Uppdrag 1 BESKRIV DIG SJÄLV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppdrag 1 BESKRIV DIG SJÄLV"

Transkript

1 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 9151 eelev Uppdrag 1 BESKRIV DIG SJÄLV I Arbetshäftet du fått finns frågor du ska besvara. Frågorna i Uppdrag 1 är personliga och därmed frivilliga. Du behöver bara svara på de frågor du vill. Uppgifterna som du fyller i stannar mellan dig och din lärare. Arbetshäftet bör du ha med dig när du jobbar med uppdragen, där gör du dina anteckningar. Uppdragen innehåller övningar som utvecklar din förmåga att: tänka och handla positivt, träna, äta rätt och planera, bättre utnyttja din tid. Om du tillämpar råden får du en större chans att lyckas med det du vill förverkliga. Det har du nytta av både privat och i arbetslivet. Kursen syftar till att utveckla din förmåga att söka positiva lösningar. Om du har en positiv attityd blir det lättare att finna lösningar på problem. Så här sa en representant för en av Sveriges största byggarbetsgivare om den här kursen: "Vi är mindre intresserade av att anställa en person som är skicklig byggarbetare - men med fel attityd, än att anställa en mindre skicklig - med rätt attityd. Att lära ut yrket klarar vi själva, men vi kan nästan aldrig ändra en felaktig attityd". Uppgifter i Arbetshäftet I Arbetshäftet, sidorna 4-5, fyller du i basinformation om dig själv, vilka personliga intressen du har m.m. På sidorna 6-7 fyller du i uppgifter om ditt dagliga liv, kost, vikt, motion, alkoholkonsumtion, hälsa och fritidsanvändning. DEPÅ - 1. BESKRIV DIG SJÄLV - sida 1 av 1

2 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 9151 eelev Uppdrag 2 PUNKTLIGHET Att passa tiden, att vara punktlig, är i byggbranschen en förutsättning för ett problemfritt arbete. Eftersom byggjobbet ofta är ett lagarbete kan du inte låta kompisarna vänta. Hur skicklig du än är, kan det bli problem, om du inte kan passa tider. Att vara ombytt och klar och gå ut på bygget rätt förberedd och i rätt tid, att inte vara sist ur boden från rasterna och inte först hem är vad som gäller i byggbranschen. Att komma för sent beror ofta på något av följande: 1 det har blivit en vana och kanske också en del av personligheten, 2 ren hänsynslöshet, man bryr sig inte, 3 man tror att det saknar betydelse och kommer för sent för att det inte får några konsekvenser, 4 man har ambitionen att komma i tid men en mängd olika saker händer som skapar förseningarna. Punkt 1 kan bero på en outvecklad förmåga och/eller bristande omdöme. Punkt 2-3 beror ofta på brist på hänsyn och respekt mot lärare och klasskamrater. En sådan attityd är sällan begränsad till enbart brist på punktlighet utan finns ofta också på andra områden. Du kan inte gå igenom ett helt liv med den typen av attityder utan att du förr eller senare får problem. Punkt 4 är brist på planering eller överdriven tidsoptimism. Uppgifter i Arbetshäftet På arbetsplatser används dagböcker för att företaget ska veta hur mycket de ska ta betalt för ett visst arbete, för materialkostnader och för t ex extraarbete. Ute på bygget är det viktigt, även för din egen skull, att föra dagbok. I dagboken för du t ex in det antal timmar du ska få betalt för och eventuella utlägg för resekostnader. DEPÅ - 2. PUNKTLIGHET - sida 1 av 2

3 e2 I det här uppdraget ska du anteckna i Arbetshäftet vad du gör under en skolvecka. Du ska dessutom markera om du kommer för sent. Dagbok Fyll i dagboken, sidorna 8-12, lektion för lektion, när du kom och gick, kursens beteckning samt lektionens längd. När du har fyllt i dagboken under en vecka ska du fylla i sidan 13, "Varför blev det så"? Tanken är, att du med hjälp av det du skrivit in, ska se vad som gick bra och vad som gick mindre bra. Tänk efter hur du kan göra det som gick lite sämre bättre och det som redan är bra ännu bättre. Uppdrag 2 PUNKTLIGHET DAGBOK Måndag vecka Lektioner Kurs- Lektionstid Tidpunkt kl. Beskriv kort vad lektionen handlar om beteckning timmar Kom 8.30 Gick Kom Gick Stensättning och grundläggningsarbete Bjälkar och balkar. Tillverkning betong. BYT200 1,5 BYT200 1,5 Uppdrag 2 Förklaring till förseningar Måndag Tisdag PUNKTLIGHET Akut tandläkarbesök gjorde att jag inte kunde närvara på lektionen tisdag fm. Förberedelser inför klassdiskussion Gå igenom dina anteckningar. Har du missat tiden? Ställ i så fall frågan: Vad berodde det på? Tänk också efter vad det skulle få för konsekvenser om du hade ett arbete att passa. Skulle du komma lika ofta för sent då? Om inte, varför kan du inte ha den rutinen nu? I nästa avsnitt, "Planering", får du hjälp med att förbättra dina möjligheter att passa tider. DEPÅ - 2. PUNKTLIGHET - sida 2 av 2

4 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 9151 eelev Uppdrag 3 PLANERING Planering ökar möjligheterna att ha kontroll och därmed att undvika problem. Att undvika problem är en grundförutsättning för att må bra. Att inte planera innebär stress och oftast sämre prestation oavsett vad du gör. Planering är att se framåt i tiden, det är nödvändigt t ex när material måste beställas för ett visst arbete eller när du behöver information inför ett möte eller en arbetsuppgift. Planering kan också vara bra för att vara förberedd och påläst när du t ex söker jobb. Det kan vara det arbetsgivaren tar intryck av och gör att just du får jobbet. Alla som vill kan lära sig att planera. Att planera är inte svårt. Det handlar mer om att skaffa sig en god vana, en framförhållning. Frågor som är grunden i all planering Planering är att tänka framåt, att förutse vad du kommer att göra och vad du behöver för att allt ska fungera. Planeringen ska omfatta allt från vilken tid du behöver för olika sysslor, material du behöver ha med dig, övriga förutsättningar som kläder, pengar m.m. Men planeringen ska också omfatta ditt eget välbefinnande som behov av sömn, mat och vila. DEPÅ - 3. PLANERING - sida 1 av 2

5 e3 Det du glömmer kan rasera det du planerat! För att inte glömma något kan det vara bra att använda sig av en checklista. Det här är ett exempel på checklista: Vad ska du göra i morgon, på lektionerna, på rasterna, på lunchen osv? Hur kommer vädret att vara? Vad behöver du om det regnar? Vad ska du äta på morgonen, på lunchen, till middag? Behöver du ta med mat? När måste du starta för att komma i tid till de olika aktiviteterna? Är det någon som du lovat något? Vad behöver du förbereda dagen innan? När behöver du lägga dig för att vara utsövd när du stiger upp? Tänk efter, kommer du att behöva mellanmål, telefon, busskort eller pengar? Planera dagar, veckor och hela terminen med hjälp av checklistan ovan. I Arbetshäftet finns underlag för planering av en vecka. Uppgifter i Arbetshäftet Fyll i dina planer för en vecka, både för skol- och fritidsaktiviteter. 05, Måndag Tisdag Onsdag 7.00 Bilskola 930. Skolfoto 9.00 Matteprov Förberedelser för klassdiskussion När veckans uppdrag är utfört och allt är antecknat analyserar du resultatet. Vilka är dina största missar? Kan systemet med checklistor vara ett bra sätt för dig att undvika misstag i planeringen? Vad krävs för ett bättre resultat? Diskutera metoden i klassen. DEPÅ - 3. PLANERING - sida 2 av 2

6 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 9151 eelev Uppdrag 4 LÅNG- OCH KORTSIKTIGA MÅL Vad har du för mål i livet när det gäller skola, arbete och fritid? Vem styr ditt liv? Om du själv inte styr ditt liv är risken stor att andra gör det. Framgångsrika människor är målinriktade och lämnar inget åt slumpen. De ser till att det de önskar uppfylls. Det kan du också göra. Det här uppdraget handlar om hur du uppfyller dina mål. Två förutsättningar är: du måste veta vad du vill, du måste veta hur du uppfyller målen. Du måste själv tänka efter och besluta om vad du vill göra av ditt liv. Så tar du reda på vad du vill Följande frågor kan vara till hjälp i arbetet med att ta fram dina mål: Vad är du bra på och vad har du svårt för? Hur vill du ha ditt liv, din ekonomi, ditt umgänge med vänner, hur vill du bo? Bedöm hur realistiska dina mål är utifrån dina förutsättningar. För att nå långsiktiga mål måste de ibland delas upp i delmål Vilka delmål behövs på vägen mot ditt slutgiltiga huvudmål? Vad anser du behövs för att nå dina delmål? DEPÅ - 4. LÅNG- OCH KORTSIKTIGA MÅL - sida 1 av 3

7 e4 Uppgifter i Arbetshäftet På sidorna i Arbetshäftet ska du anteckna mål för yrkes- respektive privatlivet. Uppdrag 4 LÅNG- OCH KORTSIKTIGA MÅL Yrkeskategorier: 1 Anläggnings- och vägarbetare 2 Anläggningsmaskinförare 3 Beläggningsarbetare 4 Bergarbetare 5 Betongarbetare YRKE Mål Murare juni 07 6 Drift- och underhållsarbetare 7 Golvläggare 8 Håltagare 9 Maskinförare 10 Murare Gjort 11 Målare 12 Plattsättare 13 Plåtslagare 14 Stenmontör 15 Ställningsbyggare PRIVAT Mål Springa 1 mil under 45 m Delmål 1 Klara första året juni 05 Delmål 1 Klara under 70 min 10 s För ditt yrke kan det handla om: Vad du vill jobba med, dvs vilket yrke vill du ha. Det gäller då att först välja rätt yrkeslinje vid studievalet. Privata mål kan vara att spara, t ex till en motorcykel eller bil, att flytta till en egen lägenhet, att träna sig till en tillräckligt god fysik. Ställ dig följande frågor: Är dina mål realistiska i förhållande till dina personliga förutsättningar som betyg, fysisk styrka, kondition m.m? Om målet är ett visst yrke, hur ser tillgången på arbete ut? Hur är konkurrenssituationen? Kan du tänka dig byta ort för att få jobb? Kan du tänka dig välja ett annat yrke för att lättare få jobb? Dela upp målen i delmål Bestäm dig för ett yrkesmål och ett mål för privatlivet. Dela upp huvudmålen i delmål som leder fram till ett genomförande av huvudmålet. Fördela delmålen över den tid som krävs för att du ska kunna nå huvudmålet. Ett exempel Du har bestämt dig, du vill bli träarbetare. Skriv in träarbetare som huvudmål i Arbetshäftet. Exempel delmål 1 Börja med att undersöka arbetssituationen för träarbetare i dag och för den tidpunkt då du är klar med din utbildning. Kontrollera lönenivåer, vilka arbetsgivare som finns på din ort och hur arbetsmöjligheterna är på orter med pendlingsavstånd eller dit du ev vill flytta. DEPÅ - 4. LÅNG- OCH KORTSIKTIGA MÅL - sida 2 av 3

8 e Tänk efter hur du enklast får fram svaren på de här frågorna. Bestäm hur du ska göra och vilken tid det får ta. I Arbetshäftet skriver du in lönenivåer, namn, adress, kontaktperson på byggföretag som behöver träarbetare. Att ta reda på det utgör delmål 1. Om det inte behövs några träarbetare inom det område du kan tänka dig pendla inom skriver du följande i Arbetshäftet - inga träarbetarjobb finns. 4 Exempel delmål 2 Analysera resultatet för delmål 2. Ställ frågan: Är målet fortfarande realistiskt? Om du fått kontakt med ett byggföretag som behöver träarbetare, behåll kontakten, sök praktiktjänst eller extrajobb. Sätt som delmål 2 att behålla kontakten med det eller de företag som behöver träarbetare. Skriv då i Arbetshäftet - "sök praktikjobb eller extrajobb på de utvalda företagen", som delmål 2. Om det inte finns några jobb, sätt då som delmål att ta reda på hur alternativen ser ut. Här ställs du inför ett val som kräver förmåga att tänka om, dvs. att anpassa dig till en ny situation. Man kan formulera problemen så här: Du önskar utbilda dig till ett av 17 yrken inom byggbranschen. 75 procent av alla elever gör samma val. Då är risken större att du blir arbetslös jämfört med om du väljer ett yrke där det är brist på arbetskraft. Ett yrke där det är ont om arbetskraft ger ofta bättre resultat i plånboken. Ett delmål skulle i en sådan situation kunna vara att ta reda på vad det skulle betyda ekonomiskt för dig att vara arbetslös jämfört med att jobba under det första året efter utbildningen? Vad skulle det få för konsekvenser på dina övriga privata mål? Ta reda på och anteckna i Arbetshäftet, som delmål 2, vad du får för ekonomi och vilka utgifter du har privat. Jämför det med vad du skulle få i lön i ett yrke i byggbranschen där det finns efterfrågan på arbetskraft. Dra slutsatser av jämförelsen. Är det värt att utbilda sig till ett yrke där det inte finns efterfrågan på arbetskraft? Tänk flexibelt. Utbilda om dig till ditt önskeyrke kan du alltid göra vid ett senare tillfälle. Och då med bättre ekonomiskt utgångsläge och erfarenhet i bagaget. Delmål 3 skulle i det senare fallet kunna vara att börja om från början, välja ett nytt yrke och undersöka efterfrågan på utbildad arbetskraft. På samma sätt gör du med dina privata lång- och kortsiktiga mål. DEPÅ - 4. LÅNG- OCH KORTSIKTIGA MÅL - sida 3 av 3

9 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 9151 eelev Uppdrag 5 FRITID Dygnet består av 24 timmar, tre 8-timmarspass, sova, skola, fritid. Det här uppdraget handlar om vad du gör på din fritid. Jag hinner inte eller när ska jag ha tid till det är vanliga uttryck. Det finns knappast någon som inte önskat sig mer tid ibland. Vissa människor hinner nästan allt och en del nästan ingenting. Det handlar om att vara effektiv och använda tid på ett bra sätt Uppdraget handlar också om hur du ska få tid att förverkliga dina drömmar. Smarta människor hinner både koppla av och uträtta nyttigheter. "Ja, men jag behöver ta det lugnt ibland" säger du kanske. Visst det behöver vi alla, men inte alltid. Att koppla av ska man kunna ha tid till med jämna mellanrum - när man uträttat ett antal "måsten". Det här uppdraget vill lära dig använda tid effektivt, för dina måls skull. Så du kan gå från att dagdrömma till att ta tag i saker och få saker att hända. Tidsbrist "Jag hinner inte" är ett av våra vanligaste uttryck. Låt oss se hur vi använder den tid vi har (tid är demokratiskt fördelat, ditt dygn innehåller 24 timmar - precis som statsministerns). Vardagar kan delas in i tre delar; 8 timmars sömn, 8 timmars jobb (7 timmar i skolan) och 8 timmars fritid. Det gör att en vecka ser ut så här: Sova 56 timmar Skola 35 timmar Fritid 77 timmar Som du ser är fritiden under en vecka mer än dubbla skoltiden. Det innebär många möjligheter. DEPÅ - 5. FRITID - sida 1 av 2

10 e5 Uppgifter i Arbetshäftet Här kommer de uppgifter du ska anteckna i Arbetshäftet, sidan 18. Skriv in: allt du gör från det du stiger upp tills du somnar, för veckans alla dagar räkna samman tiden för 7 dygn och summera i kolumnen längst till höger. Uppdrag 5 FRITID Aktivitet Timmar Summa Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Varit i skolan Sovit på natten Sovit utöver nattsömn Ätit mat Tittat på TV Är du nöjd med hur du använder din tid? Gå igenom hur du använder din fritid Hur skulle du önska att du använder din tid, bl a med tanke på dina mål? Gör de förändringar du önskar. Genomför dem i din vardag och gör om analysen några veckor senare och jämför resultatet med föregående gång. Har du lyckats ändra hur du använder din tid? Om du inte lyckats, analysera varför och försök ändra på det som gjorde att du inte nådde vad du föresatt dig. DEPÅ - 5. FRITID - sida 2 av 2

11 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 9151 eelev Uppdrag 6 NÄRINGSLÄRA Går inte livet ut på att må bra? Förutsättningar för att må riktigt bra är att vara frisk, mätt och i själslig balans. Det går inte att må bra om man äter vad som helst. Det kan man göra ibland, men inte alltid. Äter du fel mat ofta kommer du med tiden att må sämre. Det förrädiska är att det i början knappt märks. Men välfärdssjukdomar, t ex diabetes, som beror på felaktiga matvanor, ökar bland ungdomar. Det är när du är ung som du ska lägga grunden till rätt kost och därigenom få ett långt och friskt liv. Den här kursen lär dig inte vad du ska äta, det får du lära dig på annan lektionstid. Här får du hjälp att motivera dig för att äta rätt och finna orsaken bakom ett eventuellt felaktigt ätbeteende. Uppgifter i Arbetshäftet Vad avgör vad du äter? Fyll i sidorna i Arbetshäftet. Ditt uppdrag är att gå igenom dina matvanor. I Arbetshäftet ställs frågor om: vilka matvanor du har, vad som avgör vad du äter, om någon i din familj är överviktig, vilka attityder dina kompisar har till mat. Om du är överviktig kan frågorna hjälpa dig bli medveten om: vad som skapar din övervikt, vid vilka tillfällen du äter fel, om du tröstäter. Uppdragets syfte är att ge förutsättningar för att förändra felaktiga matvanor. Varje kryssad 3:a i Arbetshäftet är en varningssignal. Dina ansträngningar bör gå ut på att förvandla så många 3:or som möjligt till 1:or. DEPÅ - 6. NÄRINGSLÄRA - sida 1 av 3

12 Tips Om du har problem med din vikt, och i synnerhet om flera i din familj har det, bör du ha stor hjälp av att analysera svaren på de här frågorna. Om du är överviktig är det viktigt att du blir medveten om varför, vad och när du äter fel och om hur du kan förändra dina matvanor till något bättre. Fett och socker är vanliga orsaker till övervikt. Bättre alternativ är frukt och grönt, som kan fungera både som huvud- och mellanmål. Är du osäker på vad som är rätt och fel kan du fråga den lärare som ansvarar för utbildningen i näringslära. Kommentarer till ditt resultat 1. Hur är kunskapen hos de personer som lagar din mat? Om du kryssat i 2 eller 3 bör du tillsammans med den som lagar din mat ta reda på om ni kan minska fett och socker i maten ni äter. I dag finns det alternativa produkter med låga fetthalter till de flesta standardprodukter som mjölk, grädde, yoghurt, ost, korv, köttfärs m.m. Detsamma gäller i många fall också för socker. Ställ krav på den som lagar din mat att minska socker och fett i maten om du är överviktig. Eller gör inköpen och laga maten själv. 2. Äter du lunch i skolans matsal? Skolans mat ska vara näringsriktig och ge veckovis vad du behöver för att må bra. Om du kryssat i 2 eller 3 bör du fråga dig om det alternativ till skolans mat du äter är lika bra. 3. Vad äter du istället för skollunch? Om du kryssat i 2 eller 3 och alltid äter så är risken stor att du med tiden blir överviktig och inte får den näring du behöver. e6 4. Hur äter dina kompisar? Om du kryssat i 2 eller 3 bör du tänka efter hur det påverkar din attityd till ätande. Är det risk för att du också äter likadant? Vissa människor kan ha dåliga matvanor utan att gå upp i vikt och andra kan bli överviktiga mycket snabbt. Tillhör du den senare gruppen ställer det stora krav på att du är konsekvent och medveten när du väljer vad du ska äta. 5. Min vikt Är du lite eller mycket överviktig är det något du bör se upp med och göra något åt omedelbart. 6. Finns någon i din familj som har problem med vikten? Är någon i din familj överviktig är det kanske så att ni har felaktiga matvanor och/eller rör er för lite. Det finns naturligtvis andra orsaker som påverkar vikten (t ex för låg ämnesomsättning), men oftast handlar det om fel mat och för mycket mat och för lite motion. DEPÅ - 6. NÄRINGSLÄRA - sida 2 av 3

13 e 7. Vem lagar din mat i hemmet? Om du lagar din egen mat och är osäker på näringsinnehållet så tala med din lärare eller fråga någon du vet har kunskapen. Lagar någon annan din mat så kan ni tillsammans komma överens om innehållet. Ställ krav på den som lagar din mat. 8. Vad äter du till mellanmål? Svarar du 2 eller 3 på den här frågan är chansen stor att du med åren lägger på dig onödiga kilon. Vanans makt är stor, men försök bryta den och ersätta en del mellanmål med frukt. På ett år kan det betyda flera kg i lägre vikt. 9. När äter du? Regelbundna matvanor har betydelse för vikten och välbefinnandet. Äter du oregelbundet ökar risken för att du stoppar i dig något olämpligt till mellanmål. Se till att du äter regelbundet. 10. Tröstäter du? En olustkänsla, ett olöst problem, deppighet och stress är vanliga orsaker till att en del människor äter utan att vara hungriga. Övervikt handlar ofta om känslor, man äter som kompensation för något annat. Om det är så för dig bör du ta reda på orsaken bakom känslan som resulterar i det felaktiga ätandet. Försök göra något åt problemet, dvs ta bort orsaken. Tala med någon i din omgivning som kan hjälpa dig eller kanske få dig att se annorlunda och lättare på problemen. 6 DEPÅ - 6. NÄRINGSLÄRA - sida 3 av 3

14 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 9151 eelev Uppdrag 7 TRÄNING Uppdraget syftar till att motivera dig att förbättra din kondition och styrka. Vi skulle kunna förkorta råden för motion med följande: om du fick en chans att uppleva skillnaden mellan att ha skött din fysik eller inte, efter t ex 20 års byggjobbande, skulle du aldrig tveka att träna. En skadad kropp hindrar inte bara ditt arbete, den påverkar också ditt privata liv genom att begränsa vad du kan göra. Den kan ge dig problem med bl.a. smärtor under lång tid. Du kan minska riskerna genom att arbeta rätt och lyssna på din kropps signaler. Ett bra skydd är alltid en vältränad kropp och ett gott omdöme. Låt oss titta på varför du bör träna. Hur sköter du din fysik i dag? Svara på följande snabbtest (ringa in ditt svar): Tränar du regelbundet (flera ggr veckan)? 1. Ja 2. Nej Är du nöjd med din nuvarande kondition och styrka? 1. Ja 2. Nej Har du tillräcklig fysik för ditt kommande jobb? 1. Ja 2. Nej Är du negativ till att träna? 1. Ja 2. Nej Har du mer än 5 poäng måste du ställa dig frågan varför du inte tränar och varför din inställning till träning är negativ. Klart är att en sådan attityd inte är en bra förutsättning för byggjobb. Om du har svårt att komma igång med träning Om du tränar effektivt tre gånger i veckan, 45 minuter varje gång, kommer du att förbättra din styrka avsevärt. Och vi lovar dig, har du inte tränat tidigare, så kommer du att känna dig starkare, orka mer och vara piggare. Träning frigör kroppens endorfiner och gör att du får en positiv kick. DEPÅ - 7. TRÄNING - sida 1 av 3

15 Hindret för att komma igång med din träning kan vara din attityd. Attityd: Har inte tid Lösning: Planering För att få effekt på konditions- och styrkeutvecklingen behöver du träna tre gånger i veckan. Ett träningspass i veckan kan du göra på idrottstimman. Kvar är då två gånger 45 minuter som du måste ordna själv. Gå igenom uppdrag 4 Fritid och planera in dina träningspass där. Det är alltid lättare att komma igång tillsammans med andra. Bestäm tillsammans med några kompisar träningstid under helgen då ni kan träna tillsammans. Diskutera detta på klassdiskussionen. Kom överens om tid och plats. Ett träningspass behöver du kanske göra själv. Du kan enkelt träna de moment som du ska testas på och som Arbetshäftet visar, i ditt hem. T ex som bilden nedan visar. e7 Situps kan du göra Detsamma gäller Om du lägger överkroppen Ställ dig i en på näramast lediga för knäböjningar på ett bord eller säng och dörröppning med golvyta. lyfter benen används också knogarna mot karmen ryggens muskler. och pressa armarna utåt så hårt du kan i 10 sek. Starta alltid varje pass med fem till tio minuters uppvärmning. Inomhus kan du t ex hoppa rep - utan rep. Därefter gör du varje övning 10 gånger, vilar någon minut och upprepar övningen två gånger så du gjort 30 rörelser per övning. Vartefter du blir starkare kan du öka antalet rörelser per övning. Övningarna kan naturligtvis också utökas med ytterligare övningar som tränar fler muskler. Tala med din idrottslärare om du är intresserad. Det här visar att du på ett mycket litet utrymme och på kort tid, kan träna effektivt. Det är en fråga om att vilja. Attityd: Vill, men kommer inte igång Lösning: Träna med kompisar Att komma igång är för en del det svåraste med träning. Att träna i grupp är ett bra sätt att komma igång. Be läraren att under klassdiskussionen bilda grupper som kan träna tillsammans och sporra varandra. Att komma igång själv kan vara något svårare. Gör så här: Bestäm en tid (inom en vecka) då du kan träna enligt ovan i ditt hem. Välj gärna en tid då du inte störs av andra familjemedlemmar, t ex när du vaknat, när du kommer hem från skolan eller någon tid på helgen. DEPÅ - 7. TRÄNING - sida 2 av 3

16 e Platsen kan vara ditt sovrum. Öppna fönstret och starta träningen. Uppvärmning, situps och knäböjningar kan du göra bredvid sängen. Ryggmusklerna kan du träna liggande med överkroppen på sängen och benen utanför. Armar och nacke tränar du i närmaste dörröppning. Börja NU och gör det till en vana. Belöningen får du i ökat välbefinnande redan efter några veckor, och i resultaten i skolans tester. Uppgifter i Arbetshäftet Nu är det dags att testa din fysik, boka träningstid och börja träna. Fyll i frågorna om din motivation och gör övningarna i Arbetshäftet, sidan 21. Kom ihåg att värma upp ordentligt innan träningen. Du kan t ex springa, cykla eller gå en rask promenad i 10 till 15 minuter. Förberedelser inför klassdiskussionen Läraren kommer att ta upp följande frågor under klassdiskussionen: Frågor kring dem som har mer än 5 poäng i snabbtestet. Hur stort är behovet av fysisk styrka för byggjobb? Kan man bryta en dålig attityd till träning? Hur skulle du göra för att komma igång med träningen? Vilka kompisar vill du träna tillsammans med? 7 DEPÅ - 7. TRÄNING - sida 3 av 3

17 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 9151 eelev Uppdrag 8 ARBETSMETODER Det räcker inte med att veta hur du jobbar ergonomiskt rätt, du måste också tillämpa kunskaperna i arbetet. Det händer att byggnadsarbetare skadas så de blir tvungna att byta jobb. Du kan minska riskerna för olyckor, förslitnings- och belastningsskador genom kunskap och rätt attityd. Tänk efter, jobbar du verkligen på ett sätt som du vet är rätt och skadefritt. Här följer några intervjuer med byggnadsarbetare som skadats, de berättar om sina bakgrunder, sina skador, rehabiliteringsarbetet, de ekonomiska och sociala konsekvenserna. I Arbetshäftet finns frågor du ska besvara när du läst intervjuerna. Jan-Erik Widell 32, f.d. murare, Patrik Söderberg 38 år, f.d. murare, Robert Wannersten 37 år, f.d. byggnadsarbetare. Jan-Erik Widell, 32 år Jan-Erik jobbar numera som arbetsledare på ett byggföretag. Han jobbade som murare och fick vid 28 års ålder förslitningsskador. Så här säger Jan-Erik: När jag var 28 år fick jag en förslitningsskada i muskelfästet mellan skulderbladen i ryggen som går upp till axlar och nacke, orsaken var ensidigt arbete. Jag hade jobbat som murare i 9 år innan de första symptomen kom med stelhet, smärta i nacke, huvudvärk och domningar i fingrarna. Jag kunde vakna på natten med smärta och stelhet i nacken. Det tog ett halvår innan jag sökte läkare. Under den tiden hade jag konstant ont. Det var värst på mornarna innan jag var uppvärmd. När jag väl kom igång med jobbet släppte värken. Det var det som fick mig att fortsätta utan att söka läkare. Värken kom på kvällen, natten och mornarna. När jag sökte läkare sjukskrevs jag flera månader i olika omgångar. Det var mentalt jobbigt att vara sjukskriven. Jag "klättrade på väggarna", tappade allt umgänge med kollegorna på jobbet. Det var hemskt. Jag fick under den tiden rehabiliterande sjukgymnastik som gick ut på att mjuka upp musklerna, som var spända som fiolsträngar. Jag fick träna upp musklerna runt skadan och DEPÅ - 8. ARBETSMETODER - sida 1 av 4

18 senare även de skadade musklerna. Det blev bättre. Men än i dag kan jag få huvudvärk när jag spänner mig. Men det kan jag förebygga med styrketräning och stretching. Efter 8 månaders sjukskrivning sa läkaren till mig att om jag skulle fortsätta som murare skulle jag vara invalidiserad efter 10 år. Beskedet var jobbigt att acceptera, men jag tog beslutet att byta jobb. Jag var tvungen att göra något för jag har minst 35 år kvar av yrkeslivet. Jag kanske inte tjänar så mycket i dag, men jag är nöjd och har en del fördelar som arbetsledare jämfört med tidigare jobb. Jag var helt omedveten om vilka risker jag tog. Det fanns ingen undervisning i ergonomi på 90-talet. I alla fall fick inte jag någon. e8 När jag jobbade för fullt som murare gick jag på ett så kallat rakt ackord och tjänade mycket bra. När jag var sjukskriven hade jag bara 55 till 60 procent av den inkomsten. Det innebar att jag fick dra ner på en hel del. Jag skulle med tanke på vad jag vet i dag ha hanterat arbetet annorlunda. Jag skulle inte ha jagat pengarna så mycket, stressat mindre. Den generella stressen och den personliga press jag hade behövde minska. Det skulle den nog ha gjort med t.ex. arbetsrotation. Något som jag försöker tillämpa som arbetsledare. Arbetsrotation ökar också kunskaperna. Det handlar om att dela på jobb som är ensidiga/monotona. Patrik Söderberg, 38 år Patrik skadades som murare vid 33 års ålder och är nu omplacerad till arbetsledare. Så här säger Patrik: Under 80-talet stod jag och murade 8 timmar dagligen. Efter ca år kom första smärtkänslorna från nacken. Det kändes som om huvudet hade fastnat. Det började faktiskt med dramatik. Jag körde bil med hela familjen då jag plötsligt kände att jag höll på att svimma. Jag hann bara be min fru att ta ratten innan jag domnade bort. Då sökte jag läkare som sjukskrev mig en vecka. Jag jobbade vidare. Smärtorna från nacke och rygg tilltog. Med tiden var smärtorna så intensiva att jag inte ens kunde sova. Nätterna var hemska, det gick inte att hitta någon sovställning som fungerade. Jag åt värktabletter, men det hjälpte inte. Det kändes som jag inte fick något syre till huvudet. Jag bara DEPÅ - 8. ARBETSMETODER - sida 2 av 4

19 domnade bort. Det var värst på fritiden. Och det känns ännu i dag. Efter flera läkarbesök blev jag röntgad. Bilderna visade att en nerv kommit i kläm mellan tredje och fjärde halskotan och i ländryggen fanns förslitningsskador. Då blev jag sjukskriven i månader. Under sjukskrivningen gick jag bl a på sjukgymnastik och stretching. När jag återgick till jobbet tog det bara några dagar innan jag kände att det var färdigt igen. Vid nästa sjukbesök konstaterade läkaren att jag inte skulle kunna jobba som murare mer. Då kommer du att dra på dig ett diskbråck sa han. Beskedet var som att "hugga benen" av mig. Jag trodde inte det var sant, jag ville ju jobba som murare. Det var en otroligt psykisk press att ställas inför det beskedet. Men den psykiska pressen fick jag ingen hjälp med att hantera. Jag menar att man först behöver smälta den första smällen, att man inte kan jobba med det man vill. När man tagit sig igenom det och accepterat situationen, först då är man redo att se på alternativen. Allt kom för snabbt. Det var hemskt. Det var ju stora ekonomiska skillnader mellan att jobba på ackord som murare och att bli sjukskriven med ersättning från Försäkringskassan. Men det var bara att "gilla" situationen, jag fick dra in på en mängd saker som jag tidigare kunde köpa. Och rent privat blev det kaos i hela familjen. Det gick ut över både barn och fru. Min son t.ex. fick problem med skolan, det var inte lätt att förstå varför pappa alltid var hemma och låg och hade ont. Jag kan summera och säga att det som tog hårdast var inte smärtorna utan den förändring den nya situationen skapade i familjen. Det är till och med svårt att berätta om det så här i efterhand. När man är ung tror man att man är hur stark som helst. Som ung är man är väldigt naiv och ska visa sig på "styva linan" och tänker inte efter. Inställningen är, det här drabbar inte mig, det är bara att köra på. Nu vet jag att det inte är så. Jag hade en god fysik. Jag idrottade, men jag hade inte fått någon utbildning i hur man ska undvika den här sortens skador. Men det är ändå svårt att veta om man hade förstått riskerna vid den åldern. I dag har jag lärt mig att säga ifrån, jag säger till när jag inte hinner med någon arbetsuppgift. Även i det nya jobbet. e8 DEPÅ - 8. ARBETSMETODER - sida 3 av 4

20 Robert Wannersten, 37 år Robert skadades som träarbetare vid 20 års ålder och är nu omplacerad som fastighetsskötare och går nu på garantiarbeten. Så här säger Robert: Jag fick en korsbandsskada i knät när jag hoppade ner på marken från en meters höjd. Jag opererades och återgick till jobbet efter ca 7 månader. Men knät har nu slitits ut, slitytorna är borta. Det är resultatet av knäskadan. Därför blev jag tvungen att välja ett nytt jobb. Felet jag gjorde var att jag hade för bråttom. Jag insåg inte risken att jag kunde skada mig så illa av ett hopp på en meter, att det kunde få så stora konsekvenser. e8 Sjukskrivningen var tuff. Det var ensamt, isolerat, jag hade svårt att röra mig och jag saknade kompisarna. Sju månader är en jäkligt lång tid att vara hemma. I dag kan jag inte göra alla arbetsuppgifter, t ex att krypa omkring på knä är svårt. En kort stund går bra. Men det bör jag undvika. Jag förlorade 10 procent i lön när jag gick sjukskriven. Som träarbetare tjänade jag ca kr och som fastighetsskötare fick jag i månaden. Det var stora skillnader. Men idag har jag som kontrollant byggrelaterade löner så jag är nöjd. Så här i efterhand inser jag att jag borde planera jobben bättre, inte springa, hoppa, rycka och slita. När jag var ung var det bara full fart som gällde. Nej, man ska tänka efter före och ta det lugnt och sansat. Man ska ju ändå ha kroppen i full trim tills man blir 65. Tänk på det. Uppgifter i Arbetshäftet Läs igenom intervjuerna och besvara frågeställningarna som finns i Arbetshäftet på sidan 22. Uppdraget kommer att avslutas med en klassdiskussion. DEPÅ - 8. ARBETSMETODER - sida 4 av 4

ARBETSHÄFTE DEPÅ. Namn: Klass:

ARBETSHÄFTE DEPÅ. Namn: Klass: DEPÅ ARBETSHÄFTE Namn: Klass: 1 DEPÅ ARBETSHÄFTE Det här är ditt arbetshäfte som du kommer att använda i de olika uppdragen som ingår i kursen Depå. Namnet Depå syftar på idén att du med hjälp av det här

Läs mer

DEPÅ. Så här använder du som lärare läromedlet. Förbered lektionen. Inled med en kort introduktion av uppdragen. Klassdiskussion.

DEPÅ. Så här använder du som lärare läromedlet. Förbered lektionen. Inled med en kort introduktion av uppdragen. Klassdiskussion. Så här använder du som lärare läromedlet DEPÅ L "Depå" beskriver metoder för att förbättra elevernas punktlighet, förmåga att planera och ger motivation för att arbeta ergonomiskt rätt. "Depå" ger också

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sova kan du göra när du är pensionär Återhämtning är mer än bara sömn Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller alla. Män, kvinnor, nattugglor, soffpotatisar och elitidrottare. Inte minst gäller det dem

Läs mer

NIVÅ 1 HÖFTLYFT. Bra övning för löpare då baksidan av benen och sätet tränas ordentligt. Tränar: Säte, baksida lår, vader.

NIVÅ 1 HÖFTLYFT. Bra övning för löpare då baksidan av benen och sätet tränas ordentligt. Tränar: Säte, baksida lår, vader. NIVÅ 1 NIVÅ 1 HÖFTLYFT Bra övning för löpare då baksidan av benen och sätet tränas ordentligt. Tränar: Säte, baksida lår, vader. Utgångsposition: Ligg på rygg med fötterna på en bänk eller stol. Pressa

Läs mer

Klara, färdiga, träna!

Klara, färdiga, träna! TISDAG 12 OKTOBER 2004 Klara, färdiga, träna! 1,2,3 så kommer du i gång med att motionera Vill du börja träna, men har svårt att komma i gång? Kropp & Hälsa hjälper dig att hitta motivationen. Vi behöver

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här.

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här. I det här häftet finns många olika tips och idéer om hur du kan förbättra dina möjligheter att klara dina studier på ett bra sätt. Se det här som en samling där du kan plocka delar av allt passar inte

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

Nu är det dags för vinterns träning som skall se till att ni kommer i toppform till våren så vi kan ta nästa steg i vår utveckling!

Nu är det dags för vinterns träning som skall se till att ni kommer i toppform till våren så vi kan ta nästa steg i vår utveckling! P00 vinterfys 2012 P00 i toppform 2012! Vi i P00 har gått framåt mycket och speciellt det senaste året. Detta är vår bästa säsong hittills när det gäller utveckling och det har även visat sig i resultaten.

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

NY VIKT NY HÄLSA NYTT LIV

NY VIKT NY HÄLSA NYTT LIV Slanka trycksak A5_mod 11-03-04 07.49 Sida 2 NY VIKT NY HÄLSA NYTT LIV DEN NYA GODA SMAKEN Slanka trycksak A5_mod 11-03-04 07.49 Sida 3 NY SVENSK VLCD-PRODUKT FÖR EFFEKTIV OCH SÄKER VIKTMINSKNING UTAN

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Rembo Skidor Presenterar

Rembo Skidor Presenterar Rembo Skidor Presenterar HUGO JACOBSSON Ålder: 16 år Skidgymnasiets ort: Mora kommun Gren: Längdskidor Vilket år går du på skidgymnasiet: Första året Program: Naturvetenskapliga programmet Hugos tips:

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015 IDROTTARENS HÄLSA Anna Julin, Hösten 2015 - Friidro8are, sprinter - 100m: 12.04 200m: 24,57-21 år gammal - Född i Jeppo, studerar i Vasa - PosiCv, målinriktad och envis - Har Cdigare spelat fotboll, skidat

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Träningsdagbok Träningsdagboken har många fördelar Du kan följa din egen utveckling i träningen och vet hur du tränat tidigare. Du kan jämföra träningen med tidigare resultat och få reda på vilken träningsform

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får.

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Livskvalitet-100 Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Du får en poäng för varje påstående som stämmer. Poäng: 1. Familj / Relationer Jag är nöjd och belåten

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! OM UPPSKJUTARBETEENDE & ATT ÄNDRA SITT BETEENDE CHRISTINA JOHANSSON, STUDENTHÄLSAN W WW. HIS. SE / STUDENTHALSAN Bild 1 DAGS ATT BÖRJA H T T P S : / / W W W. Y O U T U B

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Idrott och hälsa åk 7 Kurs: Hälsouppgift Vecka 6-12

Idrott och hälsa åk 7 Kurs: Hälsouppgift Vecka 6-12 Namn: Klass: Idrott och hälsa åk 7 Kurs: Hälsouppgift Vecka 6-12 Förmågor i fokus: Röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang Praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå

Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå 19 veckor till start (Om vädret inte tillåter löpning utomhus så träna alt träning eller löpband)

Läs mer

sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba

sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba Min arbetsplats Här fyller du i information om din arbetsplats. Arbetsplats:... Adress:... Handledare:... Telefonnummer:... Annan kontaktperson:...

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

Träna med hantlar 1 RG

Träna med hantlar 1 RG Träna med hantlar 1 RG Hantlar med handtag är bra för tetraplegiker. Hantelträning är förmodligen en av de äldsta formerna av träning men också en av de mest effektiva om man snabbt vill utveckla styrka.

Läs mer

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan.

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Elevens kodnummer:, I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

L.E.A.P. Snabb och Skadefri KURSMATERIAL

L.E.A.P. Snabb och Skadefri KURSMATERIAL L.E.A.P. Snabb och Skadefri KURSMATERIAL INLEDNING Som tränare möter vi alla sorters löpare: de som springer för att det är skönt att komma ut en stund, de som tränar inför tävlingar i motions- eller mastersklasser

Läs mer

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg REHABPROGRAM Hjärt & Lung Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg Träningsglädje = Livskvalitet Friskare hjärtan! Fysisk aktivitet bidrar till att vi håller

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Våga slarva. En föreläsning om perfektionistbeteende. Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN

Våga slarva. En föreläsning om perfektionistbeteende. Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN Våga slarva En föreläsning om perfektionistbeteende Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN Agenda Vad är perfektionism? Kartlägga perfektionismen Förslag på strategier för förändring STUDENTHÄLSAN

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Spåkulan är det enda som saknas. Det är vår första tanke när Pirjo Olander, med svart kajal runt ögonen och brokig sjalett på huvudet, välkomnar oss in i sitt mörka

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP C H R I S T I N A J O H A N S S O N, S T U D E N T H Ä L S A N W W W. H I S. S E / S T U D E N T H A L S A N Bild 1 FÖRELÄSNINGENS

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

hur du studerar mera på mindre tid

hur du studerar mera på mindre tid hur du studerar mera på mindre tid inledning Alla som går i skolan har en chans att bli precis vad de vill. Du kanske inte ser det nu men du har fått en fantastisk möjlighet som många bara drömmer

Läs mer

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Sommarträning utomhus Tips på träningspass Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna

Läs mer

Mat/näring Uppdrag 1

Mat/näring Uppdrag 1 Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

Några tankar kring ditt jobb!

Några tankar kring ditt jobb! Några tankar kring ditt jobb! Du är nu en betydelsefull medarbetare i ett serviceyrke som hela tiden utvecklas snabbt och där du kommer i kontakt med många människor. Städ yrket passar dig som vill arbeta

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer