Uppdrag 1 BESKRIV DIG SJÄLV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppdrag 1 BESKRIV DIG SJÄLV"

Transkript

1 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 9151 eelev Uppdrag 1 BESKRIV DIG SJÄLV I Arbetshäftet du fått finns frågor du ska besvara. Frågorna i Uppdrag 1 är personliga och därmed frivilliga. Du behöver bara svara på de frågor du vill. Uppgifterna som du fyller i stannar mellan dig och din lärare. Arbetshäftet bör du ha med dig när du jobbar med uppdragen, där gör du dina anteckningar. Uppdragen innehåller övningar som utvecklar din förmåga att: tänka och handla positivt, träna, äta rätt och planera, bättre utnyttja din tid. Om du tillämpar råden får du en större chans att lyckas med det du vill förverkliga. Det har du nytta av både privat och i arbetslivet. Kursen syftar till att utveckla din förmåga att söka positiva lösningar. Om du har en positiv attityd blir det lättare att finna lösningar på problem. Så här sa en representant för en av Sveriges största byggarbetsgivare om den här kursen: "Vi är mindre intresserade av att anställa en person som är skicklig byggarbetare - men med fel attityd, än att anställa en mindre skicklig - med rätt attityd. Att lära ut yrket klarar vi själva, men vi kan nästan aldrig ändra en felaktig attityd". Uppgifter i Arbetshäftet I Arbetshäftet, sidorna 4-5, fyller du i basinformation om dig själv, vilka personliga intressen du har m.m. På sidorna 6-7 fyller du i uppgifter om ditt dagliga liv, kost, vikt, motion, alkoholkonsumtion, hälsa och fritidsanvändning. DEPÅ - 1. BESKRIV DIG SJÄLV - sida 1 av 1

2 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 9151 eelev Uppdrag 2 PUNKTLIGHET Att passa tiden, att vara punktlig, är i byggbranschen en förutsättning för ett problemfritt arbete. Eftersom byggjobbet ofta är ett lagarbete kan du inte låta kompisarna vänta. Hur skicklig du än är, kan det bli problem, om du inte kan passa tider. Att vara ombytt och klar och gå ut på bygget rätt förberedd och i rätt tid, att inte vara sist ur boden från rasterna och inte först hem är vad som gäller i byggbranschen. Att komma för sent beror ofta på något av följande: 1 det har blivit en vana och kanske också en del av personligheten, 2 ren hänsynslöshet, man bryr sig inte, 3 man tror att det saknar betydelse och kommer för sent för att det inte får några konsekvenser, 4 man har ambitionen att komma i tid men en mängd olika saker händer som skapar förseningarna. Punkt 1 kan bero på en outvecklad förmåga och/eller bristande omdöme. Punkt 2-3 beror ofta på brist på hänsyn och respekt mot lärare och klasskamrater. En sådan attityd är sällan begränsad till enbart brist på punktlighet utan finns ofta också på andra områden. Du kan inte gå igenom ett helt liv med den typen av attityder utan att du förr eller senare får problem. Punkt 4 är brist på planering eller överdriven tidsoptimism. Uppgifter i Arbetshäftet På arbetsplatser används dagböcker för att företaget ska veta hur mycket de ska ta betalt för ett visst arbete, för materialkostnader och för t ex extraarbete. Ute på bygget är det viktigt, även för din egen skull, att föra dagbok. I dagboken för du t ex in det antal timmar du ska få betalt för och eventuella utlägg för resekostnader. DEPÅ - 2. PUNKTLIGHET - sida 1 av 2

3 e2 I det här uppdraget ska du anteckna i Arbetshäftet vad du gör under en skolvecka. Du ska dessutom markera om du kommer för sent. Dagbok Fyll i dagboken, sidorna 8-12, lektion för lektion, när du kom och gick, kursens beteckning samt lektionens längd. När du har fyllt i dagboken under en vecka ska du fylla i sidan 13, "Varför blev det så"? Tanken är, att du med hjälp av det du skrivit in, ska se vad som gick bra och vad som gick mindre bra. Tänk efter hur du kan göra det som gick lite sämre bättre och det som redan är bra ännu bättre. Uppdrag 2 PUNKTLIGHET DAGBOK Måndag vecka Lektioner Kurs- Lektionstid Tidpunkt kl. Beskriv kort vad lektionen handlar om beteckning timmar Kom 8.30 Gick Kom Gick Stensättning och grundläggningsarbete Bjälkar och balkar. Tillverkning betong. BYT200 1,5 BYT200 1,5 Uppdrag 2 Förklaring till förseningar Måndag Tisdag PUNKTLIGHET Akut tandläkarbesök gjorde att jag inte kunde närvara på lektionen tisdag fm. Förberedelser inför klassdiskussion Gå igenom dina anteckningar. Har du missat tiden? Ställ i så fall frågan: Vad berodde det på? Tänk också efter vad det skulle få för konsekvenser om du hade ett arbete att passa. Skulle du komma lika ofta för sent då? Om inte, varför kan du inte ha den rutinen nu? I nästa avsnitt, "Planering", får du hjälp med att förbättra dina möjligheter att passa tider. DEPÅ - 2. PUNKTLIGHET - sida 2 av 2

4 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 9151 eelev Uppdrag 3 PLANERING Planering ökar möjligheterna att ha kontroll och därmed att undvika problem. Att undvika problem är en grundförutsättning för att må bra. Att inte planera innebär stress och oftast sämre prestation oavsett vad du gör. Planering är att se framåt i tiden, det är nödvändigt t ex när material måste beställas för ett visst arbete eller när du behöver information inför ett möte eller en arbetsuppgift. Planering kan också vara bra för att vara förberedd och påläst när du t ex söker jobb. Det kan vara det arbetsgivaren tar intryck av och gör att just du får jobbet. Alla som vill kan lära sig att planera. Att planera är inte svårt. Det handlar mer om att skaffa sig en god vana, en framförhållning. Frågor som är grunden i all planering Planering är att tänka framåt, att förutse vad du kommer att göra och vad du behöver för att allt ska fungera. Planeringen ska omfatta allt från vilken tid du behöver för olika sysslor, material du behöver ha med dig, övriga förutsättningar som kläder, pengar m.m. Men planeringen ska också omfatta ditt eget välbefinnande som behov av sömn, mat och vila. DEPÅ - 3. PLANERING - sida 1 av 2

5 e3 Det du glömmer kan rasera det du planerat! För att inte glömma något kan det vara bra att använda sig av en checklista. Det här är ett exempel på checklista: Vad ska du göra i morgon, på lektionerna, på rasterna, på lunchen osv? Hur kommer vädret att vara? Vad behöver du om det regnar? Vad ska du äta på morgonen, på lunchen, till middag? Behöver du ta med mat? När måste du starta för att komma i tid till de olika aktiviteterna? Är det någon som du lovat något? Vad behöver du förbereda dagen innan? När behöver du lägga dig för att vara utsövd när du stiger upp? Tänk efter, kommer du att behöva mellanmål, telefon, busskort eller pengar? Planera dagar, veckor och hela terminen med hjälp av checklistan ovan. I Arbetshäftet finns underlag för planering av en vecka. Uppgifter i Arbetshäftet Fyll i dina planer för en vecka, både för skol- och fritidsaktiviteter. 05, Måndag Tisdag Onsdag 7.00 Bilskola 930. Skolfoto 9.00 Matteprov Förberedelser för klassdiskussion När veckans uppdrag är utfört och allt är antecknat analyserar du resultatet. Vilka är dina största missar? Kan systemet med checklistor vara ett bra sätt för dig att undvika misstag i planeringen? Vad krävs för ett bättre resultat? Diskutera metoden i klassen. DEPÅ - 3. PLANERING - sida 2 av 2

6 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 9151 eelev Uppdrag 4 LÅNG- OCH KORTSIKTIGA MÅL Vad har du för mål i livet när det gäller skola, arbete och fritid? Vem styr ditt liv? Om du själv inte styr ditt liv är risken stor att andra gör det. Framgångsrika människor är målinriktade och lämnar inget åt slumpen. De ser till att det de önskar uppfylls. Det kan du också göra. Det här uppdraget handlar om hur du uppfyller dina mål. Två förutsättningar är: du måste veta vad du vill, du måste veta hur du uppfyller målen. Du måste själv tänka efter och besluta om vad du vill göra av ditt liv. Så tar du reda på vad du vill Följande frågor kan vara till hjälp i arbetet med att ta fram dina mål: Vad är du bra på och vad har du svårt för? Hur vill du ha ditt liv, din ekonomi, ditt umgänge med vänner, hur vill du bo? Bedöm hur realistiska dina mål är utifrån dina förutsättningar. För att nå långsiktiga mål måste de ibland delas upp i delmål Vilka delmål behövs på vägen mot ditt slutgiltiga huvudmål? Vad anser du behövs för att nå dina delmål? DEPÅ - 4. LÅNG- OCH KORTSIKTIGA MÅL - sida 1 av 3

7 e4 Uppgifter i Arbetshäftet På sidorna i Arbetshäftet ska du anteckna mål för yrkes- respektive privatlivet. Uppdrag 4 LÅNG- OCH KORTSIKTIGA MÅL Yrkeskategorier: 1 Anläggnings- och vägarbetare 2 Anläggningsmaskinförare 3 Beläggningsarbetare 4 Bergarbetare 5 Betongarbetare YRKE Mål Murare juni 07 6 Drift- och underhållsarbetare 7 Golvläggare 8 Håltagare 9 Maskinförare 10 Murare Gjort 11 Målare 12 Plattsättare 13 Plåtslagare 14 Stenmontör 15 Ställningsbyggare PRIVAT Mål Springa 1 mil under 45 m Delmål 1 Klara första året juni 05 Delmål 1 Klara under 70 min 10 s För ditt yrke kan det handla om: Vad du vill jobba med, dvs vilket yrke vill du ha. Det gäller då att först välja rätt yrkeslinje vid studievalet. Privata mål kan vara att spara, t ex till en motorcykel eller bil, att flytta till en egen lägenhet, att träna sig till en tillräckligt god fysik. Ställ dig följande frågor: Är dina mål realistiska i förhållande till dina personliga förutsättningar som betyg, fysisk styrka, kondition m.m? Om målet är ett visst yrke, hur ser tillgången på arbete ut? Hur är konkurrenssituationen? Kan du tänka dig byta ort för att få jobb? Kan du tänka dig välja ett annat yrke för att lättare få jobb? Dela upp målen i delmål Bestäm dig för ett yrkesmål och ett mål för privatlivet. Dela upp huvudmålen i delmål som leder fram till ett genomförande av huvudmålet. Fördela delmålen över den tid som krävs för att du ska kunna nå huvudmålet. Ett exempel Du har bestämt dig, du vill bli träarbetare. Skriv in träarbetare som huvudmål i Arbetshäftet. Exempel delmål 1 Börja med att undersöka arbetssituationen för träarbetare i dag och för den tidpunkt då du är klar med din utbildning. Kontrollera lönenivåer, vilka arbetsgivare som finns på din ort och hur arbetsmöjligheterna är på orter med pendlingsavstånd eller dit du ev vill flytta. DEPÅ - 4. LÅNG- OCH KORTSIKTIGA MÅL - sida 2 av 3

8 e Tänk efter hur du enklast får fram svaren på de här frågorna. Bestäm hur du ska göra och vilken tid det får ta. I Arbetshäftet skriver du in lönenivåer, namn, adress, kontaktperson på byggföretag som behöver träarbetare. Att ta reda på det utgör delmål 1. Om det inte behövs några träarbetare inom det område du kan tänka dig pendla inom skriver du följande i Arbetshäftet - inga träarbetarjobb finns. 4 Exempel delmål 2 Analysera resultatet för delmål 2. Ställ frågan: Är målet fortfarande realistiskt? Om du fått kontakt med ett byggföretag som behöver träarbetare, behåll kontakten, sök praktiktjänst eller extrajobb. Sätt som delmål 2 att behålla kontakten med det eller de företag som behöver träarbetare. Skriv då i Arbetshäftet - "sök praktikjobb eller extrajobb på de utvalda företagen", som delmål 2. Om det inte finns några jobb, sätt då som delmål att ta reda på hur alternativen ser ut. Här ställs du inför ett val som kräver förmåga att tänka om, dvs. att anpassa dig till en ny situation. Man kan formulera problemen så här: Du önskar utbilda dig till ett av 17 yrken inom byggbranschen. 75 procent av alla elever gör samma val. Då är risken större att du blir arbetslös jämfört med om du väljer ett yrke där det är brist på arbetskraft. Ett yrke där det är ont om arbetskraft ger ofta bättre resultat i plånboken. Ett delmål skulle i en sådan situation kunna vara att ta reda på vad det skulle betyda ekonomiskt för dig att vara arbetslös jämfört med att jobba under det första året efter utbildningen? Vad skulle det få för konsekvenser på dina övriga privata mål? Ta reda på och anteckna i Arbetshäftet, som delmål 2, vad du får för ekonomi och vilka utgifter du har privat. Jämför det med vad du skulle få i lön i ett yrke i byggbranschen där det finns efterfrågan på arbetskraft. Dra slutsatser av jämförelsen. Är det värt att utbilda sig till ett yrke där det inte finns efterfrågan på arbetskraft? Tänk flexibelt. Utbilda om dig till ditt önskeyrke kan du alltid göra vid ett senare tillfälle. Och då med bättre ekonomiskt utgångsläge och erfarenhet i bagaget. Delmål 3 skulle i det senare fallet kunna vara att börja om från början, välja ett nytt yrke och undersöka efterfrågan på utbildad arbetskraft. På samma sätt gör du med dina privata lång- och kortsiktiga mål. DEPÅ - 4. LÅNG- OCH KORTSIKTIGA MÅL - sida 3 av 3

9 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 9151 eelev Uppdrag 5 FRITID Dygnet består av 24 timmar, tre 8-timmarspass, sova, skola, fritid. Det här uppdraget handlar om vad du gör på din fritid. Jag hinner inte eller när ska jag ha tid till det är vanliga uttryck. Det finns knappast någon som inte önskat sig mer tid ibland. Vissa människor hinner nästan allt och en del nästan ingenting. Det handlar om att vara effektiv och använda tid på ett bra sätt Uppdraget handlar också om hur du ska få tid att förverkliga dina drömmar. Smarta människor hinner både koppla av och uträtta nyttigheter. "Ja, men jag behöver ta det lugnt ibland" säger du kanske. Visst det behöver vi alla, men inte alltid. Att koppla av ska man kunna ha tid till med jämna mellanrum - när man uträttat ett antal "måsten". Det här uppdraget vill lära dig använda tid effektivt, för dina måls skull. Så du kan gå från att dagdrömma till att ta tag i saker och få saker att hända. Tidsbrist "Jag hinner inte" är ett av våra vanligaste uttryck. Låt oss se hur vi använder den tid vi har (tid är demokratiskt fördelat, ditt dygn innehåller 24 timmar - precis som statsministerns). Vardagar kan delas in i tre delar; 8 timmars sömn, 8 timmars jobb (7 timmar i skolan) och 8 timmars fritid. Det gör att en vecka ser ut så här: Sova 56 timmar Skola 35 timmar Fritid 77 timmar Som du ser är fritiden under en vecka mer än dubbla skoltiden. Det innebär många möjligheter. DEPÅ - 5. FRITID - sida 1 av 2

10 e5 Uppgifter i Arbetshäftet Här kommer de uppgifter du ska anteckna i Arbetshäftet, sidan 18. Skriv in: allt du gör från det du stiger upp tills du somnar, för veckans alla dagar räkna samman tiden för 7 dygn och summera i kolumnen längst till höger. Uppdrag 5 FRITID Aktivitet Timmar Summa Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Varit i skolan Sovit på natten Sovit utöver nattsömn Ätit mat Tittat på TV Är du nöjd med hur du använder din tid? Gå igenom hur du använder din fritid Hur skulle du önska att du använder din tid, bl a med tanke på dina mål? Gör de förändringar du önskar. Genomför dem i din vardag och gör om analysen några veckor senare och jämför resultatet med föregående gång. Har du lyckats ändra hur du använder din tid? Om du inte lyckats, analysera varför och försök ändra på det som gjorde att du inte nådde vad du föresatt dig. DEPÅ - 5. FRITID - sida 2 av 2

11 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 9151 eelev Uppdrag 6 NÄRINGSLÄRA Går inte livet ut på att må bra? Förutsättningar för att må riktigt bra är att vara frisk, mätt och i själslig balans. Det går inte att må bra om man äter vad som helst. Det kan man göra ibland, men inte alltid. Äter du fel mat ofta kommer du med tiden att må sämre. Det förrädiska är att det i början knappt märks. Men välfärdssjukdomar, t ex diabetes, som beror på felaktiga matvanor, ökar bland ungdomar. Det är när du är ung som du ska lägga grunden till rätt kost och därigenom få ett långt och friskt liv. Den här kursen lär dig inte vad du ska äta, det får du lära dig på annan lektionstid. Här får du hjälp att motivera dig för att äta rätt och finna orsaken bakom ett eventuellt felaktigt ätbeteende. Uppgifter i Arbetshäftet Vad avgör vad du äter? Fyll i sidorna i Arbetshäftet. Ditt uppdrag är att gå igenom dina matvanor. I Arbetshäftet ställs frågor om: vilka matvanor du har, vad som avgör vad du äter, om någon i din familj är överviktig, vilka attityder dina kompisar har till mat. Om du är överviktig kan frågorna hjälpa dig bli medveten om: vad som skapar din övervikt, vid vilka tillfällen du äter fel, om du tröstäter. Uppdragets syfte är att ge förutsättningar för att förändra felaktiga matvanor. Varje kryssad 3:a i Arbetshäftet är en varningssignal. Dina ansträngningar bör gå ut på att förvandla så många 3:or som möjligt till 1:or. DEPÅ - 6. NÄRINGSLÄRA - sida 1 av 3

12 Tips Om du har problem med din vikt, och i synnerhet om flera i din familj har det, bör du ha stor hjälp av att analysera svaren på de här frågorna. Om du är överviktig är det viktigt att du blir medveten om varför, vad och när du äter fel och om hur du kan förändra dina matvanor till något bättre. Fett och socker är vanliga orsaker till övervikt. Bättre alternativ är frukt och grönt, som kan fungera både som huvud- och mellanmål. Är du osäker på vad som är rätt och fel kan du fråga den lärare som ansvarar för utbildningen i näringslära. Kommentarer till ditt resultat 1. Hur är kunskapen hos de personer som lagar din mat? Om du kryssat i 2 eller 3 bör du tillsammans med den som lagar din mat ta reda på om ni kan minska fett och socker i maten ni äter. I dag finns det alternativa produkter med låga fetthalter till de flesta standardprodukter som mjölk, grädde, yoghurt, ost, korv, köttfärs m.m. Detsamma gäller i många fall också för socker. Ställ krav på den som lagar din mat att minska socker och fett i maten om du är överviktig. Eller gör inköpen och laga maten själv. 2. Äter du lunch i skolans matsal? Skolans mat ska vara näringsriktig och ge veckovis vad du behöver för att må bra. Om du kryssat i 2 eller 3 bör du fråga dig om det alternativ till skolans mat du äter är lika bra. 3. Vad äter du istället för skollunch? Om du kryssat i 2 eller 3 och alltid äter så är risken stor att du med tiden blir överviktig och inte får den näring du behöver. e6 4. Hur äter dina kompisar? Om du kryssat i 2 eller 3 bör du tänka efter hur det påverkar din attityd till ätande. Är det risk för att du också äter likadant? Vissa människor kan ha dåliga matvanor utan att gå upp i vikt och andra kan bli överviktiga mycket snabbt. Tillhör du den senare gruppen ställer det stora krav på att du är konsekvent och medveten när du väljer vad du ska äta. 5. Min vikt Är du lite eller mycket överviktig är det något du bör se upp med och göra något åt omedelbart. 6. Finns någon i din familj som har problem med vikten? Är någon i din familj överviktig är det kanske så att ni har felaktiga matvanor och/eller rör er för lite. Det finns naturligtvis andra orsaker som påverkar vikten (t ex för låg ämnesomsättning), men oftast handlar det om fel mat och för mycket mat och för lite motion. DEPÅ - 6. NÄRINGSLÄRA - sida 2 av 3

13 e 7. Vem lagar din mat i hemmet? Om du lagar din egen mat och är osäker på näringsinnehållet så tala med din lärare eller fråga någon du vet har kunskapen. Lagar någon annan din mat så kan ni tillsammans komma överens om innehållet. Ställ krav på den som lagar din mat. 8. Vad äter du till mellanmål? Svarar du 2 eller 3 på den här frågan är chansen stor att du med åren lägger på dig onödiga kilon. Vanans makt är stor, men försök bryta den och ersätta en del mellanmål med frukt. På ett år kan det betyda flera kg i lägre vikt. 9. När äter du? Regelbundna matvanor har betydelse för vikten och välbefinnandet. Äter du oregelbundet ökar risken för att du stoppar i dig något olämpligt till mellanmål. Se till att du äter regelbundet. 10. Tröstäter du? En olustkänsla, ett olöst problem, deppighet och stress är vanliga orsaker till att en del människor äter utan att vara hungriga. Övervikt handlar ofta om känslor, man äter som kompensation för något annat. Om det är så för dig bör du ta reda på orsaken bakom känslan som resulterar i det felaktiga ätandet. Försök göra något åt problemet, dvs ta bort orsaken. Tala med någon i din omgivning som kan hjälpa dig eller kanske få dig att se annorlunda och lättare på problemen. 6 DEPÅ - 6. NÄRINGSLÄRA - sida 3 av 3

14 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 9151 eelev Uppdrag 7 TRÄNING Uppdraget syftar till att motivera dig att förbättra din kondition och styrka. Vi skulle kunna förkorta råden för motion med följande: om du fick en chans att uppleva skillnaden mellan att ha skött din fysik eller inte, efter t ex 20 års byggjobbande, skulle du aldrig tveka att träna. En skadad kropp hindrar inte bara ditt arbete, den påverkar också ditt privata liv genom att begränsa vad du kan göra. Den kan ge dig problem med bl.a. smärtor under lång tid. Du kan minska riskerna genom att arbeta rätt och lyssna på din kropps signaler. Ett bra skydd är alltid en vältränad kropp och ett gott omdöme. Låt oss titta på varför du bör träna. Hur sköter du din fysik i dag? Svara på följande snabbtest (ringa in ditt svar): Tränar du regelbundet (flera ggr veckan)? 1. Ja 2. Nej Är du nöjd med din nuvarande kondition och styrka? 1. Ja 2. Nej Har du tillräcklig fysik för ditt kommande jobb? 1. Ja 2. Nej Är du negativ till att träna? 1. Ja 2. Nej Har du mer än 5 poäng måste du ställa dig frågan varför du inte tränar och varför din inställning till träning är negativ. Klart är att en sådan attityd inte är en bra förutsättning för byggjobb. Om du har svårt att komma igång med träning Om du tränar effektivt tre gånger i veckan, 45 minuter varje gång, kommer du att förbättra din styrka avsevärt. Och vi lovar dig, har du inte tränat tidigare, så kommer du att känna dig starkare, orka mer och vara piggare. Träning frigör kroppens endorfiner och gör att du får en positiv kick. DEPÅ - 7. TRÄNING - sida 1 av 3

15 Hindret för att komma igång med din träning kan vara din attityd. Attityd: Har inte tid Lösning: Planering För att få effekt på konditions- och styrkeutvecklingen behöver du träna tre gånger i veckan. Ett träningspass i veckan kan du göra på idrottstimman. Kvar är då två gånger 45 minuter som du måste ordna själv. Gå igenom uppdrag 4 Fritid och planera in dina träningspass där. Det är alltid lättare att komma igång tillsammans med andra. Bestäm tillsammans med några kompisar träningstid under helgen då ni kan träna tillsammans. Diskutera detta på klassdiskussionen. Kom överens om tid och plats. Ett träningspass behöver du kanske göra själv. Du kan enkelt träna de moment som du ska testas på och som Arbetshäftet visar, i ditt hem. T ex som bilden nedan visar. e7 Situps kan du göra Detsamma gäller Om du lägger överkroppen Ställ dig i en på näramast lediga för knäböjningar på ett bord eller säng och dörröppning med golvyta. lyfter benen används också knogarna mot karmen ryggens muskler. och pressa armarna utåt så hårt du kan i 10 sek. Starta alltid varje pass med fem till tio minuters uppvärmning. Inomhus kan du t ex hoppa rep - utan rep. Därefter gör du varje övning 10 gånger, vilar någon minut och upprepar övningen två gånger så du gjort 30 rörelser per övning. Vartefter du blir starkare kan du öka antalet rörelser per övning. Övningarna kan naturligtvis också utökas med ytterligare övningar som tränar fler muskler. Tala med din idrottslärare om du är intresserad. Det här visar att du på ett mycket litet utrymme och på kort tid, kan träna effektivt. Det är en fråga om att vilja. Attityd: Vill, men kommer inte igång Lösning: Träna med kompisar Att komma igång är för en del det svåraste med träning. Att träna i grupp är ett bra sätt att komma igång. Be läraren att under klassdiskussionen bilda grupper som kan träna tillsammans och sporra varandra. Att komma igång själv kan vara något svårare. Gör så här: Bestäm en tid (inom en vecka) då du kan träna enligt ovan i ditt hem. Välj gärna en tid då du inte störs av andra familjemedlemmar, t ex när du vaknat, när du kommer hem från skolan eller någon tid på helgen. DEPÅ - 7. TRÄNING - sida 2 av 3

16 e Platsen kan vara ditt sovrum. Öppna fönstret och starta träningen. Uppvärmning, situps och knäböjningar kan du göra bredvid sängen. Ryggmusklerna kan du träna liggande med överkroppen på sängen och benen utanför. Armar och nacke tränar du i närmaste dörröppning. Börja NU och gör det till en vana. Belöningen får du i ökat välbefinnande redan efter några veckor, och i resultaten i skolans tester. Uppgifter i Arbetshäftet Nu är det dags att testa din fysik, boka träningstid och börja träna. Fyll i frågorna om din motivation och gör övningarna i Arbetshäftet, sidan 21. Kom ihåg att värma upp ordentligt innan träningen. Du kan t ex springa, cykla eller gå en rask promenad i 10 till 15 minuter. Förberedelser inför klassdiskussionen Läraren kommer att ta upp följande frågor under klassdiskussionen: Frågor kring dem som har mer än 5 poäng i snabbtestet. Hur stort är behovet av fysisk styrka för byggjobb? Kan man bryta en dålig attityd till träning? Hur skulle du göra för att komma igång med träningen? Vilka kompisar vill du träna tillsammans med? 7 DEPÅ - 7. TRÄNING - sida 3 av 3

17 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 9151 eelev Uppdrag 8 ARBETSMETODER Det räcker inte med att veta hur du jobbar ergonomiskt rätt, du måste också tillämpa kunskaperna i arbetet. Det händer att byggnadsarbetare skadas så de blir tvungna att byta jobb. Du kan minska riskerna för olyckor, förslitnings- och belastningsskador genom kunskap och rätt attityd. Tänk efter, jobbar du verkligen på ett sätt som du vet är rätt och skadefritt. Här följer några intervjuer med byggnadsarbetare som skadats, de berättar om sina bakgrunder, sina skador, rehabiliteringsarbetet, de ekonomiska och sociala konsekvenserna. I Arbetshäftet finns frågor du ska besvara när du läst intervjuerna. Jan-Erik Widell 32, f.d. murare, Patrik Söderberg 38 år, f.d. murare, Robert Wannersten 37 år, f.d. byggnadsarbetare. Jan-Erik Widell, 32 år Jan-Erik jobbar numera som arbetsledare på ett byggföretag. Han jobbade som murare och fick vid 28 års ålder förslitningsskador. Så här säger Jan-Erik: När jag var 28 år fick jag en förslitningsskada i muskelfästet mellan skulderbladen i ryggen som går upp till axlar och nacke, orsaken var ensidigt arbete. Jag hade jobbat som murare i 9 år innan de första symptomen kom med stelhet, smärta i nacke, huvudvärk och domningar i fingrarna. Jag kunde vakna på natten med smärta och stelhet i nacken. Det tog ett halvår innan jag sökte läkare. Under den tiden hade jag konstant ont. Det var värst på mornarna innan jag var uppvärmd. När jag väl kom igång med jobbet släppte värken. Det var det som fick mig att fortsätta utan att söka läkare. Värken kom på kvällen, natten och mornarna. När jag sökte läkare sjukskrevs jag flera månader i olika omgångar. Det var mentalt jobbigt att vara sjukskriven. Jag "klättrade på väggarna", tappade allt umgänge med kollegorna på jobbet. Det var hemskt. Jag fick under den tiden rehabiliterande sjukgymnastik som gick ut på att mjuka upp musklerna, som var spända som fiolsträngar. Jag fick träna upp musklerna runt skadan och DEPÅ - 8. ARBETSMETODER - sida 1 av 4

18 senare även de skadade musklerna. Det blev bättre. Men än i dag kan jag få huvudvärk när jag spänner mig. Men det kan jag förebygga med styrketräning och stretching. Efter 8 månaders sjukskrivning sa läkaren till mig att om jag skulle fortsätta som murare skulle jag vara invalidiserad efter 10 år. Beskedet var jobbigt att acceptera, men jag tog beslutet att byta jobb. Jag var tvungen att göra något för jag har minst 35 år kvar av yrkeslivet. Jag kanske inte tjänar så mycket i dag, men jag är nöjd och har en del fördelar som arbetsledare jämfört med tidigare jobb. Jag var helt omedveten om vilka risker jag tog. Det fanns ingen undervisning i ergonomi på 90-talet. I alla fall fick inte jag någon. e8 När jag jobbade för fullt som murare gick jag på ett så kallat rakt ackord och tjänade mycket bra. När jag var sjukskriven hade jag bara 55 till 60 procent av den inkomsten. Det innebar att jag fick dra ner på en hel del. Jag skulle med tanke på vad jag vet i dag ha hanterat arbetet annorlunda. Jag skulle inte ha jagat pengarna så mycket, stressat mindre. Den generella stressen och den personliga press jag hade behövde minska. Det skulle den nog ha gjort med t.ex. arbetsrotation. Något som jag försöker tillämpa som arbetsledare. Arbetsrotation ökar också kunskaperna. Det handlar om att dela på jobb som är ensidiga/monotona. Patrik Söderberg, 38 år Patrik skadades som murare vid 33 års ålder och är nu omplacerad till arbetsledare. Så här säger Patrik: Under 80-talet stod jag och murade 8 timmar dagligen. Efter ca år kom första smärtkänslorna från nacken. Det kändes som om huvudet hade fastnat. Det började faktiskt med dramatik. Jag körde bil med hela familjen då jag plötsligt kände att jag höll på att svimma. Jag hann bara be min fru att ta ratten innan jag domnade bort. Då sökte jag läkare som sjukskrev mig en vecka. Jag jobbade vidare. Smärtorna från nacke och rygg tilltog. Med tiden var smärtorna så intensiva att jag inte ens kunde sova. Nätterna var hemska, det gick inte att hitta någon sovställning som fungerade. Jag åt värktabletter, men det hjälpte inte. Det kändes som jag inte fick något syre till huvudet. Jag bara DEPÅ - 8. ARBETSMETODER - sida 2 av 4

19 domnade bort. Det var värst på fritiden. Och det känns ännu i dag. Efter flera läkarbesök blev jag röntgad. Bilderna visade att en nerv kommit i kläm mellan tredje och fjärde halskotan och i ländryggen fanns förslitningsskador. Då blev jag sjukskriven i månader. Under sjukskrivningen gick jag bl a på sjukgymnastik och stretching. När jag återgick till jobbet tog det bara några dagar innan jag kände att det var färdigt igen. Vid nästa sjukbesök konstaterade läkaren att jag inte skulle kunna jobba som murare mer. Då kommer du att dra på dig ett diskbråck sa han. Beskedet var som att "hugga benen" av mig. Jag trodde inte det var sant, jag ville ju jobba som murare. Det var en otroligt psykisk press att ställas inför det beskedet. Men den psykiska pressen fick jag ingen hjälp med att hantera. Jag menar att man först behöver smälta den första smällen, att man inte kan jobba med det man vill. När man tagit sig igenom det och accepterat situationen, först då är man redo att se på alternativen. Allt kom för snabbt. Det var hemskt. Det var ju stora ekonomiska skillnader mellan att jobba på ackord som murare och att bli sjukskriven med ersättning från Försäkringskassan. Men det var bara att "gilla" situationen, jag fick dra in på en mängd saker som jag tidigare kunde köpa. Och rent privat blev det kaos i hela familjen. Det gick ut över både barn och fru. Min son t.ex. fick problem med skolan, det var inte lätt att förstå varför pappa alltid var hemma och låg och hade ont. Jag kan summera och säga att det som tog hårdast var inte smärtorna utan den förändring den nya situationen skapade i familjen. Det är till och med svårt att berätta om det så här i efterhand. När man är ung tror man att man är hur stark som helst. Som ung är man är väldigt naiv och ska visa sig på "styva linan" och tänker inte efter. Inställningen är, det här drabbar inte mig, det är bara att köra på. Nu vet jag att det inte är så. Jag hade en god fysik. Jag idrottade, men jag hade inte fått någon utbildning i hur man ska undvika den här sortens skador. Men det är ändå svårt att veta om man hade förstått riskerna vid den åldern. I dag har jag lärt mig att säga ifrån, jag säger till när jag inte hinner med någon arbetsuppgift. Även i det nya jobbet. e8 DEPÅ - 8. ARBETSMETODER - sida 3 av 4

20 Robert Wannersten, 37 år Robert skadades som träarbetare vid 20 års ålder och är nu omplacerad som fastighetsskötare och går nu på garantiarbeten. Så här säger Robert: Jag fick en korsbandsskada i knät när jag hoppade ner på marken från en meters höjd. Jag opererades och återgick till jobbet efter ca 7 månader. Men knät har nu slitits ut, slitytorna är borta. Det är resultatet av knäskadan. Därför blev jag tvungen att välja ett nytt jobb. Felet jag gjorde var att jag hade för bråttom. Jag insåg inte risken att jag kunde skada mig så illa av ett hopp på en meter, att det kunde få så stora konsekvenser. e8 Sjukskrivningen var tuff. Det var ensamt, isolerat, jag hade svårt att röra mig och jag saknade kompisarna. Sju månader är en jäkligt lång tid att vara hemma. I dag kan jag inte göra alla arbetsuppgifter, t ex att krypa omkring på knä är svårt. En kort stund går bra. Men det bör jag undvika. Jag förlorade 10 procent i lön när jag gick sjukskriven. Som träarbetare tjänade jag ca kr och som fastighetsskötare fick jag i månaden. Det var stora skillnader. Men idag har jag som kontrollant byggrelaterade löner så jag är nöjd. Så här i efterhand inser jag att jag borde planera jobben bättre, inte springa, hoppa, rycka och slita. När jag var ung var det bara full fart som gällde. Nej, man ska tänka efter före och ta det lugnt och sansat. Man ska ju ändå ha kroppen i full trim tills man blir 65. Tänk på det. Uppgifter i Arbetshäftet Läs igenom intervjuerna och besvara frågeställningarna som finns i Arbetshäftet på sidan 22. Uppdraget kommer att avslutas med en klassdiskussion. DEPÅ - 8. ARBETSMETODER - sida 4 av 4

ARBETSHÄFTE DEPÅ. Namn: Klass:

ARBETSHÄFTE DEPÅ. Namn: Klass: DEPÅ ARBETSHÄFTE Namn: Klass: 1 DEPÅ ARBETSHÄFTE Det här är ditt arbetshäfte som du kommer att använda i de olika uppdragen som ingår i kursen Depå. Namnet Depå syftar på idén att du med hjälp av det här

Läs mer

DEPÅ. Så här använder du som lärare läromedlet. Förbered lektionen. Inled med en kort introduktion av uppdragen. Klassdiskussion.

DEPÅ. Så här använder du som lärare läromedlet. Förbered lektionen. Inled med en kort introduktion av uppdragen. Klassdiskussion. Så här använder du som lärare läromedlet DEPÅ L "Depå" beskriver metoder för att förbättra elevernas punktlighet, förmåga att planera och ger motivation för att arbeta ergonomiskt rätt. "Depå" ger också

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Grundläggande styrkeprogram att köra 3 gånger i veckan:

Grundläggande styrkeprogram att köra 3 gånger i veckan: EGENTRÄNING 2012 Följande program är framtaget för att ge er spelare de bästa förutsättningarna inför säsongen 2013. Tanken med programmet är inte att ni ska bygga kroppen och öka kondititionen utan återhämta

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Varför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis..

Varför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis.. Varför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis.. Varför kan det vara bra att planera sin träning? Diskutera med bänkkompisen Den bästa träningen är den som blir av Så välj en aktivitet/aktiviteter

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Klara, färdiga, träna!

Klara, färdiga, träna! TISDAG 12 OKTOBER 2004 Klara, färdiga, träna! 1,2,3 så kommer du i gång med att motionera Vill du börja träna, men har svårt att komma i gång? Kropp & Hälsa hjälper dig att hitta motivationen. Vi behöver

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sov gott! Sova kan du göra när du är pensionär Helt sant. Risken är bara att det blir det enda du orkar med. I alla fall om du inte tar det lite lugnt redan i dag. Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller

Läs mer

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om: TRÄNINGSLÄRA Glädjefaktorn I vårt moderna samhälle har vi byggt bort de flesta möjligheter till naturlig motion. Många gör sitt bästa för att slippa anstränga sig. Vissa är så ovana vid fysisk belastning

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här.

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här. I det här häftet finns många olika tips och idéer om hur du kan förbättra dina möjligheter att klara dina studier på ett bra sätt. Se det här som en samling där du kan plocka delar av allt passar inte

Läs mer

Målrelaterad träning

Målrelaterad träning Målrelaterad träning Vt 2013 Ett arbete i idrott och hälsa Av: Jöran Svennersjö Handledare och lärare: Jöran Svennersjö Mål: Jag valde att fokusera på armhävningar, plankan och spänst. Detta gjorde jag

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Tema: 24-timmarsdygnet

Tema: 24-timmarsdygnet Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

1

1 www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken Kurs i stresshantering med inriktning på tonåringar. Kursen är anpassad till elever mellan 12 och 19 år. Ämnesövergripande biologi, svenska, idrott & hälsa mfl

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005)

Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005) Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005) Syfte och ändamål Syftet med denna träningsperiod är att Du efter tre veckor skall ha påbörjat träning av grunduthållighet och grundstyrka. Vi kommer att träna

Läs mer

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får.

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Livskvalitet-100 Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Du får en poäng för varje påstående som stämmer. Poäng: 1. Familj / Relationer Jag är nöjd och belåten

Läs mer

Trä ning och trä ningsplänering

Trä ning och trä ningsplänering Trä ning och trä ningsplänering Alla mår bättre av motion och för att motion och träning ska bli en del av din vardag är det viktigt att hitta något som passar dig och som du tycker är roligt. En del människor

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förut drack svenskarna mycket alkohol.

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Rembo Skidor Presenterar

Rembo Skidor Presenterar Rembo Skidor Presenterar HUGO JACOBSSON Ålder: 16 år Skidgymnasiets ort: Mora kommun Gren: Längdskidor Vilket år går du på skidgymnasiet: Första året Program: Naturvetenskapliga programmet Hugos tips:

Läs mer

NIVÅ 1 HÖFTLYFT. Bra övning för löpare då baksidan av benen och sätet tränas ordentligt. Tränar: Säte, baksida lår, vader.

NIVÅ 1 HÖFTLYFT. Bra övning för löpare då baksidan av benen och sätet tränas ordentligt. Tränar: Säte, baksida lår, vader. NIVÅ 1 NIVÅ 1 HÖFTLYFT Bra övning för löpare då baksidan av benen och sätet tränas ordentligt. Tränar: Säte, baksida lår, vader. Utgångsposition: Ligg på rygg med fötterna på en bänk eller stol. Pressa

Läs mer

sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba

sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba Min arbetsplats Här fyller du i information om din arbetsplats. Arbetsplats:... Adress:... Handledare:... Telefonnummer:... Annan kontaktperson:...

Läs mer

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad

Läs mer

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls. - 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

på fredag Dessutom slipper ni tjatet om att hålla ordning och trivseln förbättras.

på fredag Dessutom slipper ni tjatet om att hålla ordning och trivseln förbättras. Ordning och reda på fredag nej, alltid Ordning och reda (OR) handlar om att skapa bättre ordning på arbetsplatsen, utan att tjata. Ordning och reda handlar också om att minska risken för olycksfall och

Läs mer

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Träningsdagbok Träningsdagboken har många fördelar Du kan följa din egen utveckling i träningen och vet hur du tränat tidigare. Du kan jämföra träningen med tidigare resultat och få reda på vilken träningsform

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

Ladda för fotboll i Södertälje FK

Ladda för fotboll i Södertälje FK Ladda för fotboll i Södertälje FK Guiden till hur DU ökar din prestationsförmåga genom att ge kroppen rätt energi - 1 - Innehåll Inledning sid 2 Frukost - det viktiga målet sid 3 Vilken frukosttyp är du?

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o

I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o I broschyren finner du: Information om prao Regler för prao Tips på hur du ordnar egen praoplats Blanketten, Var ska du göra din prao? T i l l h ö r

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! OM UPPSKJUTARBETEENDE & ATT ÄNDRA SITT BETEENDE CHRISTINA JOHANSSON, STUDENTHÄLSAN W WW. HIS. SE / STUDENTHALSAN Bild 1 DAGS ATT BÖRJA H T T P S : / / W W W. Y O U T U B

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra. Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sova kan du göra när du är pensionär Återhämtning är mer än bara sömn Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller alla. Män, kvinnor, nattugglor, soffpotatisar och elitidrottare. Inte minst gäller det dem

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom! ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Jag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke

Jag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke Frågeformulär Jag 1. Jag är en Flicka Pojke 2. Jag går i årskurs fyra fem Din familj och ditt hem 3. Hur bor du (om du bor på två ställen kan du kryssa i två rutor)? med mamma och pappa bara med mamma

Läs mer

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management 6. Att få mer gjort under en dag - Time Management Tiden är en unik och icke förnybar resurs. Den tid som gått får du inte igen. Du kommer inte att få mer tid, du har ett visst antal timmar till ett visst

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Förbered rökstoppet 1

Förbered rökstoppet 1 Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Grafisk

Läs mer

Träningsdagbok. För att må bra och ha en god hälsa är det viktigt att röra på sig varje dag, minst 30

Träningsdagbok. För att må bra och ha en god hälsa är det viktigt att röra på sig varje dag, minst 30 Träningsdagbok För att må bra och ha en god hälsa är det viktigt att röra på sig varje dag, minst 30 minuter för vuxna och 60 minuter för barn. Man kan till exempel springa, gå en snabb promenad, spela

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista ryggskott invalidiserad sjukgymnast behandling slappna av muskler smärtstillande röntgenbild spondylit infektion tumör utsliten botemedel invalid

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest För barn och ungdomar Mat, Fysisk aktivitet och Sömn Testa dina vanor - Hälsotest Barn och ungdomar Här finner du tre olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat,

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Maria Helander Mitt Bästa Jag 2015 2015-09-27

Maria Helander Mitt Bästa Jag 2015 2015-09-27 - Viktminskning med ACT Kunskap om kursen, verktygen och tillvägagångssätt. Förstå mekanismen bakom bantning. Förstå varför vi äter fast vi bestämt oss att låta bli. mariahelander.se Beteendevetare, samtalsterapeut,

Läs mer