,7 Lillån ,59,21 7, 263,43, Majsjön ,72,112 5,44,,7 Markåsbäcken ,9,5 5,81 478,9,8 Markåsbäcken ,18,5 5,86 218,3,4 Markåsbäcken ,7,5 7,22 354,5,5 Markåsbäcken ,4,5 7,5 376,5,6 Mellansjön ,73,152 5,5 116,27,6 Mellansjön ,8,193 5,43 6,27,6 Moa Sågbäck ,35,46 9,22 194,49,12 Moa Sågbäck ,34,48 9,56 157,51,12 Moa Sågbäck ,55,134 6,91 188,27,9 Moa Sågbäck ,16,324 8,61 186,44,12 251

252 Koordinater (RT9) Sjö/Vattendrag Datum X Y ph Alk (mekv/l) Kond (ms/m) Färg Ca (mekv/l) Mg (mekv/l) Moa Sågbäck ,84,213 7,53 215,38,11 Moa Sågbäck ,24,57 5,43 227,,8 Mossasjön ,2,317 7,2 17,36,8 Mossasjön ,59,1 4,4 13,13,5 Mossasjön ,93,4 4,42 117,16,5 Månsabäcken ,53,5 4,51 186,16,7 Märkesbäcken ,21 5,21,4,4 Märkesbäcken ,36 4,72,4,4 Nissan ,36,82 5,28 218,28,7 Nissan ,33,64 4,76 214,22,7 Nissan ,4,4 4,87 212,19,8 Nissan ,5,136 7,36 264,36,12 Nissan ,41,846 11,6 2,68,21 Nissan ,22,79 6,69 272,36,11 Nissan ,62,14 4, 227,19,6 Nissan ,46,85 5,76 265,27, Nissan ,17,48 4,42 214,16,7 Nordsjön ,19,428 8,11 127,58,8 Närmrebäck ,31,5 5,4 164,14,8 Nässjö ,34,464 8,5 13,54,9 Nässjö ,21,85 4,86 163,22,7 Radan ,67,14 4,4 184,12,7 Radan ,13,57 5,6 233,21,9 Radan ,27,183 5,44 89,24,9 Radan ,29,67 4,66 16,21,7 Radan ,86,143 5,81 142,27, Radan ,98,165 6,24 165,29, Rasjön ,14,268 6,11,3,8 Rotagölen ,11,175 5,37,29,6 Sibbobäcken ,23,69 5,8,18,7 Sibbobäcken ,62,17 4,95,15,7 Sjöarpasjön ,79,2 6,13 182,34,8 Sjöarpasjön ,92,37 4,29 138,15,7 Skjutsebosjön ,3,48 5,58 321,29,8 Skjutsebosjön ,87,5 4,54 238,12,5 Smörhultasjön ,38,514 9,62 174,66, Smörhultasjön ,67,158 6,76 233,32, Springsgöl ,71,21 4,24 234,14,7 Springsgöl ,8,5 3,89 171,9,5 Spångabäcken ,95,55 4,5,15,7 Spångabäcken ,62,45 4,6,15,7 Stenbäcken ,6,36 4,6 2,19,5 Stenbäcken ,66,132 6,44 33,39,8 Store-Malen ,54,79 5,3 1,22,7 Store-Malen ,96,144 5,78 85,26,7 Sunnerbosjön ,46,59 9,96 75,57,9 Sunnerbosjön ,48,5 4,8 6,12,6 Sunnerbosjön ,94,2 4,99 74,14,7 Svansjön ,35 6,8 23,35,12 Svansjön ,42,12 5,1 184,25,8 Svansjön ,8,218 7,13 224,39,11 252

253 Koordinater (RT9) Sjö/Vattendrag Datum X Y ph Alk (mekv/l) Kond (ms/m) Färg Ca (mekv/l) Mg (mekv/l) Svansjön ,99,246 6,94 217,36,11 Svanån ,63,11 4,41 218,16,8 Sågån ,52,5 3,75 166,13,5 Sågån/Grissleån ,91,15 5,47 8,29,8 Sågån/Grissleån ,7,6 5,46 58,21, Sågån/Grissleån ,63,5 4,7 314,21,7 Sågån/Grissleån ,75,5 3,48 223,7,4 Sörsjön ,66,142 5,34 132,29,6 Sörsjön ,85,4 6,13 112,37,7 Sörsjön ,24,312 6,88 98,4,7 Sörsjön ,37,65 5,2 288,18,8 Sörsjön ,15,5 4,34 19,12,6 Sörsjön ,58,18 4,54 167,14,7 Torpabäcken ,46,5 5,41 394,11,7 Trollsjön Södra ,69,161 4,92 13,28,5 Trollsjön Södra ,21,298 6,23 96,39,5 Trollsjöån ,92,213 5,84 1,34,7 Trollsjöån ,91,176 5,44 135,32,6 Trollsjöån ,81,19 5,33 119,3,6 Trollsjöån ,7,217 5,35,33,6 Trollsjöån ,53,129 5,4,25,6 Töllstorpasjön ,95,221 6,25 277,33,9 Töllstorpasjön ,44,82 4,64 164,,6 Töllstorpasjön ,6,48 4,43 191,19,5 Töllstorpasjön ,56,166 6,66 28,34,9 Töllstorpasjön ,26,7 4,17 229,,5 Töllstorpaån ,35,65 4,64,17,6 Töllstorpaån ,14,54 4,42,,6 Töråsbäcken ,74,3 7,5 84,36,11 Töråsbäcken ,54,122 6,23 91,26,9 Vallsjön Norra ,5,185 5,18 48,27,6 Valån ,86,185 5,31 87,26,7 Valån ,53,112 4,74 117,22,6 Valån ,84,162 5,25 88,26,7 Valån ,88,154 5,18 89,24,6 Valån ,76,162 5,2 113,27,6 Valån ,42,112 5,31 184,28,7 Valån ,83,155 5,25 1,28,6 Värsjön ,4,94 5,89 115,23,8 Värsjön ,68,139 6,5 113,25, Västerån ,82,11 5,45 57,19,7 Västerån ,77,1 5,44 64,19,7 Västerån ,68,95 5,52 85,21,8 Västerån ,76,8 5,46 61,,8 Västerån ,74,121 6,18 248,3,11 Västerån ,19,46 4,85 277,24,8 Västerån ,86,17 6,24 164,3, Västerån ,9,42 4,5 198,16,7 Västerån ,39,69 5,21 246,25,8 Västerån ,3,25 4,64 134,19,7 Västerån ,68,12 3,2 171,12,4 253

254 Koordinater (RT9) Sjö/Vattendrag Datum X Y ph Alk (mekv/l) Kond (ms/m) Färg Ca (mekv/l) Mg (mekv/l) Västerån ,55,644,6 127,57,19 Västerån ,1,34 4,33 15,,5 Västerån ,7,48 3,96 291,22,5 Västerån ,2,9 5,76,19,9 Västerån ,62,26 5,12,16,8 Västerån ,65,113 4,32,,6 Västerån ,2,33 3,69,16,5 Västerån ,4,86 5,18,19,8 Västerån ,17,7 4,6,,8 Västerån ,8,53 5,48,19,9 Västerån ,3,4 6,14,21,9 Yxabäcken ,81,33 8,7 177,33,15 Yxabäcken ,51,5 5,3 8,19,9 Yxabäcken ,6,73 7, 319,3,15 Yxabäcken ,72,5 7,87 428,23,16 Yxabäcken ,61,21 5,11,18,8 Yxabäcken ,24,78 5,47,18,8 Yxabäcken ,13,1 5,46,,7 Yxabäcken ,61,196 6,53,33,8 Ålbäcken ,95,4 5,13,11,9 Ålbäcken ,35,21 4,61,,8 Älgabäcken ,85,24 4,21 192,17,6 Älghultasjön Södra ,64,164 6,48 237,34,11 Älghultasjön Södra ,62,1 6,55 8,34, Älgån ,73,15 5,37 159,15,7 Älgån ,49,5 4,86 155,14,6 Älingabäcken ,75 4,41,8,6 Älingabäcken ,29 4,38,8,6 Ältesjön ,8,174 5,5 97,31,5 Ältesjön ,48,88 4,3 99,19,5 Örsjön ,81,86 5,7 5,17,8 Örsjön ,89,163 6,9 112,27,9 Örsjön ,14,44 6, 183,17,8 Östersjön ,25,291 6,58 53,4,6 Österån ,1,42 9,68 247,36,22 Österån ,36,5 5,5 239,11,8 Österån ,8,71 7,38 28,33,12 Österån ,38,5 4,89 23,15,7 Österån ,34,9 5,85,24,8 Österån ,68,25 4,94,19,7 Österån ,44,9 6,16,,11 Österån ,46,14 5,35,15, 254

255 Bilaga 14. Utsläppsdata från större punktkällor i Hallands och Jönköpings län 255

256 Utsläpp till vatten 16 Anläggningsnamn Län BOD7 (kg/år) CODCr (kg/år) N-tot (kg/år) P-tot (kg/år) Hyltebruks ARV Halland Oskarströms ARV Halland Skedala AFA (Brogård) Halland ,6 99,2,1,33,8,1,14,1,8 Stora Enso Hylte AB Halland Torups ARV Halland NH4-N (kg/år) NO2+NO3-N (kg/år) Gislaved ARV Jönköping ,3,49 3,3,9 3,19 23 Gislaved Folie AB Jönköping ,1,2,2 2,79,1 2 Gnosjö avloppsreningsverk Jönköping ,1,18 5,3,4 1,2,7 15 Isaberg Rapid Ab Jönköping,8,9 Nitfabriken Wulkan AB Jönköping,1,1,8 1,3 1,2 P.o.P Plating on Plastic AB Jönköping,4,12,23 Proton Finishing Anderstorp AB Jönköping 3,1,89 Proton Finishing Industripulver AB Jönköping,9,2,76,22 Smålandsstenar ARV Jönköping Swedecote AB Götarp Jönköping,1 VIDA Hestra AB Jönköping Västbo Galvan AB Jönköping ,11,13 1,84 Summa: ,1 42,12 13,1 4,1 12,13 7,5,3 71,1 TOC (kg/år) DEHP (kg/år) Fenoler (kg/år) CN-tot (kg/år) As (kg/år) Cd (kg/år) Cr (kg/år) Cu (kg/år) Hg (kg/år) Ni (kg/år) Pb (kg/år) Zn (kg/år) Ag (kg/år) 256

257 257

258 Företagsvägen Mölnlycke Telefon: