NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN"

Transkript

1 NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 27 Nissan nedströms Åled. Mölnlycke Ulf Ericsson & Jenny Palmkvist

2

3 Recipientkontrollen i Nissan 27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 UNDERSÖKNINGARNAS OMFATTNING OCH METODIK... 6 PROVTAGNINGSSTATIONER OCH FREKVENS 6 UNDERSÖKNINGSMOMENT OCH METODER... 6 UTVÄRDERING... 1 RESULTAT NEDERBÖRD OCH TEMPERATUR NÄRINGSÄMNEN/EUTROFIERING SYRETILLSTÅND OCH SYRETÄRANDE ÄMNEN LJUSFÖRHÅLLANDEN... 2 SURHETSTILLSTÅND METALLER MILJÖGIFTER REFERENSER BILAGA 1. Resultat lokal för lokal. BILAGA 2. Vattenkemiska analyser, rinnande vatten (L1). BILAGA 3. Vattenkemiska analyser, sjöar (L2). BILAGA 4. Vattenkemiska analyser, rinnande vatten metaller (L3). BILAGA 5. Kemiska analyser av metaller i vattenmossa (rinnande vatten). BILAGA 6. Vattenkemiska analyser i PMK-punkten. BILAGA 7. Miljögiftsundersökningar BILAGA 8. Vattenföring och transportberäkningar. BILAGA 9. Bedömning av vattenkemi och metaller. Beskrivning av parametrar och bedömningsgrunder. BILAGA 1. Bottenfauna i rinnande vatten. Metoder, lokalbeskrivningar och artlistor. BILAGA 11. Växtplankton i sjöar. Bedömningsgrunder, metoder, fältprotokoll, artlistor och resultat. BILAGA 12. Kiselalgsundersökningar i rinnande vatten. Lokalbeskrivningar, artlistor och resultat. BILAGA 13. Vattenkemiska analyser i Hallands läns kalkeffektuppföljning. BILAGA 14. Vattenkemiska analyser i Jönköpings läns kalkeffektuppföljning. 3

4

5 Recipientkontrollen i Nissan 27 INLEDNING Nissan har sina källflöden på det småländska höglandet, cirka 5 kilometer väster om Taberg. Efter cirka 2 mil och omkring 315 meters fallhöjd rinner Nissan ut i Laholmsbukten vid Halmstad. Avrinningsområdet omfattar totalt 2 68 km 2. Huvuddelen av arealen utgörs av skogsmark men cirka 5 % utgörs av sjöar och cirka 6 % av jordbruksmark. Till Nissan rinner tre större biflöden, Anderstorpsån, Färgån och Kilan. Ett flertal kommunala reningsverk, pappersbruket i Hyltebruk samt flera andra industrier, bland annat ytbehandlingsindustrier, har utsläpp till Nissan. Redan på talet var Nissan kraftigt förorenad men genom strukturomvandlingar i industrin och en effektiv rening av utsläppen har vattenkvaliten förbättrats avsevärt sedan början av talet. Förutom påverkan från utsläpp är vattendraget påverkat av reglering och utnyttjas för kraftproduktion. Nissans vattenvårdsförbund, som bildades 196, samordnar vattenkontrollen i Nissans vattensystem. Förbundets medlemmar består huvudsakligen av berörda kommuner samt av de industrier som har intresse av att bevaka vattenkvaliteten i Nissan. Det nu gällande kontrollprogrammet som fastställdes har reviderats vid ett flertal tillfällen, senast Programmet är utformat enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (SNV 1986:3) och den huvudsakliga målsättningen med undersökningarna är att, i en regional skala, beskriva recipientens tillstånd och att beräkna transporter av enskilda ämnen från vattensystemets olika grenar. Vattenvårdsförbundet har givit i uppdrag åt Medins Biologi AB att i samarbete med Alcontrol AB sköta provtagning, analys och utvärdering under 27. Alcontrol ansvarar för de kemiska analyserna och Medins ansvarar för provtagning, biologiska analyser samt utvärdering av resultaten. Vid utvärderingen har också resultaten från den flodmynningsstation som finns i Nissan och som provtas i Naturvårdsverkets regi använts. Resultat från länens kalkeffektkontroll ingår också i utvärderingen. Denna rapport redovisar resultaten från de undersökningar som genomförts under 27. Efter ett inledande metodavsnitt sammanfattas resultaten i en övergripande resultatdel. Här redovisas också transporter av näringsämnen och metaller. I bilaga 1 presenteras resultaten för varje provpunkt var för sig. Här sammanfattas och utvärderas resultaten från alla undersökningstyper vid varje provpunkt. Samtliga primärdata från undersökningarna år 27 presenteras i bilagor i slutet av rapporten. 5

6 Recipientkontrollen i Nissan 27 UNDERSÖKNINGARNAS OMFATTNING OCH METODIK PROVTAGNINGSSTATIONER OCH FREKVENS Under året har det skett provtagning i 33 provpunkter i rinnande vatten och i 1 provpunkter i sjöar (tabell 2 och figur 1). Av tabell 2 framgår också vilken typ av provtagning som genomförts på respektive station. I rinnande vatten har den vattenkemiska provtagningen skett varannan månad, med start i februari varje år, förutom vid fyra stationer i Nissans huvudfåra (provpunkt 1, 2, 5 och 8) som provtagits varje månad. Den nedersta stationen i Nissan (provpunkt 1) är en flodmynningsstation och provtagning har där skett i Naturvårdsverkets regi. Provtagning för metallhaltsbestämning i vattenmossa utfördes vid 18 provlokaler under september 27. Bottenfaunan i rinnande vatten undersöktes på fyra lokaler och provtogs i november. Kiselalgsundersökningar har utförts på tre lokaler (2, 8 och 111) i september. Under 27 genomfördes också undersökningar av miljögifter med passiva provtagare på tre stationer (2, 8 och 111). I sjöarna har vattenkemisk provtagning genomförts årligen vid två tillfällen, februari och augusti. Bottenfauna i sjöars profundal och litoral undersöktes senast i 9 sjöar under november 26. Växtplanktonprover tas årligen i sex av sjöarna under augusti månad. UNDERSÖKNINGSMOMENT OCH METODER Den vattenkemiska provtagningen i rinnande vatten (L1) har omfattat vattentemperatur, konduktivitet, ph, alkalinitet, TOC, grumlighet (FNU), färgtal, syrgas, syrgasmättnad, nitrat/nitrit-kväve (NO 3/2 ), totalkväve (N), totalfosfor (P). Vid två av lokalerna analyserades även ammonium (NH 4 ) och bor (B). Metaller i vatten (L3) analyserades vid fyra lokaler. De analyserade metallerna var aluminium (Al), labilt (jonbytt) aluminium, kadmium (Cd), krom (Cr), koppar (Cu), nickel (Ni), bly (Pb), zink (Zn), kobolt (Co) och kisel (Si). Provtagningen har skett i enlighet med BIN SR 11 (SNV Rapport 318, 1986) och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (tabell 1). I sjöarna har den vattenkemiska provtagningen (L2) omfattat vattentemperatur (profil), siktdjup, konduktivitet, grumlighet (FNU), Absorbans, ph, alkalinitet, färgtal, TOC, syrgas (profil), syrgasmättnad (profil), totalkväve, totalfosfor, nitrat/nitrit-kväve (NO 3/2 ), ammonium (NH 4 ), magnesium (Mg), natrium (Na), kalium (K), kalcium (Ca), klorid (Cl), sulfat (SO 4 ) och klorofyll a. Även här har provtagningen skett i enlighet med BIN SR 11 (SNV Rapport 318, 1986) och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (tabell 1). 6

7 Recipientkontrollen i Nissan 27 Tabell 1. Analysmetoder för vattenkemiska parametrar och metaller i vattenmossa. 27 Parameter Metod Parameter Metod Vattenkemi Konduktivitet SSEN Magnesium (Mg) SSEN ISO ph SS /PH-K Natrium (Na) SSEN ISO Alkalinitet SS /ALK-NPQ Kalium (K) SSEN ISO Grumlighet (FNU) SSEN2727/TURB-FNU Kalcium (Ca) SSEN ISO TOC SS-EN1484 Klorid (Cl) SSEN ISO Färgtal SSEN 7887 del 4 Sulfat (SO4) SSEN ISO Ammoniumkväve (NH4) SSEN ISO11732, mod Kisel (Si) EPA 2.7/8 Nitratkväve (NO2/3) SSEN ISO13395, mod Koppar (Cu) EPA 2.7/8 mod/cu-nk Totalkväve (N) SS13395/SS28131 Krom (Cr) EPA 2.7/8 mod/cr-nk Totalfosfor (P) ISO 15681/SS28127 Kadmium (Cd) EPA 2.7/8 mod/cd-nk Syrgas (O2) SSEN25814 Nickel (Ni) EPA 2.7/8 mod/ni-nk Klorofyll A SS , mod Bly (Pb) EPA 2.7/8 mod/pb-nk Aluminium, monomert(al) SS mod ITM Zink (Zn) EPA 2.7/8 mod/zn-nk Aluminium, labilt (Al) SNV 3316, 315 ITM Bor (B) SSEN-ISO Vattenmossa Koppar (Cu) SS2815-2/SSEN-ISO Zink (Zn) SS2815-2/SSEN-ISO Krom (Cr) SS2815-2/SSEN-ISO Arsenik (As) SS2815-2/EPA62 Kadmium (Cd) SS2815-2/SSEN-ISO Kvicksilver (Hg) SS mod/fd Nickel (Ni) SS2815-2/SSEN-ISO Järn (Fe) SS2815-2/SSEN-ISO Provtagning av vattenmossa för metallhaltsbestämning genomfördes i enlighet med BIN VR21 (SNV Rapport 318, 1986). Analyserna av kvicksilver (Hg), arsenik (As), järn (Fe), koppar (Cu), krom (Cr), kadmium (Cd), nickel (Ni), bly (Pb), kobolt (Co) och zink (Zn) gjordes i enlighet med gällande SIS-normer (tabell 1). Bottenfaunaundersökningar har 26 genomförts i rinnande vatten och sjöars litoral enligt SS -EN och Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Vid provtagningen har fem separata prov tagits på varje lokal. Som ett komplement samlades även ett kvalitativt sökprov in. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913 och 4921). Bottenfaunaundersökningar har 26 genomförts i sjöars profundal enligt SS 2819 och enligt Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Vid provtagningen har tio separata prov tagits på varje lokal. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913 och 4921). Växtplanktonundersökningen genomfördes enligt BIN PR 6 (Naturvårdsverket rapport 318,1986). Artsammansättningen har bestämts (PR 61) liksom total biomassa samt biomassa av olika arter (PR 66). Artsammansättningen, individantal och biomassa bestämdes från ett samlingsprov från fem lokaler centralt i sjön. På varje lokal togs prov i tvåmetersskikt ner till språngskiktet. Kiselalgsprovtagningen i rinnande vatten utfördes enligt metod SS-EN (SIS 23) och Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Natur-vårdsverket 25). På varje provtagningslokal insamlades ett organismprov från fem stycken stenar. Proven fixerades med etanol. 7

8 Recipientkontrollen i Nissan 27 Tabell 2. Provtagningsstationer 27. L1 = vattenkemi i rinnande vatten, L2 = vattenkemi i sjö, L3 = utökad vattenkemi (metaller), Mv = metaller i vattenmossa, Mf = metaller i fisk, B = bottenfauna i rinnande vatten, Pf = bottenfauna i profundalen (görs vart tredje år), Ki = kiselalger, Pl = planktiska alger, Se = sediment (görs vart sjätte år) och Mg=miljögifter. ALLA PROVPUNKTERNA I NISSANS VATTENSYSTEM 27 Vattendrag Nr Lokal Karta Koordinater Provtyp Nissan Nissan 1 Slottsmöllan PMK 4C NV /13232 L1,L3,B Nissan 2 Nedströms Oskarström 4C NO 62986/13271 L1,L3,Mv,B,Ki,Mg Nissan 4 Nyebro 5C SO / L1,B Nissan 5 Spångabron 5C SO 63176/ L1,Mv,B Nissan 6,1 1 km uppstr Glassbod. 5C SO 63188/13397 L1,B Nissan 7 Uppströms Hyltebruk 5C SO 63223/ L1,B Nissan 8 Nedströms Skeppshult 5D NV 63345/13535 L1,L3,Mv,B,Ki,Mg Nissan 8,1 Uppstr Smålandsstenar 5D NV 63443/13573 L1,Mv Nissan 9 Nedströms Gislaved 6D SV 63514/13631 L1,Mv Nissan 1 Uppströms Gislaved 6D SV 63595/13644 L1 Södra Gusjön 11 6D SV / L2,Pl,Pf,Se Nissan 12 Nedstr N. Unnaryd 6D NO 63862/13757 L1 Nissan 14 Uppströms Ryd 7D SO 64398/13859 L1 Sennan Sennan 11 Före inflödet i Nissan 4C NO 62976/13271 L1,Mv Lillån Lillån 31 Före inflödet i Nissan 5C SO 63161/ L1,Mv,B Kilan Kilan 41 Bro Gustavsb. kraftv. 5C SO 63178/1335 L1,Mv,B Österån 42 Österån, nedstr ARV 5C NO /13444 L1 Västerån 43 Strömmen 5C NO 633/13374 L1 Hestrasjön 44 5C NO / L2 Västerån 45 Oakullen 5C NO /13472 L1 Majsjön 46 6D SV /13529 L2,Pl,Pf,Se Klubbån Skvallran 51 Bro vid Brunnsberg 5C SV /13434 L1,L3,Mv,B Skvallran 55 Uppstr Bårabo dep.anl 5C SO /13457 L1,L3 Färgån Södra Färgen 61 5C SO 63139/ L2,Pl,Pf,Se Fjällen 62 5D SV / L2,Pl,Pf,Se Jällunden 63 5D NV 63263/13595 L2,Pl,Pf,Se Lillån Lillån 91 Svärdabo 5D NV /1362 L1 Anderstorpaån Anderstorpaån 111 Före inflödet i Nissan 5D NV 6347/13642 L1,L3,Mv,Ki,Mg Anderstorpaån 112 Nedströms Anderstorp 6D SV 6354/13673 Mv Töråsbäcken 113 Anderstorp 6D SV 6352/13692 Mv Anderstorpaån 114 Uppströms Anderstorp 6D SV 6353/13688 L1,Mv,B Hären 115 6D SV 6355/ L2,Pl,Pf,Se Skaftån 116 Före inflödet i Hären 6D SV 63552/1375 Mv Götarpsån 117 Nedströms Gnosjö 6D SO 63581/13752 L1,L3,Mv,B Götarpsån 119 Nedströms Åsenhöga 6D SO 6364/1376 L1,Mv,B Hylteån Hylteån 121 Nedströms Isaberg 6D SV 6668/13676 L1 Källerydsån Källerydsån 131 Nedströms Nissafors 6D SV 63669/ L1 Källerydsån 132 Dummebäcken 6D SV 63648/13728 L1,Mv Västerån Västerån 141 Bro vid Skogfors ref pkt 6D NV 63778/13735 L1,Mv,B Lagmanshagasjön 142 6D NV 63825/ L2,Pf,Se Valån Norra Vallsjön 151 6D SO /13775 L2,Pf,Se Svanån Rassjön 161 6D NO /13863 L2,Pf,Se Älgån Älgån 171 Nedströms Bottnaryd 7D SO 6422/13844 L1 8

9 Recipientkontrollen i Nissan # # # 161 # 142 # 141 # # # 44 # # # 7 HYLTEBRUK # 41 # # # # # # 131 # # # # GNOSJÖ # 111 # 117 GISLAVED # # # 9 # ANDERSTORP ## # # # 8,1 # 8 # 62 SMÅLANDSSTENAR 63 # 3 OSKARSTRÖM 2 # 11 # 1 HALMSTAD Figur 1. Schematisk karta över provpunkternas läge i Nissans avrinningsområde. Lokalernas namn framgår av tabell 2. 9

10 Recipientkontrollen i Nissan 27 Sedimentprovtagningen i sjöar gjordes enligt BIN SR 1 (Naturvårdsverket rapport 318, 1986). Fem prover togs med rörhämtare i sjöns djuphåla. Propparna skiktades i 2 cm skikt som blandades till samlingsprov. Tre av skikten (-2 cm, 8-1 cm och 18-2 cm) analyserades sedan med avseende på tungmetaller, PCB, PAH, TOC, tot-n, tot-p, glödförlust och torrsubstans. Miljögiftsundersökning, s k screening av prioriterade ämnen enligt EU.s ramdirektiv för vatten utfördes i tre provpunkter med passiva provtagare av typen SPMD (Semi Permeable Membrane devices). UTVÄRDERING Rapportering och utvärdering har i huvudsak följt de råd och riktlinjer som Naturvårdsverket ställt upp (Naturvårdsverket 4913, 492, 3627, 3628, 86:3, 4147). Vid klassning av tillstånd och bedömning av avvikelse för vattenkemiska parametrar och metaller har medelvärden, medianvärden respektive minvärden använts på värden från de tre senaste åren enligt tabell 3. Naturliga bakgrundshalter för avvikelseklassningen av fosfor, kväve och alkalinitet har erhållits från länsstyrelserna i Jönköpings och Hallands län tabell 4. Alla kemiska grunddata för 27 finns redovisade i bilagorna 2-7. En mer detaljerad beskrivning av vilka gränsvärden som använts för tillståndsklassningarna finns i bilaga 9. Transporter och arealförluster av totalfosfor, totalkväve, nitratkväve och TOC samt i förekommande fall metaller har beräknats där det finns tillförlitliga vattenföringsuppgifter. Vid de provpunkter där dygnsmedelvärden för vattenföringen finns tillgängliga har transporterna beräknats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (rapport 4913). I övriga provpunkter har beräkningarna gjorts med veckomedelvärden på vattenföringen (PULS-data). Data finns redovisade i bilaga 8. En större bottenfaunaundersökningar genomförs under varje treårsperiod på sammanlagt 15 lokaler i rinnande vatten och i 9 sjöar, senast 26. Årligen undersöks fyra lokaler i rinnande vatten. Primärresultat för 27 redovisas i bilaga 1. Proverna har analyserats och bedömts i enlighet med svensk och europeisk standard (SS EN respektive Tabell 3. Beräkningsgrunder för tillståndsklassning och bedömning av påverkansgrad. Parameter Värde Parameter Värde Tot-P Medel 5-7 Grumlighet Medel 5-7 Tot-N Medel 5-7 Siktdjup Medel 5-7 Tot-N/tot-P kvot Medel 5-7 Alkalinitet Median 5-7 Arealförlust tot-p/n Medel 5-7 ph Median 5-7 Syre Min 5-7 Metaller i vatten Medel 5-7 TOC Medel 5-7 Metaller i vattenmossa Medel 5-7 Färg Medel 5-7 1

11 Recipientkontrollen i Nissan 27 Tabell 4. Naturliga bakgrundshalter av fosfor, kväve och alkalinitet. Värdena är framräknade av länsstyrelserna i Hallands och Jönköpings län. Nr Fosfor Kväve Alk. Nr Fosfor Kväve Alk. (µg/l) (mg/l) (mekv/l) (µg/l) (mg/l) (mekv/l) 1 19,3, ,3,1 2 19,3, ,4, ,3, ,4, ,3, ,26, ,3, ,24,15 6,1 17,3, ,23, ,3, ,29, ,3, ,29,25 8,1 15,3, ,29, ,3, ,29, ,3, ,29, ,3, ,29, ,3, ,29, ,3, ,3, ,23, ,3, ,25, ,32, ,3, ,3, ,33, ,23, ,29, ,22, ,3, ,32, ,29,2 SS 2819), Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning, Medin m fl (2) samt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (sjöar och vattendrag). Undersökningar av planktiska alger har gjorts i sex sjöar. Analysförfarande och bedömningsgrunder redovisas tillsammans med 27 års artlistor i bilaga 11. Kiselalgsanalysen utfördes enligt metod SS-EN 1447 (SIS 25) och Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning, Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 25). Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique). I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna % PT (Pollution Tolerante valves) och TDI (Trophic Diatom Index). Uträkningen av kiselalgs-index gjordes med hjälp av programvaran Omnidia ( Vidare har surhetsindexet ACID (Acidity Index for Diatoms), som visar vilken ph-regim vattendraget tillhör, beräknats. Samtliga index finns beskrivna i Bakgrundsrapporten till revideringen av bedömningsgrun-derna (Kahlert, Andrén & Jarlman 27). Lokalbeskrivningar, artlistor och resultat redovisas i bilaga 12. Analysresultat för miljögiftsundersökningen redovisas i bilaga 7. I bilaga 13 och 14 redovisas kemidata från kalkeffektuppföljningen i Hallands respektive Jönköpings län. 11

12 Recipientkontrollen i Nissan 27 RESULTAT NEDERBÖRD OCH TEMPERATUR Uppgifter om nederbörd och temperatur har hämtats från väderstationen Torup belägen inom Nissans avrinningsområde (SMHI, Väder och Vatten 27). Torup ligger i den södra delen av avrinningsområdet. Under 27 var temperaturen över det normala, speciellt under första halvåret (figur 4). Störst temperaturskillnad jämfört med normalvärden uppmättes i januari (5,2 C). År 27 avvek nederbörden från det normala under flertalet månader. Särskilt regnrika var januari, maj- september (figur 2). Oktober och november var däremot relativt nederbördsfattiga. Den stora nederbörden från försommaren till tidig höst resulterade i ovanligt höga flöden (figur 3 och 5). Även januari som var nederbördsrik uppvisade kraftigt förhöjda flöden. Nederbörd (mm) Torup 27 Torup medel ( ) Månad Figur 2. Nederbörd per månad under 27 och medelnederbörd under perioden vid Torup. Flöde (m 3 /s) 16 Nissan (27) Nissan ( ) Månad Figur 3. Månadsmedelflöde i PMK-punkten 1 Nissan (Slottsmöllan) under 27 och perioden

13 Recipientkontrollen i Nissan 27 Temperatur ( C) Torup 27 Torup medel ( ) Månad Figur 4. Medeltemperatur per månad under 27 och medeltemperatur under vid Torup. Vattenföring (m 3 /s) Flöde Provtagning Vecka nr Figur 5. Provtagningstillfällen under 27 i förhållande till uppmätt flöde vid provpunkt 2 i Nissan. Som helhet var medelflödet vid provpunkt 1 i Nissan 61,9 m 3 /s vilket är betydligt högre än medelvärdet för de senaste åren ( ) som är 43,8 m 3 /s (figur 9). Provtagningen 27 har i några fall skett vid tidpunkter före eller efter flödestoppar (figur 5) vilket innebär att de transportberäkningar som utförts 27 sannolikt underskattar den verkliga årstransporten något för flödesberoende parametrar. NÄRINGSÄMNEN/EUTROFIERING Tillstånd och avvikelse Kemi Näringstillståndet i sjöar och vattendrag kan klassas utifrån halten av totalfosfor i vattnet. Den klassning som gjorts utifrån medelvärden under perioden redovisas i bilaga 1 och i figur 6. Halterna av fosfor ökar i allmänhet ju längre ner i vattensystemet man kommer, med en ökande näringsrikedom och ökad biologisk produktion som följd. Detta är till stor del en följd av att vattendraget tillförs näringsämnen från fler och större utsläppskällor och att andelen jordbruksmark ökar längre ner i avrinningsområdet. Jämfört 13

14 Recipientkontrollen i Nissan 27 Tabell 5. Bedömning av påverkan och tillstånd 27 med avseende på näringsämnen/organisk belastning vid de biologiska undersökningarna i rinnande vatten och i sjöar. 27 näringsämnen/organiskt material Vattendrag Bottenfauna Kiselalger påverkan statusklassning Nissan 1 Nissan ingen eller obet. 2 Nissan ingen eller obet. hög status 5 Nissan ingen eller obet. 8 Nissan hög status Anderstorpaån 111 Anderstorpaån hög status Västerån 141 Västerån ingen eller obet. Sjö Planktiska alger tillstånd påverkan Nissan 11 S. Gussjön näringsfattigt svag Kilan 46 Majsjön näringsfattigt tydlig Färgån 61 Södra Färgen näringsfattigt svag 62 Fjällen näringsfattigt svag 63 Jällunden måttl. näringsrikt svag Anderstorpaån 115 Hären måttl. näringsrikt tydlig med de naturliga bakgrundshalter som framräknats av respektive länsstyrelse är halten av totalfosfor förhöjd vid flera provpunkter. Vid de flesta lokalerna var dock halten endast obetydligt eller tydligt förhöjd (mindre än dubbla bakgrundshalten). Kraftigt förhöjda halter har dock mätts upp i en av de undersökta sjöarna, Hestrasjön (44), där avvikelsen var stor. Nedfallet av luftburna kväveföreningar är stort i sydvästra Sverige. Detta märks i undersökningsresultaten, med höga eller mycket höga totalkvävehalter vid de flesta provpunkter i vattensystemet (bilaga 1 och figur 7). Jämfört med naturliga bakgrundshalter är också avvikelsen stor eller mycket stor på många håll. Särskilt höga kvävehalter finns nedströms lokala utsläppskällor som flera kommunala reningsverk och nedströms deponeringsanläggningar, till exempel nedströms Bårabo deponi (51, Skvallran), Gnosjö avloppsreningsverk (117, Götarpsån) och Gnosjö slamtipp (132, Dummebäcken). Biologi Ett flertal typer av biologiska undersökningar har genomförts under året, bl a med syftet att bestämma tillstånd och påverkan av näringsämnen. I rinnande vatten har bottenfaunan undersökts vid 4 provstationer och kiselalger vid tre stationer. Bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organisk belastning vid alla lokaler. Kiselalgsundersökningarna indikerade näringsfattiga miljöer och klassade alla tre provpunkter 14

15 Recipientkontrollen i Nissan 27 Fosfortillstånd i Nissans avrinningsområde, treårsmedelvärden #S #S #S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S GNOSJÖ GISLAVED #S #S #S #S#S ANDERSTORP #S #S #S #S SMÅLANDSSTENAR #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S Totalfosfor Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Figur 6. Näringstillstånd med avseende på medelhalten av totalfosfor (25-27) i Nissans avrinningsområde. 15

16 Recipientkontrollen i Nissan 27 Kvävetillstånd i Nissans avrinningsområde, treårsmedelvärden #S #S #S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S GNOSJÖ GISLAVED #S #S #S #S#S ANDERSTORP #S #S #S #S SMÅLANDSSTENAR #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S Totalkväve Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Figur 7. Tillstånd med avseende på medelhalten av totalkväve (25-27) i Nissans avrinningsområde. 16

17 Recipientkontrollen i Nissan 27 Transporter P-tot N-tot Älgån,37 2,4 12 P-tot N-tot 1,8 98,1 141 P-tot N-tot Västerån,64 53,8 131 P-tot N-tot 121 P-tot N-tot Hylteån Källerydsån,26 2,5,54 31,2 117 P-tot N-tot 9 P-tot N-tot 1,6 75,2 7, Anderstorpaån 8 P-tot N-tot 19,1 736 P-tot N-tot 2,94 98,2 45 P-tot N-tot 7 P-tot N-tot 1,1 71,5 18, P-tot N-tot 3, P-tot N-tot 29, P-tot N-tot Kilan 6, P-tot N-tot Lillån,28 24,5 2 P-tot N-tot 39,2 159 Sennan 1 P-tot N-tot 39, P-tot N-tot,71 62,3 Figur 8. Schematiskt diagram över transporten (ton/år) av totalfosfor och totalkväve i Nissans huvudfåra samt i de nedre delarna av de större biflödena 27. med hög status (tabell 5). Nio av sjöarna undersöktes 26 med avseende på bottenfaunan i litoralen och profundalen. Bedömningarna varierade i 8 av sjöarna mellan näringsfattiga och måttligt näringsrika och som ej eller obetydligt påverkade av näringsämnen/organiskt material. I 115 Hären indikerade bottenfaunan ett näringsrikt tillstånd. I sex av sjöarna har undersökningar av planktiska alger genomförts. Planktonsamhällena indikerade näringsfattiga till måttligt näringsrika förhållanden i sjöarna (tabell 5). Jämfört med ursprungliga förhållanden bedömdes påverkansgraden vara svag till tydlig. 17

18 Recipientkontrollen i Nissan 27 Ton/år P-tot Ton/år 2 N-tot Ton/år NO 23 -N m 3 /år 8 Vattenföring Figur 9. Transporter (punkter) av totalfosfor, totalkväve och nitrat/nitritkväve samt vattenföring i provpunkt 1 Nissan Linjen visar glidande treårsmedelvärde. Transporter Transportberäkningar för totalfosfor, totalkväve och nitrat + nitritkväve samt beräkningar av arealförluster har genomförts i 18 punkter i Nissans huvudfåra och i de nedre delarna av de större biflödena (bilaga 8). Transporten av fosfor och kväve för provpunkt 1 27 redovisas i figur 8. Närmast mynningen till Kattegatt, provpunkt 1, har årstransporten i medeltal ( ) varit 36,4 ton för totalfosfor, ton för totalkväve och 479 ton för 18

19 Recipientkontrollen i Nissan 27 nitrat+nitrit kväve. Under det senaste året har 39,2 ton totalfosfor och 1681 ton totalkväve transporterats förbi provpunkt 1 (figur 8 och 9). Transporten av näringsämnen har alltså varit högre än normalt under 27. Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnaderna i vattenföringen (figur 9). När det gäller fosfortransporten är förklaringen till de relativt låga värdena från de senaste åren att det finns en trend med sjunkande fosforhalter i de nedre delarna av Nissans huvudfåra (bilaga 1). Under 25 släpptes det ut ca 4,1 ton totalfosfor och ca 274 ton totalkväve från större tillståndspliktiga punktkällor (Ericsson 26). Detta utgjorde ca 13 respektive 22 procent av den totala transporten i provpunkt 1. Dessa siffror kan betraktas som maxvärden på andelen vid uttransporten i havet eftersom en del av utsläppen fastläggs högre upp i avrinningsområdet via retention. En stor andel av den totala transporten av näringsämnen kommer alltså från mindre källor eller från omgivande mark. SYRETILLSTÅND OCH SYRETÄRANDE ÄMNEN Tillstånd och avvikelse Låga syrgashalter i sjöars bottenvatten kan vara ett tecken på en för hög tillförsel av näringsämnen och om låga halter uppstår kan de medföra skador på det biologiska livet i sjön. I vissa sjöar är dock syrgashalterna låga på grund av naturgivna förutsättningar som t ex en liten vattenvolym under språngskiktet eller en hög halt av humus i vattnet. Samtliga sjöar som undersöks i Nissans avrinningsområde har syrefattiga eller syrefria förhållanden i det djupaste bottenvattnet, åtminstone vissa år. Tillståndsklassningen görs dock numera på det djupaste djup som motsvarar minst 1 % av sjöns bottenyta. Trots detta mättes under den senaste treårsperioden syrefria eller nästan syrefria förhållanden upp i bottenvattnet i S Färgen (61), Jällunden (63), Hären (115), Lagmanshagasjön (142), N Vallsjön (151) och Rasjön (161). Ett syrefattigt tillstånd mättes upp i Hestrasjön (44). Den huvudsakliga orsaken är troligen i de flesta fall en hög syreförbrukning på grund av höga humushalter i vattnet. Dessa är mer eller mindre naturliga men åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen till sjöarna kan ändå sägas vara viktiga. I rinnande vatten syresätts vattnet vanligen effektivt från luften. Undersökningen visar också på förhållandevis höga syrehalter i de flesta vattendragen. Ett undantag är t ex Götarpsån (119) där låga syrehalter mäts upp vissa somrar. Eftersom strömlevande djur vanligen kräver förhållandevis höga syrehalter kan problem förekomma för känsliga arter vid syrefattiga åsträckor. Transporter Totalt transporteras det i medeltal ( ) ut cirka ton syretärande ämnen (TOC) till havet från Nissan varje år (figur 1). Transporten under 27, ton/år, kan därmed sägas varit ovanligt hög. De tre senaste åren har transporten varierat kraftigt 19

20 Recipientkontrollen i Nissan 27 Ton/år 4 TOC Figur 1. Transporter (punkter) av TOC i provpunkt 1 Nissan Linjen visar glidande treårsmedelvärde. med en låg transport 25 och en hög 27. Orsaken till variationen är den varierande vattenföringen (figur 9). En stor del av TOC (totalt organiskt kol) utgörs av humusämnen som läcker från främst myrrika skogsområden. LJUSFÖRHÅLLANDEN Färgtalen, som i huvudsak mäter vattnets halt av humusämnen, är i de flesta provpunkter i rinnande vatten mycket höga (färgtal > 1), figur 11. Särskilt humöst vatten förekommer i Skvallran (51 och 55) i Klubbåns avrinningsområde. I de flesta av sjöarna är färgvärdena också höga med starkt färgat vatten. I Majsjön (46), N Vallsjön (151) och Rasjön (161) är vattnet betydligt färgat (figur 11 och bilaga 1). Vattendragens färgvärden varierar till stor del med nederbördsmängden så att vattnets färg ökar under nederbördsrika perioder. Det är normalt med höga färgvärden i Nissans vattensystem, men på grund av att de senaste åren varit förhållandevis nederbördsrika med ovanligt höga flöden har vattnets färg varit ytterligare förhöjd. Med undantag av Hestrasjön, som har ett mycket litet siktdjup, har de undersökta sjöarna i Nissans avrinningsområde ett litet till måttligt siktdjup. Vattendragens grumlighet är vid de flesta provpunkterna måttlig till betydlig. Betydligt grumliga vatten förekommer främst i de nedre delarna av Nissans huvudfåra samt i Kilans och Källerydsåns vattensystem. De två lokalerna i Klubbåns vattensystem (51 och 55) samt Hestrasjön (44) i Kilans vattensystem har i allmänhet ett starkt grumligt vatten. SURHETSTILLSTÅND Kemi Nissans avrinningsområde ligger i ett av de mest försurningspåverkade områdena i Sverige. Belastningen av försurande ämnen via nederbörden är hög och markerna i avrinningsområdet har en relativt låg motståndskraft mot försurning. Trots detta och tack vare den 2

21 Recipientkontrollen i Nissan 27 Ljusförhållanden i Nissans avrinningsområde, treårsmedelvärden #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S GNOSJÖ GISLAVED #S #S #S #S#S ANDERSTORP #S #S #S #S SMÅLANDSSTENAR #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S #S #S#S #S #S OSKARSTRÖM #S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S Vattenfärg Ej eller obetydligt färgat vatten Svagt färgat vatten Måttligt färgat vatten Betydligt färgat vatten Starkt färgat vatten Figur 11. Tillståndet med avseende på vattnets färgtal i Nissans avrinningsområde (medelvärde 25-27). 21

22 Recipientkontrollen i Nissan 27 Försurningstillstånd i Nissans avrinningsområde, treårsminvärden #S #S #S #S #S #S #S #S #S#S#S #S#S #S #S #S #S #S#S #S#S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S#S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S HALMSTAD #S #S #S Figur 12. Försurningstillstånd med avseende på buffertkapacitet (minvärden under perioden 25-27) i Nissans avrinningsområde. Stora prickar visar stationer provtagna av Nissans Vattenvårdsförbund och PMK-punkten. Små prickar visar provstationer från länens kalkeffektkontroll. #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S GNOSJÖ #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S GISLAVED #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S ANDERSTORP #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S SMÅLANDSSTENAR #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S Alkalinitet #S #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S Mycket god buffertkapacitet God buffertkapacitet Svag buffertkapacitet Mycket svag buffertkapacitet Ingen eller obetydlig buffertkapacitet 22

23 Recipientkontrollen i Nissan 27 kalkningsverksamhet som bedrivs i stora delar av avrinningsområdet visar alkalinitetsmätningarna på en god buffertkapacitet (medianvärdet >,1 mekv/l) i många av de undersökta provpunkterna. Jämfört med de framräknade naturliga bakgrundshalterna märks dock en avvikelse på en del håll, även där buffertkapaciteten klassas som god. Kalkningarna klarar dock inte alltid av att upprätthålla höga ph-värden. Särskilt kritiska är perioder med hög vattenföring då så kallade surstötar kan förekomma. Dessa kan vara mycket allvarliga för djurlivet, eftersom känsliga arter kan försvinna även om surstöten har en mycket kort varaktighet. Allvarligt är också att de miljövinster man uppnått med flera års kalkningar kan spolieras på bara några få timmar. Det är därför viktigt att utvärdera förekomsten av surstötar. Vid utvärderingen har även data från Länsstyrelserna kalkeffektkontroll använts (se bilaga 13 och 14). Under den senaste treårsperioden har möjliga surstötar med obefintlig alkalinitet uppmätts på många håll i avrinningsområdet (figur 12). Situationen kan sägas vara allvarlig i de provpunkter där ingen eller obetydlig buffertkapacitet mätts upp. I en del av dessa provpunkter har det sannolikt skett skador på djurlivet i vattnet. Biologi Bottenfaunaundersökningarna i rinnande vatten visade på ingen eller obetydlig påverkan av försurning vid de undersökta lokalerna. Detsamma gäller för sjöarna där bottenfaunan i samtliga undersökta sjöar bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av försurning 26. Den kalkningsverksamhet som bedrivs fungerar alltså tillfredsställande i flertalet av de större vattendragen och sjöarna. METALLER Tillstånd och avvikelse Nissans avrinningsområde ligger i en relativt metallbelastad region. Belastningen härrör dels från luftburna föroreningar och dels från läckage från omgivande marker. Dessutom förekommer lokalt förhöjda metallhalter nedströms punktutsläpp från deponier och industrier. De ämnen som generellt är förhöjda, jämfört med ett ursprungligt tillstånd, är bly, koppar, zink och kadmium. För vissa metaller kan analyser av vatten antyda högre halter än analys av vattenmossa. Anledningen är att en stor del av metallerna i vattnet kan vara bundna till humus eller partiklar och därför inte är biologiskt aktiva. Analys av vattenmossa ger därför att bra mått på mängden biologiskt tillgängliga metaller. Metallundersökningen i vatten (bilaga 4) visade att de flesta undersökta tungmetallerna förekom i låga halter. I Anderstorpaåns vattensystem var dock halten av koppar måttligt hög vid provpunkt 117. För koppar och nickel var halterna tydligt högre i Anderstorpaån än i Nissans huvudfåra (figur 13). Jämfört med naturliga bakgrundsvärden var avvikelsen 23

24 Recipientkontrollen i Nissan 27 stor för bly och mycket stor för nickel i Anderstorpaån (111). I Anderstorpaån (117) var avvikelsen mycket stor för nickel och i Nissan (1) var avvikelsen stor för kadmium och krom. Vad gäller bor, som analyseras i punkterna 51 och 55 nedströms respektive uppströms Bårabo deponi, har de uppmätta halterna under treårsperioden varit låga och legat under analysmetodens detektionsgräns (bilaga 4). Metallundersökningen av vattenmossa (bilaga 5 och figur 14) visade att de flesta metallerna förekom i låga till måttligt höga halter. Höga kromhalter uppmättes dock i några enstaka provpunkter och i 119 Götarpsån uppmättes en mycket hög nickelkhalt. MILJÖGIFTER Flera miljöfarliga ämnen, bl a spår av bekämpningsmedel, uppmättes i mätbara halter vid miljögiftsundersökningen (bilaga 7). Halterna var dock betydligt lägre än EQS-värdena (Environmental Quality Standards, miljökvalitatsnormen) för respektive ämne och för flera ämnen låg halten under detektionsgränsen för analysmetoden. Resultaten var för flera ämnen också i nivå med andra undersökningar i jämförbara vattendrag i södra Sverige (Lindström 26, Naturvårdsverket 28). 4, 3, 2, 1,, Koppar (Cu) µg/l , 5, 4, 3, 2, 1,, Krom (Cr) µg/l Nickel (Ni) µg/l 25 Zink (Zn) µg/l Figur 13. Metallhalter i vatten (medelvärden under perioden 25-27) vid 5 provstationer i Nissans avrinningsområde. Linjerna visar den nedre gränsen för låg respektive måttligt hög halt. 24

25 Recipientkontrollen i Nissan Koppar (Cu) mg/kg ts , Krom (Cr) mg/kg ts , Nickel (Ni) mg/kg ts , Zink (Zn) mg/kg ts , Figur 14. Metallhalter i vattenmossa (medelvärden under perioden 25-27) vid 18 provstationer i Nissans avrinningsområde. Linjerna visar de nedre gränserna för måttligt höga respektive höga halter för metallerna koppar, krom och nickel. För zink visar linjen den nedre gränsen för en måttligt hög halt. 25

26 Recipientkontrollen i Nissan 27 REFERENSER Armitage, P.D., Moss, D., Wright, J.F., och Furse, M.T The performance of a new biological water quality score system based on macroinvertebrate response over a wide range of unpolluted running-water sites. Water Res., 17: Asplund, G On the origin of organohalogens found in the environment. Doktorsavhandling, Universitetet i Linköping. Björklund, I Metaller i gädda från svenska skogssjöar. SNV Rapport Ehnström, B., Gärdenfors, U. & Lindelöw, Å Rödlistade evertebrater i Sverige Databanken för hotade arter, SLU, Box 77, 75 7 Uppsala. Engblom, E. & Lingdell, P-E Bottenfaunans användbarhet som ph-indikator. - SNV PM Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1985a. Hur påverkar reningsverk med olika fällningskemikalier bottenfaunan? - SNV PM 1798 Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1985b. Hur påverkar kalkdoserare bottenfaunan? - SNV PM Engblom, E. & Lingdell, P-E Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets naturskyddsområden? - SNV PM Engblom, E. & Lingdell, P-E. & Nilsson, A.N Sveriges bäckbaggar (Coleoptera, Elmididae) - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. - Ent. Tidskr. 111: Ericsson, U., Liungman, M., Nilsson, C. och Medin, M. 21. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen 2. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Ericsson, U., Sundberg, I., Meissner, Y. och Medin, M. 22. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Ericsson, U., Sundberg, I. 23. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen 22. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. 26

27 Recipientkontrollen i Nissan 27 Ericsson, U., Sundberg, I. 24. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen 23. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Ericsson, U. 25. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen 24. Medins Biologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Ericsson, U., Palmkvist, J. 26. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen 25. Medins Biologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Ericsson, U., Henricsson, A. 27. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen 26. Medins Biologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Eriksson, M.O.G., Henrikson, L. & Oscarson, H.G Försurningseffekter på sötvattenmollusker i Älvsborgslän, - Länstyrelsen i Älvsborgs län, naturvårdsenheten 1981:2. Forchhammer, K., Bank, A.& Sultan, D. 2. Översiktliga undersökningar av sediment i Viskans avrinningsområde Golder Grundteknik KB. Rapport till länsstyrelsen i Västra Götaland 2. Granmo, Å., Jonsson, P., Brydsten, L., Ekelund, R., Magnusson, K., Berggren, M Long-term degradation test with coastal Baltic Sea sediments contaminated with extractable organic halogens. In: Environmental fate and effects of bleached pulp mill effluents, Södergren, A. (ed.), Swedish Environmental Protection Agency, Report 431, pp Henrikson, B.I., Henrikson, L., Nyman, H.G. & Oscarson, H.G ph och predation - populationsreglerande faktorer i försurade sjöar? - Zoologiska inst., Göteborgs universitet, Rapport till Fiskeristyrelsen. Henriksson-Fejes och Steiner, Eva Miljögifter i Älvsborgs län. Bakgrundshalter i källsjöar. Rapport 1992: 11, Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Kahlert M., Andrén C. & Jarlman A. 27. Bakgrundsrapport för revideringen 27 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag. Rapport SLU, Miljöanalys, vol. 27:23, 32pp. ( KM-LABORATORIERNA AB Årsrapport för samordnade recipientkontrollen Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. KM-LABORATORIERNA AB Samordnad recipientkontroll Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Lindeström, L Metaller och stabila organiska ämnen i Munksjön. Miljö- ForskarGruppen Fryksta 2. Rapport F

28 Recipientkontrollen i Nissan 27 Lindström, P. 26. Miljögifter i ytvatten -en studie av förekomsten av vattendirektivsämnen och andra miljögifter i västsvenska ytvatten. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 26:68. Lithner, G Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 2. Metaller. SNV Rapport Medin, M., Ericsson, U. & Nilsson, C Årsrapport för recipientkontrollen Analycen AB och Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Medin, M., Ericsson, U., Nilsson, C. & Sundberg, I Årsrapport för recipientkontrollen Analycen AB och Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Medin, M., Ericsson, U., Nilsson, C. & Sundberg, I Årsrapport för recipientkontrollen Medins Sjö- och Åbiologi AB och KM-lab. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Medin M. 21. Sedimentundersökning i Viaredssjön hösten 2. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Lygnerns Vattenvårdsförbund. Medin, M., Ericsson, U., Nilsson, C., Sundberg, I. och Nilsson, P. A. 22. Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Metcalfe, Janice L Biological water quality assessment of running waters based on macroinvertebrate communities: History and present status in Europe. Environ. Polut. 6: Märileinen, J.J. och Hynynen, J Benthic invertebrates in relation to acidity in finnish forest lakes. I : Acidification in Finland. Eds. Kauppi, P., Anttila, P. och Kentämies, K. pp Naturvårdsverket Recipientkontroll vatten. Del 1, Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 318. Naturvårdsverket Recipientkontroll vatten. Del 2, Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 319. Naturvårdsverket Recipientkontroll vatten. Allmänna råd. SNV Rapport 86:3. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Allmänna råd. SNV Rapport 9:4. Naturvårdsverket Metallerna och miljön. MIST, SNV Rapport

29 Recipientkontrollen i Nissan 27 Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Kust och hav, Rapport Naturvårdsverket 25. Handbok för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 2:2, ( Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( Arbete-med-naturvard/Vattenforvaltning/Handbok-274/) Naturvårdsverket 28. Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten, Rapport 581. Olausson, G., Fehrm, B., Holmstrand, O. & Svensson, Ch Nissans vattenvårdsförbund Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Otto, C. & Svensson, B.S Properties of acid brown waters in southern Sweden. - Arch. Hydrobiol. 99: Persson, G. & Olsson, H Eutrofering i svenska sjöar och vattendrag - tillstånd, utveckling, orsak och verkan. Naturvårdsverket Rapport Raddum, G.G. & Fjellheim, A Acidification and early warning organisms in freshwaters in western Norway. - Verh. Internat. Verein. Limnol. 22: SIS Swedish Standard Institute 23. Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS Swedish Standard Institute 25. Svensk Standard, SS-EN 1447:25, Water quality- Guidance identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. SMHI De svenska vattendragens arealförhållanden. Del 12, Lagan, Nissan, Ätran, Viskan m fl. Meddelanden från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ser. C Nr. 2. SMHI Väder och vatten -En tidning från SMHI - Januari December SMHI, Norrköping. Sundberg, I., Ericsson, U. & Medin, M Årsrapport för recipientkontrollen Medins Sjö- och Åbiologi AB och KM-lab. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. 29

30 Recipientkontrollen i Nissan 27 Sundberg, I., Ericsson, U. & Medin, M Årsrapport för recipientkontrollen Medins Sjö- och Åbiologi AB och KM-lab. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Sundberg, I., Ericsson, U., Nilsson, C. & Medin, M Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen Medins Sjö- och Åbiologi AB och KM-lab. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Sundberg, I., Ericsson, U., Nilsson, C. & Medin, M. 2. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Wiederholm, T Use of benthos in lake monitoring. J. Water Pollut. Control Fed. 52(3): Wiederholm, T Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. SNV Rapport Wiederholm, T (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport Wiederholm, T (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1 kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket rapport 492. Wiederholm, T (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2 biologiska parametrar. Naturvårdsverket rapport

31 Bilaga 1 RESULTAT LOKAL FÖR LOKAL

32

33 1. Nissan, Slottsmöllan (PMK) Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse P-tot (mg/l),23 Måttligt hög halt,19 Ingen eller obet. N-tot (mg/l),97 Hög halt,3 Mycket stor NO 2/3 (mg/l),41 - NH4-N (mg/l),84 Mycket låg halt,15 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),1,5 1,5 1,,5, , Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år) 37,5 - Arealförlust P (kg P/ha år),14 Måttligt höga förluster Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) 5,25 Höga förluster 8 Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Organiskt material (mg/l) 14,2 Hög halt 4 3 TOC (mg/l) Bilaga 1

34 1. Nissan, Slottsmöllan (PMK) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 164 Starkt färgat vatten 4 3 Färgtal Surhet/försurning Median Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Alkalinitet (mekv/l),2 Mycket god buffertkapacitet,32 Måttlig ph 6,77 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),4 ph 6,13,8,6,4,2, Alkalinitet (mekv/l) ph Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 2,4 Låg halt 1 Tydlig Zn (µg/l) 13,4 Låg halt 3 Tydlig Cd (µg/l),59 Låg halt,3 Stor Pb (µg/l),74 Låg halt,5 Tydlig Cr (µg/l) 1,21 Låg halt,2 Stor Ni (µg/l) 1,8 Låg halt,5 Tydlig Transport Al (ton/år) 376 Cd (ton/år),72 Pb (ton/år) 1,22 Co (ton/år),56 Cr (ton/år) 3,72 Zn (ton/år) 2,8 Cu (ton/år) 2,78 Ni (ton/år) 1,74 Si (ton/år) 4779 Bilaga 1

35 1. Nissan, Slottsmöllan (PMK) Bottenfauna Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Shannons diversitetsindex 3,88 Högt index 2,95 Ingen eller liten ASPT-index 5,9 Måttligt högt index 6 Ingen eller liten Danskt faunaindex 7 Mycket högt index 5 Ingen eller liten Surhetsindex 1 Högt index 6 Ingen eller liten Bedömning av påverkansgrad Försurningspåverkan A A A A A A=ingen eller obetydlig påverk. Näringsämnen/organiskt mtrl. A A A A A B=betydlig påverkan Annan påverkan A A A A A C=stark eller mycket stark påv. 6 Antal taxa 3 Individtäthet (antal/m 2 ) Syntes De vattenkemiska analyserna visar att vattnet är måttligt näringsrikt samt att kvävehalten är kraftigt förhöjd. Halten av totalfosfor är ungefär i nivå med halten vid provpunkt 2, som är belägen drygt 6 km längre uppströms, mellan Sennan och Oskarström. Totalkvävehalten är något förhöjd jämfört med provpunkt 2. Belastningen av näringsämnen/organiskt material bedöms inte ha någon negativ effekt på bottenfaunan. I samband med mycket hög vattenföring i mitten av juli 24 uppmättes ett förhållandevis lågt phvärde och en obefintlig alkalinitet. Mätningen utfördes mitt i flödestoppen och så låga värden har inte uppmätts sedan början av åttiotalet. Bottenfaunans sammansättning senare under hösten visade dock att surstöten inte innebar försurningsproblem för bottenfaunan. Undersökning av metaller i vatten visar på genomgående låga halter. Jämfört med bakgrundsvärden är avvikelsen dock stor för kadmium och krom samt tydlig för koppar, zink, bly och nickel. Vid 26 års bottenfaunaprovtagning påträffades den rödlistade bäcksländan Brachyptera braueri samt flera ovanliga arter: trollsländan Calopteryx splendens, nattsländan Brachycentrus subnubilus och skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis. Vid 27 års provtagning återfanns inte några ovanliga eller rödlistade arter. Bilaga 1

36 2. Nissan, nedströms Oskarström Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse P-tot (mg/l),2 Måttligt hög halt,19 Ingen eller obet. N-tot (mg/l),859 Hög halt,3 Stor NO 2/3 (mg/l),296 -,1 Totalfosfor (mg/l),8,6,4,2, , Totalkväve (mg/l) 1,5 1,,5, Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år) 3,9 - Arealförlust P (kg P/ha år),12 Måttligt höga förluster Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) 5,15 Höga förluster 8 Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,1 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 15,1 Hög halt 2 Syre (mg/l) TOC (mg/l) Bilaga 1

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 403 i Västerån vid Strömmen. Medins. Biologi Kemi Miljö

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 403 i Västerån vid Strömmen. Medins. Biologi Kemi Miljö NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 25 Provplats 43 i Västerån vid Strömmen. Medins Biologi Kemi Miljö Mölnlycke 26-5 - 12 Ulf Ericsson & Jenny Palmkvist Recipientkontrollen i Nissan 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 1401 i Västerån. Medins. Biologi Kemi Miljö

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 1401 i Västerån. Medins. Biologi Kemi Miljö NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 26 Provplats 141 i Västerån. Medins Biologi Kemi Miljö Mölnlycke 27-5 - 2 Ulf Ericsson & Anna Henricsson Recipientkontrollen i Nissan 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 22 Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 23-5 - 22 Ulf Ericsson Iréne Sundberg Recipientkontrollen i Nissan 22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 UNDERSÖKNINGARNAS

Läs mer

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 23 Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 23-5 - 7 Ulf Ericsson Iréne Sundberg Recipientkontrollen i Nissan 23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 UNDERSÖKNINGARNAS

Läs mer

Nissanss vattenvårdsförbund

Nissanss vattenvårdsförbund Nissanss vattenvårdsförbund Recipientkontrollen 29 Jenny Palmkvist Ulf Ericsson Per-Anders Nilsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 333 Mölnlycke Tel 31-338 35 4 Fax 31-88 41 72 www.medins-biologi.se

Läs mer

Ätrans recipientkontroll 2012

Ätrans recipientkontroll 2012 Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%

Läs mer

Nissans vattenråd. Recipientkontrollen 2014

Nissans vattenråd. Recipientkontrollen 2014 Nissans vattenråd Recipientkontrollen 214 Hanna Larsson Per-Anders Nilsson Ylva Meissner Ingrid Hårding Karin Johansson Jenny Palmkvist Alf Engdahl Ulf Ericsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33

Läs mer

Nissans vattenråd. Recipientkontrollen

Nissans vattenråd. Recipientkontrollen Nissans vattenråd Recipientkontrollen 16 17-5-15 Nissans vattenråd 16 Rapportdatum: 17-5-15 Version: 1. Projektnummer: 2899 Uppdragsgivare: Utförare: Författare: Kvalitetsgranskare: Medverkande: Underleverantörer:

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 29 Medins Biologi AB Mölnlycke 21-5-2 Martin Liungman Ingrid Hårding Anders Boström Anna Henricsson Mikael Christensson Medins Biologi

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska

Läs mer

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

LYGNERNS VATTENRÅD Recipientkontrollen i Rolfsån 2011

LYGNERNS VATTENRÅD Recipientkontrollen i Rolfsån 2011 LYGNERNS VATTENRÅD Recipientkontrollen i Rolfsån 211 Alf Engdahl Robert Rådén Ingrid Hårding Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 31-338 35 4 Fax 31-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2016-2021 Arbogaåns Vattenförbund November 2015 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar...4 Vattenkemi metaller 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Provtagningar i Igelbäcken 2006 Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Medins Biologi Kemi Miljö Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 25 Medins Biologi AB Mölnlycke 26-5-3 Martin Liungman Iréne Sundberg Robert Andersson Jenny Palmkvist Medins

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Sammanställning av mätdata, status och utveckling Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012

Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat sid. 5 Referenser sid. 7 Artlistor sid. 8 Kort rapport för varje provtagningslokal sid. 11

Läs mer

HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND

HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND 1(8) HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND UNDERSÖKNINGSPROGRAM FÖR DEN SAMORDNADE RECIPIENTKONTROLLEN I HÖJE ÅS AVRINNINGSOMRÅDE UNDER 2010 T.O.M. 2012 Inledning Den samordnade vattenkontrollen i Höje å startade

Läs mer

Vattenkontroll i Mörrumsån 2011

Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontrollen i Mörrumsån visade att flera sjöar och vattendrag runt Växjö och Alvesta hade så dålig status att övergödningen måste åtgärdas. På lång sikt har tillståndet

Läs mer

Bällstaåns vattenkvalitet

Bällstaåns vattenkvalitet Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns

Läs mer

Lagans Vattenvårdsförening

Lagans Vattenvårdsförening Lagans Vattenvårdsförening Sammanfattning av re ci pient kon trol len 24-26 Provpunkt 75 Hokaån. Medins Biologi Kemi Miljö Lagans Vattenvårdsförening Lagans Vattenvårdsförening bildades 1955. Föreningen

Läs mer

Recipientkontrollen i Lagan 2013

Recipientkontrollen i Lagan 2013 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins

Läs mer

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år

Läs mer

Typområden på jordbruksmark

Typområden på jordbruksmark INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat

Läs mer

Lygnerns Vattenråd. Recipientkontrollen i Rolfsån

Lygnerns Vattenråd. Recipientkontrollen i Rolfsån Lygnerns Vattenråd Recipientkontrollen i Rolfsån 217 218-3-26 Lygnerns Vattenråd. Recipientkontrollen i Rolfsån 217 Rapportdatum: 218-3-26 Version: 1. Projektnummer: 2896 Uppdragsgivare: Lygnerns Vattenråd

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Medins Sjö- och Åbiologi AB Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 22 Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 23-8-11 Martin Liungman Perry Johansson Carin Nilsson Iréne Sundberg

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 24 års vattendragskontroll April 25 1 2 Säveån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakgrund Ån har ett avrinningsområde

Läs mer

Samordnad recipientkontroll i VISKAN 2011. Viskans Vattenråd

Samordnad recipientkontroll i VISKAN 2011. Viskans Vattenråd Samordnad recipientkontroll i VISKAN 211 Viskans Vattenråd Uppdragsgivare: Kontaktperson: Viskans Vattenråd Anne Udd Tel: 32-35 75 E-post: anne@hallbaride.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning

Läs mer

Lygnerns Vattenråd. Recipientkontrollen i Rolfsån

Lygnerns Vattenråd. Recipientkontrollen i Rolfsån Lygnerns Vattenråd Recipientkontrollen i Rolfsån 216 217-4-6 Lygnerns Vattenråd. Recipientkontrollen i Rolfsån 216 Rapportdatum: 217-4-6 Version: 1. Projektnummer: 2895 Uppdragsgivare: Utförare: Författare:

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 2018 års vattendragskontroll April 2019 Säveån Nr: Namn 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedtröms Vårgårda 8 Svartån 10 Säveån vid Torp 14

Läs mer

TORNE OCH KALIX ÄLVAR

TORNE OCH KALIX ÄLVAR Vassara älv TORNE OCH KALIX ÄLVAR INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 1 MUONIO ÄLV... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 2 TORNE ÄLV, ÖVRE DELEN... 8 RESULTAT DELOMRÅDE

Läs mer

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Rapport 2006:4 Omslagsfoto: Jörgen Olsson Rapport 2006:4 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Stockholms Universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Enheterna för biogeokemi och miljöföroreningars kemi Stockholm Ackrediteringsnummer 1295 A000046-001

Läs mer

Recipientkontroll i Lagan 2011

Recipientkontroll i Lagan 2011 Recipientkontroll i Lagan 2011 2012-05-09 Alf Engdahl Ylva Meissner Iréne Sundberg Ingrid Hårding Per-Anders Nilsson Mikael Christensson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38

SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38 SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38 PM ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se SEPTEMBER

Läs mer

METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB

METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi AB Rapport 2001-12 - 18 METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2001 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter Provpunkt 6 (6 Ormo) i Nordre älv Medins

Läs mer

METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB

METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi AB Rapport 2003-03 - 24 METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2002 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter Provpunkt 12 Säveån nedre (foto från 2001).

Läs mer

- Mölndalsåns stora källsjö

- Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton

Läs mer

RÖNNE Å VATTENKONTROLL

RÖNNE Å VATTENKONTROLL RÖNNE Å VATTENKONTROLL 24 EKOLOGGRUPPEN på uppdrag av RÖNNEÅKOMMITTÉN Maj Rönne å - vattenkontroll 24 Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna som ägt rum

Läs mer

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde. Årsrapport

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde. Årsrapport Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 215 216-5-2 Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde - Årsrapport 215 Rapportdatum: 216-5-2 Version: 1. Projektnummer:

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning

Läs mer

Undersökning av sediment i Malmö hamnområden

Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material

Läs mer

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika

Läs mer

TORNE & KALIX ÄLVAR. Torne- & Kalix älvars. Vattenvårdsförbund ÅRSRAPPORT 2017 F I N L A N D I G E S V E R. Torne älvs avrinningsområde

TORNE & KALIX ÄLVAR. Torne- & Kalix älvars. Vattenvårdsförbund ÅRSRAPPORT 2017 F I N L A N D I G E S V E R. Torne älvs avrinningsområde Torne- & Kalix älvars Vattenvårdsförbund TORNE & KALIX ÄLVAR ÅRSRAPPORT 2017 P O L C I R K E L N N O R G E S V E R I G E A N D F I N L Torne älvs avrinningsområde Kalix älvs avrinningsområde F I N L A

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Rönne å - Vattenkontroll 2014 Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2014 insamlades påväxtprov för kiselalgsanalys på åtta lokaler i Rönne ås

Läs mer

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.

Läs mer

Samordnat recipientkontrollprogram för Tidans avrinningsområde 2011 2016 2010-12-15

Samordnat recipientkontrollprogram för Tidans avrinningsområde 2011 2016 2010-12-15 Samordnat recipientkontrollprogram för Tidans avrinningsområde 2011 2016 2010-12-15 Innehåll Bakgrund... 3 Målsättning med kontrollprogrammet... 3 Tidsram... 3 Kvalitetssäkring... 3 Undersökningar i rinnande

Läs mer

Medins METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid sexton provpunkter. Rapport

Medins METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid sexton provpunkter. Rapport Metaller i Göta älvs avrinningsområde 2000 Medins Rapport 2001-02 - 28 Sjö- och Åbiologi AB METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2000 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid sexton provpunkter

Läs mer

Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006. Bräkneåns vattenförbund

Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006. Bräkneåns vattenförbund Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006 Bräkneåns vattenförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 INLEDNING...2 RESULTAT... 5 Lufttemperatur och

Läs mer

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning. Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh

Läs mer

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9 MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 BILAGA 9 år 214 219 MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 Metodik Under september 214 har abborre samlats in för analys av metaller och morfometriska

Läs mer

METALLER I VATTENDRAG 2005.

METALLER I VATTENDRAG 2005. Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Lagan Recipientkontroll

Lagan Recipientkontroll Lagan Recipientkontroll Tillstånd 2-23 Trender och jämförelser Ekologgruppen på uppdrag av Lagans Vattenvårdsförening Maj 24 1 Lagan recipientkontroll Tillstånd 2-23, trender och jämförelser Innehållsförteckning

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 2011 Martin Liungman Ingrid Hårding Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se

Läs mer

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder

Läs mer

Sedimentbehandling i Växjösjön

Sedimentbehandling i Växjösjön Sedimentbehandling i Växjösjön 1 (7) Sedimentbehandling i Växjösjön Uppföljningsplan av sjöns tillstånd och status avseende vattenkemiska, sedimentkemiska och biologiska undersökningar före, under och

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten

Läs mer

TORNE & KALIX ÄLVAR. Torne- & Kalix älvars. Vattenvårdsförbund ÅRSRAPPORT 2016 F I N L A N D I G E S V E R. Torne älvs avrinningsområde

TORNE & KALIX ÄLVAR. Torne- & Kalix älvars. Vattenvårdsförbund ÅRSRAPPORT 2016 F I N L A N D I G E S V E R. Torne älvs avrinningsområde Torne- & Kalix älvars Vattenvårdsförbund TORNE & KALIX ÄLVAR ÅRSRAPPORT 2016 P O L C I R K E L N N O R G E S V E R I G E A N D F I N L Torne älvs avrinningsområde Kalix älvs avrinningsområde F I N L A

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006.

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006. YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-26 Skogsängsån Huddinge 28-12-17 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting

Läs mer

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde. Årsrapport

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde. Årsrapport Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 217 218-7-2 Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde - Årsrapport 217 Rapportdatum: 218-7-2 Version: 1.1 Projektnummer:

Läs mer

Bedömningsgrunder för bottenfauna

Bedömningsgrunder för bottenfauna Bedömningsgrunder för bottenfauna Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 2002-03 - 27 Mats Medin Ulf Ericsson Carin Nilsson Iréne Sundberg Per-Anders Nilsson Medins Sjö- och Åbiologi AB Telefon Telefax

Läs mer

Recipientkontroll i Norra Vättern 2001 INLEDNING

Recipientkontroll i Norra Vättern 2001 INLEDNING INLEDNING Norra Vätterns tillrinningsområde består främst av skogsmark, men även av relativt stora jordbruksområden. Flera stora sjöar ingår dessutom i området. Bland de verksamheter som påverkar vattenkvaliteten

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 23 års vattendragskontroll April 24 1 2 Säveån Bakgrund Ån har ett avrinningsområde som är 15 km 2 och normalt årsmedelflöde är 18

Läs mer

Planktonundersökningen 2003 redovisas i en separat rapport.

Planktonundersökningen 2003 redovisas i en separat rapport. 23 Innehållsförteckning sidan Sammanfattning... 1 Undersökningar 23... 2 Väderlek och vattenföring... 3 Vattenkemiskt tillstånd... 4 Försurningstillstånd... 4 Ljusförhållanden... 7 Syretillstånd och syretärande

Läs mer

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,

Läs mer

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering 2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av

Läs mer

Vattendragskontroll 2010-2012

Vattendragskontroll 2010-2012 Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271

Läs mer

RECIPIENTKONTROLL Torne & Kalix älvar 2002

RECIPIENTKONTROLL Torne & Kalix älvar 2002 RECIPIENTKONTROLL Torne & Kalix älvar Torne/Kalix älvars vattenvårdsförbund 1 Torne/Kalix älvars Vattenvårdsförbund Omslagsbild: Pajala kommuns bildarkiv Postadress Telefon Telefax E-post Torne/Kalix älvars

Läs mer

Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden. Årssammanställning

Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden. Årssammanställning Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 2015 2016-04-29 Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden - Årssammanställning 2015 Rapportdatum: 2016-04-29 Version: 1.0 Projektnummer:

Läs mer

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har

Läs mer

MEDDELANDE NR 2005:21. Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län

MEDDELANDE NR 2005:21. Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län MEDDELANDE NR 25:21 Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län 1995-21 Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län 1995 21 MEDDELANDE NR 25: 21 2 VATTENKEMI I 25 KALKNINGSPÅVERKADE

Läs mer

Vellingebäckarna 2006

Vellingebäckarna 2006 Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2

Läs mer

Recipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund

Recipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund Ätran vid Tullbron i Falkenberg (Foto:Per Olausson). Recipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 8 AVRINNINGSOMRÅDET Orientering... 9 Hydrologi...

Läs mer