DEPÅ. Så här använder du som lärare läromedlet. Förbered lektionen. Inled med en kort introduktion av uppdragen. Klassdiskussion.

Transkript

1 Så här använder du som lärare läromedlet DEPÅ L "Depå" beskriver metoder för att förbättra elevernas punktlighet, förmåga att planera och ger motivation för att arbeta ergonomiskt rätt. "Depå" ger också tips om hur eleverna kan utveckla sina fysiska och psykiska resurser genom rätt kost och träning, rätt attityder och positivt tänkande. Här påvisas också fördelarna med att se framåt, sätta mål och tillägna sig kunskaper för att nå egna mål. Kunskaper de har nytta av privat, i skolan och i yrkeslivet. Läromedlet omfattar Lärarhandledning utskrivbar från webben. Elevmaterial Arbetshäfte Förbered lektionen består av 9 uppdrag som du skriver ut från webben och ger eleverna. Ett uppdrag i taget. ett häfte till varje elev, där de skriver ner svaren i de olika uppdragen. Fördela förslagsvis lektionerna i lärarlaget mellan yrkeslärare, svensklärare och idrottslärare, (ev. andra lärare). Lärar- och elevmaterialen är uppdelade i 9 uppdrag. Börja med uppdrag 1, skriv ut ett exemplar av lärarhandledningen och ett exemplar till varje elev av elevmaterialet. Börja med att läsa både lärarhandledningen och elevmaterialet. Titta också i Arbetshäftet, där finns frågor som eleverna ska svara på. Inled med en kort introduktion av uppdragen I lärarmaterialet får du underlag för en kort introduktion av uppdragen. Därefter ska eleverna läsa igenom Elevmaterialet och svara på de frågor som finns i Arbetshäftet. Uppdragen består ofta av aktiviteter som pågår under en vecka och som ska bokföras i Arbetshäftet. Klassdiskussion Veckan därpå har du en klassgenomgång där du tar reda på hur det gått för eleverna i deras uppdrag. Både i lärar- och elevmaterialen finns underlag till klassdiskussion efter uppdragens slut. I lärarmaterialet ges tips om hur du resonerar för att höja elevernas resultat. Det kan du göra genom att lyfta fram hur de bättre presterande eleverna gjort och inte minst tänkt. Ibland kan det vara motiverat att låta eleverna efter klassdiskussionen arbeta med uppdraget ytterligare en vecka och följa upp resultatet veckan därpå. Kursens syfte Kursens syfte är att få eleverna att förstå att deras attityder har stor betydelse för hur de mår, vad de presterar och deras förutsättningar att nå personliga mål, dvs framgång. Flera av uppdragen innehåller förslag som de har nytta av varje dag, inte bara under uppdragstiden. Betona för eleverna egennyttan, att det kursen försöker förmedla har de nytta av privat, nästan vad de än företar sig i framtiden. Lycka till

2 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 2005, 9151 Llärare Uppdrag 1 BESKRIV DIG SJÄLV Introduktion Det första uppdraget syftar till att ge dig som lärare ett diskussionsunderlag och möjlighet att ta personlig hänsyn genom kännedom om elevens bakgrund. Förklara att Uppdrag 1 är frivilligt. Eleven kan välja att svara på enbart vissa delar. Den rekommenderade tiden är en vecka per uppdrag. Elevens arbetsuppgifter i Arbetshäftet I Arbetshäftet, sidorna 4-5 ska eleven svara på frågor om sitt förhållningssätt till kost, alkohol, vikt, motion, hälsa och hur fritiden används. Bestäm ett datum då uppdraget ska vara slutfört och inlämnat. Kontrollera att uppdraget är riktigt utfört. Till Uppdrag 1 finns ingen klassdiskussion. Presentera gärna de kommande uppdragen som inledning till kursen. DEPÅ - 1. BESKRIV DIG SJÄLV - sida 1 av 1

3 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 2005, 9151 Llärare Introduktion Uppdrag 2 PUNKTLIGHET I byggbranschen är förmågan att hålla tider viktigare än i många andra yrken. Det är inte bara arbetsgivaren utan också kamraterna i arbetslaget som är beroende av att alla finns på plats i tid. Att komma för sent till jobbet eller att dröja sig kvar för länge på rasten går inte utan att det skapar problem. Punktlighet är egentligen lätt att lära sig, det är en fråga om vilja och att skapa bra rutiner. I det andra uppdraget, Punktlighet, ska eleverna lära sig inse att det är fråga om att vilja vara punklig, här ges hjälpmedlen för att nå dit. Elevens arbetsuppgifter i Arbetshäftet I andra uppdraget ska eleverna föra dagbok under en vecka med utgångspunkt från klassens schema. Be eleverna läsa igenom elevmaterialet och ställa frågor om något är oklart. genomgång av uppdraget, genomgång av elevernas schema, visa hur en "dagbok" ser ut på en byggarbetsplats, bestämma vecka då uppdraget ska genomföras, bestämma datum då uppdraget ska vara inlämnat, kontrollera att uppdragen är riktigt utförda, genomför en klassdiskussion. Klassdiskussion efter genomfört uppdrag Fråga om några av eleverna kommit för sent i veckan och i så fall varför. Fråga också eleverna, om de tror att resultatet sett annorlunda ut om det var ett jobb på byggföretag det handlade om? Om attityden skiljer sig mellan jobb och skola, fråga varför den gör det. Acceptera inte svaret "Vet inte". DEPÅ - 2. PUNKTLIGHET - sida 1 av 2

4 Ställ frågan hur eleven så här i efterhand skulle kunnat undvika att komma för sent. Bedöm om förslaget är realistiskt. Be övriga elever komma med en lösning på problemet. När ni hittat en bra lösning, ta ett nytt exempel. Därefter kan ni tillsammans komma överens om att inga elever i fortsättningen ska komma för sent av de anledningarna ni just diskuterat. Inte nu när de vet hur de ska undvika orsaken. Be eleverna själva arbeta igenom anledningarna till sina förseningar och följ gärna upp med ytterligare en vecka för att avgöra om de bättrat sig. Fortsätt ställa den här typen av frågor till elever som kommer för sent. Acceptera inga undanflykter. Acceptera inte heller en nonchalant attityd till problemet. Gör frågorna så besvärliga att det till slut blir mindre påfrestande för eleven att vara punktlig. Om ni bestämt att uppdraget ska förlängas ytterliggare en vecka: Bestäm datum då det nya uppdraget ska vara inlämnat. Kontrollera att uppdraget är riktigt utfört. Presentera gärna nästa uppdrag som ett sätt att öka punktligheten, dvs. förmågan att kunna planera. L2 Uppdrag 2 PUNKTLIGHET DAGBOK Måndag vecka Lektioner Kurs- Lektionstid Tidpunkt kl. Beskriv kort vad lektionen handlar om beteckning timmar Kom 8.30 Gick Kom Gick Stensättning och grundläggningsarbete Bjälkar och balkar. Tillverkning betong. BYT200 1,5 BYT200 1,5 Uppdrag 2 Förklaring till förseningar Måndag Tisdag PUNKTLIGHET Akut tandläkarbesök gjorde att jag inte kunde närvara på lektionen tisdag fm. DEPÅ - 2. PUNKTLIGHET - sida 2 av 2

5 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 2005, 9151 Llärare Introduktion Uppdrag 3 PLANERING Att kunna planera är sannolikt en av de egenskaper som man har störst nytta av både privat och i skolan. Få åtgärder spar så mycket besvär som planering. Dessutom är det så enkelt att lära sig. Det svåra ligger i att göra det till en vana. Men har man väl fått in det i sin dagliga rutin spar det definitivt mer tid än vad som går åt för själva planeringen. Att använda sig av något så enkelt som en inköpslista när man t.ex. ska köpa mat är självklart praktiskt. Utan lista kanske ni glömmer köpa salt och då kan det bli nödvändigt att göra en ytterligare en inköpsresa enbart för man glömt en enda produkt. Elevens arbetsuppgifter i Arbetshäftet Be eleverna att läsa igenom texten som introducerar planeringsuppdraget och låt dem sedan planera dag- och veckovis. All information eleverna behöver står i elevmaterialet. Kontrollera att de uppfattat uppdraget rätt. bestäm datum då uppdraget ska vara inlämnat, kontrollera hur uppdraget är löst. DEPÅ - 3. PLANERING - sida 1 av 2

6 Klassdiskussion efter genomfört uppdrag Eleverna planerar en vecka i Arbetshäftet. Veckan därpå undersöker ni gemensamt att det genomförts. Be eleverna redogöra för vad som fungerat bra och vad som fungerat mindre bra. Diskutera vad som inte fungerat, om det saknades något i checklistan eller om det brustit i genomförandet. Använd elevernas checklista: Vad ska du göra i morgon, på lektionerna, på rasterna, på lunchen osv? Hur kommer vädret att vara? Vad behöver du om det regnar? Vad ska du äta på morgonen, på lunchen, till middag? Behöver du ta med mat? När måste du starta för att komma i tid till de olika aktiviteterna? Är det någon som du lovat något? Vad behöver du förbereda dagen innan? När behöver du lägga dig för att vara utsövd när du stiger upp? L3 05, Måndag Tisdag Onsdag 7.00 Bilskola 930. Skolfoto 9.00 Matteprov Tänk efter, kommer du att behöva mellanmål, telefon, busskort, pengar? Genom att ställa frågor till klassen får du reda på vad som brister i elevernas planering och du kan ge synpunkter på åtgärder som kan behövas för att resultatet ska bli bättre. För de elever som behöver göra ett nytt planeringsförsök: bestäm vecka då uppdraget ska genomföras, bestäm datum då uppdraget ska vara inlämnat, kontrollera att uppdraget är riktigt utfört. DEPÅ - 3. PLANERING - sida 2 av 2

7 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 2005, 9151 Llärare Uppdrag 4 LÅNG- OCH KORTSIKTIGA MÅL Introduktion Låt eleverna läsa igenom texten som introducerar uppdraget. Börja med att diskutera det motiverade i att sätta mål (se texterna efter det här stycket). Fråga eleverna om de har mål för sina liv eller om de vill att andra ska styra. Det är vad som kan hända om man inte själv tar befälet. Syftet med "Lång- och kortsiktiga mål" är att lära eleverna att se framåt och att konkretisera sina önskningar genom att formulera mål. Via delmål och genom att uppfylla delmålen så säkerställer eleverna att de tar sig mot målet. Elevernas arbetsuppgifter i Arbetshäftet Eleverna ska i Arbetshäftet beskriva hur han/hon yrkesmässigt och privat vill ha sitt liv och uttrycka det i mål, diskutera med kompisar och lärare och stämma av sina personliga möjligheter/förutsättningar, kontrollera det realistiska i målen, dela upp det långsiktiga målet i delmål, inventera vad som krävs för att nå målen, fördela genomförandet på antal dagar och veckor, föra in planeringen i Arbetshäftet. bestäm datum då uppdraget ska vara inlämnat. kontrollera att uppdraget är riktigt utfört. DEPÅ - 4. LÅNG- OCH KORTSIKTIGA MÅL - sida 1 av 2

8 Klassdiskussion efter genomfört uppdrag Om en elev har svårt att sätta mål kan det bero på: har få eller inga goda och stimulerande förebilder i sin närhet, har vuxit upp i en familj där man sällan ställer krav eller sätter mål, har svårigheter att ställa krav på sig själv, dåligt självförtroende, har för snävt synfält, kan inte se alternativ, är i stort behov av råd och stöd. Om något av ovanstående gäller, ge eleverna en vecka till på sig för att formulera sina mål. Om det fortfarande är svårt för några elever att sätta mål, låt då målet bli att öva sig att tänka i långsiktiga mål, och att även där dela upp i delmål t ex: Gör en beskrivning av önskat materiellt välstånd, boende, bil, resor m.m. Gör en beskrivning av önskade framtida familjeförhållanden, antal barn, m.m. Vad krävs det för jobb och lön för att önskningarna ska bli till verklighet? Vad krävs för att få jobben, t ex utbildning och konkurrensförhållanden mm? Vad är alternativen om målen inte uppfylls? Efter genomgången kan eleverna känna sig mer redo att sätta realistiska mål. De elever som inte uppfyller ett delmål bör ställa sig frågan varför de inte nått ett mål de själva satt upp. Utifrån erfarenhet från svaret ska nytt och mer realistiskt (lägre) mål sättas och en ny planering göras. Den nya planeringen ska följas upp på samma vis. Det ökar elevernas möjligheter att göra värderingar som är mer baserade på verkligheten. Diskutera den situationen. Vilka jobb efterfrågas? I vilket yrke är arbetslösheten störst? Hur kan man förvänta sig att det ser ut om några år? L4 För de elever som behöver göra om uppdraget: bestäm vecka då det nya uppdraget ska genomföras, bestäm datum då uppdraget ska vara inlämnat, kontrollera att uppdraget är riktigt utfört. DEPÅ - 4. LÅNG- OCH KORTSIKTIGA MÅL - sida 2 av 2

9 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 2005, 9151 Llärare Introduktion Uppdrag 5 FRITID? På fritiden kan man ladda batterierna både mentalt och fysiskt, koppla av och ha kul, men också uträtta nyttigheter, t.ex. utveckla sig enligt de mål man har satt upp. Eleverna ska i det här uppdraget analysera hur de använder sin fritid. Målet är att de ska bli medvetna om hur bra eller hur ineffektivt de använder sin tid. Fritiden blir en del i deras övning att planera för att utnyttja sin tid effektivt. Elevernas arbetsuppgifter i Arbetshäftet Eleverna ska bokföra i Arbetshäftet hur de timma för timma använder sin fritid. bestäm datum då uppdraget ska vara inlämnat, kontrollera att uppdraget är riktigt utfört. Uppdrag 5 FRITID Aktivitet Timmar Summa Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Varit i skolan Sovit på natten Sovit utöver nattsömn Ätit mat Tittat på TV DEPÅ - 5. FRITID - sida 1 av 3

10 Klassdiskussion efter genomfört uppdrag Be de elever som har intressen som t ex idrott och hobbies att berätta hur de planerar in de olika aktiviteterna i sin fritid. Du kan också gå igenom elevernas svar i Arbetshäftets fritidsenkät och ställa frågor och kommentera svaren. Välj de rubriker du tror har betydelse för dina elever. Sömn, utöver nattsömnen - ska normalt inte behövas Kontrollera via handuppräckning om eleverna sover på sin fritid, utöver nattsömnen. I så fall är följande frågor motiverade: Är elevens nattsömnen för kort? Är elevens fritiden för tråkig? Har eleven näringsbrist? Finns det andra orsaker som sjukdom m.m? Har eleven dålig kondition som ger trötthet? Motionerar eleven mindre än en timma per vecka? L5 Frågor: Vad är orsaken till att eleven motionerar så lite? Be dem titta i uppdrag nr 7 "Träning". Där får de råd som motiverar dem att träna. Städning, tvätt, matlagning och inköp Kontrollera via handuppräckning om eleverna har mindre än en timma per vecka för städning, tvätt, etc. Om svaret är ja, ställ då följande frågor: Vad är bakgrunden till att eleven gör så lite hemma? Hinner inte är inget argument, utan bara ett sätt att låta andra göra det man inte gjort. Tycker eleven att han/hon lever rättvist? Om eleven låter andra göra deras del av markservicen, vad gör de då för att det ska vara rättvist? Hur ska eleven hantera markservicen när de flyttar ihop med en kille/tjej? Markservicen är en stor källa till gnissel i en relation. Orättvisor kan märkas efter kort tid. Även markservicen* kräver en hel del kunskap, när ska de t ex lära sig vardagskunskaper? Laga mat, göra inköp och städa, det är inget man föds med. Vad gör de för att lära sig? Socialt umgänge. Har eleven mindre socialt umgänge än en timma per vecka? Vad beror det i så fall på? Vill eleven inte ha socialt umgänge kan det vara ett tecken på att allt inte är som det ska. Ta reda på varför? Hur kan eleven som vill ha socialt umgänge öka sin kontakt med t ex kompisar och släktingar? Vilka intressen har eleven som kan underlätta för umgänge? * Markservice är det som du är van att se dina föräldrar göra när du växte upp, inköp av matvaror, matlagning, städning, tvätt etc. DEPÅ - 5. FRITID - sida 2 av 3

11 När skrev eleven senast ett brev, vykort, e-post eller talade med någon kompis i telefon? Alla dessa aktiviteter skapar bra relationer. Om eleven har litet umgänge bör de ta en funderare på vad som är orsaken och vad en förbättring skulle innebära. Avsluta med att diskutera följande frågor: Hur kan eleverna börja planera för egen markservice? Hur kan eleverna skapa utrymme för aktiviteter som leder mot personliga mål? L5 DEPÅ - 5. FRITID - sida 3 av 3

12 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 2005, 9151 Llärare Introduktion Uppdrag 6 NÄRINGSLÄRA Kunskaper om vad som är bra och dålig mat är lätt att tillägna sig, men det kan vara svårt att dagligen omsätta kunskaperna i goda matvanor. Vad vi äter beror ofta på vanor. Det är sällan man reflekterar över om maten man äter är bra eller dålig. Ett varningstecken kan vara om man börjar bli överviktig, eller om någon eller flera i familjen är överviktiga. Övervikt bland ungdomar ökar, det medför en mängd följdproblem bl a sjukdomar som t ex diabetes. Därför är både kunskap och motivation för rätt kost och motion viktig. I det här avsnittet ska vi försöka öka motivationen och medvetandet kring elevernas matvanor. DEPÅ - 6. NÄRINGSLÄRA - sida 1 av 2

13 L6 Elevernas arbetsuppgifter i Arbetshäftet Uppdrag Näringslära syftar till att göra eleverna medvetna om maten de dagligen äter, om den är näringsriktig, bra eller dålig. Eleverna ska svara på frågorna i Arbetshäftet och utifrån svaren analysera varför de t ex äter onyttigheter mot bättre vetande. bestäm datum då uppdraget ska vara inlämnat, kontrollera att uppdraget är riktigt utfört. Klassdiskussion och kommentarer till elevernas matvaneenkät Diskutera elevernas svar utifrån följande fakta: 1:or är från näringssynpunkt de bästa svaren. Totalt finns 10 frågor. 8 poäng är mycket bra. 24 poäng kan med tiden vara riskabelt från överviktsynpunkt. Har eleven under 12 poäng, lever han/hon sannolikt ganska sunt. 16 poäng eller mer kan medföra risk för kommande övervikt. Dags för eleven att se över svaren och se var de kan förbättra chanserna till ett sundare ätande. Över 20 poäng kan innebära att eleven inte har kontroll på sitt näringsintag. Då krävs det en förändring av matvanorna. Eleven bör få i uppdrag att undersöka hur han/hon kan göra ett 3-poängssvar till en 2:a eller ännu bättre en 1:a. Låt de elever som har över 20 poäng göra om uppdraget vid senare tillfälle, ca 14 dagar. Diskutera i klassen hur de kan förändra förutsättningarna för att få 1:or eller 2:or. Jämför i en klassdiskussion hur de bättre eleverna har löst problemen och lite om deras tankar bakom de val de gör. Fråga också hur många som äter för att dölja olustkänslor, s k tröstätande, för t ex tristess, stress och ensamhet. Diskutera hur eleverna kan hitta bättre lösningar på problemen än att tröstäta. Är det motiverat att låta klassen göra om uppdraget? Bestäm datum då uppdraget ska vara inlämnat. Kontrollera att uppdraget är riktigt utfört. DEPÅ - 6. NÄRINGSLÄRA - sida 2 av 2

14 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 2005, 9151 Llärare Introduktion DEPÅ - 7. TRÄNING - sida 1 av 2 Uppdrag 7 TRÄNING Att arbeta på byggen kräver en god fysik som underhålls med motion. Att vara tränad för det man ska göra och att undvika ensidiga och upprepande arbeten minskar riskerna för förslitnings- och belastningsskador. I det här uppdraget ska eleverna motiveras att träna själva och mäta sin fysiska styrka i ben, mage, rygg, nacke, axlar och armar. Uppdraget ger underlag för att kontrollera om eleven ökat sin motivation för träning och förbättrat sin styrka. Som lärare ska du hjälpa elever med låg motivation att komma igång med att träna, t ex genom att bilda grupper som tränar tillsammans. I elevmaterialet visas också hur eleverna hemma kan träna de muskler de i skolan ska testas på. Tränar de både på fritid och i skolan bör styrkeutvecklingen vara märkbar. Elevernas arbetsuppgifter i Arbetshäftet Varje elev ska ange sin attityd till träning (se i elevmaterialet). Tillsammans med idrottsläraren eller byggläraren ska eleverna gå igenom och träna de moment som de senare veckovis ska styrke- och konditionstestas på. Läraren kontrollerar utvecklingen veckovis och eleverna skriver in resultatet i Arbetshäftet. Klassdiskussion efter genomfört uppdrag Frågor för att komma igång med egen fysisk träning: Hur många av eleverna har mer än 5 poäng i snabbtestet (negativ inställning till träning)? Hur många anser sig ha tillräcklig fysisk styrka i relation till kommande byggjobb? Hur tänker eleverna som har dålig fysik bryta sin negativa inställning till träning? Hur ska de göra för att komma igång med träningen? Vilka kompisar vill de träna tillsammans med? (Bilda grupper!)

15 Efter en träningsvecka där fysiken testats av läraren: Kontrollera elevernas utveckling. Hur många har förbättrat sina resultat? Ställ frågor om hur de tränat och varför de eventuellt inte uppnått bättre resultat. Om de inte tränat, fråga varför. Ställ frågan hur de tänker agera för att träningen verkligen ska bli av och hur den kan bli en daglig vana. Låt eleverna som klarar detta berätta om hur de gör. Diskutera några av följande frågor, om eleverna har problem med motivationen. Syftet är att öka insikten att träning är betydelsefullt och att ta bort psykologiska hinder: Hur är din närmaste omgivnings (familj, kompisar) attityder till träning? Hur klarar eleven en eventuell negativ påverkan från kompisar om han/hon börjar träna? Var kan eleven lägga in träningspass i skolan eller på sin fritid? Vilken annan sysselsättning (se fritidsenkäten) kan eleven byta mot träning? L7 DEPÅ - 7. TRÄNING - sida 2 av 2

16 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 2005, 9151 Llärare Uppdrag 8 ARBETSMETODER Introduktion Förklara för eleverna hur viktigt rätt arbetsmetoder är för att kunna jobba skadefritt. Men att det inte bara handlar om att veta hur man gör utan att också tillämpa det i arbetet. Här har attityden stor betydelse. I elevmaterialet finns intervjuer med unga arbetsskadade människor där de berättar hur de jobbat och varför de skadades. Syftet är att eleverna, efter att ha läst intervjuerna, ska inse att det är mycket viktigt att arbeta ergonomiskt rätt och förstå varför personerna i berättelserna fick arbetsskador. Det handlar om kunskap och beteenden. Elevernas arbetsuppgifter i Arbetshäftet I uppdrag 8, Arbetsmetoder, ska eleverna läsa intervjuer med skadade byggarbetare och svara på de frågor som följer här nedan. bestäm datum då uppdraget ska vara inlämnat, kontrollera att uppdraget är riktigt utfört. När du går igenom uppgiften kan du välja att be eleverna redogöra för vad de svarat på följande frågor och hur skadan kunnat undvikas, eller gå direkt till de övergripande frågorna om elevernas eget ansvar. Vad var orsaken bakom skadorna? Svar: Den knäskadade träarbetaren ville spara tid genom att hoppa en meter från en byggnadsställning. Murarna utförde ensidigt arbete under lång tid. Visste personerna hur de skulle arbeta för att undvika skador? Svar: Nej, alla saknade utbildning i ergonomi. Men en murare påstod att utbildning inte skulle hjälpt eftersom han var så ung, frisk och stark att han därför ändå inte skulle brytt sig. DEPÅ - 8. ARBETSMETODER - sida 1 av 2

17 L8 Vad var orsaken till att de i så fall medvetet tog risker? Svar: Träarbetarens knäskada var stress, han ville spara tid. Trodde inte att ett enmetershopp kunde skada. Murarna gillade att jobba hårt, ville tjäna så mycket som möjligt och struntade i kroppens signaler. Varför kunde de inte rehabilitera skadan och fortsätta jobba i sitt yrke? Svar: Träarbetarens knäskada läkte inte till 100 procent. Murarna hade förslitningsskador som orsakats av ensidiga och upprepande arbeten under så lång tid att det inte var möjligt att fortsätta med samma arbeten utan att ännu värre skador riskerades. Vad innebar sjukskrivningen för dem privat? Svar: Känsla av utanförskap, de saknade arbetskamrater, påfrestningar i äktenskapet m.m. Upplevelsen att de mot sin vilja behöva byta jobb var mycket påfrestande. Vad innebar det ekonomiskt? Svar: Sämre ekonomi, speciellt under den långa sjukskrivningsperioden. Något bättre ekonomi efter det de fått andra jobb. Klassdiskussion efter genomfört uppdrag Övergripande frågor om eget ansvar. Diskutera med eleverna om deras ansvar, den egen hälsan. Ställ frågor om vad det egna ansvaret ska omfatta: Kunskap om vad som är rätt och fel arbetsmetod för olika arbetsuppgifter? Säkerställ att eleverna fått eller får undervisning i ergonomi/arbetsmetoder. Hur ofta gör de fel fast de vet vad som är rätt? Frågan förutsätter att eleverna fått undervisning i ergonomi. Vilka personliga vinster tycker de motiverar ett felaktigt beteende? Analysera orsak bakom ett felaktigt beteende; inte-bry-sig-mentalitet, inte så farligt, tidsbrist, grupptryck, m.m. Ställ frågan vilka motiv/vinster väger tyngre än deras hälsa? Argumentera för nödvändigheten av att rätt beteende blir en god vana. Gå igenom situationer där det blir svårt att handla rätt Diskutera i vilka situationer det är lättast att slarva med rätt arbetsteknik. Diskutera hur man kan undvika att hamna i situationer där nonchalerande av rätt ergonomi/arbetsmetod upplevs som en vinst/fördel man kan kosta på sig. Konkretisera med att fråga eleverna vad de alternativt skulle vilja omskola sig till. Ta då med den begränsning en skada kan tänkas ge på ett antal alternativa sysselsättningar, dvs att möjligheten att välja yrke har minskat. Ge tips på åtgärder, om de fortfarande inte använder rätt arbetsteknik. Till de elever som fortfarande framhärdar att de inte bry sig om arbetsmetoder kan ni diskutera alternativet att byta yrkesinriktning. DEPÅ - 8. ARBETSMETODER - sida 2 av 2

18 Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 2005, 9151 Llärare Introduktion Uppdrag 9 ATTITYDER Våra attityder styr i hög grad våra liv, hur vi är och vad vi gör. Om vi har positiva eller negativa attityder har därför stor betydelse. Hur kan vi vara säkra på att de attityder vi har speglar vad vi egentligen själva tycker? Vi kanske har anammat vår omgivnings åsikter och attityder utan att vi är medvetna om det. Att analysera sina attityder är som att städa på hjärnkontoret. Att göra sig av med en massa bråte som kan hindra oss i våra liv. Det är precis det som uppdrag "Attityder" handlar om. Elevernas arbetsuppgifter i Arbetshäftet Eleverna ska i Arbetshäftet svara på sju frågor som ansluter till uppdragens ämnen och ange sin attityd till var och en. Syftet är att kartlägga elevernas attityder och därmed värderingar av ämnenas betydelse i deras liv. Klassdiskussion efter genomfört uppdrag Var det någon som hade full poäng, dvs. 7 poäng? Hur många har 2:or som snitt, dvs. 14 poäng eller mindre? Hur många har 3:or som snitt, dvs. 21 poäng eller mer? Diskutera bedömningen utifrån följande kommentarer, fråga för fråga: 1 poäng står för en mycket bra attityd - om den är realistisk. Idrottare säger ofta - det var bra men jag kan nog bli ännu bättre. Det är nästa alltid sant. Är elevens bedömning realistisk, även enligt andras mening, är eleven att gratulera. Då är det motiverat att de känner sig nöjda. 2 poäng är också en mycket bra attityd, i ett avseende bättre än en poäng. Eleven anser att han/hon kan ännu bättre. Det är en mycket positiv och offensiv inställning. 3 poäng. Att vara nöjd fast man vet att man kan bättre är ett passivt förhållningssätt. Be eleverna analysera varför de inte orkar det där lilla extra som DEPÅ - 9. ATTITYDER - sida 1 av 2

19 förbättrar poängen. Ligger det på det mentala planet? Spelar resultaten inte så stor roll? Det kan också finnas omständigheter som motiverar att de är nöjda med resultatet. Då kanske de ska fokusera sig på att ta bort de omständigheterna som begränsar möjligheterna att prestera bättre. Har de många 3:or har de stor chans att förbättra sina resultat. Vad är det som gör att de nöjer sig? 4 poäng står för en mycket tveksam inställning. Alla kan bättre. Be eleverna göra en analys om vad det är som gör att de har åsikten att de inte kan bättre. Finns det praktiska hinder? Eller ligger det på det mentala planet? Båda sakerna går att påverka. Och det är bara eleven själv som avgör om det går eller inte. Vissa människor behöver intala sig själv att det här ska jag bara fixa. 5 poäng. En sådan inställning står för det säkraste sättet att misslyckas. Oberoende av vad det handlar om. Det är en mycket allvarlig och skadlig attityd. Inte för omgivningen utan för den som har attityden. Vad är bakgrunden till attityden? Det är en fråga ägaren till attityden behöver ställa. Ingen av frågorna är så oväsentliga att ett jag-bryr-mig-inte-svar saknar betydelse. Varför ska eleven gå igenom livet med en negativ attityd när det är onödigt och när den enda som får besvär av det är hon/han själv? Det krävs så lite energi för att börja en positiv utveckling. Vad är det egentliga skälet till en så negativ hållning? Be eleverna analysera sin egen mentala bekvämlighet. Är det de själva eller någon i omgivningen som skapat attityden? Vad vinner de på sitt negativa förhållningssätt? Vad förlorar de? Be eleverna ta reda på vad som hindrar dem att förbättra poängen. Ändra på förutsättningarna. Ta ett litet steg i taget. Ofta är det en bra handlingsmetod för att må bättre. Avsluta diskussionen med att fråga: Vad har kursen lärt er? Tror ni att det som kursen försökt lära ut har betydelse i jobbet och privat? L9 DEPÅ - 9. ATTITYDER - sida 2 av 2